Författare: Anton Bild 950606 Ab223rg@student.lnu.se Sofia Svensson 960731 ss223iw@student.lnu.se Examinator: Helena Forslund
Handledare: Hana Hulthén Termin: VT19
Ämne: Examensarbete i Supply Chain
Management för Civilekonomprogrammet
Hur tredjepartslogistiker kan reducera sina icke värdeadderande aktiviteter och totala kostnader i materialhanteringsprocessen
En fallstudie på Alwex Lager och Logistik AB
Tack
Författarna vill rikta ett stort tack till Billy Ydefjäll på Alwex Lager och Logistik AB för ett gott samarbete genom hela fallstudien. Den tid han har dedikerat till arbetet har varit av yttersta vikt för att det skulle vara möjligt att genomföra studien. Författarna vill även rikta ett stort tack till handledare, Hana Hulthén, examinator Helena Forslund samt alla opponenter som bidragit med värdefulla åsikter och synpunkter som har hjälpt till att skapa en relevant och bidragande uppsats.
Växjö vårterminen 2019
________________________________ ________________________________
Anton Bild Sofia Svensson
Abstract
Course: Degree project in Logistics, the Business Administration and Economics Programme Title: How third-party logistics provider can reduce non-value adding activities and total cost in the material handling process
Authors: Anton Bild and Sofia Svensson Tutor: Hana Hulthén
Examiner: Helena Forslund
Background: Outsourcing of parts or the entire logistics flow to a third-party logistic
provider have increased significantly in recent years. This has led to high pressure on the third party logistics companies. Alwex Lager och Logistik is a third-party logistics provider that performs services for other companies in form of material handling. The material handling process in the warehouse is one of the main areas that contain the most non-value-adding activities and therefore have the greatest opportunity for streamlining. In order for a third party logistics provider to continue to be attractive on the market, they must be able to meet a changing market on both short and long terms.
Purpose: The purpose of this study is to find short-term and long-term solutions that
eliminates non value adding activities and reduces total costs in the material handling process in a third-party logistics provider.
Methods: This study is a qualitative case study of the material handling process at the third- party logistics provider Alwex Lager & Logistik AB. The theoretical chapter is based on current literature mainly from articles. The empirical chapters are based on data collected through interviews and focus groups.
Findings: The authors have identified that most of the non-value-adding activities and highest costs appears during the picking activity in a material handling process. This has led to the focus of the study being placed on finding solutions that eliminate non-value-adding activities and reduce total costs within picking. This case study presents two short-term and two long- term solutions that eliminate non-value adding activities and reduces total costs associated with a material handling process. The solutions that have been identified to reduce non value adding time by 23-75% and total costs by 23-32%
Keywords: Material handling, non-value adding activities, total cost analysis, third-party
logistics providers
Abstrakt
Kurs: Examensarbete i Logistik för Civilekonomprogrammet
Titel: Hur tredjepartslogistiker kan reducera sina icke värdeadderande aktiviteter och totala kostnaderna i materialhanteringsprocessen
Författare: Anton Bild och Sofia Svensson Handledare: Hana Hulthén
Examinator: Helena Forslund
Bakgrund: Outsourcing av delar eller hela logistikflödet till tredjepartslogistiker har ökat avsevärt de senaste åren. Detta har satt press på tredjepartslogistikföretagen. Alwex Lager och logistik är ett tredjepartslogistikföretag som utför tjänster åt andra företag i form av
materialhantering. Materialhanteringsprocessen i lagret är en av de processerna som
innehåller mest icke värdeadderande aktiviteter och som har störst förutsättningar att kunna effektiviseras. För att tredjepartslogistiker ska kunna fortsätta vara attraktiva på marknaden måste de kunna möta en förändrad marknad på både kort och långsikt.
Syfte: Syftet med den här studien är att underlätta för andra tredjepartslogistiker som har liknande icke värdeadderande aktiviteter i sin materialhanteringsprocess som Alwex Lager och Logistik AB. Genom de kort och långsiktiga lösningar som författarna har identifierat är syftet att de ska hjälpa dem att eliminera deras icke värdeadderande aktiviteter och minska totala kostnader.
Metod: Den här studien är en kvalitativ fallstudie utförd på Alwex Lager och Logistik AB.
Den teori som presenteras är främst insamlad från aktuella artiklar. Empirin som presenteras är insamlad genom intervjuer och fokusgrupper med anställda på Alwex.
Resultat: Författarna har identifierat att det under aktiviteten orderplock i en
materialhanteringsprocess uppstår flest icke värdeadderande aktiviteter och högst kostnader.
Detta har bidragit till att fokus har lagts på att finna lösningar som eliminerar icke
värdeadderande aktiviteter och minska totala kostnader inom plock. Fallstudien presenterar två kortsiktiga och två långsiktiga lösningsförslag som eliminerar icke värdeadderande aktiviteter och minskar totala kostnader kopplade till en materialhanteringsprocess.
Lösningarna som har identifierats minskar tidsåtgång för identifierade icke värdeadderande aktiviteter med 23-75% och totala kostnader med 23-32%.
Nyckelord: Materialhantering, icke värdeadderande aktiviteter, totalkostnadsanalys,
tredjepartslogistiker
Innehållsförteckning
1. Inledning ________________________________________________________________ 1 1.1 Företagspresentation ____________________________________________________ 1 1.2 Bakgrund _____________________________________________________________ 2 1.3 Problemdiskussion _____________________________________________________ 4 1.4 Frågeställningar_______________________________________________________ 10 1.5 Syfte _______________________________________________________________ 10 1.6 Disposition __________________________________________________________ 11 2. Metod _________________________________________________________________ 13 2.1 Fallstudie som undersökningsdesign ______________________________________ 13 2.2 Forskningsstrategi _____________________________________________________ 13 2.3 Urval av respondenter och data ___________________________________________ 15 2.4 Datainsamling ________________________________________________________ 16 2.5 Forskningsetiska överväganden __________________________________________ 18 2.6 Kvalitetskriterier ______________________________________________________ 19 2.7 Individuellt bidrag _____________________________________________________ 21 2.8 Analysmetod _________________________________________________________ 21 2.9 Metodsammanfattning _________________________________________________ 24 3. Vilka icke värdeadderande aktiviteter kan identifieras i Alwex nuvarande
materialhanteringsprocess? ___________________________________________________ 25 3.1 Teori _______________________________________________________________ 25 3.2 Empiri ______________________________________________________________ 33 3.3 Analys ______________________________________________________________ 43 3.4 Slutsats problemformulering 1 ___________________________________________ 48 4. Vilka är de totala kostnaderna i materialhanteringsprocessen för Alwex tre största kunder?
_________________________________________________________________________ 51 4.1 Teori _______________________________________________________________ 51 4.2 Empiri ______________________________________________________________ 54 4.3 Analys ______________________________________________________________ 59 4.4 Slutsats problemformulering 2 ___________________________________________ 64 5. Hur kan kortsiktiga lösningar reducera icke värdeadderande aktiviteter och kostnader i materialhanteringsprocessen för tredjepartslogistikföretag? _________________________ 65
5.1 Teori _______________________________________________________________ 66
5.2 Empiri ______________________________________________________________ 75
5.3 Analys ______________________________________________________________ 79
5.4 Slutsats _____________________________________________________________ 88
6. Hur kan långsiktiga lösningar reducera icke värdeadderande aktiviteter och kostnader i materialhanteringsprocessen för tredjepartslogistikföretag? _________________________ 91
6.1 Teori _______________________________________________________________ 92
6.2 Empiri ______________________________________________________________ 97
6.3 Analys _____________________________________________________________ 101
6.3 Slutsats ____________________________________________________________ 106
7. Sammanställning ________________________________________________________ 109
8. Avslutande kapitel ______________________________________________________ 111
8.1 Studiens resultat _____________________________________________________ 111
8.2 Reflektioner och kritik till eget arbete ____________________________________ 112
8.3 Studiens bidrag ______________________________________________________ 113
8.4 Samhälleliga aspekter _________________________________________________ 114
8.5 Förslag till framtida forskning __________________________________________ 114
Referenser _______________________________________________________________ 115
Hemsidor ______________________________________________________________ 118
Bilagor__________________________________________________________________ 119
Bilaga A Intervju med fokusgrupp __________________________________________ 119
Bilaga B Intervju med säljare Cascade _______________________________________ 119
Bilaga C Karta över framtida materialhanteringsprocess kund X __________________ 120
Bilaga D Karta över framtida materialhanteringsprocess kund Y __________________ 120
Bilaga E Karta över framtida materialhanteringsprocess kund Z ___________________ 121
Figurförteckning
Figur 1 - Karta över Alwex Lager (Källa: VD 190108) ... 2
Figur 2 - Alwex materialhanteringsprocess i lagret markerat med orange ruta (Källa: Egenskapad figur, 2019) ... 3
Figur 3 - Disposition över arbetet (Källa: egenskapad figur, 2019) ... 11
Figur 4 - Analysmodell (Källa: Egenskapad figur, 2019) ... 23
Figur 5 - Sammanfattning av metodval (Källa: Egenskapad figur, 2019) ... 24
Figur 6 - Kapitel disposition (Källa: Egenskapad figur, 2019) ... 25
Figur 7 - Hur VSM kan se ut i ett produktionsföretag (Källa: Baby et al. 2018) ... 27
Figur 8 - Tillvägagångssätt för värdeflödesanalys. (Egen illustration baserat på Rother & Shook, 2013) ... 31
Figur 9 - Sammanställning av tillvägagångssätt (Källa: Egen illustration baserat på Rother & Shook (2003) och Howell (2013). ... 33
Figur 10 - VSM på materialhanteringsprocessen för kund X (Källa: Egenskapad figur, 2019) ... 34
Figur 11 - Karta på materialhanteringsprocessen för kund X (Källa: Egenskapad figur, 2019) ... 35
Figur 12 - VSM på materialhanteringsprocessen för kund Y (Källa: Egenskapad figur, 2019) ... 37
Figur 13 - Karta på materialhanteringsprocessen för kund Y (Källa: Egenskapad figur, 2019) ... 37
Figur 14 - VSM på materialhanteringsprocessen för kund Z (Källa: Egenskapad figur, 2019)... 39
Figur 15 - Karta på materialhanteringsprocessen för kund Z (Källa: Egenskapad figur, 2019) ... 40
Figur 16 - Kapitel disposition (Källa: Egenskapad figur, 2019) ... 51
Figur 17 - Totalkostnadsanalys tillvägagångssätt (Källa: Egen illustration baserat på Oskarsson et al. 2013) ... 52
Figur 18 - Kapitel disposition (Källa: Egenskapad figur, 2019) ... 65
Figur 19 - Lämpliga lagringsplatser (Källa: Bartholdi, 2014) ... 75
Figur 20 - Karta över ställageplacering för kund X & Y. (Källa: Egenskapad figur, 2019) ... 77
Figur 21 - Kapitel disposition (Källa: Egenskapad figur, 2019) ... 91
Figur 22 - Hur en layer picker monteras (Källa: Egen illustration) ... 92
Figur 23 - Olika typer av layer pickers (källa: cascorp.com, 190315) ... 93
Figur 24 - (vänster) - Huvudmonterad skärm (HMD) (Källa: Guo et al. 2014) ... 95
Figur 25 - (höger) - Grafiskt gränssnitt. (Källa: Guo et al. 2014) ... 95
Figur 26 - (vänster) – Hur pekplattans gränssnitt ser ut för orderplockaren. (Källa: Egenfotad bild, 190416) ... 100
Figur 27 - (höger) – Handscanner som tillhör pekplattan. (Källa: Egenfotad bild, 190416) ... 100
Tabellförteckning
Tabell 1 - Sammanställning av datainsamling (Källa: Egenskapad tabell, 2019) _________________________ 17 Tabell 2 - Materialhanteringsprocessen (Källa: Richards, 2018) _____________________________________ 26 Tabell 3 - Sammanfattning av icke värdeadderande aktiviteter i materialhanteringsprocessen. (Källa: Egen illustration baserat på Andelkovic et al. (2016), Abushaikha et al. (2018) och Richard (2018)). _____________ 30 Tabell 4 - Sammanställning av VSM och icke värdeadderande aktiviteter identifierade i
materialhanteringsprocessen (Källa: Egenskapad tabell, 2019) ______________________________________ 42 Tabell 5 - Identifierade icke värdeadderande aktiviteter (Källa: Egenskapad tabell, 2019) _________________ 49 Tabell 6 – Hanteringstimmar för kund X,Y, Z i varmlagret (Källa: Egenskapad tabell, 2019) ______________ 56 Tabell 7 – Hanteringstimmar för kund Z i speciallagret (Källa: Egenskapad tabell, 2019) _________________ 56 Tabell 8 - Totala kostnader för lager varmt per kund. (Källa: Egenskapad tabell, 2019) ___________________ 57 Tabell 9 - Totala kostnader i lager special för kund Z. (Källa: Egenskapad tabell, 2019) __________________ 58 Tabell 10 - Kostnadsfördelning utefter aktiviteter för kund X. (Källa: Egenskapad tabell, 2019) ____________ 61 Tabell 11 - Kostnadsfördelning utefter aktiviteter för kund Y. kr anges i tusental (Källa: Egenskapad tabell, 2019) ___________________________________________________________________________________ 62 Tabell 12 - Kostnadsfördelning utefter aktiviteter för kund Z. kr anges i tusental (Källa: Egenskapad tabell, 2019) ___________________________________________________________________________________ 62 Tabell 13 - Kostnadsfördelning applicerad på Alwex kunder för olika aktiviteter baserat på Richards (2018) teori. (Källa: Egenskapad tabell, 2019) ________________________________________________________ 63 Tabell 14 - Identifierade icke värdeadderande aktiviteter (Källa: Egenskapad tabell, 2019) ________________ 65 Tabell 15 - Utvärderingsblad för prestationsindikatorer (Källa: Kennerley & Neely, 2003). _______________ 68
Tabell 16 - Egenskaperna hos ett bra mått (Källa: Dana et al. 2010) __________________________________ 69 Tabell 17 - Sammansatt definitionen av mätningar inom intern logistik (Källa: Egenskapad tabell baserad på Sjøbakk et al. 2015; Staudt et al. 2015) ________________________________________________________ 70 Tabell 18 – Antal artiklar hos respektive kund. (Källa: VD, 190411) _________________________________ 78 Tabell 19 – Databasutdrag ur WMS-systemet. (Källa: Lagerchef, 190423) _____________________________ 79 Tabell 20 - Utvärderingsblad för prestationsindikatorer relaterat på Alwex nyckeltal baserat på Kennerley &
Neely, 2003. _____________________________________________________________________________ 80 Tabell 21 - Egenskaper hos ett bra prestationsmått relaterat till Alwex nyckeltal baserat på Dana et al (2010) _ 82 Tabell 22 – Antal besök på lagringsplatser under maj månad 2018. (Källa: Egenskapad tabell, 2019) ________ 85 Tabell 23 – Andel % av orderbesök gjorda efter att artiklar har placerats om. (Källa: Egenskapad tabell, 2019) 86 Tabell 24 – Totalkostnadsreducering på orderplockningen av olika kunder. (Källa: Egenskapad tabell, 2019) _ 88 Tabell 25 - Identifierade icke värdeadderande aktiviteter (Källa: Egenskapad tabell, 2019) ________________ 91 Tabell 26 - Sammanfattning avlavning för kund X (Källa: egenskapad tabell, 2019) _____________________ 98 Tabell 27 - Sammanfattning av layer picker investering (Källa: egenskapad tabell, 2019) ________________ 104 Tabell 28 Reducering av orderplockningskostnaden efter lösningsförslag (Källa: Egenskapad tabell, 2019) __ 105 Tabell 29 - Sammanställning av lösningsförslag (Källa: Egenskapad tabell, 2019) ______________________ 110
Diagramförteckning
Diagram 1 - Alwex olika kunder i % av omsättningen (Källa: Egen illustration baserat på VD 190108) _______ 5 Diagram 2 - Icke värdeadderande tid per pall och aktivitet för kund X (Källa: Egen illustration, 2019) _______ 44 Diagram 3 - Icke värdeadderande tid per pall och aktivitet för kund Y. (Källa: Egen illustration, 2019) ______ 45 Diagram 4 - Icke värdeadderande tid per pall och aktivitet för kund Z.( Källa: Egen illustration, 2019) ______ 47 Diagram 5 - Andelar av hur lagerkostnader bygger ihop till en total kostnad. (Källa: Egetskapat diagram baserat på Richards, 2018) ________________________________________________________________________ 54 Diagram 6 - Materialhanteringsaktiviteter i % av totalkostnad (Källa: Richards, 2018) ___________________ 54 Diagram 7 - Årlig kostnad per kategori och kund. (Källa: Egetskapat diagram, 2019) ____________________ 60 Diagram 8 - Typisk fördelning av en orderplockarens tid (Källa: Tompkins et al. 2010) __________________ 74 Diagram 9 - Genomsnittliga fel per plockning av HUD, Datorskärm, ljus och plocklista (Källa: Guo et al. 2014).
_______________________________________________________________________________________ 96 Diagram 10 - Genomsnittlig uppgiftstid per plockning (Källa: Guo et al. 2014). ________________________ 96 Diagram 11 - Jämförelse i tid; dagsläge och layer picker. (Källa: Egetskapat diagram, 2019) _____________ 102 Diagram 12 - Jämförelse i årlig driftkostnad baserat på hanteringstimmar (Källa: Egetskapat diagram, 2019)_ 103
1. Inledning
Inledningskapitlet börjar med en beskrivning av företaget som ska studeras i fallstudien.
Sedan presenteras en bakgrundsbeskrivning till fallstudiens ämne som följs av en problemdiskussion utifrån fallstudiens fyra frågeställningar. Till sist presenteras syfte samt
disposition av fallstudien i figur 3.
1.1 Företagspresentation
Alwex Transport AB är en koncern med huvudkontor beläget i Räppe utanför Växjö.
Företaget startades år 2000 och idag består koncernen av tre dotterbolag. De tre dotterbolagen är; Alwex intermodal, Alwex recycling samt Alwex lager och Logistik. Förutom huvudkontor i Räppe har Alwex Transport AB även verksamhet i andra delar av södra Sverige, bland annat i Kalmar och Malmö (www.alwex.se , 2019).
Alwex koncerns lageryta består av ca 80 000 kvm samt ett innehav av 300 transportfordon.
Koncernen ägs av 70 olika delägare som på olika sätt funkar som leverantörer av transport och maskintjänster åt Alwex dotterbolag (VD, 190108).
Alwex koncern utgörs som tidigare nämnt av tre dotterbolag som tillsammans utgör fyra olika affärsområden. Dessa fyra olika affärsområden innehåller olika typer av tjänster inom fjärr, transport och terminal, miljö och anläggning samt lager och logistik. Med denna breda tjänstebas kan de ge kunden bästa möjliga service med specialistkunskap och erfarenhet (www.alwex.se , 2019).
I den här fallstudien kommer dotterbolaget Alwex Lager & Logistik AB att undersökas och
kommer fortsättningsvis att benämnas enbart som Alwex i texten. Alwex hade 2018 en
omsättning på 72 miljoner kronor och cirka 55 anställda på lager och logistikverksamheten
(VD, 190108). Anläggningen, som har en välplanerad placering ligger i Räppe utanför Växjö,
nära flygplats, stora vägar samt järnväg. Anläggningen består av 54 000 kvm yta som är
uppdelat i olika delar för möjlighet att förvara olika typer av gods. Lagret består av 18 000
kvm kyllager, 3000 kvm fryslager och resterande 33 000 kvm är varmlager, se figur 1. Detta
medför att dem har möjlighet att hantera alla typer av gods, vilket har bidragit till att tjänsten
lager och logistik har blivit hjärtat i deras verksamhet (VD, 190108).
Figur 1 - Karta över Alwex Lager (Källa: VD 190108)
Ett av Alwex långsiktiga mål är att i södra Sverige bli ledande inom skräddarsydda transporter och andra logistiklösningar (www.alwex.se, 2019).
1.2 Bakgrund
Sedan 1980-talet har outsourcing av logistik varit en strategisk nyckel i frågan hur
logistikföretag kan få ett övertag gentemot sina konkurrenter och hålla sina produkter närmare sina kunder samtidigt som företagen vill minska sina logistikkostnader (Chen et al. 2001). En tredjepartslogistiker är en extern aktör som hanterar, lagerhåller, kontrollerar, distribuerar, transporterar och levererar logistikaktiviteter genom användning av sin egna lastbilsflotta och fastigheter samt genomför värdeadderande aktiviteter som till exempel att paketera om produkter åt sina kunder (Christopher, 2011). Den ekonomiska tillväxten och ökade kundförväntningar har lett till att företag allt i större grad börjar med outsourcing av logistikaktiviteter till tredjepartslogistiker (Chu et al. 2016).
Användningen av tredjepartslogistiker för att ta över delar eller hela logistikflödet har blivit allt vanligare och 70 % av företag i Västeuropa, USA och Asien har någon form av
outsourcing av sina logistikaktiviteter. En kund som köper en produkt idag vill inte vänta på
en lång ledtid utan förväntar sig en snabb och smidig leverans. Att snabbt kunna möta sina
kunders efterfrågan gör att en tredjepartslogistiker roll i försörjningskedjan blir alltmer viktig
eftersom de kan erbjuda en reducerad ledtid inom logistiken. En reducerad ledtid leder till
högre efterfrågan av produkter och är en fördel för olika parter i en försörjningskedja (Jiang et
al. 2016).
Alwex som tredjepartslogistikföretag erbjuder sina kunder denna reducerade ledtid genom sitt lager i Räppe. Här utför dem inte bara transport och lagring av artiklar utan även andra
värdeskapande aktiviteter i form av materialhantering. Materialhanteringsprocessen på Alwex lager består bland annat av in-och utlastning, plockning/packning av produkter, crossdocking och co-packing och är det område som denna fallstudie kommer att handla om och markeras med orange ruta i figur 2 (VD, 190108). Materialhanteringsprocessen i lagret är den process som oftast innehåller flest icke värdeadderande aktiviteter och mycket tid läggs ofta på förflyttning, väntetid samt av/på-lastning. Genom att effektivisera dessa aktiviteter inom lagret kan kostnader och flödestider genom lagret minimeras (Kosucuoglu & Bilge, 2012).
Figur 2 - Alwex materialhanteringsprocess i lagret markerat med orange ruta (Källa: Egenskapad figur, 2019)
För att effektivisera aktiviteterna i ett tredjepartslogistikföretag kan en värdeflödesanalys genomföras. Detta är ett verktyg som kan användas för att öka effektivitet, kvalité och leveransprecision i en process genom att identifiera icke värdeadderande aktiviteter. Dessa icke värdeadderande aktiviteter är onödiga medan en värdeadderande aktivitet i ett lager är de aktiviteter som för produkten närmare kunden och är därmed nödvändiga. En
värdeflödesanalys identifierar aktiviteter inom processer som icke är värdeadderande och de hittas enklast efter att en presentation av hela processen har gjorts, likt en processkartläggning (Krolczyket al. 2017). En värdeflödesanalys kan sedan ligga till grund för ett ständigt
förbättringsarbete och implementering av förbättringsförslag som kan leda till ett överlag bättre materialflöde (Krolczyk et al. 2017).
Effektivisering av materialflödet genom en värdeflödesanalys leder indirekt även till
reducerade kostnader. Totalkostnaden i ett företag är nyckeln till effektivitet och det borde
vara en självklarhet för företag att försöka minska totala kostnader, istället för att fokusera på
en viss kostnad när de vill vara konkurrenskraftiga (Lambert et al. 1998). Lambert et al.
(1998) visar hur en minskning av en kostnad hos en aktivitet i systemet kan leda till att en ökning sker på en annan aktivitet, det är sambandet mellan de olika aktiviteterna som borde studeras för att minska totalkostnaden. Det är därför viktigt att förstå kostnader relaterade till logistik, inte enbart för att kunna göra en totalkostnadsanalys, utan främst inom
tredjepartslogistik är det viktigt att veta vad de olika aktiviteterna kostar för att på så vis kunna få betalt för servicen som utförts och urskilja sig gentemot sina konkurrenter på marknaden som förändras hela tiden (Richards, 2014).
För att som tredjepartslogistiker kunna möta en förändrad marknad på lång sikt är det viktigt att de kan skala upp sin verksamhet. Även under kortsiktiga förändringar som när det
förekommer säsongsvariationer är det viktigt att de kan anpassa sig till de krav som olika kunder sätter på dem som t.ex. att de snabbt ska kunna öka sin kapacitet och sin produktivitet (O'Reilly, 2013). För att vara konkurrenskraftig som ett tredjepartslogistikföretag krävs det att ständigt söka förbättringsalternativ för att minska kostnaderna i företaget (Garza‐Reyes et al.
2012). Alonso-Ayuoso et al. (2013) hävdar att stora besparingar kan göras om processer inom en verksamhet är organiserade och för att få processerna organiserade måste alla delar av en supply chain vara koordinerade och optimerade. Lagret är en av dessa delar och enligt Alonso-Ayuoso et al. (2013) är lagret också den mest kritiska delen.
1.3 Problemdiskussion
1.3.1 Vilka icke värdeadderande aktiviteter kan identifieras i Alwex nuvarande materialhanteringsprocess?
VD (190108) beskriver att materialhanteringsprocessen på Alwex inte är standardiserad eller koordinerad. Processen ser olika ut beroende på vilken lagerarbetare som utför aktiviteten och vilken kund som ska hanteras, vilket försvårar beräkningar av tidsåtgång och kostnader per kund. Exempelvis har lagerarbetarna olika metoder för att utföra samma aktivitet vilket leder till att aktiviteter som kommer därefter inte kan koordineras till den föregående (VD,
190108). Detta leder till att det kan uppstå väntetider i materialhanteringsprocessen hos
Alwex och Alonso-Ayuso et al. (2013) beskriver i sin artikel att kostnadsbesparingar kan
göras om processer som är kopplade till lagerverksamheten är koordinerade samt optimerade.
För att få en bild av hur processer och aktiviteter är koordinerade i dagsläget menar Tyagi et al. (2014) att en värdeflödesanalys kan göras. En sådan typ av analys ligger till grund för att identifiera områden där förbättringar kan ske för att minska antalet icke värdeadderande aktiviteter och tidsåtgången i varje aktivitet (Tyagi et al. 2014).
Alwex har en bred kundbas med uppemot 20 olika kunder (se diagram 1). I den här
fallstudien kommer fokus att ligga på Alwex tre största kunder, benämnt kund X, kund Y och kund Z då dessa tre kunder står för flest arbetstimmar hos Alwex och är störst i andel % utifrån omsättningen vilket gör att deras icke värdeadderande aktiviteter och kostnader har störst påverkan på Alwex (VD, 190108).
Diagram 1 - Alwex olika kunder i % av omsättningen (Källa: Egen illustration baserat på VD 190108)
För att få en bild av hur materialhanteringsprocessen skulle kunna förbättras, görs
värdeflödesanalyser där alla aktiviteter kartläggs på Alwex tre största kunder. Fokus med värdeflödesanalysen ligger i att identifiera de icke värdeadderande aktiviteterna i
materialhanteringsprocessen. Detta leder till fallstudiens första frågeställning.
1. Vilka icke värdeadderande aktiviteter kan identifieras i Alwex nuvarande
materialhanteringsprocess?
1.3.2 Vilka är de totala kostnaderna i materialhanteringsprocessen för Alwex tre största kunder?
Vanligtvis så är det bara priset på tjänsten som kunder ser men detta reflekterar inte alla kostnader som har lett till priset såsom ledningens lön, underhållskostnader, teknisk
supportkostnader, lagerhållningskostnader, upplärningskostnader och driftkostnader. Priset på tjänsten är alltså bara toppen av isberget och under ytan är det många kostnader som kan påverka vinstmarginalen och den ekonomiska vinningen generellt. Alwex VD har beskrivit att deras kunder är intresserade av vad dem faktiskt betalar för hos Alwex då kostnaden för tjänsterna Alwex erbjuder har en stor påverkan på hur hanteringen av produkterna ser ut innan de anländer till Alwex (VD, 190108). Vanligtvis försöker företagsledningen minska kostnader i ett specifikt område men dessa minskningar kan leda till ökningar i ett annat område vilket leder till en ökad totalkostnad. Totalkostnadsanalysen kan visa alla kostnader och inte bara de logistiska kostnaderna (Christopher, 2011).
Lagerverksamhet är ett typiskt område där kostnadseffektivisering av processer är nödvändig, vilket leder till att det är viktigt att kostnaden hamnar på rätt aktivitet. I undersökningar bland logistikchefer rankar 71 procent av dessa vikten av kostnadskontroll/reduktion inom
lagerverksamhet som deras huvudsakliga fokus. Generellt så är en ökad översikt av kostnader ett måste inom lagerverksamhet då detta underlättar vid prissättningar, bestämmandet av specifika mål inom kostnadsreduktion och göra beslutsunderlag till framtida investeringar till rätt områden (Varila et al. 2007). Detta bekräftas av Domingues et al. (2015) som hävdar att kontroll av kostnader är en vital del för att företag ska kunna fortsätta vara
konkurrenskraftiga.
Vanliga aktiviteter inom en materialhanteringsprocess kan vara mottagande, placering i lager, lagerhållning, orderplock, packning/uppmärkning och sändning (Varila et al. 2007). Richards (2018) menar på att det som driver kostnader inom de olika aktiviteterna ofta har en
gemensam nämnare. Kostnadsdrivare inom till exempel plockning är antal orderrader och antal artiklar samtidigt som kostnadsdrivare inom packning är antal ordrar som är packade (Richards, 2018).
VD:n på Alwex (190108) beskriver att ledningen behöver ha information om hur de totala
dem. VD:n önskar att veta hur den totala kostnaden är fördelad på deras tre största kunder eftersom de påverkar Alwex mest ekonomiskt. Alwex VD anser det vore intressant att se hur hela verksamheten hänger samman och se hur en kostnadsreducering på en aktivitet kan påverka en annan aktivitet. Enligt Koss (2016) är det alltid viktigt i lagersammanhang att veta vart kostnader uppstår och låta dessa kostnader ligga till grund för beslut. Detta leder till att studies andra frågeställningar handlar om en totalkostnadsanalys som ska ligga till grund för resterande frågeställningar.
2. Vilka är de totala kostnaderna i materialhanteringsprocessen för Alwex tre största kunder?
1.3.3 Hur kan kortsiktiga lösningar reducera icke värdeadderande aktiviteter och kostnader i materialhanteringsprocessen för tredjepartslogistikföretag?
Alwex har en fyllnadsgrad i sitt lager på över 97 % av total lagringskapacitet. Detta leder till att en förändring måste ske för att företaget ska kunna fortsätta vara flexibla mot sina kunder med sina nuvarande resurstillgångar och fastigheter. En utmaning med att effektivisera processer är att de ibland kan vara väldigt kostsamma. Alwex vill ha underlag på
förbättringsförslag som kan genomföras snabbt och helst till så låg kostnad som möjligt så att de kan fortsätta ha hög flexibilitet till sina kunder. Kortsiktiga lösningar enligt VD (190108) är lösningar som kan implementeras inom 1-12 månader. Samtidigt som en billig lösning är relativ till omsättningen på företaget, i detta sammanhang uppskattas det att de kortsiktiga lösningarna måste rymmas inom årets budget (VD, 190108).
Enligt Alonso-Ayuso et al. (2013) är lagret den mest kritiska delen när det kommer till att förbättra effektiviteten. Lagret kan effektiviseras genom tre olika huvudaktiviteter; struktur på lager, ramverk för företaget samt koordination och kontroll av processer (Karásek, 2013).
Alwex styr inte över hur produkterna är förpackade när de levereras till dem, detta bidrar till att vissa varor måste packas om på pall när de har levererats för att anpassas till lagrets layout (VD 190108). Zhang et al. (2017) hävdar att en av de främsta åtgärderna för att få ett mer optimerat lager är att minimera antalet handpåläggningar, vilket kan minimera antal fel.
Alwex verksamhet är idag inte effektiv i sin hantering av material genom lagret, vilket leder
till att det blir många körningar med truckarna. Packningen kan ske i en del av lagret, medan
inleveransen sker på andra sidan (Observation, 190108). Lagerdesign är stor bidragande
faktor till att processer kan vara ineffektiva. Enligt Karásek (2013) har lagerdesignen 60 % påverkan på transportlängden med truckar inom lagret. En effektiv lagerdesign kan
effektivisera processer samt reducera kostnader kopplade till aktiviteter som sker i lagret avsevärt (Zhang et al. 2017).
Det är inte bara lagerlayouten som spelar in vid effektivisering av processer, Selko (2013) menar på att det finns fem hinder att besegra när det kommer till lager. De fem olika hindren är; Lager noggrannhet, lager placering, lagerlayout, överflödiga processer samt hur effektiv plockprocessen är (Selko, 2013). VD på Alwex (190108) önskar att veta hur eventuella förbättringsförslag och investeringar skulle påverka de totala kostnaderna och driva företagets utveckling framåt. Vidare finns det en önskan hos Alwex VD att undersöka hur nyckeltal kan hjälpa till vid ett förbättringsarbete. Alwex vet inte vart i lagret det ska ske en förändring och vilken del som är mest kritisk (VD 190108), därför, med hjälp av värdeflödesanalys samt totalkostnadsanalys ska kortsiktiga lösningar presenteras som kan hjälpa tredjepartslogistiker att fortsätta vara flexibla mot sina kunder.
Då fler och fler företag väljer att outsourca delar av eller hela verksamheten till
tredjepartlogistikföretag sätts högre krav på dessa. Om tredjepartslogistikföretag kan förbättra sina flöden kan de även öka sin finansiella styrka. En ökad finansiell styrka skulle kunna leda till att fler kunder vill använda sig av deras verksamhet (Liu & Lyons,2011). Andra
tredjepartslogistiker som identifierar liknande icke värdeadderande aktiviteter i sin
materialhanteringsprocess ska med hjälp av denna fallstudie kunna hitta kortsiktiga lösningar som kan åtgärda de identifierade icke värdeadderande aktiviteterna. Detta mynnar ut i
fallstudiens tredje frågeställning;
3. Hur kan kortsiktiga lösningar reducera icke värdeadderande aktiviteter och kostnader i materialhanteringsprocessen för tredjepartslogistikföretag?
1.3.4 Hur kan långsiktiga lösningar reducera icke värdeadderande aktiviteter och kostnader i materialhanteringsprocessen för tredjepartslogistikföretag?
Stordriftsfördelar används ofta inom ekonomivärlden och är ett begrepp som beskriver
sambandet av att öka verksamhetens försäljning genom att skala upp hela produktionen och
samtidigt minska de totala kostnaderna per enhet. Inom logistik är en uppskalning av verksamheten även här gynnsam då de kan reducera den genomsnittliga kostnaden per pall och potentiellt minska de totala fraktkostnaderna. Dock är inte stordriftsfördelar oändliga utan logistikföretag kommer till en brytpunkt där det övergår till en stordriftnackdel, vilket innebär att de genomsnittliga kostnaderna för t.ex. en pall ökar i takt med att verksamheten växer. Det handlar om att hitta en balans för att kunna maximera sin vinstmarginal inom logistik. Detta är viktigt då investeringar för en tredjepartslogistiker är avgörande för att planera den framtida verksamheten (Prokop, 2018).
Eftersom en investering kan vara långsiktig och kapitalintensiv så måste ett sådant alternativ inkludera avkastningen på investeringen och beräkning av hur pass stor tillväxten på
efterfrågan förväntas bli. För att avgöra om en investering ska genomföras eller ej så bör en investeringsbedömning även innehålla en efterfrågeprognos. Alternativet att öka
personalstyrkan i lagret eller behålla det ursprungliga driftläget kan vara en utväg för att undvika det stora kapitalbehovet i investeringar (Wang, 2003).
VD på Alwex (190108) beskriver att problemet med långsiktiga investeringar och lösningar är att Alwex inte vet vilka de skall fokusera på. Långsiktiga lösningar enligt VD (190108) är lösningar som kommer att hjälpa företaget på lång sikt, ca 1-5 år och inte bara här och nu.
Alwex är öppna för investeringar men känner att det är problematiskt att veta vilken investering som skall göras på lång sikt. Exempelvis har tompallshanteringen varit bekymmersam för Alwex då den tar mycket yta och ställageplatser, vilket har lett till att Alwex överväger ett tält för dessa tompallar i dagsläget. VD (190108) känner att de långsiktiga lösningarna har halkat efter i samband med att nya avtal har skrivits på och
bidragit till att platsbristen och fyllnadsgraden i lagret har uppstått. Vidare beskriver VD:n det
som att den stora lagringsytan har utnyttjats på ett bortskämt sätt. VD:n beskriver också att de
kontrakt de skriver med sina kunder är tidsbegränsade vilket gör att långsiktiga investeringar
blir osäkra och volymfluktuationer påverkar beslutstagandet då volymerna kan minska och
öka beroende på kontrakt och säsong. Eftersom olika kunder har olika typer av produkter så
krävs det att en investering är multifunktionell över flera kunder och skall helst kunna
appliceras på alla typer av kundavtal (VD, 190108). Detta bekräftas av Tse et al. (2012) som
hävdar att det är en utmaning för tredjepartslogistiker att planera ett precist och effektivt flöde
innehållande flera olika kunder.
Domingues et al. (2015) uttrycker en saknad på forskning kring tredjepartslogistikers utveckling av prestanda och effektivitet. Detta leder till att fallstudiens fjärde frågeställning syftar till att andra tredjepartslogistiker som kan identifiera liknande icke värdeadderande aktiviteter i sin materialhanteringsprocess ska kunna plocka långsiktiga lösningar och applicera dessa på sin egen materialhanteringsprocess. Detta leder till fallstudiens fjärde frågeställning:
4. Hur kan långsiktiga lösningar reducera icke värdeadderande aktiviteter och kostnader i materialhanteringsprocessen för tredjepartslogistikföretag?
1.4 Frågeställningar
1. Vilka icke värdeadderande aktiviteter kan identifieras i Alwex nuvarande materialhanteringsprocess?
2. Vilka är de totala kostnaderna i materialhanteringsprocessen för Alwex tre största kunder
3. Hur kan kortsiktiga lösningar reducera icke värdeadderande aktiviteter och kostnader i materialhanteringsprocessen för tredjepartslogistikföretag?
4. Hur kan långsiktiga lösningar reducera icke värdeadderande aktiviteter och kostnader i materialhanteringsprocessen för tredjepartslogistikföretag?
1.5 Syfte
Syftet med denna studie är att finna kort och långsiktiga lösningar på icke värdeadderande aktiviteter i en materialhanteringsprocess som kan minska totala kostnader för
tredjepartslogistikföretag.
1.6 Disposition
Figur 3 - Disposition över arbetet (Källa: egenskapad figur, 2019)
2. Metod
I detta kapitel presenteras den metod som har använts för att kunna bevara fallstudiens frågeställningar. Kapitlet är uppbyggt med två rubriker på varje metodval, där teori först presenteras och sedan författarnas val. I figur 5 ses en sammanfattning av de metodval som
gjorts.
2.1 Fallstudie som undersökningsdesign
Enligt Bryman och Bell (2017) finns det flera undersökningsdesigner att använda sig av. En av undersökningsdesignerna som både Bryman och Bell (2017) och Yin (2015) förespråkar är att använda fallstudie som undersökningsdesign. Att använda fallstudie som
undersökningsdesign är bland det vanligaste inom företagsekonomisk forskning och kan användas vid både kvantitativ samt kvalitativ forskning (Bryman & Bell, 2017).
En fallstudie kan antingen utföras på ett specifikt fall eller på flera olika fall. Om en studie enbart fokuseras på ett fall kallas det enfallsstudie, om det däremot utförs på fler än ett fall kallas det för flerfallsstudie (Bryman & Bell, 2017). En enfallsstudie kan antingen bestå av en analysenhet eller flera, likaså kan en flerfallsstudie antingen bestå av en analysenhet eller flera analysenheter (Yin, 2015). Vidare kan en fallstudie studera en organisation, en plats, en person eller ett event. Den vanligaste formen av en fallstudie är att en arbetsplats eller organisation undersöks (Bryman & Bell, 2017).
2.1.1 Studiens undersökningsdesign
Utefter de frågeställningar som har formulerats kommer studien att göras på Alwex Lager och Logistik AB vilket gör det lämpligt att använda fallstudie som undersökningsdesign. Denna studie är en enfallsstudie då enbart fallföretaget Alwex Lager och Logistik AB studeras. Inom denna fallstudie är det även enbart materialhanteringsprocessen som skall studeras, men på tre olika kunder, alltså en enfallsstudie med flera analysobjekt.
2.2 Forskningsstrategi
Bryman och Bell (2011) hävdar att det finns två typer av forskningsstrategier: Kvalitativ och
kvantitativ. Vid första anblick kan det antas inte finnas någon skillnad på dessa två strategier
förutom att kvantitativ forskning handlar om mätning och kvalitativ inte gör det. Bryman och
Bell (2011) har dock påvisat att det finns en djup förklaring till skillnaden mellan de två strategierna. Kvalitativ strategi handlar om en induktiv metod där syftet är att generera eller skapa ett teoretiskt bidrag. Kvalitativ strategi är främst undersökande forskning som används för att få förståelse för bakomliggande orsaker, åsikter och motivationer. Det ger insikter i problemet eller hjälper till att utveckla idéer eller hypoteser för potentiell kvantitativ forskning. Kvalitativ forskning används också för att upptäcka trender i tank, åsikter och djupdyka in i problem. Kvalitativa datainsamlingsmetoder varierar med ostrukturerade eller halvstrukturerade tekniker. Några vanliga metoder inkluderar fokusgrupper
(gruppdiskussioner), individuella intervjuer och deltagande observationer. Provstorleken är vanligtvis liten och respondenterna är valda för att uppfylla en given kvot (Johnson &
Christensen, 2008; Bryman & Bell, 2011).
Kvantitativ strategi handlar om att forskaren genom deduktiv metod testar en teori och handlar om ett forskningsobjekt. Kvantitativ forskning används för att kvantifiera problem genom att generera numeriska data eller data som kan omvandlas till användbar statistik.
Kvantitativ strategi används för att kvantifiera attityder, åsikter, beteenden och andra definierade variabler - och generalisera resultat från en större provpopulation. Kvantitativ forskning använder mätbar data för att formulera fakta och avslöja mönster. Kvantitativa datainsamlingsmetoder är mycket mer strukturerad än kvalitativa datainsamlingsmetoder.
Kvantitativa datainsamlingsmetoder inkluderar olika former av undersökningar - online- undersökningar, pappersundersökningar, mobilundersökningar och kioskundersökningar, intervjuer ansikte mot ansikte, telefonintervjuer, longitudinella studier,
webbplatsinterceptörer, onlineundersökningar och systematiska observationer (Johnson &
Christensen, 2008; Bryman & Bell, 2011).
Bryman och Bell (2011) skriver att forskaren ska vara försiktig med att avgränsa dessa två typer av strategier ifrån varandra då kvalitativa strategier kan använda kvantitativa data i sin forskning och vise versa.
2.2.1 Studiens forskningsstrategi
Fallstudiens syfte är att genomföra en värdeflödesanalys och en totalkostnadsanalys på Alwex och därefter att komma med kort- och långsiktiga lösningar som kan reducera icke
värdeadderande aktiviteter samt reducera kostnader för ett tredjepartslogistikföretag.
Utifrån detta syfte och utgångsläge har författarna beslutat att använda sig av en kvalitativ strategi som kombinerar både kvalitativa och kvantitativa data. Den första frågeställningen består av en kvalitativ strategi där både kvalitativ och kvantitativ data kommer att samlas in.
Den kvantitativa datan i frågeställning 1 och 2 berör främst den information som samlats in vid värdeflödesanalysen, bland annat: cykeltider, ledtider och transportsträckor samt de dataunderlag som behövs för att genomföra totalkostnadsanalysen. Den tredje och fjärde frågeställningen har sin grund i de kvantitativa data som samlats in under frågeställning 1 och 2 men byggs vidare genom kvalitativ data i form av intervjuer och fokusgrupper med
anställda på Alwex.
2.3 Urval av respondenter och data
Det finns flera olika sätt att välja ett urval för en studie och beroende på vilken typ av data som forskaren vill samla in finns mer eller mindre lämpliga alternativ. Datainsamlingen kan vara slumpmässig eller icke slumpmässig vilket kallas för avsiktligt urval. Vid ett avsiktligt urval kan forskaren inte generalisera resultat då ett stickprov inte representerar hela
populationen vilket den har en större chans att göra om den är slumpmässigt utvald.
Snöbollsurval är en form av urval där forskaren kontaktar först en eller flera personer som sedan rekommenderar ytterligare personer att intervjua. Ett problem identifierat med
snöbollsurval är att det sällan är representativt för hela befolkningen (Bryman & Bell, 2011;
Yin, 2015).
2.3.1 Studiens urval
Urvalsmetoden som har använts i denna fallstudie är baserat på snöbollsurvalet.
Snöbollsurvalet lämpar sig då författarna genom VD på Alwex blir hänvisade vidare till rätt personer inom företaget. De personer som författarna har varit i kontakt med har haft olika titlar och olika arbetsuppgifter men gemensamt att de har en koppling till
materialhanteringsprocessen på Alwex. De personerna som författarna har varit i kontakt med förutom VD:n har varit; verksamhetsutvecklare, arbetsledare samt anställda lagerarbetare.
Författarna väljer att föra en dialog med arbetsledare och anställda lagerarbetare för att få höra deras syn på vilka icke värdeadderande aktiviteter som de upplever i
materialhanteringsprocessen samt vilka lösningar som ska presenteras. De kunder hos Alwex
som studien fokuseras på har författarna med hjälp av VD:n valt ut baserat på deras betydelse
för Alwex.
I tabell 1 beskrivs vilka personer författarna har varit i kontakt med, vilken befattning de har på Alwex och i vilken mån de ha bidragit till studien. När insamlandet av de teoretiska data som används i studien samlats in har icke slumpmässigt urval används då bestämda sökord har använts.
2.4 Datainsamling
Enligt Bryman och Bell (2017) finns det två sätt att samla in data: Primär- och sekundär datainsamling. Primärdata är sådan data som inte har publicerats innan och som forskaren själv samlar in via till exempel intervjuer, fokusgrupper och enkäter. Sekundärdata är data som redan finns tillgängligt av andra forskare och som inte forskaren själv har samlat in (Bryman & Bell, 2017).
Det finns olika sätt att utföra en intervju på, antingen används en ostrukturerad,
semistrukturerad eller en strukturerad intervjuteknik. Inom kvalitativ forskning används även begreppet kvalitativa intervjuer vilket är beskrivs som en mix av ostrukturerade och
semistrukturerade intervjuer (Bryman & Bell, 2017).
Inom både kvalitativ och kvantitativ forskning kan observationer förekomma. Enligt Bryman och Bell (2017) finns det olika sätt att utföra observationer på, antingen kan en strukturerad eller ostrukturerad observation genomföras eller deltagande samt icke deltagande
observationer.
2.4.1 Tillvägagångssätt vid datainsamling
I den här fallstudien används både primär och sekundärdata. Den primärdata som författarna har använt sig av är insamlad från intervjuer med utvalda intervjupersoner på Alwex samt egna observationer från besök. Den sekundärdata som författarna använder sig av har hämtats från fallföretagets hemsida, vetenskapliga artiklar samt litteratur relaterat till
tredjepartslogistiker och materialhanteringsprocess. Sökord som har använts har varit; 3pl, materialhanteringsprocess, värdeflödesanalys, icke värdeadderande aktiviteter och
totalkostnadsanalys. De sökmotorer som författarna har använt sig av har varit OneSearch
LNU.
2.4.1.1 Intervjuer
I den här fallstudien har semistrukturerade intervjutekniker använts, se tabell 1. För att besvara fallstudiens frågeställningar har bestämda ämnen diskuterats vid intervjuer, men för att verkligen få den informationen författarna är i behov av har en fokusgrupp använts där semistrukturerade intervjuer genomförts, de frågor som ställdes under fokusgruppen finns i bilaga 1.
Tillvägagångssätt Befattning och datum
Ämne Syfte
Semistrukturerad intervju
VD (190108) Uppstart och information kring uppsats
Bakgrund
Semistrukturerad intervju
VD (190305) Genomgång av företagets totala kostnader
Frågeställning 2
Semistrukturerad intervju
VD (190306) Genomgång av processerna Frågeställning 1
Deltagande observation
Författarna (190306)
Genomgång av processerna Frågeställning 1
Ostrukturerad intervju
Arbetsledare (190306)
Diskussion kring uppföljning av personalens arbete
Frågeställning 2
Fokusgrupp Arbetsledare och lagerarbetare
(190306)
Icke värdeadderande aktiviteter i
materialhanteringsprocessen samt egna lösningsförslag
Frågeställning 1, 3 och 4
Semistrukturerad intervju
VD (190411) Deltagande på månadsmöte samt diskussion kring
kunderna
Bakgrund
Semistrukturerad intervju
Lagerchef (190416)
Diskussion kring lagerhantering + insamlad data
Frågeställning 3, Artikelplacering Semistrukturerad
telefonintervju
Säljare Cascade.com
(190416)
Diskussion kring Layer picker Frågeställning 4, Layer picker
Fokusgrupp Arbetsledare och lagerarbetare
(190416)
Diskussion kring lösningsförslag
Frågeställning 3
& 4
Tabell 1 - Sammanställning av datainsamling (Källa: Egenskapad tabell, 2019)
Vidare har även observationer utförts i syfte att kunna besvara fallstudiens frågeställningar. I fallstudien har främst ostrukturerade delaktiga observationer genomförts i syfte att kunna genomföra värdeflödesanalysen tillhörande fallstudiens första frågeställning.
2.4.1.2 Fokusgrupp
En alternativ form av intervjuer är fokusgrupp. Fokusgrupp är en intervjumetod där fler än en person intervjuas på samma gång. Det som är särskilt med fokusgrupp är att intervjuaren ofta är intresserade av hur individer som en grupp svarar på en specifik fråga, alltså ligger fokus ofta på hur individer samspelar med varandra. Denna typ av intervjuteknik gör det möjligt för intervjuaren att få en förståelse kring varför människor tycker som de gör (Bryman & Bell, 2017).
För att få en djupare förståelse för de lösningsförslag som har tagits fram har författarna att valt att använda sig av en fokusgrupp. Fokusgruppen består av arbetsledare och lagerarbetare på Alwex och diskussioner har förts angående vilka lösningar som de förväntar sig och hur de skulle ställa sig mot de lösningsförslag som författarna presenterar. Samtidigt som
fokusgruppen även finns tillgängliga i det tidiga stadiet när icke värdeadderande aktiviteter identifieras.
Först introducerade författarna fallstudiens ämne och syfte för fokusgruppen. Därefter fick fokusgruppen berätta om materialhanteringsprocessen och dess olika aktiviteter och om de upplevde några problem i den. Utefter vad fokusgruppen förklarade fick författarna en klarare syn av materialhanteringsprocessen och dess aktiviteter. När de icke värdeadderande
aktiviteterna var identifierade förklarades de för fokusgruppen och författarna frågade om fokusgruppen hade några egna förslag på lösningar innan de presenterade sina kortsiktiga samt långsiktiga lösningsförslag. Fokusgruppen fick tycka till och förklara hur de ställde sig till de lösningsförslag som presenterades.
2.5 Forskningsetiska överväganden
Etiska överväganden i en samhällsvetenskaplig studie handlar om hur de studerade
individerna behandlas och hur forskarna ska hantera olika individer i olika situationer. Det finns ett antal etiska principer som ska beaktas vid en fallstudie. Principerna vid
datainsamling hävdar att de personer som är involverade i studien måste ha tillgång till och
känna till syftet med studien. Det krävs ett samtycke och överensstämmelse att
respondenterna vet att de deltar frivilligt och kan avsluta intervjuerna när som helst. Utöver detta måste studien kunna garantera att informationen om ett företag eller en individ inte kommer att hamna i obehöriga händer. Deltagarna bör också erbjudas valet av att vara anonyma samtidigt som de insamlade uppgifterna endast ska användas för studiernas syfte.
Sist men inte minst finns det en forskningsetisk princip som säger att ingen deltagare ska ges vilseledande eller felaktig information om studien (Bryman & Bell, 2011).
2.5.1 Studiens etiska överväganden
De forskningsetiska överväganden som Bryman och Bell (2011) nämner har författarna tagit del av och följt. För att säkerställa att syftet är tydligt och förklarat för de berörda personerna på Alwex har en presentation gjorts i förväg där syftet förklarats och frågor har fått ställas. De berörda personerna på Alwex blev även informerade om att deras deltagande är frivilligt och att det finns möjlighet att avsluta intervjuerna. Vidare har det klargjorts att anonymitet är möjligt om så önskas samt att informationen som samlats in uteslutande används till studien.
För att säkerställa att ingen anställd har fått vilseledande eller felaktig information har författarna varit ärliga och tydliga. Vidare har VD på Alwex fått detaljstudera studien innan den har skickats in för att säkerställa att författarna och VD har samma uppfattning om det som har studerats och att ingen sekretessbelagd information presenteras i studien. Dessa överväganden säkerställer att studien uppfyller de etiska kriterier som presenteras i detta kapitel. För att respektera Alwex önskan om sekretess kommer känsliga siffror att manipuleras i den slutinlämnade versionen av arbetet.
2.6 Kvalitetskriterier
Enligt Yin (2015) finns det två begrepp kopplade till kvalitet inom en fallstudie, validitet och reliabilitet. Validitet handlar om att mäta det som sägs ska mätas och reliabilitet innefattar att studien ska kunna genomföras igen med samma resultat (Bryman & Bell, 2017).
Vidare kan validitet delas in i intern- och extern validitet (Yin, 2015;Bryman & Bell, 2017).
Intern validitet handlar om att det ska finnas en överensstämmelse mellan det som studeras
och den teori det genererar. Extern validitet handlar om generaliserbarhet och att kunna dra
hållbara slutsatser (Bryman & Bell, 2017). Ett sätt att öka validiteten inom en fallstudie är till
exempel att använda fler källor vid datainsamling samt att låta en erfaren utomstående person
granska studien (Yin, 2015).
Reliabilitet handlar som tidigare nämnt om att en annan forskare ska kunna följa samma tillvägagångssätt och uppnå samma resultat. Syftet med att ha hög reliabilitet i en studie är att minska antalet fel och skevheter (Yin, 2015). Bryman och Bell (2017) hävdar att det är svårt att få en hög reliabilitet inom kvalitativ forskning till följd av att en ”social miljö” inte kan frysas. Yin (2015) menar på att möjligheten för högre reliabilitet inom en fallstudie kan gynnas av att tillvägagångssättet dokumenteras utförligt och så konkret som möjligt. Yin (2015) hävdar också att reliabiliteten kan ökas i en fallstudie genom att utgå från och följa regelverket som finns att tillgå för fallstudier.
2.6.1 Studiens kvalitetskriterier
För att försäkra hög reliabilitet och validitet i studien följs det tillvägagångssätt som nämnts tidigare av Yin (2015). Författarna har försökt att hålla en hög intern validitet genom
fallstudien genom att den teori som genereras i fallstudien grundas i och byggs ut av befintlig teori som finns tillgänglig. För att uppnå extern validitet har författarna försökt att presentera lösningsförslag som gäller generellt för tredjepartslogistikföretag. De lösningsförslag som presenteras har ingen enskild koppling till Alwex, utan är generellt applicerbara för andra tredjepartslogistikföretag med samma problem. Författarna har även försökt att inkludera många olika källor i studiens gång för att öka validiteten. Vidare för att stärka den interna validiteten i fallstudien har de beräkningar som gjorts granskats av VD på Alwex för att stärka kvaliteten i det som skrivs och undvika missförstånd.
För att kunna hålla en hög reliabilitet i fallstudien har författarna följt de tillvägagångssätt som Yin (2015) presenterat. Författarna har dokumenterat och väl beskrivet
tillvägagångssättet hur undersökningen har gjorts. Samtidigt ligger intervjuguider som bilagor i studiens slut, för att säkerställa att tillvägagångssättet vid intervjuerna går att följa.
Fokusgruppen som författarna har arbetat tillsammans med har även de bidragit till att
kvaliteten i fallstudien har stärkts. Detta genom att de fick vara med när värdeflödesanalysen
genomfördes samt att de medverkade i studiens senare skede. Fokusgruppen genomfördes i
två steg. Det första steget gjordes i studiens initiala skede där författarna frågade gruppen om
vilka problem de ansåg fanns i materialhanteringsprocessen samt om de hade förslag på
lösningar. I det andra steget presenterades lösningsförslagen som författarna hade arbetat fram
med kalkylunderlag för fokusgruppen och de fick därefter diskutera dessa lösningsförslag ur
deras perspektiv. Detta tillför högre validitet då personer som arbetar med
materialhanteringsprocessen dagligen fick vara delaktiga i fallstudiens utformning. Genom att involvera fler personer i studien så fick författarna mer insyn och relevant information kring lösningarna som presenterats.
2.7 Individuellt bidrag
I denna fallstudie har båda författarna deltagit i alla obligatoriska möten,
handledningssessioner och seminarier i samband med studien för att kunna diskutera dessa ur olika perspektiv och bidra med olika tolkningar på det som sagts. Båda författarna har också varit närvarande under samtliga intervjuer och besök på Alwex Lager och Logistik AB där en arbetsfördelning mellan författarna har varit överenskommen i förväg. Texten är skriven av båda författarna med uppdelning av olika ansvarsområden vilka tilldelades i förväg för att senare granskas av båda författarna. Författarna är överens om att uppdelningen har varit rättvis och att de har bidragit lika mycket till arbetet. Mestadels skrev författarna tillsammans under kontorstid där båda författarna var närvarande nästan alla dagar, med några undantag på grund av sjukdom eller andra personliga skäl. Författarna har olika kvaliteter och
förkunskaper vilket har lett till att de kunnat kombinera dessa för att hjälpa och lära av varandra.
2.8 Analysmetod
De frågeställningar som fallstudien bygger på är uppbyggda efter att den ena frågeställningen bygger på den andra. Den ena frågeställningen behöver alltså besvaras för att den andra ska kunna påbörjas. Detta är något som Björklund och Paulsson (2012) beskriver som ett sätt att bygga upp en uppsats på och använda som analysmodell. Denna typ av analysmodell lämpar sig för denna fallstudie då arbetets första frågeställning krävs för att besvara resterande frågeställningar. Likaså krävs frågeställning två för att besvara resterande frågeställningar. I figur 4 har författarna illustrerat hur de olika frågeställningarna bygger på varandra.
2.8.1 Vilka icke värdeadderande aktiviteter kan identifieras i Alwex nuvarande materialhanteringsprocess?
För att kunna analysera och besvara fallstudiens första frågeställning har teori samlats in kring hur en värdeflödesanalys byggs ut och till vilket syfte. Vidare har värdeflödesanalysen
genomförts för att identifiera icke värdeadderande aktiviteter i Alwex
materialhanteringsprocess och påbörja arbetet kring vilka typer av lösningar som skulle kunna effektivisera processerna. Analysen kring värdeflödesanalysen ligger till grund för resterande frågeställningar. I denna analys analyseras varje kund separat för att sedan kunna dra
generella slutsatser utifrån vad analyserna visat.
2.8.2 Vilka är de totala kostnaderna i materialhanteringsprocessen för Alwex tre största kunder?
Analysen kring fallstudiens andra frågeställning bygger på teori insamlat om
totalkostnadsanalys och vilka kostnadsposter en sådan analys brukar innehålla. Under empirin byggs teorin ut med kostnadsposter som är specifika och lämpar sig för Alwex. Analysen kring totalkostnadsanalysen ligger till grund för resterande frågeställningar då författarna i totalkostnadsanalysen kan urskilja de kostnadsposter som bidrar till höga kostnader.
Totalkostnadsanalysen är uppdelad efter kund X, kund Y och kund Z för att undersöka likheter och skillnader mellan de olika kunderna för att kunna dra generella slutsatser.
2.8.3 Hur kan kortsiktiga lösningar reducera icke värdeadderande aktiviteter och kostnader i materialhanteringsprocessen för tredjepartslogistikföretag?
Analysen kring de kortsiktiga lösningarna som kan identifieras bygger på värdeflödesanalysen och totalkostnadsanalysen. Utifrån de icke värdeadderande aktiviteter och kostnader som identifierades i frågeställning ett och två byggs denna analys ut kring vilka lösningar som är enkla att implementera samtidigt som de ska kunna reducera icke värdeadderande aktiviteter och kostnader för Alwex. Analyserna kring de kortsiktiga lösningarna är uppdelat efter de lösningsförslag som presenteras och analyseras separat.
2.8.4 Hur kan långsiktiga lösningar reducera icke värdeadderande aktiviteter och kostnader i materialhanteringsprocessen för tredjepartslogistikföretag?
Analysen kring fallstudiens fjärde frågeställning bygger vidare på de lösningar som arbetades fram i tidigare frågeställning. I detta avsnitt analyseras implementeringsförslag som håller på lång sikt, samtidigt som de lämpas sig för företagets nuvarande materialhanteringsprocess.
Analysen har som grund i värdeflödesanalysen och totalkostnadsanalysen. De långsiktiga
lösningsförslagen som presenteras analyseras separat.
Figur 4 - Analysmodell (Källa: Egenskapad figur, 2019)
2.9 Metodsammanfattning
Figur 5 - Sammanfattning av metodval (Källa: Egenskapad figur, 2019)
3. Vilka icke värdeadderande aktiviteter kan identifieras i Alwex nuvarande materialhanteringsprocess?
Detta kapitel ämnar besvara fallstudiens första frågeställning. I kapitlets första del presenteras teori för arbetets centrala delar. Vidare presenteras empiri i form av materialhanteringsprocessen på Alwex tre största kunder. Analysen handlar om de icke värdeadderande aktiviteter som kunde identifieras i processerna. Kapitlet avslutas med en
slutsats kring vilka icke värdeadderande aktiviteter som kräver åtgärd.
Figur 6 - Kapitel disposition (Källa: Egenskapad figur, 2019)
3.1 Teori
I detta teorikapitel presenteras först teori kring materialhanteringsprocess och vilka aktiviteter en sådan process innehåller. Vidare presenteras värdeflödesanalys och icke värdeadderande aktiviteter som kan identifieras med hjälp av en sådan analys.
3.1.1. Materialhanteringsprocess
Materialhanteringprocess är en process innehållande aktiviteter som sker intern inom en
anläggning kopplade till hantering, förflyttning och lagring av artiklar. Exempel på sådana
aktiviteter är inlagring, interna transporter och plockning (Jonsson & Mattsson, 2005). En
materialhanteringsprocess kan enligt Saputro och Rouyendegh (2015) definieras och
begränsas till aktiviteter som rör rörelse, lagring och kontroll av materialflöde inom eller över platser.
Materialhanteringsprocessen ser olika ut beroende på vilket typ av företag som undersöks men Richards (2018) beskriver att de vanligaste aktiviteterna kopplade till en
materialhanteringsprocess är mottagning, inlagring, lagring, orderplock, packning och utlastning, se tabell 2.
Aktiviteter i materialhanteringsprocessen
Mottagning Avlastning från transport, kontroll av order, uppdatera lagerinformation Inlagring Innefattar ofta att leverans sätts på ett avsatt område i väntan på rätt
lagringsplats
Lagring Artiklar förs till lagringsplats
Orderplock Process där artiklar hämtas från lagringsplats för att plockas till en specifik order
Packning Order packas till specifik order
Utlastning Färdiga produkter/ordrar levereras ut för transport
Tabell 2 - Materialhanteringsprocessen (Källa: Richards, 2018)
