Den fysiska miljöns påverkan på individer
med demenssjukdom
- en litteraturstudie
The physical environment's impact on individuals with dementia
- a literature study
Lovisa Pettersson Linn Vedin
Fakulteten för Hälsa, natur- och teknikvetenskap Omvårdnad/Sjuksköterskeprogrammet
Grundnivå/15 hp
Sammanfattning
Titel: Den fysiska miljöns påverkan på individer med demenssjukdom - en litteraturstudie
The physical environment´s impact on individuals with dementia - a literature study
Fakultet: Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskaper Institution: Institutionen för Hälsovetenskaper
Ämne: Omvårdnad
Kurs: Examensarbete i omvårdnad, 15 hp, grundnivå Författare: Lovisa Pettersson och Linn Vedin
Handledare: Ingrid Andersson
Sidor: 22
Nyckelord: Demens, demensboende, fysisk miljö, påverkan, omvårdnad
Innehållsförteckning
Introduktion ... 4
Demens ... 4
God fysisk miljö ... 6
Inomhusmiljö ... 6 Utomhusmiljö ... 6 Problemformulering ... 7 Syfte ... 7 Metod ... 8 Litteratursökning ... 8 Urval 1 ... 9 Urval 2 ... 9 Urval 3 ... 9 Databearbetning ... 10 Forskningsetiska ställningstaganden ... 10 Resultat ... 11
Minskad agitation - viljan att kunna röra sig fritt i en öppen, hemlik och säker miljö ... 12
Ökad orienteringsförmåga - viljan att kunna hitta på egen hand ... 12
Ökat engagemang och uppmärksamhet - viljan att bli stimulerad för att få ett ökat intresse ... 13
Ökad social interaktion - viljan att ha en plats att vara social på ... 13
Ökat välbefinnande – viljan att känna sig hemma och ha sina egna föremål ... 14
Diskussion ... 15
Resultatdiskussion ... 15
Metoddiskussion ... 17
Klinisk betydelse ... 18
Förslag till fortsatt forskning ... 18
Slutsats ... 18
Referenser ... 19
4
Introduktion
År 2015 var ungefär 47,5 miljoner människor diagnostiserade med någon slags demenssjukdom och antalet ökar med 7,7 miljoner varje år. Demens kan orsakas av både primära hjärnskador till exempel Alzheimers och sekundära skador på grund av stroke (World Health Organization [WHO] 2015). Den fysiska vårdmiljön, både inomhus- och utomhusmiljö är en bidragande variabel till symtomlindring för personer med demenssjukdom (Läkemedelsverket 2008).
Demens
Sjukdomen demens är neurodegenerativ och är ett kroniskt samt progressivt tillstånd där en funktionell och kognitiv försämring uppstår (WHO 2015). Det finns olika sorter av demenssjukdom där Alzheimers sjukdom, vaskulär demens, och frontallobsdemens är de tre vanligaste formerna (WHO 2015; Statens beredning för medicinsk utvärdering [SBU] 2006). Utöver dessa förekommer även olika blandformer, exempelvis Lewy-body demens (SBU 2006). Beroende på vilken sorts demenssjukdom individen drabbas av påverkar det sjukdomens händelseförlopp, som kan vara smygande eller plötslig (Svenskt Demenscentrum 2016).
Demens är den mest allvarliga och frekventa anledningen till funktionshinder och kognitiv svikt hos äldre som kan uppkomma år innan diagnosen ställs (WHO 2015). Individer över 65 år såväl som kvinnor har en förhöjd risk att drabbas av demens. En annan riskfaktor är miljön då det observerats att individer i Europa, Syd- och Nordamerika tenderar att ha en större risk att drabbas av demens jämfört med individer från Asien samt Afrika. Genetiska faktorer påverkar även, då det är två till tre gånger större risk att drabbas av demens om en nära anhörig drabbats. En riskfaktor som enbart påverkar Alzheimers sjukdom är om Apolipoprotein E, ApoEε4-genvariant existerar, vilket innebär en och en halv till fyra gånger större risk att drabbas (SBU 2006).
Symtom som kan uppstå är orienterings- och tidssvårighet, apraxi, agnosi, afasi, nedsatt rums-, minnes-rums-, språk-rums-, och abstraktionsförmåga som i sin tur påverkar förmågan av att klara ett normalt liv på egen hand (SBU 2006). Individer med en demenssjukdom lever i en domän tid, en nutid, vilken kan vara en speciell tid eller plats. Deras verklighet är inte synkroniserad med andras tid och rum, därför tolkar de saker och händelser annorlunda (Kolanowski et al. 2010). Individerna med demenssjukdom kan dessutom drabbas av Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens [BPSD] som i sin tur utvecklas till personlighetsförändringar. Dessa kan uttrycka sig i form av försämrat omdöme och insikt, aggressivitet, vandringsbeteende, sömnstörning, känslomässig avtrubbning, initiativlöshet, vanföreställningar, ångest, depression och misstänksamhet (Läkemedelsverket 2008; SBU 2006). De vanligaste symtomen vid BPSD är nattlig aktivitet, avvikande motoriskt beteende, depression samt apati (Fuh et al. 2005). De symtom som vårdpersonalen, det vill säga undersköterskor och sjuksköterskor ansåg farligast för individen med demenssjukdom i förhållande till BPSD var sundowning och vandringsbeteende. Sundowning innebär att individen visar mycket agitation, ångest och stor aktivitet under sen eftermiddag eller kväll (Kolanowski et al. 2010).
5
demens är ett steg längre då beteenden som plockighet, rastlöshetsvandring, skrik, problem med det verbala och icke-verbala språket uppstår (SBU 2006). Stora svårigheter med tydliga minnesstörningar kan uppkomma då personen glömmer bort namn och går vilse. Ytterligare svårigheter uppstår i form av initiativlöshet och vandringsbeteende, vilket gör att individen behöver daglig hjälp med att utföra aktiviteter som bland annat hygien, städ, inköp och matlagning (WHO 2015). Vid svår demens är förutsättningen till att bo och klara sig själv mycket begränsad och innebär oftast att individen behöver vård på ett demensboende. Individen med demenssjukdom har vanligtvis svårigheter att orientera sig samt känna igen sig själv och andra. Detta betyder att individen oftast är i behov av konstant tillsyn och hjälp med allt (WHO 2015; Läkemedelsverket 2008). Individen är mycket begränsad till att tala, läsa, räkna och tänka. I detta stadie kan inte individen äta själv eller använda toaletten då individen i fråga glömt bort händelseförloppet vid utförande av dessa aktiviteter. Ofta uttrycker individen aggression och oro (Läkemedelsverket 2008) samt har nedsatt motorik, vilket ofta leder till inaktivitet och negativ påverkan på balansen som i sin tur leder till fallrisk (WHO 2015; Läkemedelverket 2008).
De individer som upplevt kognitiv svikt, bestående eller försämrad bör undersökas. Det ska framförallt göras om besvären är relaterade till beteendeförändring, nedsatt förmåga att klara det dagliga livet eller kognitiva förändringar (SBU 2006). Utredningen görs med hjälp av individens sjukdomshistoria samt klinisk undersökning, anhörigas eller närståendes historia och Mini Mental Test [MMT], där enkla kognitiva test som klocktest ingår. Detta kompletteras med undersökningar i form av lumbalpunktion, magnetkameraundersökning, datortomografi samt olika laboratorieanalyser (Socialstyrelsen 2010a; SBU 2006). Ett internationellt klassificeringssystem som kan vara till hjälp vid diagnostisering av demenssjukdom är ICD-10, där symtomen ska ha varit påtagliga i minst sex månader. Svårbedömda eller sällsynta tillstånd kan kräva en större utredning för att kunna sätta en diagnos. Svårast är det att fastställa differentialdiagnoser och utreda demenssjukdomar i tidigt skede (SBU 2006).
6
För att bevara en god demensvård kan diverse insatser nyttjas; kognitiv stimulerande terapi med syfte att bibehålla och bearbeta minnen samt sinnesintryck (Aguirre et al. 2013; SBU 2007). Dagliga aktiviteter där allt från påklädning till fysisk träning ingår. Miljöåtgärder där målet är att tydliggöra omgivningen och upprätthålla trygghet. Kommunikation och bemötande där tal, kroppsspråk, beröring och gester är av betydelse. Målet med de olika insatserna som sjuksköterskan kan åstadkomma är att förstärka självuppfattningen, identitetskänslan och välbefinnandet hos individen med demenssjukdom (SBU 2007).
I dagsläget finns inget botemedel för demenssjukdom (WHO 2015; Stolee et al. 2011) utan målet är att förbättra och stödja livet för de personer som är drabbade genom symtomlindring (WHO 2015), vilket sker genom farmakologisk och/eller icke-farmakologisk behandling (SBU 2006). Vissa sjuksköterskor beskriver att läkemedel är den yttersta behandlingen för symtomlindring. Vidare nämner sjuksköterskorna att det är främst på grund av okunskap och bristen av förståelse som de inte använder sig av icke-farmakologisk behandling (Kolanowski et al. 2010), som kan vara anpassning av den omgivande miljön (Läkemedelsverket 2008). God fysisk miljö
Redan under mitten av 1800-talet uppmärksammades den fysiska miljön av sjuksköterskan Nightingale (1859) som utformade en teori. Denna påvisar vikten av ventilation, belysning, vatten, luft, ljud, värme, skötsel av säng och renhet med syfte att förhindra sjukdomar och främja läkningsprocessen. Vidare har fysisk miljö beskrivits av Fridell (1998) som menar att den består av olika beståndsdelar som samverkar, exempel på dessa är yta, volym, ljus, ljud, inredning, färg och rumsuppfattning. Dessa lägger basen för individens känslor gentemot miljön, vilka är subjektiva och kan vara stimulerande eller hindrande. För att miljön ska kännas trygg krävs begriplighet och igenkännbarhet för individen. Miljön inverkar även positivt på minnen, ger goda tankar och stimulerar sinnen, vilket i sin tur bidrar till självbestämmande, trygghet och integritet.
Inomhusmiljö
Det finns ett samband mellan utformning av miljön, livskvalité och individers beteende. En möjlighet att ha egna lägenheter eller rum med personliga möbler och tillhörigheter bör finnas. Tillgång till gemensamma centrala ytor i kombination med en anpassad och hemlik fysisk miljö bör ges. Ljudmiljö, färgkodning och färgkontraster har även det en betydande roll för individen (Socialstyrelsen 2016). Den fysiska miljön ska ha högt i tak, öppna ytor, ordning och reda samt avge trygghet och lugn. Det ska finnas möjlighet att umgås men även tillgång till avskildhet när det önskas (Socialstyrelsen 2010b). Enligt Edvardsson et al. (2005) ska miljön vara utformad för att upprätthålla och skapa sociala relationer genom att ha platser att umgås eller att ta emot besök på. En annan punkt är att individerna ska ha en igenkännande och hemtrevlig miljö, vilket kan göras med bland annat blommor, gardiner och tavlor.
Utomhusmiljö
7
är på promenad (Bengtsson & Carlsson 2006). Landskapet runt omkring ska vara intressant att titta på och får gärna innehålla grönska, blommor (Rodiek 2005), djur och vatten (Bengtsson & Carlsson 2006; Rodiek 2005). Kunna se, känna, lukta och smaka på det som finns i trädgården är värdefullt (Bengtsson & Carlsson 2006). Träd, buskar och andra sorters grönska utomhus ska inte skymma sikten (Bengtsson & Carlsson 2006; Cranz & Young 2005), då det ska vara tillfredsställande att titta ut genom fönstren (Bengtsson & Carlsson 2006). Därför är underhållet av växter, buskar, gångar och gräs av betydelse (Bengtsson & Carlsson 2006; Rodiek 2005) för att inte skymma sikt eller hindra rörelse (Bengtsson & Carlsson 2006). Mycket betong bör undvikas eftersom ljudet studsar mot det och ökar då bullrets efterklang (Cranz & Young 2005).
Problemformulering
Demenssjukdom innebär milda såväl som svåra problem i det dagliga livet i förhållande till de olika demensformerna. Detta kan innebära minskad självständighet och ett ökat behov av stöd, vilket kan ges i form av ett demensboende. I många fall är en god fysisk vårdmiljö symtomlindrande och kan minska administreringen av läkemedel. Dessvärre saknar sjuksköterskor tillräcklig kunskap inom icke-farmakologisk behandling, det vill säga hur vårdmiljön bör utformas för individer med demenssjukdom. Genom att granska forskning inom demens och vårdmiljö ämnar denna litteraturstudie att tydliggöra vilken påverkan en anpassad fysisk miljö kan ha på individer med demenssjukdom på ett demensboende.
Syfte
8
Metod
En litteraturstudie är baserad på tidigare vetenskapligt forskningsresultat som sedan analyseras, bearbetas och sammanställs för att få fram ett nytt resultat (Polit & Beck 2012). Litteraturstudien genomfördes enligt Polit och Becks (2012) nio-stegsmodell (figur 1).
Figur 1. Arbetsmodell för litteraturstudier, fritt översatt, modifierad och hämtad ur Polit och Beck (2012, s.96).
Litteratursökning
I steg ett formulerades syftet med litteraturstudien. I steg två valdes databaserna Cinahl och PubMed där datainsamlingen gjordes. I Pubmed användes Medical Subject Headings-termer [MeSH] som sökord och i Cinahl användes främst Major Headings [MH] vilket kombinerades med explode [+] eller Major Concept [MM], det förekom även sökningar med två fritextord
(Tabell 1 & Tabell 2). Steg tre omfattade artikelsökningarna. Fritextorden outdoor och garden gav inga träffar i kombination med dementia och environmental design i PubMed och
9 Tabell 1: Databas Cinahl
Sökning Sökord Antal träffar Urval 1 Urval 2 Urval 3
S1 (MH "Dementia+") 30699
S2
(MH "Interior Design and
Furnishings+") 1470
S3
(MM "Nursing home design and
construction") 35 S4 (MH "Environment+") 41594 S5 Garden 607 S6 Outdoor 1833 S7 S1 AND S2 106 20 1 1 S8 S1 AND S3 22 5 (1*) 2 2 S9 S1 AND S4 360 S10 S1 AND S4 AND S5 23 11 (1*) 2 2 S11 S1 AND S4 AND S6 26 12 (6*) 0 0 Summa 537 48 (8*) = 40 5 5
* = Interna dubbletter som inte är borträknade från totalvärdet. Tabell 2: Databas PubMed
Sökning Sökord Antal träffar Urval 1 Urval 2 Urval 3
S1 (MeSH "Dementia+") 99198
S2 (MeSH "Environment+") 3832
S3 S1 AND S2 73 28 (3”) 7 7
Summa 73 28 (3”) = 25 7 7
” = Externa dubbletter som inte är borträknade från totalvärdet.
Urval 1
I steg fyra gjordes en granskning av artiklarnas titel och abstrakt för att kunna sortera dem efter relevans relaterat till studiens syfte, vilket bestod av 65 artiklar i urval ett. En kontroll efter interna dubbletter gjordes och markerades med *, se (Tabell 1). I den externa sökningen mellan PubMed och Cinahl återfanns tre dubbletter markerat med ”, se (Tabell 2).
Urval 2
Enligt steg fem lästes alla artiklar först igenom individuellt och sedan tillsammans, ett gemensamt beslut togs om vilka artiklar som var relevanta för urval två, vilket blev tolv stycken. De artiklar som inte togs med i urval två svarade inte på studiens syfte. Detta genom att artiklarna antingen var utförda inom psykiatrin eller att de inte tog upp hur individerna med demenssjukdom påverkades av den fysiska miljöns utformning. Andra artiklar som uteslöts var de som endast hade anhörigas perspektiv eller att studien utfördes i ordinärt boende.
Urval 3
Steg sex innebar att information hämtades och antecknades från studierna som sedan sammanfattades till en matris (bilaga 1). I steg sju gjordes kvalitetsgranskningar på de återstående artiklarna utifrån Polit och Becks (2012) granskningsmallar Guide to an overall
10
research report. Detta resulterade i att tolv artiklar av god kvalité återstod och bildade på så
sätt urval tre. Databearbetning
I steg åtta analyserades artiklarna vidare och sammanställdes först individuellt och sedan grupperat, resultatet blev fem olika teman. Sammanställningen gjordes genom att artiklarnas resultat lästes och textdelar valdes ut som svarade mot litteraturstudiens syfte. De relevanta textdelarna av resultaten skrevs sedan ut i originalspråk och sorterades efter likheter och skillnader i olika högar. De textdelar som visade gemensamma likheter och skillnader placerades i specifika högar på ett bord. De olika högarna lästes sedan igenom individuellt och gemensamt för att säkerställa att alla textdelar var placerade efter sina likheter och skillnader i rätt hög, vilket i sin tur bildade fem olika teman som motsvarar litteraturstudiens resultat. Till sist gjordes steg nio där resultatet summerades i löpande text, med en figur och förklarande temanamn.
Forskningsetiska ställningstaganden
11
Resultat
Denna litteraturstudies resultat var baserat på tolv artiklar varav sex var med kvantitativ design, tre med kvalitativ och tre med blandad kvantitativ och kvalitativ design. Efter bearbetningen upptäcktes följande teman: minskad agitation – viljan att kunna röra sig fritt i
en öppen, hemlik och säker miljö, ökad orienteringsförmåga – viljan att kunna hitta på egen hand, ökat engagemang och uppmärksamhet – viljan att bli stimulerad för att få ett ökat intresse, ökad social interaktion – viljan att ha en plats att vara social på och ökat välbefinnande – viljan att känna sig hemma och ha sina egna föremål (Figur 2).
12
Minskad agitation - viljan att kunna röra sig fritt i en öppen, hemlik och säker miljö Vårdpersonalen på demensboendet upplevde att öppna ytor gjorde att individerna med demenssjukdom störde varandra mindre. Vårdpersonalen nämnde även att individerna blev mindre agiterade när de kunde gå vart de ville utan att bli stoppade av vårdpersonalen, eftersom boendet hade blivit mer säkert och anpassat för individerna med demenssjukdom (Cioffi et al. 2007). Vidare uppmärksammade vårdpersonalen att individerna blev mindre agiterade och mer lugna efter användning av ett snoezelrum. Rummet är multisensoriskt och dess syfte är att stimulera sinnen i en trygg och avslappnande atmosfär utan att använda intellektuell aktivitet (Cox et al. 2004). Scwarz et al. (2004) observerade att matsalar som är mindre i storlek, tar in ett lägre antal individer med demenssjukdom (åtta till tio) och har en mer hemtrevlig miljö ger mindre agitation och störande beteenden.
Edwards et al. (2013), Ford Murphy et al. (2010) och Detweiler et al. (2008) observerade att nyttjandet av en trädgård har visat sig påverka agitationsnivåerna hos individer med demenssjukdom. Detweiler et al. (2008) och studiens vårdpersonal uppmärksammade att ökad användning av trädgården resulterade i mindre agitationsnivåer. Däremot observerade Ford Murphy et al. (2010) att ingen minskad agitation förekom hos de individer som inte var ambulatoriska trots ett genomsnittligt nyttjande av trädgården samt hos individer som inte var ute frivilligt. Under vintertid såg Detweiler et al. (2008) att antalet trädgårdsbesök minskade då vissa boenden hade ytterdörrarna låsta. Trots detta hade individerna med demenssjukdom som haft en frekvent användning av trädgården en låg och jämn agitationsnivå, detta medan individer som använt trädgården under genomsnittet fick en ökad agitation. Dessutom uppmärksammades det att en ökad användning av trädgården minskade läkemedelsadministrering för symtomlindring av agitation, dock så ökade incidenter i form av fysisk skada, exempelvis slag och knuffar (Detweiler et al. 2008).
Ökad orienteringsförmåga - viljan att kunna hitta på egen hand
Två variabler Marquardt och Schmieg (2009) observerade som påverkade orienteringsförmågan var antalet lägenheter och storleken på demensboendet. Vid studier av antal lägenheter sågs det att ett större antal minskade orienteringsförmågan till trädgården eller altanen. Vidare uppmärksammades det att individerna med demenssjukdom använde köket som en utgångspunkt för att kunna orientera sig till andra platser på boendet. Det som sågs var ett kök gjorde att individerna med demenssjukdom lättare kunde orientera sig både dit och tillbaka till sina rum. Dessutom sågs det att individerna med demenssjukdom lättare hittade utgången till altanen om det fanns ett stort antal sittplatser i anslutning till dörren och om utgångspunkten var från köket.
13
Ökat engagemang och uppmärksamhet - viljan att bli stimulerad för att få ett ökat intresse
Morgan-Brown et al. (2013) såg att uppmärksamheten hos individer med demenssjukdom påverkades av olika miljövariabler. Det som observerades var att engagemanget ökade till den omgivande miljön om det var en öppen planlösning med en hemlik atmosfär. Cohen-Mansfield et al. (2010) observerade även att ljuset var en variabel som påverkade individerna med demenssjukdom, då de var mer uppmärksamma och engagerade när ljuset var normalt och inte för ljust eller för mörkt. Uppmärksamheten hos individerna var även högre när det fanns fyra till nio lägenheter på boendet och därför påverkades uppmärksamheten negativt när det var färre än fyra eller fler än nio lägenheter. Engagemanget och dess varaktighet påverkades också av ljudet då en måttlig nivå av buller gav en positiv inverkan jämfört med en låg eller hög bullernivå. Slutsatserna Cohen-Mansfield et al. (2010) drog var att en mörk miljö var associerat med för få personer i rummet samt en lägre bullernivå medan närvaron av fler personer i rummet förknippades med högre buller.
Vanligtvis behöver individer med demenssjukdom motiveras av vårdpersonal för att uppmärksamma saker i miljön, men inte i ett snoezelrum då individerna med demenssjukdom uppmärksammade saker på eget initiativ. Enligt vårdpersonalen vidgades individernas ögon och de blev mer mottagliga för den omgivande miljön då de länge satt och pekade samt tittade på utrustningen, kände lukten, såg ljuset och hörde ljudet. Vårdpersonalen märkte även en skillnad på individerna med demenssjukdom som vanligtvis satt i en stol och sov att de i större utsträckning satt vakna och uppmärksammade miljön (Cox et al. 2004).
Hos individer med demenssjukdom som led av konfusion och vandringsbeteende observerade Dickinson och McLain-Kark (1998) att det var av stor vikt att dölja vissa objekt som individerna inte skulle använda sig utav. Ett test som gjordes för att undersöka detta utfördes på en nödutgångsdörr. Testet delades upp i tre mindre test där de totala utgångsförsöken kunde ses hos individerna med demenssjukdom, vilket var 111 gånger när den var helt öppen och synlig. I första testet där fönstret blev igensatt för att förhindra att dagsljus lyste in samt att individerna inte skulle titta ut uppkom 70 försök att ta sig ut genom dörren. I det andra testet doldes själva nöddörrshandtaget, detta då det skinande handtaget kunde verka attraktivt för dem. När detta gjordes var det endast fem utgångsförsök som skedde. I det sista och tredje testet kombinerades de tidigare testerna då både fönster och handtag sattes för, 18 gånger försökte individerna att gå ut genom dörren. Anledningen till att de försökte gå ut genom dörren var ofta på grund av objektsagnosi, målorientering eller attraktion till kontraster i omgivningen (Dickinson & McLain-Kark 1998).
Ökad social interaktion - viljan att ha en plats att vara social på
14
av ett snoezelrum ökade den sociala interaktionen då individerna med demenssjukdom som normalt sett var tysta och introverta började föra konversationer med andra.
Ökat välbefinnande – viljan att känna sig hemma och ha sina egna föremål
En förbättrad och anpassad miljö är när boendet är utformat genom att individerna med demenssjukdom har ett individuellt rum med personliga föremål och dekorationer (Cioffi et al. 2007; Schwarz et al. 2004). Vårdpersonalen uppfattade att detta gjorde att individerna med demenssjukdom fick ökad kontroll och autonomi (Schwarz et al. 2004). Vårdpersonalen observerade också att en förbättrad miljö som är anpassad för individer med demenssjukdom verkade öka livskvalitén då agitationen minskade, aptiten ökade, sömnmönstren blev bättre och frihetskänslan större. Individerna med demenssjukdom blev lyckligare om de själva kunde delta, styra och strukturera sina aktiviteter fritt relaterat till öppna ytor. Dessutom såg vårdpersonalen att de enskilda rummen gjorde att individerna sov bättre och fick ett gott sömnmönster (Cioffi et al. 2007). Vårdpersonalen uppmärksammade även att snozelrum hade betydelse för sömnen då individerna med demenssjukdom höll sig mer vakna efter besöket. Annat som sågs var att ansiktena hos individerna med demenssjukdom såg nöjda och belåtna ut samt att lyckan höll i sig under en längre period. Vårdpersonalen beskrev detta genom att de såg att individerna hade ett leende på läpparna och vida samt öppna ögon (Cox et al. 2004). Vidare beskrev vårdpersonalen att de individuella rummen och badrummen med en hemlik atmosfär verkade öka individernas känsla av privatliv. Burspråk gjorde det möjligt för individerna med demenssjukdom att ställa dit personliga föremål som kunde vara allt från dockor och foton till vaser, detta ökade deras autonomi (Schwarz et al. 2004).
15
Diskussion
Syftet med litteraturstudien var att belysa den fysiska miljöns påverkan på individer med demenssjukdom. I resultatet framgick det att den fysiska miljön har en inverkan på individerna med demenssjukdom. Det uppmärksammades att utformningen av den fysiska miljön kan påverka individerna med demenssjukdom till det bättre. I resultatet framkom det fem olika teman minskad agitation – viljan att kunna röra sig fritt i en öppen, hemlik och
säker miljö, ökad orienteringsförmåga – viljan att kunna hitta på egen hand, ökat engagemang och uppmärksamhet – viljan att bli stimulerad för att få ett ökat intresse, ökad social interaktion – viljan att ha en plats att vara social på och ökat välbefinnande – viljan att känna sig hemma och ha sina egna föremål
Resultatdiskussion
Litteraturstudiens resultat visade att individer med demenssjukdom var mindre agiterade när de kunde röra sig fritt i hemlika, öppna och säkra ytor. Minskad agitation uppstod även när det fanns tillgång till snoezelrum och trädgård. Socialstyrelsen (2016) bekräftar litteraturstudiens resultat genom att uppge att minskad agitation kan uppnås med hjälp av en anpassad, hemlik fysisk miljö och tillgång till trädgårdsanvändning. Livingstone et al. (2014) stödjer resultatet genom att agitationen minskades med hjälp av ett snoezelrum. Vidare styrker Morgan och Stewarts (1999) studie att agitationen ökade hos individerna med demenssjukdom när miljön inte tillät dem att röra sig fritt relaterat till trånga utrymmen (Morgan & Stewart 1999). Agitationen tycks minska med hjälp av tillgång till trädgård och ett boende som är anpassat för individer med demenssjukdom. Trots detta såg Detweiler et al (2008) att incidenter i form fysisk skada med slag och knuffar ökade vid trädgårdsannvändning. Kan detta ha berott på att läkemedelsadministreringen minskade och att den fysiska miljön inte räckte till? Eller vilka bakomliggande faktorer kan ha spelat in? I litteraturstudiens resultat observerades en positiv inverkan på orienteringsförmåga hos individerna med demenssjukdom där färg, textur, struktur och lokalisation var av betydelse. Litteraturstudiens resultat styrks av studierna av Morgan och Stewart (1999) och Socialstyrelsen (2016) där vikten av färgkodning samt dekoration togs upp, detta eftersom det hade en positiv påverkan på orienteringsförmågan hos individer med demenssjukdom. Exempelvis fann studierna att visuella ledtrådar i den fysiska miljön krävdes för att öka orienteringsförmågan. Vidare finner Nolan och Mathews (2002) att individerna med demenssjukdom hittade sina rum lättare om det fanns porträttliknande fotografier eller en personlig minnesmonter utanför rummet (Nolan & Mathews 2002). Trots att färg har betydelse för orienteringsförmågan hos individer med demenssjukdom så byggs ofta sjukhus med nästintill obefintliga färger. Att sjukhusmiljön har diskreta färger kan bero på att miljön ska upplevas steril och uttrycka renhet medan demensboenden har en mer hemlik miljö. Hur ska miljön på sjukhus kunna bli mer hemtrevlig och hjälpsam för individer med demenssjukdom samtidigt som den ska upplevas steril och ren?
16
Därför doldes endast hantaget och därefter doldes både fönster och handtag. Detta resulterade i att uppmärksamheten till dörren minskades med 44 % när fönstret doldes, 96 % när handtaget doldes och 88 % när de kombinerades (Dickinson et al. 1995). Det verkar som att det är konstraster i miljön som verkar lockande för individer med demenssjukdom, objekt som sticker ut i den allmänna miljön genom att till exempel glänsa. Vidare tankar går att det ska kunna fungera omvänt, att det som ska uppmärksammas bör ha kontraster exempelvis bakom toaletten där det kan finnas en färgglad eller markerad vägg.
I litteraturstudiens resultat visades det att öppnar ytor med bord och stolar ökade den sociala interaktionen hos individer med demenssjukdom. Detta styrks av Morgan och Stewarts (1999) studie där det kunde ses att boenden som hade bord och stolar både i matsal, i vardagsrum samt i korridor gjorde att de individerna blev mindre trötta eftersom de satte sig ner för att vila på vägen. Detta gjorde i sin tur att borden och stolarna blev till en mötesplats där individerna uppmuntrades till social interaktion. I litteraturstudiens resultat kunde en hemlik miljö bidra till social interaktion. Detta bekräftas av Campo och Chaudhurys (2012) samt Morgan och Stewarts (1999) studier där anhöriga och vårdpersonal upplevde att den sociala interaktionen ökade hos individerna med demenssjukdom när boendet hade en hemlik miljö. Den hemlika miljön gjorde att intresset hos individerna med demenssjukdom fångades, vilket bidrog till en möjlighet att konversera och ökade på så sätt den sociala interaktionen (Campo & Chaudhurys 2012; Morgan & Stewarts 1999). Funderingar som väcks kring detta är alla bord och stolar som står lite här och där. Dessa kan utgöra hinder för individerna med demenssjukdom om inte ytorna är tillräckligt stora, som i sin tur kan leda till en ökad fallrisk.
I litteraturstudiens resultat observerades välbefinnande när individerna med demenssjukdom bodde i ett hemlikt boende i egna personliga rum med bland annat burspråk. Av att bo i en hemlik miljö ökade känslan av privatliv, autonomi, livskvalité samt frihetskänsla hos individerna. Detta styrks av Garcia et al. (2012) då anhöriga och vårdpersonal uppgav att en hemlik miljö gjorde att individerna med demenssjukdom kände sig avslappnade. Dessutom styrker Morgan och Stewart (1999) litteraturstudiens resultat då vårdpersonalen kunde se att en hemlik miljö gjorde att individerna med demenssjukdom blev mer tillfredsställda och mindre oroliga. Anhöriga uppger även att de privata och personliga rummen som individerna med demenssjukdom har, gjorde att individerna kände sig mer bekväma och hemma (Morgan & Stewart 1999). En hemlik miljö verkar gynnande för individer med demenssjukdom. Frågan är hur lätt det är att få en miljö som är hemlik för var och en då alla har olika smak, tycke, bakgrund och religion med mera.
17
Metoddiskussion
Denna litteraturstudie utgick från Polit och Becks (2012) nio-stegsmodell. Genom att använda databaserna Cinahl och PubMed gjordes en datainsamling, detta för att inte gå miste om relevanta artiklar. För att få fram relevanta artiklar användes olika sökord vilket främst gjordes med MeSH-ord i PubMed samt Major Headings i Cinahl, detta för att erhålla artiklar som svarar gentemot syftet. Fritextord förekom också när MeSH eller Major Headings saknades. Även olika inklusions- och exklusionskriterier erhölls till hjälp att få relevanta artiklar.
För att få möjlighet till individuell analys gavs till en början separat tid. Därefter analyserades och granskades materialet tillsammans för att få en övergripande förståelse och för att ingen felaktig exkludering eller inkludering skulle ske. När åsikterna skiljdes åt vid temaindelningen lästes de utvalda textdelarna flera gånger för att sedan föra en diskussion om var dessa skulle tillhöra, detta för att sedan få ett likvärdigt resultat.
Litteraturstudiens resultat bygger på forskning från olika länder USA (n=6), Australien (n=3), Kanada (n=1), Tyskland (n=1) och Irland (n=1). Genom att forskning inom området demens och fysisk miljö har skett i olika industriländer ger det styrka och bredd till samt överförbarhet av litteraturstudiens resultat. Detta då litteraturstudien får med olika aspekter från olika länder och världsdelar som i sin tur kan ha kulturella, globala, sociala, religiösa och ekonomiska skillnader.
Vissa av artiklarnas författare återkommer i flera artiklar vilket kan betyda att författarna är väl insatta i området. Trots detta kan en risk uppstå, vilket är att författarnas förståelse eventuellt kan ge ett vinklat resultat. Samtliga artiklar var dessutom skrivna på engelska som i sin tur kan ge en risk för feltolkningar. För att undvika detta användes ett lexikon och vid svårtolkad text lästes stycket av båda flera gånger som sedan diskuterades, detta för att ge en korrekt översättning.
En inklusionskriterie var att artiklarna skulle vara publicerade mellan år 1995 och 2015. Det stora årsbandet uppmärksammades tidigt i processen men upplevdes ändå nödvändigt på grund av ett lågt antal artiklar med relevans till syftet. De artiklarna som sedan användes i litteraturstudien var publicerade mellan 1997 och 2013. Endast två av studiens tolv artiklar var publicerade innan år 2000 och tio artiklar var skrivna efter. Detta påvisar att litteraturstudiens resultat ändå har styrka eftersom de flesta artiklarna är senare forskning. De två äldsta artiklarna kunde ha exkluderats från litteraturstudien för att få ett smalare årsband på endast 15 år, men valdes ändå att inkluderas på grund av innehållsrikedom.
18
överskådligt. Med detta som utgångspunkt kan det ses att denna litteraturstudie har fått både bredd och överskådlighet vilket ger styrka i litteraturstudiens resultat.
Klinisk betydelse
Litteraturstudien påvisar hur ett anpassat demensboende kan påverka individerna med demenssjukdom. Det som ses är att den fysiska miljöns utformning kan ge positiv påverkan i form av minskad agitation, ökad orienteringsförmåga, ökat engagemang och uppmärksamhet, ökad social interaktion samt ökat välbefinnande. Kunskapen som denna litteraturstudies resultat gett leder förhoppningsvis till att vårdpersonal blir mer medvetna om den fysiska miljöns påverkan. Resultatet presenterar dessutom några förslag om hur den fysiska miljön ska utformas för att uppnå en positiv påverkan på individerna med demenssjukdom, vilket förmodligen ska kunna ge den kliniska verksamheten riktlinjer till förbättring. Vidare förhoppningar är att litteraturstudiens resultat kommer att kunna implementeras inom flera områden som finns och inte bara på demensboenden, det vill säga på sjukhus och även i det ordinära boendet.
Förslag till fortsatt forskning
Även om området är beforskat så krävs ny och nationell forskning. Forskning som bör utföras är att undersöka flera olika demensboenden och individer med demenssjukdom under en längre tidsperiod för att upptäcka likheter och/eller skillnader mellan dem. Detta behövs för att kunna styrka den nytillkomna forskningen eller den redan befintliga. Ett förslag är att undersöka fem olika demensboenden runtom i Sverige där samma förändring skett, till exempel om hur färger kan underlätta orienteringen för individer med demenssjukdom. Därefter jämförs resultatet mellan de olika demensboendena för att kunna se vilka likheter och skillnader som sågs samt vad som skulle kunna påverka de olika resultaten.
Slutsats
19
Referenser
Aguirre, E., Hoare, Z., Streater, A., Spector, A., Woods, B., Hoe, J. & Orrell, M. (2013). Cognitive stimulation therapy (CST) for people with dementia-who benefits most?
International Journal Of Geriatric Psychiatry, 28(3), 284-290.
Bengtsson, A. & Carlsson, G. (2006). Outdoor environments at three nursing homes: Focus group interviews with staff. Journal of Housing for Eldery, 19(¾), 46-69.
Campo, M. & Chaudhury, H. (2012). Informal social interaction among residents with
dementia in special care units: Exploring the role of the physical and social environments.
Dementia, 11(3), 401-423.
Cioffi, J., Fleming, A., Wilkes, L., Sinfield, M. & Miere, J. (2007). The effect of
environmental change on residents with dementia: the perceptions of relatives and staff.
Dementia, 6(2), 215-231.
Cohen-Mansfield, J., Thein, K., Dakheel-Ali, M. & Marx, M. (2010). Engaging nursing home residents with dementia in activities: the effects of modeling, presentation order, time of day, and setting characteristics. Aging & Mental Health, 14(4), 471-480.
Cranz, G. & Young, C. (2005). The role of design in inhibiting or promoting use of common open space: the case of Redwood Gardens, Berkeley, CA. Journal of Housing for Eldery, 19(¾), 71-93.
Cox, H., Burns, I. & Savage, S. (2004). Multisensory environments for leisure: promoting well-being in nursing home residents with dementia. Journal Of Gerontological Nursing, 30(2), 37-45.
Detweiler, M., Murphy, P., Myers, L. & Kim, K. (2008). Does a wander garden influence inappropriate behaviors in dementia residents? American Journal Of Alzheimer's Disease
& Other Dementias, 23(1), 31-45.
Dickinson, J. & McLain-Kark, J. (1998). Wandering behavior and attempted exits among residents diagnosed with dementia-related illnesses: a qualitative approach. Journal Of
Women & Aging, 10(2), 23-34.
Dickinson, J., McLain-Kark, J. & Marshall-Baker, A. (1995). The effect on visual barriers on exiting behavior in a dementi care unit. The Gerontologist, 35(1), 127-131.
Edvardsson, J. D., Sandman, P. O. & Rasmussen, B. H. (2005). Sensing an atmosphere of ease: a tentative theory of supportive care settings. Scandinavian Journal of Caring
Sciences, 19, 344-353.
20
Ericson-Lidman, E., Larsson, L., & Norberg, A. (2014). Caring for people with dementia disease (DD) and working in a private not-for-profit residential care facility for people with DD. Scandinavian Journal Of Caring Sciences, 28(2), 337-346.
Fridell, S. (1998). Rum för vårdens möten: om utformning av fysisk vårdmiljö för god vård. Diss. Stockholm: Kungliga tekniska högskolan.
Ford Murphy, P., Miyazaki, Y., Detweiler, M. & Kim, K. (2010). Longitudinal analysis of differential effects on agitation of a therapeutic wander garden for dementia patients based on ambulation ability. Dementia, 9(3), 355-373.
Fuh, JL., Wang, S. L. & Cummings, J. L. (2005). Neuropsychiatric profiles in patients with Alzheimer’s disease and vascular dementia. Neurol Neurosurg Psychiatry, 76, 1337-1341.
Garcia, LJ., Hébert, M., Kozak, J., Sénécal, I., Slaughter, SE., Aminzadeh, F., Dalziel, W., Charles, J. & Eliasziw, M. (2012). Perceptions of family and staff on the role of the environment in long-term care homes for people with dementia. International
Psychogeriatrics, 24(5), 753-765.
Gibson, M., MacLean, J., Borrie, M. & Geiger, J. (2004). Orientation behaviors in residents relocated to a redesigned dementia care unit. American Journal Of Alzheimer's Disease &
Other Dementias, 19(1), 45-49.
Kolanowski, A., Fick, D., Frazer, C. & Penrod, J. (2010). It’s about time: use of
nonpharmacological interventions in the nursing home. Journal of Nursing Scholarship, 42(2), 214-222.
Kovach, C., Weisman, G., Chaudhury, H. & Calkins, M. (1997). Impacts of a therapeutic environment for dementia care. American Journal Of Alzheimer's Disease, 12(3), 99-110. Livingston, G., Kelly, L., Lewis-Holmes, E., Baio, G., Morris, S., Patel, N., Omar, R.,
Katona, C. & Cooper, C. (2014). Non-pharmacological interventions for agitation in dementia: systematic review of randomised controlled trials. The British Journal of
Psychiatry, 205(6), 436-442.
Läkemedelsverket. (2008). Läkemedelsbehandling och bemötande vid Beteendemässiga och
Psykiska Symtom vid Demenssjukdom – BPSD.
https://lakemedelsverket.se/upload/halso-och-sjukvard/behandlingsrekommendationer/BPSD-rek_webb_bokm%C3%A4rken.pdf [2016-02-09]
Marquardt, G. & Schmieg, P. (2009). Dementia-friendly architecture: environments that facilitate wayfinding in nursing homes. American Journal Of Alzheimer's Disease &
Other Dementias, 24(4), 333-340.
Morgan, D. G. & Stewart, N.J. (1999). The physical environment of special care units: needs of residents with dementia from the perspective of staff and family caregivers.
21
Morgan-Brown, M., Newton, R. & Ormerod, M. (2013). Engaging life in two Irish nursing home units for people with dementia: quantitative comparisons before and after implementing household environments. Aging & Mental Health, 17(1), 57-65.
Nightingale, F. (1859). Notes on nursing: what it is, and what it is not. London: Harrison Nolan, B. & Mathews, RM. (2002). Evaluation of the effect of orientation cues on wayfinding
in persons with dementia. Alzheimer´s Care Quarterly, 3(1), 46-49.
Polit, D. F. & Beck, C. T. (2012). Nursing research: generating and assessing evidence for
nursing practice. 9.ed. Philadelphia: Wolters Kluwer Health/Lippincott Williams &
Wilkins.
Rodiek, S. (2005). Resident perceptions of physical environment featuresthat influence outdoor usage at assisted living facilities. Journal of Housing for Eldery, 19(¾), 95-107. Schwarz, B., Chaudhury, H. & Tofle, R. (2004). Effect of design interventions on a dementia care setting. American Journal Of Alzheimer's Disease & Other Dementias, 19(3), 172-176.
Socialstyrelsen. (2010a). Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010-
stöd för styrning och ledning.
https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/18012/2010-5-1.pdf [2016-02-12]
Socialstyrelsen. 2010b). Det är mitt hem- Vägledning om boende och boendestöd för personer
med psykisk funktionsnedsättning.
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/18214/2010-12-26.pdf [2016-02-12]
Socialstyrelsen. (2016). Flytt och särskilt boende.
http://www.socialstyrelsen.se/nationellariktlinjerforvardochomsorgviddemenssjukdom/ce ntralarekommendationer/boende#3 [2016-02-12]
Statens beredning för medicinsk utvärdering. (2006). Demenssjukdomar – En systematisk
litteraturöversikt. Stockholm: SBU
http://www.sbu.se/upload/Publikationer/Content0/1/Demens_sammanfattning.pdf [2016-02-12]
Statens beredning för medicinsk utvärdering. (2007). Vård av personer med demensjukdom-
vad vet vi idag? Stockholm: SBU
http://www.sbu.se/upload/Publikationer/Content0/1/Demens_2007_kommun.pdf [2016-02-22]
22
Svenskt demenscentrum (2016). Demenssjukdomar. http://www.demenscentrum.se/Fakta-om-demens/Demenssjukdomarna/ [2016-02-09]
World Health Organization (2015). Dementia.
Bilaga 1. Artikelmatris Författare, årtal och land
Titel och tidskrift Syfte Metod Huvudresultat
Cioffi, J. M., Fleming, A., Wilkes, L., Sinfield, M. & Le Miere, J. 2007 Australien The effect of environmental change on residents with dementia – perceptions of relatives and staff
Dementia
Syftet var att identifiera och beskriva anhörigas och vårdpersonalens uppfattningar kring miljöförändringarna på demensboendet.
Kvalitativ med en filosofisk ram för naturalistisk undersökning.
Anhöriga och vårdpersonal bjöds in till i fokus grupper då forskarna spelade in intervjuer.
Urval: Strategiskt. Det var 12 individer
ur vårdpersonalen och 7 anhöriga.
Resultatet är särredovisat. Vårdpersonalen identifierade att den övergripande utformningen av demensboendet har inverkat på vårdtagarnas funktion, livskvalitet, känsla av frihet, nivå av agitation och sömnmönster. Cohen-Mansfield, J., Thein, K., Dahkheel-Ali, M. & Marx, M. S. 2010 USA
Engaging nursing home residents with dementia in activities: The effect of modeling,
presentiation order, time of day, and setting characteristics
Aging ment health
Syftet var att undersöka hur individer med
demenssjukdom engagerade sig i olika miljöer
tillsammans med olika stimulin i form av objekt.
Kvalitativ, statistisk analys. Forskarna använde sig av
bedömningsinstrumenten Observational measurement of engagement [OME], observationen gjordes genom att se hur och om stimulus uppmärksammades samt attityden gentemot dem. Agitation behavior mapping inventory [ABMI] användes för att se om vårdtagarna påverkades av bland annat
bakgrundsbrus, ljusstyrka och antalet personer i närheten
Urval: 7 demensboenden, 193
vårdtagare med demens varav 151 kvinnor och 42 män, medelåldern var 86 år.
Resultatet visade att deltagarna engagerade sig mer i aktiviteter med måttliga ljudnivåer än i höga, låga eller inga ljudnivåer. Uppmärksamheten och
Cox, H., Burns, I. & Savage, S. 2004 Australien Multisensory environments for leisure: promoting well-being in nursing home residents with dementia.
Journal Of
Gerontological Nursing
Syftet var att:
1. Undersöka effektiviteten av ett snoezelrum och en landskapsträdgård för att se hur välmåendet påverkas hos individer med demens. 2. Jämföra påverkan av dessa miljöer med deras vanliga vardagsrum.
3. Se responsen från vårdgivare och besökare.
Kvantitativ och kvalitativ.
Observationsstudie där Affect rating scale [ARS] användes för att titta på hur individerna med demens påverkades i de tre olika kontexten, snoezelrum som är ett multisensoriskt rum och trädgård samt vardagsrum. Intervjuer utfördes på vårdgivare och besökare med öppna frågor.
Urval: 24 individer med demens. 23
kvinnor och en man.
Vårdpersonalen säger att de kunde se belåtenheten i de boendes ansikten när de satt i trädgården. När de boende hade varit inne i snoezelrummet såg vårdpersonalen att de boendena såg tillfreds ut genom att de var mer mottagliga för
konversationer, mer vakna och hade vidgande ögon med ett leende på läpparna som höll i sig under en längre period. De blev mindre agiterade, använde sinnena mer frekvent samt satt självmant och fokuserade på utrustningen utan att
vårdpersonalen uppmuntrade till fokus. Detweiler, M. B., Murphy, P-F., Myers, L. C. & Kim, Kye-Y. 2008 USA
Does a wander garden influence inappropriate behaviors in dementia residents?
American journal of alzheimer's disease & other dementias
Syftet var att undersöka påverkan av vårdtagarnas beteenden genom att lägga till en vandringsträdgård till ett befintligt demensboende.
Kvalitativ, deskriptiv statistik och regressionsanalys.
De bedömningsinstrument som
användes var Cohen-Mansfield agitation inventory short form [CMAI] som mäter agitation och Pro re nata (PRN) som handlar om medicinering gentemot olämpligt beteende. Det tredje var incidentrapporter som involverade verbal aggression, sexuellt språk, klämma, jaga, slag där någon inte skadades och slag där någon skadats. Fjärde metoden var att ge frågeformulär till familjemedlemmar och vårdpersonal.
Urval: 34 män där median åldern är 80
år.
Bortfall: 5 st.
Dickinson, J. I. & McLain-Kark, J. 1998
USA
Wandering behavior and attempted exits among residents diagnosed with dementia-related illness: A qualitative approach.
Journal of women & aging
Syftet var att:
1. Förstå varför vandrarna på boendet ville gå ut.
2. Undersöka hur miljömodifieringarna påverkade utgångsbenägna vandrare.
Kvalitativ, innehållsanalys.
Observationer gjordes. Vårdtagarna utsattes för 3 olika test. Första testet var ett mini-blinds test där fönstret på nödutgångsdörren doldes, andra testet där ett skynke sattes upp för att dölja nödutgångshandtaget. I det tredje testet kombinerades dessa.
Urval: 8 deltagare med demenssjukdom
på ett demensboende. De som ingick var de som försökte gå ut genom dörren.
Resultatet visade att de som försökte gå ut genom dörren gjorde det på grund av målstyrd orientering ex. ville gå hem, klippa gräset. Andra var utgångssökande och andra hade attraktion till
nödutgångshandtaget p.g.a. kontrasterna eller/och glansen. Första testet var inte en framgångsrik intervention, det minskade något men det var inte någon signifikant skillnad. När nödutgångshandtaget gömdes i andra testet minskades försöken att gå dit/ut signifikant.
Edwards, C. A., Mcdonell, C. & Merl, H. 2012 Australien An evaluation of a therapeutic garden’s influence on the quality of life of aged care residents with dementia.
Dementia
Syftet var att utvärdera om en terapeutisk trädgård kan förbättra livskvalitén för de boende med demens.
Kvalitativ, longitudinell analys.
Observationer och intervjuer gjordes på individerna med demenssjukdom och intervjuer med öppna frågor gjordes med vårdpersonalen. Vårdpersonalen
observerade hur ofta trädgården och atrium användes.
Bedömningsinstrumenten The dementia quality of life instrument [DEMQOL], Cornell scale for depression in dementia [CSDD], Mini-mental state examination [MMSE] och CMAI användes.
Urval: 10 boende valdes ut. 9 var
kvinnor och 1 var man. Åldrarna var mellan 79 och 90 år.
Bortfall: 2 st.
Med den nya trädgården och atrimuet ökade besöken av vårdtagarna. Det ökade också vårdtagarnas medelvärde av livskvalitet med 12,8 %, medelvärdet av
depressionspoängen minskade med 13,3 %. Agitationspoäng hade dessutom minskat med 46,7 %. Enligt intervjuerna och observationerna hade
Ford Murphy, P. Miyazaki, Y., Detweiler, M. B. & Kim, Kye-Y. 2010
USA
Longitudinal analysis of differential effects on agitation of therapeutic wander garden for dementia patients based on ambulation.
Dementia
Det huvudsakliga syftet med studien är att omvärdera en annan studies resultat genom att utföra en djupgående longitudinell analys av datainsamlingen. De skulle också undersöka om det fanns någon
differentialpåverkan baserad på vandringsbeteenden. De svarar på frågorna:
1. Vilken påverkan fås av att besöka vandringsträdgård gentemot agitationspoängen av äldre personer med demens?
2. Skiljer sig påverkan från person till person?
3. Om det gör det, kan individuella
vadringsbeteenden
kategoriseras för att bidra till att förklara variationen?
Kvalitativ, longitudinell analys. Var en observationsstudie där bedömningsinstrumentet CMAI användes
Urval: 34 veteraner med
demenssjukdom observerades. Medelålder var 80 år.
Bortfall: 5 st.
Resultatet visade att besök till vandringsträdgården minskade agiationsnivåerna. De som besökte vandringsträdgården mer ofta hade lägre
Gibson, M. C., MacLean, J., Borrie, M. & Geiger, J. 2004 Kanada Orientation behaviors in residents relocated to a redesigned dementia care unit. American journal of alzheimer's disease & other dementias
Syftet var att: 1. Dokumentera
utbredningen av specifikt orienteringsrelaterade beteenden efter tillträdet till ett demensboende med en ny design.
2. Utforska förhållandet mellan orienteringsrelaterade beteenden och miljö samt fysiologiska variabler.
Kvalitativ. Deskriptiv och systematisk studie.
Studien utgick från ett
orienteringsprotokoll. Forskarna gjorde först tester där de tittade på kognition, depression och visuell-rumslig förmåga. Därefter gjordes korta strukturerade intervjuer med personerna med demenssjukdom.
Urval: 21 män med demenssjukdom
som har en medelålder på 84,3 år.
Bortfall: 2 st.
Resultatet av studien visade att individerna med demens hittade sina rum främst med hjälp av färg ex. röd dörr och struktur ex. namnskylt, textur ex. tegel- eller trävägg och till sist plats ex. längst ner i korridoren. I genomsnitt behövdes 2 av miljökategorierna för att hitta hem. Kovach, C., Weisman, G., Chaudhury, H. & Calkins, M. 1997 USA Impacts of therapeutic environment for dementia care. American journal of alzheimer's disease
Syftet var att undersöka sambandet mellan den fysiska miljö och beteenden hos individer med demens gentemot två olika
demensboendens design.
Kvalitativ, systematisk analys. Beteendekartläggande observationer med hjälp av en checklista gjordes före och efter individerna med demens flyttade från ett traditionellt
demensboende till ett demensboende.
Urval: 12 individer med
demenssjukdom mellan 70-93 år.
Resultatet visar att tiden som spenderades i sovrummen minskade och tiden i
vardagsrummet och korridoren ökade på demensboendet till skillnad från det traditionella boendet. Dock minskade tiden i aktivitetsrummen på
demensboendet.
De beteenden som kunde ses var att den sociala interaktionen ökade och att det aktiva
deltagandet samt
Marquardt, G. & Schmieg, P. 2009 Tyskland Dementia-friendly architecture: Environments that facilitate wayfinding in nursing homes. American journal of alzheimer's disease
Syftet var att undersöka arkitekturdetaljer som stödjer vårdtagarnas resterande rumsliga förmågor och främjar deras rörlighet samt självständighet som kommer att identifieras genom en empirisk studie på utvalda demensboenden.
Kvalitativ. Empirisk studie med systematisk analys.
I studien uppmärksammade forskarna 3 olika huvudtyper av korridorer och 2 olika väggkonstruktioner som de sedan använde sig av för att ta reda på hur väl individerna orienterade sig. Det var erfarna sjuksköterskor som bedömde vårdtagarnas förmåga att orientera sig genom 5 olika arbetsuppgifter.
Urval: 450 individer med
demenssjukdom.
Resultatet visar att personer med svår demens är allt mer beroende av en demensanpassad miljö relaterat till orientering. Variabler som påverkade förmågan att orientera sig positivt var att boendet ska ha ett litet antal vårdtagare, att korridorerna ska var raka utan några ändringar i riktning och att det endast ska vara ett vardagsrum/matsal. Morgan-Brown, M., Newton, R. & Ormerod, M. 2012 Irland
Engaging life in two Irish nursing home units for people with
dementia: Quantitative comparisons before and after implementing household
environments.
Aging & mental health
Syftet var att jämföra det sociala engagemanget och samspelet hos personer med demens som bor på något av de två demensboendena, innan och efter omvandling till en hemlik miljö. Andra syftet var att utveckla ett forskningsprotokoll som kvantitativt kunde mäta hela rummets miljö för att kunna inkludera de tre olika grupperna av personer (vårdtagare, vårdgivare och besökare)
Kvantitativ.
Forskarna utförde snapshot observationer och användning av bedömningsinstrumentet Assessment tool for occupation and social engagement (ATOSE) gjordes på två traditionella demensboenden (TMU) som sedan byggdes om till hemlika demensboenden (HMU). Därefter upprepade processen på HMU för att se eventuella skillnader.
Urval: 36 personer med
demenssjukdom.
I HMU tillbringade de boende mer tid i gemensamma utrymmen och var mer socialt engagerade, mer interaktiv med miljön och var mer
Schwarz, B., Chaudhury, H. & Brent Tofle, R. 2004 USA Effect of design interventions on a dementia care setting.
American journal of alzheimer's disease & other dementias.
Syftet var att undersöka påverkan av en viss design av ett demensdemensboende där det också tas reda på vilka uppfattningar
personerna med demens och vårdpersonal har om vården.
Kvantitativ och kvalitativ. Forskarna kartlade beteenden hos individerna med demens genom en systematisk observation och genom bedömningsinstrumentet professional environmental assessment protocol [PEAP] samt med fokusgrupper där intervjuer gjordes med vårdpersonalen
Urval: Vårdpersonal på ett specifikt
boende.
Kartläggandet av beteendena visade att det var mindre incidenter av störande och agiterat beteende i den nya matsalen samt att det fördes mer ihållande samtal.
