Tiina Vartiainen
Många heltidsstuderande i Sverige arbetar vid sidan av studierna trots att heltidsstudier betraktas som förvärvsarbete på heltid. Det är tänkbart att hälsoeffekterna för studenter som arbetar blir liknande som för dem som har en stor arbetsmängd, övertidsarbetar med mera i förvärvsarbete. Syftet med undersökningen var att undersöka samband mellan arbete vid sidan av studierna och självskattad hälsa.
En webbenkät utformades och distribuerades till alla studerande på ett treårigt utbildningsprogram vid Stockholms universitet. Inget samband observerades mellan arbetsmängd och hälsa, men däremot fanns ett samband mellan ekonomisk oro samt om arbetet påverkar studierna och hälsa. Avsaknaden av samband mellan arbetsmängd och hälsa skulle bland annat kunna förklaras med att risken finns att de som upplever ohälsa och arbetar vid sidan av studierna valde att inte delta i undersökning eller att de som arbetar vid sidan av studierna är de som känner att de klarar av det och mår bra av det. Att ekonomisk oro visar samband med hälsa kan ha viktiga implikationer för hur exempelvis studiemedelsnivåer utformas i framtiden.
Hälsa är ett begrepp som har kommit att definieras på en mängd olika sätt. Medin och Alexanderson (2008) har valt att dela in synen på hälsa i två teorigrupper, dels de biomedicinska och dels de humanistiska teorierna. I de biomedicinska teorierna är utgångspunkten att hälsa är frånvaro av sjukdom. Hälsa och sjukdom ses som varandras motsatser där sjukdom ofta står i fokus istället för hälsa. Då alla delarna av kroppen, inklusive det psykiska, fungerar som de ska föreligger hälsa. I den humanistiska inriktningen ses däremot hälsa som något mer än ren frånvaro av sjukdom och utgångspunkten är ofta just hälsa, inte sjukdom. Människan ses som aktiv och skapande och som en del av en kontext. Hälsa ses som något som är relaterat till i vilken grad individen har förmågan att socialt, kulturellt och ekonomiskt kunna förverkliga det som är viktigt för denne. Sjukdom behöver inte nödvändigtvis innebära ohälsa, utan ohälsa är den självupplevda sjukdomen, något som hindrar individen från att nå sina mål.
Hälsa definierades ursprungligen i världshälsoorganisationens (WHO) konstitution från 1948 på följande sätt: “Health is a state of complete physical, mental and social well- being and not merely the absence of disease or infirmity” (WHO, 1998). Medin och Alexanderson (2008) skriver att enligt denna definition är inte människan enbart en biologisk utan även en mental och social varelse. Vid Ottawa-konferensen 1986 gjordes ett tillägg till definitionen: “Health is a resource for everyday life, not the object of living. It is a positive concept emphasizing social and personal resources as well as physical capabilities” (WHO, 1998). Med detta kom synen på hälsa att utvecklas och definitionen av hälsa kom även att innefatta vad som upprätthåller hälsa och vad hälsa i sig som resurs kan bidra till. Tolkningen av vad hälsa är utgår från individens egen
bedömning, men att upprätthålla hälsa är inte enbart individens eget ansvar, utan ansvaret ligger även hos samhället som ska ge individen möjligheten att bemästra sin situation (Medin & Alexanderson, 2008). Utifrån detta kan WHO:s syn på hälsa sägas efter tillägget mer representera den humantistiska inriktningen.
Hur hälsa mäts beror delvis på vilket synsätt som finns på själva begreppet. I den biomedicinska inriktningen mäts ofta mortalitet, till exempel medellivslängd och spädbarnsdödlighet, och morbiditet, till exempel förekomst av olika typer av sjukdomar i befolkningen. Egentligen är det alltså inte hälsa utan ohälsa som mäts. Mortalitets- och morbiditetsdata är ofta lättillgängliga och dessutom relativt lätta att operationalisera. Det är mer problematiskt att mäta hälsa som den definieras av den humanistiska inriktningen (Medin & Alexanderson, 2008). Ett sätt är då att fråga individen om dennes subjektiva bedömning av sin egen hälsostatus, den självskattade hälsan. Denna kan innefatta såväl fysiska som psykiska aspekter av hälsa (Singh- Manoux et al., 2006). Ett vanligt sätt att mäta självskattad hälsa är att ställa endast en fråga som lyder till exempel ”Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd?” (How do you judge your own general state of health?) med olika svarsalternativ vanligen med ett spann med 3-5 steg (Lundberg & Manderbacka, 1996). Forskning har visat att reliabiliteten för denna fråga är hög för alla åldersgrupper och för båda könen (Lundberg & Manderbacka, 1996; Miilunpalo, Vuori, Oja, Pasanen, & Urponen, 1997).
Självskattad hälsa har en stor prediktiv förmåga när det kommer till mortalitet och framtida sjukdom (Bjorner et al., 1996).
Redan på 1960-talet uppmärksammades det att mängden arbete kunde påverka hälsan (Buell & Breslow, 1960, refererat i Sparks, Cooper, Fried, & Shirom, 1997). Att arbeta mycket kan påverka såväl den psykiska som den fysiska hälsan, vilket framkommer i en meta-analys av Sparks et al. (1997) där signifikant samband kunde påvisas mellan ökade ohälsorelaterade symptom med ett ökat antal arbetade timmar. I en artikel av van der Hulst (2003) presenteras ett sammandrag från 27 studier som gjorts om långa arbetstider och hälsa. van der Hulst (2003) kom fram till att det finns ett samband mellan långa arbetstider och hälsa, men att resultaten i sig inte är enbart entydiga och ibland är sambanden svaga. Detta förklarar hon med att det finns en brist på välkontrollerade studier. Samband kunde dock bland annat konstateras mellan självskattad hälsa och antalet arbetstimmar (Ettner & Grzywacs, 2001, refererat i van der Hulst, 2003).
Ofta förknippas långa arbetsdagar och/eller övertidsarbete och dess effekter på hälsan med den stress som kan uppstå vid långvarig påfrestning. Stressbegreppet introducerades ursprungligen av Hans Selye. Enligt honom uppvisar kroppen en uppvarvning när människan utsätts för hot eller utmaning. När denna uppvarvning, stressreaktionen, blir långvarig och ingen tid för återhämtning tillåts, blir den skadlig (Theorell, 2001a). Forskning har visat att otillräcklig återhämtning påverkar fysiologiska processer som blodtryck, utsöndring av hormoner samt nervsystemets funktion och kan därmed så småningom leda till fysiska och psykiska hälsoproblem (Frankenhaeuser, 1978; Rissler, 1977, refererat i van der Hulst, 2003).
Kroppens återhämtning är som mest intensiv under djupsömnen. Om människan inte får tillräckligt med djupsömn blir till exempel kroppens uppbyggande verksamhet, anabolismen, lidande och produktionen av nödvändiga hormoner hålls nere. Om detta
pågår länge, i månader eller år, ökar alltså risken för olika slags sjukdomar (Theorell, 2001b). Även immunsystemet aktiveras under sömn (Lundberg & Wentz, 2004). Enligt Levi (2000) är hjärt- och kärlsjukdomar och psykisk ohälsa vanliga sjukdomar som delvis kan orsakas av stress. Psykisk ohälsa som ångest och depression kan påverka människors ätbeteenden, alkohol- och tobakskonsumtion med mera som i sin tur kan leda till ohälsa. En fysiskt frisk person kan alltså undergräva sin fysiska hälsa genom att må psykiskt dåligt (Lundberg & Wentz, 2004). Även intellektet kan påverkas vid långvarig påfrestning genom att människor får svårare att minnas och lära sig nya saker samt genom att koncentrationsförmågan och förmågan att fatta beslut kan påverkas (Levi, 2000). Detta kan även bero på att långvarig stress kan leda till sömnstörningar, som i sin tur orsakar koncentrations- och inlärningssvårigheter (van der Hulst, 2003).
Övertidsarbetets effekter på sömn, sömnighet, kortisol och blodtryck har undersökts av Dahlgren, Kecklund och Åkerstedt (2006). Kortisol är ett hormon som behövs för att människan ska kunna aktiveras. Vid långvarig stress kan kortisolproduktionen störas (Bernin, 2001) och påverka ämnesomsättningen och immunförsvaret (Lundberg &
Wentz, 2004). Dahlgren et al. (2006) kom fram till att redan en vecka med övertidsarbete var förknippat med minskad sömn, ökad trötthet och ökad sömnighet. I den studien kunde det dock inte fastslås om den ökade sömnigheten berodde på övertiden i sig, eller på den minskade mängden sömn. Det konstateras att det kan finnas ett tvåvägssamband mellan stress och sömn, där minskad sömn ökar mängden stress och tvärtom. Det fanns dock en tendens mot att kortisolnivåer uppmätta på morgnarna ökade mot slutet av arbetsveckan. Inga effekter kunde konstateras på blodtryck vilket motsäger resultaten från en tidigare studie (Hayashi, Kobayashi, Yamaoka, & Yano, 1996, refererat i Dahlgren et al., 2006). Just brist på tid till återhämtning kan vara den mest avgörande faktorn som länkar samman arbetsmängd och hälsa (van der Hulst, 2003).
Förutom övertidsarbetes samband med hälsa och/eller stress har forskning även bedrivits om sambanden mellan total arbetsmängd (workload) samt hälsa och/eller stress. Med arbetsmängd i dessa fall syftas oftast på både den mängd arbete som utförs som förvärvsarbete, men även det obetalda arbetet i hemmet (Nylén, 2006). Ett stort forskningsområde är just interaktionen och konflikten mellan arbete och privatliv.
Vanligt är att studera både arbetets inverkan på familjelivet, men även familjelivets inverkan på arbetet. Exempelvis är arbetsrelaterad stress nära förknippad med känslan att arbetet inkräktar på familjelivet (Byron, 2005). Studier har även visat att självskattad hälsa har samband med arbete-familj-interaktionen, mycket beroende på den stress som kan uppstå när de olika kraven hamnar i konflikt (Frone, Russell, &
Cooper, 1997).
En modell som har kommit att användas mycket inom forskning kring arbetsrelaterad stress är krav-kontroll modellen som utvecklades av Robert Karasek och Töres Theorell (Cotton, Dollard, & de Jonge, 2002). Krav omfattar kvantitativa faktorer som arbetstakt och kvalitativa faktorer som till exempel hur svåra arbetsuppgifterna är.
Kontroll i sin tur innebär den anställdes möjligheter att påverka sin arbetssituation.
Stress och påfrestning orsakas av en obalans mellan arbetets krav och den anställdes möjligheter till kontroll över utförandet av arbetsuppgifterna. Med stress avses alltså den psykologiska stressen som inte nödvändigtvis beror på arbetsmängd eller tidspress, utan på att kraven övergår den egna förmågan och kontrollen. Så länge en person
upplever en hög grad av kontroll utgör kraven inget större hot mot hälsan, men när balansen rubbas ökar risken för psykosomatiska sjukdomar och stress (Karasek &
Theorell, 1990). Modellen har även applicerats på andra områden än arbetslivet, exempelvis studenters stress (Chambel & Curral, 2005; Cotton et al., 2002).
Heltidsstudier på högskolenivå jämställs med förvärvsarbete på heltid, ändå arbetar många studenter vid sidan av studierna. Enligt Statistiska centralbyrån (SCB) är det sex av tio högskolestudenter (130 000 personer) som gör detta. Av de som arbetade vid sidan av studierna ägnade sig 74 % (96 000 personer) till studier på heltid. Det vanligaste, med ca 70 % av de tillfrågade, är att heltidsstuderande arbetar 1-9 timmar i veckan. Ungefär 20 % arbetar 10-19 timmar i veckan och ca 10 % procent arbetar 20 timmar eller mer (SCB, 2007). I artikel 6 i Europeiska unionens arbetstidsdirektiv går det att läsa att den genomsnittliga arbetstiden under varje sjudagarsperiod inte ska överstiga 48 timmar (Direktiv 2003/88/EG). Många studenter är alltså nära eller överskrider denna gräns om studier ses som en form av arbete.
Studier om faktorer i det akademiska livet som påverkar studenters stressnivåer finns och forskning har visat att arbetsmängd, mätt i antal studietimmar, har ett signifikant samband med utmattningssymptom (Chambel & Curral, 2005; Law, 2007). Vaez och Laflamme (2003) konstaterar i en studie att svenska studenter utsätts för en stor arbetsbörda och låg kontroll över sin egen situation. Detta skulle enligt den ovan nämnda krav-kontroll modellen vara en situation som kan orsaka stress och i en studie av Cotton et al. (2002) bekräftas att universitetsstuderandes psykologiska besvär har samband med stora studiekrav och låg kontroll över den personliga situationen. Vaez och Laflamme (2002) har även studerat svenska studenters självskattade hälsa och olika demografiska variabler. Kvinnor tenderade att rapportera god hälsa i större utsträckning än män och män tenderarde att rapportera mycket god hälsa i större utsräckning än kvinnor. Signifikant fler kvinnor än män rapporterade också dålig och mycket dålig hälsa.
Däremot har studier om svenska högskole- och universitetsstuderandes totala arbetsmängd, hälsopåverkan och stress inte kunnat hittas. I studenters fall kan arbetsmängd användas som en beskrivning av själva studierna, men också arbetet vid sidan av studierna. Alltså är det troligt att liknande samband mellan hälsa och arbetsmängd finns för såväl studenter som arbetar mycket som för förvärvsarbetande som arbetar mycket, alltså när den totala mängden arbete blir hög. Olika stressreaktioner som sömnsvårigheter och (eventuellt därmed) minskad inlärningsförmåga borde även gälla för studenter vars arbetsmängd är stor. Liknande effekter som uppstår av arbete-familje-interaktionen torde uppstå även för studenter som arbetar, nämligen arbete-studie-interaktion och arbete-studie-familje-interaktion.
Om studenterna dessutom känner att de saknar kontroll över sin situation finns ytterligare en risk för skadliga hälsoeffekter.
Anledningen till varför studenter arbetar vid sidan av studierna varierar och bör tas hänsyn till. I en undersökning genomförd av Centrala studiestödsnämnden (CSN) angav majoriteten, 35,6 % av de ca 4000 personer som besvarade enkäten, att de arbetade för att ha råd att studera, den näst vanligaste orsaken som angavs av 26,9% av undersökningsdeltagarna var för att få extrapengar. Andra orsaker var att det var utvecklande och för att kunna ta mindre studielån (CSN, 2008). Sveriges förenade
studentkårer (SFS) har med en studentbudgetberäkning visat att studenter som enbart lever på studiemedel, som består av lån och bidrag, år 2009 går back 868 kr i månaden (SFS, 2009) och enligt SCB (2007) tyckte sex av tio studerande att ekonomin påverkade studierna negativt. Det är tänkbart att studenter upplever avsaknad av kontroll om de tvingas arbeta på grund av ekonomin, detta i kombination med att studenter enligt Vaez och Laflamme (2003) har stora krav att klara av studier, skulle kunna leda till en situation motsvarande den som uppstår i arbetslivet och därför kunna antas vara skadlig.
Jessop, Herberts och Solomon (2005) har i en undersökning jämfört brittiska och finska studenters ekonomiska situation och självskattade hälsa. Betydligt fler brittiska än finska studenter upplevde oro över ekonomin och var skuldsatta. Detta beroende på faktorer som om universitetsutbildningar kostar och vad för slags studiestöd eller bostadsbidrag som studenter har rätt till i de olika länderna. Det intressanta är dock att finska studenter rapporterade signifikant bättre hälsa, både fysisk och mental.
Signifikant fler brittiska studenter arbetade också vid sidan av studierna och angav att arbetet påverkade studierna negativt. Även i en annan brittisk studie visades det att både metal och fysisk hälsa hade samband med studenters ekonomiska situation. I den studien diskuterades att det kunde finnas två anledningar till detta resultat, antingen kan stress och oro över den ekonomiska situationen orsaka problem med hälsan, eller så kan människor med sämre hälsa lättare hamna i en sämre finansiell situation (Roberts, Golding, Towell, & Weinreb, 1999). I Sverige tyckte en tredjedel av de som studerar heltid att studierna påverkas negativt av arbetet (SCB, 2007).
Syftet med föreliggande undersökning var att undersöka samband mellan arbete vid sidan av studierna och självskattad hälsa bland studerande på PAO-programmet vid Stockholms universitet.
Metod
I föreliggande studie var ansatsen explorativ och därmed testades först ett antal bakgrundsvariabler som kunde tänkas ha samband med arbetsmängd. Sedan testades olika arbetsrelaterade variabler som anledning till arbete och arbetets eventuella påverkan på studier, och dess samband med hälsa. Sambanden studerades med χ²-test.
De observerade sambanden och tendenserna till samband undersöktes därefter närmare genom att introducera lämpliga kontrollvariabler och både envägs och flervägs oberoende ANOVA användes som analysmetod.
Undersökningsdeltagare
Urvalet av undersökningsdeltagare utgjordes av studenter på PAO-programmet (Personal, arbete och organisation), ett treårigt program vid Stockholms universitet.
Anledningen till att just detta program valdes var god kännedom om de olika terminernas sammansättning och tillgänglighet till e-postlistor. Ett krav var att det endast skulle vara heltidsstuderande som deltog. Ursprungligen skulle studenter som läser första och sista terminen uteslutas eftersom dessa kan tänkas vara extra pressade på olika sätt och därmed inte representativa. På grund av lågt deltagande beslöts det ändå att undersökningsdeltagarna fick bestå av alla sex terminerna.
Urvalet bestod av 364 studenter, vilka tillfrågades om deltagande per e-post. Totalt besvarades enkäten av 164 personer. På grund av kravet på heltidsstudier uteslöts 4 personer som angivit att de studerade deltid, vilket gjorde att analyserna baserades på heltidsstuderande, d.v.s 44% av urvalet i undersökningen. Av de svarande var 139 kvinnor (87%) och 21 män (13%). Ålderspannet för deltagarna gick från 20 år till 51 år med en median på 25 år (IQR=6, spann 23-29 år).
Material
En webbenkät (se bilaga 3) utformades med det internetbaserade programmet SurveyMonkey (2009). Den första delen bestod av bakgrundsfrågor som kön, ålder och termin.
Den andra delen innehöll endast en fråga som löd ”Arbetar du vid sidan av studierna?”.
Ett ja-svar ledde till att ett antal arbetsrelaterade frågor fick besvaras i enkätens tredje del. Ett nej-svar gjorde att man förflyttades direkt till den fjärde delen. Den tredje delens frågor utformades i samband med denna studie, men med en undersökning från CSN (2008) som grund. Fråga 1 (Hur många timmar arbetar du i snitt per vecka) fick besvaras med exakt antal timmar från 1 till 60+. Övriga frågor hade varierande svarsspann och alternativ.
Den fjärde delen bestod av frågor om hälsa och fick besvaras av alla deltagarna, oavsett om de arbetade eller ej. Frågorna utgjorde ett urval från Swedish Longitudinal Occupational Survey of Health (Kinsten et al., 2008). Inledningsvis ställdes en fråga om det allmänna hälsotillståndet med ett 5-gradigt svarsspann från ”Mycket bra” till
”Mycket dåligt”. Fråga 4 var en allmän fråga om sömn och hade därmed samma upplägg som fråga 1 i del fyra. De övriga frågorna innehöll delfrågor och omvandlades till var sitt index. De psykosomatiska frågorna uppvisade ett Cronbach’s alpha på 0,68, frågorna om psykisk hälsa hade ett Cronbach’s alpha på 0,80 och de stressrelaterade frågorna hade ett Cronbach’s alpha på 0,90.
Inför dataanalyserna delades deltagarna in i åldersgrupperna 20-22 år, 23-29 år samt 30+ år. Deltagarna delades också in i olika grupper beroende på grad av arbete: Arbetar inte, 1-8h/vecka, 9-16h/vecka samt 17h+/vecka. Anledningarna till arbete delades in i tre kategorier: För att ha råd att studera, För att få extrapengar och Andra anledningar.
Likaså delades hälsa in i kategorierna: Mycket bra, Ganska bra och Mindre bra.
Påverkan på studier indelades i grupperna: Gynnas/påverkas ej och Blir lidande.
Datainsamling
Webbenkäten distribuerades via en e-postlista till samtliga registrerade studenter på PAO-programmets alla terminer. I e-postmeddelandet som skickades ut informerades studenterna om undersökningen, att deltagandet var frivilligt och att svaren skulle behandlas strikt konfidentiellt. Studenterna informerades även om var de kunde vända sig med eventuella frågor och en länk till webbenkäten bifogades. Fem dagar efter det ursprungliga utskicket skickades en påminnelse ut. Ett webbaserat program skötte insamlingen av enkätsvaren, varefter svaren laddades ner från programmet och matades in i statistikprogrammet SPSS 17.0.
Resultat
I tabell 1 (se bilaga 1) redovisas den deskriptiva statistiken över deltagarnas arbetsmängd vid sidan av studierna och hälsa. Med χ²-test kunde signifikanta samband konstateras mellan termin och grad av arbete (p=0,035), civilstånd och grad av arbete (p=0,012) samt hemmaboende barn och grad av arbete (p=0,001). Inga signifikanta samband fanns mellan hälsa och några av bakgrundsvariablerna.
De studerande som arbetade vid sidan av studierna fick besvara olika arbetsrelaterade frågor. Dessa frågors samband med hälsa undersöktes och presenteras i tabell 2 (se bilaga 2). Signifikansprövningarna är gjorda med χ²-test. Sambandet mellan hälsa och om arbetet påverkar studierna var signifikant (p=0,049). Likaså fanns signifikant samband mellan hälsa och om den ekonomiska situation upplevdes som pressande (p=0,003). Övriga arbetsrelaterade faktorer, inklusive grad av arbete, hade inget signifikant samband med hälsa.
I tabell 3 redovisas de indexerade hälsofrågornas korrelationer beräknade med Kendall’s tau-b. Innan indexeringen gjordes vändes vissa frågor som hade en omvänd poängskala så att skalan blev enhetlig för alla frågorna. Tabellen visar att de olika hälsofrågorna är högt korrelerade vilket gjorde att det inte blev nödvändigt att titta på fler utfall än hälsa.
Tabell 3. Korrelationer mellan indexerade hälsofrågor.
Indexerade hälsofrågor
Hälsa Psykosoma- Psykiska Sömn Stress
Indexerade hälsofrågor tiska besvär Besvär
Hälsa 1
Psykosomatiska besvär .422** 1
Psykiska besvär .423** .386** 1
Sömn .321** .288** .406** 1
Stress .436** .330** .593** .295** 1
** Korrelationen är signifikant på 0,01 nivån
Efter de inledande sambandsanalyserna blev nästa steg att undersöka de samband som hade kunnat påvisas genom att introducera olika kontrollvariabler. Analysmetoderna som användes i detta steg var envägs och flervägs oberoende ANOVA.
Först undersöktes sambandet mellan anledning till arbete och om studenterna tycker att graden av arbete är lagom med en envägs oberoende ANOVA. Resultatet som erhölls var signifikant [F(2,102)=5,534, p=0,005]. Det uppföljande post-hoc testet (Scheffe) visade att det förelåg signifikant skillnad mellan ”Råd att studera” (M=2,08) och
”Extrapengar” (M=1,47) med (p=0,01) samt ”Råd att studera” (M=2,08) och ”Andra anledningar” (M=1,5) med (p=0,019). Däremot var skillnaden mellan ”Extrapengar”
och ”Andra anledningar” inte signifikant (p=0,980, ns).
Vidare gjordes en flervägs oberoende ANOVA med hälsa som beroende variabel och ekonomisk press samt anledning till arbete som oberoende variabler. Den visade ingen signifikant huvudeffekt av anledning till arbete [F(2,106)=0,027, p=0,974, ns].
Däremot fanns en signifikant huvudeffekt av ekonomisk press [F(4,106)=3,737, p=0,007] med en effektstyrka på η2=0,14. Ingen signifikant interaktionseffekt fanns [F(7,106)=1,031, p=0,415, ns].
Trots att tabell 3 visade att hälsofrågorna var högt korrelerade blev det ändå utifrån den teoretiska grunden intressant att undersöka hälsovariabeln stress mer ingående. Detta gjordes med en flervägs oberoende ANOVA där stress var den beroende variabel och grad av arbete samt om studierna påverkas av arbetet oberoende variabler. ANOVAn visade ingen signifikant huvudeffekt av mängden arbete [F(2,106)=0,136, p=0,873, ns].
Däremot fanns en signifikant huvudeffekt av om studierna påverkas av arbetet [F(1,106)=8,139, p=0,005] med mer stress när studierna påverkades negativt (effektstyrka på η2=0,075). Det fanns ingen signifikant interaktionseffekt [F(2,106)=1,204, p=0,136, ns].
En envägs oberoende ANOVA visade inget signifikant samband mellan kön och anledning till arbete [F(1,105)=0,957, p=0,330, ns). Eftersom ålder tenderade att ha samband med grad av arbete (se tabell 1) gjordes en flervägs oberoende ANOVA med hälsa som beroende variabel och kön och grad av arbete som oberoende variabler och där variabeln ålder konstanthölls. Denna visade inga signifikanta huvudeffekter av vare sig kön [F(1,144)=2,726, p=0,101, ns] eller grad av arbete [F(2,144)=0,535, p=0,659, ns]. Det fanns inte heller någon signifikant interaktionseffekt [F(6,144)=1,833, p=0,097, ns].
Diskussion
Syftet med föreliggande studie var att undersöka om arbete vid sidan av studierna hade samband med självskattad hälsa bland PAO-studenter vid Stockholms universitet. I arbetslivet har det genom forskning visats att samband föreligger mellan total arbetsmängd, allt ifrån långa arbetsdagar och övertidsarbete till arbete-familje- interaktion där den ena sfären inkräktar i den andra, och hälsa (Frone et al., 1997;
Nylén, 2006; Sparks et al. 1997; van der Hulst, 2003). Utgångspunkten blev att studenter som arbetar vid sidan av studierna är jämförbara med förvärvsarbetande och studenters totala arbetsmängd utgörs av dels studierna och dels arbetet som de utför vid sidan av studierna.
Undersökningen visade dock inget samband mellan grad av arbete och hälsa bland de studenter som deltog. Däremot kunde samband ses mellan ekonomisk oro och hälsa samt om arbetet påverkar studierna och hälsa. Samband fanns även mellan anledning till varför studenter arbetar och om de tycker att mängden arbete är lagom. Däremot fanns inga signifikanta samband mellan anledning till arbete och hälsa. Inga effekter kunde visas av kön på hälsa, vare sig som sådan eller i interaktion med anledning till arbete.
Arbetsmängden i sig är alltså inte någon avgörande faktor för dessa studenters hälsa vilket tidigare forskning om arbetsmängd i arbetslivet har visat (Ettner & Grzywacs,
2001, refererat i van der Hulst, 2003; Sparks et al.,1997). Däremot verkar det vara andra faktorer som ekonomisk oro och arbetets påverkan på studier som är av större betydelse. Detta resultat stöds av tidigare forskning som visat hur den ekonomiska situationen är nära sammanbunden med självskattad hälsa bland studenter (Jessop et al., 2005). Tänkbart är att oro över den ekonomiska situationen i sig kan orsaka problem med hälsa, till exempel genom att studenter då tvingas att arbeta mer, den totala mängden arbete ökar och de får således inte nog med tid till den nödvändiga återhämtningen som krävs för att påfrestningen inte skall bli skadlig. Men det är även möjligt att människor med sämre hälsa lättare hamnar i en sämre finansiell situation än de med bra hälsa, det är till exempel möjligt människor tvingas på grund av hälsoproblem att avstå från arbete och att ekonomin därmed blir lidande. I forskning har det även framkommit att socioekonomisk status, mätt exempelvis i socialklass, inverkar på hälsan (Wilkinson, 1986, refererat i Vaez & Laflamme, 2002). Studenter från lägre sociala klasser kan därmed ha sämre hälsa och svårare att finansiera sina studier redan från början.
Eftersom den ekonomiska oron har samband med hälsa, hade det kunnat tänkas att ett samband hade funnits mellan anledning till arbete och självskattad hälsa. Om den ekonomiska situationen är en avgörande faktor till varför vissa studenter väljer eller tvingas att arbeta, skulle det kunna tänkas att de mår sämre av att förlora kontroll över sin situation i och med att valmöjligheten att inte arbeta försvinner. Samtidigt kan de ekonomiska och studiemässiga kraven vara höga. Denna obalans är ett exempel på den typen av ohälsa som kan följa enligt krav-kontroll modellen presenterad av Karasek och Theorell (1990). I denna studie fanns dock inget samband mellan anledning till arbete och hälsa, men däremot anledning till arbete och om det upplevdes som att graden av arbete var lagom. De som arbetar för att ha råd att studera, tenderar även vilja arbeta mindre.
Samband kunde också konstateras mellan om arbetet påverkar studierna och hälsa.
Detta resultat skulle kunna analyseras utifrån arbete-familje-interaktionen där forskning har bland annat att stress kan när de olika kraven hamnar i konflikt (Frone et al., 1997). I studenters fall skulle det innebära arbete-studie-interaktionen. Om studenten arbetar vid sidan av studierna och arbetet inte har någon inverkan på studierna finns en jämvikt. När arbetet däremot börjar inkräkta på studierna är interaktionen inte längre problemfri och hälsan kan påverkas.
Korrelationsanalysen visade att allmän hälsa, psykosomatiska besvär, psykiska besvär, sömn och stress var högt korrelerade. Detta visar i sin tur att de olika hälsoaspekterna inte nödvändigtvis kan separeras från varandra. En specifik faktor, stress, undersöktes dock närmare utifrån den teoretiska grunden om stress. Analysen som gjordes var om graden av arbete och arbetets påverkan på studier har samband med stress. Endast en effekt av studiepåverkan kunde påvisas. I litteraturen om påfrestningar i arbetslivet och arbetsmängd förklaras ofta hälsoeffekterna i termer av stress (Dahlgren et al., 2006;
Lundberg & Wentz, 2004). Intressant blir då frågan om arbetsmängden orsakar stress som har påverkan på hälsa, eller om hälsan kan påverka till exempel upplevelsen av stress eller individens skattning av arbetsmängden.
Hänsyn bör tas till att studenter lägger ner olika mängder tid på sina studier och har olika ambitionsnivåer. För en individ som har relativt lätt att lära sig kanske inte ens
stora mängder arbete vid sidan av studierna känns betungande. På samma sätt kan det resoneras kring studenter vars mål är att endast klara kurserna, utan ambitioner att nå höga betyg och som samtidigt arbetar. Dessa individer kanske väljer att lägga krut på arbete istället, som därmed inte nödvändigtvis upplevs som en belastning. En möjlig förklaring till resultatet kan alltså vara att de som arbetar vid sidan av studierna också är de som upplever att de kan göra det och mår bra av det. I motsatts till detta kan det vara så att studenter som upplever att de inte klarar av en tänkbar ökad arbetsbörda även väljer att inte arbeta och då mår bättre av den situationen. En förklaring som också måste uppmärksammas är att de som mår som allra sämst, som kanske upplever en stor mängd stress på grund av arbete även kan finnas bland de individer som valde att inte delta i studien. Alltså är det möjligt att föreliggande undersökningen inte lyckas visa på signifikanta samband mellan mängden arbete och hälsa trots att sådana eventuellt finns i verkligheten.
I denna studie har endast ett utbildningsprogram undersökts. Skillnader kan finnas mellan studerande på olika program i benägenheten, men även möjligheten att arbeta vid sidan av studierna. Med mycket schemalagd undervisning kan det vara svårt att hitta utrymme för arbete och studiekraven kan vara olika program och ämnen emellan.
Skillnader kan även finnas studerande emellan från samma program, exempelvis då studerande på första terminen kanske är studieovana och kan till exempel uppleva att påfrestningen av ett arbete vid sidan av studierna är större än vad någon som har mer studievana skulle göra. Detta kan resultera i ökade ohälsorelaterade symptom eller att studenterna väljer att arbeta mindre. Samma kan gälla för studerande på utbildningsprogrammets sista termin då en stor del av terminen består av att skriva en examensuppsats. För en del kan den minskade mängden schemalagd undervisning innebära att mer utrymme finns för arbete, och för en del kan påfrestningen av själva uppsatsskrivande göra att de väljer att arbeta mindre. Att det fanns signifikanta sambanden mellan civilstånd och grad av arbete samt hemmaboende barn och grad av arbete kan ha olika förklaringar. Studerande med hemmaboende barn har kanske inte möjlighet att arbeta vid sidan av studierna i samma utsträckning som studenter utan barn, samtidigt som den ekonomiska pressen kan öka i och med ett försörjningsansvar, tyvärr undersöktes inte sambandet mellan ekonomisk press och hemmaboende barn.
De studerande som är gifta/sambos/ingått registrerat partnerskap har säkerligen ett fördelat försörjningsansvar och ekonomiskt ansvar över levnadskostnader och kan därmed tänkas arbeta i mindre.
En aspekt som skulle ha varit intressant att undersöka är om det finns skillnad i upplevelsen av ekonomisk oro mellan de som arbetar vid sidan av studierna och de som inte gör det. Tyvärr undersöktes inte detta då endast de som rapporterade att de arbetar fick svara på en fråga om upplevd ekonomisk oro.
En möjlig begränsning i denna undersökning är att inte fler demografiska variabler undersökts som kunde ha varit av intresse. I en studie av Vaez och Laflamme (2002) kom forskarna fram till att studenternas födelseland är en stark prediktor för självskattad hälsa. Studenter födda i ett land utanför Europa rapporterar mycket god hälsa i signifikant mindre grad än jämförelse gruppen studenter födda i Sverige.
Kanske skulle liknande resultat ha framkommit även i denna studie om en sådan fråga hade inkluderats, dels i fråga om självskattad hälsa men också i skillnader i arbetsmängd som i sin tur kan ha samband med hälsa. Även föräldrarnas
utbildningsnivå hade ett signifikant samband med självskattad hälsa i Vaez och Laflammes (2002) studie, förmodligen eftersom utbildningsnivå kan vara ett mått på socioekonomisk status och som det nämndes ovan, har forskning visat att socioekonomisk status har samband med hälsan.
Något bör även nämnas om undersökningens metodologiska brister. I denna studie gjordes ett antal signifikansprövningar, alltså kan det inte bortses från att något av de signifikanta resultaten kan ha uppstått av en slump. ANOVA-analyser kräver i normala fall normalfördelade populationer och homogena populationsvarianser. Avsteg kan göras från normalfördelade populationer ju större stickprovet är. Däremot kan avvikelser från homogena populationsvarianser utgöra ett problem som kan vara aktuellt i denna undersökning. Ytterligare ett problem kan uppstå då det inte med säkerhet kan sägas vad som orsakar variationen i den oberoende variabeln, exempelvis ålder tenderar att ha ett samband med både arbete och hälsa och således borde eventuellt denna variabel ha konstanthållits även i de andra signifikansprövningarna.
Påpekas bör även att anledningen till att en del av signifikansprövningarna i krosstabellerna är asymptotiska är på grund av att exakta signifikansprövningar inte kunde genomföras på grund av brist på datorminne. Detta bör dock inte ses som ett problem då aven de asymptotiska prövningarna är tillförlitliga.
Sammanfattningsvis kan det konstateras att föreliggande undersökning tyder på att arbete i sig inte behöver vara av ondo för heltidsstuderande. Att ekonomisk oro har samband med hälsa kan däremot ha viktiga implikationer för studenters situation i Sverige. Om utgångspunkten är att heltidsstudier skall motsvara förvärvsarbete på heltid, men att en student som inte arbetar utöver studierna enligt beräkningar samtidigt går back varje månad (SFS, 2009) finns helt klart en stor risk för att den ekonomiska situationen skapar stor oro. Om det därutöver inte finns utrymme för arbete vid sidan av studierna utan att dessa påverkas negativt så finns det en risk att hälsan blir lidande.
Detta bör hållas i åtanke när exempelvis studiemedelsnivåer utformas i framtiden.
Referenser
Bernin, P. (2001). Kroppsliga signaler. I A. Perski (Red.), Stress och sjukdom (sid. 11-14). Västervik:
Ekblad & Co.
Bjorner, J.B., Kristensen Søndergaard, T., Orth-Gomér, K., Tibblin, G., Sullivan, M., & Westerholm, P.
(1996). Self-rated health: a useful concept in research, prevention and clinical medicine. Uppsala: Ord &
Form.
Byron, K. (2005). A meta-analytic review of work-family conflict and its antecedents. Journal of Vocational Behavior, 67, 169-198.
Chambel, M.J., & Curral, L. (2005). Stress in Academic Life: Work Charasteristics as Predictors of Student Well-being and Performance. Applied Psychology: An International Reviw, 52, 135-147.
Cotton, S.J., Dollard, M.F., & de Jonge, J. (2002). Stress and Student Job Design: Satisfaction, Well- Being, and Performance in University Students. International Journal of Stress Management, 9, 147- 162.
CSN (2008). Studenters sociala och ekonomiska situation. Sverige: Centrala studiestödsnämnden.
Dahlgren, A., Kecklund, G., & Åkerstedt, T. (2006). Overtime work and its effects on sleep, sleepiness, cortisol and blood pressure in an experimental field study. Scandinavian Journal of Work, Environment
& Health, 32, 318-327.
Direktiv 2003/88/EG. Besökt 26 april 2009 på http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=
OJ:L:2003:299:0009:0019:SV:PDF
Frankenhaeuser, M. (1978). Coping with job stress – a psychobiological approach. Reports from the Department of Psychology University of Stockholm.
Frone, M.R., Russel, M., & Cooper, M.L. (1997). Relation of work-family conflict to health outcomes: A four-year longitudinal study of employed parents. Journal of Occupational and Organizational Psychology, 70, 325-335.
Jessop, D.C., Herberts, C., & Solomon, L. (2005). The impact of financial circumstances on student health. British Journal of Health Psychology, 10, 421-439.
Karasek, R., & Theorell, T. (1990). Healthy Work: Stress, productivity and the reconstruction of working life. New York: Basic Book.
Kinsten, A., Magnusson Hanson, L., Hyde, M., Oxenstierna, G., Westerlund, H., & Theorell, T. SLOSH.
Swedish Longitudinal Occupational Survey of Health - a nationally representative psychosocial survey of the Swedish working population. Stockholm: Stress Research Institute, 2007.
Law, D.W. (2007). Exhaustion in University Students and the Effect of Coursework Involvement.
Journal of American College Health. 55, 239-45.
Levi, L. (2000). Stress och hälsa 2000. En skrift i Skandias serie Vår Hälsa. Stockholm.
Lundberg, O., & Manderbacka K. (1996). Assessing reliability of a measure of self-rated health.
Scandinavian Journal of Social Medicine, 24, 218-224.
Lundberg, U., & Wentz, G. (2004). Stressad hjärna, stressad kropp. Om sambanden mellan psykisk stress och kroppslig hälsa. Falun: ScandBook AB.
Medin, J., & Alexanderson K. (2008). Begreppen Hälsa och hälsofrämjande – en litteraturstudie.
Danmark: Narayana Press.
Miilunpalo, S., Vuori, I., Oja, P., Pasanen, M., & Urponen, H. (1997). Self-Rated Health Status as a Health Measure: The Predictive Value of Self-Reported Health Status on the Use of Physician Services and on Mortality in the Working-Age Population. Journal of Clinical Epidemiology, 50, 517-528.
Nylén, C. (2006). Amount of work. Studies on premature death and subjective health in work life balance perspective. The Department of Public Health Sciences, Division of Social Medicine, Karolinska Institutet. Stockholm: Karolinska University Press.
Roberts, R., Golding, J., Towell, T., & Weinreb, I. (1999). The Effects of Economic Circumstances on British Student’s Mental and Physical Health. Journal of American College Health. 48, 103-108.
SCB (2007). Högskolestuderandes levnadsvillkor- Enkätundersökning bland högskolestuderande våren 2007. Sverige: Statistiska centralbyrån.
SFS Studentbudgetberäkning. (2009). Besökt 8 mars 2009 på http://www.sfs.se/sv/studentbudget.
Singh-Manoux, A., Martikainen, P., Ferrie, J., Zins, M., Marmot, M., & Goldberg, M. (2006). What does self rated health measure? Results from the British Whitehall ΙΙ and French Gazel cohort studies.
Journal of Epidemiology & Community health. 60, 364-72.
Sparks, K., Cooper, C., Fried, Y. & Shirom, A. (1997). The effects of hours of work on health: A meta- analytic review. Journal of Occupational and Organizational Psychology, 70, 391-408.
SurveyMonkey (2009). Enkät skapad 2 april 2009 på http://surveymonkey.com.
Theorell, T. (2001a). Om Negativ och positiv stress i arbetet. I A. Perski (Red.), Stress och sjukdom (sid.
11-14). Västervik: Ekblad & Co.
Theorell, T. (2001b). Kroppens reaktion vid stress. I A. Perski (Red.), Stress och sjukdom (sid. 19-23).
Västervik: Ekblad & Co.
Vaez, M. & Laflamme, L. (2002). First-year university students’ health status and socio-demographic determinants of their self-rated healht. Work, 19, 71-80.
Vaez, M., & Laflamme, L. (2003). Health Behaviors, Self-Rated Health, and Quality of Life: A Study Among First-Year Swedish University Students. Journal of American College Health, 50, 156-162.
van der Hulst, M. (2003). Long workhours and health. Scandinavian Journal of Work, Environment &
Health, 29, 171-188.
WHO Health Promotion Glossary (1998). Besökt 24 april 2009 på http://www.who.int/hpr/NPH/docs/
hp_glossary_en.pdf
Tabell 1. Samband mellan bakgrundsvariabler och grad av arbete samt bakgrundsvariabler och hälsa. χ² p=0,680¹ p=0,209¹ p=0,287 p=0,315¹ p=0,807¹ ¹Exakt test * Korrelationen är signifikant på 0,05 nivån *** Korrelationen är signifikant på 0,001 nivån Hä
lsa Mindre bra 22% 13% 7% 13% 23% 7% 4% 10% 13% 32% 17% 22% 7% 15% 19% 14%
Bra 50% 58% 48% 59% 53% 70% 55% 55% 57% 48% 56% 45% 66% 57% 57% 57%
Mycket bra 28% 29% 44% 28% 23% 22% 41% 35% 30% 20% 28% 32% 27% 28% 24% 29%
χ² p=0,419¹ p=0,126¹ p=0,035* p=0,012*¹ p<0,001***¹
Grad av arbete 17h+ 12% 10% 13% 12% 9% 17% 17% 0% 12% 4% 16% 15% 18% 7% 4% 13%
9-16h 33% 43% 33% 38% 26% 17% 30% 30% 42% 62% 30% 46% 33% 28% 14% 36%
1-8h 25% 10% 17% 28% 15% 37% 13% 40% 25% 15% 14% 19% 31% 20% 14% 25%
Arbetar ej 30% 38% 37% 22% 50% 30% 39% 30% 21% 19% 40% 19% 18% 45% 68% 25%
% 87 13 20 57 23 19 14 13 15 16 23 26 28 46 14 86
N 139 21 30 85 34 30 23 20 24 26 37 41 45 74 22 135
Kön Kvinna Man Ålder 20-22 23-29 30+ Termin 1 2 3 4 5 6 Civilstånd Ensamstående Pojkvän/flickvän/särbo Gift/sambo/registrerat partnerskap Hemmaboende barn Ja Nej
Tabell 2. Samband mellan arbetsrelaterade frågor och hälsa.
N % Hälsa χ²
Mycket bra Bra Mindre bra
Grad av arbete p=0,792¹
Arbetar ej 47 31 32% 53% 15%
1-8h 37 24 30% 57% 13%
9-16h 55 36 30% 54% 16%
17+h 14 9 14% 79% 7%
Lagom mängd arbete
Ja 62 59 27% 63% 10% p=0,222¹
Nej, vill arbeta mer 21 20 38% 48% 14%
Nej, vill arbeta mindre 22 21 18% 55% 27%
Obekväma arbetstider
Aldrig 35 33 29% 54% 17% p=0,429¹
Enstaka tillfällen 25 24 36% 56% 8%
Ca 1 gång/vecka 24 23 29% 50% 21%
1-2 ggr/vecka 22 21 14% 77% 9%
Anledning till arbete p=0,173¹
Råd att studera 25 23 8% 72% 20%
Extrapengar 43 41 35% 53% 12%
Andra anledningar 38 36 32% 55% 13%
Påverkar arbetet studier p=0,049*¹
Blir mycket lidande 2 2 0% 50% 50%
Blir något lidande 43 40 19% 56% 26%
Påverkas ej 54 51 35% 59% 6%
Gynnas lite 6 6 33% 67% 0%
Gynnas mycket 1 1 0% 100% 0%
Krockar mellan p=0,975¹
arbete och studier
Aldrig 44 41 30% 59% 11%
Enstaka tillfällen 57 54 26% 58% 16%
Ca 1 gång/vecka 5 5 20% 60% 20%
Pressad av ekonomi p=0,003**¹
Inte alls 22 21 45% 50% 5%
I mindre grad 21 20 47% 47% 6%
I måttlig grad 31 29 19% 71% 10%
I hög grad 29 18 11% 63% 26%
I mycket hög grad 13 12 8% 54% 38%
¹Exakt test
* Korrelationen är signifikant på 0,05 nivån ** Korrelationen är signifikant på 0,01 nivån
Studenters arbetsvanor och hälsa
1. Default Section
* 1. Kön?
Man Kvinna
2. Ålder
Födelseår Ange när du är född
3. Civilstånd?
Ensamstående Pojkvän/flickvän/särbo
Gift/sambo/registrerat partnerskap
4. Har du hemmaboende barn?
Ja Nej
* 5. Vilken termin läser du?
1 2 3 4 5 6
* 6. Studerar du heltid eller deltid?
Heltid Deltid
Studenters arbetsvanor och hälsa
2. Frågor om arbete
* 1. Arbetar du vid sidan av studierna?
Ja Nej
grad grad grad hög grad
Studenters arbetsvanor och hälsa
3. Frågor om arbete
* 1. Hur många timmar arbetar du i snitt per vecka?
Timmar/vecka Ange hur många
timmar/vecka du arbetar
2. Tycker du att detta är lagom?
Ja, det är lagom
Nej, jag skulle vilja arbeta mer Nej, jag skulle vilja arbeta mindre
3. Arbetar du sena kväller, nätter och/eller tidiga morgnar?
Aldrig Sällan Ibland Ofta
4. Hur väl stämmer följande alternativ som anledningar till varför du arbetar?
Inte alls I mindre I måttlig I hög I mycket
grad grad grad hög grad
Ha råd att studera?
Få extrapengar?
Få arbetspraktik?
Kunna ta mindre studielån?
Det är utvecklande?
Få ett miljöombyte?
Snabba på karriären?
* 5. Vilken är den FRÄMSTA anledningen till varför du arbetar?
Ha råd att studera?
Få extrapengar?
Få arbetspraktik?
Kunna ta mindre studielån?
Det är utvecklande?
Få ett miljöombyte?
Snabba på karriären?
gra gra gra gra
Studenters arbetsvanor och hälsa
6. Hur påverkas dina studier av arbetet?
Blir mycket Blir något Påverkas ej Gynnas lite Gynnas
lidande lidande mycket
7. Hur ofta händer det att dina arbetstider krockar med förläsningar /seminarier/
gruppövningar?
Aldrig Enstaka Ca 1 gång/ 2‐3 ggr/
tillfällen vecka vecka
8. I hur stor omfattning har du möjlighet att läsa under arbetstid?
Inte alls I mindre I måttlig I hög I mycket
grad grad grad hög grad
9. Känner du dig pressad av din ekonomiska situation?
Inte alls I mindre I måttlig I hög I mycket
gradd gradd gradd hög gradhög d
mycket mycket
Studenters arbetsvanor och hälsa
4. Frågor om din hälsa
* 1. Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd?
Mycket bra Ganska bra
Varken bra eller dåligt Ganska dåligt
Mycket dåligt
2. Har du under de senaste 3 månaderna…
Alltid Ofta Ibland Sällan Aldrig
…haft huvudvärk?
…använt smärtstillande läkemedel (även receptfria medel)?
…varit trött och håglös?
3. Hur mycket har du den senaste veckan besvärats av:
Inte alls Lite grand Måttligt Ganska Väldigt mycket mycket
…trötthet eller brist på energi?
…nedstämdhet?
…alltför mycket oro över saker och ting
4. Hur tycker du att du sover på det hela taget?
Mycket bra Ganska bra
Varken bra eller dåligt Ganska dåligt
Mycket dåligt
5. Hur väl passar följande in på hur du har känt dig under de senaste 3 månaderna?
Inte alls Lite grand Måttligt Ganska Väldigt mycket mycket Har dagar då du har svårt att
slappna av på fritiden.
Har dagar då du länner dig mycket pressad, på gränsen till vad du klarar av.
Är ofta spänd.
Har oroande tankar.
Är ofta rastlös.
Har dagar då du hela tiden känner dig stressad.
