Studenters hälsa vid Växjö universitet

(1)

Institutionen för samhällsvetenskap Psykologi 41-60p, PSC 531

Vt 2007

Studenters hälsa vid Växjö universitet

– en studie med KASAM, symtom och krav-kontroll-socialt stöd som utgångspunkt

Författare: Markku Hiltunen & Henrik Wallin Handledare: Judit Lindqvist

(2)

The aim of this study was to examine the relationship between gender and self reported symptoms (physiological and psychological) and sense of coherence (SOC) and Job Demand-Control-Social support (JDCS). The sample consisted of 360 respondents (nfemale= 261, nmale= 99), in the ages between 19-53 (M=25,57, SD=5,77), all students from Växjö University. A quantitative work method was used in the study; data was collected using questionnaires that consisted of self-reported questions, based on three parts: A modified symptom checklist, SOC 13 and a modified JDCS questionnaire. The result of our study showed that both SOC and JDCS had an effect on self-reported symptoms but there were no interaction between SOC and JDCS. No significant gender differences were found regarding the level of SOC. Female students reported symptoms in a significant higher extent than male students. There were no gender differences regarding JDCS. Our results are discussed in relation to previous studies. Our conclusion is that it is important to perform further research on students’ health and work environment.

Keywords: Symptoms, Sense of Coherence, SOC, Job Demand-Control- Social support, JDCS, students’ health, gender.

Introduktion

Under den senaste tiden har forskning och massmedia presenterat en oroväckande bild rörande hälsan i arbetslivet med bl.a. långtidssjukskrivningar som var en stor valfråga inför riksdagsvalet 2006. Ur ett samhällsperspektiv ser vi det som viktigt att bryta detta mönster. Detta eftersom det medför negativa konsekvenser både för företagen, arbetstagarna och hela det svenska välfärdssystemet. Men det är inte bara hälsan i arbetslivet som är föremål för forskning. Forskning har även bedrivits rörande studenters hälsa. Den visar bl.a. att nivån av att stress konsekvent varit hög bland universitetsstuderande. Forskning har dock främst varit fokuserat på antingen källor till stress eller effekter av stress men forskning som belyst länken mellan dessa båda har varit sparsam (Cotton, S., Dollard, M. & Jonge, J, 2002).

(3)

ekonomi och en tredjedel av studenterna arbetar vid sidan av studierna. Enligt studentkårens hälsorapport finns det risk för ”… utmattning och depressioner bland studenterna vid Växjö universitet…” (Studentkåren i Växjö, 2006, s. 14).

Det finns lagar och förordningar som reglerar studenternas rättigheter rörande den fysiska och psykiska arbetsmiljön. En av dessa är arbetsmiljölagen. ”Vid tillämpning… skall med arbetstagare likställas den som genomgår utbildning” (AML 1 kap. 3 §). Enligt arbetsmiljölagen har studenterna lika rätt till en god arbetsmiljö som arbetstagare. I högskoleförordningen framgår det att: ”Högskolorna skall ansvara för att studenterna har tillgång till hälsovård, särskilt förebyggande hälsovård, som har till ändamål att främja studenternas fysiska och psykiska hälsa” (Högskoleförordningen SFS 1993:100 1 kap. 11 §).

Studenternas motsvarighet till företagshälsovård är ”Studenthälsan”. Studenthälsan på Växjö universitet arbetar med individuella kontakter med studenter och samverkar med vårdcentralen på Teleborg. De arrangerar kurser för studenter, arbetar med arbetsmiljö frågor, arrangerar temadagar och föreläsningar samt fadderutbildning inför terminsstarten (personlig kommunikation, 3 april, 2007).

Det finns både fysiska och psykiska orsaker till varför studenter söker sig till studenthälsan, om en student söker för fysiska orsaker kommer den i kontakt med en sjuksköterska. Om en student söker för psykiska orsaker kommer den i kontakt med en student kurator. De vanligaste orsakerna till att studenter söker sig till studenthälsan är: Hälso- och livsstilsfrågor, ångest och panikångest, depression och nedstämdhet, samlevnadsproblem, krisreaktion, dåligt självförtroende, frigörelseproblematik, livskris och stress (personlig kommunikation, 3 april, 2007). ”Antalet besök under 2006 var 1300 varav 71 % utgörs [sic!] av kvinnor” (Växjö universitet Studenthälsan).

(4)

I en tidigare B-uppsats (KASAM och symtom – hos manliga och kvinnliga blue och whitecolor workers ht 06) undersöktes variablerna KASAM och symtom mellan blue och white color workers och även könsskillnader inom och mellan grupperna. Studiens resultat visade på att KASAM korrelerar med symtom, män hade högre KASAM och färre symtom än kvinnor.

(5)

Bakgrund

KASAM

Aaron Antonovsky är en av de teoretiker som haft mycket stor inflytande när det gäller synen på hälsa och sjukdom. Hans arbete har i hög utsträckning påverkat utvecklingen av det hälsofrämjande arbetet i världen (Pellmer & Wramner, 2002).

På 1970-talet lyfte Antonovsky fram det salutogena synsättet. På den tiden dominerande det patogena synsättet vars fokus låg på sjukdomars ursprung och orsaker, synsättet var i första hand kopplat till riskförhållanden och riskfaktorer. Antonovskys salutogena ansats riktade istället sitt fokus mot hälsans ursprung och vad som leder till hälsa, detta för att kunna analysera vilka frisk- och skyddsfaktorer som påverkar hälsan i positiv riktning. Enligt Antonovsky är kaos, påfrestningar och stress alltid närvarande i våra liv. Han anser dock inte att det intressanta är vad som orsakar sjukdom, utan hur vi trots närvaron av kaos, påfrestningar och stress har förmågan att bevara eller uppnå hälsa (Antonovsky, 2005).

Så länge det finns minsta liv i oss människor, har vi enligt Antonovsky (2005) i någon bemärkelse hälsa. Hälsa kan ses som ett kontinuum mellan polerna hälsa och ohälsa, som människan rör sig mellan vid olika tidpunkter i livet. Detta innebär att man inom det salutogena synsättet inte ser människan som antingen frisk eller sjuk utan det finns en större variation. Enligt Antonovsky (1992) är det till stor del människans känsla av sammanhang (KASAM) som styr hur människan bemästrar sin omvärld.

KASAM kan delas in i tre dimensioner:

(6)

• Hanterbarhet I vilken utsträckning individen upplever sig ha resurser till förfogande för att möta och hantera de händelser som omger en. Sådana resurser kan vara personliga egenskaper och kunskaper men även resurser i omgivningen.

• Meningsfullhet I vilken utsträckning individen uppfattar att livet har en känslomässig mening, en upplevelse av att det är värt att investera energi i de problem som uppstår genom livet. Antonovsky ser denna aspekt som motivationskomponenten i KASAM.

(Antonovsky, 2005)

Enligt Antonovsky (2005) är det centralt att människan upplever sitt liv som begripligt, hanterbart och meningsfullt. Han hävdar att dessa tre komponenter är oupplösligt sammanflätade och att det är styrkan av dessa tre komponenter som gemensamt styr vilken nivå av KASAM en människa har.

Lindström (1998) anser att KASAM utgör en människas sjätte sinne för överlevnad som mobiliserar för hälsofrämjande egenskaper. KASAM kan på så sätt ses som en grundläggande orientering som i stor utsträckning styr människors bemästringsstrategier, vilket innebär förmågan att hantera stressorer som människan möter i sitt liv (Medin & Alexandersson, 2000). KASAM kan där med ses som en av de faktorer som ligger till grund för vårt beteende.

Enligt Antonovsky (2005) har en person med hög nivå av KASAM förmåga att handskas med stressorer genom att välja den copingstrategi som verkar mest lämplig. Trots att Antonovsky är en varm anhängare av det salutogena synsättet poängterar han att det patogena synsättet inte bör överges utan istället användas som ett komplement till den salutogena ansatsen, detta för att få svar på frågan vad det är som leder till hälsa.

(7)

Sveriges befolkning. I sin studie använde de Antonovskys kortversion av KASAM på 13 frågor. De fann könsskillnader gällande KASAM, i deras undersökning fick män signifikant högre KASAM poäng än kvinnor. Men när korrelation gjordes mellan KASAM och självrapporterad hälsa ibland gruppen män och gruppen kvinnor visade det sig att korrelationen var starkare hos kvinnorna än hos männen. Detta innebär att nivån av KASAM var starkare hos männen medan sambandet mellan KASAM och självrapporterad hälsa var starkare hos kvinnorna. De fann även i sin studie att äldre personer i genomsnitt rapporterade högre nivå av KASAM medan yngre personer i genomsnitt rapporterade lägre nivå av KASAM.

Lundberg & Nyström Peck (1994) studerade i en svensk longitudinell undersökning bl.a. fördelningen av låg nivå av KASAM beroende av socialklass, åldersgrupp samt kön. För att mäta KASAM använde de tre frågor ur Antonovskys orginalformulär (en från varje dimension). De fann ingen skillnad mellan könen i avseende nivån av KASAM. De fann att äldre personer i genomsnitt löper större risk att uppleva en lägre nivå av KASAM än yngre personer. De fann även att personer som tillhör lägre socialklasser löper större risk att uppleva en låg nivå av KASAM än de personer som tillhör en högre socialklass.

Symtom

Enligt Janlert (2000) är symtom ett tecken på sjukdom. ”Vanligen menar man med symtom tecken som i första hand uppmärksammas av den sjuke själv (t.ex. oro eller värk)…” (Janlert, 2000, s.330). Ovanstående stämmer väl överrens med Tibblins (1986) definition av symtom. Han anser att symtom är individens egen rapport om upplevelse av olika kroppsliga tillstånd. I enlighet med Janlert och Tibblin definierar vi symtom som den ”sjukes” subjektiva upplevelser av besvär.

(8)

Sarvimaki och Ojala (1994). De har även funnit en korrelation mellan KASAM och självrapporterad fysisk symtom, där en hög nivå av KASAM medför färre självrapporterade symtom. En hög nivå av KASAM fungerar där med som en slags buffert mot upplevda symtom. Det finns med andra ord ett starkt empiriskt stöd för att en hög nivå av KASAM korrelerar med en god hälsa.

Tibblin (1986) visade i sin forskning att det föreligger skillnader när det gäller symtom mellan olika yrkesgrupper. Enligt Tibblin skiljde sig symtombilden mellan tillverkningsarbetare och akademiker och kontorister. Tillverkningsarbetare hade fler symtom som främst rörde rörelseapparaten medan akademiker och kontorister hade färre symtom. Enligt Koos (1954) är människor i högre socialgrupper mer benägna att söka behandling när de är sjuka. De lägre socialgrupperna har däremot fler symtom än de högre socialgrupperna, dock rapporterar de sig mer sällan sjuka och söker mer sällan hjälp för sina besvär. Detta är en gammal källa men vi tror att detta förhållande gäller även idag.

När det gäller könsskillnader rörande symtom så visar Tibblin, Bengtsson, Furunes & Lapidus (1990) att kvinnor generellt har fler symtom än män, både när det gäller fysiska och psykiska symtom. Detta kan enligt Tibblin et al. förklaras med att kvinnor ”dubbelarbetar”, de har ansvar dels på arbetet och dels för familjen. Det är även känt att kvinnor generellt söker läkarvård i större utsträckning än män (Rydén & Stenström, 2004).

Krav - kontroll

(9)

möjlighet till att fatta beslut om sitt eget arbete, detta kallar han beslutsutrymme (eng. decision latitude). Theorell delar upp beslutsutrymmet i två komponenter. Den ena komponenten är personens påverkansmöjligheter: möjligheten att utöva kontroll, påverka vad som skall göras och hur det skall göras. Den andra är personens kunskapskontroll: möjligheten till kunskapsutveckling ex. i form av kompetensutveckling, utbildning och arbetsrotation (Theorell, 2003). Med krav menas personens självupplevda arbetsbelastning ex. i form av uppgifter och deadlines.

Karasek har tillsammans med Theorell tagit fram en s.k. stresskarta. ”En livs- eller arbetssituation med höga krav och hög kontroll kallas här för aktiv, medan höga krav och låg kontroll kallas för spänd…” (Perski, 2002, s.29). Enligt Karasek och Theorell leder detta till stressreaktioner och hotupplevelser. Detta innebär att en person inte utsätts för negativ stress om personen befinner sig i en situation med låga krav. I Karasek och Theorell modell ”… kallas situationer med låga krav och hög kontroll avspända och situationer där både krav och kontroll ligger lågt passiva” (Perski, 2002, s. 29).

Det har bedrivits mycket forskning kring krav-kontroll modellen. Med stöd i den forskningen har det sedan gjorts studier på svenskar som haft hjärtinfarkt. Det har visat sig att risken för att bli hjärtsjuk följer krav-kontroll modellen. Man löper ca 25 % mindre risk än befolkningen i stort för att bli hjärtsjuk, om man placeras i den aktiva delen i modellen ex. på sådana yrkesgrupper är höga tjänstemän. Om man däremot befinner sig i den avspända delen löper man ca 50 % mindre risk för att drabbas av hjärtsjukdom jämfört med normalpopulationen i samma åldersgrupp ex. på sådana yrkesgrupper är universitetslärare. Om man befinner sig i den spända delen löper man en överrisk att drabbas av hjärtsjukdom, ca 200 % högre än normalpopulationen ex. på sådana yrkesgrupper är chaufförer och servitörer. För de som tillhör denna högriskgrupp riskerar inte bara att drabbas av hjärtsjukdom utan även: mag-tarm sjukdomar, psykisk ohälsa och muskulo-skelettala sjukdomar (Perski, 2002).

(10)

en spänd arbetssituation är risken större att man drabbas av en stressjukdom. Det har också visat sig att en förändrad arbetssituation, från god till spänd ofta kan leda till stressjukdom. Arbetslöshet kan bidra till att man hamnar i det spända läget. Detta för att kontrollen över livssituationen minskar samtidigt som de ekonomiska kraven är oförändrade. Även dåliga relationer kan även leda till det spända läget (Perski, 2002).

Karasek och Theorell (1990) beskriver syftet med sin modell på följande sätt: ”The goal … has been to illuminate the importance of combinations of psychological demands and decision latitude in predicting health and behavior” (Karasek & Theorell, s. 38). Syftet med modellen är alltså att kunna predicera hälsa och beteende.

Socialt stöd

På senare tid har det lagts till en tredje dimension till ”krav-kontroll” modellen. Denna är socialt stöd (se figur 1). Walker m.fl. anser att socialt stöd är personliga kontakter som hjälper en att upprätthålla sin sociala identitet och var igenom man bl.a. får emotionellt stöd (Rydén & Stenström, 2004). Socialt stöd kan ex. vara att ha bra arbetskamrater som stödjer och uppmuntrar, att känna att man blir sedd, en stödjande familj och vänner (Perski, 2002). Socialt stöd kan buffra för att minska den negativa effekten av stressorer som är skapad av en påverkan som består av en kombination mellan höga krav och låg kontroll (European Commission, 2000).

Cobb har i sin genomgång av forskningsresultat kommit fram till att ett gott socialt stöd underlättar tillfrisknande efter olika sjukdomar. Ett gott socialt stöd har även en positiv relation till framgångsrik stresshantering och bättre coping vid ex. sjukdom (Rydén & Stenström, 2004).

(11)

har även visat att männens civilstånd kan påverka deras sårbarhet. Ogifta män är mer sårbara än gifta män. Kvinnorna som är ogifta visar dock inte samma sårbarhet (Rydén & Stenström). ”Ideal” Iso-spänd Avspänd Aktiv Passiv Spänd Stöd Krav Besluts-utrymme Högt Lågt Högt Höga Lågt Låga

Figur 1 Krav-kontroll modellen. Källa: Theorell, T (2003).

Många studier har bedrivits kring upplevda krav och kontroll kopplat till hälsa. I en portugisisk studie av stress bland studenter kom Chambel och Curral (2005) fram till att studenters arbetstillfredsställelse och ångest/depressionsnivå var starkt beroende av deras subjektiva upplevelse av sin arbetsmiljö. De fann även att nivån av arbetstillfredställelse hade en stark påverkan på studentens arbetsprestation. Detta yttrade sig genom förhållandet mellan studenternas kontroll och resultatet av det akademiska arbetet.

(12)

gjordes ett eftertest. Detta test visade att de som rapporterade att de hade låg kontroll och hög nivå av sömnbesvär visade sig ha en låg smärttröskel. Studien visar att personer med höga krav har en högre smärttröskel när de inte är under stark psykisk stress. Under psykisk stress där emot är de som har låg kontroll mer känsliga för smärta än andra, dessa personer rapporterar också ofta att de har sömnstörningar. De fann även att kvinnor uppvisade en signifikant lägre smärttröskel än män.

De Croon, Van Der Beek, Blonk och Frings-Dressen (2000) har i en holländsk studie gjort en utvärdering av Karasek´s krav-kontroll modell. De studerade 517 holländska lastbilschaufförer. De använde psykosomatiska symtom som beroende variabel och krav och kontroll som oberoende variabler i en regressionsanalys. Deras resultat visade på en signifikant huvudeffekt för krav och kontroll. De fann även en interaktionseffekt men styrkan av interaktionseffekten var väldigt liten. De Croon et al. anser att krav-kontrollmodellen är för trubbig eftersom definitionen av begreppen krav och kontroll kan tolkas olika beroende på vilken population som undersöks.

I en svensk studie har Åkerstedt, Knutsson, Westerholm, Theorell, Alfredsson och Kecklund (2004) undersökt vilka faktorer som kan predicera mental utmattning (eng. mental fatigue). De fann att höga arbetskrav, brist på socialt stöd, att inte vara chef, att vara kvinna, låg ålder, brist på motion, oförmåga att inte kunna släppa arbetet under sin fritid, snarka och störd sömn predicerar mental utmattning. Störd sömn var den faktor som hade störst inverkan på mental utmattning.

(13)

person har låg nivå av stöd, låg nivå av kontroll så kvittar det om kravet är högt eller lågt, arbetstillfredsställelsen blir oavsett vilket låg. I en situation med låg nivå av krav, hög nivå av kontroll spelar inte nivån av upplevt socialt stöd någon roll för hur man upplever arbetstillfredsställelse. Men i en situation med hög nivå av krav och kontroll så är arbetstillfredsställelsen låg om socialt stöd är lågt och arbetstillfredsställelsen är hög om socialt stöd är högt. Alltså spelar interaktionen mellan variablerna krav, kontroll och socialt stöd en viktig roll för hur man upplever sin arbetssituation.

Hagberg, Hertting, Petterson och Theorell (2005) har i en svensk longitudinell studie av sjukhuspersonal studerat långtidseffekter av nedskärningar och omorganisationer (Hagberg et al.). De fann en neråtgående trend i psykisk hälsa och en ökad trend av långtidssjukskrivningar. De ökade arbetskraven följdes av sämre psykisk hälsa och minskad tid för att planera arbetet. Detta visade sig ha ett starkt samband med ökade långtidssjukskrivningar. Arbetstillfredsställelsen och stödet minskade. En stabil nivå av korttidssjukskrivningar mätt över tid var relaterad till brist på stöd.

(14)

Syfte

Som framgått ovan pekar studentkåren i sin hälsorapport på en oroväckande bild av studenternas hälsa. De ser bl.a. en risk för utmattning och depressioner bland studenterna. Studentkåren pekar även på oroande faktorer som sömnproblem och oro för dålig ekonomi. Forskningsläget idag visar på ett samband mellan KASAM och hälsa. Mot bakgrund i ovanstående resonemang anser vi att det är intressant att fördjupa oss i detta område samt undersöka dess relation till krav-kontroll-socialt stöd.

Syftet med studien är att undersöka om det finns ett samband mellan symtom, KASAM och krav-kontroll-socialt stöd; och om det finns könsskillnader. Detta för att få en mer nyanserad bild av studenternas självskattade hälsa på Växjö universitet.

Mot ovanstående forskningsresultat ställs följande hypoteser:

H1= Symtom har ett samband med KASAM och krav – kontroll – socialt stöd H2= Män har högre KASAM än kvinnor

H3= Kvinnor rapporterar symtom i högre utsträckning än män

(15)

Metod

Design

För att besvara hypotes ett har vi valt en faktoriell design eftersom vi har två oberoende variabler (KASAM och krav-kontroll-socialt stöd) som studeras, för att bestämma deras inbördes påverkan och deras samverkande påverkan på den beroende variabel (symtom) (Christensen, 2004). Eftersom vi är ute efter att kvantifiera självskattad hälsa valde vi en kvantitativ metod i form av en enkätundersökning. Vår undersökning bygger på att respondenterna får göra en självskattning av symtom, frågor som rör KASAM samt krav – kontroll - socialt stöd. Att låta personer själva skatta sin hälsa har enligt Bjorner, Kristensen, Orth-Gomér, Tibblin, Sullivan & Westerholm (1996) stor prediktiv förmåga gällande dödlighet och framtida sjukdom, till och med större än läkarbedömningar. Även Rennemark (1999) anser att självskattad hälsa ger en god prediktion för överlevnad och framtida hälsa.

Urval

Deltagarna i denna studie bestod av studenter (N= 360) vid Växjö universitet. Medelåldern på studenterna var 25,57 (SD= 5.77). 72,5 % av studenterna var kvinnor och 27,5 % var män. 39,2 % av studenterna i studien var singlar, 60,8 % hade partner och av dessa var 39,4 % samboende. 81,7 % av studenterna var svensk födda med svenskfödda föräldrar. 2,5 % var födda i utlandet med svenskfödda föräldrar, 8,3 % var födda i Sverige med en eller två utlandsfödda föräldrar, 7,5 % av studenterna var födda i utlandet med en eller två utländska föräldrar.

(16)

Mätinstrument

Syftet med denna uppsats är att undersöka tre områden KASAM, symtom och krav – kontroll – socialt stöd. Enkäten består därför av tre delar som mäter dessa områden. Utöver dessa tre delar finns även ett antal bakgrundsfrågor: ålder, kön, civilstånd, etnisk bakgrund, hur ofta man tränar, hur många gånger man varit i kontakt med sjukvården de senaste 12 månaderna, om man äter några piller/medicin regelbundet och i så fall vad då äter (se bilaga 2).

Frågeformuläret som användes i vår studie för att mäta KASAM är framtaget av Aron Antonovsky. Han konstruerade ett test som mäter KASAM som består av 29 frågor utifrån detta test konstruerade Antonovsky sedan en kortversion bestående av 13 frågor. Båda testen har visat sig ha acceptabel reliabilitet och validitet (Antonovsky 2005; Antonovsky, 1993). Höga poäng på KASAM delen indikerar ett högt KASAM (min=13 max=91).

Denscombe (2000) anser att ett frågeformulärs storlek avgörs av forskarens ”… bedömning av hur många frågor som kan tas med innan respondenten troligtvis tappar tålamodet och slänger frågeformuläret i papperskorgen” ( s. 116). I vår studie valde vi att använda kortversionen av KASAM testet eftersom vi har valt att slå samman tre test till ett. Omfattningen av enkäten bedömdes ha blivit för stor om det stora KASAM testet använts.

(17)

någon gång i kvartalet, någon gång i månaden, en gång i veckan, flera gånger i veckan och varje dag. Eftersom formulärets del rörande symtom är modifierat kan vi inte yttra oss om dess tillförlitlighet. För att ta reda på vårt modifierade symtomformulärs reliabilitet gjordes en pilotstudie med 10 studenter (5 män, 5 kvinnor). Efter detta gjordes körningen Cronbach´s Alfa i SPSS där vi fick alfavärdet: .922.

För att undersöka i vilken livssituation studenterna befinner sig i enligt krav-kontroll-socialt stöd modellen användes Aleksander Perskis modifierade krav-kontroll-krav-kontroll-socialt stöd formulär (Perski, 2002). Instrumentet som Perski utgick från har tagits fram och utvecklats av Robert Karasek och Töres Theorell. Perskis instrument består av 17 frågor som är graderade i skalan 0-3 (min=0, max=51). Instrumentet består av tre delar. Får man höga poäng på första delen har man en livssituation karakteriserad av höga krav, får man höga poäng på den andra delen har man en livssituation karakteriserad av låg kontroll, och får man höga poäng på den tredje delen har man en livssituation karakteriserad av dåligt socialt stöd. Vi har försökt att finna formulärets validitet och reliabilitet utan resultat. Vi tog därför kontakt med Aleksander Perski via e-mail för att fråga om detta. Vi fick som svar att har inte validerat instrumentet och att den bara finns publicerad i hans bok (Perski, 2002). För att ta reda på instrumentets reliabilitet gjordes en pilotstudie med 10 studenter (5 män, 5 kvinnor). Efter detta gjordes körningen Cronbach´s Alfa på krav-kontroll-socialt stöd total i SPSS där vi fick alfavärdet: .777. Efter detta undersöktes även reliabiliteten för de olika delarna krav, kontroll och socialt stöd individuellt. Krav hade alfavärdet .851, kontroll hade alfavärdet .419 och socialt stöd hade alfavärdet .742.

Procedur/genomförande

Studien inleddes med ett möte med studentkuratorn Göran Larsson på studenthälsan vid Växjö universitet för att få underlag till studien.

(18)

olika personer i en och en halv veckas tid blev vi skickade till informationsenheten som sade att ”frågan låg hos” studentcentrum. Det hela slutade med att studentcentrum fattade beslutet att vi inte skulle få maila ut enkäten till studenterna. De alternativ som gavs var antingen att få adressetiketter eller att lägga ut enkäten på studentportalen. Vi valde det senare alternativet och gjorde enkäten webbaserad (Query & Report 3.0-0) för att dagen efter när enkäten skulle läggas ut få reda på att vi inte längre skulle få göra detta.

Vi kopierade sedan upp 200 pappersenkäter som delades ut till studenter som befann sig i och utanför huvudbyggnaden och biblioteket urvalet av dessa respondenter grundar sig därför på bekvämlighet. Respondenterna informerades muntligt om att studien undersöker studenternas hälsa här på Växjö universitet och att den ingick i en c-uppsats i psykologi vid Växjö universitet, institutionen för samhällsvetenskap och att enkäten tar ca 10 minuter att besvara. Respondenterna informerades även om att enkäterna kommer att behandlas konfidentiellt. Vi fick in samtliga 200 enkäter.

Under processen med insamling av pappersenkäter konstruerade vi ett mail (se bilaga 1) med en länk till den webbaserade enkäten, tänkt att mailas ut till studenter. Efter detta gick vi runt till institutionerna: Samhällsvetenskapliga institutionen, Lärarutbildningen, Polisutbildningen, Ekonomihögskolan och Matematiska och systemtekniska institutionen. På institutionerna tog vi kontakt med de informationsansvariga och undersökte om det var möjligt att maila ut till studenterna som var knutna till respektive institution. Lärarutbildningen och polisutbildningen mailade ut vår enkät och ekonomihögskolan lade ut enkäten på ekonomistudenternas kurssidor på studentportalen. Detta resulterade i att vi fick in 160 webbenkäter. Enkätundersökningen genomfördes under vårterminen 2007.

Databehandling

(19)

krav, kontroll och stöd var för sig. Då fann vi att variabeln socialt stöd inte var normalfördelad.

För att undersöka om materialet innehöll outliers konverterades respondenternas respektive poäng på variablerna till z poäng. 8 personer visade sig vara outliers. Eftersom variabeln stöd tidigare inte visat sig vara normalfördelad transformerades variabel till LG10. När detta var gjort kördes Chronbach´s Alpha på samtliga variabler som ingår i instrumentet. Alpha värdet för kontroll var .457. Enligt Pallant (2006) är det vanligt att alfavärdet blir för lågt om variabeln innehåller få frågor, då bör man istället rapportera mean inter-item korrelation. Därför genomfördes körningen mean inter-item correlation av variabeln kontroll (se tabell 1.).

(20)

Resultat

(21)

H1= Symtom har ett samband med KASAM och krav – kontroll – socialt stöd

(22)

effektstorleken var hög (eta2=.47). Vilket innebär att om man har en hög poäng på krav-kontroll-socialt stöd rapporterar man symtom i högre utsträckning. Det fanns dock ingen interaktionseffekt mellan KASAM och krav-kontroll-socialt stöd F(213,72)= .94; p= .644. Resultatet bekräftar hypotes 1.

H2= Män har högre KASAM än kvinnor

Envägs ANOVA där KASAM var beroende variabel och kön var oberoende variabel visade att det inte fanns någon signifikant könsskillnad rörande KASAM F(1,358)=3.40; p= .066. Detta medför att hypotes 2 förkastas.

H3= Kvinnor rapporterar symtom i högre utsträckning än män

Resultatet av Envägs ANOVA där rapporterad symtom var beroende variabel och kön var oberoende variabel visar att det finns en signifikant könsskillnad rörande symtom F(1,358)=21.07; p<0.01; effektstorleken var moderat (eta2=.06). Hypotes 3 bekräftas av resultatet.

H4= Det finns inga könsskillnader i upplevda krav, kontroll och socialt stöd.

(23)

Diskussion

Syftet med denna studie var att undersöka om det fanns ett samband mellan KASAM och symtom och krav, kontroll, stöd; och om det förekom könsskillnader. Detta för att få en bild av studenternas självskattade hälsa på Växjö universitet.

Hypotes 1

Vår fösta hypotes var: symtom har ett samband med KASAM och krav-kontroll-socialt stöd. Vårt resultat bekräftar hypotesen. Det visade sig att studenter som rapporterade en hög nivå av KASAM rapporterade en lägre nivå av symtom. Studenter som rapporterade ett högt värde på krav-kontroll-socialt stöd rapporterade en hög nivå av symtom. Men det fanns ingen interaktionseffekt mellan KASAM och krav-kontroll-socialt stöd.

Som tidigare nämnts har Jones, Ohlson, Söderfeldt B, Söderfeldt M & Theorell (2000) kommit fram till liknande resultat. De använde bara krav-kontroll modellen och inte den utökade versionen med socialt stöd. Den stora skillnaden mellan vår studie och deras är att de mätte både självskattade och fysiologiska värden. De fann en huvudeffekt för KASAM på symtom samt en huvudeffekt krav-kontroll på symtom. De fann inte någon interaktionseffekt mellan KASAM och krav-kontroll. Deras resultat stödjer vårt resultat med reservation för att vi använde den utökade versionen där även socialt stöd ingick.

(24)

Hypotes 2

Vår andra hypotes var: män har högre KASAM än kvinnor. Vårt resultat förkastar hypotesen. Det fanns inte någon signifikant könsskillnad rörande KASAM. Det fanns dock en tendens. Vårt resultat stöds av Lundberg & Nyström Peck (1994). De liksom vi fann ingen könsskillnad rörande nivån av KASAM i respektive studie. Vårt resultat stöds dock ej av Larssons och Kallenbergs (1997) studie som tidigare nämnts, där de fann att män signifikant hade högre KASAM än kvinnor.

En invändning vi har mot Lundberg & Nyström Peck (1994) är att de i sin studie endast utgick ifrån låg nivå av KASAM och inte hög nivå av KASAM. Om de istället undersökt endast hög nivå av KASAM eller KASAM som helhet (både hög och låg) kanske de hade fått ett annat resultat. En annan invändning vi har mot Lundberg & Nyström Pecks studie är att de för att mäta KASAM endast valde ut tre items (en från varje dimension) från de ursprungliga 29 item som ingår i Antonovskys originalformulär.

En förklaring till varför vårt resultat skiljer sig mot Larssons och Kallenbergs (1997) studie kan vara att de undersökte ett genomsnittligt urval av Sveriges befolkning, medan vi endast undersökt studenterna på Växjö universitet. Studenter är en mer homogen grupp än svenskar i allmänhet. Som student rör man sig i samma akademiska miljö, det innebär att studenterna är en grupp där alla har en utbildningsnivå som är eftergymnasial. Studenterna är en grupp som i genomsnitt består av ganska unga människor. Denna homogenitet förekommer ej bland svenskar i genomsnitt.

Hypotes 3

Vår tredje hypotes var: kvinnor rapporterar symtom i högre utsträckning än män. Vårt resultat bekräftar hypotesen. Resultat visade att kvinnor rapporterar symtom i signifikant högre utsträckning än män.

(25)

antal symtom medan vi i vår studie undersökt frekvensen av rapporterad symtom. Förklaringen som författarna ger till sitt resultat är att kvinnor är ”dubbelarbetande”, de har ansvar dels på arbetet och dels för familjen. Som tidigare nämnts är det även känt att kvinnor oftare söker läkarvård än män (Rydén & Stenström, 2004). Att kvinnor söker vård för sina åkommor i större utsträckning än männen bekräftas även av studenthälsan som tidigare nämnts, 71 % av besöken på studenthälsan i Växjö gjordes av kvinnor (Växjö universitet Studenthälsan).

Anledningen till att kvinnor söker vård i större utsträckning och rapporterar symtom i högre grad än männen, kan bero på flera orsaker. Det kan bero på könsskillnder rörande smärttröskeln. Som tidigare tagits upp fann Theorell, Nordemar och Michélsen (1993) i en studie att kvinnor uppvisade en signifikant lägre smärttröskel än män. Något som måste beaktas är att ovan nämnd studie var ett experiment i labbmiljö. Det kan finnas problem med att generalisera experimentgruppens resultat till totalpopulationen, den externa validiteten kan hotas (Christensen, 2004). Att kvinnorna i experimentgruppen visade en lägre smärttröskel än männen behöver inte innebära att kvinnor generellt sett har en lägre smärttröskel än män. Det kan vara så att detta förhållande endast gällde i experimentgruppen vid tiden för experimentet.

Att kvinnor söker vård i större utsträckning och rapporterar symtom i högre grad än männen behöver inte betyda att kvinnliga studenterna är sjukare än de manliga. Det kan bero på att kvinnor är mer ”kännande” än män och ej underrapporterar sina åkommor. Att männen söker läkarvård i mindre utsträckning än kvinnor kan bero på kulturella faktorer. Bilden av vad som är manligt har historiskt varit att en man skall: vara stark och inte visa någon svaghet. En man som klagar över smärta och visar att han inte mår bra går emot detta stereotypa synsätt. I vår studie kan det alltså vara så att männen som inte rapporterade symtom ändå har symtom. I så fall blir den ovan nämnda kulturella faktorn en felkälla.

(26)

använder. Higgins och Endler (1995) visade i sin studie att kvinnor i högre grad än män använder en emotionell copingstrategi samt att kvinnorna rapporterade fler fysiska och psykiska symtom än männen. Med bakgrund i Higgins och Endlers studie anser vi att variaben kön inte är den enda förklaringen till varför en person upplever en viss mängd symtom, utan dess copingstrategi är även en viktig faktor.

Hypotes 4

Vår fjärde hypotes var: det finns inga könsskillnader i upplevda krav, kontroll och socialt stöd. Resultatet bekräftar hypotesen. Resultatet visade att det inte fanns några signifikanta könsskillnader gällande upplevelsen av krav, kontroll och socialt stöd.

Vi tror att en persons upplevda krav, kontroll och socialt stöd inte beror på vilket kön man har utan det beror på andra faktorer. Det är viktigt att framhålla att det inte är de faktiska förhållandena av krav, kontroll och socialt stöd som vi i vår studie undersöker. Istället är det den upplevda nivån av krav, kontroll och socialt stöd som vi mäter. Att man upplever en viss kravbild eller upplever en viss kontroll och socialt stöd behöver inte bero på vilket kön man tillhör. Vi tror att en faktor som personlighet kan påverka en persons upplevelser, ex. en neurotisk persons upplevelse av krav hade kanske inte sett annorlunda ut om personen haft att annat kön.

I vår studie fann vi som tidigare nämnts inte någon könsskillnad rörande socialt stöd. Detta motsägs av tidigare forskning, att kvinnor som regel både har bättre socialt stöd än män men även använder sitt sociala stöd i större utsträckning (Rydén & Stenström, 2004).

(27)

Andra faktorer som kan påverka hur man uppfattar nivån av krav, kontroll och socialt stöd tror vi kan vara respondentens kulturella bakgrund, tidigare livshändelser och erfarenheter.

Metoddiskussion

Som tidigare nämnts var könsfördelningen i studien 72,5 % kvinnor och 27,5 % män. Könsfördelningen i verkligheten bland studenterna i Växjö 2006 var 60 % kvinnliga studenter och 40 % manliga studenter (Växjö universitet årsredovisning 2006). Att de kvinnliga studenterna är fler än de manliga studenterna speglar förhållandet mellan män och kvinnor i totalpopulationen. Det måste dock framhållas att kvinnorna procentuellt är något fler i vår studie än i verkligheten. Urvalet i studien kan därför inte sägas var representativt procentuellt sett rörande könsfördelningen.

Vår studie inleddes med en intervju med studentkuratorn Göran Larsson på studenthälsan vid Växjö universitet. Syftet med intervjun var att skapa oss en bild över hur de arbetar samt att få en bild av anledningen till varför studenter söker sig dit. Vi fick både muntlig och skriftlig information som gav underlag till vår studie. Mötet gav inspiration och idéer till studien.

Från början var tanken med vår studie att vi endast skulle använda en webbaserad enkät för att samla in data. Eftersom processen med att maila ut enkäten till studenterna tog så lång tid valde vi att kopiera upp 200 enkäter i pappersform, detta för att komma igång med datainsamling. Detta gör att vi i vår studie har använt oss av två metoder för att samla in våra data. Vi ser dock en förtjänst med att använda dess två metoder. Eftersom vi då hade möjlighet att nå ut till både de studenter som fysiskt befann sig på universitetet och de som befann sig utanför universitetet ex. hemma.

(28)

i och utanför huvudbyggnaden och biblioteket. ”Att göra urvalet på grundval av bekvämlighet strider mot de hårda krav som måste ställas på vetenskaplig forskning” (Denscombe, 2000, s. 25). Samtidigt hävdar Denscombe att det nästan alltid finns ett inslag av bekvämlighet i urvalsprocessen, detta eftersom att det ofta finns en begränsning av resurser i form av tid och pengar.

Anledningen till att vi förutom webbenkäter även valde att genomföra insamlingen av pappersenkäter var som nämnts ovan begränsningar när det gällde tid, därför uppfattade vi detta tillvägagångssätt som det mest genomförbara.

Dyer (1995) framhåller att fördelen med direkt kontakt är att det möjliggör att ge en mer detaljerad information till respondenterna än vad fallet är om enkäterna skickas ut. De som svarade på webbenkäten fick inte samma möjlighet till direktinformation. För att lindra detta var det möjligt för respondenterna som svarade på webbenkäten att ta kontakt med oss via mail om det fanns frågor och eventuella oklarheter.

En svaghet med vår undersökning som kan hävdas är att den bygger på självskattningsformulär. Christensen (2004) anser att det kan finnas en risk för att respondenten svarar enligt social önskvärdhet, vilket leder till att det blir en felkälla som stör den interna validiteten. Bjorner et al. (1996) samt Rennemark (1999) anser dock att självskattad hälsa ger en god prediktion för framtida hälsa. En del frågor i vårt instrument kan upplevas som känsliga, detta kan få respondenten att svara enligt social önskvärdhet och där av utgöra en möjlig felkälla. Detta hot försökte vi parera genom att vara mycket tydliga med att informera om hur enkäten skulle användas, att de skulle behandlas konfidentiellt.

(29)

till endast ja eller nej svar. Vi anser att det är mindre lyckat att se människan som antingen frisk eller sjuk, man bör se en större variation. Detta eftersom vi delar Antonovskys syn, att hälsa måste ses som ett kontinuum. Därför valde vi att modifiera symtomformuläret genom att ändra svarsalternativen från två till sex stycken. Vi ser riskerna med detta, att vi inte kan uttala oss om validiteten men p.g.a. tidsbrist och brist på resurser såg vi ingen möjlighet att inom rimlig överskådlig tid validera vårt symtomformulär.

Vårt mätinstrument som undersöker den självupplevda graden av krav, kontroll och socialt stöd utgick ifrån Perskis (2002) modifierade version. Som tidigare nämnts har instrumentet tidigare ej validerats. Precis som när det gäller symtomdelen har vi ej haft möjlighet att validera instrumentet. Som tidigare nämnts genomfördes en pilotstudie för att undersöka dessa instruments reliabilitet. I pilotstudien fann vi att båda instrumentens reliabilitet var god.

Vi anser att den kritik som De Croon et al. (2000) riktar mot krav-kontroll modellen är rimlig. Samtliga frågor, även de som mäter socialt stöd är alldeles för generellt formulerade. Begreppen kan där med tolkas olika beroende på vem som besvarar frågorna.

Enligt Denscombe (2000) finns det flera fördelar med standardiserade tester, det tar lång tid att konstruera nya tester. Kvaliteten på testet blir högre, testet är väl beprövat och har gott rykte, testet ger större möjligheter till breda generaliseringar och säkrare tolkningar av resultatet.

Med bakgrund av ovanstående fördelar valde vi i vår studie att utgå ifrån standardiserade test. Detta för att ge vår undersökning högre validitet och reliabilitet än om vi konstruerat frågorna helt själva.

(30)

Problemet som vi upplevde var att tillämpa de teoretiska förutsättningarna praktiskt. Att det gick att göra en webbaserad enkät hade vi inledningsvis i studien ingen aning om. Detta eftersom vi ej tidigare fått information om tekniken. När vi sedan skulle göra enkäten webbaserad visade det sig att inte ens IT avdelningen på universitetet visste hur det gick till att göra en sådan. Med hjälp av en manual fick lösa uppgiften på egen hand. Detta var en jobbig process men lärorik. Hela proceduren att få ut mail till studenterna var en påfrestande och tidsödande process där vi möttes av mycket motstånd, obeslutsamhet och ovilja. Detta löstes sedan genom att gå via institutioner vilket visade sig vara mer lyckat.

Slutdiskussion

Vi har i denna studie funnit att studenter som har en hög nivå av KASAM rapporterar färre symtom. Studenter med ett högt värde på krav-kontroll-socialt stöd rapporterade mer symtom. Vi fann ingen interaktionseffekt mellan KASAM och krav-kontroll-socialt stöd. Vilket kan förklaras med att de mäter olika saker.

Manliga studenter hade inte högre KASAM än de kvinnliga studenterna. Det fanns dock könsskillnader när det gällde symtom, kvinnliga studenter rapporterade symtom i högre utsträckning än manliga studenter. När det gäller studenternas upplevda krav, kontroll och sociala stöd fanns det inga skillnader mellan könen.

(31)

Med bakgrund av resonemanget ovan ser vi studenterna som en klar riskgrupp. Vi anser att det bör bedrivas mer forskning kring studenters hälsa och arbetsmiljö. Vi rekommenderar även att man i framtiden förutom variablerna KASAM och krav-kontol-socialt stöd lägger till variabeln copingstrategi.

(32)

Referenser

Arbetsmiljölagen (AML) 1 kap. 3 §. Hämtad 10 april 2007, från

http://www.av.se/lagochratt/aml/Kapitel01.aspx

Antonovsky, A (1992). Can attitudes contribute to health? Faculty of Health Sciences, Beersheba, Israel, 8, 33-49.

Antonovsky, A. (1993). The structure and properties of the Sense of Coherence scale. Social Science & Medicine, 36, 725-733.

Antonovsky, A. (2005). Hälsans mysterium. Stockholm: Natur och kultur

Berglund, G., Ander, S., Lindström, B. & Tibblin, G. (1975). Personality and reporting of symptoms in normo- and hypertensive 50 year old males. Journal of Psychosomatic Reasearch, 19, 139-145.

Bjorner, J. B., Kristensen, T. S., Orth-Gomér, K., Tibblin, G., Sullivan, M. &

Westerholm, P. (1996). Self-rated health: a useful concept in research, prevention and clinical medicine. Stockholm: Swedish council for planning and coordination of research.

Cederblad, M & Hansson, K. (1996). Känsla av sammanhang – ett centralt begrepp inom hälsoforskning. Socialmedicinsk tidskrift, 4, 152-158.

Chambel, M & Curral, L. (2005). Stress in Academic Life: Work Characteristics as Predictors of Student Well-being and Performance. Applied Psychology: An International Review, 54, 135-147.

(33)

Cotton, S., Dollard, M. & Jonge, J. (2002). Stress and Student Job Design: Satisfaction, Well-Being, and Performance in University Students. International Journal of Stress Management, 9, 147-162.

De Croon, E., Van Der Beek, A., Blonk, W. & Frings-Dressen, M. (2000). Job stress and psychosomatic health complaints among Dutch truck drivers: A re-evaluation of

Karasek´s interactive job demand- control model. Stress medicine, 16, 101-107.

Denscombe, M. (2000) Forskningshandboken – för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.

Dyer, C. (1995). Beginning Research in psychology. A practical guide to research methods and statistics. Oxford: Blackwell Publishers.

European Commission. (2000). Guidance on work-related stress: Spice of life or kiss of death. Luxembourg: Office for Official Publications of the European Communities.

Hagberg, L., Hertting, A., Petterson, I. & Theorell, T. (2005). Are Trends in Work an Health Conditions Interrelated? A Study of Swedish Hospital Employeea in the 1990s. Journal of Occupational Health Psychology, 10, 110-120.

Higgins, J. & Endler, N. (1995). Coping, life stress, and psychological and somatic distress. European Journal of Personality, 9, 253-270.

Högskoleförordningen SFS 1993:100. Hämtad 10 april 2007, från

http://rixlex.riksdagen.se/htbin/thw?${HTML}=SFST_LST&${OOHTML}=SFST_DOK&${SNHTML}= SFST_ERR&${MAXPAGE}=26&${TRIPSHOW}=format=THW&${BASE}=SFST&${FREETEXT}=& RUB=&BET=1993%3A100&ORG

(34)

Jones, I., Ohlson, C., Söderfeldt, B., Söderfeldt, M. & Theorell, T. (2000). The impact of sense of coherence and high-demand/low-control job environment on self-reported health, burnout and psychophysiological stress indicators. Work & Stress, 14, 1-15.

Karasek, R. & Theorell, T. (1990). Healhty work: Stress, Productivity, and the Reconstruction of Working Life. New York: Basic, Inc. Publishers.

Koos, E. L. (1954). The Health of Regionville. What the people thought and did about it. New York: Columbia University Press.

Larsson, G. & Kallenberg, K. (1996). Sense of coherence, socioeconomic conditions and health: interrelationships in nationwide Swedish sample. European Journal of Public Health, 6, 175-180.

Lindström, B. (1998). Antonovsky och salutogenesen i den postmoderna folkhälsovetenskapen. Känsla av sammanhang i teori, empiri och kritik (nr 9). Stockholm: Forskningsrådsnämnden.

Lundberg, O. & Nyström Peck, M. (1994). Sense of coherence, social structure and health: Evidence from a population survey i Sweden. European Journal of Public Health, 4, 252-257.

Medin, J. & Alexandersson, K. (2000). Hälsa och hälsofrämjande – en litteraturstudie. Lund: Studentlitteratur.

Pallant, J. (2006). SPSS survival manual (2ed). Glasgow: Bell & Bain.

(35)

Pellmer, K. & Wramner, B. (2002). Grundläggande folkhälsovetenskap. Stockholm: Liber AB.

Perski, A. (2002). Det stressade hjärtat. Stockholm: Brombergs

Rennemark, M. (1999). Wellbeing in old age Life history evaluations, sense of coherence and social networks in relation to health (avhandling för docktorsexamen, Lunds

Universitet).

Rydén, O & Stenström, U (2004). Hälsopsykologi - psykologiska aspekter på hälsa och sjukdom. Falköping: Bonnier utbildning

Sarvimaki, A & Ojala, S. (1994). De äldres livserfarenheter 2: känslan av sammanhang. Gerentologia, 8, 140-149.

Studentkåren i Växjö, (2006). Studentkåren i Växjös hälsorapport: Hur står det till med oss studenter egentligen?

Theorell, T. (2003). Psykosocial miljö och stress. Lund: Studentlitteratur.

Theorell, T., Nordemar, R. & Michélsen, H. (1993). Pain Thresholds During

Standardized psychological stress in relation to perceived Psychosocial Work Situation. Journal Of Psychosomatic Research, 37, 299-305.

Tibblin, G. (1986). Kunskap om symtomens naturalhistoria hjälp för läkare i kontakten med patienten. Läkartidningen, 83, 1186-1190.

Tibblin, G., Bengtsson, C., Furunes, B. & Lapidus, L. (1990). Symptoms by age and sex. The population studies of men and women in Gothenburg, Sweden. Scandinavian

(36)

Tibblin, G., Svärdsudd, K., Welin, L., Erikson, H.& Larsson, B. (1993). Quality of life as an outcome variable and risk factor for morality and cardiovascular disease: a study of men born in 1913. Journal of hypertension, 11, 81-86.

Växjö universitet Studenthälsan. (2006). Verksamhetsberättelse studenthälsan 2006.

Växjö universitet årsredovisning 2006 Hämtad 21 maj 2007, från

http://www.vxu.se/about/

Åkerstedt, T., Knutsson, A., Westerholm, P., Theorell, T., Alfredsson, L. & Kecklund, G (2004). Mental fatigue, work and sleep. Journal of Psycosomatic Reasearch, 57, 427-433.

Personlig kommunikation, 3 april 2007. Göran Larsson Projektsamordnare/studentkurator Studenthälsan i Växjö

(37)

Bilaga 1

Hej, vi behöver din hjälp!

Vi är två studenter som läser c-kursen i psykologi. Arbetsmiljö är ett hett ämne just nu. Mycket forskning bedrivs idag kring hur olika människor mår på sina arbetsplatser. I arbetsmiljölagen står det att den som genomgår utbildning skall likställas med arbetstagare, vilket innebär att studenterna har lika rätt till en god arbetsmiljö som arbetstagare.

Problemet som vi ser det är att det bedrivs alldeles för lite undersökningar kring hur studenter mår på sin arbetsplats, universitetet. Hur studenterna mår på Växjö universitet har det bedrivits väldigt lite undersökningar kring. Vi anser att denna typ av

undersökningar är viktiga både för studenternas del men även för universitetet. Vi tror inte att det finns någon bra arbetsplats där det inte är viktigt att veta hur arbetstagarna mår.

Syftet med vår studie är att undersöka olika faktorer (ex. stress och krav) som kan påverka hälsan. Det tar ca 10-20 minuter att fylla i formuläret. Svaren kommer att behandlas konfidentiellt och all data kommer att avidentifieras i en datafil.

Oavsett om en student mår bra eller dåligt är det viktig att veta hur den mår, därför vill vi att du svarar på denna enkät.

Din medverkan har betydelse!

Har du några frågor om studien eller enkäten går det bra att kontakta oss på E-postdress: www.studentershalsavxu@hotmail.com

Tack på förhand för din medverkan!

(38)

Bilaga 2

Instruktioner Läs detta först:

Hälsa

Vi är två studenter som läser psykologi C på Växjö Universitet. Under vårterminen 07 ska vi skriva en C-uppsats.

Syftet med studien är att undersöka olika faktorer (ex. stress och krav) som kan påverka människors hälsa.

För att vi ska få ett så tillförlitligt material som möjligt är alla svar viktiga och vi vore väldigt tacksamma om just Du vill medverka.

Ditt deltagande sker helt frivilligt och dina svar kommer att behandlas konfidentiellt (tillsammans med hundratals andra studenters svar).

Det tar ca 10-20 minuter att fylla i formuläret.

Svaren kommer att bearbetas statistiskt därför kommer inte enskilda svar att kunna identifieras.

Handledare är: Judit Lindqvist 0470-70 80 00 Tack för din medverkan!

(39)

BAKGRUNDSFRÅGOR

Nedan följer några bakgrundsfrågor. Var vänlig och kryssa i det som bäst stämmer in på dig.

Ålder _____________

Kön

Man

⁮

Kvinna

⁮

Vad har du för etnisk bakgrund?

Född i Sverige med svenska föräldrar

⁮

Född i utlandet med svenska föräldrar

⁮

Född i Sverige med en eller två utländska föräldrar

⁮

Född i utlandet med en eller två utländska föräldrar

⁮

Hur ofta tränar du (fysisk aktivitet)?

I stort sett aldrig

⁮

Någon gång i kvartalet

⁮

Någon gång i månaden

⁮

En gång i veckan

⁮

Flera gånger i veckan

⁮

(40)

Hur många gånger har du varit i kontakt med sjukvården de senaste 12 månaderna? _______________

Äter du några piller/medicin regelbundet?

Ja

⁮

Nej

⁮

Om du äter några piller/medicin regelbundet, vad äter du då?

(41)

DEL 1

Här är några frågor som berör skilda områden i livet. Varje fråga har 7 möjliga svar. Var snäll och markera den siffra som bäst passar in på ditt svar. Siffran 1 eller 7 är svarens yttervärden. Om du instämmer i det som under 1, så ringa in 1; om du instämmer i det som står under 7, så ringa in 7. Om du känner annorlunda, så ringa in den siffra som bäst överensstämmer med din känsla. Ge endast ett svar på varje fråga.

1. Hur skulle du vilja beskriva ditt hälsotillstånd?

1 2 3 4 5 6 7

Mycket Mycket bra

dåligt

2. Har du en känsla av att du inte riktigt bryr dig om vad som händer runt omkring dig?

1 2 3 4 5 6 7

Mycket Mycket ofta

sällan eller aldrig

3. Har det hänt att du blev överraskad av beteendet hos personer som du trodde du kände väl?

1 2 3 4 5 6 7

Har aldrig Har ofta hänt

hänt

4. Har det hänt att människor som du litade på har gjort dig besviken?

1 2 3 4 5 6 7

Har aldrig Har ofta hänt

(42)

5. Hittills har ditt liv:

1 2 3 4 5 6 7

Helt saknat Genomgående

mål och haft mål och

mening mening

6. Känner du dig orättvist behandlad?

1 2 3 4 5 6 7

Mycket ofta Mycket

sällan/aldrig

7. Har du en känsla av att du befinner dig i en obekant situation och inte vet vad du skall göra?

1 2 3 4 5 6 7

Mycket ofta Mycket

sällan/aldrig

8. Är dina dagliga sysslor en källa till:

1 2 3 4 5 6 7

Glädje och djup Smärta och

(43)

9. Har du mycket motstridiga känslor och tankar?

1 2 3 4 5 6 7

Mycket ofta Mycket sällan/

Aldrig

10. Händer det att du har känslor inom dig som du helst inte vill känna?

1 2 3 4 5 6 7

Aldrig

11. Även en människa med stark självkänsla kan ibland känna sig som en ”olycksfågel”. Hur ofta

har du känt det så?

1 2 3 4 5 6 7

Aldrig Mycket ofta

12. När något har hänt, har du vanligtvis funnit att:

1 2 3 4 5 6 7

Du över- eller Du såg saken i

undervärderade dess rätta

(44)

13. Hur ofta känner du att det inte är någon mening med det saker du gör i ditt dagliga liv?

1 2 3 4 5 6 7

aldrig

14. Hur ofta har du känslor som du inte är säker på att du kan kontrollera?

1 2 3 4 5 6 7

(45)

DEL 2

Här är några frågor som berör besvär. Varje fråga har 6 möjliga svarsalternativ. Var snäll och kryssa i det alternativ som bäst stämmer in på dig.

Har Du under de senaste 12 månaderna haft något/några av nedanstående besvär?

I stort sett Någon gång Någon gång En gång i Flera gånger

aldrig i kvartalet i månaden veckan i veckan Varje dag

(46)

Har Du under de senaste 12 månaderna haft något/några av nedanstående besvär?

I stort sett Någon gång Någon gång En gång i Flera gånger

aldrig i kvartalet i månaden veckan i veckan Varje dag

(47)

DEL 3

Här är några frågor som berör skilda områden i livet. Varje fråga har 4 möjliga svarsalternativ. Var snäll och kryssa i det alternativ som bäst stämmer in på dig.