Produktion: Apoteksbolaget AB

Produktion: Apoteksbolaget AB

Grafisk formgivning: Neo Media, Marga reta Hägglund Foto: Lars Nyman (reportagefoto), Lars Nybom (porträttfoto)

Tryck: Landströms Trycksaker, Lidköpi ng 1995

Innehåll

KORT OM APOTEKSBOLAGET... 2

1994 ÅRS VERKSAMHET I SAMMANDRAG ... 3

KONCERNCHEFENs KOMMENTAR... 4

ANVÄNDNINGEN AV LÄKEMEDEL. ... 6

DEN SVENSKA LÄKEMEDELSMARKNADEN... 10

DET RIKSTÄCKANDE KEDJEFÖRETAGET ... 12

APOTEKSBOLAGETS MILJÖARBETE ... • 15

APOTEKSVERKSAMHETEN UTVECKLAs KONTINUERLIGT. ... 16

FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN ... , 18

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE ... . l O RESULTATRÄKNING, KONCERNEN ... 27

BALANSRÄKNING, KONCERNEN ... ... ... 28

FINANSIERINGSANALYS, KONCERNEN ... 30

REsULTATRÄKNING, MODERBOLAGET. ... 31

BALANSRÄKNING, MODERBOLAGET. ... ... 32

FINANSIERINGSANALYS, MODERBOLAG ... 34

BOKSLUTSKOMMENTARER OCH NOTER ... .. ... 35

REVISIONSBERÄTTELSE ... 40

PROGNOs ... ... .... ... ... 40

FEM ÅR I SAMMANDRAG ... ... ... ... ... 4 1 APOTEKSBOLAGETS EKONOMI ... 42

STYRELSE OCH DIREKTION... 44

ANSTÄLLDA I KONCERNEN ... 46

HISTORIK ... ... .. ... ... ... ... ... 48

GRUNDER FÖR VERKSAMBETEN ... ... ... Omslagets insida

2 •

1994

KORT OM APOTEKsBOLAGET

Aporeksbolaget ska erbjuda en god läkemedelsförsörj- ning och läkemedelsrådgivning i hela landet. Priserna ska vara enhetliga och så låga som möjligt för både kunderna och samhället. Bolaget ska också erbjuda kompletterande varor och tjänster inom hälso- och sjukvårdsområdet.

Apoteksbolaget ägs till två tredjedelar av staten och till en tredjedel av bolagets pensionsstiftelse. Bolaget är inre vinstmaximerande, vilket innebär att priserna sänks när ekonomin så tillåter. Den senasee föränd- ringen genomfördes den l januari 1994 då försälj- ningsmarginalen sänktes med drygt två procentenhe- ter. D essförinnan hade marginalen sänkts med två pro- ceneenheter den l juni 1993.

Sedan Apoteksbolaget bildades 197 1 h ar distribu- tionsnätet utökats med i genomsnitt tio apotek per år till 880 apotek 1994. Dessutom finns det cirka l l 00 apoteksombud, i de flesta falllokala livsmedelshandla- re, på orter där det av ekonomiska skäl inre är möjligt att etablera ett apotek.

De pågående förändringarna inom hälso- och sjuk- vården ställer nya krav på apoteksverksamheten.

Under hösten 1994 började Apoteksbolaget art decen- tralisera organisationen ytterligare för att stärka mark- nads- och kundorienteringen.

Huvudkomorets resurser koncentreras till övergri- pande strategi- och policyf rågor, medan fyra regioner

har ansvaret för den löpande apoteksverksamheten.

Två affärsområden för öppen och sluten vård samord- nar marknads- och sortimentsfrågorna inom bolaget.

Förutom att ha ansvaret för detaljhandeln med läkemedel tillverkar Apoteksbolaget läkemedel vid större sjukhusapotek och produktionsenheterna i Malmö, Göteborg, Stockholm och Umeå. Det är främst läkemedel som skrivs ut på recept men som inte läkemedelsindustrin själv producerar, s k extem- pore-läkemedel.

Vid produktionsenheterna finns laboratorier som kontrollerar tillverkningen. På Centrallaboratoriet i Stockholm görs utvärderingar och kvalitetskontroller av både läkemedel och handelsvaror.

Partihandel med läkemedel domineras av dotterbo- laget ADA, som svarar för 68 procent av distributio- nen till apoteken. Inom 24 timmar kan apoteken få de varor som beställts.

IHE kompletterar den traditionella apoteksverk- samheten genom forskningsprojekt inom det hälso- ekonomiska området. Institutets mål är att bidra till att utveckla hälso- och sjukvården genom att erbjuda forskning, utredningar och seminarier.

Kemi & Miljö arbetar som miljökonsulter åt olika företag och myndigheter. Inom Apoteksbolaget har bland annat sortimentet av handelsvaror miljö- bedömts.

APOTEKsBOLAGET AB ^ADAAB

880 apotek

Apoteksbolaget Produktlon & Laboratorler

Apotekshälsan Giftinformationscentralen {GIC)

Kemi & Miljö AB

Institutet för hälso- och sjukvårdsekonoml, IHE AB

Kåmuset Pharmen AB

•

APOTEKSBOLAGETS ÅRSREDOVISNING

1994 • 3

1 994 ÅRS VERKSAMHET I SAMMANDRAG

AVANCERADE LÄKEMEDEL ÖKAR FÖRSÄLJNINGEN

Apoteksbolagets omsättning uppgick till 18,7 miljarder kronor 1994, vilket är en ökning med 11 procent.

Ökningen beror främst på att det fårskrivs allt mer avan- cerade och därmed dyrare läkemedel. Resultatet före bokslutsdispositioner och skatt uppgick till435 miljoner kronor. Nettoresultatet efter skatt blev 299 miljoner.

Läkemedel för behandling av sjukdomar i nerv- systemet och matsmältningsorganen är de försäljnings- mässigt största läkemedelsgrupperna. 1994 omsatte de drygt 2,5 miljarder kronor. En annan stor läkemedels- grupp var medel för behandling av hjärt- och kärl- sjukdomar som omsatte 1,8 miljarder.

AFOTEKENS INFORMATION OCH RÅDGIVNING

I samarbete med Läkemedelsverket och landstingen förmedlar Apoteksbolaget nya rön inom läkemedels- området till läkare. 1994 genomfördes s k workshops där olika specialister uppmärksammade problemet med underförskrivning av östrogen och läkemedelsbe- handling av demenssjukdomar.

Apoteksbolaget har under senare år ägnat speciell uppmärksamhet åt olika folksjukdomar. 1994 var temat demens. Målen med Demensåret var, dels att förbättra behandlingen av dementa patienter, dels

APOTEKSBOLAGET AB

Förändr

Omsättning Mkr 1994 1993 %

Läkemedelmotrecept 12 171 10 774 13,0 Försäljning, sluten vård 2 188 2 085 4,9 Läkemedel utan recept ^l 391 l 308 6,3 Fria handelsvaror l 364 l 290 5,7 Kostnadsfria

förbrukningsartiklar l 203 l 083 11,1 Specialdestinerade

livsmedel 77 65 18,5

Övrigt 295 270 9,6

att öka kunskapen hos anhöriga och allmänhet.

Under 1994 startades också ett folkhälsoprojekt i sarnarbete med Folkhälsoinstitutet, Cancerf onden, Livsmedelsverket och Previa.

FORSLAG TILL FÖRÄNDRINGAR

I juni 1994 presenterad es p roposit ionen "Detalj- handel med receptfria läkemedel m m". Propositionen föreslog bl a en avreglering vid försäljningen av recept- fria läkemedel och en möjlighet för sjukvårdshuvud- männen att på egen hand köpa in läkemedel. I augusti kom ett slutbetänkande från LFU 92, med förslag om att även avreglera försälj ningen av receptbelagda läke- medel. Senare under hösten drogs propositionen till- baka av den socialdemokratiska regeringen.

I december fick kommitten som utreder hälso- och sjukvårdens finansiering och organisation, H SU 2000, nya direktiv. Av direktiven framgår att kommitten bl a ska överväga att låta sjukvårdshuvudmännen a ^hela

kostnadsansvaret för läkemedelsförsörjningen i den öppna och slutna vården.

De pågående förändringarna inom h älso- och sjuk- vården ställer nya krav på ap ot eksverksamheten.

Under hösten 1994 börj ade Apoteksbolaget att decen- tralisera organisationen ytterligare för att stärka mark- nads- och kundorienteringen.

Investeringar Mkr Maskiner och inventarier Lokalinredning

Byggnader och mark

AD A-koncernen 1994 245,6 34,5 5,5

1993 202,5 40,5 28,4

1994 1993

Omsättning Mkr

Totalt 18 689 16 875 10,7

Resultat före skatt Mkr

Medelantal anställda årsarbetare Investeringar, Mkr

10 010 116,0 599 28,0

9 103 114,0 589 23,9

Resultat Mkr 1994

Rörelsen 352,1

Fastighetsförvaltningen 40,2

Finansiella intäkter och kostnader 42,7 Resultat före bokslutsdispositioner

och skatt 435

Personal 1994

Antal anställda, 31 december 1994 11 196 Medelantal anställda årsarbetare 9 525

1993 776,7 40,6 57,7

875

1993 11 506 9 574

KONCERNEN

Omsättning Mkr Resultat före skatt Mkr

Medelantal anställda årsarbetare

1994 1993

18 753,6 512,3 10 148

16 97 1,5

958,3

10 177

4 •

1994

KONCERNCHEFENs KOMMENTAR

LÄKEMEDEL

EN I LÅNGA SlYCKEN mogen bransch som påverkas ytterst lite av svängningar i konjunktu- ren. Under den period av svag hemmamarknads- konjunktur som vi nu upplever har diskussionerna om läkemedelskostnadernas storlek och ökningstakt tillta- git i styrka. Och ökningstakten har under senare år varit hög - omkring l O procent per år - i jämförelse med vad som uppnåtts inom andra delar av närings- livet. Det som främst medverkar till ökningstakten är förändringar i sjukdomspanoramat, en ständig för- skjutning i läkemedelsterapierna mot nya och dyrare läkemedel samt ökade försäljningsvolymer, relaterat till en åldrande befolkning. Läkemedelsindustrin tillför löpande läkemedelssortimentet nya produkter, som utgör värdefulla tillskott till hälso- och sjukvården. Av en försäljningskrona för ett läkemedel över disk på apoteket tillfaller i genomsnitt ca 75 procent tillverka- ren medan resterande ca 25 procent täcker kostnader- na i partidistributionen och för apoteksdriften.

Om läkemedelskostnaderna är höga eller inte är inte helt lätt att besvara. Jämförelser med andra länder · kan ge en fingervisning om huruvida priserna på enskilda läkemedel är höga eller låga i Sverige.

Detsamma gäller jämförelser av

en per capita i olika länder.

Svaren kan dock endast f'as genom hälsoekono- miska analyser, där kostnaderna och effekterna av läke- medelsterapiet Bir ställas mot kostnaderna för andra terapier, men där också påverkan på andra delar av samhällsekonomin beaktas. Priser på nya läkemedel, som vid en snabb betraktelse kan te sig höga, kan ur ett hälsoekonomiskt perspektiv visa sig relativt sett konkurrenskraftiga jämfört med de alternativ som står till buds.

PROBLEMET

HÄLSOEKONOMISKA ANALYSER är att de ofta är relativt smala i sin ansats samt att de inte all- tid lätt låter sig hanteras som beslutsunderlag i var- dagsarbetet. Vetenskapen är dock relativt ny och stadd i snabb utveckling. Hopp finns således om att hälso- ekonomiska analyser i en snar framtid kommer att ligga till grund för såvälläkemedelsval som prissätt-

ning av enskilda läkemedel.

På vägen dit- men troligen även därefter- kom- mer också ett mer kameralt synsätt att behöva anläggas på läkemedelskosrnaderna. Inte minst kommer nu- varande budgetunderskott att lägga restriktioner för läkemedelsanvändningen under de närmaste åren. Det är dock viktigt att nödvändiga kostnadsbesparingar kan genomföras på ett sådant sätt att patienternas bäs- ta kan tryggas och att den farmaceutiska professionen på apoteken kan fortsätta att utvecklas.

En kvalificerad informationsgivning på apoteken säkerställer att läkemedlen kommer till största möjliga nytta för den enskilda patienten och därigenom också för samhällsekonomin.

Under i stort sett tre år h ar den svenska läke- medelsförsörj ningen nu varit föremål för offentliga ' utredningar. De mest framträdande har varit läke-

medelsförsörjningsutred ningen (LFU92) och HSU 2000, den senare nu åter igång med tilläggsdirektiv från regeringen.

ÅR 1995

DET

då många svar skall ges på utestå- ende frågor. Kommer sjukvårdshuvudmännen att för framtiden Bi ett samlat kostnadsansvar för läke- medelsförsörjningen i såväl sluten som öppen vård, eller kommer kostnadsansvaret - som nu - att även i framtiden vara delat? Kommer sjukvårdshuvudmännen att i framtiden Bi möjlighet till egna inköp och upp- handlingar? Kommer receptfria läkemedd i framtiden att i olika former också att kunna säljas utanför apo- tek? Och, kanske den längst gående frågeställningen av alla, kommer Apoteksbolagets ensamrätt till försäljning av receptbelagda läkemedel i öppen vård att vara bestå- ende?

FöR ATT RUSTA SIG för olika tänkbara utvecklingslinjer förbereder sig Apoteksbolaget genom att utforma olika handlingsalternativ. I grunden baserar sig handlings- alternativen och handlingsplanerna på scenarioteknik som har sitt ursprung i ett antal koncernutredningar ftån 1991. Allteftersom erfarenhet vinns och ny in- formation tillkommer anpassas handlingsplanerna suc-

•

•

•

•

cessivt till de förutsättningar som är de senast kända.

Ur ett företagsekonomiskt perspektiv står Apoteks- bolaget väl rustat att möta ändrade krav på den fram- tida läkemedelsförsörjningen. Apoteksnätet är väl ut- byggt i hela landet, nära professionella band är uppar- betade med sjukvården, stora satsningar på !T-utveck- ling skapar bas för också framtida kostnadseffektivitet.

s oliditeten i bolaget är tillfredsställande liksom den n uvarande intjänandeförmågan. Den största utma~

ningen för organisationen, vid eventuella större om- ställningar i riktning mot ökad konkurrens, blir att kunna anbringa ett affärsmässigt synsätt, som på vissa områden skall ha främst samhällsekonomiska utgångs- punkter, medan det på andra skall omfattas av ett strikt konkurrenstänkande.

j AG

HELT FÖRVISSAD OM att Apoteksbolaget kom- mer att klara av en omställning också utifrån dessa ut- gångspunkter. Kontentan av detta blir att Apoteks- bolaget- oavsett vilka yttre förutsättningar som ges kommer att vara den ledande apotekskedjan i Sverige också i framtiden. Inriktningen av verksamheten kom- mer liksom hittills att formas i nära samverkan mellan Apoteksbolaget och sjukvårdshuvudmännen, baserat på synsättet att apoteken är en naturlig del i vård- kedjan.

APOTEKSBOLAGETS ÅRSREDOVISNING

199 4 • 5

6 •

1994

ANVÄNDNINGEN AV LÄKEMEDEL

Dagens moderna läkemedel ger många människor större möjligheter att leva ett normalt liv. Framfor allt äldre och de som har kroniska sjukdomar har stort behov

av receptbelagda läkemedeL En effektiv läkemedelsbehandling innebär att många patienter kan vårdas hemma i stället for på sjukhus. Vidare innebär en ökad tillgång av receptfia läkemedel att allt fler själva kan klara av lindriga sjukdomar.

Oavserr om det gäller tillfälliga eller kroniska sj ukdo- mar kan läkemedel hjälpa till att förebygga, lindra eller bota olika sjukdomar. Bristande kunskap och missupp- fattningar kan ibland överdriva förväntningarna på läkemedlens borande förmåga eller skapa en överdri- ven rädsla för biverkningar. Apotekspersonalen har en viktig roll att på olika sätt informera om hur läkeme- del ska användas.

KONSUMTIONEN ÖKAR MED ÅLDERN

Användningen av receptbelagda läkemedel är starkt åldersrelaterat. Äldre personer har ofta större behov av läkemedel. Generellt sett konsumerar kvinnor mer läkemedel än män. I t ex femtioårsåldern skrivs det i genomsnitt ut drygt 7 receptbelagda läkemedel per år till kvinnor, jämfört med 4 läkemedel till män.

Behoven av receptbelagda läkemedel varierar starkt.

40 procent av Sveriges befolkning behöver inte några • receptbelagda läkemedel alls. 35 procent hämtar ut ett eller två läkemedel på recept per år. Två procent häm- tar ut 30 läkemedel per år , vilket utgör 30 procent av läkemedelskostnadern a.

Läkemedel för behandling av sjukdo mar i nervsys- temet och matsmältningsorganen är de försäljnings- mässigt största läkemedelsgrupperna. 1994 omsatte de drygt 2,5 miljarder kronor vardera. En annan stor läkemedelsgrupp är medel för behandling av bjärt- och kärlsjukdomar som omsatte l ,8 miljarder. Därefter kommer läkemedel mot sjukdomar i luftvägarna på

1,7 miljarder.

LÄKEMEDELSBEHOVEN VARIERAR MED ÅLDERN

Behoven av olika sorters läk emedel varierar också med åldern. Upp till fyra års ålder är infektionssjukdomar

Lever Apoteksbolaget upp tt/l sm målsättning? Bara kunderna kan ge svaret. Och kunderna ar många med

skiftande behov. En del vill köpa värktabletter andra VIll få h}alp att miljöbedöma tunnelbanetåg. ·

APOTEKS80LAGETS ÅRSREDOVISNING 1994 • 7

Försäljning av läkemedel på recept 1993 per kön/ åldersgrupp De tio mest sålda läkemedlen

Antal

16000 14000 12 000 10 000 8000 6000 4000 2000

0 ~~-

Renltec

Seloken ZOC

0- 5- 10· 15- 20- 25- 30- 35- 40· 45- 50· 55- 60-

70- 75- 80· 85- 90-

4 9 U~ ~~M ~ ~ ~ ~ ~ ~ U U~M~ ~

Bri<:anyt Tutbuhaler Män

vanliga, vilket gör att antibiotika dominerar. Vanligt är också läkemedel mot sjukdomar i luftvägarna, främst astmamedel och hostmedicin.

I t ex åldersklassen 25-29 år utgör fortfarande anti- biotika och läkemedel mot luftvägssjukdomar en stor del av konsumtionen. Andra läkemedel är smärtlind- rande och lugnande medel. Läkemedel mot hudsjuk- domar, diabetes och magsår förekommer också. En stor andel av kvinnornas läkemedelsanvändning utgörs av preventivmedel och medel för behandling av olika sjukdomar under graviditeten

Konsumtionen av läkemedel ändrar karaktär i 50- årsåldern. Män börjar då i h ög grad behandlas för hjärt- och kärlsjukdomar. Även konsumtionen av smärtlindrande och lugnande medel ökar. För kvinnor- nas del inriktas läkemedelsbehandlingen mot olika kli- makteriebesvär. Östrogen och medel mot s jukdomar i nervsystemet svarar för e n stor del av konsumtionen.

Kvinnor O 100 200 300 400 500 600 Mkr

I 70-årsåldern är männens behov av läkemedel mot hjärt- och kärlsjukdomar fortfarande stort. Andra stora läkemedelsgrupper för män är medel mot sjukdomar i nervsystem et, luftvägssjukdomar och sjukdomar i mage-tarmkanalen. Även kvinnorna har i den h är åldersgruppen behov av behandling för hjärt- och kärl- sjukdomar. En betydande del av konsumtionen utgörs av smärtlindrande medel och bensodiazepiner för behandling av ångest och oro. Förskrivningen av ben- sodiazepiner har dock minskat under flera år.

LÄKEMEDEL GER FLEXIBLA VÅRDLÖSNINGA.R

Framstegen på läkemedelsområdet spelar stor roll för utvecklingen inom hälso - och sj ukvården. Behandling med läkemedel kan vara ert alternativ till kirurgisk behandling på sj ukhusen. Genom eff ektivare läkeme- del kan behandlingstiden bli kortare.

. . . ^. . . . . . . . . . . . ^. . . . . . . . . . . . . . . . . . ^. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

. . ^{. .}

: : ~ :: Apotekets kunder - behov från värktabletter till miljövård

• • • • • • a ~ • • • • • • • • • • • • • ~ ~ • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • a • a • • • • • • • • • • • • • • • • • • ~ • • • a • • • • • • • •

arje kund s om besöker ett apotek s k4 känna sig väl omhändertagen . . välinformer a d om sina läkemedel och nöjd med sina inköp.

Apoteksbolage ts målsättning att bry sig om varje kund och . lösa deras eventuella problem.

Hur !ez,er . vi upp till den målsä ttningen? Bara kunden kan svara.

Hur lever Apoteksbolag e ts öz, r iga verksamhete r

och dotterbolag upp till devis en att sätt a kunden i centrum? Hur tyc ker t ex läkare att läkernedels- informationen fongerar, v ad anser landstin gen o m vårt dotterbolag med miljövård som inriktning, . vad tycke r sjuks kö terskan? Bar a kunden kan sv ara .·

1994 års ver ksamhet sberätt e lse g er e tt antal

kund er möjlighet att ha synpunkter på någr a av

Apoteksbolagets . ol ika v erksamheter.

8 • APOTEKSBOLAGETS ÅRSREDOVISNING 1994

Behovet av effektiva läkemedel ökar i takt med an besparingarna inom vården ökar. Den ökade använd- ningen och förskjutningen mot nya, mer kvalificerade och därmed dyrare läkemedel leder visserligen till högre läkemedelskostnader, men innebär samtidigt att de totala hälso- och sjukvårdskostnaderna blir lägre.

1994 var läkemedelskostnaderna 15,7 miljarder kro- nor, vilket utgjorde lO procent av de totala kostnader- na.

Strukturen inom vården ändras genom att många patienter som tidigare var inlagda på sjukhus numera kan behandlas i den öppna v:lrden. Långtidsvården har minskat med omkring 4 000 platser och korttids- vården med 7 000 platser sedan sl utet av 80-talet.

Istället för att rehabiliteras på sjukhus kan många patienter v:lrdas i hemmet. Med hjälp av en avancerad hemsjukv:lrd kan patienterna B ökad livskvalitet och de anhöriga ta en ökad trygghet. Samtidigt kan sjuk- husens kostnader minska.

Exempel på grupper som kan erbjudas avancerad läkemedelsbehandling i hemmet är cancerpatienter som f"ar smärtstillande läkemedel, patienter med njut- besvär som genomför dialyser i hemmet istället för på sjukhuset och AIDS-patienter.

För att hemsj ukvår den ska fungera för svårt sjuka måste det finnas en väl fungerande organisation.

Eftersom många patienter inte klarar att sköta sin medicinering själva måste även anhöriga a ^informa-

tion om läkemedelsbehandlingen.

ra hälso- och sjukvården. Allt fler människor blir mer hälsomedvetna. 69 procent av allmänheten anser an det viktigaste kriteriet för ett bra liv är att vara frisk visar en SIFO-undersökning som genomf ördes under

1994. Läkemedelsföretagens ökade reklaminveste- ringar inom receptf ria läkemedel och massmedias bevakning av egenvården bidrar till det ökade intres- set.

Ett större utbud av receptfria läkemedel är en vik- tig faktor för att egenvården ska öka i betydelse.

Apotekspersonalens kompetens och nära samarbete med sjukvården har varit avgörande för denna utveckling. För att ett läkemedel ska bli receptfritt måste det behandla ett symtom som kunderna själva kan känna igen. Det ska röra sig om tillfälliga åkom- mor och behandlingen fu ske i högst 14 dagar.

Därefter ska läkare uppsökas. Läkemedlet far inte heller ge några allvarliga biverkningar vid normal användning.

Svaga statsfinanser och ökade kostnader för läke- medelsförmånen kan leda till att fler läkemedel blir receptfria. Hittills under 90-talet har 15 receptbelagda läkemedel blivit receptfria, jämfört med 8 läkemedel under 80-talet. De sjukdomar man nu på egen hand kan lindra är till exempel pollenallergi, fotsva mp, lin- driga eksem, svampinfektioner och abstinensbesvär i samband med rökavvänjning.

•

ÖKAT INTRF.SSE FOR EGENVÅRD

D et ökade intresset för egenvård bidrar till att f ö ränd-

An läkemedel är receptfria betyder inte att d e är riskfria. I felaktiga doser eller i kombination med till exempel alkohol kan de ställa till skada. Därför kräver egenvårdens utveckling också god läkemedelsinforma-

tion och ddgivning. l•

- - - - -

• • • • • • • • • • • • • • • • • • • • 1 ! • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • - • • • • • • • • • • • • • • • • • • • s • • • • J •

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

· · · · Kunderna om apotel<en · · ·

. . . . . . . . . . . . ^. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

. . . . . . .

• e a e e e a a a e a a a a a a a a • • ~ W ~ a a a a a a • a a W a a a • a W a a • a W ~ W a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a • M a a a a a a a

. • . . . . . . .., ·-·1 •

o . - - .. , .. . ... •• . .

"Pa apoteket tar de sig verkligen tid om man behover prata"

. . . . . ·i· .

Den typiske apotekskunden finns möjligen i statistiken, men knap- past i verkligheten. Vardagen på ett vanligt apotek.bjuder på.

möten med unga, gamla, jäktade, lugna, blyga, frimodiga, välinfor- merade och felinformerade kunder.

For en del kunder bl1r apoteket något mer än bara en i raden av serVIcetn- råttnmgar. En sådan kund är Folke Berggren, 80 år, som bor i Mor6

Backe i utkanten av Skellefteå. T1d1gt en vintermorgon 1991 skulle han skotta fram b1len ur dnvor med tung · sn6. Dä kom smartan t bröstet.

- Jag trodde att Jag skulle do,

t abletter mot kärlkramp. Med tiden kom Folke att tratta flera lakare som alla skrev ut medicmer mot hjärt- och kartbesvären. Under en penod hade · han fem ohka läkemedel. . ·

mmns han. - Jag kände att det mte var bra

. Han sökte inte läkare, men träffade . med alla de där medicinerna. Jag blev andå en doktor på lasarettet nagra : :.:::·· fantastiskt trott och had e som ett

--·~

.

dagar senare eftersöm han var kallad ) · tryck uppåt skallen, beråttar han.

ttll kontroll på grund av gamla nJur - På apoteket vid vårdcentralen

problem. När läkaren f1ck · hora om Morö Backe arbetar Margaretha . · smärtorna i bröstet tog han det myck- , Wallgren och Marg1t Danielsson. För et allvarligt och skrev ut nitroglycenn- ;.. dem berättade han hur han mådde.

. .

APOTEKSBOLAGETS ÅRSREDOVISNING

1 994 •9

Tack vare avancerad läkemedefsbehandlmg kan många patienter

dag vårdas hemma i stället for på s;ukhus.

;

^{· .}

Margaretha tog upp saken med en lakare på vårdcentralen. Det ledde ttll

· . att Folke fick en trd for kontroll och så smånrngom ett förebyggande lakeme- del som fungerar bra for honom.

Sedan har han kunnat trappa ned på den övrrga medtctneringen, Idag kan-

'_:.-: .. ·

' .

ner han mycket lne av hjart- och karl- problemen. Tröttheten och övnga brverknrngar av medtcinerna är borta.

Besoken på apoteken har bliVit mer sållsynta, men desto mer uppskattade.

· - Det är behändrgt med ett sådant

här litet apotek. Man lår kanna' perso- nalen. Atckorna här var ett stöd för mig nar Jag hade det besvärligt, säger han.

Mrsteln i sormländska Järna är ^ett

lite storre apotek. Hår ar Toppt Stro- kirk stamkund, Hon och hennes barn har astma. Det gor att H'lkarbesok, medtctner och apöteksbesök tar sm plats r trllvaron.

- På apoteket tar de srg verkligen tid om man behöver prata eller fråga om något. VI har lärt känna varandra och de förstår familjens medtelnska pro-

blem. Man kan alltid nnga om man undrar något om medtcrnerna.

- Det ger trygghet.

· Andra kunder har andra behov. På Manaapoteket l Stockholm traffar vr Lottte Hallqvist som ska hamta ut antrbiotika åt en dotter med öron- rnflammatron .

- Jag har småbarn och ett JObb att

sköta. Att stå r langa koer ar trnteran-

de. FÖr mig är det vrktrgt att det går

snabbt på apotek-et. Och det brukar

det göra nufortrden. •

l 0 •

1994

DEN SVENSKA LÄKEMEDELsMARKNADEN

3 344 godkända läkemedel finns i Sverige och 66 procent av dem är receptbelag- da. Utvecklingen går mot nya mer avancerade läkemedel Under 1994 nyregistre-

rades 20 l läkemedel samtidigt som 138 avregistrerades. Läkemedelsforsäljningen uppgick till 15,7 miljarder kronor.

Förskrivare av läkemedel är läkare, tandläkare, tand- hygienister, veterinärer och i vissa fall barnmorskor och distriktssköterskor. Drygt 40 procent av alla recept skrivs ut av offentligt anställda läkare i primärvården.

Sjukhusens läkare svarar för 30 procent. Övriga recept skrivs ut av privatläkare, läkare inom företagshälsovår- den och andra som har förskrivningsrätt.

Apotekens farmaceuter ska göra rimlighetsbedöm- ning av receptet och om det är ofullständigt eller fel- aktigt, kontakta den som skrivit ur receptet.

Farmaceuterna behöver korrigera i genomsnitt omkring 3 procent av alla recept.

LÄKEMEDELSVERKET GODKÄNNER

För att läkemedel ska kunna säljas måste de vara god- kända av Läkemedelsverket. På den svenska

marknaden finns cirka 170 leverantörer eller ombud för

utländska tillverkare. Av de antal läkemedel som fanns registrerade i Sverige 1994 var 7 4 procent utländska.

Naturmedel, som blir godkända som naturläkeme- del, kommer att likställas med läkemedel. Drygt 700 av de cirka 1.000 naturmedel som hittills funnits på den svenska marknaden p rövas av Läkemedelsverket.

Dessa produkter far säljas i handeln som naturm edel tills prövn ingen är klar.

APOTEKSBOLAGETS AVTAL MED STATEN OMPRÖVAS

Lagen om detaljhandel med läkemedel är en speciallag som ger staten ensamrätt till detaljhandel med läkeme- del till sjukvården och allmänheten. Staren har överlå- tit ensamrätten på Aporeksbolaget. Naturläkemedel omfattas inte av speciallagen.

Enligt avtalet med staten ska Apoteksbolaget ha ansvaret för ett rikstäckande detaljhandelssystem och

- -

• • ~ • - w - • ~ - - ~ - - - - ~ • - • ~ ~ • • • ~ - - ~ - - - • - - • • • • • • • • y • • • • • • a • • • • • • • • • • • • • • • • • a • • • ~ • •

. . . . . . . . . . . . . . . . . .

. . ^{. .} . . . . .

:::: Kunderna om sjukhusapoteken :::::::::::::::::::::::::::::::

1 • • • • • • • • • • • • • • a • • • • • • • a a a a • • • • • • • • • • • • a a • a a w • a w w ~ • " • • • • • • a • ä • • m • • • • • a • a • a a •

'

~ . ^{'. .} ·:

"Endossystemet ger mer tid över för patienterna"··

sjuksköterskan Helena Tibell Morberg är avdelnlngsförestånda·

re på.avdelning 31 på centralla·

sarettet i Västerås. Alla medici- ner och dropplösningar till patien- terna beställer hon och hennes personal från sjukhusapoteket.

KonsulthJalp att förenkla läkemedels- hantenngen och regelbunden statrstrk över avdelningens läkemedelsförbrukc nrng ar annan servrce från apoteket.

-Och nar det dyker Upp något pro- bh3m knng mediCinerna kan vi alltid

nnga och be om råd, sager hon. · l andra länqer har sjukhusen vanfr- gen egna apotek. l Svenge drivs de 100 sJukhusapoteken av Apoteks- bolaget·

På krrurgavdelmng 31 frnns 30 vårdplatser for patienter med hjärt- och karlsjukdomar eller sJukdomar i endoknna organ. Hår behövs mån ga

olrka lakemedeL . :~~p'

Nar lakemedelstorrådet behöver ,, fyllas på skickas en bestallnmg trll SJ ukh u s apoteket.

Uppstår akut behov av någon medi- Cin kan apoteket under dagtid leverera

drrekt. Vrd andra t1der på dygnet kan man kontakta J OUrhavande farmaceut.

Helena libell MorbE:rg är mycket glad över det så kallade endossyste- met , som apoteket via lakemedels- kommitten hJalpt t1ll att 1nf öra på de flest a av sjukhusets avdelmngar.

Systemet by gger på att kapslar och tabletter forpackas var for sig. Ofta lrgger v ar}e tab lett i en forpacknings- bubbla med preparat namnet på.

SJukskköterskan behöver inte portro-

n era ut anonyma piller i plastmuggar

påen bncka. Plastmuggar som sedan

en annan sköterska ofta skulle gå t1ll

..

.-~--.

tillhandahålla alla godkända läkemedel. Apoteks- bolaget ska också svara för en producentobunden läke- medelsinformation till konsumenter och läkare.

Der femåriga avtalet m ellan staten och Apoteks- bolaget löper fram till den 31 december 1995. Avtalet sades upp den 8 december 1994. Socialdepartemeptet bereder under 1995 en proposition om Apoteks- bolagets framtida verksamhet m m.

TVÅ DOMJNERANDE PARTIHANDLARE

Partihandelsledet domineras av två distributörer. Den största är ADA, dotterbolag till Apoteks bolaget, med 68 procent av försäljningsvolymen. Kronans Drog- handel, KD, ägs av utländska läkemedelstillverkare och har en marknadsandel på cirka 27 procent.

Både ADA och KD tillämpar enkanalsdistribution, vilket innebär att varje tillverkare endast använder en distributör för sina produkter. Systemet har bidragit till att partihandelns genomsnittliga distributionsmar- ginal för läkemedel är mindre än fYra procent av priset till apoteket, vilken är den lägsta i Europa.

Enligt Konkurrensverket inskränker detta system konkurrensen. Därför är det inte längre tillåtet att sluta avtal om art använda en distributör för alla pro-

dukter. Istället måste avtal slutas för varje produkt.

ÅTGÄRDER FOR ATT MlNSKA F0RMÅNSSYSTEMETS KOsrNADER

Tre aktörer svarar för finansieringen av de totala läkemedelskostnaderna. I den slutna vården betalas läkemedlen av landstingen

pattentema med. !stallet anvånds en speotalbyggd rullvagn där vaoe patient har en egen _ låda med fack

l facken läggs de ohka endostorpackade lake-

APOTEKSBOLAGETS ÅRSREDOVISNING

1994 • l l

och i vissa fu.ll av kommunerna. I den öppna vården betalar konsumenterna hela kostnaden för läkemedel som köps utan recept. När det gäller läkemedel mot recept betalar konsumenterna en s k egenavgift. D en resterande andelen finansieras av sjukförsäkringen och betalas av Riksförsäkringsverket, RFV, genom läkeme- delsförmånen. RFV står för cirka 79 procent av kost- naden för receptf örskrivna läkemedel i den öppna vår- den.

U nder 1994 betalade konsumenterna högst 120 kronor för den första läkemedelsposten och därefter l O kronor per post vid samma recepttillf'alle. Hög- kostnadsskyddet var l 600 kronor. Från och med den l januari 1995 har egenavgiften höjes till högst 125 kronor för den första posten och därefter 25 kronor per post. Högkostnadsskyddet, som omfattar både läkemedel och läkarbesök, har från och med 1995 höjes till l 700 kronor.

För att dämpa läkemedelsförmånens kosenadsut- veckling finns ett referensprissystem för läkemedel vars patent gått ut. RFV fastställer ett pris utifrån det billi- gaste alternativet av de likvärdiga preparat som finns.

Referenspriset är detta pris plus tio procent. Läkaren kan visserligen skriva ut ett valfritt preparat, men om priset överstiger refe renspriset f'ar konsumenten betala den överstigande delen. D et medför att de flesta till- verkare sätter sitt pris så att detligger i nivå med eller under referenspriset.

.. medel pattenten ska ha.

En sjuksköterska går med vagnen till pattenten, t1ttar på läkemedelslis- tan och plockar fram de medtctner som förskrivits. Inga öppnade, halvful- la plilerburkar behöv er slängas.

Pattenten ser vrlka läkemedel hon får och personalen spar steg och tid.·

- Den tiden kommer pattentema tri/ godo, säger Helena Ttbell

Morberg. • Anonyma piller l plastmuggar har bytts mot endasförpackad medicin som

sorteras in i patientens eget fack.

12 • APOTEKSBOLAGETS ÅRSREDOVISNING 1994

DET RIKSTÄCKANDE KEDJEFÖRETAGET

Apoteksbolaget ska erbjuda en god läkemedelsförsörjning och läkemedelsrådgiv- ning i hela landet. Priserna ska vara enhetliga och kostnaderna så låga som möj-

ligt for både kunderna och samhället. Bolaget ska också erbjuda kompletterande varor och tjänster inom hälso- och sjukvårdsområdet.

Sedan Apoteksbolaget bildades 1971 har distributions- nätet utökats med i genomsnitt tio apotek per år till 880 apotek 1994. Etableringen har varit inriktad både mot sjukvården och affårscentra. Under 1994 har sär- skilda apoteksshopar etablerats, med enbart receptfria läkemedel och handelsvaror.

Läkemedel mot recept är apotekens kärnverksamhet och svarar för 65 procent av omsätmingen. Recept- försäljningen uppgick till 12,2 miljarder kronor 1994, vilket är en ökning med 13 procent järnfört med 1993.

Receptservicen har successivt utvecklats. De kunder som önskar kan i ostörd miljö diskutera sina läkeme- delsproblem med apotekspersonalen. För de kunder, som inte behöver ha ingående läkemedelsinformation, prövas olika former av snabbservice.

Under 1994 ökade omsättningen med 6 procent till 1,4 miljarder för läkemedel utan recept. Handelsvaror omsatte l ,4 miljarder, vilket är en ökning med 6 pro- . cent. Ökningen beror främst på höjda priser.

Apotekens problemlösande rådgivning är utgångs- punkten för marknadsföringen av egenvårdsprodukter.

Under hösten 1994 genomfördes till exempel en stor kvinnakampanj med bland annat information om hur

man kan a hjälp vid klimakteriebesvär.

Alla handelsvaror som säljs på apotek genomgår en noggrann kvalitetskontroll. En utvärdering sker ur hälso- och miljösynpunkt innan de tas in i apotekens sortiment. Apoteksbolagets laboratorium i Stockholm gör en noggrann utvärdering av produkternas egenska- per. Vilka ämnen som ingår och deras mängd måste vara kända för att riskerna ska kunna bedömas.

EFFEKT[V LÄKEMEOELSFÖRSÖRJNING PÅ SJUKHUSEN

Sedan 1971 har Apoteksbolaget hafr avtal med sjuk- vårdshuvudmännen om att ansvara för läkemedelsför- sörjningen inom sjukhusen. Sedan Stockholms läns landsting tecknade avtal 1987 har samtliga sjukvårdshu- vudmän hafr avtal med Apoteksbolaget. Förutom att sköta apoteksdrifren medverkar personalen i läkemedels- kommitteerna och sammanställer statistik över förbruk- ningen av läkemedel. Försäljningen inom den slutna vår- den uppgick till2,2 miljarder kronor 1994, vilket är en ökning med 5 procent jämfört med 1993.

Utvecklingen av endasförpackningar på sjukhusa- poteken har starkt bidragit till en säkrare och effekti-

• • • • ~ ~ • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • ~ • • • • • • • • • • • • • • 8 • • • • • • • • • • • • • • • • • • • •

' • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • w • • • • • • • ^~ • •

' . . . . Kunderna om APL ... .

a a a a a a • • • • • • • • • • • • • a a a a a • • • c • a c • • • • a e a e a a • • a • • a

• • • • - - - ~ ~ - • • • • • • • • • - ~ - • • • • • • • • ~ • • • • • • • • • • • • • a • a a • • • • • • 1 • a 1 a • • a a • a a a - • • ~ • 1 e

Från specialtillverkade läkemedel till napptester

Erik Borgl.,nd är hudläkare i Läkar- huset l Vällingby utanför Stockholm.

Trots att det finns över 3 000 indus- tritillverkade läkemedel i Sverige,_·

kan han Inte alltid hitta ett preparat bland dem som passar den patient

· han har framför sig.

-:- VI är alla olika och det galler mte minst hudens egenskaper, forklarar han.

. Darför skraddarsyr han ofta en lake-

. medelsberednn1g på receptet. Den t1ll-

verkas sedan av APL, Apoteksbolagets nmg som passar exakt t1ll hans eller ProduktJon & Laboratoner. hennes hud.

Mellan två och tre procent av alla APL ar en SJälvständig resultatenhet läkemedel som sknvs ut på recept 1 · mom Apoteksbolaget med drygt 400 Svenge ar sådana som blandas t1ll anstalida och produktionsanlaggnJngar extempore, efter läkarens anv1smngar. i Stocktlolm, Göteborg, Malmö och Merparten görs av AP L. ·~·: ~ Umeå. Tlllverknrngen sker enligt

Erik Borglunds extempore-recept . · ·'!. ;, samma hårda kvahtetsregler som·

gäller mte såtlan mjukgarande medel , ' . annan läkemedelstillverkning har.

med ohka läkemedelseffekter. Han Det år ett v1kt1gt argument for Enk skriver ut dem t1ll patienter med olika Borglund. Han långtar mte tillbaka t1H SJUkdomar som ger eksem. den tid nar lakarna SJälva fntt kunde

~På så vis får patienten en bElred- ;· , komponera sina med1cmer och mte

vare läkemedelsförsörjning. Varje tablett är enskilt paketerad, vilket gör det enklare och säkrare för perso- nal och patient. Samtidigt behöver inte läkemedel kasseras i så hög utsträckning som tidigare. Under 1994 använde 40 procent av landets 2000 sjukhusav- del ningar endosförpackningar. I slutet av 90-talet beräknas samtliga avdelningar använda detta system.

HEMVÅRD VIA APOTEKEN

En annan allt viktigare uppgift för personalen på apote- ken är att ge service till patienter som vårdas i hemmer eUer på sjukhem. Utvecklingen i samhället går mot att fler patienter vårdas i hemmet istället för på-sjukhusen.

De flesta som far sjukvård i hemmet har behov av enkla åtgärder, t ex såromläggningar eller hjälp med medicinering, medan en del patienter behöver avance- rad hemsjukvård. Alla har dock behov av regelbundna leveranser av läkemedel och olika hjälpmedel.

De tjänster som apoteken erbjuder inom h emsjuk- vården är främst distribution av läkemedel och tekniska hjälpmedel till patientens hem, beredningar av läkeme- del för injektion med hjälp av bärbara pumpar , bered- ning av srorpåsar för näringstillförsel direkt in i blodet, läkemedel som är dosförpackade för varje intagnings- tillfulle och dialys. Dessutom informerar och utbildar apotekspersonalen övrig vårdpersonal och patienter för att säkerställa au läkemedlet används på rätt sätt.

Försäljningen av, för patienten kostnadsfria förbruk- ningsartiklar och specialdestinerande livsmedel fortsätter att öka. Omsättningen uppgick till l ,3 miljarder kronor 1994, järnfön med cirka 1,2 miljarder

1993. Dessa produktgrupper bidrar också till att många människor kan leva ett nor- malt liv i hemmet. Exempel på produkter

heller t1ll når extempore-berednmgar

c . •

gjordes på vartenda apotek.

- Genom att beredmngama gors av

· APL vet man att kvaliteten ar noggrant __ , prövad.

APOTEKSBOLAGETS ÅRSREDOVISNING

1994 • l 3

är tekniska hjälpmedel fö r diabetiker, hjälpmedel för stomipatienter, inkontinensskydd samt livsmedel som sojamjölk för mjölkallergiker.

LÄKEMEDEL PÅ RÄTT SÄIT

Varje år har apoteken över 85 miljoner kundbesök, varav 40 procent gäller läkemedel mot recept. Apoteks- personalen ska förvissa sig om att varje kund far rätt läkemedel; i rätt dos och styrka, samt att kunden vet hur det ska användas. Denna uppgift är lika viktig också när det gäller receptfria läkemedel eftersom kun- derna inte haft någon läkarkomakt.

Under 1994 genomf ördes en undersökning om all- mänhetens attityder tiU läkemedel på recept. Under- sökningen visade att den allmänna attityden tillläkeme- del blivit mer positiv jämf ört med 1990. Då var 55 pro- cent mycket eller ganska positiva tillläkemedeL Fyra år senare var 61 procent positiva. Attityden har också blivit mer positiv när det gällde fOrtroendet för personalen.

Apoteksbolaget har under senare år ägnat speciell uppmärksamhet åt olika folksjukdomar. Temaår om dia- betes, astma och hudsjukdomar följdes under 1994 av ett Demensår. I Sverige lider 150.000 personer av de- mens. Det finns flera olika typer av demens. Alzheimers sjukdom är den vanligaste. Därutöver har mellan 50.000 och 100.000 personer demensliknande symtom, t ex depression. De totala vårdkostnaderna för denna p atient- grupp uppgår till 40 miljarder kronor i Sverige.

Ett stort problem är att läkemedel för dementa inte används på bästa möjliga sätt. l många fall hand-

Inom APL:s verksamhet ryms också

, . Apoteksbolagets Centrallaboratonum,

ACL, som bl a utfor matenalprovnrng.

Dar testas t ex RFSU:s Importerade kondomer. · . .

Ibland måste läkemedel speciattilfverkas. Det klarar APL

Konsumentverket använder också : ACL:s kunskaper om hållfasthet hos gummi. Då handlar det om nappar.

Konsumentverket har samarbetat med Apoteksbolaget och sedermera ACL får att ge svenska barn såkra nappar sedan 197o-talet.

· Nu mgår ACL och Konsumentverket i den europeiska grupp sor:n ska sknva

en EU·standard för nappars såkerhet.

- ACL har umka kunskaper på detta område och deras bidrag år ovärder- ligt. De gor ett helt fantastiskt jobb, såger Ulla Stålbo på Konsument~

verket. •

• l l.

l

fi _•

14 • APOTEKSBOLAGETS ÅRSREDOVISNING

1994

lar det om att ta bort onödiga läkemedel. Därför var ett av målen med demensåret att bidra till en bättre behandling av dementa patienter. Bland annat pröva- des att låta apotekspersonal arbeta på sjukhem för att ge läkarna stöd i behandlingen av dementa personer.

Olika informationsaktiviteter har också genomförts för att öka kunskapen hos anhöriga och allmänhet, bland annat i tidningen Apoteket. Temaåret har väckt stor uppmärksamhet i massmedia och bidragit till att öka kunskapen om demenssjukdomar.

INFORMERA LÄKARNA OM NYA RÖN

I samarbete med Läkemedelsverket och landstingen arbetar Apoteksbolaget med att förmedla nya rön inom läkemedelsområdet till läkare.

Läkemedelskommitteerna är sjukvårdshuvudmän- nens rådgivande organ i läkemedelsfrågor. De väljer ut de preparat som läkarna rekommenderas att använda inom både den öppna och slutna vården. Apoteks- personalen deltar aktivt i detta arbete med att sprida rekommendationer till läkarna.

Varje år genomför Läkemedelsverket s k work- shops där olika specialister tillsammans arbetar fram kausensusrapporter inom angelägna områden. Under 1994 diskuterades till ex.empel problem med under- förskrivning av östrogen och läkemedelsbehandling av demenssjukdomar.

Totalt informerar 300 apotekare om dessa konsen-

susrapporter främst till allmänläkarna. Genom detta arbete kan läkarna ra en producentobu nden informa- tion om ny a läkemedel eller nytt kun nande om gamla preparat som förbättrar läkemedelsterapin . Vidare är Apoteksbolagets Läkemed elsbok en viktig in forma- tionskälla för allmänläkare. Där kan de ra information om aktuella behandlingsmetoder. Undersökningar visar att boken far mycket h ögt betyg av läkarna.

Genom "Svensk Läkemedelsstatistik", som produ- ceras a v Apoteksbolaget, kan läkarna fa en översikt av läkemedelsför skrivningen i landet. S t atistiken ger information om hur förskrivningen har utvecklats under en viss tid speriod, om eventuella skillnader mellan olika åldersgrup per eller mellan män och kvin- nor. Läkare och vårdcentraler kan också beställa kart- läggningar av lokala förskrivningsmönster inom ett speciellt län eller sina egna fö rskrivningar.

FöRBEREDELSER INFÖR FRAMTIDEN

Medelåldern inom Apoteksbolaget är 48 år. Drygt 3 000 medarbetare kommer att gå i pension fram till 2004. Det innebär att behovet av att rekrytera nya medarbetare ökar.

Som komplement till den farmaceutiska kompe- tensen kommer Apoteksbolaget att satsa på att rekry- tera personal med an nan utbildningsbakgrund, t ex marknadsförare och vårdpersonal. Under 1994 utvecklades Med arbetarskolan som är en lokal utbild- ning för personal utan apotekserfarenhet.

t

• ~ ~ ~ ~ • • • • • • • • • • • • • • • • • ~ ~ • • • • • • • • • • • • • • • • • a • a • • a • • • • • • • • • • • a • • • • • • • • • • • • • ~ •

::::Kunderna om Kemi & MiiJ.ö :::::::::::::::::::::::::::::::::

~

. . . ^.

. . . . . . . . . . . . ^{. .} . ^{. . . . . . . . . . . .}

.

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

. .

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

. . . . . . .

Konsulterna hjälper till att göra verklighet av miljövisionerna

..

Storstockholm ska bli ett föredöme bland europeiska storstadsregioner när det gäller miljö, hälsa och livskvalitet.

Det är Stockholms läns landstings mil- · jöpolitiska mål. Apoteksbolagets dotter- företag Kemi & Miljö hjälper landstinget att göra verklighet av den visionen.

Med miljökunniga ögon har Kem1 & M1uos konsulter granskat Storstockholms lokaltra- fik, flera stora sJukhus och andra av lands- tingets forvaltnmgar. V1d sådana milj<irevLSio- · ner nagelfars hela verksamheten, från mkop t1ll avfall.

Konkreta resultat har redan bårJat komma. · Når Storstockholms lokaltrafrk, SL, köper nya tunnelbanetåg kräver upphandlarna numera att varenda detalJ i tågen ska gå att återvin- na. sjukhusens avfalls- och kemlkahehante- nng har fårbättrats och ska bl1 ännu battre.

, · ; ..

Ett utbildningsprogram för att ge all a lands- tlngsanstatlda grundläggande ffitUbkunskap pågår for fullt.

- VI är på ratt ^{våg, men} det ar bara början, sager Bo Wijkmark, direktör V Id Landstingets sekretanat för nänngs11vs- och strukturf rågor.

Han har bland annat ansvar för överg npande milJöfrågor mom Stockholms låns landstin g.

1994 antog landstingspohtlkema enhalhgt ett ambitiöst program för det fortsatta rniuöarbetet.

''Mi~o

Steg 2" heter programmet, som skriv1ts av konsulterna från Kemi. & MilJÖ och vux1t fram under d1skuss1oner mellan dem och landsting.

ets ledmng och personal. Konsultf ö retaget har också fått l uppdrag att vara meq

bist å nar landstinget ska genomföra programmet.

- De har både bredd och djup. ö ch de ar engagerade - tar aldng till några fård1ga standardrecept, såger Bo WiJ krnark om kon-

sulterna hos Kem1 & MIIJO. • Varje detalj a v t-banetågen

ska gå att återv mna.

APOTEKSBOLAGETS ÅRSREDOVISNING

1994 • 15

APOTEKSBOLAGETS MILJÖARBETE

Inom Apoteksbolaget pågår olika projekt for att miljöanpassa verksamheten. 750 handelsvaror har miijöbedömts. I samarbete med dagligvaruhandeln utvecklas ett

retursystem for forpackning ar. Apotekslokalerna miljöanpassas successivt. För att minska freonmängden byttes alla fasta kylanläggningar ut till freonfria

anläggningar under 1994.

Apoteksbolaget ska miljöanpassa sin verksamhet så långt det är tekniskt och ekonomiskt möjligt och för- enligt med företagets ansvar med en rikstäckande läke- medelsförsörjning.

MILJÖBEDÖMER INNEHÅLL OCH FÖRPACKNING

Inom Apoteksbolaget p;1går ett kontinuerligt arbete med att minska de miljöfarliga ämnena i olika pro- dukter. Hittills har 750 handelsvaror miljöbedömts.

Dotterbolaget Kemi & Miljö gör en noggrann analys av både innehåll och förpackningar. Produkterna ska bland annat vara tillverkade av nedbrytbara ämnen som inte är giftiga och inte heller lagras i levande organismer.

Miljöanpassning far dock inte ske på bekostnad av kvali- tet och hälsa.

Från den l januari 1994 gäller producentansvar för förpackningar. Apoteksbolaget har därför tagit fram riktlinjer för att minimera förpackningarnas påverkan på miljön genom att minska mängden förpackningar och byta till mer miljöanpassade material.

Eftersom Apoteksbolaget ska tillhandahålla alla god- kända läkemedel går det inte att välja de läkemedel som har de mest miljöanpassade förpackningarna. Istället för- söker Apoteksbolaget påverka Läkemedelsverket och till- verkarna så att det blir en förändring på sikt. Enligt EV- reglerna måste varje läkemedel ha en bruksanvisning, vil- ket gör det svårare att ta bon yttre förpackningar.

I första hand väljer Apoteksbolaget förpackningar som kan återanvändas, vilket hittills gäller transport- backarna från ADA och KO. I andra hand väljs for- packningar av återvinningsbart material. Via Närings- livets Förpackningsråd organiserar Apoteksbolaget ett återvinningssystem för förpackningar som ska vara klart senast den l januari 1997. I tredje hand väljs för- packningar som kan energiutvinnas och som medför minsta möjliga skada på miljön.

MILJÖANPASSADE LOKALER

Förutom det långsiktiga arbetet med att milj öanpassa produkterna finns även riktlinjer för hur apoteksloka- lerna ska anpassas.

Apoteksbolaget har beslutat att endast använda inhemskt trä vid inredning av apotek. Trä som ger stort spill vid tillverkning, till exempel körsbärsträ, undviks.

PVC-plast i golvmatror ersätts med linoleummattor.

Möbeltextilier är inte behandlade med miljö- och hälso- farliga flarnskyddsmedeL För att minska freonmängden på apoteken bytte Apoteksbolaget under 1994 ut alla fasta kylanläggningar till freonfria anläggningar.

Omfattande åtgärder har gjorts på distributionscen- tralerna och produktionsenheterna för att spara energi.

Genom att isolera effektivt och ha system for värme- återvinning har energiåtgången minskats. Till exempel återanvänds kylvattnet för uppvärmning av kran- vatten. Produktionsenheterna arbetar efi:er ett kontroll- program, som bland annat beskriver hur man ska min- ska miljöpåverkan. På enheten i Malmö har till exem- pel miljöarbetet framför allt inriktats på att minska utsläppet av fett i samband med tillverkning av salvor.

T RANSPORTER PRIORITERAS

Transporter är orsaken till en stor del av milj öproble- men i samhället, till exempel försurning, uttunning av ozonskiktet och övergödning Därför är transporterna av läkemedel till apoteken ett prioriterat miljöområde.

Apoteksbolagets transporter ska ha så liten inverkan på miljön som möjligt genom att minimera transporter- na, prioritera utsläppsfria transportmedel och anlita transpottöret med ett seriöst miljöarbete.

Apoteksbolaget ställer krav på att leverantörerna ska

använda fordon och bränsle av bästa möjliga rniljöklass .

f i

16 '

1 994

APOTEKSVERKSAMHETEN U1VECKLAS KONTINUERLIGT

Regelbundet mäts kundernas uppfattning om de lokala apotekens verksamhet.

Projekt pågår också for att analysera hur servicen ska utformas for att samtidigt hålla en hög effektivitet. Apoteksbolaget har varje år placerat sig bland de fem

bästa foretagen i Sveriges Kundbarometer.

Sedan 1989 arrangerar Posten och Handelshögskolan i Stockholm Sveriges Kundbarometer som omfattar drygt 135 företag. Syftet med kundbarometern är att mäta kundtillfredsställelsen och hur den påverkar före- tagens långsiktiga lönsamhet och konkurrenskraft:.

Apoteksbolaget har varje år placerat sig bland de fem bästa företagen.

KUNDERNA BEDÖMER

APOTEKEN

Apoteken genomför liknande undersökningar sedan några år tillbaka. I samarbete med forskare på Handelshögskolan har Apoteksbolaget anpassat meto- den till apotekens lokala verksamhet. Under 1994 har ytterligare några hundra apotek genomfört kundun- dersökningar, vilket gör att totalt 700 apotek har mätt eller regelbundet mäter den kundupplevda kvaliteten.

Kunderna far bland annat bedöma tillgängligheten, apotekslokalen, prisnivån, det skriftliga materialet och personalens servicevilja. Kundbetyget redovisas i form av ett övergripande Nöjd Kund Index (NKI) samt betyg på de olika kvalitetsfakto rerna. Apoteken flr

också kunskap om hur NKI påverkar kundernas upp- fattningar om apoteket som rådgivare.

Analysen kan ge apoteken viktig information om de åtgärder som behöver genomföras för att öka ande- len kunder som vänder sig till apoteket för att fl läke- medelsråd och hjälp med lindriga åkommor etc.

Genom att jämföra sina egna resultat från år till år, men också jämföra med andra apotek, kan det lokala apoteket förbättra sin kundservice ytterligare.

NYlT FORSKNINGSPROJEKT

Under 1994 påbörjade Handelshögskolan ett speciellt kvalitetsprojekt i samarbete med Apoteksbolaget.

Syftet är att utveckla en helt ny metod för att analyse- ra förhållandet mellan service och effektivitet. Vad finns det för olika samband mellan arbetstillfredsstäl- lelse, kundtillfredsställelse och produktivitet för att förbättra kostnadseffektiviteten?

Underlag för analyserna har varit apotekens NKI- mätningar och interna undersökningar om arbetstill- fredsställelse. l 00 apotek medverkade i projektet.

Analysen bekräftade tidigare teoretiska antaganden om att; nöjdare medarbetare ger nöjdare kunder; nöjda medarbetare ökar produktiviteten; bättre produktivitet ger ökad kostnadseffektivitet; nöjda kunder och hög

• • • • • • • • - - - • - - - - - - - - - - - ~ • • - - - - - - - • • • • - • - w • - - - - - - - - - - - - • • • • • • • • w • • • • • - • • • • • •

:::: Kunderna om läkemedelskommitteerna :::::::::::::::::::t)

• • • • • • • • • • • • • • • • • • • • w w • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • ^~ • • • • • • • • •

"Rekommendationerna är ett bra stöd för oss läk~ :;~ ^{.. ·}

l läkemedelskommitteerna runt om l landet samarbetar apoteken med landstingets sjukvård. Dane Jlnnerot är allmänläkare på en vårdcentral l Örebro. Han är glad att läkemedelskommitten finns.

-Man har Inte en chans att . själv värdera alla preparat på marknaden, säger han.

- Informationen från lakemedelskom- , mitten år en god hJalp . . . :· . . .

l lakemedelskomm1ttens arbete del·

tar ofta både allmän- och specialistlä- kare samt apotekare. På många håll · f1nns det en enda lakemedelskomm1t - · te med overgnpande ansvar for hela

· landstinget. Andra landsting har -flera · ..

kommitteer med ansvar for ol1ka områden mo m vården eller olrka geo-..

. graf1ska områden. .;'v'

.

. · Läkemedelskommitteerna granskar' ·

och Jåmför alla preparat mot en viss åkomma och bestämmer s1g får v1lka kommitten ska rekommendera.

Med1cmsk effekt och behandlmgs- · :.·

kostnad vågs in i bedömmngen, men ofta även andra frågor . .Å.r medicinen · lätt att anvånda, fmns den i olika beredningsformer (till exempel tablet- ter, lösning och stolpiller) och ar för-

packmngen bra? ·

Resultatet blir en lista med rekom- menderade lakemedeL

:...: Jag tycker rekommendationerna

· . . år ett bra stod och fölJer dem vanh- ·

· gen, sager Dane Jinnero t , allmänlåka- .

re och chef får Adolfsbergs vårdcerr

traJ

Örebro.

produktivitet ökar kostnadseffektiviteten.

Analysen visade också att vissa samband är starkare än andra, till exempel att arbetstillfredsställelsen påver- kar kundtillfredsställelsen mer än det omvända förhål- landet. Projektet fortsätter under 1995. Arbetet foku- seras på att se hur dessa samband påverkas av mark- nadssituationen, verksamhetens inriktning, olika demografiska faktorer hos kunder, etc. Inom

Apoteksbolaget fokuseras arbetet på hur resultaten kan användas i apotekens förändringsarbete.

ÖKAD PRODUKTIVITET OCH FÖRBÄTTRAD KUNDSERVICE

Sedan Apoteksbolaget bildades 1971 har arbetsprodukti- viteten ökat med mer än 65 procent. Den totala arbetsti- den har minskat samtidigt som personalen gett allt fler kunder service. Utvecklingen har varit betydligt snabbare för Apoteksbolaget än i övriga delar av handeln.

Inom detaljhandeln är det svårt att kraftigt minska antalet anställda om man samtidigt ska hålla en hög tillgänglighet eller servicenivå. Ökning i arbetsproduk-

APOTEKSBOLAGETS ÅRSREDOVISNING [994 •17

riviteten uppnås ofta på bekostnad av service eller till- gänglighet, vilket kan m inska kundernas tillfreds- ställelse. Att minska apotekens kundbetjäning kan dessutom ställa till problem, eftersom det samtidigt finns ett krav på att ge information till kunderna.

Under våren 1994 genomförde professor Claes Robert J ulander vid Handelshögskolan i Stockholm en undersökning för att studera om produktivitetsök- ningen haft negativa effekter på servicekvaliteten.

Jämförelser gjordes med detaljhandelsföretag som varit med i Sveriges Kundbarometer. Apoteksbolaget har fatt högt betyg av kunderna varje år och står sig väl vid jämförelser med konkurrensutsatta företag inom detaljhandeln. Tillgängligheten har inte heller försämrats. Sedan 1971 har antalet apotek ökat med 40 procent. Aven ekonomiska faktorer visar på en effektivitetsförbättring. Bland annat har lönekostna- derna i procent av försäljningen minskat.

Undersökningens slutsats var att förerager gjort en påtaglig effektivitetsförbättring samtidigt som kund- servicen och tillgängligheten hållit en hög nivå.

En läkare har ingen chans att SJalv värdera alla medicinerpå marknaden. Läkemecielskommitteema ger en aflsJdJg bedomning.

Han träffar 10-15 patienter om dagen och skriver ut med1c1ner mot allt Ifrån halsfluss t1ll hjärtsvikt.

l Orebro ledde diskussionen fram tJU rekommendationen att de äldre läkemedlen, betablockerare och unn- drivande preparat, fortfarande är den

behandling lakarna bor pröva först.

-Det ar bra att kunna dra nytta av andras erfarenheter nar m<m bestäm·

mer om man ska anvanda något som år nytt och modernt, eUer ej, tycker Dane Jinnerot.

Omknng 300 apotekare från olika apotek besöker vårdcentraler runt om i landet. Apotekarnas mål är att ge läkarna en ObJektiv och nyanserad mformatton om nya preparat och andra behandl1ngsfrågor.

Ingvar Noren på vårdcentralen

Svärdsjö år en av alla de allmän laka- . re som nås av den mformat1onen.

Han uppskattar den.

- G enom att apotekaren ar fnstående från tillverkarna bltr det en helt annan balans·, framställnmgen, såger han.

- Många av oss allmänläkare börJar bh medetålders och har studierna långt bakom oss. V 1 kan vara rädda att fast·

n ^a

ett otidsenligt mönster nar det gäl- ler vad

sknver ut. Att anvanda nya,

moderna preparat kan skapa en kans.

la av utveckling. Ibland är det en illu- sion. Darför är det

att som mot-

VIkt

få en mer ai!Stdlg InformatiOn .

Ingvar Noren har bara ett htet klagomål:

- V1 skulle gärna VIlja att apotekar-

na kom t1H oss oftare. •