APOTEKSBOLAGET AB

l

~·

APOTEKSBOLAGET AB

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 1988

INNEHÅLL

Styrelse₁ revisorer och direktion . . . .. . .. .. . .. .. . .. . .. . . . .. . . . .. .. . .. .. .. . .. .. . .. .. 2 1988 ÅRS VERKSAMHET

1988 års verksamhet i sammandrag .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. . .. . .. .. . .. .. .. 3 VD kommenterar . .. .. .. . . .. .. .. .. .. .. . .. .. .. . .. .. . . . .. . .. . .. .. . .. .. . .. .. .. . . .. .. .. . .. .. 4 Viktiga händelser under året som gått .. .. . .. . .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. . .. .. .. 6 PRESENTATION AV APOTEKSBOLAGSKONCERNEN

Apoteksbolaget - ett av landets största serviceforetag APOTEKSBOLAGET- ETT SERVICEFÖRETAG P Å HISTORISK GRUND

7

Läkemedel i går1 i dag1 i morgon .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 8 Apoteksbolagets roll och samhällsansvar .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. . 15 Att arbeta på apotek .. .. ... ... .. . .. . . ... . . ... . .. . .. .. .... . ... . . .... . ... . .... . 22

FÖRVALTNINGSBERÄ TTELSEN

Apoteksbolaget AB ... 28 Dotterbolagen .. . . .. .. . . . .. .. . .. .. . . . .. . .. . .. . . . .. . . . .. . .. . . . .. . .. .. . .. .. . . . .. .. . . . .. . . . .. 3 2 Koncernens resultaträkning . .... . .. . ... ... .... ... . .... . ... . . ... . ... . .... . . .. . 33 Koncernens balansräkning . . . 34 Koncernens finansieringsanalys ... 36 Moderbolagets resultaträkning . . . .. . .. . . . .. . .. . . .. .. . . . .. . . . .. .. . .. .. .. . .. . . 3 7 Moderbolagets balansräkning... 38 Moderbolagets finansieringsanalys .. .. . .. .. . .. . .. . . . .. . . . .. . . .. .. . .. .. . .. .. . . 40 Noter och kommentarer ... 41 Förslag till vinstdisposition ... 45 Revisionsberättelse för Apoteksbolaget AB .. .. . .. .. .. .. . .. .. . .. . .. . .. .. .. .. 46 Utsikter för 1989 ... 46 Antal anställda i koncernen fördelade på kommuner .. . .. .. .. .. . .. . .. .. 4 7 Apoteksbolaget och ADA under fem år ... .... .... ... ... .. ... ... . . ... 48

Årsredovisningen är tryckt med inlagan på svenskt icke klorblekt papper.

Foto: Arne Adler Teckningar: Kurt Simons

Formgivning, sättning, repro och tryck: Tryckindustri, Solna 1989

Omslagsbilden visar gamla apoteksredskap. Från vänster: mortel, delwktapparat, appa- rat för att blåsa upp kapslar vid dispensering av avdelade pulver, skopa som användes i drogkammaren.

I'C!t' pr.:i:!p:tl'ezo.,dc;

~~umm; o~ ^t'lf, Q[""""- f,m mre-fMt·rc:

11!', !f1tt: e>c Otl ~-'''~~, •••

c:rs, (C'Ilt . . 'llfd fln({/ . · 1 r:urlrffh.)mt(•Jit

na lXI} ant'ra

·ter fi'lol:fiif,l/

ort) 6mrl>tcrf11!

(l'tfN t ~tit'ltl,l 1cdic~lmenru.·

åt() Olu•tttllrttc;

Cl•lL'

F'll

enda . ka punkt 2 5 i Kungl.

Bilden visar den

le~

Medicinalo~dmng:ehundraårsminnet

Styrelse, revisorer och direktion

STYRELSEN

Bilderna visar Apoteksbolagets styrelse och styrelsens sekreterare samlade i huvudkontorets lokaler i Stockholm.

Stående från vänster: })irektör ÅKE HALLMAN (VD), apo- tekschef JAN-ERIK OGREN, överläkare ANITA BRÅKEN- HIELM (suppleant), direktör DAG JOHANNESSON (sty- relsens sekreterare), revisionsdirektör ARNE GADD.

Sittande: Ombudsman ULLA FREDRIKSSON (suppleant t o m feb 89), direktör BERTIL DANIELSSON (styrelsens ordförande).

Bilden visar Apoteksbolagets direktion i huvudkontorets konfe- renslokal med inredning från det gamla apoteket Nordstiernan.

2

Stäende frän vänster: Apotekstekniker KERSTIN BECK- MAN-DANIELSSON, kanslichef LARS HULTSTRAND (suppleant t o m feb 89), borgarrådet MONICA ANDERs- SON (t o m feb 89), enhetschef INGEMAR LINDBERG.

Sittande: Förbundsdirektör WALTER SLUNGE, klinikföre- ståndare ANNE-MARIE WOHLIN (suppleant), apotekschef BARBRO HAMMARSTRÖM, apotekschef CARIN SVENS- SON (suppleant fr o m mars 89).

På bilderna saknas: Departementssekreterare BIRGITTA BRATTHALL (suppleant fr o m mars 89), apotekstekniker GUNNEL BJÖRKANDER (suppleant fr o m mars 89), apo- tekschef STINA JACOBSSON (suppleant t o m feb 89), statssekreterare JAN O KARLSSON och statssekreterare Al DERS LÖNNBERG (fr o m mars 89). "-.·

DIREKTIONEN

Stående från vänster: SVEN WAHLGREN (Internationella enheten), MATS-OLOF LJUNGKVIST (Ekonomisektom), HANS SARV (Utvecklingsforum), SVEN STRÖM (vVD), JAN-OLOF BRÅNSTAD (Driftsektom).

Sittande: DAG JOHANNESSON (Personalsektorn), ÅKE HALLMAN (VD), J LARS G NILSSON (Farmaceutiska sek- torn).

REVISORER OCH

REVISORSSUPPLEANTER

Riksdagsledamot DORIS HÅ VIK, aukt revisor KARL-GUS- TAV GIERTZ (fr o m mars 89), riksdagsledamot INGVAR ERIKSSON (suppleant), aukt revisor ROLF LINDSKOG

(suppleant fr o m mars 89).

1988 års verksamhet

1 988 ÅRS VERKSAMHET I SAMMANDRAG

APOTEKsBOLAGET AB

1988 1987

Omsättning mkr

Läkennedelnnotrecept 6016 5 273

Försäljning, sluten vård 1573 1400

Läkemedel utan recept 709 637

Fria handelsvaror 752 653

Kostnadsfria förbrukningsartiklar 538 476

Specialdestinerade livsnnedel 34 28

Övrigt 149 113

Totalt 9 771 8 580

Resultat mkr

Rörelsen 99,7 67,9

Fastighetsförvaltningen 53,2 29,6

Finansiella intäkter och kostnader 18,5 34,5

Extraordinära kostnader -60,0 - 50,0

Resultat före boblutsdispositioner och skatt 111,4 82,0 Personal och löner

Antal anställda 31112 12 092 12 099

Medelantal anställda årsarbetare 9875 9 778

Löner och andra ersättningar (mkr)

till styrelse och verkställande direktör 1,5 1,3

till övriga anställda l 324,0 l 249,0

Investeringar mkr

Maskiner och inventarier 63,2 68,7

Lokalinredning 14,8 20,9

Byggnader 15,7 9,4

Mark 0,7

Investeringar finansierade via leasing 84,5 36,0

ADAAB

Omsättning nnkr 5 370 4 742

Resultat före dispositioner och skatt (mkr) 37,9 22,5

Medelantal anställda årsarbetare 628 651

Löner och andra ersättningar (nnkr)

till styrelse och verkställande direktör 0,7 0,6

till övriga anställda 73,5 72,2

Investeringar (nnkr) 9,7 16,1

KONCERNEN

Omsättning

nnkr

Resultat före bokslutsdispositioner och skatt nnkr 138,9 100,5

Medelantal anställda årsarbetare 10607 10429

Förändring + 14,1%

+ 12,3%

+

+

+ 13,0%

+

+

+ 13,9%

1988 års verksamhet

VD KOMMENTERAR

l,

peteksbolaget är med sina ter sig mätas i enkla mått. Icke desto omkring 12 000 anställda mindre är det viktigt att försöka värdera och cirka l O miljarder i om- kundernas uppfattning, eftersom vi finns

sättning ett av landets till för våra kunder.

största kunskaps- och serviceföretag. Det Deras uppfattningar har under året är omöjligt att i en kort VD-kommentar också flmgats upp i flera jämförande stu- täcka in alla de beslut och händelser som di er. Genomgående resultat har varit att format 1988 års verksamhet och resul- apotekens service har rangordnats högt. tat. Jag vill försöka spegla det gångna året Detta är glädjande, samtidigt som det in- genom att fokusera några inslag i verk- nebär ytterligare höjda krav på verksam-

samheten. heten för att apoteken ska kunna leva

1988 var ett framgångsrikt år i Apo- upp till kundernas behov och förvänt- teksbolagets relativt korta historia. Pro- ningar.

duktiviteten ökade kraftigt, samtidigt '. Kvaliteten i vår verksamhet uppmärk- som flera kundundersökningar har visat sammas inte enbart med externa service- att bolagets service erhållit gott betyg av mätningar. Ett betydande arbete läggs kunderna. Service är ett mångfacetterat också ned internt genom ett omfattande och sammansatt begrepp, vilket inte lå- kvalitetssäkringsarbete.

Försäljningsintäkterna ökade med knappt 14% under 1988. Prisökningarna var visserligen lägre än den allmänna prisutvecklingen i landet, men under året inträffade en betydande förändring av försäljningsstrukturen i så måtto att för- säljningsandelen av läkemedel med högre -- ;ser ökade.

- Även mätt i så kallade definierade dygnsdoser steg läkemedelsförsäljningen 1988 från att tidigare ha varit relativt konstant. I ett internationellt perspektiv

r. - ,mstår den värdemässiga läkemedels- ' rorsäljningen per capita i Sverige som re-

lativt låg.

Produktiviteten har förbättrats Försäljningstillväxten i företaget har pa- rats med en ökning av produktiviteten mätt i termer av antalet expeditioner per arbetad timme. Detta är en effekt av ut- omordentliga insatser från personalens sida. Deras insatser är särskilt impone- rande mot bakgrunden av att produktivi- tetsökningen har skett med bibehållen hög kvalitet i servicen.

I ett längre perspektiv har rationaliser- ingen bland annat möjliggjorts genom en fortlöpande förbättring av apoteksmiljö- . - ~a. Apoteken är i dag mer rationellt ut- toimade än tidigare. Detta gäller till ex- empel Vårdscentralsapoteken, i dag cirka 200 stycken, som har särskilt goda förut- sättningar för hög effektivitet på grund

~·- ¹ lägre lagervolym och en jämnare Kundtillströmning.

Apoteken har datoriserats

Under 1988 fullbordades det stora dato- riseringsprogram som innebär att samtli- ga apotek nu är datoriserade. Detta är en viktig infrastrukturen investering, som har spelat en stor roll när det gäller att göra apoteksarbetet mer effektivt.

Datoriseringens positiva sida är kom- binerad med en negativ, nämligen ökad sårbarhet. För att öka säkerheten och minska sårbarheten, såväl i datadriften som i utvecklingsarbetet, förvärvades i slutet av 1988 Bankdata AB i Örebro.

Härigenom har koncernen försäkrat sig om en stödanläggning för sin numera omfattande dataverksamhet.

198 8

verksamhet

En särskild chefsförsörjnings- enhet har inrättats

Den pågående decentraliseringsproces- sen i Apoteksbolaget förutsätter kompe- tenta och handlingskraftiga chefer. Verk- samheten utvecklas och nya krav ställs på cheferna, samtidigt som antalet pen- sionsavgångar ökar under andra hälften av 1990-talet. Detta innebär stora ut- vecklingsbehov bland nuvarande chefer och ett betydande rekryteringsbehov av nya chefer.

Bolaget inrättade 1987 en särskild chefsförsörjningsenhet. Under 1988 har två utvecklingsprogram startats. Apo- teksbolagets ledarskola är ett tvåårspro- gram för blivande chefer, där intensiv- kurser varvas med arbete inom den ordi- narie funktionen. Chefsutvecklingspro- grammet är till för att vidareutveckla nu- varande chefer.

I ett stort kunskapsintensivt servicefö- retag som Apoteksbolaget är personalut- vecklings- och personalplaneringsfrågor- na viktiga. Inom bolagets verksamhet produceras exempelvis totalt 14 000 kursdygn per år, vilket avser såväl farma- ceutiska kurser som kurser i administra- tion och ekonomi.

Personalplaneringsarbetet är främst in- riktat på de långsiktiga rekryteringsfrå- gorna. Pensionsavgångarna fördubblas efter 1994, samtidigt som ungdomskul- larna minskar varigenom nyrekryte- ringarna försvåras. Bolaget lägger ned ett betydande arbete dels för att intressera ungdomar i främst gymnasieskolan för den farmaceutiska utbildningen, dels för att rekrytera färdigutbildade farmaceu- ter.

Under 1988 tillkom nya verksamheter i koncernen

sjukhusapoteksverksamheten vid Stock- holms läns landsting, som bolaget över- tog vid halvårsskiftet 1987, har under 1988 inlemmats i bolagets övriga verk- samheter. Övertagandet har gått bra, och apoteken fungerar nu på det sätt som förväntats.

Giftinformationscentralen, GIC, har under 1988 tagits in i bolagets verksam-

het och utgör ett värdefullt tillskott till bolagets totala kompetens och service.

satsningarna inom det hälsoekonomis- ka området, genom förvärvet av Institu- tet för hälso- och sjukvårdsekonomi, IHE, samt inrättandet av Apoteksbola- gets fond för forskning och studier i hälsoekonomi och socialfarmaci har un- der 1988 utvecklats enligt planerna.

Inom IHE har verksamhetside, beman-_

ning och organisation utvecklats, och planeringen för de närmaste tre till fem åren har lagts fast.

Forskningsfonden har under året kon- stituerats och startat. Riktlinjerna för fondens verksamhet har arbetats fram, och de första forskningsanslagen kom- mer att utbetalas under 1989.

1988 har som nämnts varit ett i flera avseenden intensivt år inom Apoteksbo- laget. Det är många enskilda händelser, aktiviteter och beslut som tillsammans skapar verksamhetsåret 1988. Ett målin- riktat arbete har lagts ned av sammanlagt 12 000 medarbetare vid apoteken, pro- duktions- och laboratorieanläggningarna och vid huvudkontoret. Genom den kraf- tiga produktivitetstillväxten har resulta- tet ökat och uppgick för 1988 till 171 miljoner kronor .

Resultatet har legat till grund för· sty- relsens beslut att avsätta 60 miljoner kro- nor till en personalstiftelse för att säker- ställa en fortsatt framtida utveckling av företagets nuvarande och tillkommande medarbetare.

ÅKEHALLMAN

6

198 8

verksamhet

VIKTIGA HÄNDELSER UNDER ÅRET SOM GÅ TT

Nio nya apotek etablerades: ett sjukhusapotek och åtta apotek vid vårdcen- traler. 48 apotek byggdes om eller flyttades.

Under 1988 expedierades 42,3 miljoner redpen totalt. Blodtrycksmedlet Tenormin var det mest försålda läkemedlet.

Under året genomförde apoteken bland annat följande läkemedelsaktivite- ter:

"Läs på förpackningen", som avsåg att göra kunden medveten om att för- packningarnas etiketter innehåller viktig information.

"Om läkemedel inte fanns", en aktivitet som syftade till att sätta in läke- medlen i dess rätta sammanhang och ge en realistisk bild av vad de kan åstadkomma. Genom aktiviteten informerades också allmänheten om att apotekspersonalen gärna svarar på frågor kring läkemedel.

Bolaget gav ut broschyrerna "Hjärtinfarkt", "Depression" och "Parkinsons sjukdom". De två första finns intalade på ljudband för synskadade.

Kundtidningen "Apoteket" utkom med fem nummer under 1988. Journa- listen Anders Nystrand belönades med Cancerfondens stora journalistpris i fack-och specialpressklassen för sin kunskapsrika och lättillgängliga artikel- serie om c'ancer i tidningen.

Apoteken ökade sin andel av marknaden för handelsvaror, främst inom hudvårdsområdet. Nya produkter introducerades, och genomförda aktivi- teter gav goda resultat.

För att främja en fortsatt utveckling av läkemedelsinformationen och för att stödja arbetet lokalt etablerades 1988 ett samarbetsorgan mellan Apoteks- bolaget, Landstingsförbundet och Socialstyrelsens läkemedelsavdelning.

Under 1988 inleddes ett samarbete med tidningen "Allmänmedicin", som bland annat innebär att Apoteksbolaget medverkar med fyra läkemedelssi- dor per nummer.

Verksamheten vid Giftinformationscentralen övertogs från Socialdeparte- mentet.

I december 1988 beslutade Apoteksbolagets styrelse att avsätta 60 miljoner kronor till en nyinrättad personalstiftelse. Genom stiftelsen skapas ytterli- gare en möjlighet att säkerställa resurser för de satsningar på personalut- veckling som krävs under 1990-talet.

Apoteksbolagets ledarskola byggdes ut och har nu nått sin fulla omfattning.

Personalskola startades och chefsutvecklingsprogrammen reviderades.

Apotekens terminalsystem, ATS, blev färdiginstallerat och finns nu på alla apotek.

Företaget Bankdata förvärvades som en stödanläggning fÖr Apoteksbolagets egen datafunktion. Härutöver levererar Bankdata datatjänster till företag inom den finansiella sektorn. ·

Presentation av Apoteksbolagskoncernen

APOTEKsBOLAGET

- ETT AV LANDETS STÖRSTA SERVICEFÖRETAG

Apoteksbolagskoncernen omfattar Apa- l teksbolagetAB med de tre helägda dotter- företagen ADA AB, Bankdata och Insti- tutet för hälso- och sjukvårdsekanomi, IHE.

Apoteksbolaget AB

·-peteksbolaget AB, med cirka 12 000

· anställda, ägs till 2/3 av staten och till

l/3 av Apoteksbolagets

pensionsstiftelse.~

Bolaget består av landets 850 apotek.

Huvudkontoret, som ligger i Stock- holm, har till uppgift att utforma företa-

gets politik och ge apoteken service inom olika områden, till exempel ekonomi, data, distribution, administration, perso- nal, information och det farmaceutiska området.

Apoteksbolagskoncernen

ADA

850Apotek

Giftinformationscentralen, som är en enhet inom huvudkontoret, ger informa- tion till allmänheten, sjukvården och apoteken.

Produktionsanläggningarna ligger i an- slutning till ADA:s distribunaler i Stock- holm, Göteborg, Malmö och Umeå. I Stockholm finns dessutom en tillverk- ningsenhet vid södersjukhuset.

Produktionsanläggningarna tillverkar fabrikantlösa läkemedel, det vill säga så- dana mediciner som inte tillhandahålls av industrin.

Inom ACL, Apotekens Centrallabora- torium, arbetar man med forskning och utveckling av fabrikantlösa läkemedel och kontroll av apotekens medicinsk-tek- niska varor. Dessutom bedriver ACL lä- kemedelsforskning, främst för att för- bättra terapin med äldre mediciner.

Apoteksdata fungerar som en egen re- sultatenhet inom Apoteksbolaget och ar- betar med produktion, utveckling och underhåll av datasystem.

Dotterforetagen

Apoteksbolagets dotterbolag ADA har omkring 600 anställda. Företaget svarar för i varuvärde räknat cirka 78 procent av den totala distributionen av apoteksvaror till apoteken. ADA har distribunaler för läkemedel i Stockholm, Göteborg, Malmö och Umeå. De kompletterande varorna - varor som säljs på apoteken men som inte är läkemedel-distribueras från Stockholm. De kostnadsfria för- brukningsartiklarna, till exempel hjälp- medel vid stomi och inkontinens, sänds från Göteborg.

Genom dotterföretaget Bankdata AB har Apoteksbolaget försäkrat sig om en framtida kompetensutveckling och sä- kerhet inom dataområdet. Bankdata har ett 50-tal anställda.

IHE, som sysselsätter ett l O-tal perso- ner, är en institution för forskning med inriktning på hälso-och sjukvårdsekono- mi.

Apoteksbolaget -

seroiceföretag på historisk grund

LÄKEMEDEL

I GÅR, I DAG, I MORGON

Såsom ej ringa makt påligger; att en patient blifver utan försum- melse uppvaktad; alltså bör intet något dröjsmål på apoteken

~ura, särdeles då, niir sådant på receptet noteradt är, kvarige- nom en sjuk kan blifva illa försummad, utan straxt vit-J recepter- nes ditkomst skall hvart och ett efter dess beskaffenhet med all flit komponeras, och i rättan tid öfverlefvereras, sättandes på hvart och ett medikament den signaturen, som medicus sjelf gifi1it hafver; dag och datum och derzs medici namn, som det för- ordnat Och måste en sådan färdighet hos dem spörjas alltid natt och dag, söcken-, sön-eller helgedag, emot hög och låg allttd lika.

ore det inte för den ålderdomliga svenskan, skulle detta kunna vara ett utdrag ur dagens avtal mellan Apoteksbolaget och staten. Men tex- ten skapades redan för 300 år sedan. Den ingår i Sveriges första Medicinalordning- ar, som stadfästes den 30 oktober 1688 av kung Karl XI.

Sjutton av de trettiotvå punktema i förordningarna gällde landets apotekare.

Där stadgades bland annat om visitatio- ner, apotekarexamen och apotekared, va- rornas kvalitet, gifters förvaring och för- säljning, betjäningen av allmänheten och om .tysnadsplikt. Flera av dessa stadgar känns aktuella ännu i våra dagar.

Med anledning av Medicinalordning- arnas tillkomst har Apoteksbolaget i års- berättelsen 1988 valt att belysa verksam- heten ur ett historiskt perspektiv.

LÄKEMEDEL

ÄR

----

Läkemedelsterapi är ett behandlingssätt bland många som står sjukvården till buds. Åtskilliga människor kan leva ett normalt liv utan smärta och annat lidan- de, tack vare läkemedel. För andra inne- bär medicinen att deras besvär reduceras.

För många människor är medicinen di- rekt livsavgörande.

Läkemedel är kraftfulla och måste art- vändas på rätt sätt för att effekten ska bli den rätta och för att risken för skador och biverkningar ska minimeras. Därför är det viktigt att hanteringen och använd- ningen är noga kontrollerad och reglerad.

Av samma skäl måste den som använder läkemedel bli ordentligt informerad.

UR LÄKEMEDLENS HISTORIA

Sedan allra äldsta tider har människan haft en otrolig förmåga att i naturen fin- na sådant som kan användas till njut- ningsmedel, gift och läkemedel. Det mesta har kommit från växtriket. Redan för flera tusen år sedan kände man till de flesta växter som innehåller koffein.

De naturprodukter som används som läkemedel eller vid tillredningen av läke- medel kallas för droger. De flesta droger som vi använder i Europa i dag fanns re- dan på 1500-talet. Fingerborgsblomman (Digitalis) är emellertid ett sent tillskott.

Visserligen användes den redan på 1600- talet inom den engelska folkmedicinen för att behandla vattusot (ödem), men först l 785 infördes den i den etablerade medicinen. Digitalis har allt sedan dess varit en av våra mest utnyttjade och oumbärliga hjärtmediciner.

Många droger ⁱ samma medicin

Ända fram till 1500-talet beredde man i allmänhet medicin av den hela drogen.

Man hade ofta ett stort antal droger i de olika beredningarna, som kunde vara pulverblandningar, mos, piller eller sal- vor. Det legendariska medlet Theriaca in- nehöll till exempel nästan sjuttio olika ingredienser, bland annat ormkött. Th.e- riaca var ett universalmedel, som bland annat ansågs hjälpa mot förgiftning.

Många av dessa beredningar härstam- made från läkaren Galenos, som var verksam i Rom på 200-talet. Efter ho- nom har vi benämningen galenisk farma- ci, som nu är ett av huvudämnena vid Farmaceutiska fakulteten. Galenisk far- maci betyder läran om läkemedelsbered- ningar.

Drogernas quinta essentia

I början av 1500-talet kom en reaktion mot dessa gamla läkemedel genom den tysk-schweiziske läkaren Paracelsus.

stället för att använda hela drogerna bor- de man extrahera deras verksamma inne- hållsämnen, deras quinta essentia, mena- de han. Genom kokning, destillation och extraktion började nu flyktiga oljor, tink- turer, extrakter och dylikt att komma i bruk. Paracelsus införde dessutom åtskil- liga kemiska medel i medicinen, bland annat en kvicksilverförening not syfilis.

Paracelsus dröm om att finna droger- nas quinta essentia gick i uppfyllelse i början av 1800-talet. Då lyckades den tyske apotekaren Friedrich Serturner iso- lera en av de verksamma beståndsdelarna ur opium, nämligen morfin. Detta blev inledningen till ett mycket omfattande forskningsarbete, där framför allt tys.^{1 -} och franska apotekare spelade en fram-v trädande roll.

Forskarna lyckades isolera en rad vikti- ga substanser, till exempel stryknin ur rävkaka år 1817, kinin ur kinabark o ~}

koffein ur kaffe år 1820 samt kokain - kokablad år 1855.

I stället för drogen, där verkan kan va- riera inom vida gränser, kunde man nu börja använda en väldefinierad kemisk substans som har en konstant samman- sättning och därför har konstant verkan.

En revolution på läkemedels- området

Under 1800-talet växte den organiska kemin fram, och det innebar en revolu- tion på läkemedelsområdet. Forskarna 'lyckades nu strukturbestämma flera av de isolerade innehållsämnena. I våra da- gar har man isolerat huvudinnehållsäm- nena i alla viktiga droger och också struk- turbestämt dem. Många ämnen kan

'>~•

•i<o -

o-J

...

. ^...

•'--..• ~~~

.•• t-.lli·J.,

Apoteksbolaget - ett serviceföretag på historisk grnnd

.. ^~

l.

ii :/

Fingerborgsblomma (Digitalis purpurea L.) ur

"0/fizinelle Gewächse" av O. G. Berg och C. F.

Schmidt 1858-1861.

Apoteksbolaget -

serviceföretag på historisk grund

Ett dubbelgiftskåp från 1870- talet. Skåpet stod tidigare på apoteket i Smedjebacken och finns numera på Farmacihisto- riska museet ⁱ Stockholm.

Apoteksbolagets läkemedelsförsäljning 1988 uttryckt i A UP, fördelad på typ av försäljning 73% MOT RECEPT

18% TILL SJUKHUS

- ^~ 1

\ /~// ^j

9% UTAN RECEPT \ ( /

---'-<--'-..~/

Under 1988 såldes läkemedelför 8) mil- jarder kronor på de svenska apoteken. För- delningen till sjukhus och till patienter mot recept respektive utan recept (egenvård) framgår av ovanstående bild.

framställas syntetiskt i laboratorierna, medan andra fortfarande måste isoleras ur drogerna, bland annat av kostnadsskäl.

Från mitten av 1800-talet började man också att framställa nya organiska före- ningar, som inte hade sin motsvarighet i naturen. Detta skedde framför allt i Tyskland.

Bland dessa organiska föreningar har många blivit mycket värdefulla läkeme- del. Acetylsalicylsyra framställdes år 1853 och infördes i medicinen år 1889 under namnet Aspirin. Detta är troligen det läkemedel som har haft den största förbrukningen genom tiderna. Utveck- lingen har fortsatt med ökad hastighet under hela vårt århundrade. De syntetis- ka läkemedlen utgör nu en stor del av vårt läkemedelsutbud, men forfarande har drygt fyrtio procent av dagens läke- medel sitt ursprung i naturen.

DAGENS LÄKEMEDEL

I Sverige finns det i dag 2 800 läkemedel registrerade, det vill säga som är godkän- da av Socialstyrelsen. För att ett läkeme- del ska bli registrerat, krävs omfattande undersökningar och dokumentation av effekter och biverkningar ..

Ungefär två tredjedelar av de läkeme- del som är registrerade i Sverige är re- ceptbelagda. Skälet är att det fordras en läkares speciella kompetens för att avgö- ra när och hur de ska användas.

Somliga läkemedel tillhandahålls utan recept för egenvård. Dessa mediciner är avsedda för lindriga åkommor. Men även receptfria läkemedel måste användas på rätt sätt. Därför är det viktigt med apote- kens information till kunden, liksom med informationen på läkemedelsför- packningen.

Alla läkemedel botar inte

Läkemedel gör mycket nytta och räddar många liv. De bemästrar sjukdomarna och gör den sjukes vardag mer uthärdlig.

Men tvärtemot vad många tror, är det bara cirka 15 procent av alla läkemedel (sett till kostnaden) som botar. Penicil- lin, till exempel, botar halsfluss och vissa andra infektionssjukdomar.

Hälften av läkemedlen kompenserar för en brist eller håller sjukdomar och riskfaktorer under kontroll. Miljontals människor runt om i världen kan leva med sin diabetes tack vare insulin eller med sin astma tack vare de mediciner som nu finns mot den sjukdomen. De bakomliggande orsakerna till sjukdom(",\!·

na är ofullständigt kända och kan inte un:' danröjas med dagens kunskap.

Ungefär 25 procent av våra läkemedel dämpar olika symtom, som värk och ångest. Många människor får till exem{"' · lindring mot schizofreni med neuroleptf:

ka.

Omkring 8 procent av läkemedlen, bland annat vacciner och gammaglobu- lin, förebygger sjukdomar. l procent av medicinerna, till exempel röntgenkon- trastmedel, används för att påvisa olika sjukdomar.

Kunskap om människokroppens funktioner ger bättre läkemedel Under de senaste årtiondena har läkeme- delsforskarna baserat sitt arbete på kun- skaper som de har om människans fysio- logi och om olika sjukdomsmekanismer.

Utifrån dessa kunskaper kan forskar~ - ·' ibland förstå hur läkemedelsmolekylern'a ska se ut för att kunna ingripa i sjuk- domsprocessen på ett effektivt och önsk- värt sätt.

1988 fick tre läkemedelsforskare rl .

J

belpriset i medicin. De belönades for sina upptäckter av några nya principer, som harresulterat i en rad nya läkemedel.

Läkemedel räddar liv Ett viktigt resultat a~ denna forskning Att narkosmedel och andra bedövnings- är den så kallade betareceptorblockerare medel faktiskt är livsavgörande, det tän- som sirJamesBlack utvecklade. I Sverige ker man nog inte så ofta på. Men det är finns det flera läkemedel av denna typ re- dessa läkemedel som gör det möjligt att gistrerade. Betareceptorblockerare däm- rädda livet på många människor med par den fysiologiska mekanism som gör hjälp av kirurgiska ingrepp. att hjärtat slår fortare och pumpar hårda-

Andra livräddande läkemedel är till re. Dessa läkemedel används bland annat exempel dialysmedel mot njursvikt, anti- mot kärlkramp och mot högt blodtryck.

biotika mot bakterieinfektioner och vac- De är numera en av de mest förskrivna ciner mot virus-och bakteriesjukdomar. ·:') äkemedelsgrupperna.

Vaccinerna är gamla läkemedel. De före:.~~·-. Black utvecklade också en histaminre- kom i Kina redan på 1000-talet. I slutet ceptorantagonist, cimetidin, som inne- av l 700-talet utfördes den första vacci- bar en ny princip för behandling av nationen i Europa, då mot smittkoppor. magsår. Med cimetidinet inleddes en

Apoteksbolaget -

serviceföretag på historisk grund

För många människor iJmebiir tillgefilgen tilllä/te- medel att de kan leva etf normttlt liu utan smärta eller handikapp.

Apoteksbolaget - ett serviceföretag på historisk grund

Läkemedelskostnaderna 1988 fordelade på anatomisk huvudgrupp

16%MATSMÄLTNING ÄMNESOMSÄ TINING

10% BLOD OCH BLOD- BILDANDE ORGAN

\ i

15%HJÄRTAOCH KRETSLOPP

14% CENTRALA - -

\~ \

~)

NERVSYSTEMET - - -' _....---

- -- -- - 1 - / , \

10% INFEKTIONs- \ / / • ' \ SJUKDOMAR \ /

.::.:..::.:.:=..::..:.:.::...::..:._ _ _ ^~~F- l \ /

11%ANDNINGS- ~J... \

ORGANEN

24%ÖVRIGA

Antalet läkemedelsposter 1988 fördelade på åldersgrupper

26% 15-44ÅR

8% 0-14ÅR

..,...--,---- !

-'--- - - -- - 77'- \ - """

\t\\ . \)

21% 75ÅR OCH DÄRÖVER

19%65-74ÅR .

^\ ----

\"'-

26%45-65ÅR

r

.:..:...__._:--'-'---- - - - - - '

Det är fler kvinnor än män som får läkeme- del. Kvinnorna, som utgör 51 procent av befolkningen, svarar för 55 procent av kost- naderna för receptförskrivna läkemedel och 61 procent av recepten. Det är också fler äldre människor än yngre som får läke- medel.

snabb utveckling av en serie läkemedel mot magsår.

De båda andra nobelpristagarna i me- dicin var Gertrude Elion och George Hitchings. De påvisade skillnader i nuk- leinsyreomsättningen mellan normala människoceller, cancerceller, bakterier och virus. Genom att utnyttja dessa skill- nader kunde forskarna utveckla läkeme- del som blockerar framställningen av nukleinsyror i sjukdomsframkallande celler. Dessa läkemedel tar död på de far- liga cellerna utan att i lika hög grad skada människans normala celler.

Merkaptopurin mot leukemi och acyklovir mot herpesvirus verkar efter denna princip. Det gör också trimeto- prim, som används mot urinvägsinfek- tioner och andra infektionssjukdomar.

LÄKEMEDLEN I FRAMTIDEN

Allt tyder på att läkemedelsterapin kom- mer att utvecklas snabbt under de kom- mande fem, tio åren. Utveckligen sker på flera nivåer. Dels lär man sig att bättre ut- nyttja de läkemedel som redan finns, dels lyckas man stegvis förbättra dessa läke- medel. Med forskningens hjälp kommer man också att kunna ta fram helt nya lä- kemedel. En del av dem grundas på gen- teknologi, andra bygger på andra nya te- rapeutiska principer.

Säkert kommer man även i framtiden att kunna utveckla läkemedelsterapin med hjälp av den nya kunskap som man får om gamla medel.

Befintliga läkemedel forbättras

Alla våra nu kända läkemedel har för- och nackdelar. Därför görs mycket ut- vecklingsarbete, främst inom läkeme- delsindustrin, för att förstärka medlens goda sidor och minska de dåliga. Detta sker dels genom att man förbättrar dose- ringsformen, till exempel tabletten, dels genom att man gör förbättringar av själva läkemedelsmolekylen. Genom att till- verka så kallade depåpreparat (till exe(. ^f'

pel tabletter som succesivt släpper ut

ra::

kemedlet i tarmen) har man kunnat för- länga verkningstiden betydligt hos flera medel. Patienterna behöver då inte ta ta- bletten eller sprutan så ofta. Det ö~-c·

följsamheten till läkarnas ordinationer och minskar besväret för patienten.

Även små molekylförändringar hos ett läkemedel kan leda till förbättringar.

Också här är betareceptorblockerarna ett bra exempel. De första medlen på mark- naden kunde inte användas av patienter med astma, vilket var en stor nackdel.

Men när man förändrade molekylerna re- ducerades denna nackdel kraftigt. De nya medlen, till exempel atenolol och me- toprolol, är nu de dominerande i grop-

Befintliga läkemedel får nya pen.

användningsområden Medel mot allergier av typen hösnuva Erfarenheten säger oss att man bara del- har också förbättrats med hjälp av mole- vis känner till ett läkemedels egenskaper kylförändringar. Dessa medel kallas anti- den dag det registreras och därmed blir histaminer och har varit kända sedan 5, - ' tillgängligt. Fortsatta prövningar världen talet. Alla har emellertid haft trötthet över leder till att man lär sig dosera med- som biverkan. Denna effekt har varit så let bättre. Man kanske också upptäcker stark hos vissa av medlen, att de också nya användningsområden. har använts som sömnmedel och lugna~~

Exempel på detta är en betareceptor- de medel. Under de senaste åren har mi t'

bioekerare som propanolol. Detta läke- dock hittat molekylvarianter som är

bra

medel introducerades för cirka 20 är se- mot allergi utan att ge trötthet.

dan för att motverka oregelbunden h j ärt- Nya doseringsformer och små mole- verksamhet och kärlkramp. I dag an- kylvariationer kommer även i framtiden vänds det emellertid mest för att be- att vara viktiga när det gäller att utveckla handla högt blodtryck. Det kan också nya läkemedel. Detta kanske inte leder skydda mot migrän. Doserna varierar till att nya sjukdomar kan behandlas.

kraftigt jämfört med förr. Numera finns Men det ger säkrare terapi, fårre biverk- tabletter på mellan l O mg och 160 mg ningar och möjlighet att behandla pati- tillgängliga. enter som tidigare inte har kunnat få

Acetylsalicylsyra är ett annat exempel hjälp.

på hur gamla mediciner kan användas på Forskarna börjar också förstå varför ett nytt sätt. Acetylsalicylsyra är det · .. olika individer kan reagera så olika på ett smärtstillande ämnet i till exempel Albyl':·.:,och samma läkemedel. Många förut och Magnecyl. Forskarna har funnit attY oförklarliga biverkningar har visat sig en låg dos av detta medel, ungefär 1/4 ta:. bero på att vissa människor omsätter lä- blett dagligen, kan skydda mot hjärtin- kemedel på ett ovanligt sätt. Dessa kun-

farkt. skaper kommer att leda till säkrare dose-

Apoteksbolaget - ett serviceföretag på historisk grund

En cell i genomskärning. Det gröna är cellens skyd- dande membran. Det gula är kärnan med kromo- somerna. Foto: Lennart Nilsson.

Apoteksbolaget- ett seroiceföretag på historisk grund

Läkemedel kräver ansvar.

Det faktiska försäljningsvärdet i Sverige 1988 jämfört med vad försäljningsvärdet skulle vara om ett annat lands utförsälj- ningspriser skulle ha gällt i Sverige.

ring och till att varje patient individuali- serar sin användning av läkemedlet.

Nya läkemedel baserade på genteknologi

Flera sjukdomar kan behandlas med framgång, när vi har tillgång till de hor- moner eller andra ämnen som saknas hos patienterna. Diabetes är ett exempel på detta. Det hormon som saknas, nämligen insulin, har under lång tid bara kunnat isoleras ur slaktavfall. Detta insulin är inte helt identiskt med människans. Men biotekniken har öppnat helt nya möjlig- heter, och i dag kan man producera

·mänskligt insulin i stora mängder till rimliga kostnader.

Insulin och åtskilliga andra viktiga lä- kemedel tillhör gruppen peptider och proteiner. Dit hör många hormoner lik- som även vacciner, blodkomponenter, antikroppar etc Det har tidigare varit omöjligt, eller mycket kostsamt, att isole- ra dessa läkemedel ur blod eller andra vävnader av djur eller människor. De pre- parat som man kunde producera var dessutom starkt förorenade av overksam- ma proteiner och andra ämnen. Risken för spridning av smitta fanns också.

Den nya biotekniken innebär att man kan oroprogrammera bakterier, så att de producerar mänskliga proteiner av öns- kat slag. Vi har redan insulin tillgängligt på det här sättet. Andra exempel är till- växthormon, vacciner, blodkomponenter och enzymer. Man har särskilt stora för- hoppningar då det gäller att göra nya och bättre vacciner. Vi kan därför räkna med att ⁱ framtiden få bra vacciner mot såväl bakterier som virus och parasiter.

Möjligheten att producera så kallade monoklonala antikroppar, som är riktade

mot en enda typ av celler, har rönt stort medicinskt intresse. Det är möjligt att vi kan få antikroppar som dödar cancercel- ler eller andra celler som orsakar sjuk- dom, utan att samtidigt skada de friska cellerna. Preparat av den här typen finns ännu inte registrerade i Sverige. Men fle- ra företag arbetar med produkter som sannolikt snart blir tillgängliga.

Nya läkemedel grundade på nya terapeutiska principer

Betydelsefulla forskningsgenombrott, som banar helt nya vägar, inträffar inte så ofta. Nobelpristagarna i medicin 1988 är dock exempel på forskare som har lyck-

ats med detta. ( y

Forskningsgenombrotten är ofta om (}f' liga att förutsäga. Men det är tänkbart att forskarna lyckas skapa nya terapier med hjälp av det stora kunnande som finns inom biokemi, fysiologi, genetik och in·-- munologi, i kombination med den av~

sevärda kunskap som man har kring ut- vecklingen av nya läkemedel.

Det är svårt att gissa inom vilka områ- den detta kan ske. Men man kan hoppas att det inträffar där vi i dag behöver för- bättra vår läkemedelsterapi. Främst ef- terlyser vi nya läkemedel för behandling av cancer, psykiska sjukdomar, reumatis- ka sjukdomar och virussjukdomar. Det är önskvärt att man för någon av dessa sjuk- domar kan finna medel som bara verkar på viruset eller den sjuka cellen och läm- nar de friska cellerna helt opåverkade.

Kombinationen av flera tillgängliga tekniker kan således leda till de forsk- ningsgenombrott som vi önskar. Mer;

dag kan ^vi inte förutsäga var och när des- sa ska komma.

,.

SVENSKA VOLYMEN 1/7 1987-30/6 1988 FÖR JAMFÖRDA PREPARAT (559 SPEC)

J Svenska I resp. lands Index l/7 -88 AUP-pnser A UP-priser (Svenge=

Land Antal spec st -88 MSEK-88 MSEK-88 =100)

Danmark 357 2 513 3 367 134

Norge 362 2 540 2 741 108

Belgien 203 1 604 1439 90

England 279 2106 1 944 92

Finland 355 2 1)63 3 341 126

Frankrike 142 l 109 765 69

Hol!dnd 282 2 (}61 3 412 l 66

Ital~<'n 145 1161 877 76

Schwe1z 246 1763 3 l] 8 177

Västtyskland 178 '1420 2199 155

Osternke 206 l 604 2006 125

Apoteksbolaget -

seroiceföretag på historisk grund

APOTEKSBOLAGETSROLL OCH SAMHÄLLSANSVAR

peteksbolaget är ett kun-

•..C::=J*?""\ skapsintensivt serviceföre-

tag, som har till huvud- uppgift att bedriva de- taljhandel med läkemedel. Detta sker på särskilda villkor.

Deri alldeles övervägande delen av rrksamheten är uppbyggd kring pro- uukter, vilkas hantering är underkastad en rad speciella bestämmelser.

Bolaget har ensamrätt att driva detalj- handel med läkemedel. Det befinner sig

· · ltså i en monopolsituation.

· ·- Apoteksbolaget ska inte sträva efter största möjliga vinst. Bolaget ska med sin prissättning medverka till att kostnader- na för sjukvården hålls så låga som möj- ligt.

Apoteksbolaget har ett särskilt uttalat samhällsansvar, som innebär att vi ska ta såväl företagsekonomiska som samhälls- ekonomiska hänsyn. Detta slås fast i riks- dagsbeslutet om bolagets bildande och i avtalet med staten.

APOTEKSVÄSENDET I HISTORISKT PERSPEKTN

peteksväsendet kom sent till Sverige i -Jämförelse med länderna söder om Ös-

tersjön. Våra första apotekare började sin verksamhet i slutet av 1400-talet. De flesta var tyskar, och så skulle det förbli

·-·,da in på 1700-talet. Det första apote- ket som var tillgängligt för allmänheten öppnades i Stockholm år 1575. Hundra år senare fanns det fem apotek i Stock- holm, men endast tretton i landsorten.

Det nordligaste låg i Gävle.

Lika ont var det om utbildade läkare.

Ytterst få svenskar hade tillgång tilllä- karvård och läkemedel. Det är inte att undra på att mängder av kringresande kvacksalvare fann en god marknad här uppe för allehanda humbugsmediciner och läkemedel. Apotekarna hade visser- ligen fått ensamrätt till all handel med apoteksvaror genom sina kungliga privi- legiebrev, men privilegierna var svårtol- kade, och det fanns ingen som kunde be- ivra överträdelser.

Medicinalväsendet ordnas

För att få ordning på området vidtog myndigheterna under senare· delen av 1600-talet en del åtgärder som lade grunden till ett svenskt medicinalväsen- de. Det började 1663 med att några Stockholmsläkare bildade Collegium medicum. Så småningom utvecklades detta till den myndighet som skulle få överinseendet över hela medicinalväsen- det.

Genom två kungliga brev till rikets apotekare 1675 och 1683lades grunden till apotekens privilegiesystem och be- kräftades ytterligare apotekarnas ensam- rätt till handel med apoteksvaror.

1686 kom den första farmakopen, Pharmacopoeia Holmiensis. 1688 kom de första Medicinalordningarna, med fö- reskrifter bland annat om verksamheten på apotek.

Brevet av år 1675 brukar räknas som ursprungshandling för Apotekarsociete- ten. Den blev längre fram en intresseor- ganisation för rikets samtliga apoteksin- nehavare. När Apoteksbolaget bildades 1971 blev Apatekarsocieteten delägare i bolaget och behöll sedan delägarskapet fram till 1986.

Läkemedelsdistributionen förbättras

Apoteken var under lång tid uteslutande förlagda till städerna. För att ge befolk- ningen på landsbygden bättre tillgång till läkemedel har myndigheterna under årens lopp inrättat en del förenklade apo- teksinrättningar, nämligen filialapotek och medikamentsförråd, lydande under självständiga apotek.

Från slutet av 1700-talet och nästan ett hundra år framåt fanns så kallade sockenapotek i åtskilliga socknar. Dessa var etablerade med insamlade medel och hade ofta klockaren som föreståndare.

1929 började man på en del mindre orter inrätta så kallade läkemedelsförråd med ett begränsat antal receptfria varor.

Förråden förlades ofta till en affär.

Droghandeln utvecklas

Apotekarnas ensamrätt till handeln med apoteksvaror medförde att all import

Apoteket Hjorten i Djursholm.

Apoteket grurulades 1902.

Apoteket Kronan i Stockholm.

Apoteket grundades på Karl XII.·s tid.

Apoteksbolaget - ett seroiceföretag på historisk grund

skylten härstammar från 1700-talet, då Morianen var kungligt amiralitetsapotek.

Antal öppenvårdsapotek 1865-1985

Antal mv/

apotek År Antal apotek l 000-tal

1865 186 22,1

1900 322 16,0

1950 480 14,6

1960 543 13,9

1965 573 13,6

1970 622 13,0

1973 662 12,3

1975 694 11,8

1976 702 11,7

1977 707 ll,7

1978 716 11,6

1979 720 Il ,5

1980 732 11,4

1981 737 11,3

1982 752 Il, l

1983 762 10,9

1984 771 10,8

1985 783 10,7

1986 786 10,7

1987 799 10,5

1988 808 10,5

och tillverkning av dessa varor var förbe- hållet apoteken. Redan vid mitten av

1700-talet började en del större apotek förse mindre apotek med importerade varor, med odlade och insamlade medici- nalväxter och med laboratorietillverkade beredningar. Denna droghandelsrörelse utvecklades mer och mer under 1800-ta- let. Apoteken Nordstjärnan i Stockholm, Kronan och Lejonet i Göteborg samt Fläkta Örn och Lejonet i Malmö, med flera, drev sådan rörelse.

Först genom apoteksvarustadgans till- komst 1913 blev det tillåtet även för and- ra än apoteksinnehavare att importera, tillverka och idka grosshandel med apo- teksvaror. Därmed kunde Apoteksvaru- centralen Vitrum, Kronans Droghandel och Apatekames Droghandel etableras utanför apoteken.

Läkemedelsindustrin föds ur apoteken

I likhet med droghandeln kan läkeme- delsindustrin sägas ha fötts ur apoteken.

Under sista hälften av 1800-talet utveck- lades framför allt i Tyskland en läkeme- delsindustri som började förse även svenska apotek med nya läkemedel. Om- kring sekelskiftet började röster höjas för en liknande industri även hos oss. Men enligt gällande författningar fick läkeme- delstillverkning endast ske på apotek.

N är apoteksvarustadgan kom 1913 var det så fritt fram för en industriell tillverk- ning utanför apoteken. Då startade också vår första läkemedelsindustri, Astra, som grundades av apotekare. Astra följdes snart av flera läkemedelsföretag.

1985 ÅRS AVTAL MED STATEN- GRUNDEN FÖR APOTEKSBOLAGETS

NUVARANDE VERKSAMHET

Enligt avtalet ska bolaget också till- handahålla läkemedelsinformation och läkemedelsstatistik I hälso- och sjuk- vårdslagen betonas att den enskilde har ansvar för den egna hälsan. Apotekens lä- kemedelsinformation är en av förutsätt- ningarna för en god egenvård.

Vid sidan av monopolet ingår det en- ligt avtalet med staten i bolagets uppgif- ter att i fri konkurrens sälja varor inom sjuk-, hälso-och kroppsvårdsområdet.

Apotekens tillgänglighet

När det gäller etableringen av apotek finns det två huvudlinjer:

-Apoteken ska lokaliseras i anslutnit' ;t

till sjukhus och vårdcentraler, där

cre'

flesta recepten skrivs ut. Huvudverk- samheten vid dessa apotek är expedi- tionen av receptläkemedel. Genom ett nära samarbete med läkare och övt( · sjukvårdspersonal anpassas apoteketS · öppethållande, sortiment och kundin- formation till det lokala behovet.

Samtliga sjukvårdshuvudmän har överlåtit driftansvaret för sjukhusens apotek till Apoteksbolaget. 1988 fanns det 118 sjukhusapotek Av dessa hade 77 också försäljning till allmän- heten. Därutöver finns det 250 apotek som ligger i nära anslutning till förskri- varna vid vårdcentralerna.

- Apoteken ska lokaliseras till platser där allmänheten gör sina dagliga in- köp. Även på dessa apotek är recept- hanteringen viktigast. Men de är i stör- re utsträckning än andra också inrikta- de på att tillhandahålla receptfria lä~

medel och andra varor för egenvård. '"'-

Det normala öppethållandet för me- delstora och större apotek är 49 timmar per vecka. Men 1988 hade 120 apot( ~ öppet under längre tid. I Stockholm, G~

teborg och Malmö finns apotek som till- handahåller hela sitt sortiment dygnet Det första avtalet mellan Apoteksbolaget runt. Dessutom kan p~tienter som besö- och staten tecknades 1970 i samband ker sjukhusens och vårdcentralernas med att bolaget bildades. Detta avtal för- jourmottagningar få en mindre mängd nyades 1985. medicin, en så kallad jourdos, med sig Avtalet med staten anger riktlinjerna hem utan kostnad. Detta innebär att pa- för Apoteksbolagets verksamhet. Företa- tienter som har förskrivits ett läkemedel get ska bland annat svara för att en god av en läkare kan få tillgång till medicinen läkemedelsförsörjning upprätthålls i hela under dygnets alla timmar.

landet till så låga kostnader som möjligt. På mindre orter, som saknar apotek, Detta ska man åstadkomma i intimt sam- kompletteras de 850 apoteken med apa- arbete med sjukvården. <;:'teksombud. 1988 fanns det l 170 apa- Avtalet anger dessutom inriktningen-3_:::teksombud runt om i landet. Varje om- när det gäller etableringar av apotek och· bud sorterar under ett apotek, som har andra försäljningsställen, öppethållande det farmaceutiska ansvaret för ombudets

och lagerhållning. verksamhet.

Apoteksbolaget - ett seroiceföretag på historisk grnnd

Industri

Parti- distribution

Detalj- distribution

Kunder

Ett integrerat distributions- system

l Sverige distribuerar varje läkemedels- tillverkare eller importör hela sitt sorti- ment genom endast ett partihandelsföre- tag, så kallad enkanalsdistribution. Nu- mera finns det två partihandelsföretag, nämligen Kronans Droghandel och ADA, som är ett helägt dotterbolag till Apoteks bolaget.

ADA svarar för merparten av den tota-

Distributionen

la distributionen av apoteksvaror till apo- teken. Från fyra orter - Stockholm, Gö- teborg, Malmö och Umeå - levererar ADA varor till apoteken inom 24 tim- mar efter det att ordern har kommit in, fem dagar i veckan.

Vissa varor körs ända hem till kundens bostad, till exempel inkontinenshjälp- medel, vars förpackningar ofta är stora och skrymmande. Denna ~iemdistribu­

tion omfattar i dag 90 000 kunder.

l

l '~,

Apoteksbolaget - ett seroiceföretag på historisk grund

Apotekens informationsservice till sjukvården

Enligt avtalet mellan Apoteksbolaget och staten ska bolaget "verka for utveck- lingen av en god information på läkeme- delsområdet och för fortlöpande produk- tion av statistik över läkemedelsförbruk- ningens art och omfattning."

Informationen om läkemedel och övri- ga produkter som apoteken tillhandahål- ler är sålunda en viktig del av deras verk- samhet. Denna information riktar sig både till allmänheten och till sjukvår- den.

Läkemedelsboken redovisar det aktuel- la terapeutiska kunnandet och är avsedd för läkare som arbetar i primärvården el- ler som är under utbildning. Boken utges vartannat år och överlämnas kostnads- fritt av de lokala apoteken tillläkare och utbildningsinstitutioner. Upplagan är 80 000 exemplar.

Läkemedelskommitten är en expert- grupp som arbetar på sjukvårdshuvud- mannens uppdrag. Kommitten är ett vik- tigt samarbetsorgan mellan apoteken och den öppna och slutna sjukvården.

Kommitten fungerar som rådgivare i lä- kemedelsfrågor och tar fram och rekom- menderar ett bassortiment. Den arbetar också med utbildning och information om läkemedel och läkemedelsförbruk- ning. Syftet är att såväl den öppna som slutna vården ska använda läkemedel op- timalt och säkert.

Apotekens breda kontakter med all- mänheten och sjukvårdspersonalen ger

god~ möjligheter att vidarebefordra kommitteernas överenskommelser, lik- som att återföra synpunkter och reaktio- ner till kommitteerna.

Apotekens läkemedelsstatistik används bland annat för att belysa förändringar och skillnader i läkemedelsanvändning- en, såväl i lokala som i nationella och in- ternationella studier. statistiken används också av läkemedelskommitteerna.

Via apoteken kan den enskilde läkaren eller vårdcentralen begära uppgifter om den egna läkemedelsförskrivningen. Lä- karna kan på så sätt värdera sin förskriv- ning och använda statistiken för en tera- peutisk självrannsakan. Statistiken blir ett hjälpmedel för en rationell läkeme- delsförskrivning.

Läkemedelsinformationscentralerna är ett stöd för läkemedelskommitteernas ar- bete och för informationen både inom den öppna och slutna vården. Informa- tionscentralerna besvarar frågor från lä- kare, farmaceuter och sjuksköterskor.

1988 fanns det läkemedelsinformations-

centraler vid universitetssjukhusen i Huddinge och Lund. Man byggernu suc- cessivt upp enheter vid landets övriga re- gions- och universitetssjukhus samt på flera länssjukhus. Detta sker i samarbete mellan sjukhusapoteken, läkemedels- kommitteerna och de kliniska farmako- logerna.

I tidskrifterna "Allmänmedicin" och

"Distriktsläkaren" medverkar Apoteks- bolaget med aktuell läkemedelsinforma- tion.

Genom dotterföretaget IHE, Institutet för hälso- och sjukvårdsekonomi, i Lund bidrar Apoteksbolaget med analyser, stu- dier och forskning inom det hälso- och sjukvårdsekonomiska området. IHE in- formerar också om pris-och kostnadsfrå- gor och kommer att erbjuda läkemedels- kommitteerna utbildning i hälsoekono- mi.

Genom ANNA - Apoteksbolagets nämnd för rationellläkemedelsanvändning -ger Apoteksbolaget stöd till forsknings- insatser och studier inom områdena läke- medelsepidemiologi och läkemedelsin- formation.

Apoteksbolaget har dessutom avsatt 50 miljoner kronor till en fond för forsk- ning och studier i hälsoekonomi och social- farmaci, främst med inriktning på lång- siktig forskning. Fonden stöder också forskarutbildningen genom doktorand- tjänster och stipendier. Den drivs av en stiftelse fristående från Apoteks bolaget.

Apoteken och sjukvårdens läkemedelsfortbildning

Apoteken medverkar i vårdpersonalens fortbildning kring läkemedel och tillhan- dahåller både muntlig och skriftlig infor- mation i form av kurser och utbildnings- material. Utbildningen riktar sig bland annat tillläkare och sjuksköterskor i den slutna vården, till distriktsläkare och dis- triktssköterskor samt till vårdbiträden i hemsjukvården.

Apoteken som informationskälla for allmänheten

Den muntliga informationen till kunder- na är en viktig del av apotekspersonalens arbete. En del kunder vill ha råd för att

delsgrupper, eller drygt 90% av antalet expedierade läkemedel.

Under 1988 introducerades också in- formationsblad om receptfria läkemedel.

Det skedde i samband med att det smärt- stillande medlet ibuprofen blev recept- fritt.

För att ge landets invandrare möjlighet till en god läkemedelsinformation finns doseringsanvisningar, som är översatta till 18 språk.

Tillsammans med sjukvården i respek- tive landsting utarbetar Apoteksbolaget Egenvårdshäften, där allmänheten får råd om hur man på egen hand klarar av enk- lare sjukdomar, krämpor och olycksfall. I några landsting finns boken intalad . .

ljudkassett. !l'

I broschyrserien ''Apoteken ger råd'' får allmänheten en fördjupad beskrivning av hur man själv kan behandla vissa åkom- mor, till exempel magbesvär.

Tidningen Apoteket är en källa till kur-"

skap och information för apotekens kun- der. "Apoteket" kommer ut med fem n\lmmer per år i en upplaga på drygt 500 000 exemplar. Den finns att hämta gratis på alla apotek.

Under 1988 innehöll "Apoteket"

bland annat artiklar om folksjukdomar, som högt blodtryck, struma och bröst- cancer. Även ämnen som rökning, bi- verkningar och amalgam behandlades.

Tidningen finns som taltidning för syn- skadade.

Under året gav Apoteksbolaget ut tre broschyrer om folksjukdomar, nämligen hjärtinfarkt, depression och Parkinsons sjukdom. Broschyrerna bygger på tidir·

re artiklar i tidningen Apoteket och g& · det möjligt för stora kund- och patient- grupper att få viktig information även se- dan tidningen har tagit slut. Häftena kan köpas på alla apotek. För synskadar .. finns informationen i form av ljudk~)

sett. Serien kommer att kompletteras med ett par broschyrer varje år.

1988 publicerade Apoteksbolaget den första skriften i en debattserie om läke- medlens roll i samhället, "Om läkemedel inte fanns". På så sätt hoppas bolaget kunna bidra till en mer utvecklad debatt om läkemedel.

kunna välja rätt i egenvårdssortimentet. FORSKNINGEN INOM

Receptkunderna informeras om hur me-

dicinen ska användas, om dess effekt och APOTEKSBOLAGET

eventuella biverkningar. --<'_Vid undervisningssjukhusen och regions- Som komplement till den muntliga in~':~ sjukhusen i landet förekommer ett forsk- formationen kan kunden få bladet "In~ . ningssamarbete mellan apoteken och kli- formation om din medicin". Det finns niksidan. På vart och ett av dessa sjuk- informationsblad till cirka 70 läkeme- husapotek finns apotekare med en kvali-

Apoteksbolaget - ett serviceföretag på historisk grnnd

Den muntliga informruimu.m rl/1 kwulcm åre-tl viktig del av apotekspcrsOim.lnLr arlurte.

A CL i Stockholm.

Apoteksbolaget -

seroiceföretag på historisk grnnd

ficerad vetenskaplig utbildning. Han el- ler hon deltar i forskningsarbetet, ansva- rar för apotekets läkemedelsinformation och arbetar i den lokala läkemedelskom- mitten.

Forskningen är huvudsakligen inriktad på att förbättra kunskapen och terapime- toderna när det gäller äldre basläke- medeL

Apoteksbolaget har dessutom träffat avtal med institutionerna för klinisk far- makologi vid flera universitetssjukhus.

Avtalet innebär bland annat att kliniska farmakologer medverkar i läkemedelsin- formationer till sjukvården. Bolaget får därmed tillgång till de kliniska farmako- logemas speciella kunskaper, vilket både breddar och fördjupar verksamheten.

APOTEKSBOLAGETS LÄKEMEDELS-

TILLVERKNING

För endast några årtionden sedan tillver- kades de flesta mediciner på apotek. l dag framställs endast 4% av läkeme- delsvolymen inom Apoteks bolaget.

Detta sker inte i konkurrens med läke- medelsindustrin.

Apoteksbolaget tillverkar bara medici- ner för ovanliga sjukdomar och i vissa speciella situationer, mediciner som an- nars inte vore tillgängliga på den svenska marknaden. Dessa läkemedel brukar kal- las fabrikantlösa läkemedel eller arphan drugs. Hälften av dessa fabrikantlösa lä- kemedel utgörs av hudpreparat.

De fabrikantlösa mediciner som ofta förskrivs av många läkare över hela lan- det finns fårdiga på apoteken i form av lagerbererdningar.

Apoteksbolagets läkemedelstillverk- ning sker i centrala produktionsanlägg- ningar och på vissa större apotek. Pro- duktionsenheterna ligger nära någon av ADA:s distribunaler i Stockholm, Göte- borg, Malmö eller Umeå.

APOTEKSBOLAGETS ROLL I HEMSniKVÅRDEN

kontinuerlig utveckling och anpassning till den nya situationen.

Inom Hemsjukvården kan Apoteksbo- lagets medverkan grovt delas in i två grupper:

- Utveckling av sortiment och tjäns- ter för olika patientgrupper.

- Utveckling av distributionen för att på ett effektivt sätt kunna leverera varor direkt hem till kunden. I detta utvecklingsarbete söker bolaget samarbete med kommun och lands- ting för att på bästa sätt ta till vara en samlad kompetens.

Samverkan i ett lokalt

distributionssystem ifi'i\

l Jönköping pågår ett försöksproje~

kring varudistributionen i hemsjukvår- den. Apoteksbolaget, kommunen och landstinget samarbetar, och projektet fi- nansieras bland annat med hjälp av ,-·

drag från Boendeservicedelegationeti.

Målsättningen är att utröna vilka möjlig- heter och begränsningar som finns i ett gemensamt beställnings- och transport- system för hemsjukvården. Ytterligare projekt planeras i andra kommuner.

Varor och tjänster från apoteken Dosförpackade läkemedel är ett exempel på hur apoteken utvecklar sina tjänster till hemsjukvården och till patienter inom äldreomsorgen. Läkemedlet förde- las på apoteket så att dosen för varje in- tagningstillfälle läggs i en separat behål- lare. Dosförpackningen gör det lättare för patienten eller vårdaren att sköta me- dicineringen på ett säkert sätt liksom :; ·-- följa läkarens ordination. Detta leder"\:

sin tur till bättre resultat av medicine- ringen.

Dosförpackningarna kan också köpas på apotek av den kund som vill göra d(f lättare för sig att rätt sköta sin medicin~­

ring. Under 1988 fick 14 800 kunder sina läkemedel dosförpackade.

Inom den mer avancerade hemsjuk- vården levererar Apoteksbolaget bland annat sådana läkemedel och engångsma- terial som behövs i samband med dialys- behandling av njurpatienter. Andra vitala Antalet personer i åldrarna 80 år och där- områden är kontinuerlig smärtlindring över stiger numera kraftigt. Samtidigt med hjälp av läkemedel, olika typer av vet vi att det biologiska åldrandet och medicinska gaser, främst andningsax- sjukligheten ökar från och med 75-års ål- ygen, samt näringsvätskor för patienter der. Fler färdigbehandlade patienter slus- med sjukdomar i mag- tarmkanalen.

sas också ut frän sjukhus och institutio_-:' ner för att sedan tas om hand i hemsjuk~~f~

vården. -

Allt detta kommer att ställa nya krav på apoteken, och inom bolaget pågår en

Apoteksbolaget -

seroiceföretag på historisk grund

Med hjälp av en bärbar hemdator kan man sam- ordna beställningen och distributionen av varor från apoteket och livsmedelsaffären hem till bland annat pensionärer. Tanken är att vårdbiträdet ska ha datorn med sig hem till vårdtagaren.