Kandidatexamen
Effekter av vitamin D på fysisk prestation hos uthållighetsidrottare
- Litteraturstudie
Författare: Blerta Fazliu Handledare: Peter Pagels Examinator: Marie Alricsson Termin: Vårterminen 2021 Ämne: Självständigt arbete i idrottsvetenskap,15 hp Kurskod: 2IV10E Nivå: Grund
1
Abstrakt
Bakgrund: Vitamin D är en solskensvitamin eftersom den bildas naturligt i kroppen när huden exponeras av solen. Vitamin D består av två fettlösliga former ergokalciferol (D2) och kolekalciferol (D3. Vitamin D är ett grundläggande komplement för att bevara en god hälsa och prestation. Syfte: Att undersöka vitamin D påverkan på fysisk
prestation hos uthållighetsidrottare. Metod: Artikelsökningar på PubMed och Sport Discus gjordes 30/3 - 2/4 för att undersöka syftet med studien. Sammanlagt
inkluderades 6 studier som undersökte vitamin D påverkan på fysisk prestation hos uthållighetsidrottare. Två kvalitetsbedömningar gjordes av studier för att undersöka om de uppfyller grundläggande kvalitetskrav. Resultat: Studierna genomförde fysiska tester och innehöll olika typ av uthållighetsidrottare, såsom löpare, cyklister, simmare, roddare, elitidrottare. Effekter av vitamin D på fysisk prestation var bland annat förbättrad muskelåterhämtning, muskelstyrka, snabbhet och syreupptagning.
Konklusion: Vitamin D har positiva effekter på fysisk prestation hos kvinnliga och manliga uthållighetsidrottare.
Nyckelord: Effekt, idrottare, prestation, vitamin D.
2
Abstract
Background: Vitamin D is a sunshine vitamin because it is formed naturally in the body when the skin is exposed to the sun. Vitamin D consists of two fat-soluble forms, ergocalciferol (D2) and cholecalciferol (D3). Vitamin D is a basic supplement for maintaining good health and performance. Purpose: To investigate the impact of vitamin D on the physical performance of endurance athletes. Method: Article searches were made in PubMed and Sport Discus 30/3-2/4 to investigate the purpose of the study. Totally 6 studies were included that have investigated the impact of vitamin D on the physical performance of endurance athletes. Two quality assessments were made on the studies to investigate whether they meet basic qualification requirements. Result:
The studies performed physical tests and included different types of endurance athletes such as runners, cyclists, swimmers, rowers, elite athletes. Effects of vitamin D on physical performance included improved muscle recovery, muscle strength, speed, and oxygen uptake. Conclusion: Vitamin D has positive effects on physical performance in female and male endurance athletes.
Keywords: Athlete, effect, performance, vitamin D.
I
Innehållsförteckning
Introduktion ... 5
Bakgrund ... 5
Definition - Vitamin D ... 5-7 Rekommendationer för vitamin D ... 7
Vitamin D betydelse på hälsan ... 8
Vitamin D betydelse på prestation... 8
Syfte och frågeställning ... 9
Metod ... 9
Studiedesign... 9
Datainsamling ... 9
Inklusion- och exklusionskriterier ... 10
Etiska aspekter ... 10
Sökresultat ... 10-11 Kvalitetsbedömning ... 11-13 Resultat ... 13
Mätmetod ... 13-14 Studiedesign och undersökningsgrupp ... 15-16 Effekter av vitamin D på fysisk prestation ... 16-17 Diskussion ... 17
Resultatdiskussion ... 17
Mätmetod ... 17-18 Studiedesign och undersökningsgrupp ... 18
Effekter av vitamin D på fysisk prestation ... 19-20 Metoddiskussion ... 20
Mätmetod ... 20
Datainsamling ... 21
Inklusion - och exklusionskriterier ... 21
Etiska aspekter ... 21-22 Sökresultat ... 22
Kvalitetsbedömning ... 22
Konklusion... 22 Referenser ... 23-25
Bilaga 1 ... 26-27
II
Introduktion
Anledningen till varför detta ämne valdes var att skaffa mig en helhetsbild av de effekter som vitamin D har på prestation. Samt öka förståelsen hur vitamin D kan öka och förbättra till exempel muskelstyrka och muskulär uthållighet hos flera idrottare inom uthållighetsträning. Exempel på idrottare som intresserar mig är löpare och simmare på grund av den variation på intensitet och övningar som utförs.
Vitamin D upptäcktes första gången i fisk, framför allt i torskleverolja. Upptäckten gjordes för att studera vitaminets nytta för hälsan och kroppen, vad gäller de
metaboliska och biologiska processer, till exempel hjärt-kärlsystemet och upptag av glukos i blodet (Dahlquist et al. 2015). Studier på vitamin D betydelse på prestation och hälsa har ökat de senaste åren, eftersom för att belysa vitaminets grundläggande
betydelse på benhälsan hos normalpopulationen och hos idrottare (Matsui 2020).
Bakgrund
Definition - Vitamin D
Vitamin D är en solskensvitamin eftersom den bildas naturligt i kroppen när huden exponeras av solen (Wacker & Holick 2013). Vitamin D består av två fettlösliga former ergokalciferol (D2) och kolekalciferol (D3). D2 och D3 bildas av ultraviolett strålning vid solexponering av växter såsom svampar och kantareller, och av människor och djur (Tripkovic et al. 2012).
Ultravioletta strålar (UV-B) från solen aktiverar produktionen av vitamin D i
människans hudceller. Vitamin D transporteras sedan från huden via blodet, bundet i fettransporterande kolesterolbollar, till kroppens inre organ såsom lever, njurar, tarm och skelett (Radlović et al. 2012).
Dessa organ aktiverar vid behov av vitamin D. Den aktiva vitamin D formen heter 25- hydroxyvitamin och transporteras i blodets serum dvs blodvätskan utan blodkroppar (Radlović et al. 2012). Det är denna formen som mäts via ett blodprov. Skillnaden
III
mellan D2 och D3 är att de ger olika effekter av den aktiva vitamin D formen som är 25-hydroxyvitamin (Radlović et al. 2012). I figur 1 visar hur vitamin D aktiverar av solen och transporterar till kroppens inre organ.
Figur 1. Redigerad av (Modin, Sandström, Blomquist & Nilsson 1998).
Det finns fyra nivåer som kännetecknar ett vitamin D värde, som är bristfällig,
otillräcklig, tillräcklig och optimal vitamin D status. Ett normalt vitamin D värde är 40- 70 ng/ml och ett bristfälligt vitamin D värde är 20 ng/ml (Rogersson 2017).
Faktorer som påverkar vitamin D statusen är bland annat solexponering, kostintag och kosttillskott. Dessa kan leda till att vitamin D statusen varierar och därmed resulterar i olika värden (Tripkovic et al. 2012). Solexponering i kombination med vitamin D i kosten är viktiga för att bevara ett normalt vitamin D värde i blodet (Ogan & Pritchett 2013). D2 och D3 finns i animaliska produkter och i vegetabiliska produkter. Produkter som innehåller D2 och D3 är bland annat, mjölk, svamp, smör, fisk, ägg, kosttillskott och flingor (Ogan & Pritchett 2013; Tripkovic et al. 2012).
Brist på vitamin D klassificeras som ett vanligt hälsoproblem hos den europeiska befolkningen, framför allt under vinterperioden. Detta inkluderar även kvinnliga och manliga idrottare såsom löpare, cyklister och roddare (Dahlquist et al. 2015).
IV
Det förekommer flera faktorer som kan leda till brist på vitamin D. Bland annat
minskad solexponering, stigande ålder, heltäckande kläder, sjukdomar som till exempel hypertyreos och lågt innehåll av vitamin D i kosten (Matsui 2020; Ogan & Pritchett 2013).
Brist på vitamin D kan leda till negativa effekter på hälsa och prestation. Bland annat försämrad syreupptagningsförmåga, muskelstyrka, benskörhet och minnessjukdomar såsom demens, alzheimer och schizofreni (Matsui 2020). Dessutom kan brist på vitamin D öka risken för psykisk ohälsa såsom stress, depression och cancersjukdomar,
(Rogersson 2017) såsom bröst-, blås och koloncancer (Wacker & Holick 2013).
Rekommendationer för vitamin D
Det förekommer olika rekommendationer för vitamin D intag hos normalpopulationen.
Det rekommenderade vitamin D intaget är relativt lika hos barn och vuxna, bortsett från äldre som har ett högre rekommenderat vitamin D intag (Ogan & Pritchett 2013).
Rekommendationer för det dagliga vitamin D intaget är specificerade för äldre, vuxna och barn.
Tabell 1. Rekommendationer för vitamin D hos äldre, vuxna och barn som är framtagna av medicinska institutet enligt (Ogan & Pritchett 2013).
Grupp Ålder Dos (mg/dag)
Äldre 70 + 800
Vuxna 19 - 70 600
Barn 1 – 18 400 – 600
Vitamin D betydelse på hälsan
Vitamin D är ett viktigt komplement för flera hälsoaspekter och funktioner i kroppen.
Vitamin D har hälsoförebyggande effekter mot psykisk ohälsa, kroniska sjukdomar och
V
autoimmuna sjukdomar såsom allergi, celiaki och depression (Charoenngam & Holick 2020; Matsui 2020). Samt har vitaminet till uppgift att reglera kalcium och fosfat koncentrationen i magkanalen och kalkbalansen i skelett, muskler, tänder och leder.
Detta för att bygga upp och upprätthålla ett starkt skelett.
Vitamin D har också en positiv inverkan på immunförsvaret genom att bidra till ett starkt skydd mot virus och bakterier såsom förkylning, influensa och infektion (Matsui 2020). Vitaminet har även andra funktioner i kroppssystemet med att reglera balansen mellan olika hormoner såsom östrogen och testosteron (Radlović et al. 2012). Det har visats sig att vitamin D kan skydda mot sjuklighet och dödlighet hos patienter som insjuknat i covid-19 (Matsui 2020).
Vitamin D betydelse på prestation
Vitamin D har en viktig och positiv inverkan på prestation genom att öka och förbättra muskelstyrkan hos uthållighetsidrottare av kosttillskott (Radlović et al. 2012) Samt inverka i muskelfibrerna typ 2 genom att reglera muskelcellernas serum- och kalciumnivå och muskelkontraktion (Ksiazek et al. 2019).
Vitamin D och testosteron har ett positivt samband i träningssyfte, eftersom testosteronets funktion är att återhämta och reparera musklerna efter ett avklarat träningspass. Testosteron är ett könshormon som produceras av män och kvinnor (Ksiazek et al. 2019).
Syfte och frågeställning
Syftet var att undersöka vitamin D påverkan på fysisk prestation hos uthållighetsidrottare.
Frågeställningen som besvarades var:
- Vilka effekter har vitamin D på fysisk prestation hos uthållighetsidrottare?
VI
Metod
Studien genomfördes under mars, april och slutfördes i maj 2021, för institutionen idrottsvetenskap vid Linnéuniversitetet i Kalmar.
Studiedesign
För att få en tydlig och fördjupad inblick kring ämnet så valde författaren att göra en litteraturstudie för att undersöka vilka studier som har gjorts på undersökningsämnet från tidigare forskning.
Datainsamling
De databaser som användes för att genomföra artikelsökningar i var PubMed och Sport Discus. Sökdatumen för artikelsökningar genomfördes 30/3-2/4.
Ämnesorden som användes i PubMed var: vitamin d, OR d vitamin, physical performance, OR exercise performance, endurance athlete, OR endurance sport.
Ämnesorden som användes i Sport Discus var: vitamin d OR d vitamin, physical performance, OR physical ability, endurance athlete. Artikelsökningarna bestod av kombinerade sökningar genom att tillägga dem i sökfältet med söksträngarna: #1 AND
#2 AND #3.
Inklusion- och exklusionskriterier
Vid val av ämne så valdes det att utgå från flera inklusion- och exklusionskriterier för att anpassa frågeställningen och syftet till studien. Inklusion- och exklusionskriterierna valdes för att säkerställa att det finns relevanta artiklar, men också att exkludera artiklar som är mindre relevanta för undersökningsämnet.
I denna studie inkluderades vetenskapligt granskade artiklar, artiklar skrivna på engelska, artiklar tillgängliga i fulltext, och artiklar som var publicerade inom
tidsspannet: 2012 - 2020. Artiklar som exkluderades var sådana som innehöll resultat
VII
kring målgrupper såsom barn, äldre och idrottare med olika sjukdomar, t.ex. diabetes typ 1 och ätstörning i form av bulimi.
Etiska aspekter
De etiska överväganden som författaren har gjort är att inkludera artiklar som fått etiskt godkännande från etisk kommitté. Alla artiklar erhöll etiskt godkännande från etisk kommitté då dem genomfört experiment i form av fysiska tester på idrottare.
Studierna godkändes i flera länder, som beskrivs nedan.
Mieszkowski et al. (2020) godkändes av bioetisk kommitté för klinisk forskning i Helsingfors i Finland. Krzywanski et al. (2020) godkändes av bioetisk kommitté vid medicinska universitetet i Polen i Warszawa. He et al. (2013) godkändes av etisk kommitté vid Loughborough universitet i Storbritannien. Mielgo-Ayuso et al. (2018) godkändes av etisk kommitté vid Basque i Spanien. Żebrowska et al. (2020) godkändes av etisk kommitté vid akademiska utbildningen i Katowice i Polen. Carswell et al.
(2018) godkändes av forskningsetisk kommitté i Storbritannien.
Sökresultat
Antalet sökträffar som resulterade i PubMed och Sport Discus var 249 artiklar. Artiklar som inte hade tillgång till fulltext exkluderades med 90 artiklar, och artiklar som inte var publicerade inom tidsspannet: 2012-2021 exkluderades med 90 artiklar. Artiklar som inte innehöll resultat på uthållighetsidrottare, exkluderades med 20 artiklar.
Resultat på äldre exkluderades med 33 artiklar och idrottare med sjukdomar såsom diabetes typ 1 och bulimi exkluderades med 9 artiklar. Sammanlagda sökresultatet och inklusion- och exklusionsprocessen av artiklar visas i figur 2.
VIII
Figur 2. Flödesschema för inklusion- och exklusionsprocessen av artiklar. Redigerad av (Moher et al.
2009).
Kvalitetsbedömning
Författaren har gjort två typ av kvalitetsbedömningar. Första bedömningen som gjordes grundade sig på artiklarnas studiedesign utifrån flera variabler såsom mätmetod, antal testgrupper, antal kontrollgrupper och träningsperiod. Kvaliteten av artiklar bedömdes i tre nivåer: låg kvalitet, medelhög kvalitet, hög kvalitet.
Artiklar med fler än en testgrupp hade hög kvalitet. Artiklar med endast en testgrupp hade medelhög kvalitet. Artiklar med en kontrollgrupp hade medelhög kvalitet. Artiklar som inte hade någon kontrollgrupp hade låg kvalitet.
Studier som hade en längre träningsperiod, kortare träningsperiod eller hade inte någon bestämd träningsperiod hade hög kvalitet och medelhög kvalitet. Artiklar med kliniskt verifierade mätmetoder som i det här fallet var fysiska tester hade hög kvalitet och medelhög kvalitet.
Andra bedömningen som gjordes grundade sig på ett frågefomulär utifrån mätverktyget AMSTAR som var avsedd för systematiska översikter enligt (Shea et al. 2007).
Frågeformuläret bestod av 11 frågor och fyra svarsalternativ: Ja, Nej, Kan inte svara, Ej tillämpligt (se bilaga 1). Kvaliteten av artiklar bedömdes i tre nivåer, låg kvalitet,
IX
medelhög kvalitet, hög kvalitet. De frågor som besvaras med ja vid
kvalitetsbedömningen hade hög kvalitet (Carswell et al. 2018; Krzywanski et al. 2020;
Mielgo-Ayuso et al. 2018; Żebrowska et al. 2020). Frågor som besvarades med nej vid kvalitetsbedömningen vad gäller brister i metoden och resultatet hade medelhög kvalitet (Mieszkowski et al. 2020). Frågor som inte gick att besvara eller inte var relevanta för de inkluderade artiklar hade låg kvalitet (He et al. 2013).
Bedömningsmallen användes för att bedöma artiklarnas genomförande på metod och resultat om de uppfyller grundläggande kvalitetskrav. AMSTAR är ett metodiskt mätverktyg för att bedöma den metodiska kvaliteten av systematiska litteraturstudier (Shea et al. 2007).
Totalt inkluderades 6 artiklar i studien. I tabell 2 visas första kvalitetsbedömningen av artiklar.
X Tabell 2. Kvalitetsbedömning av studiedesign.
Författare Mätmetod Testgrupp Kontrollgrupp Träningsperiod Kvalitet Carswell et al.
(2018)
Fysiska tester n = 2 n = 2 4-8 veckor Hög
He et al.
(2013)
Fysiska tester n = 4 n = 0 16 veckor Hög
Krzywanski et al. (2020)
Fysiska tester n = 3 n = 0 9 månader Medelhög
Mieszkowski et al. (2020)
Fysiska tester n = 1 n = 1 Presenteras ej Medelhög
Mielgo-Ayuso et al. (2018)
Fysiska tester n = 1 n = 1 15 veckor Medelhög
Żebrowska et al. (2020)
Fysiska tester n = 2 n = 1 3 veckor Hög
Resultat
Totalt var det sex artiklar som besvarade frågeställningen och uppfyllde syftet med studien.
Mätmetod
Ett flertal mätinstrument användes för att mäta och undersöka vitamin D påverkan på fysisk prestation hos uthållighetsidrottare utifrån fysiska tester.
Samtliga studier utförde uthållighetstester i form av löptest på 1,5 mil för att mäta syreupptagning i utomhusmiljö, triathlon, ultramaraton och löptest på löpband i 30
XI
minuter. Samt utfördes det styrke-och uthållighetsövningar med samma
träningsprogram inklusive övningar som tilldelades av personlig tränare till idrottare.
Samtliga studier gjorde blodprover i olika tidpunkter för att mäta och undersöka olika prestations variabler såsom serum, kroppssammansättning specifikt bentäthet som mättes med röntgenabsoptiometri. Samt vitamin D status, testosteron nivå som mättes med elektrokemiskt mätinstrument, och produktion av cytokiner som är en grupp proteiner.
Andra prestations variabler som mättes var järnhalt och hormonbalans med masspektrometri. Syreupptagning mättes med VO2max test, lungventilation och koldioxutsläpp mättes med syreapparat, det systoliska och diastoliska blodtrycket
mättes med blodtrycksmätare. Dessutom mättes koncentration av serum och biokemiska markörer, såsom atroponin, myoglobin, enzym och laktat. Endast (He et al. 2013)
gjorde ett salviaprov på idrottare.
Carswell et al. (2018); He et al. (2013); Mielgo-Ayuso et al. (2018); Żebrowska et al.
(2020) använde sig av olika frågeformulärer för självskattning av kostvanor, träningsvanor, tobaksvanor och sjukdomsvanor. Frågeformuläret kring kostvanor tilldelades av dietist och nutritionist till idrottare för att självskatta sina kostvanor, inklusive intag av kosttillskott och att undersöka ifall idrottarna hade ett normalt vitamin D status.
Frågeformuläret kring träningsvanor tilldelades av personlig tränare till idrottare för att självskatta sin totala träningsdos, dvs intensitet, frekvens och duration.
Frågeformulärerna kring tobaksvanor och sjukdomsvanor tilldelades av idrottsläkare till idrottare för att säkerställa att idrottarna inte konsumerade tobak innan testerna. Samt stäkerställa att idrottarna inte upplevda några sjukdomssymptom såsom huvudvärk, hosta och nysning som besvarades med tre svarsalternativ: Ja, Nej, Sällan, Ofta, Aldrig.
Denna självuppskattning gjordes innan provtagning av saliv och innan testet som varades i 4 veckor.
XII Studiedesign och undersökningsgrupp
Carswell et al. (2018) och Mieszkowski et al. (2020) gjorde en dubbelblind
randomiserad placebokontrollerad studie. Samt tre statistiska tester: regressionsanalys, envägs ANOVA och t-test för att analysera sambandet mellan serum, vitamin D och prestation. Men också för att jämföra sambandet mellan prestation, serum och vitamin D i form av kosttillskott. Carswell et al. (2018) och He et al. (201) gjorde en
kohortstudie.
Milego-Ayuso et al. (2018) och Żebrowska et al. (2020) gjorde en dubbelblind placebokontrollerad studie. Mieszkowski et al. (2020) och Żebrowska et al. (2020) gjorde en tvåvägs ANOVA för att analysera effekten av vitamin D på prestation, och på ultramaratonlöpningen före, direkt och 24 efter loppet.
Detta gjordes i olika tidpunkter för att författarna ville ta reda på ifall det förekom någon skillnad vad gäller vitamin D metabolismen på prestation i samband med ultramaraton. Pearson korrelationstest av (Żebrowska et al. 2020) gjordes för att bestämma effekten av vitamin D på prestation.
Mielgo-Ayuso et al. (2018) gjorde en dubbelblind placebokontrollerad studie och tre statistiska tester: Kolmogorov- Smirnov test, Levene’s test och t-test. Kolmogorov- Smirnov testet användes för att jämföra sambandet mellan vitamin D, blodsystem och muskelåterhämtning. Levene’s testet och t-testet användes för att analysera likheter och skillnader mellan vitamin D, blod och muskelåterhämtning.
He et al. (2013) och Krzywanski et al. (2020) gjorde en envägs ANOVA för att
undersöka effekten av träningsperiod och koncentration av serum och testosteron. Samt gjorde dessa en Shapiro-Wilk test för att identifiera skillnader i vitamin D vad gäller status, saliv och vita blodkroppar. He et al. (2013) gjorde också ett Mann-Whitney U- test.
Sammanlagt deltog 1607 idrottare i studierna. Idrottare som undersöktes var: cyklister, löpare, roddare, elitidrottare, simmare och medelåldern på dem var 29 år.
XIII
Deltagarna blev tilldelade vitamin D i olika doser. Carswell et al. (2018); Krzywanski et al. (2020); Mieszkowski et al. (2020); Milego-Ayuso et al. (2018); Żebrowska et al.
(2020) tilldelades vitamin D i form av kosttillskott till samtliga idrottare, i doserna 150,000 IU, 100 IU tre gånger/vecka i 4 veckor, och 400 IU 1 gång/vecka i 8 veckor.
Samt tilldelades det 2000 IU i 3 veckor, och 3000 IU i 8 veckor. Dessutom tilldelades det 800-4000 IU i 8-12 veckor. Tilldelning av doserna gjordes innan testerna. Endast (He et al. 2013) tilldelade den aktiva formen av vitamin D till idrottare som var 25- hydroxyvitamin och serum i 4 veckor.
He et al. (2013) och Krzywanski et al. (2020) inkluderade inte någon kontrollgrupp eller tilldelade inte någon placebo till idrottare. Carswell et al. (2018) och Żebrowska et al.
2020) som inkluderade kontrollgrupper tilldelade vitamin D i form av vegetabilisk olja och D3 i form av kosttillskott.
Effekter av vitamin D på fysisk prestation
Resultaten av studierna visade att vitamin D är ett viktigt komplement som dagligen bör intas för att bevara en god prestation. Effekter av vitamin D, inklusive D3 var bland annat förbättrad muskelstyrka, muskelåterhämtning, testosteron nivå, minskad risk för muskelskada, snabbhet, syreupptagning, biokemiska markörer, 25-hydroxyvitamin D, prestation, explosivitet, snabbhet och låg skaderisk hos uthållighetsidrottare. I tabell 3 visas en detaljerad uppställning på effekter av vitamin D på prestation till respektive studie.
XIV
Tabell 3. Fysiska effekter av vitamin D på fysisk prestation hos uthållighetsidrottare.
Författare Deltagare Ålder Idrottsgren Resultat Carswell et
al. (2018)
n = 758 män n = 346 kvinnor
25 Löpare Snabbhet
Explosivitet Prestation He et al.
(2013)
n = 83 män n = 184 kvinnor
18-40 Löpare Cyklister Simmare
Låg skaderisk Snabbhet Krzywanski
et al. (2020)
n = 79 män n = 70 kvinnor
25-26 Elitidrottare Förbättrad testosteron nivå
Mieszkowski et al. (2020)
n = 27 36-47 Ultramaratonlöpare Förbättrad 25-hydroxyvitamin D Mielgo-
Ayuso et al.
(2018)
n = 36 män 27 Roddare Förbättrad muskelåterhämtning Förbättrad 25-hydroxyvitamin D Förbättrad syreupptagning Żebrowska et
al. (2020)
n = 24 män 33-35 Ultramaratonlöpare Förbättrade biokemiska markörer Förbättrad skelettmuskulatur Förbättrad återhämtning Minskad risk för muskelskada
Diskussion
Resultatdiskussion Mätmetod
Flera mätinstrument användes i studierna såsom blodprover, fysiska tester och frågeformulärer. Blodprov användes för att utvärdera metabolismen och effekter av vitamin D på flera prestations variabler, till exempel serum.
Primära mätinstrumentet som användes var fysiska tester. Testerna bedömdes vara relevanta eftersom dem utvecklades och verifierades kliniskt med hjälp av olika professioner, såsom idrottsläkare, personlig tränare, dietist och nutritionist.
Frågeformulärerna användes för att bedöma livsstilen hos idrottare, utifrån deras träningsvanor, kostvanor, sjukdomsvanor och tobaksvanor.
XV
Carswell et al. (2018); He et al. (2013); Mielgo-Ayuso et al. (2018); Żebrowska et al.
(2020) delade ut frågeformulärer till idrottare för att självskatta sina träningsvanor, kostvanor sjukdomsvanor och tobaksvanor som sedan hanterades av personlig tränare och idrottsläkare. Detta gjordes för att testa ifall idrottarna var fysiskt och psykiskt förbereda och alterta med att delta i testerna. Samt för att undersöka om hur bra eller dåligt idrottarna förhåller sig till sina vardagliga vanor.
Det som kan vara en nackdel med ett liknande frågeformulär är att idrottaren överskattar eller underkattar sina vardagliga vanor, till exempel att idrottaren tränar mer eller
mindre utöver den rekommenderade träningsdosen.
Studiedesign och undersökningsgrupp
Alla studier som undersöktes bestod av testgrupp, fyra studier bestod av kontrollgrupp och två studier saknade kontrollgrupp. Samtliga testgrupper blev tilldelade vitamin D i form av kost eller kosttillskott, i olika doser.
Sammanlagt deltog 1607 uthållighetsidrottare i studierna, både äldre och yngre
idrottare. Majoriteten av idrottare som undersöktes var män och minoriteten av idrottare som undersöktes var kvinnor. Uthållighetsidrottare som undersöktes var flera i antalet såsom löpare, cyklister, simmare, roddare och elitidrottare. He et al. (2013) bestod av en blandad grupp av idrottare från olika idrottsgrenar såsom löpare, simmare och cyklister.
Carswell et al. (2018) och Mielgo-Ayuso et al. (2018) var relativt homogena när det gäller deltagarnas ålder. He et al. (2013); Krzywanski et al. (2020); Mieszkowski et al.
(2020); Żebrowska et al. (2020) hade en blandad åldersgrupp, till exempel 18-40 år.
Fördelen med att undersöka flera uthållighetsidrottare är att det bidrar till en bred inblick i effekter på prestation. Det som hade varit intressant att undersöka är eventuell skillnad i effekt av vitamin D hos män och kvinnor.
XVI Effekter av vitamin D på fysisk prestation
Vitamin D resulterade i ett flertal positiva effekter på prestation hos flera
uthållighetsidrottare. Även andra idrottare kan ha nytta av de vitamin D effekter i resultatet för att bevara en god prestation. Exempel på idrottare som kan ha nytta av effekterna är fotbollsspelare och hockeyspelare (He et al. 2013). Resultatet kan även bidra till ökad förståelse på olika hälsofördelar med att öka eller förbättra prestation hos idrottare oavsett vitamin D form, kosttillskott eller kost.
Fördelar med studierna var att de redovisade en bestämd och tydlig metod för att genomföra experimentövningarna, samt redovisades det en avancerad grad av analys utifrån statistiska tester såsom Mann Whitney U-test och envägs ANOVA på sambandet mellan vitamin D och prestation.
Studierna genomförde styrke- och uthållighetsövningar i form av till exempel ett löptest utomhus. Uthållighetsträning har en positiv inverkan på prestation då det ökar
syreupptagning och energi vid muskelaktivitet. Vilket är positivt eftersom vitamin D och uthållighetsträning förebygger flera muskelbesvär till exempel, inflammation och benfraktur. Ett dagligt intag av vitamin D i form av solexponering är gynnsamt för att förhindra brist på vitamin D hos uthållighetsidrottare.
Biokemiska markörer analyserades med ett blodprov av (Żebrowska et al. 2020) som var flera i antalet såsom artroponin, myoglobin, enzym och laktat. Dessa proteiner har olika funktioner och samverkan vid muskelaktivitet. Troponin reglerar
muskelkontraktion, myoglobin transporterar syre i muskelceller, enzym sönderdelar protein och transporterar protein i muskelceller och laktat syresätter muskler.
Biokemiska markörer används för att undersöka vad som sker i en viss muskeltyp vid smärta eller vid belastning. För att undersöka det så använder sig forskare av ett instrument som heter mikrodialys teknik. En idrottsläkare kan också använda denna metod för att identifiera smärta eller svårighetsgrad på en viss fysiologisk struktur genom att analysera smärtområdet hos olika uthållighetsidrottare.
XVII
Biokemiska markörer är lämpligt att undersöka för att ta reda på om idrottare upplevt någon form av muskelsmärta eller muskelbelastning tidigare, eller om idrottaren upplever det nu, före eller i samband med testövningar.
Testosteron som mättes av Krzywanski et al. (2020) hos idrottare var för att analysera nivån av testosteron, eftersom lågt intag av vitamin D kan sänka testosteron nivån och därmed kan försämra återhämtning och uppbyggnad av musklerna. Testosteron i kombination med optimalt vitamin D status hjälper till musklerna att återhämta sig och repareras efter muskelaktivitet.
Metoddiskussion
Mätmetod
Det föregående syftet var att undersöka vitamin D påverkan på fysisk prestation hos löpare. Eftersom det förekom brist på studier med löpare så uppfylldes därmed inte syftet, och av det skälet vill författaren uppmuntra forskare till att satsa mer på att studera effekten av vitamin D på löpare. Efter att ha reflekterat över val av målgrupp så valde författaren istället att undersöka vitamin D påverkan på uthållighetsidrottare.
En litteraturstudie användes som metod för att undersöka syftet. Detta valdes för att få en djup inblick på sambandet mellan vitamin D och prestation. Dessutom för att
författaren inte ska riskera att smittas av covid-19 vid fysiska kontakter med människor i samband med till exempel en intervjustudie.
Metoder som kräver fysiska kontakter med människor är intervjustudie. Skillnaden mellan en intervjustudie och en litteraturstudie är att litteraturstudien är baserat på en litteraturgenomgång av olika författare/forskare. Intervjustudien är baserat på individens självuppskattning i ett visst ämne.
Fördelar med att göra en litteraturstudie vid rådande situationer som covid-19 är att författaren inte behöver kontakta andra människor fysiskt, men också den frihet, smidighet och personliga intresset med att fördjupa sig i tidigare forskning. Andra
XVIII
fördelar är att det finns god tillgång till källor med internet och bibliotek när det gäller att söka och hämta material.
Nackdelar med att göra en litteraturstudie är att sökningsprocessen kan vara
tidskrävande vad gäller inkludering och exkludering av artiklar samt bedömning av artiklar utifrån flera kvalitetskrav. Tidsaspekten på sökningsprocessen kan variera olika beroende på antalet artiklar som inkluderas i en studie.
Datainsamling
PubMed och Sport Discus valdes som sökdatabaser för att genomföra artikelsökningar i.
Fördelen med att använda PubMed och Sport Discus är för att dem är relevanta att söka och hitta artiklar i för den utbildning som författaren studerar på.
Ämnesorden till artikelsökningar bestämdes med hjälp av nyckelord i form av
kombinationssökningar. Det som var svårt med att söka på flera ämnesord första gången var att artikelsökningarna resulterade i ett fåtal sökträffar. Vilket innebar att författaren behövde justera på ämnesorden genom att tillägga flera ord, såsom vitamin d eller d vitamin och physical performance eller physical ability.
Inklusion - och exklusionskriterier
Totalt användes det 6 kriterier i studien, varav 4 inklusionskriterier och 2
exklusionskriterier användes för att få fram ett relevant sökresultat av artiklar som inriktades på idrottare, prestation och vitamin D. Det som är bra med att använda sig av olika inklusion- och exklusionskriterier är att om sökresultatet skulle resultera i ett brett antal sökträffar så kan dessa användas för att begränsa antalet sökträffar. Eftersom för att förenkla sökprocessen och val av artiklar.
Etiska aspekter
Samtliga studier godkändes av etisk kommitté i följande länder och städer: Polen, Katowice, Warszawa, Storbritannien, Loughborough, Spanien, Basque, Finland, Helsingfors. Eftersom studierna genomförde experimentövningar på deltagare så krävs det från dessa att ta hänsyn till deras integritet. Det intressanta med författarna är deras
XIX
ursprung från olika länder. Carswell et al. (2018); He et al. (2013); Krzywanski et al.
(2020); Żebrowska et al. (2020) godkändes i samma land, Storbritannien och Polen.
Sökresultat
Antalet artiklar som resulterade i PubMed och Sport Discus var 249 artiklar.
Majoriteten av alla artiklar undersökte till viss del på undersökningsämnet, vitamin D påverkan på prestation. Det var få artiklar som undersökte vitamin D påverkan på prestation hos uthållighetsidrottare. Antalet artiklar som exkluderades var 242 artiklar, eftersom dem uppfyllde inte alla inklusionskriterier, till exempel inte tillgängliga i fulltext och publicerade inom tidsspannet: 2012-2020.
Kvalitetsbedömning
Skillnaden mellan de två kvalitetsbedömningar är att dem undersöker olika parametrar och går tillväga på olika sätt för att analysera studiernas metod och resultat.
Majoriteten av studier hade hög kvalitet och medelhög kvalitet (Carswell al. 2018;
Krzywanski et al. 2020; Mieszkowski et al. 2020; Mielgo-Ayuso et al. 2018; Żebrowska et al.) Endast He et al. (2013) hade låg kvalitet på grund av att dem inte uppfyllde ett antal kriterier enligt bedömningsmallen vad gäller dess genomförande på metod och resultat, se bilaga 1. Författaren valde att göra två bedömningar med syftet att utveckla den analytiska och kritiska bedömningen av olika studier.
Konklusion
Vitamin D har flera positiva effekter på fysisk prestation hos kvinnliga och manliga uthållighetsidrottare, såsom förbättrad muskelåterhämtning, syreupptagning, 25- hydroxyvitamin D, biokemiska markörer, skelettmuskulatur, minskad risk för muskelskada, låg skaderisk, testosteron nivå, snabbhet, explosivitet och prestation.
XX
Referenser
Charoenngam, N. & Holick, M.F. (2020). Immunologic Effects of Vitamin D on Human Health and Disease. Nutrients, 2097, (12). DOI:10.3390/nu12072097.
Carswell, A.T., Oliver, S.J., Wentz, M., Kashi, D.S., Roberts, R., Tang, J.C.Y., Izard, R.M., Jackson, S., Allan, Rhodes, L.E., Fraser, W.D., Greeves, J.P. & Walsh, N.P.
(2018). Influence of Vitamin D Supplementation by Sunlight or Oral D3 on Exercise Performance. Official Journal of the American College of Sports Medicine.
DOI:10.1249/MSS.0000000000001721.
Dahlquist, D.T., Dieter, B.P. & Koehle, M.S. (2015). Plausible ergogenic effects of vitamin D on athletic performance and recovery. Journal of the International Society of Sports Nutrition, 12, (33). DOI:10.1186/s12970-015-0093-8.
He, C.S., Handzlik, M., Fraser, W.D., Muhamad, A., Preston, H., Richardson, A. &
Gleeson, M. (2013). Influence of vitamin D status on respiratory infection incidence and immune function during 4 months of winter training in endurance sport athletes.
Vitamin D status and infection incidence in athletes, 13.
Krzywański, J., Pokrywka, A., Marcel Młyńczak, M. & Mikulski, T. (2020). Is vitamin D status reflected by testosterone concentration in elite athletes? Biology of Sport, 37, (3), pp. 229-237. DOI:10.5114.2020.95633.
Ksiazek, A., Zagrodna, A. & Slowinska-Lisowska, M. (2019). Vitamin D, Skeletal Muscle Function and Athletic Performance in Athletes - A Narrative Review. Nutrients, 11(8), pp. 2072-6643. DOI:10.3390/nu11081800.
XXI
Mielgo-Ayuso, J., Calleja-González, J., Urdampilleta, A., León-Guereño, P., Córdova, A., Caballero-García, A. & Fernandez-Lázaro, D. (2018). Effects of Vitamin D
Supplementation on Haematological Values and Muscle Recovery in Elite Male Traditional Rowers. Nutrients, 1968, (10). DOI:10.3390/nu10121968.
Modin, K., Sandström, H., Blomquist, H. & Nilsson, M. (1998). Ingen klinisk rakit trots inkomplett AD-tillägg- Bör de nationella rekommendationerna omvärderas?
Läkartidningen, 95, (8).
Moher, D., Liberati, A., Tetzlaff, J., Altman, D.G. & PRISMA Group. (2009). Preferred Reporting Items for Systemtic Reviews and Meta-Analyses: The PRISMA Statement.
Plos Medicine, 7, (6). DOI: 10.1371/journal.pmed.1000097.g001.
Mieszkowski, J., Stankiewicz, B., Kochanowicz, A., Niespodzinski, B., Kowalik, T., Zmijewski, M.A., Kowalski, K., Rola, R., Bienkowski, T. & Antosiewicz, J. (2020).
Ultra-Marathon-Induced Increase in Serum Levels of Vitamin D Metabolites: A Double-Blind Randomized Controlled Trial. Nutrients, 3629, (12). DOI:
10.3390/nu12123629.
Matsui, M.S. (2020). Vitamin D Update. Current Dermatology Reports, 9, pp. 323-330.
DOI:10.1007/s13671-020-00315-0.
Ogan, D. & Pritchett, K. (2013). Vitamin D and the Athlete: Risk, Recommendations and Benefits. Nutrients, 5, pp. 1856-1868. DOI:10.3390/nu5061856.
Rogerson, D. (2017). Vegan diets: practical advice for athletes and exercisers. Journal of the International Society of Sports Nutrition, 14, (36). DOI:10.1186/s12970-017- 0192-9.
Radlović, N., Mladenoviç´,M., Simic´, D. & Radlovic´, P. (2012). Vitamin D in the Light of Current Knowledge. Srp Arh Celok Lek, 140 (1-2), pp. 4-110. DOI:
10.2298/SARH1202110R.
XXII
Shea, B.J., Grimshaw, J.M., Wells, G.A., Boers, M., Andersson, N., Hamel, C., Porter, A.C., Tugwell, P., Moher, D. & Bouter, L.M. (2007). Development of AMSTAR: a measurement tool to assess the methodological quality of systematic reviews. BMC Medical Research Methodology, 7 (10). DOI:10.1186/1471-2288-7-10.
Tripkovic, L., Lambert, H., Hart, K., Smith, C, P., Bucca, G., Penson, S., Chope, G., Hyppönen, E., Berry, J., Vieth. & Lanham-New, R. (2012) Comparison of vitamin D2 and vitamin D3 supplementation in raising serum 25-hydroxyvitamin D status: a
systematic review and meta-analysis. The American journal of clinical nutrition, 6 (95), pp.1357-1364. DOI:10.3945/ajcn.111.031070.
Wintermeyer, E., Ihle, C., Ehnert, S., Stöckle, U., Ochs, G., de Zwart, P., Flesch, I., Bahrs, C. & Nussler, A.K. (2016). Crucial Role of Vitamin D in the Musculoskeletal System. Nutrients, 319 (8). DOI:10.3390/nu8060319.
Wacker, M. & Holick, M.F. (2013). Vitamin D Effects on Skeletal and Extraskeletal Health and the Need for Supplementation. Nutrients, 5, pp.111-148.
DOI:10.3390/nu5010111.
Żebrowska, A., Sadowska-Krępa, E., Stanula, A., Waśkiewicz, Z., Łakomy, O., Bezuglov, E., Niolaidis, P.T., Rosemann, T. & Knechtle, B. (2020). The effect of vitamin D supplementation on serum total 25 (OH) levels and biochemical markers of skeletal muscles in runners. Journal of the International Society of Sports Nutrition, 17, (18). DOI:10.1186/s12970-020-00347-8.
XXIII Bilaga 1
XXIV
