ekonomiadministrativa finansiella stod for att effektiva internationella skall produktiva

Å

R

s

^R E D

samt, som stod for betalningsförmedlingen, erbjuda kompletterande ekonomiadministrativa och finansiella tjå"nster.

o v

^l

s

N l N G

Genom Postgirot skall alla kunna nå alla med sina betalningar.

Nästan alla svenska privatpersoner, företag och andra organisatio- ner har en direkt eller indirekt alfårsrelation med Postgirot.

I ^11, A Il

Postgirot

1996 -

viktiga hände/set·__ l

VD-ordet_ . ____ . _ 2

Förvaltningsberå'ttelse

Postgirot i korthet _. ---·--···· --·---·· __ .... __ .... ___ .. ____

__

-··-·· ______ _ Organisation ______ ____ ··---···· _ ... ___

..

_ _ _ _ _ _ _ _ S trategier och prioriterade omrJden _____________ ---·· ---···· ________ _ Mål _____ --- - - -

4

5 6

7

Definitioner ___ ··-·--_ -·· ··- __ ·---

_ ___ _______

__________ _________

B

Femårsiiversikt ___ ---··-·- _ .. _ -·--- _

__ . __

·- ---__

_____ __ 9

Marknader_ l O

Kunder __ . 13

Tjiimter_______ 15

Finansiell verksamhet _______ ... ________ ---· ____ _ ____ 18 Dotterbolag __ --------_______

__

__________

____

_______ 19

Medarbetare 20

Kvalitet- -- - - - Miljii _

Resultat och liinsamhet Finansiell struktur

Riskkontroll _ _ _ - - - - Kapitaltå'ckningsanalys

Resttitatråkningar - Resultatanalys Balansrå'kningar

- Balansrå'kningsanalys

Noter till resultat-och balansråkningar _ _ _ _ _ _ _ _ Förslag till vinstdisposition __

Revisionsberå-tte/se

Styrelse och revisorer_ .. ·-·.

Direktion, stabschefor _ ___ ···-·---~

Adresser, kontaktpersoner

- - - = ______ _

EKONOMISK INFORMATION FRÅN POSTGIROT BANK AB (publ)

Halvårsrapport i september 1997

Niomånadersrapport i november 1997

Årsredovisning i början av aprill998.

Årsredovisning och delårsrapporter finns även i engelsk version.

Rapporterna kan beställas från Postgirot Kommunikation,

105 00 Stockholm. Telefon 08-781 30 00

eller fax

08-20 05 46.

22

23

24

25

26

27

28

29

30 31

32

52

53

54

55

56

e

Rörelseresultatet uppgick cill676 Mkr (576).

e

Ett förnyat avtal avseende köp av transaktionstjänster och kundservice från Postens konrorsnät gällde 1996. Om avta- let tillämpats även under 1995 hade rörelseresultatet upp- gått till 836 Mkr, se sidan 29.

• Postgirot tecknade ert nytt ramavtal med Riksrevisions- verket om betalningsförmedlingstjänster för stadiga myn- digheter för perioden l juli 1996 t o m 31 december 1998.

• Som ett led i Posegirots strategi att erbjuda andra finansi- ella aktörer betalningstjänster via Postgirot slöts avtal under

året med Länsförsäkringar Bank, IKANO Banken, Unibank, Merita Bank och Citibank. Ett nytt långsiktigt samarbetsav- tal träffades också med Sparbanken Sverige.

• Postgirot tecknade genom dotterbolaget Swedgiro AB ett joint ventureavtal med Eesti Hoiupank om etablering av ett girosystem i Estland.

e

Från och med ingången av 1996 förvaltar Postgirot sin egen likviditet och, på uppdrag från moderbolaget, även övriga Postkoncernens likviditet.

POSTGIROT BANK-KONCERNEN

REsULTATUTVECKLING NYCKELTAL

Mkr 1996 1995 1996 1995

Räntenetto 1996 2 173 Räntabilitet på eget kapital, % 27,0 25,6

Provisioner, netto l 266 l 568 I/K-tal inkl kreditförluster 1,22 1,16 Nettoresultat av finansiella eransaktioner 332 75 Placeringsmarginal, % 5,9 7 ,l

Övriga intäkter 136 454 Betalningsvolymer, Mdkr 5 307 5 242

Summa rörelseintäkter 3 730 4 270 InUning, genomsnitt, Mdkr 26,8 24,5 Utlåning, genomsnitt, Mdkr 3,7 1,5

Personalkostnader l 122 l 013 Eget kapital, Mdkr 1,9 1,7

Övriga kostnader l 913 2 663 Balansomslutning, Mdkr 54,1 46,4

Summa kostnader fore Kapitaltäckningsgrad* 16,5 25,1

kreditforlus ter 3 035 3 676 Primärkapiralrelacion, % 12,7 19,2

Resultat före kreditförluster 695 594 Medelantal anställda 3 032 3 036 Nöjd-Kund-Index

K red i rförlusrer -19 -18 - Företagskunder 75 77

Rörelseresultat 676 576 - Privatkunder 81 83

Personal som trivs (ViP-index) 59 55

Bokslursdispositioner -667 -236

Skart på årets resultat

o

-95

Årets resultat 9 245

• Kapitaltäckning beräknas endase för banken eftersom koncernen inre urgör en finansiell företagsgrupp. I kapitaltäckningsgraden får 1995 ingdr ej marknadsrisker.

Definitioner, se sid 8.

PosTGIROT 1996 ⁴ VIKTIGA HÄNDELSER

ID-ordet

Postgirot har gjort ett bra resultat. Rörelseresultatet uppgick til/676 Mkr (576). Det beror på ö'kade affå'rsvolymer och förbåltrat nettoresultat av finansiella transaktioner.

Dårutöver har nya avtal inom Postkoncernen och förå'ndrade volymer i postkontorsnå'tet gett en positiv resultateffekt om cirka 200 Mkr. I resultatet ingår ökade kostnader för

!T-satsningar med l 00 Mkr. Vi har dessutom avsatt mer å'n l 00 Mkr under 1996 för avgångsvederlag och förtidspensioneringar. Mot denna bakgrund å'r jag mycket nöjd med Postgirots resultat.

GYNNSAM UTVECKLING AV POsTGIROAFFÄREN

Vi har försvarat marknadsandelar på våra traditionellt starka marknader. Det vill säga betalningar från husbill samt från den offentliga sektorn. Vi har exempelvis 90 procene av alla kommuner och landsting som kunder. l konkurrens med övriga banker har vi återigen

~tt

Riksrevisionsverkets förrro- ende att sköta statens betalningar. Konkurrensen är stenhård och vi har all anledning att känna oss stolta. Detta ger en god förutsättning for 1997 års verksamhet. Som ett led i vår strä- van att

erbjuda andra finansiella aktörer betalningstjänster via

Postgirot har vi under året slutit nya avtal med både natio- nella och internationella aktörer. Vår roll som navet för betal- ningsförmedling har ytterligare stärkts under 1996.

Kunderna uppskattar våra nya tjänster. Under året har försäljniogen av våra mervärdestjänster A.ffårsgiro, Före- ningsgiro samt Hemgiro ökat med cirka 40 procent. Dessa tjänster bidrar till ökade inlåningsvolymer. Allt fler upp- täcker också våra nya elektroniska betalningtjänster. Efter- frågan på GiroGuide, en windowsbaserad betalningstjänst, har ökat mycket kraftigt under året som gått. Idag använ- der 40 000 kunder GiroGuide. Den ökande användningen av Postgirots elektroniska tjänster bidrar också till att Post- girots miljömål förverkligas.

sTRUKTURELLA FÖRÄNDRINGAR P

Å BANKMARKNADEN

Den tekniska utvecklingen, de strukturella förändringar som sker i bankmarknade n samt utvecklingen mot en gemensam valutaunion i Europa kan leda till etableringar av nya betalningssystem i Sverige. Detta skulle radikalt för- ändra villkoren på den svenska betalningsmarknaden. Sam- tidigt är det en möjlighet för oss att tillsammans med

2 PosTGIROT 1996 • VD-oRDET

utländska samarbetspartners ta vara med och konkurrera på den internationella marknaden genom att erbjuda våra kun- der ett bättre utbud av tjänster.

Vi har identifierat Ö

stersjöreg

ionen som en naturlig ny hemmamarknad. Postgirots spetskompetens inom betal- ningsförmedling är eftertraktad internationelle. Under 1996 slöts det första avtalet om samarbete i uppbyggnaden och delägarskap av ett betalningssystem i Estland och ytter- ligare projekt pågår. Vi skall akcivt söka samarbete med andra finansiella aktörer, såväl svenska som utländska. Post- girot skall även i detta avseende vara en konkurrenskraftig betalningsformedlare med ett kompletterande utbud av finansiella tjänster.

KUNDFOKUSERING I POSTEN

Under 1997 har en ny kundfokuserad organisation infarts i Posten, som innebär en gemensam försäljning av koncer- nens samtliga tjänster. Några viktiga utgångspunkter för den nya organisationen är att Postens struktur skall byggas från kunderna, utifrån och in. För Postgirot innebär omor- ganisationen att vi tillsammans med andra delar av Posten ännu bättre kan tillfredsställa våra kunders behov av bland annat ekonomiadministrativa helhetslösningar.

NY PRISSÄTTNING

Postgirots prissättning skall vara tydlig, enkel och spegla

det värde som tjänsterna genererar. Den l januari 1997

prissatte vi baskonton för privatkunder, föreningar och före-

tag samtidigt som servicenivån höjdes bland annat genom

snabbare redovisning och bättre räntevillkor. Vår ambition

är att erbjuda tjänster som täcker kundernas behov till kon-

kurrenskraftiga priser.

1997

·-Resultatet för 1997 kommet sannolikt att bli lägre än

"1996 års resultat. De lägre marknadsräntorna slår igenom och försämrar avkastningen på Postgirots placeringar. Sam- tidigt stärks resultatnivån av den nya prissättningen på postgirokonton och den prognostisera! fortsatt goda volym- tillväxten. De följande åren kommer att belastas av stora IT-investeringar. Två stora frågor kommer väsentligt att påverka bankväsendet och betalningssystemen. Den ena är EMU, vilket innebär betydande förändringar för betalnings- förmedlare oavsett om Sverige går med i EMU eller ej. Den andra stora frågan är alla datasystems omställning och anpassning till sekelskiftet. Enligt vår bedömning ligger vi väl till i både lösningar och tidplaner.

Avslutningsvis vill jag tacka Postgirots kunder för det förtroende och de utmaningar ni ger oss. Jag vill också rikta

ett stort tack till samtliga medarbetare för det gångna året.

Trots ruffa utmaningar, forändringar och ökade krav har våra medarbetares motivation varit hög enligt interna mät- ningar. Detta är ett starkt skäl för oss att se framtiden an med tillförsikt och optimism.

Stockholm i mars 1997

p!!~

Stf verkställande direktör

PosTGIROT 1996 • VD-oRDET 3

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

-... ~

-

.

PosTGIROT BANK AB (PUBL) ORG NR 5r64o1-9704

Postgirot i ko1 thet

Postgirot år marknadsledande på den svenska betalningsmarknaden. Nästan alla svenska före- tag, organisationer o ch privatpersoner har en alfårsrelation med Postgirot via postgirokonton eller via banker som samarbetar med Postgirot.

~stgirots

affå'rside: Postgirot skall göra kundens pengar mer produktiva genom att erbjuda effektiva nationella och inter- nationella betalnings-och informationstjänster över postgiro- konton samt, som stiid

for

betalningsformed/in gen, erbjuda kompletterande ekonomiadministrativa och finamie/la tjå'mter.

L

Postgirots kundbas omfattar över l miljon privatpersoner och 700 000 företag, föreningar och andra organisationer.

Under ett år medverkar Postgirot till att cirka 5 800 miljar- der kronor, fördelat på cirka

430

miljoner affärstransaktio- ner, byter ägare.

Posegirot konkurrerar som självständig part med affärsban- kerna och deras gemensamägda BankgirocentraL Tydliga ägarförhållanden ger Postgirot en fördel i utvecklingen av nya tjänster. Den direkta kontorelationen till kunderna möj ~ liggör också en snabbare bokföring och redovisning. Post- girot samarbetar med ett antal svenska och utländska banker och utför dessa bankers betalningsuppdrag på entreprenad.

Som komplement

till

betalningsförmedlingen erbjuder Postgirot ett brett sortiment av tilläggstjänster såsom kort- fristig inlåning, rörelsekrediter, kontokort, factoring, export-och importfinansiering och garantier.

DENSVENSKABETALNTINGSMARKNADEN

RIM(,AlOMI.0!'-<10Rl I

·.

_{· ..}

RIKSBANKE:N

POSIGIROT llA~K

t<: UYO

llA .... t<:

VPC - V-\Rill P-\PPf.R~­

CJ:~lR,\U.:-.r

01\.1 - DrRI'd!

Postgirot är som ledande betalningsbank en viktig del av dm finansiella infrastrukturm i Sverige. I konkrtrrens med alfårsbankerna och deras gemematnå'gda Bankgirocet1tral erhjrt- der PostgirfJt ett tydligt alternativ med tfJtalansvar i hela kundrelarionen.

4 PosTGIROT 1996 ~ PosTGIROT l KORTHET

01 ^{gct1llSCI ti011}

Postgirot Bank A B dr dotterbolag till Posten AB, som till l 00 procent å'gs av svenska staten.

Postgirot har bedrivit betalningsf?irmedling sedan 1925 och startade sin verksamhet som bank och aktiebolag den l mar s 1 994 i samband med bolagiseringen av affärsverket Posten. Varu- namnet och logotypen Postgirot anvå"nds s;'nonymt med det juridiska namnet Postgirot Bank AB.

STABER

K0\111-:L t--l KAl'! O 'J

·JURIDIK

· F l.RSO'J .A I KV!\Ll'l C'l OCH

\.!!!JO

I:KO:-lOMI OCH IlNANf.

SI\RI'I.\1'.

V))

DIRFKTJO:>.

AFFt\R'>~ !'OD/

FOHSÄLJNIN(;

PHODl_I{(TlO~J

DOTTERBOLAG

f>Wi:DGIRO AR !P3 AB

UI'VECKliNG

Ekonomi och Finans: Finansiell handel, riskkontroll, redovisning och ekonomisk styrning.

Tjiinster: Tjänsteutveckling och kredithantering.

Af/å"rsstö'd/Förså'ljning: Fiirså'ljning i samverkan med Postkoncernens gemensamma säljkår.

Produktion: Produktion och redovisning av betalningsuppdra g.

Utveckling: Utveckling och /ö'rvaltning av IT-miljö'n.

REsULTAT- ENHETER

FOiH IAG'i- FINA'N5

· PROCARD

Under 1996 kompletterades den traditionella linje/funk- tionsstyrningen enligt ovan med processtyrning. Direk- tionsmedlemmarna är ansvariga för de viktigaste processer- na. Postgirors organisation vidareutvecklades den 1 januari 1997 som en del av en omorganisation av hela Postkoncer- nen. Postgirots säljare verkar i en för Postkoncernen gemen- sam säljkår.

vall, Örebro, Norrköping, Södertälje och Tierp samt ett fltal på andra orter i landet.

Huvuddelen av Postgirots anställda arbetar i Stockholm.

Därutöver har Postgirot personal i Malmö, Göteborg, Sunds-

Av Postgirots cirka 3 500 anställda arbetar cirka 2 300 inom produktion av girobetalningar och kontoredovisning.

Däruröver fördelar sig resterande l 200 anställda huvudsak- ligen inom ADB/informatik, marknadsföring och försälj- ning, ekonomi och finans samt personal och juridik.

PosTGIROT 1996 • ORGANISATION 5

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

t ^J t2teg1e1 oc/:1 jJ1 ioriterade onzradeJl

E Vs fria bankmarknad, EMU, sekelskiftet och !T-utvecklingen medför att Postgirot under de kommande åren står inför en stor utmaning och kostnad vad avser anpassning och utveckling av system, tjå'nster och kommunikationsgränssnitt mot kunderna.

Räntan kommer sannolikt att ligga kvar på en låg nivå, vil- ket innebär en försämring av Postgirots intjänandeförmåga.

Vidare kommer konkurrensen att skärpas och räntemargina- lerna att sjunka. Strukturförändringarna på de finansiella marknaderna fortsätter sannolikt med samgåenden och upp- köp samt ytterligare inbrytningar av utländska aktörer.

Utvecklingen inom informationstekniken möjliggör elektronisk handel och elektroniska betalningar. Fortsatta rationaliseringar inom näringsliv och offentlig sektor skapar behov av nya tjänster inom ekonomiadministration. Därut- över kommer sekelskiftet och EMU att kräva omfattande förändringar av alla datasystem. Mot bakgrund av de förän- drade villkoren i omvärlden har Postgirot valt att prioritera ett

antal områden som beskrivs nedan.

KUNDFOKUSERING

Inom hela Postenkoncernen sker nu en ökad kundfokuse- ring. I början av 1997 infördes en ny organisation som tar fasta på att åstadkomma merförsäljning och förenkla samar- betet med kunden. Varje kund kommer att

ha en kundan-

svarig i Posten, som skall medverka till individuella lösning-

ar med stor flexibilitet baserade på ett standardutbud av

tjänster.

TJÄNSTEUTVECKLING

Postgirots kunskap och kapacitet inom betalningsförmed- ling skall vidareutvecklas för att bredda kontakterna med kunderna och vidga marknaden. Det handlar i första hand om ekonomiadministrativa system och tjänster. Hit hör alla moment i samband med upphandling och offertgivning, ordererkännande, fakturering, kravrutiner, etc. Kortmark- naden kommer också att utvecklas intensivt de närmaste åren, främst genom olika typer av smart-card lösningar.

En fortsatt utveckling av !T-lösningar bidrar till att för- bättra kvalitet och tillgänglighet i Postgirots tjänster, vilket i sin tur är en förutsättning för fortsatt hög kundtrohet och lojalitet.

6 POSTGIROT 1996 ¹ STRATEGIER OCH PRIORITERADE OMRÅDEN

INTERNATIONALISERING

Postgirot har cirka 50 procent av all svensk betalningsför- medling mätt i kronor. Marknaden visar en liten men stabil tillväxt. För att öka volymerna kommer Postgirot att på oli- ka sätt vidga sina ramar internationellt. Det skall ske dels genom utveckling av befintliga girosamarbeten och dels genom etablering på nya marknader, i första hand Östersjö- regionen.

AVGIFTSFINANSIERING

Finansieringen av verksamheten har till stor del skett genom att Postgirot placerat likviditeten och erhållit ränte- intäkter. Låga räntenivåer och kortare floar leder till mins- kad intjänandeförmåga. Postg irot kommer i ökad utsträck- ning att prissätta tjänsterna. Prissättningen skall vara tyd- lig, enkel och spegla det värde som tjänsterna skapar. Inom överskådlig ftamtid kommer dock räntenettot fortfarande

att

vara den största intäktskällan för Postgirot.

SYSTEMSTRUKTUR INFÖR EMU OCH SEKELSKIFTET

Inför sekelskiftet måste alla datasystem anpassas. Till detta

kommer behovet av omfattande anpassningar och utveck-

lingar av betalningssystem som kan hantera Euro eller

parallella valutor. Postgirot ligger väl till i både lösningar

och tidplaner.

I al

Postgirot har tre huvudmål: lönsamhet, nöjda kunder och personal som trivs. Målen samverkar och en god måluppfyllelse jö'r vart och ett å'r en förutså'ttning for att kundernas behov av service skall kunna tillgodoses och for att Postgirot skall kunna vara liinsamt på lång sikt.

LÖNSAMHET

Postgirots övergripande ekonomiska mål är en räntabilitet på eget kapital på minst 15 procent. Samtidigt skall det lagstadgade kravet på en kapitaltäckning om minst 8 pro- cent uppfyllas. Se vidare sidan 24.

NÖJDA KUNDER

På de marknader där Postgirot verkat skall banken ha Sveriges mest nöjda kunder. Postgirot skall kännetecknas av förtroende, närhet och engagemang. Förtroende genom att ge god kvalitet och vara pålitligt. Närhet genom att vara tillgängligt, hjälpsame och enkelt att ha att göra med.

Engagemang genom att vara lyhörd för kundens önskemål.

Kundernas upplevelse av Postgirots kvalitet mäts sedan sex år tillbaka med hjälp av en metod som kallas Nöjd-Kund- Index, NKI. NKI-mätningarna undersöker den totala till- fredsställelsen med Postgirot och vilka enskilda faktorer, såsom snabb och korrekt betalning och redovisning, pris- värdhet eller telefonservice, som har den största inverkan på hur nöjda kunderna är.

Se

vidare sidan 22.

PERSON AL SOM TRIVS

Postgirots tredje mål, personal som trivs, mäts kontinuer- ligt genom att samtliga medarbetare flr besvara en enkät om hur nöjd man är med sin totala arbetssituation i Post- girot. Mätningen benämns ViP och står för Vi i Posten. Se vidare sidan 20.

LÖNSAMHET (Räntabilitet på eget kapital)

NÖJDA KUNDER (NKI-index)

PERSON AL SOM TRIVS (ViP-index)

% 50

40 30

20 lO

o

Index JOO

92 93 94 95 96 - Lönsamher

Der övergripande eko- nomiska målet för Postgirot är att generera

80 60 40 20

en räntabilitet på eget kapital på minst 15 procent.

'J j ¹¹

i

¹¹

Il l Il

l!

1

I l

! l

! ;

)

l

92 93 94 95 96 - Företagskunder

Privatkunder Postgirots NKI-mål är 80 för företagskunder och 83 for privarkunder.

Index 60 50

40

30

20

10

o ... ._..-.__..J __ __...__

93 94 95 96 - Personal som trivs

Målet för personal som trivs, ViP är are index skall uppg&

till 57.

PosTernor 1996 o MÅL 7

FöRV/t.LTNlNGSBERÄTTELSE

RÄNTABILITET P Å EGET KAPITAL

Rörelseresultat efter 28 procent schablonskatt i fårhållande till genomsnittligt eget kapital, definierat som genomsnit- tet av beskattat eget kapital vid årets ingång och utgång justerat fcir under året utbetald utdelning och eventuell ny- emission.

AVKASTNING PÅ TOTALT KAPITAL

RISKV ÄGT BELOPP

Det bokförda värdet av olika tillgångsposter i balansräk-

'

niogen och åtaganden utanför balansräkningen värderas enligt lagen om kapitaltäckning och stora exponeringar.

Värderingen tar hänsyn till grad av kreditrisk samt mark- nadsrisk avseenderänte-och valutakursfcirändringar. Sum- man av de riskvägda värdena utgör det riskvägda beloppet.

Rörelseresultat i relation till genomsnitdig balansomslutning. KAPITALTÄCKNINGSGRAD

Kapitalbasen i forhållande till riskvägt belopp. Kapitaltäck- IIK-TAL niogen skall enligt lagen om kapitaltäckning och stOra Rörelseintäkter i förhållande till summa kostnader. l/ K-talet exponeringar fcir kreditinstitut uppgå till minst 8 procent.

beräknas före och efter kreditförluster.

PLACERINGSMARGINAL

Räntenetro i forhållande till daglig genomsnittlig balans- omslutning.

BETALNINGSVOLYMER

Avser summan av alla på respektive postgirokonto kredi- terade och debiterade belopp netto, det vill säga betalningar som ger en inlåningseffekt. Med netto menas att eliminering av transaktioner inom koncerner eller motsvarande skett.

INLÅNING

Genomsnittlig volym for inlåning knuten till postgirokonton.

UTLÅNING

Utnyttjade belopp för girokrediter och kortkrediter jämte fast utlåning i sve nska kronor och utländsk valuta.

KAPITALBAS

Kapitalbasen är summan av primärt och supplementärt kapital. Primärt kapital består av eget kapital- reducerat med goodwill och föreslagen utdelning - samt 72 procent av obeskattade reserver. Som supplementärt kapital räknas tidsbundna förlagslån, med viss reduktion om den återstå- ende löptiden understiger fem

år.

8 PosTGIROT 1996 • DEFINITIONER

PRIMÄRKAPITALRELATION Primärkapital i förhållande till riskvägt belopp.

MEDELANTAL ANST ÄLLDA

Medelantalet anställda definieras som betald närvarotid dividerad med normalarbetstid. För Postgirot anses normal- arbetstiden vara l 600 timmar per år.

NÖJD-KUND-INDEX

Nöjd-Kund-Index (NKI) uttrycker kundernas totala till- fredsställelse med Postgirot. Kundupplevelsen mäts varje kvartal och omfattar både företag och privatkunder.

PERSON AL SOM TRIVS

Målet Personal som trivs uttrycks i ett ViP-index. ViP mäts

varje kvartal genom en enkät till anställda rörande attityder

till chefer, arbetsuppgifter och arbetsmiljö.

F enzå1"Jii~'e1 Jikt

1996 1995 1994* 1993* 1992 *

REsULTATRÄKNINGAR (Mkr)

Räntenetto

1996 2 173 l 913 2 149 2 978

Provisioner, netto

1266 l 568 l 871 l 829 l 693

Nettoresultat av finansiella transaktioner

332 75 - 6 83 54

Övriga intäkter

136 454 464 592 600

Summa rörelseintäkter

3 730 4 270 4 242 4 653 5 325

Personalkostnader

l 122 1013 873 877 923

Övriga kostnader

l 913 2 663 2 851 3 068 3 118

Summa kostnader fore kreditförluster

3 035 3 676 3 724 3 945 4 041

Resultat före kreditförluster

695 594 518 708 l 284

Kreditförluster

-19 -18 - 8

Rörelseresultat

676 576 510 708 l 284

Boks l ursdispas i tioner

-667 -236

Skatt på årets resultat

o -95 -122

Årets resultat

9 245 388 708 l 284

BALANSRÄKNINGAR (Mkr)

Utlåning till kreditinstitut

22 230 7 384 lO 682 4 592 4 053

U dåning till allmänheten

7 783 5 726 l 232 2 204 l 981

Räntebärande värdepapper

20 882 30 734 25 402 24 551 24 597

Övriga tillgångar

3 208 2 516 l 052 l 456 721

Summa tillgångar

54 103 46 360 38 368 32 803 31 352

skulder till kreditinstitut

6 740 7 331 5 08 1 437 591

In- och upplåning från allmänheten

42 880 35 122 29 426 27 929 25 529

Övriga skulder och avsättningar

2 624 2 157 2 277 3 097 3 429

Eget kapital

l 859 l 750 l 584 l 340 1 803

Summa skulder och eget kapital

54103 46 360 38 368 32 803 31 352

NYCKELTAL

Räntabilitet på eget kapital, %

27,0 25,6 27,4 28,3 40 ,3

Avkastning på totalt kapital, %

1,35 1,36 1,43 2,21 3,60

l/K-tal exkl kreditförluster

1,23 1,1 6 1,14 1,18 1,32

I/K-tal inkl kreditförluster

1,22 1,1 6 1,14 1,18 1,32

Placeringsmarginal, %

5,9 7,1 6,4 * * **

Betalningsvolymer, Mdkr

5 307 5 242 4 884 * * **

Inlåning, genomsnitt, Mdkr

26,8 24,5 20,9 17,7 18,8

Utlåning, genomsnitt, Mdkr

3,7 1,5 0,5 0,1 **

Kap i taltäckningsgsrad

* ** 16,5 25 ,1 24,7 ** **

Primärkapitalrelation, %

12,7 19,2 24,7 ** **

Medelantal anställda

3 032 3 036 2 907 3 132 3 364

Nöjd-Kund-Index

- Företagskunder

75 77 82 82 80

- Privatkunder

81 83 89 86 84

Personal som trivs (ViP-index)

59 55 54 56 **

* Proforma. Redovisningen omfattar for 1994 tio månaders verksamher i banken och två månader i affarsverket och tiden dessförinnan endast verksamhet i affarsverker. Klassificeringen av de ingående delposterna i affarsverket skiljer sig från den som används i banken. Affärsverket betalade heller inte någon skatt.

** Beloppen har utelämnats då de inte är jämförbara.

••• Kapitaltäckning beräknas endast for banken eftersom koncernen inte utgör en finansiell foretagsgrupp. Marknadsrisker ingår ej i kapitaltäck- ningsgraden for åren 1994 och 1995.

PosTGmoT 1996 • FEMÅRsövERsiKT ₉

FÖRVALTNINGSBBRÄTTELSE

l\1ark1zade1

Marknaderna fiir betalningar år under stark fiirå'ndring till följd av den tekniska utvecklingen, BUs inre bankmarknad, den gemensamma valutaunionen och den ökade konkurrensen.

BETALNINGsMARKNADEN

Den svenska betalningsmarknaden· uppgick 1995 till cirka 11 500 miljarder kronor. Postgirots andel av marknaden upp- gick till cirka 50 procent. Marknaden består av ett antal del- marknader med olika karaktär. Postgirot har idag en domine- rande position vad gäller hushållens flödesbetalningar det vill säga betalningar som inte är bundna till en leverans av varor eller tjänster. Drygt två tredjedelar av hushållsbetalningarna, som hanteras i postgirosystemet, kommer från avsändare som har en kontorelation med annan bank

än

Postgirot. De främs-

ta

konkurrensmedlen inom denna delmarknad är låga tran- saktionskostnader och hög kvalitet i redovisningen till mot- tagaren.

En annan viktig delmarknad för Postgirot är betalningar till och från den offentliga sektorn. Betalning av skatter och

statliga avgifter dominerar.

Dessa är på forhällandevis höga belopp och därför väger räntekosmaden för betalningen tyngre än transaktionskostnaden

i

valet av betalningsför- medlare

.

Betalningar mellan företag är beloppsmässigt den största delmarknaden. Uppdragen är på höga belopp och antalet är betydande. Räntekostnader

i

kombination med företagens egna kostnader for

sin ekonomiadministration är viktiga

kriterier vid val av betalningssärt. Elektronisk handel kom- mer att ge föreragen möjlighet att minska sina kostnader.

En fonsate press på hanteringstiderna i betalningssystemen förutses samtidigt.

Under 1996 var externa faktorer gynnsamma för utveck- lingen av Postgirots marknadsandelar. skatteflödenas utveck- ling, omlagd uppbörd av mervärdeskatt och höjda egenavgif- ter bidrog till att Postgirors traditionellt starka delmarknader hade en god volymutveckling.

I:

POSTGIROTS MARKNADSANDELAR AV

~

BETALNINGsMARKNADEN

1 procent 1995 för några viktiga delmarknader

Delmarknad Marknadsandel, %

Näringsliv 42

Organisationer 85

Offentliga kunder 84

Siffrorna är ej järnrårbara med roregående år p g a nya mätmetoder.

JO POSTGIROT 1996'" MARKNADER

EU:S INRE BANKMARKNAD

EU och EMU förändrar förutsättningarna ince bara för ban- kerna utan även för andra aktörer som vill utveckla system för elektronisk handel, finansiell nettning

och clearing i och mel-

lan företag.

Huvudprinciperna för EUs bankmarknad är att ett före- tag som har tillstånd att bedriva finansiell verksamhet i ett EU-land automatiske har rätt att bedriva samma verksam- het i alla andra ED-länder. Denna princip kommer succes-

sivt att leda till en gemensam

europeisk bank-

och finans-

marknad, vilket tillsammans med den snab

ba tekniska

utve

cklingen skapar ett starkt förändrings

tryck i branschen.

EMUs sannolika infö rande kommer att öka omvandlings- trycket ytterligare.

Kortanvändningen forväntas öka. Motiven är att minska

kontantbetalningar och checkhantering. Besväret med att hantera dubbla valutor minskar i ett läge då kort används i stället för kontanter.

NYA BETALNINGSMEDEL OCH IN TERNET En ökad andel affårer kommer att ske på elektroniska mark-

nadsplatser. Behovet av nya kostnadseffektiva betalningsme-

del ökar därmed. Digitala pengar är ett tänkbart alternativ, kontantkort ett annat. Posegirots ambition är act etablera en dominerande roll för den nya typen av betalningar, trots art merparten av köparna har lönekoneo i en annan bank.

De icke leveransbundna betalningarna komm

er att för-

ändras. Kunder och leverantörer kommer i framtiden att välja de betalningssätt som ger de lägsta totalkostnaderna.

Dagens pappersbaserade betalningar kommer successivt att

ersättas av betalningar baserade på elektronisk räkningsavi- sering via e-mail oc

h betalningsgodkännande av kunden.

*

Definierad som summan av fåretagens drifrsmässiga betalningar (exklusive löneutbetalningar), offentliga sektorns konsumtions-och skatterelaterade betalningar och transfereringar samt hushållens fak- turabundna utgifter och inkomster exklusive löner. Underlag får 1996 förelåg ej vid årsredovisningens utgivning.

65 procent av foretagens betalningar elektroniskt.

PosTGIROT I996 c MARKNADER I I

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

BETALNINGAR I STÄNDIGT OMLOPP-GIRO

fÖRSÄKRING KOMMUN

LANDST!NG STATEN

ARBETSGIY ARE

HUSHÅLL STATENd..J.'

~~

SERVICE

"~:\ ;

FÖRENING

Bilden illustrerar något förenklat f/öi:len och aktijrer på betal- ningsmarknaden. Postgirots roll dr att formedla betalningar och infrmnation i miiten mellan ktmder och kunders kunder oav- sett httr affiirerna görs. Genom att erbjuda betalningslösningar i flera led erbjuder Postgirot kunderna en saker och god relation.

Postgirot noterade den 30 december 1996 ett nytt rekord i anta- let förmedlade betalningar under en dag då

over

6,5 miljoner transaktioner genomfördes. Under ett år medverkar Postgirot till att cirka 5 800 miljarder kronor, fördelat på cirka 430 miljoner af[å"rsrramaktioner; byter agare. Från inbetalning av årsavgiften i idrottsformingen till en delbetalt1it1g av stridsflyg- planet

J

AS. Ha·r ingår uppra"kning av en tredjedel av detalj- handelns kontantförsa1jning och inlösen av köp via kontokort.

Elektroniska kontantkort håller på att utvecklas till nya betalningsmedel i den traditionella handeln. Syftet är att hitta etc betalningsmedel som kan konkurrera med kontan- ter vid inköp på lägre belopp. Traditionella kortköp, trans- aktion för transaktion, kostar betydligt mer än transaktioner med kontantkort. Drivkraften för utvecklingen av komant- kort härrör främst från handelns och bankernas gemensam- ma intresse att minska kontanthanteringen.

12 POSTGlROT 1996 • MARKNADER

skatt

TRANSPORT

UTLANDS- LEVERANTÖR

BAS-

UTLANDS- KUND

Likviderna arwiinds for att betala Ieveramer från svensk parti- handel, transporter; hyror och moms. Partihandeln anviind&r inflödet till att betala svensk och utldndsk tillverkningsindustri och den omfattande transport av varor som sker både inom och utom landet. Betalning sker från industri, fastighetsägare, kommtmer; landsting och statm - som får pengar genom skatter;

arbetsgivaravgifter och moms - som i sin trtr anvå·nds fiJr att betala tillbaka moms till exportindustrin. Pensioner, barnbi- drag, sjukpenning och löner - sedan å'r det dags igen - betala el, hyra, vatten, banklån och föreningar.

I stå.ndigt omlopp - giro.

BETALNINGSVOLYMER (1996) uttryckt i antal transaktioner (miljoner styck):

Girecingar mellan Postgirokonton

Betalningar från Postkonror och bankkonton U c betalningar

147 256 27

.Kttnci(~· J

Postgirot har nära l, 7 miljoner kunder fördelade på l miljon privatpersoner och 700 000 f öre- tag, foreningar och andra organisationer. Hela 95 procent av företagen och or ganisationerna i Sverige har en affå"rsrelation med Postgirot, den overvågande delen dire kt med eget po stgirokonto.

Till de viktigaste kundgrupperna hör stat, kommuner och landsting, vilka alla har en relation med Postgirot. Ett nytt

avtal tecknades under 1996 med Riksrevisionsverket som gäller till och med 31 december 1998. Avtalet innebär att Postgirot är en av huv!ldleverantörerna av betalningstjänster for staten. Nio av tio kommuner och landsting har också avtal med Postgirot för sin betalningsförmedling.

Genom statens momsrestitution har de allra flesta fore- tag, stora som små, relationer till Postgirot. Stora företag förmedlar stora volymer och utgör därmed en viktig kund- grupp.

Postgirots säljare arbetar sedan årsskiftet 1996/1997 i en för Posten gemensam säljkår som bistår Postkoncernens samtliga kunder i Sverige. Alla större kunder har en person- lig kontaktperson i Posten. Postgirot har dessutom över 100 postgirosäljare knutna till de viktigaste postkontoren. Dessa säljare bistår mindre och medelstora företag på onen.

En central kundtjänst

i

Postgirot, bemannad med 150 personer, hjälper Postgirots kunder. Ökat öppethållande, ny

teknik i telefonväxlar na och sk

räddarsytt stöd t

ill olika kund- grupper har infötts i syfte att förbättra servicen.

En Kundtjänst for G

iroguide/Girotel-kunder, det vill säga

för kunder som betalar via telefon eller PC infördes under 1996.

SAMARBETE MED ANDRA AKTÖRER Postgirots stara kundbas utgör en infrastruktur som är intressant för många finansiella akt

örer på

marknaden. För- utom de tjänster som Postgirot säljer under

eget varumärke

förmedlar Postgirot betalningar på uppdrag åt andra banker.

Postgirot har avtal med Nordbanken och Sparbankerna gällande såväl privatpersoner som foretag. N B Giro, NB Företagskonto, Sparbanksgiro, Sparbankens G

irokonto och

Autogiro är exempel på t jäns ter som ingår i dessa avtal.

Postgirot har under 1996 ingått ett nytt långsiktigt avtal med Sparbankerna.

Postbanken är ett samarbete mellan Posten och Nord- banken där Nordbankens tjänster säljs via postkontorsnätet

SPAtiRAK JO'~

-...ORDB~KLl\1

MJ\Rl'IA BANK

ab>

STAD'SHYP01 f' K IlA l'< K

lAl'OSTORSÅKRI'<&AR BANK

'V'

Postgirot ilr ett konkurrens- kraftigt system för betalnings- fiirmedling. Kombinationen av samarbetsavtal med andra banker och de egna direkta kundkontakterna giir att Postgirot får positionen av ett nav på den svenska betal- ningsmarknaden. Genom att använda Postgirot som distri- butionskanal kan kunderna nå flera finansiella aktörer.

t:Niö.\NK

POsTGIROT

^{WASA B.\} .... II.L.!'oi SK\NDlABANKl't-1

CHI!M .... ..._K

POSTGIROT 1996 • KUNDER 13

....

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

under det gemensamma varumärket Postbanken. Postgirots samarbete med Postbanken, som startade under hösten

1996, har inletts med bland annat ett eget gireringssystem ,

LEVA-giro. Postgirot sköter produktionen av detta system

på entreprenad.

Postgirot har också samarbetsavtal med WASA Banken, Scadshypotek Bank, Den norske Bank, SkandiaBanken med

flera banker.

Postgirot stärkte under 1996 sin position som generell betalningsförmedlare. Nya samarbetsavtal tecknades med Länsförsäkringar Bank och IKANO Banken. Avtalen ger

14 PosTGIROT 1996 • KuNDER

Postgirot har nåra 1, 7 miljoner kunder. Antal. hushåll som betalar elektroniskt har tredubblats under året.

privatkunder tillgång till Postgirots betalningsförmedling samtidigt som Postgirots kunder ges nya möjligheter till sparande på kort och lång sikt. Under 1996 ingicks också nya avtal med de utländ

ska bankerna Unibank, Merita Bank

och Citibaok.

Postgirot har genom ett avtal med Posten Försäljning tillgång till ett rikstäckande kassanät får in- och utbetal-

ningar samt marknadsföring av Postgirots tjänster. Avtal

har också träffats med Posten Brev avseende distribution av

försändelser.

Tjå.nJter

Postgirot erbjuder effektiva nationella och internationella betalning s- och inf o rmatio nstjå'nster via postgirokonton och konton i samarbetande banker.

Tjänsteutbudet, som stödjer kundens ekonomiadministrati- va process, sträcker sig över hela betalningscykeln, från fak- tureringstjänster och reskontrahantering till bevakning och betalning av leverantörsfakturor samt koncernkontolösning- ar. Inom det finansiella området erbjuder Postgirot förutom kortfristig in- och utlåning även finansiering av kundford- ringar och ett sortiment av kortutgivnings- och inlösen- tjänster. Postgirot förmedlar internationella betalningar till såväl postgirokonton s,om bankkonton i utlandet. Postgirot kan också bistå kunder med internationella betalningar med remburser, dokumentinkasso och garantier.

Under 1996lanserade Postgirot en ny version av Giro- Guide, ett program for elektronisk betalningsförmedling som rikrar sig till privatpersoner och småföretagare. Tjäns- ten blev positivt mottagen och antalet kunder som betalar elektroniskt via Postgirot tredubblades under året.

INTERNETBETALNINGAR

Internet

är

en ny distributionskanal for finansiella tjänster som ökar i betydelse. Ny teknik medför att kunderna blir mer aktiva i produktionen och konsumtionen av finansiella tjänster. Postgirots kunder kan redan idag själva via telefon, PC eller automater kontrollera saldon och bokföringar, göra överföringar och beställa betalningsbevakning.

I"•.:I•OR"<!-!.llON OClliii'SKO"'IR-1.-

f)Ai'ISli:R

Inteenets potentialligger i hög grad i utvecklingen av en global elektronisk handel. Postgirots ambition

är

att erb

ju-

da säkra betalningsrutiner på Internet. Ett viktigt steg i denna riktning är Postgirots engagemang i förverkligandet av betallösningar for kontokort baserade på sET-specifika- tionerna för InternethandeL Förutom Postgirot deltar 38 andra europeiska banker i SET-projektet, som initierats av Visa och Mastercard och som beräknas vara färdigt under 1997. Projektets mål

är

att

det skall bli säkert att handla

med kreditkort över Internet. Postgirot har under året också utvecklat en säker betallösning for Internetbetalningar från postgirokonton. Tjänsten vänder sig till företag som distri- buerar information och varor över Internet.

ELEKTRONISK HANDEL

U n der 1996 fortsatte arbetet med att utveckla ekonorniad- miniserariva tjänster. Tjänsterna inom Elektronisk Handel riktar sig i första hand till stat, kommuner och landsting samt till större kunder med m

ånga finansiella partners.

Postgirot kan numera erbjuda en helt EDIFACT-baserad betal- och redovisningstjänst, GiroDirekt.

Under året har det s k Toppledarforum tecknat ramavtal för stat, kommuner och landsting. Ramavtalen kommer starkt att medverka till at t elektronisk handel på allvar införs

KOR fiRIS"I !G IN-OCH l!li~\"<I"'G

BFJA)_~ING/.1~

Postgirot tillhandahål- ler effektiva nationella och internationella betalnings- och infor- mationstjit'nster via postgirokonton och sam-

arbetande banker. Då'r- utöver finns ett sortiment av finansiella och eko- nomiadministrativa tjå'nster kopplade till postgirokonton.

... ···

l'XPORT- OC.. H IM:PORI- H"'.\N81E RING

l'LEKTRONISKA BFTALNINGAR

tNrERNA1IONEJ.LA BL fALN!NGi,R VIA

El.JRQ(,JRO/SWIFT

LlKVlD!Il IS- fOR'vAI TNING

PosTGIROT r996 • TJÄNsTER rs

FöRVALTNlNGSBERÄTTELSE

inom svenskt näringsliv. En direkt följd är att Postgirors betaltjänster anpassats till EDIFACT-standard. Ett krav inför framtiden är att betalningslösningarna integreras med kundens rutiner, vilket medfor ett närmare samarbete med mjukvaruleverantörer och teknikleverantörer.

Postgirot utvecklar betalrjänster och finansiella tjänster i samverkan med Postens övriga affårsområden och med externa partners för att stärka konkurrenskraften. Posten som helhet tillhandahåller samtliga tjänster i handelsproces- sen; logistik, informations- och betalningsformedling.

NY PRISSÄ TTNING

Den l januari 1997 införde Postgirot ert pris på baskonton för privatkunder, föreningar och företag samtidigt som ser- vicenivån höjdes. Kunder med någon av Postgirots baskonton får från och med 1997 en snabbare redovisning och möjlighet att via Girotel kontrollera saldo och senaste transaktioner. En högre ränta infördes samtidigt på Postgirokonto Privat.

INTERNATIONEllA BETALNINGAR Idag formedlas var tredje utlandsbetalning från Sverige via Postgirot. De flesta internationella betalningarna är på små be- lopp och Postgirot har teknisk kompetens och kapacitet att väsentligt öka marknadsandelarna för denna

typ

av betalningar.

Postgirot är den enda betalningsförmedlaren i Sverige som

kan

erbjuda kunden internationell elektronisk betalnings- och informationsförmedling till såväl postbanker/postgiron som affärsbanker. Detta möjliggörs genom Postgirots nära samarbete med postbanker/postgiron inom ramen for betal- ningssystemet Eurogiro och genom medlemskapet i SWIFf.

Eurogiro motsvarar de krav på transaktionstid, prissättning och tillförlitlighet som BU ställer på gränsöverskridande betalningar och Posegirot kan som enda aktör i Sverige erbju- da pris- och tidsgaranti för internationella betalningar.

Genomförandet av EMU innebär stora förändringar inom Postgirots tjänsteområde. Arbetet med att minska den kost- samma checkhanteringen vid utlandsbetalningar har bedri- vits framgångsrikt. Andelen elektroniska betalningar till utlandet via datamedia, t ex via Giro Vision ökar och uppgår idag till 60 procent av de förmedlade betalningarna.

NORDISKT GIROSAMARBETE

För att stärka positionen som internationell betalningsför- medlare och professionellleverantör av internationella cash management-tjänster har diskussioner om samarbete pågått med flera internationella storbanker under 1996. Genom nya samarbetspartners ökar Postgirot sin konkurrenskraft.

Ett samarbete mellan de nordiska giroinstituten ledde under året fram till en formaliserad struktur för viss gemensam kundhearbetning och tjänsteutveckling.

x 6 PosTGIROT 1 996 • TJÄNsTER

Genom Postgirots kundterminaltjänst, Giro Vision, kan svenska exportörer & information om sina konton samt ta hem exportlikvider med pengarna disponibla på sina svens- ka postgirokonton samma dag som hemtagningen beordras.

Grundstrukturen kommer att kunna kompletteras med lös- ningar för större koncerner med behov av komplexa kon- cernkomosystem.

FINANSIERING AV IMPORT OCH EXPORT Trade Finance-funktionen stareade 1995 och har fortsatt att utvecklas positivt under 1996. Sarsrungar har gjorts for art utbilda säljkåren och övriga medarbetare. Ett av markna- dens modernaste dokumenthanteringssystem togs i bruk under årer vilket har lett till effektivare hantering av rem- burser, dokumentinkasson och garantier. Trade Finance funktionen har förbättrat Postgirots möjligheter att hjälpa svenska foretag med internationell risksäkring.

Eurogiro:

Samarbete för tidssäkrade betalningar mellan 19 postgiron/girobanker i Europa, USA och Japan.

SWIFT: Internationellt elektroniskt gränsöverskridande

betalningssystem i samverkan mellan banker och giron över hela världen.

Cash management: Sammanfattande begrepp för åtgärder

som syftar till effektivare hantering av ett företags in- och utbetalningar.

Trade Finance: Internationell risksäkring vid utlandsaffä-

rer genom villkorade betalningar.

EDI: Elektronisk dataöverföring.

EDIFACT: Standard för elektroniska handelsmeddelanden.

utlandsbetalning via Postgirot.

Andelen elektroniska betal- ningar till utlandet b'kar och uppgår idag till cirka 60 procent av de förmedlade

uppdragen.

POSTGIROT 1996 • TJÄNSTER I7

..

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Betalningsförmedlingen i Postgirot skapar en stor likviditet. Det rör sig om i genomsnitt cirka

28 miljarder kronor om dagen som placeras av Postgirots finansfiirvaltning för att förrå·ntas.

Postgirot år en av de stora aktörerna på den s k dagslånemarknaden.

POSTENS EKONOMISKA SEKRETARIAT Postens Ekonomiska Sekretariat har till uppgift att bevaka

Till och med 1995 förvaltade

Posten Finans i moderbolaget

alllikviditet inom Postkoncernen. Från och med ingången

av

1996 förvaltar Postgirot sin egen likviditet och, på upp- drag från moderbolaget, även övriga Postkoncernens likvi- ditet. Postgirots valutaenhet hanterar bankens valutaposi-

tioner.

l

och analysera den ekonomiska utvecklingen i Sverige och de

viktigaste länderna

i omvärlden samt göra makroekonomis- ka bedömningar som underlag för Postenkoncernens affärs-

l

verksamhet.

Tillsammans med Posten Ekonomiska Sekrerariat bildar

POSTGIROTS FINANSFÖRVALTNING

Det operativa ansvaret för Postgirots placeringsportföljer ligger hos enheten Finans.

i sig Postgirot en ränte-och valutatro som ligger till grund för beslut om placeringar av

likviditet och bankens valuta-

Ansvaret omfattar löpande köp och försäljning av ränte- bärande värdepapper, vilka placeras i en handels- respektive

anläggningsportfölj. Likviditet därutöver placeras i en oro- sättningsportfölj.

Finansförvaltningen hanterar även på uppdrag Posten ABs placeringar.

Under 1996 var de externa förutsättningarna för finans- förvaltningen gynnsam. Riksbanken sänkte reparäntan i fle-

'

ra små steg. Detta innebar vissedigen att Postgirots omsätt- ningsportfölj, i takt med sänkningarna, fick en allt lägre avkastning. Trots den lägre avkastningen i omsättningsport-

följen har avkastningen från finansförvaltningen ökat genom höga vinster i handelsportföljen, vilka möjliggjorts genom

rörligheten på räntemarknaden under året.

POSTGIROTS VALUTAENHET Postgirots valutaenhet gjorde ett bra resultat 1996. De externa faktorer var gynnsamma. Den svenska kronan, till-

sammans med italienska liran och spanska pesetan, stärktes kraftigt och de svenska marknadsräntorna föll, vilket skapa-

de bra förutsättningar för valutahandeln.

Anpassningar av v:erksamheren infor en eventuell svensk

EMU anslutning har inletts under året. Dessa anpassningar

avser såväl datasystemen som anpassning av verksamhetens omfattning inför en krympande valutahandel.

Under 1996 har Postgirots valutaenhet inrättat en ana- lysgrupp for teknisk och fundamental analys med syfte att

ge stöd till kunderna i deras valutaaffärer med banken.

18 POSTGIROT 1996 • FINANSIELL VERKSAMHET

positioner.

REPORANTA SAMT GOLV OCH TAK (950101-970101)

0~---~---~

95 96

- Reparänta - Golv och rak

Swedgiro introducerar tillsammans med lokala partners effektiva girosystem i grannländer runt Östersjiin. Under 1996 etablerade Swedgiro ett samarbete med den estniska spar- banken Eesti H ouipank AS.

SWEDGIROAB

Docterbolaget Swedgiros verksamhetside är att i egen regi

eller i samarbete med lokala partners äga och driva betalsys-

cem i andra länder. Swedgiro bidrar främst med kunskap, tek- nologi och kapital medan lokala partners bidrar med befintli- ga eransaktionsflöden och distributionskanaler. Swedgiro kon- centrerar för närvarande sina resurser i länder runt Östersjön.

Swedgiro har i december 1996 genom bildandec av ett nytt bolag, Eesti Maksekeskuse AS, EMK, etablerat ett samarbete med den estniska sparbanken Eesti Hoiupank AS.

EMK kommer att påbörja utvecklingen av ett girosystem i Estland under 1997. Aktiekapitalet uppgår till6 Mkr vil- ket fördelas50/50 mellan parterna. Swedgiro har enligt avtalet en styrande roll i projektet och kommer att aktivt delta och stödja EMKs uppbyggnad. Bolagets affårside är act skapa ett nationellt och modernt masshetalsystem med effektiv hantering av betalningar och redovisning. Bolaget kommer att erbjuda fakturerings- och inbetalningstjänster.

Tjänsteutbudet kommer därefter successivt att breddas till act innefatta utbetalningstjänster och gireringar.

Estland kännetecknas idag av att löner och pensioner utbetalas kontant och att inbetalningar till stora betalnings-

mottagare sker kontant via bank/post eller direkt till motta-

garen.

Inbetalningstjänster kommer inledningsvis att tillhanda- hållas genom Eesti Hoiupank AS kontorsnätverk vilket representerar två tredjedelar av det totala antalet bankkon- tor i Estland. EMK, beräknas fl en marknadsandel från start om cirka 20 procent på in- och utbetalningar, vilket mot-

svarar Eesti Hoiupanks nuvarande transaktionsvolymer.

Investeringskostnaden uppgår till cirka 20 Mkr.

Swedgiro tecknade i juni 1996 också ett samarbetsavtal med den polska posten om att utreda förutsättningarna för ett girosystem i Polen. Eec eventuellt beslut om etablering fattas under våren 1997. Den polska posten är en av de största förmedlarna av hushållsbetalningar i Polen och bi-

drar med kundrelationer, transaktionsflöden och distribu-

tionskanal till girosystemet.

Swedgiro hade ingen omsättning under 1996 och antalet anställda ökade från en till sex personer.

"11111-tt'Est.la! .Pot.m ot~n•rna1•a länder runt Östersjon

saAm~'zttafl.:-"ij'tfllliva betalnings lösningar. Polen har 38,5 miljoner invånare och den polska betal- ningsmarknaden utgör därmed ett intressant utvecklingsområde för Swedgiro.

IPSAB

Dotterbolaget IPS AB (Internationell Payment Systems) har varit vilande sedan verksamheten, finansiering av kontokort, överfordes till Postgirot den l mars 1995. Bolaget är i fri- villig likvidation.

PosTGIROT 1996 • DanERBOLAG 19

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Postgirots mojtigheter att mota starkare konkurrens och o"kade kundkrav bygger på att varje medarbetare får mojtighet att utveckla den kompetens som verksamheten krä ver. Det är viktigt att fo'rutså'ttningar ges for att klara nya och andrade arbetsuppgifter.

KOMPETENSUTVECKLING

Ett särskilt kompetenscenter har etablerats for utveckling, samordning och genomfårande av olika program får kompe- tensutveckling. Strategiskt viktigt i detta sammanhang är en ökad kunskap inom informationsteknologi.

Att leda i förändring ställer stora krav på chefer och arbetsledare. Postgirots satsning på chefsurveckling har fortsatt under året. Under 1996 deltog 150 chefer och arbetsledare. Samtidigt genomfördes ett kartläggningsar- bete för att finna utvecklingsbara ledarkandidater. Sedan starten av chefsutvecklingsprogrammet 1993 har totalt 250 personer deltagit.

Ett omfattande kompetensutvecklingsprogram påbörjades under året. Programmet, som alla medarbetare skall delta i, innehåller kunskap om Postgirots tjänster och marknader samt vägledning för ökad kundorientering och kundservice.

Syftet är att skapa bättre förutsättningar får nöjdare kunder.

Dessutom skall programmet stimulera till en bättre dialog.

Ett utvecklingsarbete får att utbilda all personal i Postgirots tjänster med hjälp av multimedia påbörjades också under 1996. Programmet skall ge heltäckande och uppdaterad infor- mation om Postgirots

av ALNA-rådet (alkohol, narkotika och arbetsmiljö) för det förebyggande

arbetet med drogfrågor.

Postgirot införde 1995 ett bonussystem som omfattar alla medarbetare. Syftet är att uppnå positiva styreffekter på de tre

målområdena lönsamhet, nöjda kunder och personal som trivs.

För att åstadkomma ytterligare resultat kompletterades syste- met under 1996 med ett sep arat incitament får säljpersonal

baserat på flödesvolymer.

Index för personalens trivsel (ViP) ökade under 1996 med fyra enheter till 59 (55). Samtliga kvalitetsfaktorer i under- sökningen visade en ökning. 1illfredställelsen med lön och utvecklingsmöjligheter ökade mest.

Under 1996 var antalet anställda 3 534 (3 666). För att möta ökade krav på kompetens inom områdena utveckling, förvaltning och drift av betalningssystem har Postgirot rekry- terat specialister.

Under året lämnade 130 medarbetare Postgirot i fört

id

med pensionsersättning till följd av en överenskommelse som fattades 1995. I samband med rationalisering och infö- rande av ny teknik förutses ett minskat personalbehov inom Postgirots produktionsenhet under de närmaste åren. En all-

män fårfrågan har

samlade tjänsteutbud

och villkor.

ÅLDERS- OCH KÖNSFäRDELNING

gått ut till Postgirots medarbetare om

intresse för olika lös-

ningar såsom utveck-

ling till andra arbets- uppgifter, minskad arbetstid, pension eller avgångsvederlag.

1996 fattades beslut om förtida avgång för 15 5 medarbetare och delpension får 75

medarbetare. Dess-

utom förbereds utlo- vade stödjande aktivi- teter som yrkes/sru- dievägled ning, söka jobb kurser, starta eget utbildning m m.

PERSONAL SOM TRIVS Postgirot fattsätter det målmedvetna arbetet med förebyg- gande insatser för medarbetarnas välbe- finnande. Friskvårds- programmet "Må bra-utbildning" tar sikte på kopplingen stress, belastnings- skador och det egna ansvaret.

Postgirot tilldela- des utmärkelsen

"Årets bästa ALNA- företag" under 1996

SAMTIIGA l 000

800 600 400

200

l ~ r

oll ~

~ ~ ~ ~ ~

\1"\ v"'~ lA " '

N «"\ -q< lrl

- Kvinnor Män

20 PosTGIROT 1996 o MEDARBETARE

ARBETSLEDARE/

GRUPPCHEFER

- Kvinnor Män

40

30 25 20

15 lO 5

CHEFER

- Kvinnor Män

Ett omfattande kompeternut- vecklingsprogram påbörjades under 1996. Postgirots 3 5 34 amtå'/lda kommer att genomgå utbildningm som bl a skall ge utö'kad kunskap

Postgirots personal trivs allt bättre på sina arbetsplatser.

Må'tningen av personalem trivsel, ViP-index, ökade under 1996 med fyra mheter till 59.

PosTGIROT 1996 • MEDARBETARE 2 I

...

FÖRVALTNJNGSBERÄ TTELSE

K1;a/itet

Ständiga fiirbå!tringar å·r ett uttalat krav på all verksamhet i Po stgirot. Varje dygn bokfor Postgirot betalningar f ii r cirka 24 miljarder kro nor o ch grund principen å'r att utföra och re do - vis a b etalningsuppdrag inom Sverige på 24 timmar.

1996 var forsta året Postgirot tog fram en verksamhetsbeskriv- ning enligt kriterierna i USK, Utmärkelsen Svensk Kvalitet.

Materialet har utvå;derats och resulterat i ett antal identifierade fdrbå"tlringsområden som ligger till grund för utvecklingsarbetet under de nå"rmaste åren.

22 POSTGJROT 1996 ~KVALITET

Den tekniska kvaliteten, t ex bokföring i rätt tid, redovis- ning i rätt tid och telefontillgänglighet, mäts kontinuerligt sedan många år. Mätningarna visar höga och jämna kvali- tetsnivåer och bygger på en nollfelsstrategi, som innebär att göra rätt från början. Kundernas upplevelse av Postgirots kvalitet, mäts genom en för Po

stkoncernen gemensam

metod Nöjd-Kund-Index, NKI. Postgirot har sedan mät- ningarna startade 1991 uppnått höga värden. 1996ligger Postgirot över eller i nivå med de nationella och internatio- nella betalningsförmedlare, som ingick i undersökningen.

Under 1996 sjönk NKI för företagskunder från 77 till 75 och för privatkunder från 83 till81. Under 1997 skall Postgirot genomföra ett antal aktiviteter inom de förbätt- ringsområden som identifierats genom USK-arbetet, Ut- märkelsen Svensk Kvalitet, i syf te att vända den negativa utvecklingen av NKI. Förutom NKI-mätningar görs djupa- re analyser av kundernas förtroende för Postgirot.

Tv~ åter-

kommande mätningar, FinansMonitorn och Förrroendeka- pitalundersökning, visar att fortroendet för Postgirot är högt i förhållande till konkurrerande företag.

Postgirot blev totalvinnare i 1996 års tävling i telef on-

service, som anordnas av Telia. I undersökningen, som ut-

fördes av Gallup-institutet, utmärkte sig Postgirot genom

bra bemötanden och anträffbarhet.

Postgirot skall erbjuda kunderna miljrianpassade tjå'nster; spara på naturresurser; undvika negativ miljöpåverkan och uppmuntra medarbetares och kunders miljöengagemang.

Postgirots tjänster bygger fortfarande till stor del på an- vändningen av pappersblanketter. Allt papper som används i Postgirot skall uppfylla kraven för den officiella nordiska miljömärkningen "Svanen". Postgirots investeringar i sys- tem för elektroniska betalningar och administrativa system kommer successivt att minska pappersförbrukningen. För perioden 1997-1999

~r

målet att reducera pappersinköpen med fem procent per k

Sedan 1995 har Postgirot en miljöpolicy som är styrande för miljöarbetet. Under 1996 fattades beslut om att miljö- arbetet skall bedrivas enligt riktlinjerna i miljöstandarden ISO 14001. Postgirot utsåg kontaktpersoner för miljöfrågor inom de olika enheterna under året. Uppgifterna för kon-

betalningar mimkar i takt med att kunderna vå'ljer att betala elek- trotJiskt. Postgirots mål år att reducera pappersförbrukningen

med fem procent per år.

eak:tpersonerna är bl a att sprida "Postgirots Miljöguide",

som ger tips, råd och regler för det lokala miljöarbetet samt

att medverka till att bygga upp ett miljöstyrsystem enligt standarden ISO 1400

l.

Postgirots data- och produktionsanläggningar ställer höga krav

på

rätt temperatur och luftfuktighet. Under året påbörjade Postgirot installatione n av ett nytt miljövänligt och samtidigt effektivare kylsystem. Det nya kylsystemet innehåller ett kylmedium, som inte har negativ påverkan på ozonskiktet. Den totala energiförbrukningen minskar dess- utom genom att kyla kan lagras,

i

form av is, för använd- ning vid toppbelastningar under dygnet.

PosTGIROT 1996 c MILJÖ 2 3

-

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Res1Jlta

Rörelseresultatet för 1996 uppgick till

676 Mkr (576), vil- ket

motsvarar en räntabilitet på eget kapital om 27 ,O pro- cent (25

,6).

Resultatet ökade dels beroende på ett förbättrat

"Nettoresultat av finansiella transaktioner". Försäljning av

värdepapper med stora ingående övervärden samt en fördel-

aktig positionering, då marknadsräntorna under året sjönk och höjde obligationskurserna, bidrog till det starkt förbätt- rade resultatet av posten finansiella transaktioner. Därtill

har ett nytt avtal med Posten Sverige AB avseende ersätt- ning för postkontorsnätet nettoförstärkt resultatet.

De lägre marknadsräntorna och den ökade inlåningskostna- den till följd av den allt hårdare konkurrensen om transak- tionsmedel på betalningsmarknaden försämrade totalt sett

räntenettot och pressade placetingsmarginalen till 5,9 pro- cent (7,1).

Beroende på balansräkningens sammansättning med stor likviditet flc förändringar i marknadsräntorna en stor påver-

kan på Postgirots räntenetto. De höga marknadsräntorna i

början av 1990-talet bidrog starkt till den då höga resultat-

nivån. Vid en omräkning av resultaten för åren 1992-1996

baserat på 1996 års marknadsräntor framkommer att de

goda resultaten för dessa år med dagens ränteläge skulle inne- 1

burit betydligt lägre resultatnivåer. En gynnsam utveckling

av affårsvolymerna samt kraftfulla rationaliseringar och effek- tiviseringar under de senaste åren har lett till ett resultat

som uppskattas överstiga det för 1992 med drygt 400 Mkr.

Se nedanstående diagram.

RANTEJUSTERAD RESUL TA TUTVECKLING

(proforma) Mkr

1400

400

200

o.__ _ ____ _

92 93 94 95 96

- Rörelseresultat Räntejusterat rörelseres uJ rar

U

esultaten for perioden 992-96 har omräknats till 996 11rs genomsnittliga åma på placeringarna, det

111 säga 9,05%.

! i

'

... ^~

24 PosTGIROT 1996 • REsULTAT ocH LÖNSAMHET

Ett koncernbidrag om 667 Mkr (236) har lämnats till moderbolaget Posten AB. Årets resultat efter bokslursdispo-

sitioner

och beräknad skatt uppgår därefter till9 Mkr (245).

Styrelsens förslag till disposition av de medel som står till bolagsstämmans förfogande framgår av sidan 52.

UTSIKTER INFÖR 1997

De låga marknadsräntorna och påbörjade stora investeringar i Postgirots IT-system med anledning av EMU och sekel- skiftet förväntas ge ett svagare resultat för 1997.

Ytterligare analys av Postgirots resultat låmnas i anslutning till efterföljande resultatråkningar.

KÄNSLIGHETSANALYS

Känslighetsanalysen nedan beskriver

, allt annat lika, effekten

på rörelseresultatet med utgångspunkt från 1996

års

resultat-

och balansräkning vid olika förändringstakt för respektive post.

KÄNSLIGHETSANALYS

Effekt på Förändring rörelseresultat

Marknadsränta +l- 1% +l- 150 Mkr

Placeringsmarginal +l- 0,1% +l- 35 Mkr

Inlåningsvolym +l- l Mdkr +/-25-75 Mkr

Provisionsintäkter +l- 1% +l- 15 Mkr

Löneändring +l- 1% -1+ lO Mkr

RANTEUTVECKLING

14 12

10 8 6

4 2

o

92 93 94 9~ 96

Stibor en vecka

Obligationer, ~ ~r svenska scaten

De extrema räntenivåer, vad avser Sribor en vecka, som forekom 1992 var som högst 90%. Vid 1996 11rs slut hade dessa sjunkit till 4,2%.