Postgirot skall göra kundens pengar mer produktiva genom att erbjuda effektiva

POsTGIROT

Å ^R S R E

Postgirot skall göra kundens pengar mer produktiva genom att erbjuda effektiva

nationella och internationella betalnings- och informationstjå'nster över postgirokonton samt, som s töa för betalningsfö'rmedlingen, erbjuda finansiella tjå'nster.

D o v l S N N G

Postgirots organisation

Postgirot Bank AB år ett helägt dotterbolag till Posten AB. Postgirot leds av en direktion bestående av VD och fem chefer. Direktionsmedlemmarna år v VD med fiiljande ansvarsområden:

Chefen Tjå'nster, st/VD: inrikes och urrikes tjänstesortiment, tjänsteutveckling, marknadsföring, kreditprövning.

Chefen Fiirså'ljning: samordning av försäljningen.

Chefen Produktion: produktion och redovisning av betaluppdrag.

Chefen Utveckling: utveckling och förvaltning av !T-miljön.

CFO: ekonomi-och finans.

STABER DIREKTION

·'•

EKONOMI

l

^VD

INFORMATION

JURIDIK

c:J ^l

^TJÄNSTER

^l

FÖRSÄLJNING PRODUKTION PERSON AL

INNEHÅLL

Postgirot 199 5 - viktiga handelser l

Detta gör Postgirot 2

VD-ordet 4

Betalningsmarknaden 6

l nternationel/ verksamhet 9 Medarbetare och kvalitet 11 F ö'rvaltningsbera'ttelse 14

Resultatrakning 18

Balansräkning 19

Redovisningsprinciper 20

DOTTERBOLAG

SWEDGIRO AB IOO%

Definitioner

IPS AB (VILANDE)

IDO%

Noter till resultat- och balamrit'kning Förslag till vimtdisposition

Revisiombera'ttelse

Femårsöversikt - Proformaredovisning Styrelse och revisorer

Direktion

Befattningshavare 1995 Adresser

21 22 30 31 32 33 34 34 35

UTVECKLING

REsULTAT- ENHETER

• FÖRETAGS- FlNANS IT- AFFÄRs- UTVECKLING PROCARD

EKONOMISK INFORMATION FRÅN POSTGIROT BANK AB (publ)

avseende 1996

Delårsrapport ges ut den 31 augusti 1996 och årsredovisningen senare delen av mars 1997.

Rapporterna kan besta'llas från Postgirot Information, 105 00 Stockholm.

Telefon 08-781 30 00 eller fax 08-20 05 46.

Postgirot 1995 - viktiga hå.ndelser

Samarbetet med nya nischbanker som inleddes 1994 har vidareutvecklats. Under året har dessutom avtal ingåtts med nya :finansiella samarbetspartners.

Postgirots lokala närvaro i postkontorsnätet stärktes och uppbyggnaden fortsätter under 1996.

Postgirot mötte slopandet av ensamrätten till statliga betalningar med en intensifierad marknadsbearbetning av viktiga kundgrupper.

Investering i ny teknik och nya marknader fortsatte.

Ny stordator anskaffades och nya internationella marknader utvärderades bland annat genom dotterbolaget SwedGiro AB.

Den operativa finansförvaltning som tidigare legat i moderbolaget Posten AB överfördes per l januari 1996 rill

Postgirot Bank AB.

Postgirot fick en ny ledningsorganisation.

~

^Mk< POSTGIROT BANK-KONCERNEN

RESULTATUTVECKLING NYCKELTAL

1995 1994* 1994** 1995 1994* 1994**

Räntenetto 2 188 l 539 l 875 Räntabilitet på eget kapital % 25,6 23,1 27,4 Avgifter och agio 1648 1636 1911 I/K-tal exkl kreditförluster 1,16 1,14 1,14 Övriga intäkter 454 371 464 l/K-tal inkl kreditförluster 1,16 1,14 1,14 Summa intäkter 4 290 3 546 4 250 Placeringsmarginal, % 7,1 6,1 6,2 Betalningsvolymer, Mdkr

s

242 4 038 4 884 Personalkostnader 1013 714 873 Inlåning, genomsnitt, Mdkr 24,2 21,1 20,9 Övriga omkostnader 2 683 2 395 2 859 Utlåning, genomsnitt, Mdkr 1,3 0,6 0,5 Summa omkostnader 3 696 3 109 3 732 Eget kapital, Mdkr 1,7 1,6 1,6 Balansomslucning, Mdkr 46,4 38,4 38,4 Resultat före kreditförluster 594 437 518 Kapitaltäckningsgrad, % 25,2 24,7 24,7

soliditet, % 3,8 4,1 4,~

Kreditförluster 18 8 8 Medelantal anställda 3 036 2 892 2 907

Rörelseresultat 576 429 510 Nöjd-Kund-Index:***

- Företagskunder 77 82

- Privatkunder 83 89

Personal som trivs (VIP-index) 55 54

Arbetsproduktivitet -0,9 3,5

*

Räkenskapsåret 1994 omfattar perioden 17 februari- 31 december. Verksamhet i banken har bedrivits från och med l mars 1994.

I koncernen omfattar verksamheten för dotterbolagen hela kalenderåret. Dotterbolagens relativa påverkan på utfaller är dock ringa.

**

Proforma. Redovisningen omfattar två månaders verksamhet i affårsverket och rio månader i banken.

***Detta uttrycker kundernas totala tillfredsställelse med Postgirot, vilket urrrycks i ett index mellan l och 100.

POSTGIROT 1995 ·VIKTIGA HÄNDELSER

Detta giir Postgirot

Pos.tgirot bar cirka

l, 7

miljoner kunder, fiirdelade på cirka

l

miljon privatkunder och cirka

700

000 företags- kunder och organisationer. Postgirots stora kundbas utgör en infrastruktur som å'r intressant fö'r många finansiella aktö'rer på marknaden.

Försäkring

Kontokorr

Arbetsgivare

Hushåll

~

StatenJ~

T'd . Service

1 ru ng, ---.::..

Kommun Landsting

skatt

Staten

'"" \ ^/

leverantör

Förening

KRETSLOPPET FÖR AFFÄRER Bilden illustrerar något förenklat filiden och aktiirer på betalningsmarknaden. Postgirots roll lir att skapa miiten och formedla betalningar och information mellan kunder och kunders kunder oavsett var alfårerna gö'rs. Genom att erbjuda betalningslösningar i flera led erbjuder Postgirot kunderna en så'k.er och god relation. Under ett år med- verkar Postgirot till att cirka 5 200 miljarder kronor, fördelat på cirka 4 57 miljoner affärstransaktioner, byter å'gare. Från inbetalning av årsavgiften i idrottsforeningen till en delbetalning av stridsflygplanet }AS. Hår ingår upprå'k.ning av en tredjedel av detaljhandelns kontant- fiirsä'ljning och inliisen av köp via kontokort.

2 PosTGIROT 1995 ·DETTA GÖR PosTGIROT

l

Likviderna anvä'nds för att betala leveranser från svensk partihandel, transporter, hyror och moms. Partihandeln använder inflödet till att betala svensk och utländsk till- verkningsindustri och den omfattande transport av varor som sker både inom och utom landet. Betalning sker från industri, fastighetsägare, kommuner, landsting och staten - som får pengar genom skatter, arbetsgivaravgifter och moms - som i sin tur används for att betala tillbaka moms till exportindustrin. Pensioner, barnbidrag, sjukpenning och lö'ner-sedan ä'r det dags igen - betala el, hyra, vatten, banklån och föreningar. l ståndigt omlopp -giro.

..

1\ISCJ 1- U.\NK

\

KUND

ANN•,N

llNAI\:~lrLL PART

~l

KUND

BRETTUTBUD AVTJÄNSTER Postgirot har ett brett utbud av tjänster som syftar till att förenkla kundernas ekonomiadministrativa processer. Tjänsteutbudet sträcker

. ..._

I.Å..'\T}.. ~ ^l-l'dVlJ\SAT

Stadshypotek Bank är ett exem- pel på en aktör som under året har börjat marknadsföra bank- tjänster till privatpersoner med koppling till Postgirot. ICA Butiksfinans har tagit fram ett nytt totalkoncept för !CA-hand- larnas ekonomiadminisrration, där Postgirot svarar för den externa betalningsförmedlingen.

INSTITUT BANK

. .· KUND KUND...-

· ·>ig över hela betalningscykeln, från faktureringstjänster och reskontrahantering till bevakning och likvid av leverantörsfakturor.

Kv D

KOMMON ^UTLANO~K BAl\ K

Flera utländska banker som Som komplement till kärnverk-

>amheten - betalnings- och infor- mationsförmedling - erbjuder Postgirot även ett utbud av finan- siella tjänster, bland annat kort-

Postgirots kontobas i samverkan med andra finansiella aktörer.

etablerat sig i Sverige har visat intresse för Postgirot som betal- ningsförmedlare. Avtal har

fristig in-och utlåning'och finansiering av kundfordringar.

Nya tjänster har introducerats under 1995. Postgirot kan nu som komplement till dagskasseservice även lösa in kontokortsnotor. I samband med nya regler som gäller för företagens redovisning och betalning av moms lanserade Postgirot en ny tjänst - finansiering av momsberalningar. De nya kontotyperna Affårsgiro, Föreningsgiro och Hemgiro som introducerades under 1994 har utvecklats väl under året.

Postgirot utvecklar också tjänster i samverkan med andra affärsområden i Posten som effektiviserar kundernas betal- nings-, varuleverans- och faktureringsrutiner. Genom att foga samman egna och andras resurser har Postgirot, Postner AB och en extern samarbetspartner utvecklat ett ekonomiadmi- }nistrativt system som möjliggör avsevärda kostnadsbespa-

ringar i hela den offentliga sektorn.

KUNDER

Postgirot har cirka 1,7 miljoner kunder, fördelade på cirka l miljon privatkunder och cirka 700 000 företagskunder och organisationer. Det betyder att cirka 95 procent av samtliga företag och organisationer har en affiirsrelation med Postgirot.

Under det gångna året har en allt starkare konkurrens gjort sig gällande på betalningsmarknaden. Trots massiva satsning- ar från konkurrenter har Postgirot befåst sin starka position som ledande aktör på betalningsmarknaden. Framförallt har ett hårdare klimat noterats bland kommunerna där flera av de konkurrerande bankerna försökt genomföra kraftfulla inbryt- ningar.

SAMARBETE FÖR HÖGRE

KUNDVÄRDE OCH HELHETSLÖSNINGAR Postgirots stora kundbas utgör en infrastruktur som är intres- sant för många finansiella aktörer på marknaden. Med post- girokontot som bärande element har Postgirot under 1995 förstärkt positionen som ledande betalningsförmedlare genom att ingå flera nya samarbetsavtal med finansiella aktörer.

under 1995 ingåtts med Den norske Bank och Credit Lyonnais.

Redan existerande samarbeten med Nordbanken och Spar- bankerna har utvecklats positivt. De nya nischbankerna skan- diaBanken och WASA Banken har hävdat sig väl i konkur- rensen genom att bland annat erbjuda lösningar med Postgirot som betalningsförmedlare.

FÖRSÄLJNINGSORGANISATION OCH KUNDSERVICE

Postgirot har två huvudsakliga försäljningskanaler. Bearbet- ningen av Postgirots viktigaste kundgrupper, stora företag, organisationer, kommuner, landsring samt staten sker från Postgirots 12 säljkontor runt om i Sverige. Samtliga större kunder har lokala kontaktpersoner hos Postgirot som fortlö- pande ger kunden stöd och råd i syfte att utveckla kundens affär.

Under hösten 1995 har Postgirot dessutom förstärkt för- säljningsorganisationen genom att ett antal nya Postgirosälja- re rekryterats till de viktigaste postkontoren i landet (inom koncernenheten Posten Försäljning som tillhör Posten Sverige AB). Sarsniogen är av stor vikt för Postgirot och förväntning- arna är höga. Posten Försäljning bearbetar små och medelstora företag, organisationer och privatpersoner.

I den centrala kundtjänsten har arbetet med att utveckla kundservicen intensifierats. Stora satsningar har gjorts i syfte att öka tillgängligheten för kunderna. Ökat öppethållande samt specialiserad service mot utvalda kundgrupper är några av de aktiviteter som pågår. För att förstärka och fördjupa samarbetet mellan Postgirot och kunden, har en säljstöds- funktion utvecklats ¹ syfte att stödja kundens utlandsaffårer.

POSTGIROT 199~ DEITA GÖR POSTGIROT 3

VD-ordet

199 5 blev ä"nnu ett framgångsrikt år för Postgirot. Vårt rörelseresultat uppgick till 57

6

Mkr, vilket å'r betydligt bå'ttre å'n vad jag hade anledning att tro i min prognos i fjolårets årsredovisning. Den positiva resultatutveckling- en beror dels på ett högre rå'ntenetto, dels på ytterligare rationaliseringar

i

driften som medfört en fortsatt så'nkning av kostnadsnivån.

Resultatet motsvarar en avkastning på eget kapital på 25,6 procent. Vårt mål är en avkastning på 15 procent, vilket sålunda nåddes med bred marginal. Facit för 1995 visar att vi lönsamhetsmässigt hävdar oss mycket väl på den svenska bankmarknaden.

På minuskontot hade vi ett antal svåra driftstörningar i samband med omläggning av datasystem. Problemen åtgär- das, men en kvardröjande effekt ät att relationerna till kun- derna försämrats i någon mån. Det har givit utslag i mät- ningarna på NöjdKundlndex-NKI, där vi fortfarande ligger högt, men med lägre siffror än fjolårets.

KONKURRERANDE BETALNINGSFÖRMEDLING

Under 1995 slog riksdagen återigen fast att det skall finnas minst två konkurrerande betalningsförmedlingssystem i Sve- rige. Vidare har regeringen höjt vårt utlåningstak från 4 till 10 miljarder kronor och inlåningstaket från 23 till 35 miljar- der. Genom ett forlagslån på 540 Mkr emitterat till moder- bolaget Posten AB har vår kapitalbas stärkts och utrymme skapats för större enhandsengagemang.

Postgirot har byggt upp en effektiv infrastruktur nät det gäller tjänster kring kätnaffii.ren. Genom vårt samarbete med de svenska bankerna kan alla privatpersoner girera till ett post- girokonto. Vi hävdar att största möjliga samhällsnytta kräver att transaktioner skall kunna göras mellan Postgirot och ban- kerna genom Autogiro. Någ~;a banker är av motsatt åsikt. Så länge ingen lösning fordigger forlorar kunderna.

SKÄRPT KONKURRENS

Med Postgirots omvandling till bank följde rätten att lämna ränta på insatta medel och ge krediter. Samtidigt forlorade vi vår ensamrätt till vissa statliga betalningar. Den ökande kon- kurrensen på betaln.ingsområdet ät bra för kunderna. Det innebär i det korta perspektivet att vi som ledande aktör kommer att se våra marknadsandelar naggas i kanten, vilket också inträffade 1995. Bortfallet på den offentliga sektorn lyckades vi kompensera genom framgångar på andra kundseg- ment.

I det längre perspektivet ser bilden annorlunda ut. Banker- na kommer att ytterligare aktivera sig inom betalningsför- medling. Teknikutvektingen leder till att pengar kommer att 4 PosTGIROT 1995 ·VD-ORDET

kunna flyttas utanför de traditionella systemen och vi kan inte utesluta att stora utländska banker eller andra finansiella aktörer cräder in på betalningsmarknaden genom förvärv eller allianser.

EXPANSION KRÄVER NYA MARKNADER Volymen på den svenska betalningsmarknaden följer utveck- lingen i bruttonationalprodukten. Det innebär att potentialen ät begränsad till några fli procents ökning per år.

Vår verksamhet ät volymberoende. En fortsatt expansion förutsätter därför att vi framgångrikt kan konkurrera på seg- ment där vi idag är relativt svaga. Ett sådant ät tillverkande företag med export/import, ett annat är handelsföretag. Här räknar vi med att synergieffekter i marknadsföring och for- säljning tillsammans med andra enheter inom Posten i den nya enheten Posten Försäljning skall ge utslag.

Vi måste också anpassa vårt tjänsteutbud till nya behov hos våra kunder. Med modern informationsteknik finns det goda möjligheter att rationalisera företagens hantering av ekonomiska och administrativa rutiner i kedjan från order och leverans till betalning och redovisning. Här kan vi skapa mervärde for kunden genom integrerade system där vi utnyttjar våra samlade resurser för hantering av stora volymer.

Vi arbetar också med förädling av nuvarande kundstock genom att erbjuda nya tjänster.

INTERNATIONALISERING AV SPETSKOMPETENS Vår internationella betalningsförmedling kännetecknas av många transaktioner med små belopp. Vi har teknisk kompe- tens och kapacitet att väsentligt forbättra våra marknads- andelar på internationella betalningar, vilket vi också avser att göra.

Ett annat område på den internationella marknaden, dät vi har goda möjligheter att göra oss gällande, är i utvecklingen av andra länders betalningssystem. Med vår spetskompetens inom betalningsförmedling ät vi efterfclgade internationellt.

På samma sätt som internationellt verksamma banker nu eta- blerar sig på den svenska marknaden ser Postgirot en möjlig- het att etablera sig på nya marknader. Vi avser att etablera och äga betalningssystem, främst i länder som idag saknar effektiva betalningssystem.

.. ^;

LÄGRE RANTENIV ÅER GER MINDRE UTRYMME Sverige har de senaste åren haft en hög räntenivå, vilket gyn- nat Postgirots resultat. Mycket talar for att vi nu går in i en period med lägre räntor vilket i kombination med hårdare konkurrens sätter press på våra marginaler. Därfor mås re vi öka takten i rationaliseringsarbetet. Min bedömning är att ytterligare arbetstillfällen kommer att försvinna under de kommande åren. Min ambition är att ingen skall behöva sägas upp utan att detta ska kunna lösas genom utvecklingspro- gram för våra medarbetare som ökar rörligheten såväl inom som utanför Postgirots organisation.

NYA LEDNINGSFORMER

Vår uppgift är att på ett optimalt sätt förvalta och vidareut- veckla kundkapital, realkapital och medarbetarkapitaL Vi måste ständigt förbättra de inre förutsättningarna för ett effektivt arbete till kundens gagn. Därför har vi infört en processorienterad ledningsorganisation med direkt koppling

Vi år och Jk.a!l forbli ett foretag specialiserat på

betalningsformedling - en bank i formell mening men specialiserad jåmfort med en traditionell in-och 11tlåningsbank.

till målstyrning av hela Postgirot, ett led i den fortlöpande decentraliseringen.

Under 1996 kommer vi att göra ett antal satsningar för framtiden som kommer att kräva investeringar i personal och teknik. Samtidigt kommer vi att vidareutveckla Posegirors viktiga betalnings- och informationssystem. De senaste åren har de genomsnittliga !T-investeringarna legat på cirka 200 Mkr. Vi ökar nu till cirka 300 Mkr under 1996. Vår ambi- tion är att vi skall kunna bibehålla den nuvarande lönsam- hetsnivån även om den genomsnittliga räntenivån kommer att vara lägre än under 1995.

STOCKHOLM I MARS 1996

CHRISTER MALM

PosTGIROT 1995 VD-oRDBT 5

Betalningsmarknaden

Förändringarna på den finansiella marknaden i Sverige sker i en allt snabbare takt. Etableringen av nischbanker och ut ländska banker skårper konkurrenssituationen. Samtidigt innebär utvecklingen inom informationsteknologin nya intressanta möjligheter för framtiden .

OMVÄRLDEN

Postgirots omvärld är under stark forändring. Tillgång till ny teknik ger ökade möjligheter att utveckla elektroniska betal- ningstjänster. Den fortsatt snabba teknikutvecklingen kom- mer act ändra förutsättningarna för betalningsförmedling och distribution av tjänster inom vissa kundsegment mycket påtagligt fram till sekelskiftet.

StOra etablerade och globala aktörer gör betydande in- vesteringar for att skapa säkra betalningssystem på Internet samtidigt som nya aktörer utmanar universalbankerna i Sverige med interaktiva lösningar. Etableringen av nisch- banker och utländska banker skärper konkurrenssituationen.

Utvecklingen i Sverige kommer med viss eftersläpning och med viss anpassning folja den inriktning som valts av ut- ländska banker, framförallt nordamerikanska.

Postgirot påverkas även av att vissa traditionella postgiro- flöden kanaliseras direkt till mottagarens bankkonto. Andra flöden såsom kontanta utbetalningar av pensioner, barnbidrag och andra bidrag minskar.

Med ny teknik öppnas möjlighet att korta betalningsvägen for vissa becalningsflöden, vilket medfor sjunkande float- intäkter för Postgirot och minskat behov av rörelsekapital hos företag. Elektroniska betalningskoncept, som är under utveckling, kan tillsammans med ett framtida individuellt skattekonto medföra ytterligare bortfall av betalningsflöden.

KONKURRENSEN

Strukturomvandlingen inom den finansiella sektorn är i forsta hand teknikdriven. Utvecklingen påskyndas även av avregle- ringen och fortsatt internationalisering.

Nischbankernas erbjudanden har ökat konkurrensen sär- skilt om inlåningsmedeL En överströmning av transaktions- medel fdn universalbanker har tvingat fram en tydlig och högre prissättning hos Postgirots konkurrenter. Tjänsterna tillhandahålles ofta i paketerbjudanden, ibland utan möjlig- het för kunden att välja en enskild tjänst. Den synligare pris- sättningen ger kunden förutsättning att jämföra konkurren- ternas tjänsteutbud också med Postgirots erbjudanden.

Tillkomsten av nya nischbanker och utländska banker ger Postgirot ökade möjligheter till samarbeten. Postgirot har ' blivit den naturliga samarbetspartnern for banker med behov av att formedla pengar och information till sina kunder.

Postgirot möter konkurrens inom betalningsförmedlingen i första hand från universalbankerna. Särskilt kundsegmenten 6 POSTGIROT 1995 · BETALNINGSMARKN11DEN

inom den offentliga sektorn har under året utsatts for en intensiv bearbetning inom ramen för villkoren i den upp- handling som reglerar statens forsärjning av betalningsför- medlingstjänster.

MARKNADsUTVECKLINGEN

Den svenska betalningsmarknaden

*

uppgick 1994 till cirka lO 800 miljarder kronor. Postgirots andel av marknaden uppgick till cirka 50 procent. Tillväxten under 1995 blev jämförelsevis hög som en foljd främst av att varuproduceran- de företag levde under en stark industriell högkonjunktur, vilket även genererade ökade statliga skatteinkomster.

Postgirot har som tidigare sina starkaste marknadspositio- ner bland offentliga kunder trots att statlig betalningsför- medling .numera är utsatt for konkurrens. För att möta kon- kurrensen har bland annat långsiktiga avtal tecknats med kommuner och landsting. Postgirots marknadsandel på detta marknadssegment har därför bara sjunkit marginellt.

Under året har Postgirot etablerat sig med ett fullt sorti- ment på kortmarknaden och erbjuder såväl nationella som internationella kort kopplade till något av de internationella märkesföreningarna Visa och MasterCard/Europay. Under året erbjöds Postgirots kunder den första kortprodukten kopplad till MasterCard då Giro Business Card lanserades i samarbete med Företagarnas Riksorganisation.

Postgirot har under året genomfört några marknadstester med så kallade smarta kort. Ett av dessa kort, Smartincard, utvecklades i samarbete med en kund och används som pre~

sentkort och för återbetalning av :\rsbonus.

Fmn den l juni 1995 tillämpades den nya konkurrenslag- stiftningen även inom kontokortsområdet. I anslutning till detta etablerade Postgirot sig som kortinlösare med ambition att växa kraftigt i denna nya roll. Uppräkning av dagskassor- na som under senare år även omfattat kontokorrsbetalningar erbjuds kunderna till ett paketpris som inkluderar kontokort, kontanter, checkar och utländska sedlar. Paketpriset har mot- tagits väl då kunderna i forväg kan bedöma kostnaderna för hela dagskasseservicen.

*

Definierad som summan av företagens driftsmässiga betalningar exklusive löneutbetalningar, offentliga sektorns konsumtions- och skatterelaterade betalningar och transfereringar samt hushållens faktu- rabundna utgifter och inkomster exklusive löner. Underlag for 1995 förelåg ej vid årsredovisningens utgivning.

Postgirot har cirka l, 7 miljoner kunder, fördelade på cirka l miljon privatktmder och cirka 7 00 000 företagskunder och orga- nisationer. Genom postgirosystemet kan alla nå alla snabbt, enkelt och säkert.

PosTGIROT 199~ · BETALNINGsMARKNADEN 7

Efterfrågan på elektroniska tjänster iikar både bland foretag och hushåll.

Idag lämnas eller överfiirs 65 procent av foretagens betalningar på elektronisk viig.

POSTGIROTS MARKNADSANDELAR AV BETALNINGsMARKNADEN i % 1994 for några viktiga kundsegment

Kundsegment Marknadsandel, %

Näringsliv Organisationer Offentliga kunder

45 71 77

TEKNIK- OCH TJÄ.NSTEUTVECKLINGEN Antalet hushåll som har persondaror har ökar med cirka 40 · procent under året. Numera har 30 procent av de svenska hushållen tillgång till persondator varav en växande andel är utrustade med modem. Ökat intresse för multimedia och Internet är huvudförklaringar till den höga tillväxten. Efter- frågan på olika privatekonomiska lösningar och möjlighet

8 PoSTGlROT 1995 · BETALNINGsMARKNADEN

att kunna genomföra handelstransaktioner och betala över Internet ökar. Postgirot följer utvecklingen med stor upp- märksamhet och avser att lansera Internetbaserade betal- ningslösningar under 1996 baserade både på konventionell kontokortsteknik och digitala betalningsmedel.

Den traditionella kontantanvändningen minskar som en följd av en ökad marknadsacceptans för kort av olika slag och elektroniskt baserade betalsätt.

Olika tester med elektroniska plånböcker baserade på så kallad smartcard-teknik pågår i omvärlden. Postgirot följer även den utvecklingen på nära håll genom olika samarbets- projekt.

ELEKTRONISK HANDEL

Redan under 1960-talet etablerade Postgirot betalningsfor- medlingstjänster med utbyte av information på elektronisk väg. Andelen betalningar som idag initieras eller redovisas elektroniskt inom företagssektorn är 65 procent. Dagens elektroniska datautbyte mellan kunderna och den finansiella sektorn saknar dock entydig standardisering. Det innebär att speciellt större kunder med många finansiella partners måste administrera olika dataformat i sina ekonomisystem. Sedan ett antal år finns en etablerad standard för datautbyte av han- delsdokument inklusive betalningsinformation. Standarden, EDIFACT, innebär att kunden kan kommunicera med alla banker/betalningsförmedlare. Under 1995 har utveckling skett inom Postgirot for att kunna hantera vissa EDIFACT- meddelanden.

Kundernas inköps-och forsäljningsprocesser skapar betal- ningstrafiken. För att lyckas i betalningsmarknaden är det därför centralt att förstå kundernas behov och kunna medver- ka till att skapa ökade kundvärden genom förenklingar och rationaliseringar av dessa processer. Elektronisk handel är en företeelse som kommer att öka kraftigt de närmaste åren.

Inom området utvecklas nya tjänster baserade på den samlade kompetens som finns inom områdena datakommunikation, logistik och betalningsförmedling inom Postkoncernen. Den elektroniska handeln kommer främst att omfatta foretagens frekventa inköp på relativt stora belopp. Med staten som ini- tiativtagare drivs projektet "Elektronisk handel inom kom- muner, landsting, och stat". Syftet med projektet är att för- enkla införandet av elektronisk handel inom den offentliga sektorn inklusive betalningsrutinerna. Postgirot är med och offererar tjänster för detta.

Internationell verksamhet

E U }s inre marknad och planerna på en gemensam valuta vidgar ramarna

för

alla typer av finansiella aktb'rer.

Utifrån en sammanhållen strategi b"kar Postgirot sina internationella anstrå·ngningar inom flera områden.

Postgirot är den enda betalningsförmedlaren i Sverige som 'kan erbjuda kunden internationell elektronisk betalnings-

och informationsformedling till både postbanker/postgiron och affärsbanker. Detta möjliggörs genom Postgirots nära samarbete med postbanker/postgiron främst i Europa inom ramen för betalningssystemet Eurogiro och genom medlem-

\ kapet i SWIFT. Med Eurogiro kan Postgirot som enda aktör i Sverige erbjuda pris-och tidsgaranti for betalningarna, vilket är en stor fordel for kunderna. Eurogiro motsvarar väl de krav på transaktions,tid, prissättning och tillförlitlighet som EU ställer på gränsöverskridande betalningar. Utveck- lingen av och marknadstäckningen inom Eurogiro har fort- satt under året och länder som Japan och USA ingår numera i samarbetet. Det sistnämnda sker genom Chase Manhat~an Bank och US Postal Services. Diskussioner fors också med ett flertal affärspartners i nya länder, till exempel i Östeuropa, Asien och Afrika, om ett deltagande i Eurogiro-samarbetet inom en snar framtid.

Ett fördjupat samarbete mellan de nordiska postbanker- na/postgirona har inletts. Det innebär bland annat gemensam marknadsbearbetning av företag med betalningsflöden inom Norden, samt utveckling av en nordisk betalnings- och infor- . marianstjänst där kunden via Postgirot kan utfara betalning-

'ar direkt från skärmen.

Idag förmedlas var fjärde internationell betalning från Sverige av Postgirot. Det stora flertalet betalningar är på mindre belopp. För att kunderna ska fl effektiv internationell betalnings-och informationsformedling krävs en rationalise- ring av betalningsflödet. De forsta avtalen avseende massbe- talningar, det vill säga betalningar som ej kräver betalnings- anmälan till Riksbanken, har ingåtts under året med några banker i Europa. Ytterligare avtal kommer att ingås under det kommande verksamhetsåret.

Under året har implementering av ett nytt datasystem för internationella betalningar skett, vilket ger en ändamålsenlig teknisk plattform för den framtida utvecklingen.

Många länder, däribland flera av våra grannländer i Öst- europa, har idag otillfredsställande betalningssystem. Merpar- ten av dessa länder är idag öppna för utländska investeringar.

Dotterbolaget SwedGiros verksamhetside är att i egen regi eller i samarbete med lokala partners äga och driva betalsystem i andra länder. SwedGiros ansträngningar koncentreras i för- sta hand till länder vid Östersjön i syfte att på sikt skapa en regional infrastruktur for betalningsförmedling. Målet är att ha det första lokala utländska betatsystemet i drift senast 1997.

Med Eurogiro kan Postgirot som enda aktör i Sverige erbjuda pris-och tid1garanti for bctal11ingar i Europa. Var fjärde internationell betalnmg från Sverige förmedlas av Postgirot.

POSTGIROT 1995 · lNTERNlt.TIONELL VERKSAMHET 9

Postgirot stöder aktivt kundernas utlands- affiirer och förmedlar en rad utlandstjånster såsom remburser, dokumentinkasson och garantier.

10 PosTGIROT 1995 ·INTERNATIONELL VERKSAMHET

VALUTAHANDEL

Valutaåret 1995 präglades av kraftiga kursrörelser där den svenska kronan stärktes mot slutet av perioden.

Trots kraftiga kursrörelser uppnådde Postgirots valuta- handel ett gott resultat. Kundbordet omorganiserades och anpassades till försäljningsenhetens indelning i regioner.

Avsikten har varit att skapa en bättre regional kännedom, vilket också har lett till bättre stöd åt Postgirots kunder och ~

säljare, något som är särskilt viktigt i tider med stora kurs- rörelser på valuta- och penningmarknaderna. Under 1996 förs förvaltningen av svenska kronor samman med valutaenheten och bildar en ny eradinggrupp för att effektivisera handeln med valutor och kronor.

FINANSIERING AV EXPORT OCH IMPORT Postgirot har många kunder som är verksamma internatio- nellt. För att tillmötesgå våra kunders önskemål och som ett komplement till kärnverksamheten förstärktes tjänsteutbu- det inom finansiering av export och import. Trade Finance ansvarar för garantier samt för remburser och dokumentin- kasson på export och import.

Verksamheten har utvecklats mycket positivt under 1995.

Scora satsningar har gjorts för att stärka resurserna inom Trade Finance och att utbilda säljkåren. Postgirots goda marknads- täckning bland företag och privatpersoner har skapat intresse utOmlands och goda förutsättningar för ett utökat samarbete med internationella banker. Korrespondentbanksnätet har utvecklats, i synnerhet inom de allt viktigare marknaderna i Östeuropa och Asien samt i Latinamerika.

Trots den dämpade konjunkturutvecklingen i Europa och USA fotväntas ökningstakten av den svenska handeln bestå med länderna utanför våra närmarknader. Den gynnsamma utvecklingen av Postgirots marknadsandelar inom handels- finansiering förväntas fortsätta de närmaste åren.

Medarbetare och kvalitet

Offensiv kvalitetsutveckling iir den ledande principen for Postgirot. l varje process sålts kundernas behov och for- vdntningar i fokus. Stä'ndig fiirbå'ttring år det naturliga forhållningsså'ttet.

MEDARBETARE

Postgirot möter en omvärld där kunden ställer högre krav, där konkurrenterna satsar Mrt och tekniken ständigt förnyas.

Detta kräver en kraftfull satsning på utveckling av medarbe- tarna.

Strategiska områden för medarbetarnas utveckling är finan- siell marknad, IT, språk och kvalitetsarbete.

Inför det kommande året startar Postgirot ett särskilt kompetenscenter som skall stödja utvecklingsarbetet i orga- nisationen.

Prioriterade områden är kundfokusering, projektledarpro- gram samt affårs- och verksamhetskunskap. Fortsatt satsning sker vad gäller ledarförsörjning och chefsutveckling. För att möta de framtida kraven på ledarrollen har ett kvalificerat ledarutvecklingsprogram tagits fram och genomförs för chefer och specialister.

Personalens trivsel mäts varje kvartal genom en enkät rörande attityder till chefer, arbetsuppgifter och arbetsmiljö.

Mätningarna är ett viktigt verktyg i arbetet med att skapa 2000-talets arbetsplats, som bygger på att alla medarbetare tar ansvar för och deltar i utvecklingsarbetet. De gångna årens mätresultat ligger på en hög nivå beträffande medarbetarnas upplevelse av arbetsförutsättningar, ledarskap och förtroende för Postgirot. Prioriterade förbättringsområden är kompe- tensutveckling, utveckling av belöningssystem och förbätt- ring av det interna samarbetet. Resultatet från mätningarna av personalens trivsel (VIP-index) under 1995 uppgick till 55 (54).

En jämnare könsfördelning på alla nivåer eftersträvas.

Kvinnors utveckling till högre ledarskap stimuleras genom att kvinnliga chefer och chefsämnen erbjuds en mentor. Ett bonussystem som omfattar samtliga medarbetare har införts för att öka effektivitet, engagemang och resultatutvecklingen i Postgirot. Bonussystemet baseras dels på en resultatdel som förutsätter att Postgirots lönsamhetsmål överträffas och dels en prestationsdel som är kopplad till arbetsplatsrelaterade mål va- riabler. Bonus kan maximalt utfiilla med ett halvt basbelopp.

Rutiner för internkontroll av arbetsmiljön har införts.

Riktade friskvårdsprogram har genomfons för att förebygga besvär och förmedla insikter om det egna ansvaret för välbefin- nandet.

Rekryteringsbehovet under året har huvudsakligen avsett olika slags specialister främst inom försäljning-, bank- och !T- området.

I samband med rationalisering och införande av ny teknik förutses ett framtida minskat personalbehov. För att hantera

Postgirot hanterar i genomsnitt 1,8 miljoner betalningar varje dag. Varje betalning representerar en relation - ett mö'te mellan köpare och säljare.

Postgirot 1995 MEDARBETARE OCH KVALITET I I

12 PosTGIROT 1995 ·MEDARBETARE OCH KVALITET

Postgirots kundtjånst tar i genomsnitt emot 6 000 samtal per dag. (Jppettider och tillgångtighet forbättras hela tiden som ett led i krmdvården.

kommande övertalighet har program tagits fram for att så långt möjligt mildra effekterna för enskilda medarbetare.

Frivilliga lösningar i form av fårmånliga pensionsersättningar och arbetstidsminskning samt utvecklingssatsningar har genomförts under året.

KVALITET

Under 1995 tog Posegirot ett fastare grepp om kvalicecsuc- vecklingen. Ett kvalitets-och miljöprojekt stareades med uppgift act leda Posegirot in i 2000-talet utifrån kriterierna i Utmärkelsen Svensk Kvalitet (USK). Arbetet syftar till att 'maximera kund-och aff'årsnyttan.

Exempel på sådana insatser är:

- tydligare ledarskap f!led målstyrning och delegerat ansvar - översyn av det inre arbetet utifrån ett processorienterat

arbetssätt

-program for att påverka attityder i syfte att fokusera på kunden och att öka antalet genomförda förbättringsförslag - benchmarkingaktiviteter för att dra nytta av andras fram-

gångar.

Postgirot har en lång tradition av kvalitetsarbete genom de dagliga utmaningar, som den stora volymen kunduppdrag ger upphov till. Tekniska mätningar av egen förmåga och uppnådda resultat har mätts under många år. Därtill följs kundupplevelsen

.upp genom löpande

De senaste NIG-mätningarna redovisar sjunkande nöjdhetstaL NKI for företagskunder sjönk från 82 till 77 och får privatkun- der från 89 till83. Detta har foranlett litgärdsprogram om- fattande allt från marknadskommunikation till internt förbättringsarbete. Det är prioriterat även 1996.

För eec tjänsteföretag som Postgirot är det av avgörande betydelse hur kunden upplever kvaliteten, inte bara i tjänsterna som sådana, utan minst lika mycket i hur medarbetarna bemö- ter kunden. Vi har därför haft ökad koncentration på attityd- påverkande insatser och systematisk översyn av rutiner och arbetsfordelning inom Postgirot får att höja kundnyttan.

Utöver tillförlitligheten i Postgirors sätt att utilira kundupp- dragen är det just tillgängligheten och enkelheten som kunder-

na flister störst värde vid. Kundsamverkan ear sig olika praktis- ka uttryck i de kundteam som bildats för att öka kundnyttan.

Kundpaneler och scenarioteknik är andra exempel på hur Post- girot utvecklar tjänsteutbudet tillsammans med kunden.

MILJÖ

Postgirot skall erbjuda kunderna miljöanpassade tjänster, spara på naturresurser, undvika negativ miljöpliverkan samt respektera och uppmuntra medarbetares och kunders miljö- engagemang.

Under året togs "Postgirots Miljöguide" fram. Guiden är ett material avsett för breddad utbildning och samtidigt en katalog med tips, råd och regler för miljöarbetec. Anpassning- ar av inköp och avfallshantering fortsatte. Tillsammans med

Postfastigheter AB utvecklades eec nytt mätningar via Nöjd-

Kund-Index (NKI). ^ÅLDER.S-OCH KÖNSFÖRDELNING (ANTAL) miljövänligare kyl-

system for datahallar och produktion.

Postgirots investe- Postgirot har histo- ^SAMTLIGA

riskt haft höga värden

på kundupplevelsen, ¹⁰⁰⁰ något som är av högsea

vikt att vidmakthålla ₈₀₀ för fortsatt framgång

på den konkurrens-

utsatta marknad Pose- ⁶⁰⁰ girot befinner sig på.

400

200

~ I l l ~

0

11

^~

'q' 'q'

~ ^{'q' 'q'}

<'! ":' ":' ~

"' "' "' "'

N "' ^'q' "'

- Kvinnor Män

40

35 11) .;!')

;!0 l j

lO

:)

r>

ARBETSLEDARE/

GRUPPCHEFER

1 ..

-;

~ ~

"' "" "'

N " ' -q-

- Kvinnor

Män

'<r

~

"'

"'

CHEFER

z

n

'<r

~ ^'q'

"( ":'

"' "' "'

N "' ^'q'

- Kvinnor Män

~ "' _"'

ringar i system för elektroniska betal- ningar och adminis- trativa system kom- mer också att minska pappersförbrukning- en successivt.

POSTGIROT 1995 MEDARBETARE OCH KVALITET I 3

Frirvaltningsberå{telse

Postgirot Bank AB (fl11b/) Org nr 516401-9704

Postgirot Bank ABs huvudsakliga verksamhet å"r att fiirmedla betalningar mellan privatpersoner, företag, fore- ningar och andra organisationer både nationellt och internationellt. Som stöä till betalningsfb'rmedlingen erbjuds kortfristig in- och utlåning, andra finansiella tjå'nster samt kontokortsadministration.

Postgirot Bank AB är dotterbolag till Posten AB, som till 100 procent ägs av svenska staten. Postgirot Bank AB startade sin verksamhet den l mars 1994 i samband med bolagiseringen av affärsverket Posten.

RÄNTEJUSTERAT RÖRELSERESULTAT

(profurma)

dringar i marknadsräntorna en relativt stor påverkan på Postgirots räntenetto. De höga marknadsräntorna i början av 90-talet bidrog starkt till den då höga resultatnivån.

Vid en omräkning av resultaten för åren 1991-1995 baserat på 1995 års marknads- räntor framkommer att de goda resultaten för dessa år med dagens ränteläge skulle inneburit betydligt lägre nivåer. En gynn- sam utveckling av affärsvolymerna och en kraftfull rationalisering och effektivisering under 1990-talet har lett till att den ränte- justerade resultatnivån höjts med cirka 450 Mkr sedan 1991. Se vidstående diagram.

1995 är bankens första hela verksam- hetsår. För att möjliggöra jämförelse med Postgirots tidigare verksamhet lämnas vissa proformauppgifter för kalenderåret 1994 och för 5-årsperioden 1991-1995.

Mkr l 500

l 200

900

600

300

o

INTÄKTER Intäkterna uppgick till 4 290 Mkr.

Riksdagen har anvisat betalningsförmed- ling som Posegirots huvudaffär. En ändring i bolagsordningen, godkänd av regeringen den l februari 1996, har gett Postgirot vid- gade möjligheter att lämna krediter och ta emot räntebärande inlåning. Postgirot kan nu expandera sin kreditvolym till 10 miljar- der kronor. Den räntebärande inlåningsvoly- men i Postgirot tar uppgå till 35 miljarder kronor. Postgirot &r inte utforma kontovill- koren så att en sparkontorörelse utvecklas.

Postgirot tar inte heller bedriva traditionell långfristig kreditgivning.

91 92 93 94 95

Inlåningsvolymerna har ökat under 1995 med 15 procent relativt föregående verk- samhetsår. En väsendig del av ökningen kan hänforas till de under 1994 introducerade

- Rörelseresultat Räntejusterat

rörelseresultat tjänsterna Hemgiro, Föreningsgiro och· (

Den 20 aprill995 forvärvade Postgirot inkråmet i Euro Trade Finance ETF AB.

Den övertagna factoringverksamheten bedrivs i resultatenheten Företagsfinans.

Resulcaceo f'Or perioden 1991-95 hor omtäknars

Affårsgiro. I dessa tjänster erbjuds kunderna förmånliga räntevillkor. Kostnaden för inlå- nade medel är fortfarande förhållandevis låg

filt 1995 !rs gcnomsnirtlig.t liinra p1 placeringarna,

i jämförelse med traditionella affärsbanker, då merparten av kostnaden för inlånade medel i

det viU säg.t9,28 %.

Postgirots organisation och inriktning beskrivs på omslagets insida och under avsnittet "Detta gör Postgirot" på sid 2-3.

RESULTAT OCH LÖNSAMHET

Rörelseresultatet för 1995 uppgick till 576 Mkr, vilket mot- svarar en räntabilitet på eget kapital om 25,6 procent och ett IK-tal efter kreditförluster på 1,16.

Resultatet har påverkats positivt av de högre marknads- räntorna under 1995, vilket förbättrat placeringsmarginalen till 7, l procent. Kostnaderna för inlåningen har dock ökat på grund av en allt hårdare konkurrens om transaktionsmedel på betalningsmarknaden, vilket har pressat placeringsmarginå- len och rörelseresultatet.

Under 1995 har kostnader för fortida pensioner belastat resultatet med 7 4 Mkr.

Beroende på balansräkningens sammansättning &r förän- r4 PoSTGIROT r995 ·BoKsLUT

uppkommer i betalningsförmedlingen.

Den starka volymutvecklingen har till- sammans med en förbättrad avkastning på placeringarna medfört en ökning av räntenettot med 313 Mkr eller 17 pro- cent jämfört med 1994 (proforma).

Avgifter och agio har minskat under 1995. Nedgången beror på att inbetalningskortsavgifterna i postkassorna från och med den l juli 1995 överförts till Posten Sverige AB. I avgiftsintäkterna, som totalt uppgick till l 648 Mkr, ingår ersättning för Personkonto, Sparbanksgiro, RFV-anvisningar samt tjänster åt RSV. Avgiftsintäkterna från RFV har minskat på grund av en fortsatt stark överströmning till kontoinsätt- ningar. Övriga avgiftsintäkter har ökat till följd av ökad anslutning till de nya avgiftsbelagda banktjänsterna och öka- de avgiftsintäkter från kunder med massinbetalningar. Med undantag av förändringen avseende inbetalningskortsavgifter- na har avgifter och ~gio i stort varit oförändrade mellan åren.

Marknadsränta Placeringsmarginal Inl!ningsvolym Avgiftsintäkter Antal anställda Löneändring

KÄNSUGHETSANALYS*

Förändring +1%

+0,1%

+l Mdkr +l%

+100 +l%

Effekt på rörelseresultat + 120-150 Mkr +31 Mkr +25-75 Mkr +15Mh -30 Mkr -10 Mkr

*

Känslighetsanalysen beskriver statiskt hur 12-månaderseffekten med utgångspunkt frän 1995 års struktur i resultat-och balans- räkning blir vid olika förändringstakt för respektive post.

I övriga rörelseintäkter ing:lr bland annat ersättning från sca- ren på 300 Mkr for upprättMUande av betalningsservice i glesbygd.

KOSTNADER

De totala omkostnaderna för räkenskapsåret uppgick till 3 696 Mkr. Posegirots inriktning på betalningsförmedling slår igenom i kostnadsstruktUren i form av en stor andel pro- duktions-och distributionskostnader.

Personalkostnaderna uppgick till l 013 Mkr och inklude- rar ovan nämnda kostnader för förtida pensionsavgångar samt 21 Mkr reserverade för personalbonus.

Köp av transaktionstjänster och kundservice fr:ln Postens kontorsnät (kassaservice) samt ersättningar för förmedlingar till och från kontokunder (rorsändelser) svarade for l 787 Mkr, det vill säga 48 (55) procent av de totala omkostnaderna. Kassaser- vicekostnaderna har kunnat reduceras till följd av att ett nytt avtal ingåtts från och med den l juli 1995. Försändelsekosena- den har däremot ökat på grund av en större volym kontoutdrag.

Kreditförlusterna ökade med 10 Mkr tilll8 Mkr. Större delen av kreditforlusterna avser forluster i samband med övertrasseringar av postgirokonton.

BOKSLUTSDISPOSITIONER OCH UTDELNING Förändring i marknadsräntorna har lett till att investment- portföljens marknadsvärde stigit. Föregående års avsättning till värdejusteringskonto för investmentportfoljen har där- med upplösts.

Styrelsen fareslår att ingen utdelning lämnas till moder- bolaget Posten AB. Moderbolaget bar istället erhållit kon- cernbidrag om 236 Mkr.

BALANSOMSLUTNING

Balansomslutningen uppgick vid utgången av 1995 till46 miljarder kronor. Då verksamheten är inriktad på betalnings- förmedling varierar balansomslutningen med hänsyn till for- ändringar i becalningsvolymerna. I genomsnitt, beräknat dag for dag, har balansomslutningen uppgått till 31 miljarder

kronor. Tillgångarna bar dominerats av räntebärande värde- papper då kreditvolymen är begränsad.

PLACERINGAR

Postgirots placeringar i räntebärande värdepapper fordelas på en dagslåne-, trading- respektive invescmentportfölj.

Dags låneportfo"ljen

Bankens korta likviditet förvaltas i en dagslåneportfölj. Port- foljens bokförda värde på balansdagen uppgick till 7 518 Mkr och bestod främst av placeringar i svenska finansinstitut.

Tradingportjö"ljen

I tradingportfoljen görs placeringar främst i kortfristiga stats- och bostadspapper. Vid årsskiftet uppgick portföljens bokförda värde till 20 182 Mkr med en genomsnitdig åter- stående löptid om O, 7 år.

I nvestmentpf)Ytfö"ljen

Investmentportföljen har till syfte att säkerställa en jämn löpan- de avkastning for att balansera de fasta kostnaderna. Värdepap- per i portroi j en är avsedda att innehas till förfall. Placeringar i invescmencportroljen baseras på en långsiktig ränceuppfattning och görs i räntebärande värdepapper med en längre placerings- horisont. Durationen i porcroljen uppgick per 31 december till 2,5 år (2,5). Det bokförda värdet i investmentportföljen upp- gick vid utgången av 1995 till lO 552 Mkr, vilket motsvarar en ökning med 768 Mkr under året. Den genomsnittliga place- ringsräntan i porrföljen uppgick per årsskiftet till10,3 procent.

UTIÅNING

Postgirots kreditgivning är att betrakta som ett komplement till betalningsförmedlingen. Vid årsskiftet uppgick dec ut- nyttjade beloppet till totalt 2 602 Mkr.

INLÅNING OCH BETALNINGSFLÖDEN Inlåningen från allmänheten har under verksamhetsåret ökat med 19 procent till 35 miljarder kronor. I genomsnitt upp- gick inlåningen till 24,2 miljarder kronor (21 ,l).

Endast ett mindre behov av upplåning har förekommit under 1995 begränsat till de stora betalningsdagarna.

Huvuddelen av upplåningen har skett i svenska kronor.

Betalningsflödena för verksamhetsåret uppgick till 5 242 miljarder kronor, varav inrikesflödena svarade för 5 198 mil- jarder kronor och utiandsflödena for 44 miljarder kronor.

Flödestillväxten relativt 1994 var 7 procent.

KAPITALBAs OCH KAPITALTÄCKNING Postgirots kapitaltäckning uppgick vid 1995 års utgång till 25,2 procent (24,7) och primärkapitalrelationen tilll9,2 procent (24,7). Genom ett förlagslån om 540 Mkr, med en löptid om lO år, emitterat till moderbolaget Posten AB under första halvåret har kapitalbasen stärkts och uppgick vid årsskiftet till 2 27 3 Mkr. I kapitalbasen ingår styrelsens forslag till boksluts- och vinstdispositioner.

PosTGIROT 1995 · BOKSLUT I 5

FINANSIELLA RISKER Riinterisk

Räntetisk definieras som risken för förändring i rörelseresul- tatet orsakade av förändringar i marknadsräntan. Sådan på- verkan kan avse dels förändringar i det redovisade räntenettot från bankens in- och utlåning, dels värdeförändringar i ban- kens tillgångar och skulder med fast ränta. Graden av påver- kan på bankens tillgångar och skulder bestäms av räntebind- ningstiden. Längre räntebindningstid medför högre ränte- känslighet än en kortare.

I Postgirot är räntebindningstiden större för tillgångarna än för skulderna varför Postgirot är exponerad för ränterisk.

Den långa räntebindningstiden för tillgångarna avser främst värdepapper i investmentportföljen. Skulderna domineras av kortfristig postgiroinlåning.

Effekten på Postgirots rörelseresultat av en förändring j samtliga räntesatser med en procentenhet under en tolvmåna- dersperiod kan per den 31 december 1995 beräknas till 120- 150 Mkr.

Valutarisk

Postgirot bedriver egen valutahandel som stöd för den interna- tionella betalningsförmedlingen. Valutarisker uppkommer genom innehav av tillgångar och skulder i andra valutor än svenska kronor. V alutaexponeringen, netto per valuta den 31 december 1995 uppgick till 43 Mkr (motvärde i SEK).

Kreditrisk

Med kreditrisk avses risken för att en kredittagare för sent, endast delvis eller inte alls infriar sina betalningsförpliktelser mot Postgirot. Detta till följd av medgiven kredit, överskri- dande av medgiven kredit eller till följd av risker samman- hängande med finansiella transaktioner. Kreditrisk omfattar även risken att, vid bristande betalningsförmåga, i förekom- mande fall ställd säkerhet eller borgen ej täcker Postgirots fordran eller på grund av åtaganden utanför balansräkningen.

PENSIONSFÖRPLIKTELSER

Intjänande t av pensioner för anställda i Postgirot Bank AB har tryggats genom skuldfäring i balansräkningen under rubriken "Avsatt till pensioner" i kombination med kredit- försäkringar. Den kompletterande ålderspensionen tryggas genom försäkring. Enligt övergångsbestämmelser till gällan- de kollektivavtal kan l 474 personer under vissa förutsätt- ningar välja att gå i pension före 65 års ålder. Då denna pen- sionsrätt är villkorad, är förmånen antastbar och den har där- för redovisats under rubriken "Ansvarsförbindelser".

I dotterbolaget SwedGiro AB tryggas pensionerna via för- säkringar.

VIKTIGA AVTAL

Postgirot har samarbetsavtal med WASA Banken, Stadshypo- tek Bank, SkandiaBanken med flera avseende betalningsför- medling för dessa företags kunduppdrag.

Med Sparbankerna och Nordbanken har Postgirot omfattan- r6 PosTGIROT 1995 • BOKSLUT

de avtal avseende såväl privatpersoner som företag. NB Giro, NB Företagskonro, Sparbanksgiro, Sparbankeos Girokonto och AutOgiro är exempel på tjänster som ingår i dessa avtal.

Postgirots enskilt viktigasee kundavtal är avropsavtalet med RRV avseende betalningsformedling för staten. Avtalet löper ut den 31 juni 1996. RRV kommer därmed under våren att göra en ny upphandling för perioden 1996.07 .O l - 1998.12.31.

Med Posten Sverige AB har Postgirot avtal, vad gäller till- gång till ett rikstäckande kassanät för hantering av in- och

utbetalningar i postkontoren samt försäljning och marknads- föring av Postgirots tjänster. Ett nytt avtal som för 1995 innebar reducerade intäkter och i motsvarande utsträckning kostnader, det vill säga resultatneutralt, ingicks per den l juli 1995.

För distribution av försändelser till och frän Postgirot inom Sverige har avtal träffats med Posten Sverige AB. Post- girot är en av landets största försändelsekunder.

Avtalet med Posten AB om att förvalta Postgirots likvidi- tet upphörde vid årsskiftet.

DOTTERBOLAG

Tillgångar och skulder i dotterbolaget IPS AB (Internationell Payment Systems) överfördes den l mars 1995 till moderbo- laget varefter IPS AB är ett vilande bolag. Verksamheten med inriktning på finansiering av kontokort bedrivs nu inom mo- derbolaget.

Det helägda dotterbolaget SwedGiro AB har under året namnändrats från Swedesectle AB. I samband med namnän- dringen har bolagets verksamhet ändrats till atr i sarnarbete med utländska partners etablera, äga och driva betalningssys- tem i andra länder. SwedGiro ABs aktiekapital har under 1995 ökats tilll5 Mkr genom en nyemission om 10 Mkr. SwedGiro AB är moderbolag till de nybildade estniska bolagen Giro Eesti OU, Giro Maksekeskuse OU, Eesti Maksevahanduse OU och Eesti Maksekeskuse OU. Under 1995 hade denna koncern ingen omsättning och moderbolaget erhöll 0,4 Mkr i koncernbidrag fråri Posten AB för kostnadstäckning.

PERSON AL

Under 1995 var medelaotalet anställda 3 036 (2 892). Förän- dringen fårklaras främst av att personal som hanterat Spar- banksgirouppdraget förts över från annan koncernenhet inom Posten, men också av en fortsatt neddragning inom produk- tionsverksamheten till följd av införandet aviner rationella produktionssystem. Samtidigt bar kompetensen förstärkts genom rekrytering av personal inom försäljning, tjänsteut- veckling, bank och finans samt för den internationella verk- samheten.

En framtida minskning av personalen förutses och kommer som under 1995 i första hand att tillgodoses med frivilliga avgårlgar, erbjudanden om förtida pension eller minskad arbetstid.

RÄNTEBINDNINGSTIDER FÖR KONCERNENS RÄNTEBÄRANDE TillGÅNGAR OCH SKULDER, Mkr 1995-12-31

-3mån 3-6 mån Tillgångar

Banker och finansinstitut 7 823

Obligationer mm 16 780

Utlåning 964

Summa tillgångar 25 567

Skulder

Inl&ning 19187

Banker och finansinstitut l 450

Övriga skulder

Summa skulder 20 637

Poster uranför balansräkningen som påverkar räntekänsligheten Differens tillgångar och skulder

inklusive poster utanför balansräkningen 4 930

Kumulativ räntekänslighet 4 930

KAPITALBA.S OCH KAPITALTÄCKNING Mkr, 1995-12-31

Koncernen Banken 1995 1994 1995 1994 Primärt kapital

Eget kapital l 736 1462 1600 l 401

Periodiseringsfond 72% 136 61

Summa primärt kapital l 736 1462 l 736 1462 Avgår goodwill

(inkråmsgoodwill) ~3 -3

Summa primärt kapital, netto l 733 l 462 l 733 1462

FörlagsUn 540 540

Summa supplementärt kapital 540 540

·-- - - ---

Summa kapitalbas 2 273 1462 2 273 l 462

· - - -

Kapitaltäckning 25,2% 24,7% 25,1% 24,7%

INVESTERINGAR OCH UTVECKLING Under 1995 har ett antal större produktions-och informa- tionssystem införts. I produktionen har en ny stordator anskaffats. Avtal har slutits om nya kundservice-och registre- ringssystem, vilka beräknas tas i drift först under 1996. Ett nytt informationssystem om Postgirots kunder och deras konton har installerats under 1995. Dessmom har ett stort utvecklingsprojekt under 1995 drivits för att anpassa gräns- snitten gentemot Nordbankens nya kundreskontra.

Betydande satsningar har gjorts i Postens kontorsnät för att förbättra Postgirots service till privatpersoner och mindre fciretag.

81 100 181

181 5 111

6-12 mån 1-5 år 5 år- Totalt

7 823 l 045 12 558 l 699 32 163

381 1445

L 426 12 558 l 699 •\1 431

19 187 1450

539 539

539 21 176

-1 922 -1471 -3 393

-496 10 548 1699 16 862

4 615 15 163 16 862 16 862

RISKV ÄGDA TILLGÅNGAR OCH KAPITALKRAV Mkr, 1995-12-31

Koncernen Banken

Placeringar, Placeringar

inklusive Riskvägt inklusive Riskvägt Riskklass off-balance belopp off-balance belopp

0% 26 280 o 26 280 o

20% 14 067 2 813 14 067 2 813

50% 31 16 31 16

100% 6 199 6 199 6 219 6 219

Summa 46 577 9 028 46 597 9048

PosTGIROT 1995 · BmcsLUT I7

Resultatrå/ening

Koncernen Banken

Mkr 1995 1994' 1995

INTÄKTER

Ränteintäkter 2 987 2 096 2 986

Räntekostnader 799 557 799

Räntenetro Not l 2 188 l 539 2 187

Avgifter och agio Not 2 1648 l 636 1645

Realisationsresultat i investmentportföljen -35

ÖVriga rörelseintäkter 454 406 454

Summa intäkter 4 290 3 546 4 286

KOSTNADER

Personalkostnader Not 3 1013 714 l 012

Lokalkostnader Not4 180 156 180

ÖVriga rörelsekostnader Not 5 2 425 2 185 2 422

Avskrivningar enligt plan Not 6 78 54 78

Summa omkostnader 3 696 3 109 3 692

Resultat före kreditförluster 594 437 594

Kreditförluster Not 7 18 8 18

FlörelseresuJtat 576 429 576

Bokslutsdispositioner Not 8 -148 -88 -269

Skatt Not 9 -119 -98 -85

Årets vinst 309 243 222

*Räkenskapsåret 1994 omfattar perioden 17 februari- 31 december. Verksamhet i banken har bedrivits från och med 1 mars 1994.

I koncernen omfattar verksamheten i dotterbolagen hela kalenderåret. Dotterbolagens relativa påverkan på utfallet är dock ringa.

r8 PosTGIROT 1995 · BOKSLUT

1994'

2 095 554 l 541

1636 e~

-35 393 3 535

708 155 2 175 52 3 090 445

- -

7 438 -183 -74 181

1

~

1 }

Balansräkning

Per den 31 december

Koncernen Banken

Mkr 1995 1994 1995 1994

TILLGÅNGAR

Kassa l 5 l 2

Clearingfordringar 2 198 l 332 2 198 l 332

Svenska finansinstitUt Not 10 7 518 9 280 7 518 9 280

U dändska banker Not 11 752 70 752 70

Räntebärande värdepapper

Tradingportföl j en Not 12 20 182 15 618 20182 15 618

Investmentportföl j en Not 13 10 552 9 784 10 552 9 784

U dåning till allmänheten Not 14 2 602 l 232 2 602 l 232

Aktier, anläggningstillgångar Not 15 14 14 34 24

Goodwill Not 16 3 3

Inventarier Not 16 224 136 224 135

Övriga tillgångar Not 17 2 314 897 2 314 893

Summa tillgångar 46 360 38 368 46 380 38 370

varav koncernfordringar Not 18 67 113 67 144

Ställda panter Not 19 9420 550 9 420 550

Utlåning till allmänheten, beviljat belopp Not20 4 560 1667 4 560 l 667 SKULDER OCH EGET KAPITAL

Clearingskulder 4 354 2 558 4 354 2 558

Inlåning från allmänheten Not 21 35 114 29 426 35 128 29 426

Svenska finansinstitut Not22 2 904 2 458 2 904 2 458

Utländska banker Not 23 116 65 116 65

Förlagslån 540 540

Avsatt till pensioner 109 20 109 20

Övriga skulder Not24 1473 2 257 1421 2 235

Summa skulder 44 610 36 784 44 572 36 762

Obeskattade reserver Not 25 208 87

Eget kapital Not26 l 750 l 584 1600 l 521

Summa skulder och eget kapital 46 360 38 368 46 380 38 370

varav koncernskulder Not 27 3 572 725 3 592 733

Ansvarsförbindelser Not28 92 91 92 91

Uppgift om åtaganden utanfor balansräkningen lämnas i not 29.

POSTGIROT l995 · BOKSLUT l9