Arbetslöshet – kris och möjlighet

2009:086

D - U P P S A T S

Arbetslöshet

- kris och möjlighet

Miriam Winroth Mondragon Carina Edlund Hansson

Luleå tekniska universitet D-uppsats

Pedagogik

Institutionen för Pedagogik och lärande

Arbetslöshet – kris och möjlighet

En studie om arbetslösas upplevelse av sin livssituation i skilda världar

Carina Edlund Hansson Miriam Winroth Mondragon

D-uppsats, VT 2007

Handledare: Marie-Louise Annerblom

Unemployment: Crisis and Possibility

A study of how the unemployed in different cultural contexts experience their life situation

Abstract

The purpose of this study was to gain a deeper understanding of how unemployed groups on two different continents and in different cultural contexts, that of Sweden and that of Honduras, experience their life situation in terms of comprehensibility, meaningfulness and manageability. The frame of questions answered during this investigation was: What significance do social networks have for the unemployed in Honduras and Sweden? Do the unemployed´s coping strategies differ in Sweden and Honduras? Which are the similarities and differences in how men and women experience and handle their life situation as unemployed? To what extent do the unemployed Honduras and Sweden find that they can influence or change their situation?

The participants were 50 persons, 25 from each country, who responded to a questionnaire.

The authors also carried out 11 qualitative interviews with individuals and focal groups. The results of the investigation show that the men in the study experience a greater sense of coherence and more comprehensibility and manageability than the women. Nevertheless, the component of meaningfulness is higher among the Hondurans than among the Swedes. The men in the study use to a higher extent than the women problem-focused coping strategies.

The results show that Honduran men and women make greater use of emotion-focused coping

strategies than Swedish men and women. In addition, the Swedes tend to blame the

Government for their unemployment and the existing situation in the labour market, while the

Hondurans hold the employer´s exploitation and the climate of criminality and insecurity

responsible for their unemployment.

Innehållsförteckning

Arbetslöshet – kris och möjlighet _____________________________________________ 1

Abstract ________________________________________________________________________ 1

Innehållsförteckning _________________________________________________________ 1 1. Inledning _______________________________________________________________ 1

0 0 0

1.1 Syfte och frågeställningar _______________________________________________________ 2 1.1.1 Centrala begrepp i studien: _________________________________________________________ 2 1.2 Översikt nationell kontext i Sverige versus Honduras _________________________________ 2 1.2.1 Sverige _________________________________________________________________________ 3 1.2.2 Honduras _______________________________________________________________________ 4 1.2.3 Arbetsmarknad och arbetslöshet______________________________________________________ 6 1.3 Avgränsningar________________________________________________________________ 9

2. Teoretiska utgångspunkter________________________________________________ 10

2.1 Arbetslöshet ________________________________________________________________ 10 2.2 Antonovskys begrepp: Känsla av Sammanhang (KASAM) ____________________________ 11 2.3 Sociala nätverk ______________________________________________________________ 13 2.3.1 Sociala nätverk i Honduras_________________________________________________________ 14 2.3.2 Sociala nätverk i Sverige __________________________________________________________ 16 2.4 Det personliga ledarskapet, arbetslösas handlingsutrymme och copingstrategier ___________ 17 2.4.1 Arbetslösas handlingsutrymme______________________________________________________ 17 2.4.2 Copingstrategier _________________________________________________________________ 18 2.4.3 Det personliga ledarskapet _________________________________________________________ 20

3. Genomförande och metoder_______________________________________________ 23

3.1 Förberedelsefasen ____________________________________________________________ 23 3.2 Metod och vetenskapliga instrument _____________________________________________ 23 3.2.1 Urval__________________________________________________________________________ 25 3.2.2 Etiska överväganden______________________________________________________________ 26 3.2.3 Procedur för utarbetande och genomförande av enkäten __________________________________ 27 3.2.4 Procedur för kvalitativa djupintervjuer/fokusintervjuer ___________________________________ 28 3.2.5 Respondenternas reaktion på datainsamlingen __________________________________________ 29

4. Resultat och tolkning ____________________________________________________ 30

4.1 Resultat av enkätundersökningen ________________________________________________ 30

4.1.1 Hur ser arbetslösa på två kontinenter, i Sverige och i utvecklingslandet Honduras, på sina liv i form av meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet? ___________________________________________ 30 4.1.2 Vilken betydelse har det sociala nätverket för den arbetslöse i Honduras och i Sverige? _________ 38 4.1.3 Skiljer sig de arbetslösas copingstrategier åt i Honduras och i Sverige? ______________________ 39 4.1.4 Vilka skillnader/likheter finns mellan mäns och kvinnors upplevelser av arbetslöshetssituationen och deras sätt att hantera den? ______________________________________________________________ 42 4.2 Resultat av intervjuundersökning ________________________________________________ 42 4.2.1 Upplevelse av arbetslöshetssituationen _______________________________________________ 43 4.2.2 Upplevd orsak till arbetslöshet ______________________________________________________ 45

4.2.3 Upplevt handlingsutrymme och möjlighet att påverka sin situation__________________________ 46

5. Sammanfattande diskussion_______________________________________________ 49

5.1 Tolkning av resultatet utifrån tidigare forskning ____________________________________ 49

5.1.1 KASAM _______________________________________________________________________ 49 5.1.2 Sociala nätverk __________________________________________________________________ 51 5.1.3 Copingstrategier _________________________________________________________________ 51 5.1.4 Vilka skillnader/likheter finns mellan mäns och kvinnors upplevelser av arbetslöshetssituationen och deras sätt att hantera den? ______________________________________________________________ 53 5.1.5 Djupintervjuer och intervjuer med fokusgrupper ________________________________________ 54 5.1.6 Det pedagogiska ledarskapet: arbetslösas handlingsutrymme ______________________________ 56 5.2 Metoddiskussion _____________________________________________________________ 58 5.3 Svar på frågeställningarna______________________________________________________ 64 5.4 Förslag till vidare forskning ____________________________________________________ 66

6. Referenser _____________________________________________________________ 67

7. Appendix ______________________________________________________________ 74

7.1 Följebrev till enkät ___________________________________________________________ 74 7.2 Frågeformulär _______________________________________________________________ 75 7.2.1 Bakgrundvariabler _______________________________________________________________ 75 7.2.2 Livsfrågeformulär:KASAM ________________________________________________________ 76 7.2.3 Mätning av individens sociala kapital ________________________________________________ 80 7.2.4 Copingstrategier: Carvers Brief cope ________________________________________________ 83 7.3 Frågeställningar vid enskilda intervjuer och fokusintervjuer ___________________________ 85 7.4 Centrala begrepp i studien______________________________________________________ 85

1. Inledning

Arbetslöshet är ett världsomfattande problem som för med sig allvarliga konsekvenser både på samhälls- och individnivå. Att vara arbetslös innebär för de allra flesta att befinna sig i en icke önskvärd situation eftersom lönearbete har en så central roll i det moderna samhället och värderas högt inte minst av dem som är arbetslösa. (Bolinder, 2006). Arbetslöshet och de påfrestningar detta medför för individen är idag ett mycket aktuellt forskningsämne. Denna uppsats är en studie med hermeneutisk forskningsansats (Sjöström, 1994) där författarna bl a söker svar på hur arbetslösa på två kontinenter, i Sverige och i utvecklingslandet Honduras, upplever sin livssituation i form av meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet (Antonovsky, 1991) och vilka deras copingstrategier är (Carver, 1997).

Även om arbetslöshet är ett universellt problem, så finns det grader av densamma. I Sverige uppgår arbetslösheten officiellt till 4%, medan 7,6 % av befolkningen deltar i någon form av statliga arbetsmarknadsåtgärder. Bland Honduras 7 miljoner innevånare beräknas arbetslösheten vara 28,5%. 70 % av alla arbetstillfällen återfinns i den informella sektorn och nästan hälften av befolkningen lever på mindre än 15 Skr/dag (INE, Honduras Statistiska Institut, 2005). I Honduras finns inget nätverk av statliga arbetsförmedlingar, inte heller arbetslöshets- eller socialförsäkring.

I sin roll som lärare på en folkhögskola i norra Sverige och ansvarig för ett projekt för långtidsarbetslösa, ser Carina att deltagarna i olika grad klarar av att motivera sig för sina studier och sin personliga utveckling. Carina ville undersöka de arbetslösas situation och de faktorer som påverkar, för att bättre kunna möta sina elevers behov. Miriam bosatt i Honduras, med åtta års erfarenhet av arbete i den centralamerikanska regionen, arbetar på en honduransk människorättsorganisation. I Honduras, där arbetslösa varken har möjlighet att få vägledning av arbetsförmedling och eller försörjning via arbetslöshetsförsäkring, ställde hon sig frågan hur de arbetslösa honduranerna klarar av sin livssituation?

Mot denna bakgrund föddes idén till en studie med hermeneutiskt forskningsansats (Sjöström,

1994) på två kontinenter om hur arbetslösa upplever sin livssituation och varför vissa

människor har bättre förutsättningar att möta den belastning som detta medför. Eftersom man

på ett vetenskapligt sätt inte kan jämföra arbetsmarknadssituationen i Sverige och Honduras,

sökte vi efter en metod som tidigare tillämpats i tvärkulturell forskning. Att finna Aaron

Antonovskys (1991) teori Känsla av Sammanhang och dess begrepp om begriplighet,

hanterbarhet och meningsfullhet, gav oss råg i ryggen att genomföra undersökningen.

1.1 Syfte och frågeställningar

Uppsatsens syfte är att undersöka hur arbetslösa på två kontinenter, i Sverige och i utvecklingslandet Honduras, upplever sin livssituation i form av meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet.

Frågeställningar är:

1) Vilken betydelse har det sociala nätverket för den arbetslöse i Honduras och i Sverige?

2) Skiljer sig de arbetslösas copingstrategier åt i Honduras och i Sverige?

3) Vilka skillnader/likheter finns mellan mäns och kvinnors upplevelser av arbetslöshets- situationen och deras sätt att hantera den?

4) Vilket handlingsutrymme upplever sig arbetslösa ha i Honduras respektive Sverige?

I anknytning till den sista frågeställningen kommer vi även utifrån teoriavsnitt och intervjuer att reflektera runt det personliga ledarskapet.

1.1.1 Centrala begrepp i studien:

Begrepp Förklaring

Känsla av sammanhang (KASAM)

Känsla Av SAMmanhang (KASAM) är Antonovskys (1991) salutogenetiska modell som söker kartlägga vilka faktorer som hjälper individen att klara av svåra situationer utan att ta skada. Antonovsky har myntat begreppen: begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet som förklaras i kap.2.2

Coping och copingstrategier Coping är enligt Lazarus (1966) ”försök att hantera specifika krav som ses överstiga den egna personens resurser”. Copingstrategier är de strategier människor använder på kort eller lång sikt för att anpassa sig till och hantera svåra livssituationer (Monat & Lazarus, 1966).

Handlingsutrymme Med individens handlingsutrymme avses de möjligheter denne har att påverka sin livssituation (Berglind, 1995)

Figur 1 Centrala begrepp i studien (Se vidare begreppsförklaraing under 7.4)

1.2 Översikt nationell kontext i Sverige versus Honduras

Att jämföra statligt ansvarstagande, samhälle, ekonomi och levnadsförhållanden i de länder vi

valt att genomföra vår studie, Sverige och Honduras, är mycket svårt. Därför vill vi, i detta

inledande kapitel, endast ge en bakgrund om respektive land, dess utveckling och hur

situationen för den arbetslöse ser ut. Detta för att ge läsaren en ökad förståelse för den

verklighet som vår studie kommer att spegla.

Figur 1.1 Statistik över Sverige och Honduras

1.2.1 Sverige

Sverige är ett av de rikaste länderna i världen. Ibland har vi internationellt fått etiketten välfärdsstat, världssamvete och landet som tar hand om sina medborgare från vaggan till graven. Internationellt betecknas det som ett ekonomiskt under att Sverige utvecklats från ett fattigt bondesamhälle till en modern industrination inom loppet av bara ett halvsekel. Det var den svenska industrins enastående exportframgångar under 1900-talet som möjliggjorde byggandet av det svenska välfärdssamhället (Svenska Institutet/Britton, 2002). Förutsättningen för denna svenska industriella revolution står att finna i norra Sveriges enorma naturtillgångar i form av vattenkraft, skog och malm. I Sverige finns också en tradition av uppfinningsrikedom och entreprenörskap. Svenska industrialister nöjde sig inte med att exportera råvara, utan fann helt nya vägar att förädla dessa naturtillgångar (The Official Gateway to Sweden, 2002).

Under 1900-talet har Sverige, genom den högsta skattebördan i världen, byggt upp ett av världens mest generösa välfärdssystem, med element som fri utbildning, barnomsorg, pensioner, äldreomsorg och ett flertal ekonomiska trygghetssystem. Sverige har kanske i högre utsträckning än något annat västland, använt sig av socialistiska element i sin fördelningspolitik, under ledning av det socialdemokratiska parti som, med några få avbrott, regerat från 1930-talet till 2006. Det välstånd som byggdes upp under 1900-talet har fördelats bland befolkningen i form av stora skattefinansierade system för skola, sjukvård, barn och äldreomsorg, föräldraförsäkring, pensioner och olika former av generella bidrag. Följden har

Statistik

(Statistik hämtad från Svenska Intitutet: www.si.se, Almanaque Mundial (2006), Socialstyrelsen (2005)

Sverige Honduras

Yta: 450,000 km 112,500km

Huvudstad: Stockholm Tegucigalpa

Befolkning: 9 miljoner 7 miljoner

Medelålder: 81 år 68,5 år

NP/invånare (USD 2005): 24,400 USD 2,800 USD

Utlandsskuld: 66,5 miljarder USD 5,4 miljarder USD

Arbetslöshet: 5,6 % 28,5 %

Läskunnighet 99 % 76 %

Medellön (arbetare): Städares medellön är

16 000 kr

1400 kr Andel av befolkningen som lever i

fattigdom

0, 2% (ca 17800 ute- liggare 2005)

64,5 %

Religion: 75 % luteraner

5 % katoliker 20 % ateister och andra religioner

60 % katoliker, 40 % protestanter

blivit ett samhälle med mindre ekonomiska skillnader mellan olika samhällsklasser än i andra jämförbara länder. Detta är den gyllene medelväg som internationellt kallats för den ”den svenska modellen” (Britton, 2002). Allt sedan 1970-talet har detta samhällsbygge varit utsatt för hårt yttre tryck, främst ekonomiskt. Somliga hävdar att ”den svenska modellen” är ett minne blott och att Sverige har blivit en normal marknadsekonomi, med begränsat politiskt manöverutrymme (Svenska Institutet, 2002). Eftersom Sverige har en så liten inhemsk marknad, har större svenska företag varit tvingade att satsa på export till kunder världen över.

Denna tidiga globalisering är ett av skälen till att Sverige idag har stora multinationella koncerner som Volvo, Saab, Ericsson, ABB, AstraZeneca, Electrolux, IKEA, H&M, Absolut m.fl. Sverige exporterar främst elektronik, telecom-utrustning, maskiner, bilar, papper, mediciner, järn och stål. Inte att förglömma är Sveriges tredje industri ”upplevelseindustrin”

inom kreativa områden som musik, design, mode, konst, gastronomi, media och turism (Svenska Institutet, 2002).

1.2.2 Honduras

Honduras ligger i Centralamerika, den landremsa som binder samman Nord- och Sydamerika.

Latinamerika är en av världens rikaste regioner med en mångfald av djur och växter, enorma naturtillgångar och dess viktigaste kapital, de latinamerikanska folken. Kulturen präglas av stor mångfald och fantasirikedom och invandrare från alla världens hörn har gett kontinenten dess särprägel. Trots denna stora potential är Latinamerika, i detta fall Honduras, en spegelbild av sitt förflutna, en värld av ojämlikhet och orättvisor. De spanska conquistadorerna och kolonialiseringen av Amerika innebar, att medeltida kulturella och ekonomiska institutioner transplanterades in i den nya världen. Spanjorerna och andra européer införde slaveriet i stor skala och utvecklade ett samhälle, där orättvisorna institutionaliserades. Feodalismen och dess vidareutvecklande är en av de faktorer som bidrar till stagnationen i Honduras (CEDOC, 2007). Efter Haiti och Nicaragua är Honduras det tredje fattigaste landet i Amerika. Enligt officiella siffror lever sex av tio honduraner i fattigdom och fyra av tio i extrem fattigdom. Det innebär att de inte har resurser att täcka sina basbehov som tak över huvudet, kläder, mat och utbildning. 44 % av befolkningen lever på mindre än 2 US dollar per dag. Den informella ekonomin är omfattande. 36 % av människor i arbetsför ålder är undersysselsatta och försörjer sig på gatuförsäljning eller tillfälliga jobb som daglönare, utan fasta inkomster, sjukförsäkring eller pensioner (Statistik: UN Human Development Report for Honduras, 2001). Befolkningen och landets ekonomi är beroende av dollarflödet från honduranska emigranter boende i USA.

Fattigdomen är ett större problem på landsbygden. I städerna bor hälften så många fattiga som på landsbygden. Att tillhöra en etnisk grupp eller en minoritet är nästan alltid likhetstecken med fattigdom i Latinamerika. Kvinnorna, som ofta är familjeförsörjare, drabbas hårt.

Honduras är ett av de länder i regionen som har störst problem med att nå FNs uppställda

”millenniemål”, detta trots att landet 2005 fick nästan hälften av sin utlandsskuld efterskänkt,

5 miljarder dollar (Fosdeh, 2006). Dessa resurser var ämnade att användas till program och

projekt för att bekämpa fattigdomen, men en stor del av de efterskänkta medlen har istället

finansierat underskott i den statliga budgeten, politiska kampanjer och utgifter som orsakats av

korruptionen (Fosdeh, 2006). Enligt FNs senaste uppgifter om mänsklig utveckling i landet

(UN Development Report for Honduras, 2006), har man i Honduras konstaterat en stagnation.

Höga fattigdomsnivåer, social tillbakagång, stor ojämlikhet och skilda utvecklingsnivåer i olika delar av landet är några exempel. Tendensen till tillväxt och utveckling är praktiskt taget noll i Honduras. Stagnationen i Honduras utveckling tar sig uttryck i att 67 % av Honduras barn är undernärda, inkomstklyftorna mellan fattiga och rika avgrundsdjupa och den statliga skolan håller mycket låg kvalité. Det är endast de välbärgade som har tillgång till bra utbildning. Enligt FNs AIDS-organ (ONU SIDA, 2004) är 2 % av befolkningen smittade i HIV-AIDS. En annan faktor som påverkar honduranernas utveckling och livskvalité är våldet och otryggheten. Bland ungdomar och vuxna under 35 år är våldsam död den vanligaste dödsorsaken (UN Development Report for Honduras, 2006). Stagnationen av den sociala utvecklingen i Honduras har att göra med dålig ekonomisk tillväxt och med problem av politisk och kulturell karaktär. Den honduranska ekonomin har traditionellt varit svag. Landet producerar och exporterar råvaror som kaffe, bananer, räkor, virke (ädelträ) i stora mängder och andra jordbruksprodukter (UN Development Report for Honduras, 2006). Detta gör ekonomin sårbar då skördarna påverkas av klimatet och tillgången till vatten. När råvarupriserna går upp och ner på världsmarknaden följer den honduranska ekonomin samma konjunktur, vilket påverkar landets ekonomiska återhämtning och tillväxt (Martinez, 1998).

Den traditionella hierarkin har påverkat landets utveckling. Honduras var fram till mitten av 1900-talet ett storgods, d v s ett samhälle av fattiga bönder som kontrollerades av några få godsägare. Honduranernas världsuppfattning, värderingar, attityder och uppförande bestäms fortfarande av relationen mellan herre- och tjänstefolk. Dessa drag lever kvar bland honduranerna och visar sig i det auktoritära förhållningssättet på alla nivåer i samhället (Paz, 2000). Demokratin har ingen lång tradition i Honduras, även om alla länder i Latinamerika idag har formella demokratier. Bristen på demokratiska strukturer försvårar en hållbar utveckling. Makten koncentreras till några få privilegierade grupper som satt korruption, populism och svågerpolitik i system. Majoriteten av befolkningen marginaliseras från social utveckling och ekonomisk tillväxt (Mondragon, 2006). Idag har honduranerna större kännedom om sina rättigheter, både individuella och civila, och har kunnat ställa krav på staten, som nu erkänner sin plikt att stå som garant för dessa. Däremot finns ingen politisk vilja från staten och andra aktörer att värna om befolkningens sociala rättigheter.

Samhällskrisen har fördjupats p g a statens svaga institutioner och förtroendekrisen mot den politiska elit av företagare och politiker som styr landet (Mondragon, 2006).

Det civila samhället i Honduras

Det civila samhället i Honduras har sin linda i bananarbetarnas storstrejk 1954, då dessa lade ner arbetet på de amerikanska företagens plantager och lyckades få igenom sina krav.

Framgången gav inspiration till student-, bonde- och arbetarrörelser som var mycket aktiva

under 60- och 70-talet. Deras krav bidrog till att en jordreform genomfördes under 70-talet och

att andra sociala framsteg uppnåddes På 80-talet stannade processen av. Det kalla kriget och

doktrinen om nationell säkerhet ledde till förföljelse, fängslanden, försvinnanden, tortyr och

mord på många av det civila samhällets ledare (Martinez, 1998). Trots det hårda politiska och

militära förtrycket började det civila samhället 1982 att reorganisera i form av

människorättsorganisationer. I slutet på 80-talet och början på 90-talet började det civila samhället att arbeta runt frågor som fattigdomen och underutvecklingen i landet. Både nationalistiska och liberala regeringar tillämpade ultraliberala ekonomiska principer som bidrog till ökad fattigdom och social ojämlikhet. Att de fattiga blev fler, förvärrade den underutveckling som landet upplevt under sekler. Idag fokuserar det civila samhället sitt arbete mot ekonomisk tillväxt och fattigdomsbekämpning och staten ser inte längre organisationerna som subversiva (Mondragon, 2006).

Religionens och kulturens roll

Keeley (1982) menar att katolicismen har förlorat sin allomfattande enhet i Latinamerika, genom de evangeliska kyrkornas kraftiga tillväxt och att fenomen som befrielseteologin och folklig fromhet har fått genomslag i den romersk-katolska kyrkans led. Befrielseteologin hävdar den kristna trons sociala och politiska implikationer d v s att den kristne bör identifiera sig med de lidande och arbeta för rättvisa och fred. Den folkliga fromheten innebär att inte bara präster, som tidigare, utan även lekmän tar ansvar i gudstjänst och undervisning. Dessa förändringar har inte setts med blida ögon från den romersk-katolska kyrkans högsäte i Rom (Keeley, 1982).

Escobar (1982) menar att arbetet har en central ställning i varje kultur, men att inställningen till arbete varierar starkt efter människors miljö, samhällets tekniska utvecklingsstadium och den förhärskande religiösa eller ideologiska världsbilden. Inkafolket och aztekerna som bodde i de områden som erövrades av de spanska conquistadorerna värderade arbetet högt. De spanska erövrarna förde däremot med sig senmedeltida attityder där arbete betraktades som en förbannelse. I det grekisk-romerska samhället som byggde på slavarbete, kände en fri man sig förnedrad om han smutsat sin händer med arbete. Dessa idéer levde kvar i katolska delar av Europa som t ex Spanien. Föraktet för kroppsarbete bland de inflytelserika oligarkierna i Latinamerika, har bidragit till kontinentens underutveckling, hävdar Escobar (1982). Det samhällsfenomen som i Latinamerika kallas ”machismo”, och kommer av spanska ”macho”

som betyder hanne, kan sägas vara en överdriven dyrkan av manlighet och manliga ideal.

Denna idealisering av styrka, maskulina attityder och aggressivitet har varit och är ännu påfallande i det latinamerikanska samhället (NE, 1993). Machismen visar sig i ojämbördiga relationer mellan kvinnor och män, där männen ses som ”huvudet” i familjen och kvinnorna marginaliseras. Dessa attityder gäller inte bara för män, utan kvinnor praktiserar och reproducerar dessa mönster genom att uppfostra sina söner i samma anda (Wikipedia, 2007).

1.2.3 Arbetsmarknad och arbetslöshet

Arbetslösa individers möjligheter på arbetsmarknaden bestäms inte bara av deras erfarenheter

eller egenskaper utan har mycket att göra med det konjunkturella läget på arbetsmarknaden,

eftersom det reglerar efterfrågan på arbetskraft. Nedan redogörs kort för arbetsmarknadens

utveckling i de båda länderna.

Sverige

Som svensk är det lätt att glömma bort att de rättigheter vi anser vara självklara, som rösträtt, semester, 8 timmars arbetsdag, sjukförsäkring, föräldraledighet, arbetslöshets-försäkring och rätt till facklig anslutning är resultatet av svenska arbetares oförtrutna kamp under 1900-talet.

När vi talar om den utveckling som skett i Sverige de senaste hundra åren är det också värt att nämna att fackföreningar för hundra år sen var förbjudna och att allmän rösträtt inte infördes förrän 1911 för män och 1921 för kvinnor (LO:s websida, 2007).

En mer omfattad arbetsmarknad är i Sverige en ganska sen företeelse. En sådan marknad började växa i omfattning först under senare hälften av 1800-talet. Den förutsätter att arbetskraften kan röra sig fritt såväl geografiskt som mellan näringsgrenar och yrken. I Sverige har vi under 1900-talet avvikit från det internationella mönstret vad gäller arbetsmarknadspolitik genom den s k ”arbetslinjen”, en tradition som går ända tillbaka till åren efter första världskriget. Arbetslinjen innebär att man lagt en större andel av arbetslöshetspolitikens utgifter på sysselsättningsskapande åtgärder, än på arbetslöshetsunderstöd och andra passiva åtgärdsformer (Rautakeisu, 2002). Den öppna arbetslösheten i Sverige har i ett internationellt perspektiv varit mycket låg efter andra världskriget. Toppar har dock förekommit 1972 och 1983 (Rautakeisu, 2002). Arbetslösheten steg kraftigt i Sverige i början av 1990-talet och närmade sig den genomsnittliga öppna arbetslösheten för EU-länderna. När den svenska tjänstesektorn expanderade kraftigt under slutet av 1990-talet kunde den öppna arbetslösheten sjunka till en nivå runt 4 procent (Ekonomifakta, 2007) Därefter har arbetslösheten återigen stigit i takt med avmattningen i svensk ekonomi under 2000-talets första år. Idag har vi en öppen arbetslöshet i Sverige på drygt 5,6 % av den produktiva befolkningen. I december 2005 uppgick den totala arbetslösheten till 906 000 personer, varav 662 000 tillhörde den dolda arbetslösheten (Ekonomifakta, 2007). I den dolda arbetslösheten räknas förutom öppen arbetslöshet, arbetssökande utanför arbetskraften, personer i arbetsmarknadspolitiska program, undersysselsatta, sjukfrånvarande och personer som har sjuk- och aktivitetsersättning. Däremot ingår inte studerande, pensionärer, hemarbetande eller långtidssjuka (AMS, 2007).

Svenskt näringsliv har under decennier befunnit sig i en process av ofta smärtsam omvandling.

Arbetstillfällen inom industrin har försvunnit utomlands då företag flyttat delar av sin produktion till låglöneländer. Många av de största svenska företagen har också sålts eller slagits samman med multinationella koncerner. Fortfarande svarar emellertid de traditionella industrierna: skogsindustrin, gruvindustrin och verkstadsindustrin för en väsentlig del av Sveriges exportintäkter (Sweden in brief /Svenska Institutet, 2002). I Sverige har regeringen och riksdagen ansvar för sysselsättningen och den övergripande arbetsmarknadspolitiken.

Arbetsmarknadsverket, som skapades redan 1948, har som uppgift att genomföra de mål och

uppgifter som regering och riksdag beslutar. Arbetsförmedlingarna är den instans som sedan i

sin tur ska genomföra kontakterna med arbetssökande och se till att arbetsgivare får den

arbetskraft de behöver (AMS websida, 2007). I varje län har länsarbetsnämnden ett kontor som

leder verksamheten i de lokala arbetsförmedlingar som finns i länet. Totalt finns 325 lokala

kontor i landet. Den service som dessa kontor ger är bl a starthjälp till dem som flyttar till ett

arbete på annan ort, registrering av den arbetslöse till dennes A-kassa, en platsbank på Internet som gör det möjligt att söka arbete via webben och en kundtjänst som ger service till arbetslösa via telefon. I Sverige finns således ett statligt nätverk som registrerar de arbetslösa och ger dem viss service, men det är den arbetslöses ansvar att söka arbete eller utbildning för att inte efter en tid hamna utanför systemets ramar. Om den arbetslöse är ansluten till A-kassa har han/hon rätt att uppbära arbetslöshetsersättning under 300 dagar (AMS, 2007) Har en person varit utan arbete mer än ett år anses denne vara ”långtidsarbetslös”. På AMS (2007) anser man att den stora utmaningen på längre sikt är att hindra arbetskraftsbrist i Sverige.

Arbetsmarknaden och behovet av arbetskraft kommer att förändras radikalt inom några år. Mer än en miljon människor i Sverige lämnar arbetsmarknaden för pension inom de närmaste tio åren. De ska då ersättas av nya arbetare. Därutöver behövs ett tillskott av arbetskraft för att täcka en normal sysselsättningsökning varje år. Arbetskraftsdeltagande bland kvinnor i Sverige fortsätter att vara högt, 86% av de arbetsföra kvinnorna återfinns på arbetsmarknaden (Eriksson, 2005).

Honduras

Nära hälften av Honduras befolkning lever på mindre än $2.00 USD per dag och arbetslösheten uppgår till 28.5%. (UN Development Report for Honduras, 2006). Överskott på arbetskraft kombinerad med djup fattigdom har bäddat för brott från arbetsgivarnas sida.

Många arbetare uppbär inte ens den av lagen stadgade minimilönen, 108 USD (ca 750 kr/månad). Kostnadsläget i Honduras är högt och föräldrar är tvungna att betala skolavgift, uniform och böcker även i de statliga skolorna. Enligt Honduras Nationella Institut för Statistik (INE, 2005) finns det 1 194 000 personer som är öppet arbetslösa, undersysselsatta, eller ”översysselsatta och underbetalda” d v s de jobbar mer än 36 h per vecka men tjänar mindre än minimilönen på 108 USD. 67%, ca 800 000 av dessa, arbetar heltid men uppbär inte den av staten fastställda minimilönen. Arbetslösheten drabbar kvinnorna värst. De upplever diskriminering på arbetsmarknaden trots att de statistiskt sett har högre utbildningsnivå än männen. Bland den arbetsföra befolkningen uppgår kvinnorna med arbete till 33% medan männen har 67 % av jobben. På landsbygden är situationen än värre, endast 25,2 % av arbetstillfällena besätts av kvinnor. Pensionsåldern för statsanställda är 55 år.

President Mel Zelaya kom till makten hösten 2006 med löftet om 100 000 nya arbetstillfällen.

Han kallar sin plan ”Nationell plan för värdiga arbeten i Honduras”, vars målsättning är att underlätta för investeringar i landet. Än har inga tecken på minskad arbetslöshet noterats (Secretaría de Trabajo, 2007). Den utbredda arbetslösheten gör det möjligt för arbetsgivare att förlänga arbetstiden, begränsa antalet lediga veckodagar, tvinga anställda att arbeta på speciella helgdagar, betala lägre löner och inte betala lagstiftade sociala avgifter.

Arbetsgivarnas (inhemska och internationella) brott mot arbetstagarna fördjupas av att

Arbetsministeriet inte har kapacitet att följa upp de många anmälningar som görs. Enligt

generaldirektören för Arbetsdepartementet (Secretaría de Trabajo, 2007) är det bara 2 av 1000

brott mot arbetslagen som går vidare till domstol. De inspektörer som ska värna om arbetarnas

rätt och undersöka missförhållanden har inte ens budget till en bussbiljett och företagare väljer

ofta att muta eller hota dem för att undvika sanktioner. Vanliga brott mot lagstiftningen från

arbetsgivarnas sida är: att betala löner lägre än lagstadgad minimilön, inte betala sjuklön, illegal uppsägning efter två månaders anställning föra att slippa betala sociala avgifter m.m.

När en man blir arbetslös, rubbas den machistiska ordningen (se machismen s. 9). Han mister sin bas som familjeförsörjare, det som rättfärdigar hans makt över kvinnan, familjen, hemmet och andra sfärer i livet (Mondragon, 2006). Arbetslösheten bland män i Latinamerika har haft både negativa och positiva konsekvenser. Positivt är att machismen som kulturell institution börjat luckras upp, genom att kvinnorna genom försörjarrollen blivit mer självständiga.

Negativt är att frustrationen över arbetslösheten ibland har lett till ökat våld i hemmen, där en del män använt sin fysiska styrka då de känt sin maktställning hotad. (Mondragon, 2006) 1.3 Avgränsningar

Det har varit nödvändigt att avgränsa studien då fenomenet arbetslöshet är mycket omfattande

och kan studeras ur en mängd olika perspektiv, inte minst då undersökningen är av

tvärkulturell karaktär. En avgränsning har gjorts genom att vi valt ett individorienterat

angreppssätt på samhällsfenomenet arbetslöshet, där vi fokuserat på individens upplevelse och

förståelse av sin livssituation. Vi har främst valt att studera hur arbetslösa på två kontinenter, i

Sverige och i utvecklingslandet Honduras, upplever sin livssituation i form av meningsfullhet,

begriplighet och hanterbarhet (Antonovsky, 1991) och vilka copingstrategier de utvecklar

(Carver, 1997). Skillnader av historisk, strukturell och kulturell art har inte primärt varit i

fokus även om de kortfattat redogjorts för i kapitlet ”Översikt av nationell kontext i Sverige

versus Honduras” som en bakgrund till studien. Geografiskt är studien begränsad till Honduras

och Norrbotten.

2. Teoretiska utgångspunkter

Målsättningen med detta kapitel är att lägga en teoretisk grund utifrån vilken vi sedan reflekterar, tolkar och söker förståelse för den arbetslöses livssituation utifrån ett hermeneutiskt synsätt (Sjöström, 1994). Begreppet arbetslöshet och dess konsekvenser tas upp och centrala begrepp i studien, som Antonovskys (1991) salutogenetiska modell och Carvers (1997) teori om copingstrategier, beskrivs. I kapitlet belyses även teorier som sociala nätverk, den arbetslöses handlingsutrymme och det personliga ledarskapet.

2.1 Arbetslöshet

Arbetslöshet är ett världsomfattande problem som påverkar både individ och samhälle. Detta fenomen har intresserat forskare ända sen 30-talet då den första studien av arbetslösheten genomfördes av Jahoda et al. (1933). Arbetslöshet är en livssituation då ett förvärvsarbete ofrivilligt tas ifrån en individ, eller när denne inte finner en anställning. Människor anses vanligtvis vara arbetslösa när de inte utför avlönat arbete, när de är arbetssökande och disponibla för arbete (McKee-Ryan et al, 2005). Att vara arbetslös innebär för de allra flesta att befinna sig i en icke önskvärd situation eftersom lönearbete har en så central roll i det moderna samhället och värderas högt inte minst av dem som är arbetslösa. (Bolinder, 2006). Ju högre de arbetslösa värderar arbete, desto sämre mår de av att vara arbetslösa (Grossi & Unge 1999). Många nyliga studier har gjorts om arbetslösheten. I dem har forskare bl a funnit att arbetslöshet har färre negativa konsekvenser för ungdomar jämfört med vuxna (Breslin &

Mustard, 2003). Att kvinnor upplever arbetslösheten mindre betungande än män, hävdas av Artazcoz (2004) samtidigt som Ferguson et al (2001) menar att korttidsarbetslösa påverkas mindre negativt av arbetslösheten än långtidsarbetslösa. Hannan (1997) påvisar att arbetslöshet har mindre negativa konsekvenser för dem som kommer från högre samhällsklasser och för de välutbildade, samtidigt som Creed & Bartrum (2003) konstaterar att arbetslösheten är mer påfrestande när de arbetslösa ser sig som hushållets huvudförsörjare, och när de ekonomiska förlusterna varit betydande. Weden et al (2006) och Amato & Keith (1991) påvisar att konsekvenserna av arbetslöshet är mindre där staten garanterar arbetslöshetsunderstöd, och när arbetslöshetstalen i regionen är höga. Axelsson & Ejlertsson et al (2002) menar i sin studie att arbetslöshetens negativa effekter på individen var lägre när det sociala nätverket bestående av familj och vänner är starkt.

En teori som haft stor genomslagskraft inom arbetslöshetsforskningen och söker förklara

arbetslöshetens effekter är bl.a. Jahodas teori (1982) om arbetets funktioner. Enligt denna teori

betraktas arbetet utifrån dess betydelse för individen och en åtskillnad görs mellan dess

manifesta funktion och dess latenta funktioner. Arbetets manifesta funktion är att det genererar

ekonomiska resurser som ger individen materiell trygghet. Arbetets latenta funktioner är att

det ger dagen en tidsstruktur, kontakter utanför hemmet, tillgång till kollektiva mål,

regelbundna meningsfulla aktiviteter, social status, samt identitet. Att bli arbetslös innebär att

möjligheten att organisera sitt liv med hjälp av dessa funktioner försvinner. Jahoda (1982)

menar att de latenta funktionerna endast kan tillfredsställas genom den sociala institutionen

arbete, i kombination med täckta finansiella behov. Att mista arbetets manifesta funktion är

svårare för de arbetslösa i medelåldern eftersom de befinner sig i ett skede i livet med högre ekonomiska krav (barn, avbetalning på hus etc.), medan de yngre arbetslösa ofta fortsätter att få ekonomiskt stöd från sina föräldrar. De äldre arbetslösa har mindre ekonomiska krav, ofta har de betalat av sin bostad. Vad gäller de latenta funktionerna har yngre och äldre ofta andra legitima roller än att vara arbetslösa, jämfört med arbetslösa i medelåldern. (Warr, Jackson &

Banks 1988).

Fryer (1995), å andra sidan, menar att den främsta orsaken till arbetslösas ohälsa och vikande välmående/ohälsa är bristen på ekonomiska resurser. Även om han erkänner de latenta funktionernas vikt, framhåller han att arbetslöshet ”oftast leder till en psykologiskt tärande...

fattigdom” (Fryer, 1995) och att det är fattigdomen som tar ifrån individerna hoppet om en meningsfull framtid och leder till reducerad psykologisk hälsa. Warr & Jackson (1987) menar i sin så kallade ”vitaminteori” att somliga kriterier, “vitaminer”, måste finnas i miljön för att individens psykiska hälsa inte ska försämras. Han framhåller nio skäl till psykiska påfrestningar i samband med arbetslöshet vilka är: lägre inkomst, enformigare liv, minskad målinriktning, minskat utrymme för beslutsfattande, minskade möjligheter att tillämpa och utveckla färdigheter, ökning av fysiskt farliga aktiviteter, osäkerhet om framtiden, begränsning av personliga kontakter, samt en förändrad social ställning. Att vara arbetslös innebär således att befinna sig på en arbetsmarknadsposition med begränsad tillgång till såväl ekonomiska som sociala resurser (Bolinder, 2006). Arbetslösheten påverkar också individens handlingsutrymme negativt. Handlingsutrymme är ett systembegrepp som avser de villkor och skeenden som på olika sätt anger hinder och möjligheter för individens handlande (Larsson & Morén, 1988).

Individens egen självförståelse, upplevelse, vilja och kunnande påverkar också hans eller hennes handlingsutrymme. Individen kan genom sina handlingar utvidga sitt utrymme att agera, men det faktiska handlingsutrymmet kan både överskattas och underskattas av individen. (Aronsson & Berglind, 1990). Individens handlingspotential är ett begrepp som inte bör förglömmas i sammanhanget. Den avser individens möjligheter att handla i det sociala systemet hon ingår i, vilka också är beroende av hur individen upplever och tolkar sin situation och möjligheter att handla i den (Larsson & Morén, 1988. Alltså är den arbetslöses möjligheter att handla beroende av hur han eller hon upplever sin situation, oavsett hur hans eller hennes belägenhet objektivt ser ut.

2.2 Antonovskys begrepp: Känsla av Sammanhang (KASAM)

I livet utsätts vi alla för påfrestningar, men de har inte samma konsekvenser för alla. Inre och yttre faktorer bestämmer hur vi reagerar. Upprinnelsen till Aaron Antonovskys forskning om salutogenes (orsak till hälsa) var studier av överlevande från Nazitysklands koncentrationsläger. Det var omvälvande för Antonovsky att finna att personer som upplevt lägrens ofattbara skräck, levt som flyktingar i åratal och sen skapat sig ett nytt liv i ett land ständigt härjat av krig, kunde uppleva en god psykisk hälsa. Detta motiverade honom att utveckla ett salutogenetiskt synsätt, d v s vad som skapar och vidmakthåller hälsa, till skillnad från ett patogenetiskt synsätt som söker ohälsans ursprung. (Antonovsky, 1991).

Kunskapsteoretiskt är Antonovskys salutogenetiska modell förankrad i ett systemteoretiskt

tänkande. Antonovksy ser människan som ett öppet system som ständigt påverkas av sin

omgivning. Stressorer för in spänning i systemet som då förlorar sin rörliga jämvikt och måste söka återskapa den. (Antonovsky, 1991, Tamm, 2002). De faktorer som hjälper individen att klara av svåra situationer utan att ta skada kan benämnas resurser. Antonovsky söker tydliggöra dessa resurser i sin teori ”Sense of Coherense (SOC). På svenska har modellen kommit att heta KASAM där K står för känsla, A för av och SAM för sammanhang. KASAM- begreppet består av tre komponenter som tillsammans bygger en persons koherenta förståelse av sin omvärld. (1) Begriplighet, till vilken grad omgivningen är sedd som strukturerad och förståelig, (2) hanterbarhet, till vilken grad man har förmågan och nödvändiga resurser för att överbrygga hinder och (3) meningsfullhet till vilken grad livets kamp och krav är sedda som meningsfulla och som utmaningar och istället för bördor. (Antonovsky 1987a). Begriplighet anses motsvara KASAMs kognitiva komponent, hanterbarhet beteendekomponenten och meningsfullhet motivationskomponenten. Enligt KASAM-teorin är dessa tre aspekter starkt relaterade och ses som en helhet. (Antonovsky, 1991).

Det är svårt att vara tillfreds, lycklig och entusiastisk i en mycket bekymmersam, obehaglig och hotfull livssituation. I alla samhällsklasser finns människor som sitter fast i en oönskad belägenhet som de inte kommer ur. För alla blir livet ibland smärtsamt, när nära och kära lider och dör, när den vi älskar sviker oss eller när våra barn far illa. Den som har en stark KASAM är inte mer tillfreds i sådana lägen, men däremot försöker den KASAM-starke aktivt påverka möjligheterna så gott man kan, se sammanhangen, göra det bästa möjliga av situationen och ta vara på det som kan göra livet uthärdligt mitt i det obehagliga. Det är för denna specifika aspekt av välbefinnandeförmåga som KASAM har betydelse (Antonovsky, 1991). Aaron Antonovsky har i sin forskning undersökt individers förmåga att aktivera sina generella motståndsresurser (GMR) (Antonovsky, 1991). En individ kan t ex ha dessa resurser i form av materiella tillgångar, identitet, kunskap, intelligens, socialt stöd, engagemang, kulturell stabilitet, magi, religion eller filosofi. Som motsats till de generella motståndsresurserna anger Antonovsky de generella motståndsbristerna (GMB). GMB representerar stressorer i personens liv som kan vara tillfälliga, eller bestående som en sjukdom eller ett handikapp.

Antonovsky framhåller att KASAM utvecklas under barndomen och tidigt vuxenliv och att

den stabiliseras runt 30 års ålder. Vissa förändringar av KASAM kan ske under livet beroende

på radikala eller traumatiska livsförändringar, Den första tiden som yrkesverksam har stor

betydelse för en individs utveckling av KASAM. Antonovsky menar att erfarenheter inom

detta område även påverkar andra områden och beteenden. Lärdomar från arbetslivet, positiva

eller negativa, överförs till det övriga livet. Negativa upplevelser i arbetslivet kan därmed föra

med sig en svagare känsla av sammanhang i tillvaron. Arbetslöshet är enligt Antonovsky

(1987a) en av de mest destruktiva livssituationerna för en individs KASAM. När en person

förlorar sitt arbete, förlorar han/hon förmågan att förutse framtiden, vilket påverkar KASAM

negativt. Den arbetslöse förlorar både sociala relationer, ritualer på arbetsplatsen och

möjligheter till medbestämmande. Det minskar känslan av meningsfullhet. Sammantaget

försvagar dessa upplevelser en individs KASAM. De individer som har en stark känsla av

sammanhang upplever endast temporära förändringar i sitt KASAM och återvänder fort till sin

ursprungliga nivå. Antonovsky (1991) menar att personer med starkt KASAM alltid har ett

försprång. Resurser för att möta stressorn har mobiliserats redan innan han/hon handlar.

Personer med svag KASAM känner sig däremot förvirrade, utan någon vilja att konfrontera stressorn, och är benägna att ge upp redan från början. Även om gränsdragningen är individuell måste det finnas åtminstone fyra sektorer för att livet ska vara meningsfullt och människan ha ett starkt KASAM. Dessa omfattar: individens känsloliv, nära relationer, den huvudsakliga sysselsättningen och vissa existentiella teman såsom död, sorg och misslyckanden (Tamm, 2002).

Antonovsky utvecklade sin teori om KASAM- Känsla av Sammanhang redan under 70-talet, men ”KASAM-skalan”, ett standardiserat frågeformulär som söker mäta känslan av sammanhang och visa på vilket sätt den är relaterad till individens hälsa, publicerades först 1987. Metoden har inte bara använts relaterad till hälsa, utan även till arbetslöshet. (Eriksson

& Lindström, 2005). Instrumentet började användas världen över inom vitt spridda forskningsområden. Fram till 2005 hade Antonovskys livsfrågeformulär tillämpats på alla kontinenter och minst 33 språk. Studierna har inbegripit allt från 20 till 20 000 personer. T ex hemlösa kvinnor i Nyamathi, israeliska militärstudenter, färgade arbetare i Sydafrika och svenska industriarbetare. Både kvalitativa och kvantitativa studier har genomförts, de flesta tvärsnittsstudier men också en del longitudinella. (Eriksson & Lindström, 2005).

KASAM–skalan: livsfrågeformuläret

KASAM-skalan även kallad ”livsfrågeformuläret” existerar i två versioner En längre version som omfattar 29 frågor och en förkortad version som omfattar 13 frågor. I denna studie har den längre versionen tillämpats eftersom den innehåller fler aspekter på KASAM- komponeneterna begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Resultat från tidigare forskning stöder konceptets användbarhet och de båda skalornas validitet och reliabilitet.

(Antonovsky 1993, Feldt 2000, Pallant & Lae, 2002.) 2.3 Sociala nätverk

Relationerna i ett socialt nätverk kan vara formella, institutionella, reglerade eller informella, permanenta eller övergående, under process eller avslutade, enkelriktade eller ömsesidiga, ytliga eller djupa, medvetna eller omedvetna (Alba, 1982). Människor bildar grupper eller nätverk baserade på en gemensam bakgrund, bostadsort, tro eller andra faktorer. I dessa nätverk, delar människor information, ger och tar emot stöd, och jobbar för gemensamma intressen. Det sociala kapitalet, som Coleman (1988) definierar som länkarna (relationerna) mellan individerna, växer genom dessa nätverk och kan användas både i den personliga sfären och i arbetslivet (Coleman, 1988). Människor ingår i komplexa mänskliga system. Genom de relationer som människor har med anhöriga, släktingar vänner, grannar, arbetskamrater m.fl.

kan dessa relationer eller nätverk fungera som en buffert i olika livssituationer (Tamm, 2002).

Ur arbetsmarknadssynpunkt, finns flera studier som visar betydelsen av sociala nätverk

(Hedström et al, 2003, Requena Santos, 1991) Information och kontakter är det sociala

nätverkets viktigaste komponenter. Granovetter (1973) har funnit att det är troligare att

individer hittar arbete genom nätverk med ”svaga band” som bekanta, tidigare kollegor eller

via sin yrkeskår, än genom nätverk med ”starka band” som familj och nära vänner. Det beror

på att informationen som cirkulerar i det sistnämnda nätverket är mer begränsad. Granovetter

menar vidare att ju mer utbildad en person är, ju starkare är sannolikheten att han/hon är delaktig i ett socialt nätverk med svagare band, men med ett flöde av information och kontakter. Den nytta som det sociala nätverket kan generera för en grupp, kan innebära kostnader för en annan. I mindre samhällen med starka band mellan innevånarna, är även den sociala kontrollen stark, vilket kan begränsa den individuella friheten. På samma sätt kan vissa grupper ha destruktiva ändamål, om man ser det i ett samhällsperspektiv, som maffian, kriminella ungdomsgäng eller illegal spelverksamhet (Durlauf & Fafchamps, 2004).

2.3.1 Sociala nätverk i Honduras Den priviligierade makteliten

I Honduras har de sociala nätverken genom seklen spelat en stor roll, både bland de inflytelserika och de fattiga. En liten maktelit av välbärgade familjer skapade nätverk som formade det sociala och politiska livet Honduras under 1800-talet. Detta möjliggjordes av det vakuum som uppstod efter den koloniala regeringens sammanbrott. Ett villkor för att få vara med i dessa nätverk var förmögenhet (eller möjligheter till kredit), en politisk position (använd för att främja familjens intressen) och viktigaste av allt en funktionell familj baserad på blodsbörd och ingifte, formad till en social organisation för att föra vidare förmögenhet, organisation och traditioner (Baltimori et al, 1984). Med andra ord har elitens dominans vidmakthållits fram till dagens datum genom att äktenskap ingåtts mellan familjerna och att en hämningslös sammanblandning av affärer, politik och stat setts som legitim. Detta har genom århundraden lett till en diskriminering såväl på arbetsmarknad som inom utbildningssektor och hälsovård. Detta mönster av grupperingar av familjer genom affärer, äktenskap, spatial närhet och medlemskap i organisationer går igen i hela Latinamerika, oavsett om scenen är lokal, regional eller nationell (Baltimori et al, 1984).

De marginaliserade

Lomnitz (1975) har varit en banbrytare och pionjär inom forskningen runt sociala nätverk i Latinamerika. Hennes första bok, “Hur överlever de marginaliserade?”, är en antropologisk studie som söker kartlägga de fattigas överlevnadsmekanismer i ett av Mexiko Citys slumområden, Cerrada del Condor. Det innovativa i hennes analys var att flytta uppmärksamheten från de marginaliserades utsatta situation och utanförskap till de mekanismer som gör deras överlevnad möjlig i denna kontext, de sociala nätverken. I dessa nätverk utbyter individer tjänster och ägodelar med en viss regelbundenhet, trots de fattiga förhållanden som de lever under. Ömsesidighet är ett karaktäristiskt drag i dessa nätverk, varför utbyte av kommersiell karaktär inte inkluderas.

Lomnitz (1975) menar att nätverken är en indikator på den solidaritet som finns mellan

grupper av människor, ibland begränsade till familjen, ofta omfattande även grannar. Det som

utbyts i nätverket är först och främst information (om arbete, bostad, möjligheter att migrera

etc.) och det är vanligt att ungdomar får möjlighet att lära sig ett yrke inom nätverket. Andra

gånger handlar det om lån av kontanter eller varor, om vänskap eller tjänster som övernattning,

barnpassning, bygge av bostad eller hushållssysslor. Enligt Lomnitz (1975), bygger dessa

principer på “generositet” och “social solidaritet” och är av “vital ekonomisk vikt” för de som

lever i marginaliserade områden, eftersom de har en ständig brist på resurser. När en grupp får större inkomster ersätts de ömsesidiga tjänsterna av ett handelsutbyte.

Huvudargumentet i hennes bok är att nätverk av ömsesidigt utbyte är en grundförutsättning för marginaliserades överlevnad. Grupper byggda på släkt- eller grannskap - med samma socioekonomiska nivå - gör att de marginaliserade kan få tillgång till varor, tjänster och socialt stöd som garanterar deras överlevnad. De som kommer nya till staden, finner hos släktingar och bekanta resurser som underlättar deras anpassning. Det är vanligt att de som senast migrerat öppnar sitt hem och ger släktingar eller vänner mat, information och kontakter nödvändiga för att hitta ett arbete. Även om vänner och släktingar solidariskt delar de resurser som finns disponibla har myntet en baksida, för de tillhör också samma sociala skikt, vilket begränsar de nyanländas möjligheter till social rörlighet och bättre arbetstillfällen (Maya, 2003). I Centralamerika finns inget statligt skyddsnät som arbetsförmedlingar, statliga sysselsättningsåtgärder eller arbetslöshets- och socialförsäkringar vid arbetslöshet, vilket medför att de arbetslösa i större utsträckning än i Sverige är hänvisade till sitt sociala nätverk (Maya, 2003).

I Honduras är de sociala nätverken på Internet i sin linda, men allteftersom datorer och informationstekniken blir billigare och tillgängligare ökar möjligheterna även för de mindre bemedlade honduranerna. I de större städerna finns internetcaféer i så gott som varje gathörn.

Att tekniken nu blivit mer tillgänglig kommer att medföra att de sociala nätverken på Internet växer och redan nu har människorättsorganisationer och andra aktivister upptäckt vilken viktig arena Internet är vad gäller att informera, kritisera och väcka debatt. Fenomenet sociala nätverk via webbaserade plattformar och bloggar kommer att behandlas vidare på sidan 20.

Från familjeberoende till självständighet

Övergången till vuxenlivet är en process då yngre generationer går från familjeberoende till självständighet. Självständighet och autonomi kan uppnås på många sätt: genom att lämna föräldrahemmet, genom en anställning, genom att sammanbo med en partner eller bilda egen familj. Den tid som krävs för att genomföra processen beror på kulturella och ekonomiska faktorer. I Latinamerika stannar arbetslösa ungdomar ofta i hemmet. Även om unga vuxna har jobb, ses det som “normalt” att de lever med sina föräldrar. (Maya, 2003)

Ungdomar lämnar hemmet när de gifter sig eller hittar jobb på annan ort, men även i dessa fall

kan ungdomar välja att bo med sina föräldrar. När unga kvinnor lämnar hemmet är det oftast

för att bo med en partner, ingå äktenskap eller studera på annan ort. För unga män kan orsaken

vara militärtjänst eller ett arbete långt ifrån hemmet. Det anses också att en ung människa bör

skaffa sig en partner eller ingå äktenskap vid en viss ålder även om hon/hon inte har något

jobb. Paret flyttar ofta till hans eller hennes föräldrahem och lämnar hemmet när

omständigheterna så tillåter (Kezban, 2006). Familjen har varit en viktig institution för social

trygghet och välfärd i det honduranska samhället, men har försvagats genom fattigdom och

familjedesintegration. Ensamstående kvinnor med barn utgör 20% av alla hushåll i

Latinamerika (Rubio & Andre 1999). När det sociala nätverket brister och familjen inte har

resurser för att kunna försörja alla sina medlemmar, befinner sig ungdomar om de är arbetslösa i en mycket utsatt situation. Oberoendet inte önskat så mycket för den egna autonomins skull, som för att inte vara en börda för familjen (Kezban, 2006).

2.3.2 Sociala nätverk i Sverige

Även i Sverige knyts vi till olika former av nätverk under livets gång. Till våra släkt och familjeband adderas nya relationer genom inträdet på arbetsmarknaden och egen familjebildning genom äktenskap eller samboförhållande. Till denna väv av relationer läggs nya kontakter genom daghem, skolor, grannar, föreningsliv m m. Så har det sett ut för de flesta människor fram till 1980-talet. Dock har våra familjeband försvagats i Sverige genom den samhällsförändring som skett under de senaste decennierna, som påverkat såväl familjestrukturer, som arbete och fritid (Nationalencyklopedin, 2003). Den traditionella kärnfamiljen präglades av att modern var hemmafru och fadern ensamförsörjare och antalet arbetande kvinnor utanför hemmet var relativt låg. I den traditionella familjen var paret bara en del, relationerna till barnen och andra släktingar var minst lika viktiga eller till och med viktigare. Idag har paret, gift eller ogift, blivit kärnan i familjen och det fysiska avståndet till släkten ökat. Dagens moderna privatliv speglas av parbildning och parupplösning snarare än äktenskap och familj. I Skandinavien är en stor andel av dem som lever tillsammans fortfarande ogifta, fast de har gemensamma biologiska barn. Även om äktenskapet fortfarande ses som det normala tillståndet, har dess innebörd förändrats. Det signalerar att ett par har en stabil relation som kan fördjupas. Idag kan vi även se en mångfald när det gäller familjeformer. Förutom den traditionella kärnfamiljen kan en familj bestå av ett samboförhållande, en ensamförälder, en styvfamilj eller ett homosexuellt par. (Giddens, 1998).

Synen på barn har förändrats under de senaste generationerna. I den traditionella familjen var barnen en ekonomisk tillgång. Att skaffa barn är i allra högsta grad ett medvetet beslut idag.

Barnen värdesätts högt och det finns många faktorer som spelar in då beslutet om barn ska tas.

Vi har betydligt högre krav idag på hur barn ska tas om hand (Giddens, 2003). I dagens

samhälle förvärvsarbetar de allra flesta mödrar med barn under 7 år. 1962 var antalet

förvärvsarbetande mödrar 34 %, vilket visar att förändringen gått snabbt (Landgren-Möller,

2005). Förr var det vanligt att ungdomar lämnade föräldrahemmet i sena tonåren, idag stannar

många unga i Sverige hemma längre. Det kan bl a bero på svårigheten att hitta ett arbete, att

man vill spara sina inkomster för att finansiera t ex resor eller att man som studerande inte vill

ta fulla studielån. 80% av pojkarna och 60% av flickorna bor fortfarande hemma vid 20 års

ålder (Lindquist, 2003). På arbetsmarknaden har arbetslösheten ökat, och kraven på den egna

arbetsinsatsen för de som arbetar blir allt högre. Många människors sociala nätverk krymper

och för några finns inget nämnvärt social nätverk kvar (Nationalencyklopedin, 2003). Vad

gäller de arbetslösas nätverk visar Nordenmark (1999) i sin studie att det är vanligt för

människor som är arbetslösa och har upplevt långtidsarbetslöshet att ha arbetslösa

familjemedlemmar och vänner. Det är också vanligare för arbetslösa att leva tillsammans med

en partner som också är arbetslös, jämfört med dem som inte är arbetslösa. Hans slutsats är att

arbetslösheten tenderar att koncentrera sig inom familjer och sociala nätverk, i Sverige såväl

som i andra västländer, och att det påverkar kategorier av människor som redan har en

marginaliserad position på arbetsmarknaden. Det är först och främst de unga icke- skandinaverna, och de lågutbildade som lever på landsbygden med högre nivåer av arbetslöshet, som löper den största risken att hamna i arbetslöshet (Nordenmark, 1999).

Det moderna samhället konfronterar ständigt individen med en mängd valmöjligheter att ta ställning till, samtidigt som det erbjuder väldigt liten hjälp när det gäller frågan om vad man bör välja. Mångfalden i valmöjligheter riskerar följaktligen att påverka familjen, äktenskapet och andra institutioner (Giddens, 1999). När man talar om ämnet sociala nätverk går det inte att förbise att det i dagens moderna samhälle utvecklats sociala nätverk på Internet. Rheingold (1993) var en av de första som förutsåg att datornätverk skulle bli en form av gruppgemenskap. Han myntade uttrycket ”virtual community”, som på svenska betyder virtuell gemenskap. Ofta handlar den virtuella gemenskapen om kontaktnät, t ex en webbplats där användarna håller kontakt med personer de känner och hittar nya bekanta. Andra gånger rör det sig om att skaffa kontakter genom webben för personliga och yrkesmässiga ändamål, ofta genom att bygga upp nätverk av bekanta och bekantas bekanta (Rheingold, 2002). Internet har sådeles blivit ett forum där man letar vänner och livspartners, chattar med likasinnade, är med i forum runt specialintressen etc. En ganska ny företeelse är ”bloggarna” vars syfte är att dela sin dagbok med andra eller informera, utöva kritik och väcka debatt runt ämnen bloggaren själv upplever vara angelägna (Bloggportalen intressant.se, 2007).

2.4 Det personliga ledarskapet, arbetslösas handlingsutrymme och copingstrategier

2.4.1 Arbetslösas handlingsutrymme

I sin avhandling som baserar sig på telefonintervjuer med ett urval av 3500 slumpmässigt utvalda arbetslösa i Sverige, menar Bolinder (2006) att man i samhällsdebatten ger den arbetslöse skulden för sin situation. Fokus har varit på individen och dennes sökbeteende.

Bolinder menar att man istället bör söka orsaken till arbetslösheten i en för låg efterfrågan på arbetskraft, inte i människors bristande motivation till arbete.

En arbetslös individs handlingsutrymme och möjligheter till arbete bestäms av en mängd

faktorer: På lokal nivå varierar arbetslösa individers handlingsmöjligheter med tillgången till

lediga jobb på den lokala arbetsmarknaden. Regionala variationer i arbetslöshet och

jobbchanser är ofta rätt betydande. På individnivån varierar arbetslösa individers

handlingsmöjligheter med individuella erfarenheter och egenskaper som t ex formell

utbildning, erfarenhet i sökt yrke, kön, ålder, tid i arbetslöshet och invandrarskap. (Bolinder,

2006). Bolinders studie slår fast att de som aktivt söker många jobb inte får arbete i högre

utsträckning än de som inte gör det. I stället är det kvaliteten på sökandet som ger resultat,

snarare än kvantiteten. Avhandlingen visar att de allra flesta vill komma ur sin arbetslöshet,

genom att aktivt söka arbete, delta i arbetsmarknadsåtgärder eller studera. Bara sju procent av

de arbetslösa har anpassat sig till situationen och söker inte arbete alls. De mår ofta väldigt bra

psykiskt och tycker att de har situationen under kontroll. De är vanligast på platser med hög

arbetslöshet och har en stark social förankring, och många har en partner som har anställning.

Bland de övriga var det de som mår psykiskt bra som lättast fick jobb.

2.4.2 Copingstrategier

Inom forskningen har man på olika sätt försökt ta reda på vilka strategier människor använder på kort och lång sikt för att anpassa sig till och hantera svåra livssituationer, för att få en uppfattning om vilka av dessa förhållningssätt som är mest framgångsrika. Monat & Lazarus (1991), vars arbete fått gensvar inom stressforskningen, definierar coping som ”försök att hantera specifika krav som ses överstiga den egna personens resurser”.

Två grundläggande typer av coping är problemfokuserad coping och emotionsfokuserad coping. Problemfokuserad coping innebär det att individen försöker lösa problemet, förstå dess orsaker och aktivt handla för att söka lösningar. Emotionsbaserad coping handlar istället om att hantera känslorna som problemet utlöser, att anpassa känslor och tankar till situationen. För den arbetslöse kan typer av problemfokuserad coping vara jobbsökning och att gå kurser för att höja sin kompetens. När individen istället anpassar sig och accepterar arbetslöshetssituationen är det ett exempel på emotionsbaserad coping. Lazarus menar att vi alla använder oss av en kombination av de båda copingstrategierna, den ena utesluter inte den andra. Andra faktorer som kan påverka vilken typ av coping individen använder sig av är fysiskt tillstånd, problemlösningsförmåga, mängd socialt stöd, materiella resurser som finns tillgängliga, samt social förmåga (Lazarus & Folkman, 1984). Carver (1997) har förutom problem- och emotionsfokuserad coping, valt att göra en tredje indelning som han kallar dysfunktionell coping. Dessa strategier handlar om mental flykt från problemet, självanklagelse, humor och ventilering av känslor. Monat & Lazarus (1991) menar att faktorer som påverkar vilken typ av coping individen använder också är beroende av dennes fysiska tillstånd, problemlösningsförmåga, mängd socialt stöd, de materiella resurser som finns tillgängliga och hans/hennes sociala förmåga. Det instrument som använts i denna studie, Brief Cope (Carver 1997), mäter copingstrategier i form av underkategorier. Här följer en kort beskrivning av dessa:

Problemfokuserad coping

Under denna kategori sorterar aktiv coping, planering och att söka socialt stöd av instrumentella orsaker. Aktiv coping innebär att aktivt undanröja eller kringgå problemet, planering består i att planera lämpliga strategier för att möta problemet och instrumentellt socialt stöd att söka råd och information från omgivningen angående problemet (Carver, 1997)).

Emotionsfokuserad coping

I denna kategori återfinns positiv omtolkning, acceptans, religion, humor och sökande efter

emotionellt socialt stöd. Positiv omtolkning innebär att lyfta upp det positiva i det som hänt

och att bearbeta de emotioner som uppkommer till följd av problemet, snarare än att angripa

problemet i sig. Acceptans innebär att acceptera att problemet faktiskt existerar och religion att

vid närvaro av problem vända sig till en högre makt/praktisera sin tro. Carver et al(1989)

menar att de sistnämnda kan göras av flera skäl vilket gör att dimensionen kan komma att mäta

flera av de andra subskalorna. Humor innebär att skämta om problemet och att söka socialt stöd av emotionella orsaker att man söker moraliskt stöd, sympati och personlig förståelse från sin omgivning (Carver, 1997).

Dysfunktionell coping

Den tredje kategorin kallas dysfunktionell därför att den vanligtvis innebär ett mindre lämpligt

sätt att hantera en svår situation. I den kategorin uppräknas: ventilering av känslor,

förnekande, beteendemässig flykt från problemet, mental flykt från problemet, droganvändning

och självanklagelse. Ventilering av känslor innebär att fokusera på och ge utlopp för sina

emotioner i den stressiga situationen. Förnekande består i att förneka stressorn eller agera som

om den inte är reellt. Beteendemässig flykt från problemet innebär att man slutar att anstränga

sig för att hantera stressorn eller ge upp de mål med vilka stressorn är sammanbundna. Mental

flykt från stressorn innebär att fokusera på annat för att glömma problemet genom att t ex

dagdrömma, sova eller titta på TV. Självanklagelse handlar om att lägga skulden för problemet

på sig själv (Carver et al 1989). Med droganvändning menas att man söker tröst i alkohol eller

droger för att klara av stressorn. Copingkategorierna redovisas i Figur 2.1 med sina respektive

frågeställningar för att ge läsaren en bättre överblick.