Short Physical Performance Battery - en svensk pilottestad version

Full text

(1)

Umeå Universitet

Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering Sjukgymnastik

Short Physical Performance Battery

- en svensk pilottestad version

Erica Westermark Josefine Nilsson Viktoria Thollén

C-uppsats, 15 högskolepoäng SG 1/07 Termin 5, VT 2009

(2)

UMEÅ UNIVERSITET

Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering/Sjukgymnastik EXAMENSARBETE VT 2009 15 hp

Sjukgymnastutbildningen 180 hp

Titel

Short Physical Performance Battery – en svensk pilottestad version

År

VT 2009 Författare

Erica Westermark, Storg. 98, 903 33 Umeå

Viktoria Thollén, Historiegränd 10C, 907 34 Umeå Josefine Nilsson, Pedagoggränd 1B, 907 30 Umeå

Handledare

Lillemor Lundin-Olsson,

Universitetslektor, Leg. Sjukgymnast, Docent,

Samhällsmedicin och rehabilitering, Umeå Universitet

Nyckelord

SPPB, forward and back, reliabilitet, validitet, användbarhet Sammanfattning

Short Physical Performance Battery (SPPB) är ett bedömningsinstrument som avser att mäta funktionen i den nedre extremiteten hos äldre. SPPB har använts i många studier och det finns rekommendationer att SPPB kan vara lämplig att användas i kliniskt bruk. Svenska sjukgymnaster har därför efterfrågat en översättning av SPPB. Syftet med denna studie var att göra en svensk version av SPPB samt att pilottesta användbarheten, inter- och intrabedömarreliabiliteten.

Forward and back metoden användes vid översättningen. I pilotstudien deltog sex testpersoner och två bedömare, samtliga rekryterades genom personlig kännedom. Översättningsprocessen innehöll utöver pilotstudien granskningar, observationer och samtal med erfarna sjukgymnaster angående den svenska versionen av SPPB.

(3)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INTRODUKTION ... 4 METOD ... 6 Fas 1 ... 6 Fas 2 ... 6 Fas 3 ... 9 RESULTAT ... 9

Resultat av sammanställningen till SPPB(-S) ... 9

Resultat av pilotstudien: användbarhet och reliabilitet ... 10

Resultat av observationer i samband med pilotstudie och granskning av kliniskt erfarna sjukgymnaster samt deras prövning av SPPB(-S) ... 12

DISKUSSION ... 13

REFERENSLISTA ... 15

(4)

INTRODUKTION

Inom sjukgymnastik finns det många olika bedömningsinstrument man kan använda sig av. En nackdel är att många av instrumenten är på andra språk, oftast engelska. Det kan försvåra användandet i Sverige eftersom de är speciellt utvecklade för att användas i ursprungslandet. För att sjukgymnasterna i Sverige ska få fler möjligheter att använda sig av olika bedömningsinstrument måste man antingen utveckla nya eller göra översättningar. Då det första alternativet både är resurs- och tidskrävande torde en översättning vara det bästa alternativet. I samband med en översättning är det viktigt att granska hur den nya versionen fungerar på det nya språket (1, 2).

Short Physical Performance Battery (SPPB) är ett bedömningsinstrument som avser att mäta funktionen i den nedre extremiteten hos äldre, 65 år eller äldre. Då svenska sjukgymnaster sett att SPPB använts i studier har de efterfrågat en översättning. SPPB är sedan tidigare översatt till japanska, spanska och italienska (personlig kommunikation med ursprungsutvecklaren Jack M. Guralnik).

SPPB utvecklades i samband med studien Populations for Epidemiological Study of the Elderly (EPESE). EPESE var en stor studie med 5000 testpersoner som var 71 år och äldre. Studien gjordes i USA och avsåg att mäta funktionen i den nedre extremiteten. Då studien genomfördes i hemmamiljöer hos testpersonerna skulle bedömningsinstrumentet vara praktiskt och lätt att genomföra. SPPB består av tre komponenter, stående balans, gång och uppresningar från stol. Testpersonernas resultat samlades in och delades upp i kvintiler med lika många testpersoner i varje. Kvintilerna skapade tidsintervall som omformades till poäng vilka deltagaren tilldelas i samband med gång och uppresningar från stol. Balanskomponenten består av tre delmoment med olika svårighetsgrad och det är svårighetsgraden som avgör vilken poäng (0-4 poäng) som deltagaren tilldelas (3). I EPESE användes en gångsträcka på 2,4 meter men med tiden framkom det att en sträcka på 4 meter skulle ge en bättre bild och ett riktigare mätvärde av gångförmågan. Därför fastställdes nya tidsintervall för gångtestet (4).

(5)

Det sista delmomentet i balanstestet är tandemstående där man står med den bakre fotens tår emot den främre fotens häl på linje i tio sekunder. Gångtestet innebär att deltagaren ska gå en sträcka på fyra meter i sin normala gångtakt där den bästa tiden av två försök poängsätts. Vid uppresning från stol ska man med armarna korsade över bröstet resa sig upp så fort som möjligt fem gånger. Den utrustning som krävs för att genomföra SPPB är ett tidtagarur, en gångsträcka på fyra meter och en stol (3, 4).

Det finns rekommendationer och en potential hos SPPB att vara ett bra verktyg att använda i kliniskt bruk. Funktionerna som testas i SPPB, benstyrka, gångförmåga och balans är viktiga för att man ska kunna klara sig självständigt (5, 7). En rehabilitering som syftar till förbättring av dessa funktioner kan leda till en mindre begränsning sett till personens ADL (activity of daily living), därför skulle ett lämpligt rehabiliteringsmål kunna vara att förbättra sina poäng i SPPB (7).

Poängskalan som sträcker sig från noll till fyra per komponent, kan totalt ge tolv poäng. Totalpoängen kan klassificeras enligt följande (5):

 0-3 Severe limitations (stor begränsning)

 4-6 Moderate limitations (moderat begränsning)  7-9 Mild limitations (mild begränsning)

 10-12 Minimal limitations (minimal begränsning)

Ursprungsversionen av SPPB anses i studier ha en hög reliabilitet (test-återtest) och är känslig för förändring sett till totalpoängen (7-9). Reliabiliteten för gångtestet och uppresningarna från stol är hög, men balanskomponenten anses ha en något sämre reliabilitet och det resultatet bör därför inte användas enskilt (5). En nackdel med SPPB är att det kan finnas en takeffekt hos de med god förmåga, därför skulle ett bra komplement kunna vara ett 400 meters gångtest (10).

Studier visar att validiteten är god hos SPPB, då den predicerar framtida behov av vård, förekomst av funktionshinder och mortalitet (predictive validity) (11, 12). Studier visar också att SPPB mäter det som avses att mäta (face validity). SPPB har setts korrelera väl med liknande bedömningsinstrument som redan har blivit validerade (concurrent validity) samt med andra metoder som exempelvis självskattningsformulär (construct validity) (6, 13).

(6)

METOD

Fas 1

Till översättningen i den här studien användes forward and back metoden, som innebär att minst två personer översätter till svenska (2). I denna studie översatte sex personer fördelade på tre par SPPB till svenska, se figur 1. Varje par bestod av en av författarna till den här studien samt en utomstående som i övrigt inte deltog i studien, en sjukgymnaststudent, en kontorsarbetare och en samhällsvetare. De sex personerna var fördelade över ett åldersintervall från 21-25 år. De tre paren gjorde översättningen helt oberoende av varandra. Inför översättningen fick de instruktioner om att fokusera på budskapet i varje stycke i förhållande till ursprungsversion och inte översätta ord för ord. Om det uppstod svårigheter vid översättningen skulle det skrivas ner för att diskuteras i samband med att de tre svenska versionerna sammanställdes till en version, SPPB(-S). De svårigheter som diskuterades hade författarna i åtanke under resten av översättningsprocessen för att se om de valda orden gick att använda vid en kommunikation mellan bedömare och deltagare.

SPPB(-S) granskades och reviderades med hjälp av en erfaren sjukgymnast innan den testades för användbarhet, inter- och intrabedömarreliabiliteten i en pilotstudie.

Fas 2

(7)

Figur 1. Flödesschema över översättningsprocessen fram till den slutgiltiga versionen av SPPB-S. FAS 3 FAS 2 FAS 1 Sammanställning till en svensk version, SPPB(-S) Ursprunglig version av SPPB

Par ett gör en svensk version

Par två gör en svensk version

Par tre gör en svensk version Revidering till slutgiltig version av SPPB-S Pilotstudie användbarhet, inter- och intrabedömarreliabilitet Revision efter granskning av erfaren sjukgymnast Granskning av kliniskt erfarna sjukgymnaster samt

prövning av SPPB(-S)

Svensk version av SPPB, SPPB-S

(8)

Syftet med pilotstudien var att utvärdera användbarheten, inter- och intrabedömarreliabiliteten. Testpersonerna fick fylla i ett frågeformulär inför testtillfälle ett. Frågeformuläret innefattade frågor kring testpersonernas allmänna hälsa, eventuellt användande av gånghjälpmedel samt ålder och kön. Innan pilotstudien påbörjades hade bedömarna gott om tid att läsa in sig på bedömningsinstrumentet. Bedömarna fick inte diskutera med varandra kring SPPB(-S) före och under pilotstudien men vid eventuella oklarheter fick de var för sig ställa frågor till författarna av den här studien. Vid det första testtillfället genomfördes testerna i två olika rum för att bedömare A respektive bedömare B skulle vara oberoende av varandra och de bedömde tre testpersoner var, se figur 2. Vid testtillfälle två genomfördes testerna i samma rum och de båda bedömarna gjorde en egen bedömning av samtliga testpersoner. Den ena bedömaren gav instruktioner medan den andra observerade. Bedömarna gav instruktioner till samma testperson som de bedömde vid det första testtillfället. Minst en av författarna till den här studien deltog som observatör vid varje testtillfälle för att utvärdera användbarheten genom att uppmärksamma fallgropar eller svårigheter som uppstod. För att undvika uppmuntran till träning som skulle kunna leda till förbättring och ett missvisat resultat fick testpersonerna ingen feedback efter testtillfälle ett.

Resultatet från pilotstudien fördes in i SPSS (Statistical Package for the Social Sciences) version 17.0, för bearbetning. Det bearbetade materialet mynnade ut i tabeller som gjordes med hjälp av Microsoft Word version 2003.

(9)

SPPB(-S) testades utöver pilotstudien även av tre kliniskt erfarna sjukgymnaster som dagligen arbetade med personer över 65 år. Då de kliniskt erfarna sjukgymnasterna prövade SPPB(-S) på sina patienter fanns författarna med för att utvärdera användbarheten genom att observera och samtala med sjukgymnasterna. Kontakt togs med ursprungsutvecklaren Jack M. Guralnik för att få svar på frågor som uppkom i samband med att de kliniskt erfarna sjukgymnasterna granskade och prövade SPPB(-S). Resultatet av observationerna och samtalen samt svaren på frågorna beaktades i samband med revideringen till den svenska versionen av SPPB, SPPB-S.

Fas 3

SPPB-S skickades till en professionell översättare för en tillbakaöversättning. Tillbakaöversättningens kvalitet höjdes då översättaren inte hade varit i kontakt med materialet tidigare. Den professionella översättaren hade engelska som modersmål då ursprungsversionen av SPPB är utfärdad på engelska. Anledningen till att det gjordes en tillbakaöversättning var för att se om den svenska versionen hade samma innebörd som ursprungsversionen (1, 2).

När SPPB-S var översatt till engelska skickades den till Jack M. Guralnik för granskning och godkännande. Jack M. Guralnik vidarebefordrade tillbakaöversättning till en person som tillsammans med tre andra personer bildade en kommitté som granskade den. Författarna till studien fick sedan tillbaka kommentarer och synpunkter att beakta.

RESULTAT SPPB-S se bilaga 1.

Resultat av sammanställningen till SPPB(-S)

(10)

Text i ursprungsversionen Alternativ till översättning Beslut Kommentar Participant  Deltagare  Utförare  Patient

Deltagare Testet avser testa både friska och sjuka, därav deltagare.

Ready begin?  Klara-färdiga-gå  Starta

Börja nu Då komponenten gång

ska utföras i normal takt kändes Börja nu inte tävlingsinriktat. Beslut fattades i samband med diskussion.

Ready? Stand  Klar? Res dig  Klara-färdiga-stå  Redo?

Börja nu Uttrycket bibehölls för att underlätta för deltagaren genom att vara

konsekvent vid samtliga startbegrepp även om komponenten

uppresningar från stol är mer tävlingsinriktad. Side-by-side stand  Jämfota stående

 Stå med fötterna tätt ihop jämsides  Stående sida vid sida

Stå med fötterna tätt ihop Beslut fattades i samråd med erfaren sjukgymnast som även granskade SPPB(-S).

Semi-tandem stand  Halvt tandemstående  Stå med insidan av

hälen bredvid stortån på den andra foten  Delvis

parallelltstående

Semi-tandemstående Beslut fattades i samråd med erfaren sjukgymnast som även granskade SPPB(-S).

Stop timing when one of the participant’s feet is completely across the end line.

 Stoppa tidtagningen då en av deltagarens fötter helt har korsat slutlinjen.

 Stoppa tiden när deltagarens ena fot har passerat mållinjen.  Stoppa tidtagaruret när

en av deltagarens fot är helt över mållinjen.

Stoppa tidtagningen då deltagarens första fot helt har passerat

slutmarkeringen.

Beslut fattades i samråd med erfaren sjukgymnast som även granskade SPPB(-S).

Slutmarkering valdes på grund av att det inte ansågs lika

tävlingsinriktat som mållinje.

Stand straight  Ställa dig upp  Försök stå rakt

Du ska resa dig upp och stå rakt

Stand straight översattes

med flera ord för att meningen skulle fungera på svenska.

Single test  En uppresning  Enkel uppresning  Singel stolsresning

En uppresning Det fanns tre alternativ en valdes då det kändes mer som svenskt talspråk än

enkel och singel.

Resultat av pilotstudien: användbarhet och reliabilitet

Under pilotstudien förstod deltagarna alla instruktioner. Det fanns inga svårigheter med att utföra testet vare sig för sjukgymnaststudenterna eller för deltagarna. Det fanns inga kulturella skillnader av utrustning och mått.

(11)

I pilotstudien hade testpersonernas totalpoäng en spridning från 7-12 poäng, se tabell 2 som visar en översikt av intrabedömarreliabiliteten. Det var 0 till 2 poäng som skiljde från testtillfälle ett till två sett till testpersonernas totalpoäng. Hade testpersonerna haft exakt samma totalpoäng vid de två testtillfällena hade de befunnit sig på de gråa markeringarna i tabellen, där en av testpersonerna befinner sig. Två testpersoner hade en förbättring på 2 poäng vardera från testtillfälle ett till två och två hade en försämring på 1 poäng vardera.

Vid komponenten gång var det fyra testpersoner som hade en exakt överensstämmelse, se tabell 3. Det var fyra testpersoner som hade en skillnad på ≤1 poäng vid komponenterna balans och uppresningar från stol. Vid gång var skillnaden mellan testtillfällena aldrig mer än 1 poäng.

Tabell 4 visar en översikt av interbedömarreliabiliteten där det ses att spridningen av totalpoängen inte är så stor mellan bedömarna då det skiljer max 1 poäng. På en av testpersonerna har de bedömt exakt lika. Testtillfälle 1 T es ttillf älle 2 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 10 1 2 11 12 1 Testtillfälle 1 Testtillfälle 2 Tp 1 Tp 2 Tp 3 Tp 4 Tp 5 Tp 1 Tp 2 Tp 3 Tp 4 Tp 5 Överens- stämmelse ≤1 poäng Balans 4 2 4 4 4 4 4 3 4 3 2 4 Gång 4 3 4 4 4 4 3 4 3 4 4 5 Uppresning 2 2 3 3 2 4 2 3 3 3 3 4 Tp = Testperson

Överensstämmelse = Antalet Tp som har exakt samma poäng vid de båda testtillfällena ≤ 1 poäng = Antalet Tp som har max 1 poängs skillnad vid de båda testtillfällena

Tabell 3. Tabell över intrabedömarreliabilitet för varje komponent Tabell 2. Översikt av intrabedömarreliabiliteten

(12)

Vid komponenterna balans och gång hade bedömarna bedömt med en exakt överensstämmelse på fyra utav testpersonerna, se tabell 5. Ingen av komponenterna visade att bedömarna hade bedömt med en skillnad på mer än 1 poäng.

Resultat av observationer i samband med pilotstudie och granskning av kliniskt erfarna sjukgymnaster samt deras prövning av SPPB(-S)

De kommentarer som samlades in i samband med pilotstudien och från granskningarna som de kliniskt erfarna sjukgymnasterna har gjort redovisas tillsammans med författarnas observationer i tabell 6. De flesta kommentarer som kommit från sjukgymnasterna har berört att SPPB(-S) innehållit mycket text samt att de saknat bilder i samband med balanskomponentens olika delmoment. Utifrån sjukgymnasternas kommentarer ändrades layouten på sista sidan där totalpoängen presenteras och detta godkändes av Jack M. Guralnik.

Bedömare A B ed ö m ar e B 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 10 1 11 2 12 1 Bedömare A Bedömare B Tp 1 Tp 2 Tp 3 Tp 4 Tp 5 Tp 1 Tp 2 Tp 3 Tp 4 Tp 5 Överens- stämmelse ≤1 poäng Balans 4 4 3 4 3 4 4 3 4 4 4 5 Gång 4 4 4 3 4 4 3 4 3 4 4 5 Uppresning 4 2 3 4 3 4 2 4 3 3 3 5 Tp = Testperson

Överensstämmelse = Antalet då bedömarna har bedömt exakt lika ≤ 1 poäng = Antalet då bedömarna skiljer sig med 1 poäng eller mindre

Tabell 5. Tabell över interbedömarreliabilitet för varje komponent Tabell 4. Översikt av interbedömarreliabiliteten

(13)

Plats för observation Kommentarer från sjukgymnasten

Författarnas observationer

Kommentarer

Pilotstudien  Mycket text  Varför bedöma en

försöksomgång vid uppresningar från stol?  Precisa tider trots

normal gångtakt

Bedömaren säger inte exakt som det står i instruktionerna. En bedömare missar instruktionerna angående tidtagningen i samband med uppresning från stol.

Kontakt togs med J.G* för att se om

instruktionerna måste ges

exakt såsom de är

skrivna.

Geriatriken  Mycket text  Önskar bilder vid

balans delmomenten  Saknar kommentarsfält

till varje komponent  Ingen tydlig överblick,

mycket att bläddra igenom

Följer inte

instruktionerna som är tänkta att ges till deltagaren. Måste se över

möjligheten att revidera resultatsidorna för att tydliggöra var man ska föra in resultatet.

Bilder på hur fötterna ska placeras kommer att infogas.

Kontakt togs med J.G* angående att minska mängden text på resultatsidorna samt utöka sista sidan, sammanställning av resultat, med plats för tid och kommentar. Geriatriken –

Öppenvården

 Mycket text  Finns det någon

standardiserad stolshöjd?

 Ska skor användas?

Följer instruktionerna till deltagaren, men missar instruktionerna angående tidtagningen i samband med uppresning från stol.

Kontakt togs med J.G* angående stolshöjd och skor.

Servicehus  Mycket text  Önskar bilder vid

balans delmoment

Följer instruktionerna till deltagaren.

Inget nytt framkom.

DISKUSSION

Forward and back metoden användes vid översättningen av SPPB. Valet av metod grundades på att SPPB-S skulle tillbakaöversättas till ursprungsspråket så att ursprungsutvecklaren kunde granska och godkänna att SPPB-S hade samma innebörd som ursprungsversionen. Då forward and back metoden innefattar en tillbakaöversättning ansågs den ha en högre kvalitet och vara bättre lämpad än one-way metoden. På grund av viss tidsbrist ansågs sex personer vara tillräckligt och därför valdes forward and back metoden före committe approach. Valet av metod berodde också på att författarna kunde ingå i varsitt par vilket var en styrka då författarna kände till syftet och innehållet med översättningen (2). Ytterligare en styrka var att paren översatte SPPB oberoende av varandra samt att den efter sammanställningen granskades och reviderades av en erfaren sjukgymnast. En svårighet under första delen av översättningsprocessen var att undvika ord för ord översättning istället för att koncentrera sig på att bibehålla budskapet i SPPB. Detta gjorde att sammanställningen och granskningen blev viktiga delar där olika ord och meningar diskuterades

* Jack M. Guralnik (J.G)

(14)

och jämfördes. En svaghet var att paren blev väldigt homogena på grund av tiden och bristen på personlig kännedom inom gruppen 65 år och äldre.

Pilotstudien var liten men utfördes på ett så bra sätt som möjligt. Styrkor i pilotstudien var att bedömarna inte fick diskutera SPPB(-S) med varandra och att deltagarna inte fick någon feedback efter första testtillfället. En svaghet var att pilotstudien på grund av tidsbrist genomfördes på en fredag och påföljande måndag vilket gav utrymme för eventuell träning samt inlärning. En ytterligare svaghet var att testpersonerna var vid god vigör och därför testades bara den övre delen av skalan.

Pilotstudien indikerar på en god användbarhet. Deltagarna förstod alla instruktioner och det fanns inte några kulturella skillnader av utrustning och mått. Något som förenklar användandet av SPPB är att lite utrustning krävs. Detta tillsammans underlättade överförandet av SPPB till Sverige.

Resultatet av pilotstudien visade att det aldrig skiljde mer än 2 poäng hos testpersonerna från testtillfälle ett till två. Det var inget som tydde på att någon inlärning eller träning hade skett hos testpersonerna mellan testtillfällena då det fanns både förbättring och försämring. Resultatet visade också att det inte verkade vara någon särskild av de tre komponenterna som gav skillnaden mellan testtillfällena så den individuella prestationen och dagsformen verkade ha en större betydelse än bedömningsinstrumentets utformning.

(15)

Vid en av de kliniska observationerna hade deltagaren en kognitiv nedsättning och sjukgymnasten ansåg att instruktionerna var för krångliga. Instruktionerna bör ges så exakt som möjligt för att bedömningsinstrumentet ska vara standardiserat men vid en kognitiv nedsättning kan det då bli problem för deltagaren att förstå och bibehålla fokus på uppgiften. Därför kan man vid en kognitiv nedsättning korta ner och tydliggöra instruktionerna så att deltagaren förstår uppgiften (14). En aspekt på standardisering av SPPB-S som diskuterades med sjukgymnasterna var stolshöjd och skor. Ursprungsutvecklaren av SPPB, Jack M. Guralnik, anser att skor alltid ska bäras och vid utvecklingen av SPPB testades stolshöjden och resultatet visade inte på någon signifikant skillnad på tiden. Det viktigaste är att välja den bäst lämpade stolen och att det är samma stol från testtillfälle till testtillfälle.

Reliabiliteten nämns i studier där SPPB ingår, men de flesta refererar tillbaka till samma studie. Den studie som testat reliabiliteten har använt en dålig design där mätningarna är utspridda över en lång period. Testpersonerna har då haft möjlighet för både inlärning och träning. Reliabiliteten de tittat på är den relativa reliabiliteten (8). För klinker skulle ett resultat av den absoluta reliabiliteten som presenteras i form av mätfel i det mått som används i bedömningsinstrumentet vara mer betydelsefullt.

Perera et al. (9) har i sin studie kommit fram till att 1 poäng står för en meningsfull skillnad (substantial change) i SPPB. Pilotstudien av SPPB(-S) tyder på ett mätfel på 2 poäng då den övre delen av skalan har testats. Då mätfelet har ett högre värde än vad den meningsfulla skillnaden har behöver deltagaren komma över mätfelet för att nå en meningsfull skillnad.

(16)

REFERENSLISTA

1. Guillemin F, Bombardier C, Beaton D. Cross-cultural adaption of health-related quality of life measures: Literature review and proposed guidelines. J Clin Epidemiol. 1993;46(12):1417-32. 2. Peters M, Passchier J. Translating instruments for cross-cultural studies in headache research.

Headache. 2006;46(1):82-91.

3. Guralnik J, Simonsick E, Ferrucci L, Glynn R, Berkman L, Blazer D, et al. A short physical performance battery assessing lower extremity function: association with self-reported disability and prediction of mortality and nursing home admission. J Gerontol. 1994;49(2):M85-94.

4. Guralnik J, Ferrucci L, Pieper C, Leveille S, Markides K, Ostir G, et al. Lower extremity function and subsequent disability: consistency across studies, predictive models, and value of gait speed alone compared with the short physical performance battery. J Gerontol A Biol Sci Med Sci. 2000;55(4):M221-31.

5. Puthoff ML. Research corner. Outcome measures in cardiopulmonary physical therapy: short physical performance battery. Cardiopulm Phys Ther J. 2008;19(1):17-22.

6. Studenski S, Perera S, Wallace D, Chandler JM, Duncan PW, Rooney E, et al. Physical Performance Measures in the Clinical Setting. J Am Geriatr Soc. 2003;51(3):314-22.

7. Bean J, Kiely D, LaRose S, Leveille S. Which impairments are most associated with high mobility performance in older adults? Implications for a rehabilitation prescription. Arch Phys Med Rehabil. 2008;89(12):2278-84.

8. Ostir G, Volpato S, Fried L, Chaves P, Guralnik J. Reliability and sensitivity to change assessed for a summary measure of lower body function: results from the Women's Health and Aging Study. J Clin Epidemiol. 2002;55(9):916-21.

9. Perera S, Mody S, Woodman R, Studenski S. Meaningful change and responsiveness in common physical performance measures in older adults. J Am Geriatr Soc. 2006;54(5):743-9. 10. Sayers S, Guralnik J, Newman A, Brach J, Fielding R. Concordance and discordance between

two measures of lower extremity function: 400 meter self-paced walk and SPPB. Aging Clin Exp Res. 2006;18(2):100-6.

11. Miller D, Wolinsky F, Andresen E, Malmstrom T, Miller J. Adverse outcomes and correlates of change in the Short Physical Performance Battery over 36 months in the African American health project. J Gerontol A Biol Sci Med Sci. 2008;63(5):487-94.

(17)

13. Latham N, Mehta V, Nguyen A, Jette A, Olarsch S, Papanicolaou D, et al. Performance-based or self-report measures of physical function: which should be used in clinical trials of hip fracture patients? Arch Phys Med Rehabil. 2008;89(11):2146-55.

(18)

Bilaga 1

Stå med fötterna tätt ihop Stå med fötterna tätt ihop i 10 sekunder.

Semi-tandemstående

Stå med bakre fotens stortå i höjd med och emot insidan av den främre fotens häl i 10

sekunder.

Tandemstående

Stå med den bakre fotens tår emot den främre fotens häl, på linje, i 10 sekunder.

< 10 sek (0 p)

Mäter tiden som det tar att gå 4 meter (alternativt 3m) i normal gångtakt.

(använd den bästa av 2 tider)

Gå vidare till gångtest.

Gå vidare till gångtest. < 10 sek (0 p) 10 sek (+1 p) 10 sek (+2 p) 3-9.99 sek (+1 p) <3 sek (+0 p) Tidsintervall för 4 meter < 4.82 sek 4 poäng 4.82-6.20 sek 3 poäng 6.21-8.70 sek 2 poäng > 8.7 sek 1 poäng Klarade inte 0 poäng

Försöksomgång

Deltagaren lägger armarna i kors över bröstet och försöker från sittande att resa sig till

stående.

Klarade inte

Klarade

Avbryt testet (0 p)

5 Uppresningar

Mäter tiden som det tar att utföra 5 uppresningar så fort som möjligt utan att

använda sig av armarna.

≤ 11.19 sek 4 poäng 11.20-13.69 sek 3 poäng 13.70-16.69 sek 2 poäng > 16.7 sek 1 poäng > 60 sek eller

Klarade inte 0 poäng 10 sek (1 p)

Balans test

Gångtest

Uppresning från stol

Short Physical Performance Battery

– Svensk version (SPPB-S)

(19)

SHORT PHYSICAL PERFORMANCE BATTERY SPPB, svensk version SPPB-S Protokoll och Bedömningsmall

Alla test skall utföras i samma ordning som de presenteras i det här protokollet. Instruktionerna till deltagaren är skrivna i fet och kursiv stil och är tänkta att ges så som de är skrivna i

protokollet.

1. Balans test

Deltagaren måste kunna stå själv utan levande stöd, rollator, käpp eller andra gånghjälpmedel. Det är tillåtet att hjälpa deltagaren att resa sig upp.

Nu börjar vi testet. Du ska nu få prova på att placera dina fötter i olika positioner. Först kommer jag att förklara och visa varje position för dig och sedan vill jag att du ska försöka utföra dem. Säg till om du inte kan utföra någon av positionerna eller känner dig osäker, så tar vi nästa del av testet istället. Jag vill INTE att du utför någon position som du känner dig osäker inför.

Har du några frågor innan vi börjar?

A. Stå med fötterna tätt ihop

1. Nu kommer jag att visa dig den första positionen.

2. (Demonstrera) Jag vill att du står med fötterna tätt ihop i 10 sekunder.

3. Du får använda armarna, böja knäna och röra kroppen för att bibehålla balansen men

undvik att flytta fötterna. Försök att behålla positionen tills jag säger stopp.

4. Stå bredvid deltagaren och hjälp honom/henne att inta rätt position. 5. Vid behov ge deltagaren stöd så att han/hon hittar balansen.

6. När deltagaren är i position fråga honom/henne: Är du redo?

7. Låt nu deltagaren stå självständigt och starta tidtagningen när du har sagt: Börja NU. 8. Stoppa tidtagningen när du säger stopp efter 10 sekunder, när deltagaren flyttar fötterna

eller tar tag i din arm.

(20)

B. Semi-tandemstående

1. Nu kommer jag att visa dig den andra positionen.

2. (Demonstrera) Nu vill jag att du står med den bakre fotens stortå i höjd med och emot

insidan på den främre fotens häl i 10 sekunder. Du får själv välja vilken fot som ska vara fram respektive bak, välj det som känns bäst för dig.

3. Du får lov att använda armarna, böja knäna och röra kroppen för att bibehålla balansen

men undvik att flytta fötterna. Försök att behålla positionen tills jag säger stopp.

4. Stå bredvid deltagaren och hjälp honom/henne att inta rätt position. 5. Stötta deltagaren så att han/hon hittar balansen.

6. När deltagaren är i position fråga honom/henne: Är du redo?

7. Låt nu deltagaren stå självständigt och starta tidtagningen när du har sagt: Börja NU. 8. Stoppa tidtagningen när du säger stopp efter 10 sekunder, när deltagaren flyttar fötterna

eller tar tag i din arm.

9. Om deltagaren inte klarar av att behålla positionen i 10 sekunder, anteckna resultatet och gå vidare till gångtest.

C. Tandemstående

1. Nu kommer jag att visa dig den tredje positionen.

2. (Demonstrera) Nu vill jag att du står med bakre fotens tår mot den främre fotens häl, på

linje. Du får själv välja vilken fot som ska vara fram respektive bak, välj det som känns bäst för dig.

3. Du får lov att använda armarna, böja knäna och röra kroppen för att bibehålla balansen

men undvik att flytta fötterna. Försök att behålla positionen tills jag säger stopp.

4. Stå bredvid deltagaren och hjälp honom/henne att inta rätt position. 5. Stötta deltagaren så att han/hon hittar balansen.

6. När deltagaren är i position fråga honom/henne: Är du redo?

7. Låt nu deltagaren stå självständigt och starta tidtagningen när du har sagt: Börja NU. 8. Stoppa tidtagningen när du säger stopp efter 10 sekunder, när deltagaren flyttar fötterna

(21)

Namn:_______________________ Personnr.:______________ Datum:_______________________ Bedömare:______________ Testresultat balans:

A. Stå med fötterna tätt ihop Stod i 10 sek Stod inte i 10 sek Försökte inte Om 0 poäng, avsluta balanstestet. Antalet sekunder om deltagaren inte stod i 10 sekunder: ___._ _ sekunder.

B. Semi-tandemstående Stod i 10 sek Stod inte i 10 sek Försökte inte Om 0 poäng, avsluta balanstestet.

Antalet sekunder om deltagaren inte stod i 10 sekunder: ___._ _ sekunder.

C. Tandemstående

Stod i 10 sek Stod i 3 till 9.99 sek Stod kortare än 3 sek Försökte inte

Antalet sekunder om deltagaren inte stod i 10 sekunder: ___._ _ sekunder.

D. Totalpoäng för balanstest________ (Addera poängen)

Kommentarer: ___________________________________________________________________ _______________________________________________________________________________ _______________________________________________________________________________ _______________________________________________________________________________ _______________________________________________________________________________ _______________________________________________________________________________ _______________________________________________________________________________ _______________________________________________________________________________ _______________________________________________________________________________

Om deltagaren inte försökte eller inte klarade testet, ringa in orsak:

Försökte men klarade det inte Deltagaren kunde inte självständigt behålla positionen Försökte inte, bedömaren kände sig osäker Försökte inte, deltagaren kände sig osäker Deltagaren förstod inte instruktionerna Annan orsak (ange): ____________________________ Deltagaren vägrade 1 2 3 4 5 6 7 2 p 1 p 0 p

0 p (ringa in orsak i rutan ovan) 1 p

0 p

0 p (ringa in orsak i rutan ovan) 1 p

(22)

2. Gångtest

Nu ska du få gå en kortare sträcka i din normala gångtakt, om du i vanliga fall använder käpp eller något annat gånghjälpmedel och känner att du behöver använda det så är det okej.

A. Gångtest – första försöket

1. Det här är gångsträckan, jag vill att du ska gå till slutet av sträckan i din normala

gångtakt precis som om du skulle gå till affären.

2. Demonstrera gången för deltagaren.

3. Gå hela vägen förbi slutmarkeringen innan du stannar. Jag kommer att gå med dig.

Känns det säkert för dig att göra det här?

4. Deltagaren ska stå med båda fötterna precis bakom och nudda startmarkeringen. 5. Jag kommer att säga börja nu, när du ska börja. När deltagaren har förstått

instruktionerna säger du: Börja NU.

6. Starta tidtagningen när deltagaren börjar gå. 7. Gå snett bakom deltagaren.

8. Stoppa tidtagningen då deltagarens första fot helt har passerat slutmarkeringen.

B. Gångtest – andra försöket

1. Nu vill jag att du ska göra samma sak igen. Kom ihåg att du ska gå i din normala

gångtakt och gå hela vägen förbi slutmarkeringen.

2. Deltagaren ska stå med båda fötterna precis bakom och nudda startmarkeringen. 3. Jag kommer att säga börja nu, när du ska börja. När deltagaren har förstått

instruktionerna säger du: Börja NU.

4. Starta tidtagningen när deltagaren börjar gå. 5. Gå snett bakom deltagaren.

(23)

Namn:_______________________ Personnr.:______________ Datum:_______________________ Bedömare:______________ Testresultat gångtest:

Gångsträckans längd: 4 meter 3 meter

A. Tid för första försöket (sekunder)

1. Tid för 3 eller 4 meter ____.__ __sekunder.

2. Gånghjälpmedel vid första försöket: Inget Käpp Annat (ange) _______

Om deltagaren inte klarar, avsluta gångtestet och ringa in orsak i rutan ovan.

Kommentarer: ___________________________________________________________________ _______________________________________________________________________________ _______________________________________________________________________________

B. Tid för andra försöket (sek)

1. Tid för 3 eller 4 meter ____.__ __sekunder.

2. Gånghjälpmedel vid andra försöket: Inget Käpp Annat (ange) _______

Om deltagaren inte klarar, avsluta gångtestet och ringa in orsak i rutan ovan.

Kommentarer: ___________________________________________________________________ _______________________________________________________________________________ _______________________________________________________________________________

Vilken var den snabbaste tiden?

Ange den snabbaste tiden: ____.__ __sekunder.

(Vid endast ett försök ange den tiden): ____.__ __sekunder. Om deltagaren inte kunde utföra testet: 0 poäng

För 4 meters gångsträcka:

Om tiden är längre än 8.70 sek: Om tiden är 6.21 till 8.70 sek: Om tiden är 4.82 till 6.20 sek: Om tiden är kortare än 4.82 sek:

För 3 meters gångsträcka:

Om tiden är längre än 6.52 sek: Om tiden är 4.66 till 6.52 sek: Om tiden är 3.62 till 4.65 sek: Om tiden är kortare än 3.62 sek:

Om deltagaren inte försökte eller inte klarade testet, ringa in orsak:

(24)

3. Uppresning från stol En uppresning

1. Nu är det sista delen av testet. Känns det säkert för dig att resa dig upp från en stol utan att använda armarna?

2. Det här testet mäter styrkan i dina ben.

3. (Demonstrera och förklara) Börja med att lägga dina armar i kors över bröstet och sitt med

båda fotsulorna mot golvet. Du ska sedan resa dig upp utan att använda armarna.

4. Res dig upp med armarna korsade över bröstet. (anteckna resultatet)

5. Om deltagaren inte kan resa sig upp utan att använda sig av armarna, be då deltagaren att:

Försök att resa dig upp med hjälp av armarna. Om deltagaren måste använda sig av

armarna är testet slut här. Anteckna resultatet och gå vidare till sammanställningen av resultaten.

Upprepade uppresningar

1. Känns det säkert för dig att resa dig upp 5 gånger i rad utan att använda armarna?

2. (Demonstrera och förklara) Du ska resa dig och stå rakt så FORT du kan 5 gånger utan att

stanna upp emellan. Efter varje uppresning ska du sätta dig innan du reser dig igen. Du ska ha armarna korsade över bröstet hela tiden och jag kommer att ta tid.

3. När deltagaren sitter korrekt, säg: Börja NU och påbörja tidtagningen. 4. Räkna högt varje gång deltagaren reser sig upp.

5. Avbryt testet om deltagaren blir väldigt trött eller får svårt att andas under testet. 6. Stoppa tidtagningen då deltagaren står i upprätt position för femte och sista gången. 7. Stoppa också tidtagningen om:

• Deltagaren använder armarna.

• Deltagaren tar mer än 1 minut på sig, även om antalet uppresningar inte är uppnått. • Du som bedömare känner dig osäker över deltagarens säkerhet.

8. Om deltagaren stannar upp och verkar trött innan de 5 uppresningarna är avklarade, bekräfta detta genom att fråga: Kan du fortsätta?

(25)

Namn:_______________________ Personnr.:______________ Datum:_______________________ Bedömare:______________ Testresultat uppresning från stol

En uppresningen

A. Säker uppresning utan hjälp Ja Nej

B. Resultat:

Deltagaren reste sig utan att använda armarna Gå till upprepade

uppresningar Deltagaren använde armarna för att resa sig Avsluta testet,

Ange 0 poäng. Deltagaren slutförde inte testet Avsluta testet,

Ange 0 poäng. Om deltagaren inte klarar, avsluta testet och ringa in orsak i rutan ovan.

Upprepade uppresningar

A. 5 säkra uppresningar utan hjälp Ja Nej

B. Om deltagaren klarat 5 uppresningar, anteckna tiden i sekunder. Tiden för 5 uppresningar ____.__ __ sekunder.

Om deltagaren inte klarar, avsluta testet och ringa in orsak i rutan ovan. Resultat för upprepade uppresningar

Deltagaren utförde inte 5 korrekta uppresningar eller tog >60 sek på sig: Tiden för 5 uppresningar är 16.70 sek eller längre: Tiden för 5 uppresningar är 13.70 till 16.69 sek: Tiden för 5 uppresningar är 11.20 till 13.69 sek: Tiden för 5 uppresningar är 11.19 sek eller kortare:

Kommentarer: ___________________________________________________________________ _______________________________________________________________________________ _______________________________________________________________________________ _______________________________________________________________________________

Om deltagaren inte försökte eller inte klarade testet, ringa in orsak:

(26)

Namn:_______________________ Personnr.:______________ Datum:_______________________ Bedömare:______________

Sammanställning av resultat för Short Physical Performance Battery – Svensk version (SPPB-S)

Ytterligare information att fylla i vid behov: Balanstest, total ______ poäng Kommentar: _________________________ ____________________________________

Gångtest ______ poäng ( Tid: ____.__ __ sekunder)

Kommentar: _________________________ ____________________________________ Uppresning från stol ______ poäng ( Tid: ____.__ __ sekunder)

Kommentar: _________________________ ____________________________________

Figur

Updating...

Referenser

Updating...

Relaterade ämnen :