a Unga mäns och kvinnors arbetssituation

a

arbete och hälsa vetenskaplig skriftserie

ISBN 91–7045–450–7 ISSN 0346–7821

1997:27

Unga mäns och kvinnors arbetssituation

Carolina Sconfienza

Francesco Gamberale

ARBETE OCH HÄLSA Redaktör: Anders Kjellberg

Redaktionskommitté: Anders Colmsjö och Ewa Wigaeus Hjelm

© Arbetslivsinstitutet & författarna 1997 Arbetslivsinstitutet,

171 84 Solna, Sverige ISBN 91–7045–450-7 ISSN 0346-7821 Tryckt hos CM Gruppen

Arbetslivsinstitutet

Centrum för arbetslivsforskning

Arbetslivsinstitutet är nationellt centrum för forskning och utveckling inom arbetsmiljö, arbetsliv och arbets- marknad. Kunskapsuppbyggnad och kunskapsanvändning genom utbildning, information och dokumentation samt internationellt samarbete är andra viktiga uppgifter för institutet.

Kompetens för forskning, utveckling och utbildning finns inom områden som

• arbetsmarknad och arbetsrätt,

• arbetsorganisation, produktionsteknik och psykosocial arbetsmiljö,

• ergonomi,

• arbetsmiljöteknik och belastningsskador,

• arbetsmedicin, allergi, påverkan på nervsystemet,

• kemiska riskfaktorer och toxikologi.

Totalt arbetar omkring 470 personer vid institutet, varav 350 med forskning. Forskning och utbildning sker i samarbete med universitet och högskolor.

Fšrord

Fšreliggande studie ingŒr i Arbetslivsinstitutets (Arbetsmiljšinstitutet) forsk- ningsprogram "Den goda arbetsmiljšn. Ungdomars villkor nu och i framtiden".

Programmets syfte Šr att studera hur arbetsmiljšn i vid mening kan planeras ur frŠmst beteendevetenskaplig synvinkel fšr att gynna ungdomarnas hŠlsa, vŠlbe- finnande och utveckling i och genom arbetet. Avsikten Šr bl.a. att klargšra beting- elser fšr en sŒdan arbetsmiljš samt tydliggšra hur den kan fšrŠndras i šnskvŠrd riktning. Fšrutom en genomfšrd tvŠrsnittsundersškning av ungdomar i Sverige fšdda 1969-1975 ingŒr i programmet tvŒ longitudinella studier, en av sjukskšter- skeelever frŒn HŠlsohšgskolan i Stockholm (6) och en studie av elever pŒ

Tekniska Hšgskolan (kurs fšr 80/120 poŠng) (7). De tvŒ sistnŠmnda ungdoms- gruppernas yrkessocialisation studeras med undersškningar fšre resp. efter deras intrŠde pŒ arbetsmarknaden.

TvŠrsnittsundersškningen omfattar ett representativt urval av landets ungdomar i Œldrarna 20-26 Œr. Avsikten Šr att studera vŠrderingar och fšrhŒllningssŠtt till ar- bete bland ungdomar i Sverige. I en tidigare rapport (2) har resultaten frŒn de frŒ- gor som vŠnde sig till samtliga svarande presenterats. Huvudsyftet med fšrelig- gande rapport Šr att presentera de arbetande och arbetslšsa ungdomarnas svar pŒ de frŒgor i enkŠten som beršrde dem enskilt. Tyngdpunkten ligger pŒ de

arbetande ungdomarna.

Vi riktar ett varmt tack till ungdomarna fšr deras medverkan i undersškningen.

Ett tack skall Šven Jenny Slunga och Krystyna Zawadska ha fšr deras hjŠlp med datahanteringen. Studien har genomfšrts med medel frŒn RŒdet fšr Arbetslivs- forskning.

Fšrfattarna

Solna november 1997

InnehŒll

Introduktion 1

Metod 2

Undersškningens genomfšrande 2

Analysmetoder och mŠtfšrfarande 3

Beskrivningen av arbete 3

Resultat 4

De arbetande ungdomarna 4

Tidsomfattning och anstŠllningsform 4

Introduktion till arbetet 5

Organisationskultur 5

Arbetsuppgifterna 6

Sociala relationer 8

Kontroll i arbetet 9

Utvecklingsmšjligheter 10

Upplevelser av arbetet 10

De arbetslšsa ungdomarna 12

Diskussion 14

De arbetande ungdomarna 15

De arbetslšsa ungdomarna 16

NŒgra frŒgestŠllningar fšr fortsatt forskning 17

Sammanfattning 19

Summary 19

Referenser 20

Introduktion

Denna rapport Šr den andra i ordningen som presenterar resultaten frŒn en enkŠt- undersškning av ett representativt urval av ungdomar i Sverige (2). Syftet med undersškningen Šr att studera ungdomars vŠrderingar och fšrhŒllningssŠtt till ar- bete. Synen pŒ arbete och dŒ i synnerhet ungdomarnas, utgšr en viktig aspekt fšr fšrstŒelsen av arbetslivets fšrŠndringar. Ungdomarnas syn pŒ arbete ger Šven en antydan om i vilken riktning samhŠllsutvecklingen kan vara pŒ vŠg. Under t.ex.

hšgkonjunkturen under senare delen av 80-talet, nŠr det fanns gott om arbete, pŒ- stods framfšr allt industrin ha svŒrigheter att rekrytera och behŒlla ungdomar i monotona och slitsamma arbeten. Detta var en av anledningarna till att forsk- ningsprogrammet "Den goda arbetsmiljšn. Ungdomars villkor nu och i framtiden"

sattes igŒng. Situationen har sedan dess radikalt fšrŠndrats. Ungdomarna har idag svŒrigheter att fŒ jobb och riskerar att hamna i en ond cirkel av tillfŠlliga arbeten som avlšses av perioder av arbetslšshet och arbetsmarknadspolitiska ŒtgŠrder.

Ett viktigt mŒl fšr arbetsmiljšforskningen Šr att fšrbŠttra arbetssituationen fšr dem som befinner sig i arbete. •tgŠrderna kan avse fšrŠndringar i den fysiska, och/eller den sociala arbetsmiljšn. NŠr den enskilde individens hŠlsa och vŠlbe- finnande Šr i fokus blir de personliga vŠrderingarna och individens fšrhŒllnings- sŠtt till arbetet viktiga eftersom de delvis bygger pŒ den upplevda arbetssituatio- nen. Ungdomarnas sŠtt att uppfatta arbetet och dess innebšrd samt vikten de lŠg- ger vid olika aspekter av det kan ocksŒ antas vara av stor betydelse fšr hur deras mšte med arbetslivet blir. I den fšregŒende rapporten (2) behandlades ungdomar- nas bakgrund, tidigare erfarenheter av arbete och arbetslšshet, attityder, vŠrde- ringar och syn pŒ arbete samt deras hŠlsa och vŠlbefinnande. Kšn, geografisk till- hšrighet, typ av ort och huvudsaklig sysselsŠttning vid undersškningstillfŠllet ut- gjorde indelningsgrundande variabler.

De flesta skillnader i svarsfšrdelningar fšrelŒg nŠr ungdomarna jŠmfšrdes uti- frŒn kšn och huvudsaklig sysselsŠttning vid undersškningstillfŠllet. Vid jŠmfšrel- serna utifrŒn huvudsaklig sysselsŠttning fšrstŠrktes mŒnga av skillnaderna nŠr de fyra sysselsŠttningsgrupperna slogs ihop i tvŒ grupper, "de arbetsorienterade", in- kluderande de arbetslšsa och de arbetande ungdomarna, och "de studieoriente- rade" innefattande de ungdomar som uppgivit att de studerade och de som bŒde studerade och arbetade. I fšreliggande studie ligger fokus pŒ de arbetsorienterade ungdomarna och deras arbetsfšrhŒllanden. De arbetande ungdomarna beskrivs ingŒende med avseende pŒ fšljande frŒgeomrŒden:

- anstŠllningens/befattningens innehŒll - lŠrande och socialisation

- relationer mellan generationer

- utbildnings- och avancemangsmšjligheter - arbetsklimat Ð policy Ð "fšretagskultur"

- arbetsbelastning frŒn fysisk arbetsmiljš

- arbetsbelastning frŒn psykiska och sociala faktorer

- kontroll i relation till arbetet.

En huvudfrŒga Šr vilka skillnader som finns mellan mŠnnens och kvinnornas arbetssituation. Utredningen om kvinnors arbetsmarknad (11) beskriver en mycket kšnssegregerad arbetsmarknad. T.ex. fanns 1990 "endast 9 procent av alla kvinnor och mŠn i yrken med jŠmn kšnsfšrdelning. I starkt kvinnodominerade yrken (minst 90 procent kvinnor) arbetade 21 procent. Lika stor andel fanns i starkt mansdominerade yrken. Resten, 49 procent, fanns i yrken som innehšll 60-90 procent av vardera kšnet" (ibid. s. 38). Om man ser till ungdomarnas tidigare erfarenheter sŒ framtrŠder en liknande uppdelning (2). Hela 85% av de svarande hade tidigare erfarenheter av arbete, kvinnorna i nŒgot hšgre grad Šn mŠnnen. En indelning av de tidigare arbetserfarenheterna i olika branscher visade att andelen mŠn i branscherna industriell tillverkning/underhŒll, bygg- och anlŠggning, transport och kommunikation, jord/skog/trŠdgŒrd, datayrken och bevakning i samtliga fall var šver 70%, inom bygg- och anlŠggning hela 95%. PŒ motsvarande sŠtt var andelen kvinnor inom branscherna socialt och kyrkligt arbete, hotell/

restaurang och storhushŒll, hŠlso- och sjukvŒrd, administration/juridik/ekonomi, pedagogiskt arbete och kroppsvŒrd stšrre Šn 70%, inom hŠlso- och sjukvŒrden 92%.

Ungdomarna vŠrderade i genomsnitt arbetet relativt hšgt oberoende av vad de hade som huvudsaklig sysselsŠttning (2). DŠremot skilde sig unga mŠn och

kvinnor Œt pŒ sŒ vis att kvinnorna skattade arbetets roll i livet som viktigare Šn vad mŠnnen gjorde. Kvinnor och mŠn skilde sig ocksŒ Œt vad gŠller bedšmningen av betydelsen av olika aspekter av arbetet. Fšr kvinnorna var sociala relationer, sjŠlvfšrverkligande, arbetsfšrhŒllanden och altruism viktigare aspekter Šn fšr mŠnnen, medan mŠnnen lade stšrre vikt vid fšrmŒner och karriŠr. En intressant frŒga i sammanhanget Šr huruvida de kšnsskillnader som framkommit vad gŠller synen pŒ ett idealt arbete Šr vŠrderingsskillnader av grundlŠggande karaktŠr eller om de skall tolkas som ett uttryck fšr att kvinnor och mŠn faktiskt arbetar under olika arbetsbetingelser.

€ven de arbetslšsa ungdomarnas situation behandlas. Huvudsaklig frŒgestŠll- ning i beskrivningen av dessa ungdomars situation Šr hur de ersŠtter arbetet vid arbetslšshet.

Metod

Undersškningens genomfšrande

FrŒn ett register šver samtliga personer boende i Sverige, svenska likvŠl som ut- lŠndska medborgare, gjordes ett slumpmŠssigt urval av 1600 ungdomar. Fšr en detaljerad beskrivning av urvalsfšrfarandet hŠnvisas till den fšregŒende rapporten (2). Urvalsgruppen fick, under mars-april 1995 sig tillsŠnt ett frŒgeformulŠr.

FrŒgeformulŠret som anvŠndes vid insamlingen av information har utvecklats vid

Arbetsmiljšinstitutets enhet fšr psykofysiologi. Det finns beskrivet i en enskild

publikation (5). FormulŠret besvarades av 1117 personer. Fšr att fŒ en uppfattning

om huruvida det kunde skšnjas nŒgon systematik i bortfallet jŠmfšrdes bortfalls-

gruppen och undersškningsgruppen med urvalsgruppen. Undersškningsgruppen

och bortfallsgruppen skilde sig inte nŠmnvŠrt. Enda skillnad var att nŒgot fler kvinnor Šn mŠn besvarat formulŠret vilket medfšrde att kvinnorna var nŒgot šverrepresenterade i undersškningsgruppen (52,7% kvinnor mot 47,3% mŠn).

Analysmetoder och mŠtfšrfarande

Samtliga statistiska analyser genomfšrdes med SPSS fšr Macintosh. De statistiska metoder som anvŠndes var i huvudsak av beskrivande karaktŠr. Svarsfrekvenser beskrevs genomgŒende i procent och nŠr frŒgorna utgjordes av skattningar anvŠn- des aritmetiskt medelvŠrde och standardavvikelse fšr att beskriva centraltenden- ser. Signifikanspršvningar av kšnsskillnader gjordes i samtliga fall dŠr sŒ var mšjligt, varvid parametriska (envŠgs variansanalys) och icke-parametriska (Chi2 och Kruskal-Wallis) metoder anvŠndes. De redovisas dock endast nŠr signifi- kansnivŒn Šr lŠgre Šn 0,1. SignifikansnivŒn anges i absoluta tal ned till p=0,001 (vid lŠgre vŠrden anvŠnds p<0,001) och redovisas vanligtvis i anslutning till tabel- ler eller figurer. I texten beskrivs skillnader med signifikansnivŒer upp till 0,05 som statistiskt sŠkerstŠllda och nivŒer mellan 0,05 och 0,1 som tendenser.

Vid samtliga medelvŠrdesangivelser var lŠgsta vŠrde vid berŠkningarna alltid noll. Vanligast fšrekommande var att de svarande tog stŠllning till olika pŒstŒen- den pŒ en sjugradig skala. Skalans Šndpunkter definierades pŒ olika sŠtt, exem- pelvis aldrig - alltid, inte alls - helt och hŒllet, inte alls - i mycket hšg grad, in- stŠmmer inte alls - instŠmmer helt och hŒllet, beroende av frŒgans karaktŠr.

NŠr svarsfšrdelningar i frŒgorna beskrivs avser procentsatserna vanligtvis summan av de tvŒ hšgsta resp. de tvŒ lŠgsta vŠrdena pŒ skalan. NŠr sŒ inte Šr fal- let pŒpekas det i texten.

Beskrivningen av arbete

Beroende pŒ innehŒll kategoriserades frŒgorna i enkŠten som gŠllde ungdomarnas

arbete, i fšljande omrŒden: anstŠllningsform och tidsomfattning, introduktion till

arbetet, organisationskultur, arbetsuppgifterna, sociala relationer, kontroll i arbetet

samt utvecklingsmšjligheter. Under rubriken "arbetsuppgifterna" togs arbetsupp-

gifternas kvantitativa resp. kvalitativa krav upp. Avsnittet om sociala relationer

handlar om ungdomarnas upplevelse av socialt stšd, bŒde frŒn nŠrmaste chef och

frŒn arbetskamrater, och rollfšrvŠntningar. Beskrivningen av rollfšrvŠntningar

handlar i detta fall om relationen mellan ungdomarna och de Šldre (i studien defi-

nierade som "ungefŠr 40 Œr eller Šldre"). Kontroll i arbetet tar upp ungdomarnas

upplevelse av kontroll šver arbetsuppgiften samt inflytande. En upprŠkning av

samtliga frŒgor samt till vilken kategori de hŠnfšrts finns i Bilaga. DŠr redovisas

ocksŒ medelvŠrden och standardavvikelser, samt signifikanspršvning av kšns-

skillnader. Som ledning fšr kategoriseringen anvŠndes Nordiska rŒdets enkŠt fšr

frŒgor kring arbetsmiljš och organisationsklimat (9).

Resultat

Av de 1117 ungdomar som besvarade enkŠten arbetade 42% medan 17% var arbetslšsa eller genomgick nŒgon form av arbetsmarknadspolitisk ŒtgŠrd. Den sistnŠmnda gruppen benŠmns, fšr enkelhetens skull, fortsŠttningsvis bara fšr de arbetslšsa. Tabell 1 visar mŠnnens och kvinnornas fšrdelning i de tvŒ grupperna som presenteras i det fšljande. Som synes av tabellen fšrelŒg det ingen skillnad vad gŠller fšrhŒllandet mellan andelen arbetande och andelen arbetslšsa kvinnor resp. mŠn.

Tabell 1. Kšnsfšrdelningen i de tvŒ sysselsŠttningsgrupper som presenteras.

Nuvarande huvudsaklig sysselsŠttning MŠn Kvinnor Samtliga

Arbetslšsa 95 (30%) 97 (29%) 192 (29%)

Arbetande 223 (70%) 240 (71%) 463 (71%)

Totalt 318 (100) 337 (100) 655 (100)

De arbetande ungdomarna

Tidsomfattning och anstŠllningsform

Av samtliga svarande i undersškningen uppgav 463 personer att de huvudsakligen arbetade. Av dessa arbetade 82% heltid och 17% deltid (sju personer har inte uppgivit tidsomfattning). MŠnnen var heltidsarbetande i hšgre omfattning Šn kvinnorna (92% av mŠnnen mot 75% av kvinnorna; Chi2

=23,87; p<0,001).

Arbetstiderna skiftade. Femtionio procent av ungdomarna arbetade dagtid, 17%

olika tider olika dagar och 14% skiftade mellan dagarbete och kvŠlls/nattarbete.

Fyra procent hade enbart kvŠlls- och/eller nattarbete. Sex procent uppgav att de hade en annan arbetstid Šn upprŠknade alternativ. Som annan arbetstid uppgavs exempelvis "fšrskjuten arbetstid", "alla dagar", och "nŠr som helst". Ett vanligt tillŠgg var "helger". De enda statistiskt sŠkerstŠllda kšnsskillnaderna vad gŠller arbetstiden Šr att en stšrre andel mŠn Šn kvinnor markerat att de arbetade dagtid (65% av mŠnnen mot 54% av kvinnorna: Chi2

=5,52; p=0,019) och att andelen kvinnor som uppgav att de arbetade olika tider olika dagar var stšrre i jŠmfšrelse med andelen mŠn (22% av kvinnorna mot 12% av mŠnnen:

Chi2

=6,84; p=0,009).

BetrŠffande anstŠllningsform fick ungdomarna markera ett av flera alternativ (svarsalternativen framgŒr av Tabell 2) pŒ olika typer av anstŠllningsformer.

Sextiosju procent av ungdomarna hade en fast anstŠllning. Sex procent uppgav att

de hade en annan typ av anstŠllningsform. Det som dŒ avsŒgs var framfšr allt

timanstŠllning eller behovsanstŠllning. Den stora kšnsskillnaden i svaren pŒ

denna frŒga bestod i att en mycket stšrre andel kvinnor Šn mŠn vikarierade utan

fast tjŠnst i botten medan mŠnnen i stšrre utstrŠckning Šn kvinnorna hade en fast,

tillsvidareanstŠllning (Chi2

=33,14; p<0,001).

Tabell 2. De arbetande ungdomarnas svarsfšrdelning, uppdelat pŒ kšn, pŒ frŒgan: Vilken anstŠllningsform har Du?

Svarsalternativ MŠn Kvinnor Samtliga

Fast anstŠllning/tillsvidare 157 (72%) 130 (55%) 287 (63%) Vikariat med fast tjŠnst i botten 5 ( 2%) 13 ( 5%) 18 ( 4%) Vikariat utan fast tjŠnst i botten 9 ( 4%) 54 (23%) 63 (14%)

ProvanstŠllning 10 ( 5%) 10 ( 4%) 20 ( 4%)

Praktik 6 ( 3%) 4 ( 2%) 10 ( 2%)

Feriearbete 1 ( 0%) 1 ( 0%) 2 ( 0%)

SŠsongsarbete 4 ( 2%) 4 ( 2%) 8 ( 2%)

Objekt/ProjektanstŠllning 7 ( 3%) 4 ( 2%) 11 ( 2%)

Eget fšretag 7 ( 3%) 5 ( 2%) 12 ( 3%)

…vrigt 13 ( 6%) 13 ( 5%) 26 ( 6%)

Totalt 219 (100) 238 (100) 457 (100)

Introduktion till arbetet

Ungdomarna fick Šven besvara frŒgor om hur introduktionen till arbetet varit.

Dels frŒgades efter introduktionsutbildning, dels om de fŒtt handledning.

FemtiotvŒ procent av ungdomarna (118 mŠn och 123 kvinnor) uppgav att de inte hade genomfšrt nŒgon introduktionsutbildning och 31% (62 mŠn och 80 kvinnor) hade inte fŒtt handledning. Av de 222 personer som genomfšrt introduktionsut- bildning var 25% i hšg grad nšjda med den medan 10% inte var det. MedelvŠrdet pŒ denna frŒga var M=3,31 (s=1,74). MŠnnen tenderade att vara nŒgot nšjdare Šn kvinnorna (F

=3,20; p=0,075). Handledning hade 307 personer fŒtt; 24% var i hšg grad nšjda med den medan 12% inte var det. MedelvŠrdet pŒ denna frŒga var M=3,50 (s=1,52). Ungdomarna var, som synes, i genomsnitt nŒgot nšjdare med handledningen Šn med introduktionsutbildningen.

PŒ frŒgan om de satsade pŒ det aktuella arbetet fšr framtiden svarade 16% "inte alls". TjugoŒtta procent satsade pŒ arbetet "i nŒgon mŒn" och 38% "ganska

mycket". Nitton procent av ungdomarna satsade pŒ arbetet de hade "helt och hŒl- let". Det fšrelŒg ingen skillnad mellan mŠn och kvinnor i denna frŒga.

Organisationskultur

Kšnsfšrdelning. Sextiosex procent av de svarande hade en man som nŠrmaste

chef, 34% hade en kvinna. De flesta mŠnnen (88%) hade en manlig chef. Fšr

kvinnorna var fšrdelningen manlig resp. kvinnlig chef jŠmnare. Fyrtiosju procent

av kvinnorna hade en man som nŠrmaste chef, 53% hade en kvinnlig nŠrmaste

chef. Ungdomarna fick Šven en frŒga om hur kšnsfšrdelningen i den egna arbets-

gruppen sŒg ut. Tabell 3 visar svarsfšrdelningen, uppdelat pŒ kšn, fšr denna

frŒga. Som framgŒr av tabellen arbetade ungdomarna i arbetsgrupper med en tyd-

lig kšnsuppdelning. Nitton procent av ungdomarna arbetade i grupper som i šv-

rigt bestod av endast mŠn. Tre av dessa svarande var kvinnor. Tio procent av ung-

domarna arbetade i grupper bestŒende av enbart kvinnor. Ingen av dessa svarande

var man. Majoriteten av mŠnnen resp. kvinnorna arbetade i grupper bestŒende till

huvuddelen av samma kšn (73% av mŠnnen och 63% av kvinnorna).

Tabell 3. Ungdomarnas svar, uppdelat pŒ kšn, pŒ frŒgan: Hur Šr kšnsfšrdelningen i din arbetsgrupp?

Kšnsfšrdelningen i arbetsgruppen MŠn Kvinnor Samtliga

Gruppen bestŒr av endast mŠn 84 (38%) 3 ( 1%) 87 (19%)

Gruppen bestŒr av mest mŠn 77 (35%) 31 (13%) 108 (24%)

Gruppen bestŒr ungefŠr jŠmt fšrdelat av mŠn och kvinnor 31 (14%) 54 (23%) 85 (19%)

Gruppen bestŒr av mest kvinnor 29 (13%) 103 (44%) 132 (29%)

Gruppen bestŒr av endast kvinnor 0 ( 0%) 44 (19%) 44 (10%)

Totalt 221 (100) 235 (100) 456 (100)

Chi2_(df=4)=186,46; p<0,001

Det sociala klimatet. (Tabell I i Bilaga) Ungdomarna, sŠrskilt mŠnnen, uppgav att det var hšgt till tak pŒ deras arbetsplatser. Man hade gemensamma vŠrderingar om mycket och man uppfattade att det rŒdde en speciell anda eller "vi-kŠnsla" pŒ arbetsplatsen, men man tillŠts Šven ha olika Œsikter. PŒ de arbetsplatser dŠr mŠn- nen arbetade tenderade man att kunna ha olika Œsikter i hšgre grad Šn dŠr kvin- norna arbetade.

Synen pŒ de anstŠllda. (Tabell I i Bilaga) BŒde mŠn och kvinnor arbetade i orga- nisationer dŠr man var angelŠgen om att alla anstŠllda arbetade mot samma mŒl.

DŠremot var ungdomarna inte lika švertygade om att man hade en bra personal- politik. Endast 19% av ungdomarna instŠmde i pŒstŒendet.

Engagemang. (Tabell I i Bilaga) Ungdomarna var i genomsnitt relativt stolta šver sin arbetsplats. Trettionio procent av de svarande instŠmde i pŒstŒendet "jag kŠn- ner mig stolt šver att arbeta inom mitt fšretag". Arton procent tyckte inte att det stŠmde.

Arbetsuppgifterna

De flesta ungdomarna (85%) upplevde sina arbetsuppgifter som "lagom" svŒra.

Endast sju personer (2%) uppgav att de hade fšr svŒra arbetsuppgifter medan 13%

uppgav att de var fšr lŠtta. MŠn och kvinnor skilde sig inte hŠrvid lag.

Krav av kvalitativ karaktŠr. (Tabell II i Bilaga) Trettiosex procent av de svarande ansŒg att de kunde anvŠnda sin utbildning i arbetet. En nŠstan lika stor andel (29%) var av motsatt uppfattning, dvs de uppgav att de inte kunde anvŠnda sig av sin utbildning i arbetet. Kvinnorna tenderade att kunna anvŠnda sig av sin utbild- ning i hšgre grad Šn mŠnnen (p=0,059).

Ungdomarna uppfattade i genomsnitt sina arbeten som relativt lŠrorika.

FyrtiotvŒ procent av de svarande uppgav att de i hšg grad fick lŠra sig nya saker i

sitt arbete. Sexton procent ansŒg att de nŠstan inte alls fick lŠra sig nŒgot nytt. PŒ

en nŠstan likalydande frŒga, om arbetet gav dem mšjligheter att lŠra sig nŒgot nytt

och utvecklas i yrket, svarade 45% att sΠvar fallet medan 17% uppgav att dessa

mšjligheter fanns endast i lŒg grad eller inte alls. MŠnnen och kvinnorna var av

samma uppfattning. Korrelationen mellan dessa tvŒ frŒgor var r=0,88.

Tabell 4. Ungdomarnas svarsfšrdelning, uppdelad pŒ kšn, fšr huruvida arbetet krŠver fortlšpande vidareutbildning.

Svarsalternativ MŠn Kvinnor Samtliga

Ja, det finns ett stŠndigt behov av fortsatt upplŠrning 79 (36%) 58 (24%) 137 (30%) Ja. det finns i viss utstrŠckning behov av fortsatt upplŠrning 61 (28%) 89 (37%) 150 (33%) Nej, behovet av fortsatt upplŠrning Šr begrŠnsat 35 (16%) 41 (17%) 76 (16%) Nej, man lŠr sig vŠldigt snabbt 43 (20%) 51 (22%) 94 (21%)

Totalt 218 (100) 239 (100) 457 (100)

Chi2_(df=3)=8,65; p=0,034

Ungdomarna ansŒg att deras arbeten krŠvde bŒde skicklighet och pŒhittighet, skicklighet i nŒgot hšgre grad Šn pŒhittighet. MŠnnen uppgav att deras arbete krŠvde en hšgre grad av skicklighet, i jŠmfšrelse med kvinnorna (p=0,027). Det fšrelŒg ocksŒ en tendens att mŠnnen ansŒg att deras arbete krŠvde en hšgre grad av pŒhittighet Šn kvinnornas (p=0,071).

Det stŠlldes Šven en frŒga om arbetenas krav pŒ fortlšpande vidareutbildning.

Svarsalternativen framgŒr av Tabell 4 som visar svarsfšrdelningen, uppdelad pŒ kšn, fšr denna frŒga. Som kan utlŠsas av tabellen var 63% av ungdomarna syssel- satta i arbeten som krŠvde fortsatt upplŠrning i Œtminstone nŒgon grad. Kvinnorna hade arbeten med lŠgre krav pŒ fortlšpande upplŠrning (p=0,034).

Krav av kvantitativ karaktŠr. (Tabell II i Bilaga) De kvantitativa aspekterna av ar- betsutfšrandet kan beskrivas i termer av tidspress och mšjligheter till arbetsbyten.

Trettiosex procent av de svarande uppgav att de nŠstan alltid arbetade under tids- press medan 11% uppgav att de nŠstan aldrig gjorde det. Trettiotre procent av ungdomarna hade i hšg grad mšjligheter till arbetsbyten. Fšr 26% av dem fšrelŒg sŒdana mšjligheter i lŒg grad. Sju procent av ungdomarna kŠnde sig ofta splittrade av alltfšr mŒnga arbetsuppgifter. I denna frŒga fšrelŒg en statistiskt sŠkerstŠlld kšnsskillnad (p=0,031) pŒ sŒ sŠtt att kvinnor, oftare Šn mŠn, upplevde denna splittring.

OmvŠxling i arbetet. (Tabell II i Bilaga) PŒ frŒgan om arbetet var varierat svarade 7% "inte alls" medan 20% uppgav att deras arbete var varierat "i mycket hšg grad". PŒ den omvŠnda frŒgan om arbetet innebar att man gjorde samma sak om och om igen svarade 5% "inte alls" medan 22% uppgav "i mycket hšg grad".

Kvinnorna uppfattade sina arbeten som repetitiva i hšgre grad Šn mŠnnen (p=0,018). Korrelationen mellan dessa tvŒ frŒgor var r=-0,47.

Beroende av andra. (Tabell II i Bilaga) De flesta ungdomarna uppfattade sin ar-

betstakt som relativt oberoende av andra mŠnniskor. Fyrtiosju procent av de sva-

rande var aldrig eller nŠstan aldrig beroende av andra mŠnniskor. Tjugoen procent

var alltid eller nŠstan alltid beroende av andra. MŠnnen uppgav att de oftare be-

fann sig i denna typ av beroende (p=0,039).

Sociala relationer

Socialt stšd frŒn nŠrmaste chef. (Tabell III i Bilaga) Skattningarna av fšre- komsten av olika typer av stšd som ungdomarna uppfattade att de fick frŒn sina nŠrmaste chefer skilde sig inte nŠmnvŠrt. Det man instŠmde minst i att man fick, var vŠrdefulla rŒd och hur man skulle utfšra sina arbetsuppgifter. NŠst minst in- stŠmde man i att man fick arbetsuppgifter som škade ens kunskaper. Information om hur bra man utfšrde sitt arbete, var oftare fšrekommande. MŠn och kvinnor var av samma uppfattning. De tre pŒstŒendena visade sinsemellan positiva korre- lationer som varierade mellan r=0,58 och r=0,77.

Socialt stšd frŒn arbetskamrater. (Tabell III i Bilaga) Sextiosex procent av ung- domarna uppgav att de kŠnde att arbetsgruppen accepterade dem helt och hŒllet eller nŠst intill. Endast 2% instŠmde inte i detta pŒstŒende. Fyrtiotre procent av de svarande uppgav att de var personlig vŠn med flera arbetskamrater. Sjutton pro- cent instŠmde inte alls i detta pŒstŒende. FŒ ungdomar (3%) uppgav att de ofta var rŠdda fšr att bli kritiserade fšr sitt sŠtt att skšta arbetet. De flesta (64%) kŠnde sŠllan eller aldrig av denna kŠnsla i det vid undersškningstillfŠllet aktuella arbetet.

Dock fšrelŒg hŠr en statistiskt sŠkerstŠlld kšnsskillnad pŒ sŒ vis att kvinnorna, oftare Šn mŠnnen, erfor denna rŠdsla.

Relationen arbete-privatliv. (Tabell III i Bilaga) Femton procent av ungdomarna instŠmde i att man fick mšjligheter att via arbetet Šgna sig Œt fritidsaktiviteter. Fšr 51% av ungdomarna fšrelŒg inte dessa mšjligheter. Situationen skilde sig inte Œt mellan mŠn och kvinnor.

Relationen till Šldre. (Tabell III i Bilaga) Tio procent av de svarande uppgav att de inte hade nŒgra kontakter alls med Šldre i arbetet. Av švriga ungdomar in- stŠmde 57% i att "kontakten fungerar utan konflikter" och 53% i att "man lŠr sig saker av de Šldre". Omtanken frŒn de Šldre upplevdes inte som sŠrskilt stark.

Trettiofem procent av ungdomarna instŠmde inte i att de Šldre intresserat fšljde hur de utvecklades i arbetet. NŒgot fŠrre (23%) uppgav att de inte upplevde att de Šldre brydde sig om hur det gick fšr dem. I denna frŒga skilde sig mŠn och kvin- nor Œt i uppfattning. Kvinnor instŠmde, i jŠmfšrelse med mŠnnen, i hšgre grad i pŒstŒendet att "de Šldre bryr sig om hur det gŒr fšr mig". TrettioŒtta procent av ungdomarna instŠmde inte i att "de Šldre har en annan uppfattning om arbetsmoral Šn de yngre" medan 22% uppgav att de instŠmde i pŒstŒendet. I denna frŒga fšre- lŒg ingen skillnad mellan kvinnor och mŠn.

Fšrutom frŒgorna om den direkta kontakten med Šldre i arbetslivet fick ungdo- marna ocksŒ ta stŠllning till om de ansŒg att de fick utfšra monotona och trŒkiga arbetsuppgifter, samt om de fick utfšra tyngre arbeten Šn andra fšr att de var unga. SŒ tycks dock inte vara fallet. Endast 2% uppgav att de ofta fick utfšra mo- notona och trŒkiga arbetsuppgifter p g a sin unga Œlder. Fšr 80% av ungdomarna skedde detta nŠstan aldrig. Vad gŠller tyngre arbeten uppgav Šven hŠr endast 2%

att de alltid eller nŠstan alltid fick utfšra tyngre arbeten Šn andra p g a sin Œlder.

Fšr 83% var detta nŠstan aldrig fallet. BŒde vad gŠller skattningen av hur ofta man fick utfšra monotona och trŒkiga arbeten och tyngre arbeten fšrelŒg en sta- tistiskt sŠkerstŠlld skillnad mellan kvinnor och mŠn. En absolut majoritet av ung- domarna och dŒ framfšr allt kvinnorna, ansŒg inte att de fick utfšra monotonare, trŒkigare och tyngre arbeten Šn andra pŒ grund av sin unga Œlder.

Kontroll i arbetet

Kontroll šver arbetsuppgiften. (Tabell IV i Bilaga) FyrtiotvŒ procent av ungdo- marna uppgav att de nŠstan alltid kunde ta paus dŒ och dŒ under arbetsdagen medan 15% nŠstan aldrig kunde gšra det. Ungdomarna hade Šven i genomsnitt stšrre frihet att bestŠmma hur arbetet skulle utfšras Šn vad som skulle utfšras i ar- betet. Det fšrelŒg ingen skillnad mellan kvinnor och mŠn i nŒgon av dessa frŒgor.

Inflytande. (Tabell IV i Bilaga) Ungdomarna ansŒg att de hade relativt mycket att sŠga till om i sitt arbete. Tjugonio procent av de svarande uppgav att de kunde pŒ- verka beslut som hade betydelse fšr dem i arbetet i hšg grad. Sjutton procent hade nŠstan inga sŒdana mšjligheter alls. Ungdomarnas mšjligheter att pŒverka viktiga beslut om verksamhetens inriktning var mycket lŠgre. Femtioen procent instŠmde inte i detta pŒstŒende medan 9% uppgav ett hšgt instŠmmande. Trettiosex procent av ungdomarna uppgav att de kunde fatta sjŠlvstŠndiga beslut i sitt arbete medan endast 7% uppgav sig inte alls kunna gšra det.

Ungdomarna fick ocksŒ en frŒga om egen beslutsstŠllning. Tabell 5 visar svars- fšrdelningen, uppdelad pŒ kšn, fšr denna frŒga. Som framgŒr av tabellen saknade 81% av ungdomarna beslutsrŠtt šver andra, medan 16% var arbetsledare/fšrmŠn šver en mindre grupp och 3% var chefer pŒ mellannivŒ eller hšgre. MŠnnen ten- derade att ha nŒgon form av beslutsposition i hšgre grad Šn kvinnorna (23% av mŠnnen mot 16% av kvinnorna: Chi2

=3,37; p=0,066). Om man ser till skill- naden mellan att besluta pŒ lŠgre resp. pŒ mellan/hšgre nivŒ fšrelŒg en statistiskt sŠkerstŠlld skillnad pŒ sŒ sŠtt att mŠnnen i hšgre grad Šn kvinnorna hade beslu- tanderŠtt pŒ mellannivŒ eller hšgre (Chi2

=5,48; p=0,019).

Tabell 5. Ungdomarnas svarsfšrdelning, uppdelad pŒ kšn, fšr frŒgan: Vilken be- slutsstŠllning har du i arbetet?

Svarsalternativ MŠn Kvinnor Samtliga

Beslutar ej šver nŒgra andra 171 (77%) 197 (84%) 368 (81%)

Beslutar šver en mindre grupp - Šr arbetsledare/fšrman etc.

pŒ lŠgre nivŒ

39 (18%) 36 (15%) 75 (16%) Beslutar šver en stšrre grupp - Šr chef pŒ mellannivŒ eller

hšgre nivŒ

12 ( 5%) 2 ( 1%) 14 ( 3%)

Totalt 222 (100) 235 (100) 457 (100)

Chi2_(df=2)=8,74; p=0,013

Utvecklingsmšjligheter

(Tabell V i Bilaga) Det var 19% som instŠmde i att man fick i uppdrag att utfšra svŒrare uppgifter nŠr man hade lŠrt sig utfšra enklare sŒdana. NŠstan dubbelt sŒ mŒnga, 39%, var av motsatt uppfattning. Stšd fšr att lŠra sig nya och svŒrare sa- ker var oftare fšrekommande. Motsvarande andelar som instŠmde i detta pŒstŒ- ende var 31% medan 24% av ungdomarna inte instŠmde. Trettiofyra procent av ungdomarna instŠmde i att de fick vŠgledning av mer erfarna arbetskamrater i hur de skulle utfšra sitt arbete. Tjugotre procent instŠmde inte i detta pŒstŒende. Det fšrelŒg ingen statistiskt sŠkerstŠlld skillnad mellan kvinnor och mŠn i nŒgon av dessa frŒgor. De tre pŒstŒendena visade sinsemellan positiva korrelationer som va- rierade mellan r=0,40 och r=0,58.

Ungdomarna fick Šven ta stŠllning till huruvida deras arbete erbjšd dem olika mšjligheter. Trettiofem procent av uppgav att de i sitt arbete hade mšjligheter att vidareutvecklas och 28% hade mšjlighet att avancera till hšgre kompetens.

Mšjligheter att gšra karriŠr i sitt arbete hade 20% av de svarande medan det fšr 24% av ungdomarna fanns mšjligheter att arbeta utomlands. Ser man till det om- vŠnda fšrhŒllandet, dvs. avsaknaden av mšjligheter, var fšrhŒllandet fšr ungdo- marna fšljande: 21% hade fŒ mšjligheter att vidareutvecklas i arbetet, 31% hade fŒ mšjligheter att avancera till hšgre kompetens, 49% hade fŒ mšjligheter att gšra karriŠr och 54% nŠst intill saknade mšjligheter att arbeta utomlands. Det fšrelŒg statistiskt sŠkerstŠllda skillnader mellan mŠnnens och kvinnornas utvecklings- mšjligheter i arbetet. MŠnnen hade stšrre mšjligheter att gšra karriŠr Šn kvin- norna (p=0,012) och Šven stšrre mšjligheter att avancera till hšgre kompetens (p=0,048). De tenderade ocksŒ att ha stšrre mšjligheter att arbeta utomlands.

€ven dessa fyra pŒstŒenden visade sinsemellan positiva korrelationer. Dessa varierade mellan r=0,45 och r=0,74.

Upplevelser av arbetet

OsŠkerhet och rŠdsla. PŒ frŒgan om ungdomarna var osŠkra pŒ om de skulle klara av arbetet svarade 82% att sŒ aldrig eller nŠstan aldrig var fallet. Tre procent upp- gav att de alltid eller nŠstan alltid kŠnde sŒ. Kvinnorna tenderade att vara nŒgot osŠkrare Šn mŠnnen (M=0,97, s=1,25 fšr kvinnorna mot M=0,76, s=1,25 fšr mŠnnen: F

=3,83; p=0,051).

Ungdomarna fick Šven ta stŠllning till i vilken grad de oroade sig personligen

fšr att olika saker skulle hŠnda med arbetet. Alternativen framgŒr av Figur 1 som

visar medelvŠrdena fšr mŠnnens resp. kvinnornas skattningar av grad av oro fšr

olika hŠndelser. Ungdomarna var i genomsnitt mest oroliga fšr att man skulle

minska personalstyrkan pŒ arbetsplatsen. Detta gŠllde i hšgre grad kvinnorna Šn

mŠnnen. DŠrnŠst kom oron fšr att bli sjuk som en fšljd av arbetet. €ven hŠr ten-

derade kvinnorna att vara oroligare Šn mŠnnen. Det man i genomsnitt oroade sig

minst fšr var att ny teknik skulle infšras pŒ arbetsplatsen och att arbetsplatsen

skulle flyttas till annan ort. TeknikfrŒgan oroade kvinnorna i hšgre grad Šn mŠn-

nen. €ven att arbetsplatsen skulle omorganiseras oroade kvinnorna i hšgre grad

Šn mŠnnen sŒvŠl som att man skulle utsŠttas fšr vŒld eller repressalier i arbetet (se

Figur 1).

MŠn Kvinnor Att ny teknik skall infšras pŒ arbetsplatsen

Att arbetsplatsen skall flyttas till annan ort Att utsŠttas fšr vŒld eller repressalier i arbetet Att arbetsplatsen skall omorganiseras Att drabbas av olycksfall i arbetet Att genom misstag Œstadkomma skador fšr stora belopp

Att genom misstag skada nŒgon Att bli sjuk som fšljd av arbetet

Att man skall minska pΠpersonalstyrkan pΠarbetsplatsen

0,38 0,71 0,48

1,07 1,8 1,79

1,87 1,73 1,51

1,01

2,66

0,68 0,79

1,47 1,53

1,63 1,67

2,02

p=0,114

p<0,001 p=0,099 p=0,241 p=0,339

p=0,009

p=0,004 p<0,001

p=0,596 I vilken grad oroar Du Dig personligen fšr

Oroar mig inte alls

Oroar mig i mycket hšg grad

1 2 3 4 5

Figur 1. MedelvŠrden fšr mŠnnens resp. kvinnornas skattningar av grad av oro fšr de olika alternativen som svar pŒ frŒgan: Olika saker kan hŠnda i ett arbete. I vilken grad oroar Du Dig personligen fšr nedanstŒende i Ditt arbete? P-vŠrden i figuren avser skill- naden mellan kšnen.

Vibrationer och skakningar (frŒn

verktyg eller fordon p<0,001

BesvŠrande kyla p<0,001

DŒlig luft (t.ex. lšsningsmedel,

svetsršk) p=0,016

Drag p<0,001

Dagligen svettig p<0,001

Smutsig miljš p<0,001

BesvŠrande vŠrme p<0,001

BesvŠrande buller p<0,001

Upprepade ensidiga ršrelser p=0,103

Tunga lyft p=0,602

2,15 2,00 1,87

1,98 2,20

2,31 2,38

2,58 2,45

3,03

0,59 1,12

1,41 1,32 1,19

1,33 1,36

1,54

2,79 2,92

MŠn Kvinnor

Inte alls

I mycket hšg grad Har Du kŠnt av det hŠr i Ditt arbete?

1 2 3 4 5

Figur 2. MedelvŠrden fšr mŠnnen resp. kvinnornas skattningar av besvŠr frŒn olika fy- siska arbetsmiljšfaktorer. P-vŠrdena i figuren avser skillnaden mellan kšnen.

Fysiska arbetsmiljšfaktorer. Figur 2 visar medelvŠrden fšr mŠnnens resp. kvin- nornas skattningar av besvŠr frŒn tio olika fysiska arbetsmiljšfaktorer. De ar- betsmiljšfaktorer som ungdomarna i genomsnitt kŠnde av mest i sina arbeten var tunga lyft, upprepade ensidiga ršrelser och besvŠrande buller. Minst kŠnde man av vibrationer och skakningar, besvŠrande kyla och dŒlig luft. Som framgŒr av fi- guren skattade mŠnnen hšgre i samtliga faktorer utom upprepade ensidiga ršrelser vilka kvinnorna kŠnde av i hšgre grad.

HŠlsa relaterad till arbetssituationen. Ungdomarna kŠnde sig i genomsnitt i hšgre grad kroppsligt trštta efter dagens arbete (M=2,82, s=1,92) Šn psykiskt uttršttade (M=2,50, s=1,81). Vad kroppslig trštthet anbelangar fšrelŒg det ingen kšnsskill- nad. DŠremot uppgav kvinnorna en hšgre grad av psykisk trštthet efter dagens ar- bete Šn mŠnnen (F

=12,03; p<0,001).

PŒ frŒgan om ungdomarna varit borta frŒn arbetet pŒ grund av olust eller trštthet som hade samband med arbetet, angav 17% att detta hade hŠnt nŒgon gŒng

Tjugofyra procent av ungdomarna ansŒg att de under de senaste Œren fŒtt nŒgon sjukdom, skada eller nŒgot hŠlsobesvŠr pŒ grund av fšrhŒllandena pŒ arbetsstŠllet.

Vanligast fšrekommande var problem i ršrelse- och stšdjeorganen sŒsom exem- pelvis ryggbesvŠr, nackspŠrr, stela axlar, knŠskador och inflammationer i muskler och leder. Andra problem som omnŠmndes var astma, magsŒr eller magkatarr, ek- sem och andra hudbesvŠr, besvŠr med luftršren och vissa sšmnbesvŠr. Ytterligare en grupp problem som togs upp var olika typer av olycksfall i arbetet som t.ex.

klŠmskada, skŠrskada, brŠnnskada och frŠt- och brandskada.

De arbetslšsa ungdomarna

EtthundranittiotvŒ personer (95 mŠn och 97 kvinnor) uppgav att de vid undersšk- ningstillfŠllet var arbetslšsa. Av dem genomgick nŠstan hŠlften, 49%, (42 mŠn och 53 kvinnor) nŒgon form av arbetsmarknadspolitisk ŒtgŠrd. Tabell 6 visar anta- let ungdomar som svarat "ja" pŒ nŒgot av de upprŠknade ŒtgŠrdsalternativen. Som framgŒr av tabellen uppgav 32% nŒgon annan typ av verksamhet som hade till syfte att gšra det lŠttare att fŒ arbete. Exempel pŒ sŒdan typ av verksamhet var ALU (arbetslivsutveckling), ungdomsintroduktion och datautbildning. Det var fler kvinnor Šn mŠn som genomgick nŒgon form av arbetsmarknadspolitisk ŒtgŠrd (Chi2

=4,50; p=0,034).

Ungdomarna tillfrŒgades om det viktigaste skŠlet till att de slutat sitt senaste ar- bete. Svarsalternativen framgŒr av Tabell 7 som visar svarsfšrdelningen, uppdelat pŒ kšn, fšr denna frŒga. Som framgŒr av tabellen hade 13% av de arbetslšsa al- drig haft nŒgot arbete tidigare. Att notera Šr dock att denna grupp ungdomar i ge- nomsnitt var yngre Šn švriga grupper (M=20,75 Œr mot M=22,82 Œr fšr švriga:

F

=26,65; p<0,001). Till kategorin "annat" hŠnfšrdes exempelvis "jag bšr-

jade plugga", "militŠrtjŠnst", "flyttade till en annan stad". En stšrre andel kvinnor

Šn mŠn hade slutat p. g. a. att arbetet var tillfŠlligt/tidsbegrŠnsat medan en stšrre

andel mŠn Šn kvinnor hade blivit uppsagda genom att arbetsplatsen eller jobbet

drogs in.

Tabell 6. Antalet ungdomar som jakande besvarat frŒgan "GenomgŒr Du nŒgon arbets- marknadspolitisk etc. ŒtgŠrd fšr nŠrvarande och i sŒ fall vilken?

Svarsalternativ MŠn Kvinnor Samtliga

Arbetsmarknadsutbildning 4 ( 9%) 9 (16%) 13 (13%)

Beredskapsarbete 2 ( 5%) 1 ( 2%) 3 ( 3%)

Ungdomspraktik 21 (49%) 29 (53%) 50 (51%)

Utbildningsvikariat 0 ( 0%) 1 ( 2%) 1 ( 1%)

NŒgon annan verksamhet som syftar till att gšra det lŠttare att fŒ arbete/anstŠllning

16 (37%) 15 (27%) 31 (32%)

Totalt 43 (44%) 55 (56%) 98 (100)

Tre av de svarande hade markerat att de genomgick tvŒ olika typer av marknadspolitiska ŒtgŠrder.

Tabell 7. De arbetslšsa ungdomarnas svarsfšrdelning, uppdelat pŒ kšn, pŒ frŒgan om det viktigaste skŠlet till att de slutade sitt senaste arbete.

Svarsalternativ MŠn Kvinnor Samtliga

Har aldrig haft nŒgot arbete tidigare 9 (10%) 15 (16%) 24 (13%) TillfŠlligt, tidsbegrŠnsat arbete 42 (45%) 48 (53%) 90 (49%) Uppsagd genom att arbetsplatsen/jobbet drogs in 17 (18%) 10 (11%) 27 (15%)

Uppsagd av andra skŠl 2 ( 2%) 1 ( 1%) 3 ( 2%)

Ville pršva nŒgot nytt 7 ( 8%) 5 ( 6%) 12 ( 6%)

Annat 16 (17%) 12 (13%) 28 (15%)

Totalt 93 (100) 91 (100) 184 (100)

Chi2_(df=5)=4,93; p=0,424.

Tabell 8. De arbetslšsa ungdomarnas svarsfšrdelning, uppdelat pŒ kšn, fšr vad som bŠst ersatt arbetet under arbetslšsheten.

Svarsalternativ MŠn Kvinnor Samtliga

€r inte arbetslšs¹ 1 ( 1%) 12 (15%) 13 ( 8%)

Inga andra aktiviteter kunde ersŠtta arbete 3 ( 4%) 7 ( 9%) 10 ( 6%)

Musik 13 (16%) 3 ( 4%) 16 (10%)

Idrott, sport 17 (21%) 9 (11%) 26 (16%)

Resor 1 ( 1%) 1 ( 1%) 2 ( 1%)

Andra fritidssysselsŠttningar 16 (20%) 9 (11%) 25 (15%)

Hemarbete 2 ( 2%) 14 (18%) 16 (10%)

Sysslor och gšromŒl som liknar arbete 15 (18%) 4 ( 5%) 19 (12%)

Annat 14 (17%) 21 (26%) 35 (22%)

Totalt 82 (100) 80 (100) 162 (100)

1"€r inte arbetslšs" fanns med som svarsalternativet Šven fšr dem som i en tidigare frŒga uppgivit att de var arbetslšsa eller genomgick nŒgon form av arbetsmarknadspolitisk ŒtgŠrd. Detta resultat diskuteras pŒ s. 17.

Fyrtionio procent (n=182) av ungdomarna hade varit arbetslšsa mindre Šn ett halvŒr. Ytterligare 26% hade varit arbetslšsa mellan ett halvŒr och ett Œr och 11%

mellan ett och tvŒ Œr. Fjorton procent (18 mŠn och 7 kvinnor) hade varit utan jobb i mer Šn tvŒ Œr. MŠnnen hade i genomsnitt varit arbetslšsa lŠngre Šn kvinnorna (Chi2

=5,85; p=0,016

).

De arbetslšsa ansŒg sig kunna ersŠtta arbetet med andra aktiviteter relativt bra.

MedelvŠrdet pŒ denna frŒga var M=3,94 (s=1,74). MŠnnen tyckte att de kunde er- sŠtta arbetet med andra aktiviteter bŠttre Šn kvinnorna (M=4,12, s=1,55 fšr mŠn- nen mot M=3,76, s=1,91 fšr kvinnorna). Denna skillnad Šr dock inte statistiskt sŠkerstŠlld. Ungdomarna fick Šven vŠlja ett av flera alternativ (svarsalternativen framgŒr av Tabell 8) som bŠst ersatte arbetet under arbetslšsheten. Sport och idrott var tillsammans med "annat" det som flest uppgav som bŠsta ersŠttningsal- ternativ. Till "annat"-alternativet hŠnfšrdes olika typer av specificeringar av aktiviteter sŒsom exempelvis "hŠstgšromŒl och trŠning", "mŒleri", "jakt", "fiske",

"renoverar gamla mšbler", "renoverar nya lŠgenheten". Sju personer Šgnade sig Œt studier av olika slag (inlŠsning till omtentor, kurser, "tar kšrkort" o dyl.) och fem personer tog hand om familjen, dottern eller barnen. Som framgŒr av Tabell 8 fšredrog en hšgre andel mŠn Šn kvinnor musik, sport och idrott och andra fritids- sysselsŠttningar samt sysslor och gšromŒl som liknar arbete. Kvinnorna i sin tur hade i hšgre grad markerat att de inte var arbetslšsa (se not. 1). De uppgav ocksŒ, i hšgre grad Šn mŠnnen, hemarbete som den aktivitet som bŠst ersatte arbete vid arbetslšshet.

Diskussion

Syftet med denna undersškning Šr att studera vŠrderingar och fšrhŒllningssŠtt till arbete bland ungdomar i Sverige. I den fšregŒende rapporten (2) beskrevs ett re- presentativt urval ungdomars situation med avseende pŒ deras bakgrund och hŠlsa samt deras vŠrderingar och syn pŒ bl.a. arbete. JŠmfšrelser gjordes mellan olika ungdomsgrupper varvid hŠnsyn togs till kšn, var de bodde och deras huvudsakliga sysselsŠttning vid undersškningstillfŠllet. Det fšrelŒg skillnader framfšr allt mel- lan mŠn och kvinnor och mellan olika sysselsŠttningsgrupper. Ungdomarna fick ocksŒ, beroende pŒ huvudsaklig sysselsŠttning, besvara en del frŒgor i anslutning till denna. I fšreliggande rapport Šr resultaten av svaren frŒn de arbetsorienterade ungdomarna beskrivna. Flest frŒgor stŠlldes till de ungdomar som arbetade. De fick beskriva sin arbetssituation utifrŒn ett antal olika aspekter sŒsom exempelvis tidsomfattning och anstŠllningsform, introduktion, organisationskultur, arbets- uppgifternas krav, de sociala relationerna, kontroll och inflytande i arbetet samt utvecklingsmšjligheter.

2Chi2K-W stŒr fšr Chi2 fšr skillnaden mellan kšnen berŠknad enligt Kruskal-Wallis envŠgs ANOVA med korrektion fšr "ties".

3Av tabell 8 framgŒr att antalet svarande pŒ denna frŒga var n=162. Detta stŠmmer dock inte. Av de trettio personer som i tabellen utgšr internbortfall beror detta i 22 av fallen pŒ att de markerat mer Šn ett alternativ.

De arbetande ungdomarna

Det fšrelŒg en hel del skillnader mellan mŠnnens och kvinnornas anstŠllningsfšr- hŒllanden. T.ex. arbetade en stšrre andel mŠn Šn kvinnor heltid. En stšrre andel kvinnor hade en mer oregelbunden arbetstid. Exempelvis arbetade kvinnorna of- tare olika tider olika dagar. MŠnnen hade i stšrre utstrŠckning en tillsvidarean- stŠllning, medan kvinnorna i hšgre utstrŠckning arbetade pŒ vikariat utan nŒgon fast tjŠnst i botten. Arbetsgrupper med jŠmn kšnsfšrdelning var inte vanligt fšre- kommande. Endast en av fem arbetade i en grupp som bestod av ungefŠr lika mŒnga mŠn som kvinnor. Kvinnorna arbetade huvudsakligen med kvinnor, mŠn huvudsakligen med mŠn. DŠremot hade 66% av ungdomarna en man som nŠr- maste chef. Den beskrivning av anstŠllningsfšrhŒllandena som de arbetande ung- domarnas svar ger stŠmmer vŠl šverens med beskrivningen av den kšnsuppdelade arbetsmarknad som utredningen om kvinnors arbetsmarknad presenterar (11).

Vad gŠller organisationskulturen pŒ arbetsplatserna var ungdomarna i genom- snitt nšjda. SŠrskilt framtrŠdande var att man kunde ha olika Œsikter samt att ar- betsgivarna var angelŠgna att de anstŠllda arbetade mot samma mŒl. DŠremot an- sŒg bara en femtedel av ungdomarna att man fšrde en bra personalpolitik.

Arbetsuppgifterna var bŒde kvantitativt och kvalitativt krŠvande men inte i nŒgon stšrre omfattning. FŒ ungdomar kŠnde sig splittrade av alltfšr mŒnga arbetsupp- gifter. FŒ ungdomar uppgav ocksŒ att deras arbetstakt var alltfšr beroende av an- dra mŠnniskor. MŠnnen upplevde dessa problem i hšgre grad Šn kvinnorna, medan kvinnorna i hšgre grad hade arbeten som innebar att man gjorde samma sak om och om igen.

NŠr ungdomarna beskrev ett idealt arbete var sociala relationer den aspekt av arbetet som skattades hšgst. DŠrefter fšljde sjŠlvfšrverkligande, arbetsfšrhŒllan- den, altruism, fšrmŒner/karriŠr, oberoende/sjŠlvstŠndighet. Minst viktig var infly- tandeaspekten (2). De arbetande ungdomarnas skattning av de sociala relationerna pŒ arbetet, framfšr allt socialt stšd frŒn nŠrmaste chef, var lŠgre Šn andra arbets- fšrhŒllanden. Detta resultat antyder att det kan finnas en motsŠttning mellan vad man šnskar och hur situationen faktiskt ser ut. Ungdomarna vŠrderar sociala rela- tioner, bŒde till chefer och arbetskamrater hšgt men det verkar som att arbetet i genomsnitt erbjuder litet av detta. Vad gŠller inflytandeaspekten var fšrhŒllandet det motsatta. Den var minst viktig i det ideala arbetet. Men pŒ arbetsplatserna hade ungdomarna relativt goda pŒverkansmšjligheter med ett undantag. De ansŒg sig inte kunna pŒverka viktiga beslut om verksamhetens inriktning i nŒgon hšgre utstrŠckning.

De kšnsskillnader i upplevelsen av olika arbetsfšrhŒllanden som resultaten vi-

sar kan tŠnkas hšra samman med vilken typ av verksamhet som ungdomarna ar-

betar inom. I denna studie har inte givits nŒgon beskrivning av i vilken verksam-

het ungdomarna arbetar, inte heller med vilka arbetsuppgifter. Detta bšr man ha i

Œtanke nŠr man lŠser resultaten. I tidigare nŠmnda utredning (11) presenteras

siffror som sŠger att Œr 1995 befann sig 56% av de arbetande kvinnorna i offentlig

sektor medan 44% arbetade i privata nŠringslivet. Motsvarande siffror fšr mŠn var

22% i offentlig sektor och 78% i privata nŠringslivet (s.13). Att arbeta i den

sociala servicesektorn, oavsett verksamhetsomrŒde (sjukvŒrd, barn- eller Šldreomsorg) stŠller helt andra krav pŒ individen Šn att arbeta vid en maskin.

Detta har naturligtvis betydelse fšr vilka arbetsmiljšfaktorer som blir viktiga och vilka som kan upplevas som problematiska.

Vid lŒgkonjunkturer, nŠr mŠnniskor riskerar att bli arbetslšsa, aktualiseras ofta hŠlsofrŒgor. HŠlsobegreppet trŠder i fokus, och man fšrsšker uppskatta konse- kvenserna av uppsŠgningar och arbetslšshet. •rsboken om ungdom frŒn 1996 har t.ex. just ungdomars hŠlsa som tema (12). I den fšregŒende rapporten (2) beskrevs ungdomarnas hŠlsa bŒde i fysisk och psykisk bemŠrkelse. De arbetande ungdo- marna hade, i jŠmfšrelse med de studieorienterade och de arbetslšsa, den bŠsta hŠlsan, bŒde i fysisk och psykisk bemŠrkelse. Men resultaten i denna rapport visar att 17% av de arbetande ungdomarna varit borta frŒn arbetet p.g.a. olust eller trštt- het. Det faller sig naturligt att frŒga sig hur relationen mellan framfšr allt psykisk hŠlsa och arbetssituation ser ut fšr dessa ungdomar. Hur mŒr t.ex. de ungdomar som har ett stort behov av socialt stšd och arbetar pŒ arbetsplatser dŠr endast litet sŒdant fšrekommer? Ytterligare ett intressant resultat Šr att kvinnorna i samtliga grupper rapporterade sŠmre psykisk hŠlsa Šn mŠnnen. Vad detta kan bero pŒ Šr tills vidare en šppen frŒga.

De arbetslšsa ungdomarna

EtthundranittiotvŒ personer, lika mŒnga mŠn som kvinnor, var vid undersšknings- tillfŠllet arbetslšsa. Av dem var knappt hŠlften, nŒgot fler kvinnor Šn mŠn, syssel- satta i nŒgon form av arbetsmarknadspolitisk ŒtgŠrd. En stšrre andel kvinnor Šn mŠn hade blivit arbetslšsa p.g.a. att deras tidigare arbete hade varit tillfŠlligt och tidsbegrŠnsat, medan en stšrre andel mŠn Šn kvinnor hade blivit uppsagda genom att arbetsplatsen eller jobbet drogs in.

De tidigare presenterade resultaten visade att de arbetslšsa ungdomarna hade en

lŠgre utbildningsnivŒ Šn švriga sysselsŠttningsgrupper. Detta innebŠr dock inte att

de var okvalificerade. Sjuttio procent av dem uppgav att de var kvalificerade inom

nŒgot yrkes- eller arbetsomrŒde. Ofta handlade det dŒ om nŒgon form av yrkes-

eller arbetsorienterad gymnasieutbildning. Kanske Šr just detta, att vara kvalifice-

rad och arbetslšs, inte bara ett resultat av en tuffare arbetsmarknad. Det skulle

Šven kunna tolkas som en avspegling av en fšrŠndring i synen pŒ arbete. Dagens

ungdomar skulle utifrŒn detta perspektiv inte vara intresserade av att prova alla

mšjliga typer av jobb bara fšr pršvandets skull utan sška sig till omrŒden som

mer stŠmmer šverens med deras grundlŠggande vŠrderingar. Detta innebŠr dock

att hšgre krav stŠlldes pŒ exempelvis arbetsfšrmedlare. Chanserna att fŒ jobb

inom en sŠrskild yrkesverksamhet Šr ju rimligen mindre fšr de unga, allra helst

som de fortfarande saknar praktisk yrkeserfarenhet. Resultaten frŒn en studie (10)

pekar ocksŒ mot att det fšr ungdomarna idag sannolikt Šr viktigare att skaffa sig

en relevant yrkeserfarenhet Šn bara en allmŠn arbetslivserfarenhet. De arbetslšsa

ungdomarna tycktes, i genomsnitt, heller inte ha alltfšr svŒrt att ersŠtta arbetet

med andra aktiviteter. Detta skulle kunna tolkas som att man kanske tycker att

man kan kosta pŒ sig en kortare tid av arbetslšshet fšr att, pŒ lŠngre sikt fŒ ett ar- bete som man verkligen vill ha.

De aktiviteter som bŠst ersatte arbetet vid arbetslšshet var olika typer av fritids- aktiviteter, idrott/sport och musik. Ett intressant resultat Šr att kvinnorna inte upplevde sig vara arbetslšsa i samma omfattning som mŠn (se Tabell 8). Detta re- sultat synes vara motsŠgelsefullt. En fšrklaring skulle kunna vara att man inte ser sig som arbetslšs om man genomgŒr nŒgon form av arbetsmarknadsŒtgŠrd. En annan fšrklaring skulle kunna vara att kvinnor och mŠn kanske lŠgger olika bety- delse i begreppet arbetslšs beroende pŒ hur arbete definieras. Det talas ju ofta om kvinnans arbete ute pŒ arbetsmarknaden och i hemmet som ett dubbelarbete. Att inte ha ett fšrvŠrvsarbete behšver i dessa fall inte innebŠra att man Šr arbetslšs utan, bŠttre uttryckt, att man just saknar fšrvŠrvsarbete. Kvinnorna uppgav ocksŒ, i hšgre grad Šn mŠn, hemarbete som bŠsta ersŠttningsaktivitet.

Hagstršm (3, 4) presenterar en tentativ modell utifrŒn vilken de arbetslšsa ung- domarnas fšrhŒllningssŠtt skulle kunna studeras. Modellen utgŒr frŒn ett hand- lingsteoretiskt perspektiv. Fšrfattaren menar att de ungdomar som saknar arbets- marknadsfšrankring antingen kan fšrhŒlla sig aktivt eller passivt till sin situation.

De aktivt orienterade ungdomarna som Šr arbetslšsa skulle i en sŒdan modell dri- vas i sitt agerande av idealism och sjŠlvfšrverkligande, vŠrderingar som šverens- stŠmmer med en postmaterialistisk orientering. De arbetslšsa ungdomar som var passivt orienterade dŠremot, skulle i samma modell sŠgas leva mer fšr dagen och sŠtta upp kortsiktiga mŒl. Fšr de ungdomar som inte klarade av att leva pŒ dessa villkor skulle risken att de hamnar bland de utslagna i samhŠllet vara stor.

Det finns de som menar att ekonomiska motgŒngar frŠmjar postmaterialistiska vŠrderingar (1). Detta bemšts och motargumenteras av Inglehart och Abramson (8), som menar att de arbetslšsa generellt uppvisar materialistiska tendenser. I den hŠr presenterade undersškningen var de arbetslšsa i genomsnitt nŒgot mer post- materialistiskt orienterade Šn de som arbetar (2). BetrŠffande synen pŒ ett idealt arbete vŠrderade de, i jŠmfšrelse med de arbetande ungdomarna fšrmŒner och karriŠr lŠgre vilket skulle kunna stšdja de fšrstnŠmnda (1). Men Šven sjŠlvfšr- verkligandeaspekten, som vanligen uppfattas vara uttryck fšr en postmaterialis- tiskt orienterad vŠrdering skattades av de arbetslšsa som mindre viktig. En dju- pare analys av de arbetslšsa i enlighet med Hagstršms modell skulle kunna kasta ett ljus šver denna grupps vŠrderingsmšnster.

Ytterligare en intressant frŒga i anslutning till de arbetslšsa ungdomarna Šr hu- ruvida de arbetsmarknadspolitiska ŒtgŠrderna har nŒgra effekter fšr ungdomarnas syn pŒ arbete och hŠlsa. En analys av skillnader och likheter mellan de ungdomar som genomfšr nŒgon form av arbetsmarknadspolitisk ŒtgŠrd och švriga arbetslšsa skulle kunna belysa denna frŒga.

NŒgra frŒgestŠllningar fšr fortsatt forskning

Synen pŒ arbete kan antas fŠrgas av bŒde vad man har fšr bakgrund i form av tidig

socialisation, och vilka ens personliga erfarenheter av att arbeta Šr. De vŠrderingar

och synsŠtt pŒ arbete som utvecklas kan Šven anvŠndas fšr att fšrŠndra organisa-

toriska och sociala strukturer pŒ arbetsplatserna. I undersškningen har frŒgor om viktiga aspekter av det ideala arbetet stŠllts. Dessa finns presenterade i den tidi- gare rapporten (2). I fšreliggande rapport har svaren pŒ frŒgor kring den huvud- sakliga sysselsŠttningen analyserats.

Om man antar att bŒde individens vŠrderingar och upplevelse av arbetssituatio- nen Šr betydelsefulla fšr en persons vŠlbefinnande och hŠlsa blir en fšljdfrŒga hur sambandet mellan dessa tvŒ frŒgekomplex ser ut. €r diskrepansen mellan vŠrde- ringarna och den faktiska situationen stor finns det anledning att misstŠnka tecken till dŒlig hŠlsa. En naturlig frŒgestŠllning i sammanhanget blir dŠrfšr hur samban- den mellan ungdomarnas faktiska arbetssituation och deras ideala arbete ser ut och vad detta fŒr fšr konsekvenser fšr hŠlsan.

Postmaterialistiska vŠrderingar kan fšrvŠntas ha inflytande pŒ synen pŒ arbete.

En studie t.ex. visade att de som vŠrderade ett sŠkert arbete hšgt mer sŠllan var postmaterialistiskt orienterade Šn de som frŠmst vŠrderade att arbeta med mŠnnis- kor man tycker om eller att ha ett arbete som ger en kŠnsla av att ha uppnŒtt nŒgot (8). Hur sambanden ser ut mellan graden av postmaterialismorientering och vŠr- deringar av arbete har Šnnu inte analyserats. Resultaten antyder dock att det finns samband. Avspeglar sig t.ex. allmŠnna prioriteringar om samhŠllets utveckling (uttryckt i orientering i postmaterialistisk resp. materialistisk riktning) ocksŒ i hur ungdomar vŠrderar olika aspekter av ett idealt arbete?

Att ungdomarnas vŠrderingar och fšrhŒllningssŠtt till arbete, deras aktuella si- tuation och deras hŠlsa inte Šr fšreteelser som Šr oberoende av varandra synes sjŠlvklart. Men hur ser dessa samband ut?

Det finns, med hŠnvisning till hittills presenterade resultat, anledning att mer

ingŒende granska relationen mellan ungdomarnas aktuella situation generellt och

deras bakgrund och tidigare erfarenheter av arbete och arbetslšshet. Fšrdjupade

analyser av sambanden mellan psykisk hŠlsa och bakgrund, tidigare erfarenheter

av arbete och arbetslšshet, vŠrderingar och syn pŒ arbete, mm. skulle kunna be-

lysa och kanske fšrklara nŒgra av de hittills presenterade resultaten.

Sammanfattning

Sconfienza C, Gamberale F. Unga mŠns och kvinnors arbetssituation. Arbete och HŠlsa, 1997;27

Denna rapport Šr den andra i ordningen som presenterar resultaten frŒn en enkŠt- undersškning av ett representativt urval av ungdomar i Sverige. I den presenteras svaren pŒ frŒgorna som stŠlldes till de ungdomar som antingen uppgivit att de ar- betade eller att de var arbetslšsa vid undersškningstillfŠllet. Tyngdpunkten ligger pŒ de arbetande ungdomarna. Deras arbetssituation beskrivs med avseende pŒ an- stŠllningsform och tidsomfattning, introduktion till arbetet, organisationskultur, arbetsuppgifterna, sociala relationer, kontroll i arbetet samt utvecklingsmšjlighe- ter. Vad gŠller delar av organisationskulturen och kontrollen i arbetet fšrelŒg stora kšnsskillnader. Det fšrelŒg ocksŒ skillnader mellan vad ungdomarna uppgivit vara viktiga aspekter av ett idealt arbete och hur dessa aspekter faktiskt sŒg ut i deras aktuella arbeten. Avslutningsvis ges fšrslag till fortsatta analyser och nya frŒgestŠllningar presenteras.

Summary

Sconfienza C, Gamberale F. The work situation for young men and women.

Arbete och HŠlsa, 1997;27

This report, which is the second on this questionnaire study, presents the respon-

ses from a representative sample of young people in Sweden. The results describe

the situation of two groups: (i) those who were employed, and (ii) those who were

unemployed at the time of the investigation. For those working, the work situation

is described with regard to type and duration of employment, introduction to

work, organisational culture, work tasks, social relations, work control, and op-

portunities for career and advancement. Differences between men and women

were observed in relation to some aspects of the organisational culture and of

work control. Differences were seen also between what the young people thought

of as important aspects of an ideal work and the manifestations of these aspects in

their actual work situation. Some proposals for further analysis are put forward,

and some new research issues are presented.

Referenser

1. Clarke HD, Dutt N. Measuring value change in Western industrialized societies: the impact of unemployment. Am Polit Sci Rev 1991;85(3):905-1016.

2. Gamberale F, Sconfienza C, Hagstršm T. VŠrderingar och fšrhŒllningssŠtt till arbete bland ungdomar i Sverige. En kartlŠggning av ett representativt urval. Arbete och HŠlsa 1996;19.

3. Hagstršm T. Ungdomars livsstilar och fšrhŒllningssŠtt till arbete. En intervjuundersškning.

Arbete och HŠlsa 1990;42.

4. Hagstršm T, Gamberale F. Young people's work motivation and value orientation. J Adolesc 1995;18:475-490.

5. Hagstršm T, Gamberale F, Sconfienza C. Det goda arbetet - ungdomars villkor nu och i framtiden. Beskrivning av ett frŒgeformulŠr. Arbetslivsinstitutet, 1996 (Arbetslivsrapport 1996:10).

6. Hagstršm T, Gamberale F, Sconfienza C, Westerholm P. Sjukskšterskors vŠrderingar och fšrhŒllningssŠtt till arbete och yrke. Arbete och HŠlsa 1995;8.

7. Hagstršm T, Sconfienza C. Ingenjšrers vŠrderingar och fšrhŒllningssŠtt till arbete och yrke.

Arbete och HŠlsa 1996;21.

8. Inglehart R, Abramson PR. Economic security and value change. Am Polit Sci Rev 1994;88(2):336-354.

9. Lindstršm K, Borg V, Dallner M, et al. Measurement of psychological and social factors at work. Description of selected questionnaire methods employed in four Nordic countries.

Nordic Council of Ministers, 1995 (1995:39).

10. Schršder L. Ungdomars etablering pŒ arbetsmarknaden - FrŒn femtiotal till nittiotal.

Expertgruppen fšr arbetsmarknadspolitiska utvŠrderingsstudier (EFA), 1995 (38).

11. SOU. HŠlften vore nog - om kvinnor och mŠn pŒ 90-talets arbetsmarknad. SlutbetŠnkande av Utredningen om kvinnors arbetsmarknad. Stockholm: Arbetsmarknadsdepartementet, 1996.

12. Ungdomsstyrelsen. Hur e' lŠget? Ungdomars hŠlsa i vŠlfŠrd och ofŠrd. Ungdomstid 1996 (1-2).

Tabell I. Organisationskultur. Ungdomarnas medelvŠrden (M) och standardavvikelser (s) fšr skattningarna pŒ frŒgorna om organisationsklimatet pŒ arbetsplatsen, uppdelat pŒ kšn, samt resultat av variansanalys (F, p) fšr skillnaden mellan kšnen. FrŒga/PŒstŒendeSamtligaMŠnKvinnor nMsnMsnMsFp Det sociala klimatet Det Šr hšgt till tak.4273,241,822073,401,862203,091,783,000,084 Man kan ha olika Œsikter.4544,061,502194,191,442353,941,543,210,074 PŒ min arbetsplats har vi gemensamma vŠrderingar om mycket.4553,411,622203,411,612353,411,640,000,981 Vi har en speciell anda eller "vi-kŠnsla" pŒ min arbetsplats.4553,521,872213,611,852343,441,880,850,356 Synen pŒ de anstŠllda Man Šr angelŠgen om att de anstŠllda arbetar mot samma mŒl.4554,111,652204,211,552354,001,731,840,176 Man har en bra personalpolitik.4562,551,852212,591,902352,521,800,140,709 Engagemang Jag kŠnner mig stolt šver att arbeta inom mitt fšretag.4563,601,892213,541,862353,661,910,400,526 Samtliga frŒgor besvarades pŒ en sjugradig skala med Šndpunkterna "instŠmmer inte alls" - "instŠmmer helt och hŒllet".

Tabell II. Arbetsuppgifterna. Ungdomarnas medelvŠrden (M) och standardavvikelser (s) fšr skattningarna pŒ frŒgorna om arbetsuppgifterna pŒ arbetsplatsen, uppdelat pŒ kšn, samt resultat av variansanalys (F, p) fšr skillnaden mellan kšnen. FrŒga/PŒstŒendeSamtligaMŠnKvinnor nMsnMsnMsFp Krav av kvalitativ karaktŠr I vilken utstrŠckning tycker Du att Du kan anvŠnda Din utbildning i Ditt arbete?34593,262,212223,062,192373,452,213,580,059 FŒr Du lŠra Dig nya saker i Ditt arbete?34573,751,822203,791,892373,711,760,180,668 Ger arbetet dig mšjligheter att lŠra Dig nŒgot nytt och att utvecklas i yrket?24563,791,942203,801,992363,771,890,040,836 KrŠver Ditt arbete skicklighet?24583,991,612214,161,652373,831,564,910,027 KrŠver Ditt arbete pŒhittighet?24583,701,822213,861,782373,551,843,280,071 Krav av kvantitativ karaktŠr HŠnder det att du arbetar under tidspress?14573,741,552203,781,412373,711,670,220,638 Jag kŠnner mig splittrad av alltfšr mŒnga arbetsuppgifter.14511,661,602161,491,492351,811,694,710,031 Finns det mšjligheter till arbetsbyten Ditt arbete (t.ex. byte av nŒgon arbetsuppgift med en kamrat eller att vŠxla mellan olika arbetsuppgifter?24573,242,082203,232,112373,252,050,010,913 OmvŠxling i arbetet €r Ditt arbete varierat?24583,691,822213,801,822373,591,811,590,208 InnebŠr Ditt arbete att man gšr om samma sak om och om igen?24573,821,742213,621,712364,011,755,620,018 Beroende av andra Min arbetstakt Šr alltfšr beroende av andra mŠnniskor (t.ex. arbetskamrater, kunder).14582,222,142212,432,172372,021,094,300,039 Samtliga frŒgor besvarades pŒ en sjugradig skala. 1€ndpunkterna pŒ skalan var "aldrig" - "alltid". 2€ndpunkterna pŒ skalan var ."inte alls" - "i mycket hšg grad". 3€ndpunkterna pŒ skalan var ."inte alls" - "helt och hŒllet".

Tabell III. Sociala relationer. Ungdomarnas medelvŠrden (M) och standardavvikelser (s) fšr skattningarna pŒ frŒgorna om de sociala relationerna pŒ arbetsplatsen, uppdelat pŒ kšn, samt resultat av variansanalys (F, p) fšr skillnaden mellan kšnen. FrŒga/PŒstŒendeSamtligaMŠnKvinnor nMsnMsnMsFp Socialt stšd frŒn nŠrmaste chef Min nŠrmaste chef lŒter mig veta hur bra jag utfšr mitt arbete.24542,892,012182,751,932363,022,071,980,160 Min nŠrmaste chef ger mig vŠrdefulla rŒd om hur jag skall utfšra mina arbetsuppgifter.24552,451,932192,571,942362,341,921,570,210 Min nŠrmaste chef ger mig arbetsuppgifter som škar mina kunskaper.24542,591,922182,711,922362,481,931,530,217 Socialt stšd frŒn arbetskamrater Jag Šr rŠdd fšr att bli kritiserad fšr mitt sŠtt att skšta arbetet.14571,291,332201,031,192371,531,4016,76<0,001 Jag Šr personlig vŠn med flera arbetskamrater.24553,741,912203,681,932353,791,890,410,524 Jag kŠnner mig accepterad i min arbetsgrupp.24574,851,332214,901,292364,801,370,700,404 Relationen arbete-privatliv Man fŒr mšjligheter att via arbetet Šgna sig Œt fritidsaktiviteter.24562,082,022212,212,072351,961,971,760,185 Hur Šr relationen till Šldre (ungefŠr 40 Œr eller Šldre) i Ditt arbete? Kontakten fungerar utan konflikter.24184,411,552004,421,562184,401,550,010,941 Man lŠr sig saker av de Šldre.24182,552,012002,491,972182,612,050,370,543 En eller fler av de Šldre fšljer med intresse hur jag utvecklas i arbetet.24172,591,871992,631,902182,551,840,200,654 En eller flera av de Šldre bryr sig om hur det gŒr fšr mig.24173,371,961983,111,942193,601,956,500,011 De Šldre har en annan uppfattningen om arbetsmoral Šn de yngre.24224,151,772034,051,842194,241,701,190,277 Jag fŒr utfšra monotona och trŒkiga arbetsuppgifter fšr att jag Šr ung.14560,841,402201,031,602360,671,177,310,007 Jag fŒr utfšra tyngre arbeten Šn andra fšr att jag Šr ung.14560,661,312190,941,582370,410,9418,80<0,001 Samtliga frŒgor besvarades pŒ en sjugradig skala. 1€ndpunkterna pŒ skalan var "aldrig" - "alltid". 2€ndpunkterna pŒ skalan var ."instŠmmer inte alls" - "instŠmmer helt och hŒllet".

Tabell IV. Kontroll i arbetet. Ungdomarnas medelvŠrden (M) och standardavvikelser (s) fšr skattningarna pŒ frŒgorna om kontroll i arbetet, uppdelat pŒ kšn, samt resultat av variansanalys (F, p) fšr skillnaden mellan kšnen. FrŒga/PŒstŒendeSamtligaMŠnKvinnormŠn-kvinnor nMsnMsnMsFp Kontroll šver arbetsuppgiften Jag kan ta paus dŒ och dŒ under arbetsdagen.14563,751,922203,861,972363,661,871,260,262 Har du frihet att bestŠmma hur Ditt arbete skall utfšras?24583,691,712213,691,752373,701,680,000,958 Har Du frihet att bestŠmma vad som skall utfšras i Ditt arbete?24582,671,812212,581,822372,761,801,080,299 Inflytande I vilken grad kan Du fatta sjŠlvstŠndiga beslut i Ditt arbete?34603,851,422223,851,512383,851,330,000,963 Har du mycket att sŠga till om i Ditt arbete?24583,261,642213,251,652373,271,640,010,936 Kan Du pŒverka beslut som har betydelse fšr Dig i Ditt arbete?24573,351,672213,421,712363,281,630,760,382 Jag kan pŒverka viktiga beslut om verksamhetens inriktning.44541,881,692211,951,752331,811,640,810,368 Samtliga frŒgor besvarades pŒ en sjugradig skala. 1€ndpunkterna pŒ skalan var "aldrig" - "alltid". 2€ndpunkterna pŒ skalan var ."inte alls" - "i mycket hšg grad". 3€ndpunkterna pŒ skalan var ."inte alls" - "helt och hŒllet". 4€ndpunkterna pŒ skalan var ."instŠmmer inte alls" - "instŠmmer helt och hŒllet"

Tabell V. Utvecklingsmšjligheter. Ungdomarnas medelvŠrden (M) och standardavvikelser (s) fšr skattningarna pŒ frŒgorna om de olika utvecklings- mšjligheterna pŒ arbetsplatsen, uppdelat pŒ kšn, samt resultat av variansanalys (F, p) fšr skillnaden mellan kšnen. FrŒga/PŒstŒendeSamtligaMŠnKvinnormŠn-kvinnor nMsnMsnMsFp Jag fŒr i uppdrag att utfšra svŒrare uppgifter nŠr jag har lŠrt mig utfšra enklare uppgifter.24572,462,022212,572,082362,361,961,180,278 Jag fŒr stšd fšr att lŠra mig nya och svŒrare saker.24563,181,932203,201,942363,161,930,070,792 Jag fŒr vŠgledning av mer erfarna arbetskamrater i hur jag skall utfšra mitt arbete.24553,331,962203,331,992353,331,940,001,000 Har Du i Ditt arbete Mšjligheter att vidareutvecklas14593,471,932203,471,942393,461,930,000,945 Mšjligheter att avancera till hšgre kompetens14602,942,002213,132,002392,762,003,930,048 Mšjligheter att gšra karriŠr14582,202,132202,462,172381,962,076,380,012 Mšjligheter att arbeta utomlands14582,112,322192,302,332391,942,312,820,094 Samtliga frŒgor besvarades pŒ en sjugradig skala. 1€ndpunkterna pŒ skalan var ."inte alls" - "i mycket hšg grad". 2€ndpunkterna pŒ skalan var ."instŠmmer inte alls" - "instŠmmer helt och hŒllet"