• No results found

Rörflen som strömaterial i djupströbädd för nötkreatur

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Rörflen som strömaterial i djupströbädd för nötkreatur"

Copied!
21
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Rörflen som strömaterial i djupströbädd för nötkreatur

Linnéa Holmström

Agronomprogrammet- Husdjur Antagen 2009

Examensarbete (Avancerad nivå) vid LTV-fakulteten, SLU

Alnarp 2014

(2)

Resultaten

Högre ströåtgång än kornhalm men nästintill lika som ströåtgången för havrehalm.

Ev. bättre komposteringsegenskaper än kornhalm.

Dammade mer än när man strödde med halm, framförallt mer än havrehalm

Det förekommer en liten mängd rörflensfrön i ekologiskt odlad rörflensströ (ca 60 g per ton strö).

Något sämre uppsugningsförmåga än halm och torv.

Kan absorbera lika mycket vatten som kutterspån men inte lika effektivt.

Uppsugningsförmågan verkar inte påverkas av om det är höst eller vårskördat, i vilken form det används, eller var i Sverige det är odlat.

2

(3)

Bakgrund

Ökat intresse för rörflen som strö Brist på halm har pressat priserna

Få studier – Mestadels praktisk erfarenhet

Rörflen (Phalaris arundinacea L.)

(4)

Djupströbäddens egenskaper

-Komposteringsprocessen (en ”brinnande” bädd) viktig för att hålla ströåtgången låg

-Strö/skrapa ofta (var eller varannan dag) och tillräckligt (2-8 kg/djur)

-Tidpunkt och strömängd (50-60 cm) vid etableringen av ströbädden

- Svårt att få ströbädden torr igen efter att den blivit blöt

-Uppsugningsförmågan på ströet viktig

4

(5)

Gårdsstudie

(6)

Ströåtgång

Dammförekomst

Uppsugningsförmåga

Renhet, temperatur Fröförekomst

6

(7)

Gårdsstudie - Ströåtgång

(8)

Gårdsstudie - Ströbäddskvalitet

Renhet

Temperatur

8

För att jämföra ströbäddarnas kvalitet bedömdes ströbäddsytans renhet vid varje strötillfälle. Liggytan delades in i sex områden (Figur 2) som graderades med avseende på fukt och gödsel inom en skala mellan 1-5 där 1 var mycket torr, 3-3,5 var optimalt (lagom för att strö nytt) och 5 var mycket blöt.

Samtidigt mättes ströbäddarnas temperatur för att undersöka

komposteringsprocessen på fem olika punkter.

(9)

Resultat - Ströåtgång

0 2 4 6 8 10 12

1 2 3 4 5 6

kg/djur/dag*

Vecka

Rörflen Havrehalm Kornhalm

*utan etablering

Genomsnitt Rörflen Havrehalm Kornhalm

Ströåtgång kg kg TS kg kg TS kg kg TS

/djur och dag (m. etablering)

9,9 (10,6)

8,8 (9,8)

9,1 (9,8)

7,2 (7,8)

6,9 (7,5)

5,3 (5,9) /100 kg och dag

(m. etablering)

2 (2,2)

1,8 (2)

1,9 (2)

1,5 (1,6)

1,4 (1,5)

1 (1,2)

-5 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45

07-nov 14-nov 21-nov 28-nov 05-dec

Temperatur °C

3 4 5 6 Vecka

Rörflen Havrehalm Kornhalm Utetemp

(10)

Resultat - Ströbäddskvalitet

1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5 4,0 4,5 5,0

1 2 3 4 5 6

Poäng

Vecka

Rörflen Havrehalm Kornhalm

Genomsnitt Rörflen Havrehalm Kornhalm

Renhetspoäng 3,7 3,7 3,5

10

(11)

Gårdsstudie - Dammhalt

(12)

Gårdsstudie - Dammhalt

12

(13)

Resultat - Dammhalt

*

*

0,00 1,00 2,00 3,00 4,00 5,00 6,00 7,00

Rörflen Havre Korn

Dammhalt, mg/m3

kg/s kg TS/s 0

5 10 15 20 25 30

00:00 03:20 06:40 10:00 13:20

mg/m³

minuter

Rörflen Havrehalm Kornhalm

0 5 10 15 20 25 30

00:00 03:00 06:00 09:00 12:00

mg/m³

minuter

Rörflen Havrehalm Kornhalm

(14)

Labbtest - Uppsugningsförmåga

Test 1. Uppsugningshastighet Test 2. Uppsugningskapacitet

14

(15)

Resultat - Uppsugningsförmåga

Rörflen

◦ Södra-Norra Sverige

◦ Riven- Hel-Rivna briketter

◦ Vårslaget-Höstslaget

0,00 0,50 1,00 1,50 2,00 2,50

Uppsugningskapacitet, 100% TS

Uppsugningskapacitet 90%

TS

Uppsugningshastighet

Södra Sverige Norra Sverige Vårslagen Höstslagen

0%

5%

10%

15%

20%

25%

30%

35%

40%

Riven Hel Brikett Riven Hel Glommersträsk Godås

% av 170 g vatten

Uppsugningshastighet vid 100% TS

(16)

Labbtest - Uppsugningshastighet

A

0%

5%

10%

15%

20%

25%

30%

35%

40%

45%

50%

% av 170 g vatten

Det enda strömedel som hade högre uppsugningshastighet än rörflen var kutterspånet!

16

(17)

Uppsugningskapacitet

A

A A

A

0 1 2 3 4 5 6

g vatten/g strö

100% TS Ursprunglig TS

Torv och kornhalm hade med säkerhet högre uppsugningsförmåga än rörflen

(18)

Fröförekomst

Nya terapin! Räkna rörflensfrön

18

(19)

Resultat fröförekomst

Prov antal g frön* /ton strö

A 87,5

B 27,8

C 92,7

D 28,3

E 74,6

Medel: 62,18

*1000-kornsvikt: 1 g

(20)

Avslutningsvis

 Rörflenet har förutsättningar för att kunna användas som alternativt strömedel.

 Rörflenet lämpar sig troligtvis bäst i öppna väderskyddande stallar.

 Fler studier krävs för att undersöka hur rörflen fungerar i mekaniskt ventilerade stallar och som strö i liggbås eller grisboxar.

20

(21)

Tack till!

 Karin Granström &

Hushållningssällskapet

 Johan Svantesson (Godås)

 Mattias Englund (Godås)

 Knut-Håkan Jeppsson (SLU)

 Alla som bidragit med provmaterial och mätutrustning

 Jordbruksverket

References

Related documents

Birgitta Rämert (2004) Gröngödsling som mångfunktionellt redskap i grönsaksodlingen, Slutrapport.. Birgitta Rämert (2004) Gröngödsling som mångfunktionellt redskap

Enligt test 2 som mätte uppsugningskapaciteten (g vatten/g strömedel) vid 100 % TS-halt och ursprunglig TS- halt hade kornhalmen (riven och hel) samt den rivna havrehalmen

Energi & Klimat Energieffektivisering Energiproduktion på gården Skogsbränsle Biogas Sagt & gjort Länkar e-bibliotek Bioenergiprojekt Webbtjänster.. Småskaliga

För att minska risken för skadligt mögel bör man undvika allt för höga ts-halter, använda minst åtta lager plast och se till att balarna inte skadas. Bredspridning

Energi & Klimat Energieffektivisering Energiproduktion på gården Skogsbränsle Biogas Sagt & gjort Länkar e-bibliotek Bioenergiprojekt Webbtjänster.. Om oss Kontakt In

Tredje provet klippt 110711 (Axet på Rörflenet "dråsar" dvs fröar av sig kraftigt, man behöver bara blåsa lätt på axen så släpper fröna. Stråets längd har nu passerat

• Torr rörflen har en produktionskostnad på ca 1300 kr per ton, vilket i vissa fall gör det intressant för strö. • Framräknat underskott för torr rörflen på 1687 kr per

Projektet ingår i paraplyprojektet : Stråbränslen- från tekniska lösningar till hållbar verksamhet.. Finansieras