Rörflen som foder till dikor
Anna Hessle
Mikaela Jardstedt 24 mars 2015
Institutionen för husdjurens miljö och hälsa
Anders Elofsson s fond
Bakgrund
• Många dikor överutfodras under stallperioden
– Lågt näringsbehov – Utfodring i fri tillgång
– Vanligt vallensilage för bra
• Överutfodring ger
– Hög foderkostnad – Feta kor
– Onödig miljöbelastning
• Kan vi hitta ett grovfoder
som är tillräckligt fiberrikt för att
ge en lagom konsumtion?
Två utfodringsförsök
Studie 1
Korttidsförsök Höst 2012
Två raser Tre foder
Studie 2
Kontinuerligt försök Stallperiod 2013/14
En ras
Fyra foder
Foder
• Tre sent skördade grovfoder, balar
• Blandvall, skördad i blomning
• Rörflen, skördad i blomning
• Helsäd av havre, skördad i sen
degmognad
Rörflen
Ts, % 53
Oms. energi, MJ/kg ts 7,7 Råprotein, g/kg ts 120
AAT, g/kg ts 62
NDF, g/kg ts 651
Osmältbar NDF, g/kg NDF 340
Smältbarhet, % 63
Resultat studie 1
• Samtliga foder ledde till överutfodring
• Rörflen gav ett energiintag nära behovet
0 50 100 150 200 250 300
Energi AAT
% av behov
(Spörndly, 2003)
Gräs
Helsäd
Rörflen
Två utfodringsförsök
Studie 1
Korttidsförsök Höst 2012
Två raser Tre foder
Studie 2
Kontinuerligt försök Stallperiod 2013/14
En ras
Fyra foder
Foder
• Tre gräsensilage skördade i blomning
– Hykor
– Blandvall – Rörflen
• Kornhalm
– Komplettering med rapsmjöl
Rörflen
Ts , % 46
Oms. energi, MJ/kg ts 7,2
AAT, g/kg ts 60
Råprotein, g/kg ts 134
NDF, g/kg ts 639
Smältbarhet, % 51
Energiintag
0 20 40 60 80 100 120 140 160 180
Period 1 Period 2
% av behov
(Spörndly, 2003)
Hykor Blandvall Rörflen Halm
16-3 veckor innan kalvning 3-0 veckor innan kalvning
Ekonomisk kalkyl - antaganden
• 112 dagar före kalvning åt korna fyra olika grovfoder: hykorensilage,
blandvallsensilage, rörflensensilage och kornhalm. Halmkorna fick också 0,65 kg rapsmjöl/dag.
• Efter kalvning samma ensilage i samtliga fyra försöksled och försumbara skillnader i konsumtion mellan försöksleden
• Viktförlust under stallperioden för rörflen- och halmkorna jämfört med hykor- och blandvallskorna antas bli helt kompenserade under efterföljande
betesperiod
• Beteskonsumtionen mättes ej men betesarealen per ko antas vara densamma eller 10 % högre för kor som ätit rörflen eller halm.
• Kalvarnas avvänjningsvikter antas vara desamma i samtliga försöksled
• Alltså, det enda som skiljer mellan försöksleden är konsumtionen före kalvning och (eventuellt) arealen betesmark efterföljande sommar.
Hykor Blandvall Rörflen Halm
(1) Ensilage/halm 1520*1,18=1790 1440*1,18=1700 1030*0,92=950 930*1,18=1100
(2) Rapsmjöl 70*3,00=210
(3) Betesnetto vid samma kons.
1,04*1920=2000 1,04*1920=2000 1,04*1920=2000 1,04*1920=2000 (4) Betesnetto
vid 10% skillnad
1,0*1920=1920 1,0*1920=1920 1,1*1920=2110 1,1*1920=2110 Resultat 1
(3) – (1) – (2)
130 300 1050 610
Resultat 2 (4) – (1) – (2)
50 220 1160 720
Räkneexempel:
Betesnetto minus foderkostnad före kalvning,
kr/ko vid 10% större betesareal för rörflen- och halmkorna
Resultat studie 2
• Överutfodring med energi på hykor och blandvall.
• Korna försågs med 80% av sitt energibehov när rörflen och halm utfodrades.
• Utfodring med rörflen under lågdräktighet gav i detta
försök bäst ekonomiskt resultat.
Tack!
Datainsamling
Datainsamling
Kväveutnyttjande Smältbarhet
Foderintag Idisslingstid
Foder
Näringsinnehåll i försöksfodren
Blandvall Helsäd Rörflen
TS, % 46 44 53
Oms. Energi, MJ/kg ts 9,8 8,8 7,7
Råprotein, g/kg ts 83 45 120
AAT, g/kg ts 68 60 62
NDF, g/kg ts 585 546 651
Osmältbar NDF, g/kg NDF 220 310 340
Smältbarhet, % 77 50 63
Helsäd och rörflen verkar vara lämpliga foder
Foderintag
• Hereford vägde 702 kg och charolais 782 kg
• Charolais hade högre ts-intag jämfört med hereford
• Samma ts-intag per kg kroppsvikt för båda raserna
• Högst konsumtion av blandvall, följt av helsäd och rörflen
0 0,5 1 1,5 2 2,5 3 3,5 4
0 2 4 6 8 10 12 14 16 18
Gräsvall Helsäd Rörflen
Ts-intag i % av kroppsvikt Ts-intag
kg/dag
Charolais Hereford % av kroppsvikt C och H
Genomförande
Smältbarhet
Kväveutnyttjande
Foderintag och idissling
Födelsevikt och tillväxt Energistatus Vikt och hull
Foder
Hykor Blandvall
Rörflen HalmTs, % 38 48 46 81
Oms. energi, MJ/kg ts 9,9 8,6 7,2 7,2
AAT, g/kg ts 68 65 60 52
Råprotein, g/kg ts 98 109 134 71
NDF, g/kg ts 540 571 639 772
Smältbarhet, % 68 61 51 55
Förväntar oss högst konsumtion av hykor och blandvall och lägst av halm och rörflen
Foderintag
0,0 2,0 4,0 6,0 8,0 10,0 12,0 14,0 16,0 18,0
D -112 D -109 D -106 D -103 D -100 D -97 D -94 D -91 D -88 D -85 D -82 D -79 D -76 D -73 D -70 D -67 D -64 D -61 D -58 D -55 D -52 D -49 D -46 D -43 D -40 D -37 D -34 D -31 D -28 D -25 D -22 D -19 D -16 D -13 D -10 D -7 D -4 D -1
TS-intag (kg/d)
Dag från kalvning
Ts-intag under låg- och högdräktighet
Hykor Blandvall Rörflen Halm
Period 1 Period 2
Viktförändring under dräktighet
650 700 750 800 850 900 950
-112 -109 -106 -103 -100 -97 -94 -91 -88 -85 -82 -79 -76 -73 -70 -67 -64 -61 -58 -55 -52 -49 -46 -43 -40 -37 -34 -31 -28 -25 -22 -19 -16 -13 -10 -7 -4 -1
Vikt (kg)
Dag innan kalvning
Viktförändring under 16 veckor innan kalvning
Hykor Blandvall
Rörflen Halm
Kalvning
Viktändring
Grovfoder
Period 1.
Dag -112 till -21
Period 2.
Dag -21 till -1 Total
Medel kg
Ändring kg
Ändring kg/dag
Medel kg
Ändring kg
Ändring kg/dag
Ändring kg
Hykor 841 +114 1,2 903 +10 0,5 +133
Blandvall 751 +74 0,8 797 +11 0,6 +101
Rörflen 731 +46 0,5 748 -8 -0,4 +41
Halm 741 +35 0,4 752 -13 -0,7 +32
Fostertillv. +65 0,7 +15 0,7 +80
Hullförändring 16 v innan kalvning
-1,0 -0,5 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5 4,0
Hykor Blandvall Rörflen Halm
Hullpoäng (1-5)
Hullpoäng vid start och slut av försöksperioden, samt skillnaden i hull mellan start och slut
Start (dag -112 före kalvning) Slut (dag -1) före kalvning Differens
