• No results found

Varför odla rörflentill strö?

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Varför odla rörflentill strö?"

Copied!
3
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

2014-11-17

1

Odla ditt eget strö - rörflen

Johan Svantesson Godås gård Karin Granström Hushållningssällskapet

2

Rörflen, ett storväxt grovt gräs med hög avkastning

Rörflensvall har lång liggtid

April innan skörd

Skördas vid ett tillfäller på våren (ev klippning på hösten)

4

Varför odla rörflen till strö?

5

• Riskspridning

–Bärga strö både vår och höst

• God ekonomi

Bro – Godås , förutsättningar

• KRAV certifierad integrerad dikoproduktion med ca 600 djur

• Behov av strö, totalt 600 ton

• 300 ton halm bärgas varje höst

• 300 ton Rörflen odlas på 50 ha

• Rörflen odlas konventionellt, på egen areal

• Odlas på stora skiften långt från gårdscentrum

(2)

2014-11-17

2 Etableringen tar lång tid

(Rekommenderad mängd 15 kg i renbestånd)

7

2012 Etablering

2013 Vår låg skörd + gödsling 2014 Vår full skörd 6 ton /ha

Gödsling 90 kg kväve i en giva efter skörd

Gödsling 90 kg kväve i en giva efter skörd

8

Rörflen i djurproduktionen Välj sort med låg Alkalodihalt

Sorter Innehåll Alkaloider

%

Smaklig, skala 1-10*

MN76 0,09 3,2

Ventur 0,11 3,2

Palaton 0,11 2,8

Vantage 0,15-0,20 5,5

Ris 0,21 5,6

Smaklighets skala 1=mycket smaklig, 10 = äts inte alls Chiefton och den Norska sorten Lara och har också låg alkaloidhalt

Alkaloider i rörflen ger ger bitter smak Kan orsaka svullna ben, Förlamning av bakben (Några misstänkta dödsfall har skett i USA,Virginia agr. dep)

Ströåtgång

Dammförekomst

Uppsugningsförmåg a

Renhet, temperatur Fröförekomst

11 12

Gårdsstudie - Dammhalt

(3)

2014-11-17

3

13

Resultat - Dammhalt

*

*

0,00 1,00 2,00 3,00 4,00 5,00 6,00 7,00

Rörflen Havre Korn

Dammhalt, mg/m3

kg/s kg TS/s 0

5 10 15 20 25 30

00:00 03:20 06:40 10:00 13:20

mg/m³

minuter

Rörflen Havrehalm Kornhalm

0 5 10 15 20 25 30

00:00 03:00 06:00 09:00 12:00

mg/m³

minuter

Rörflen Havrehalm Kornhalm

14

Uppsugningskapacitet

A

A A A

0 1 2 3 4 5 6

g vatten/g strö

100% TS Ursprunglig TS

Torv och kornhalm hade med säkerhet högre uppsugningsförmåga än rörflen

15

Labbtest - Uppsugningshastighet

A

0%5%

10%15%

20%25%

30%35%

40%45%

50%

% av 170 g vatten

Det enda strömedel som hade högre uppsugningshastighet än rörflen var kutterspånet!

”Rörflen som strö fungerar ungefär lika bra som havre men sämre än korn”

Boxen strös med ca 50 kg, rörflenbriketterna tillverkas med polsk skruvpressteknik, upphettar till 280 grader, vilket

eliminerar mögelsporer.

Efter en vecka

Efterkalkyl från Värmland 12 års liggtid, 6 ton

Kostnad årligen

Anläggning, utsäde 500

Gödsel 1500

Slåtter 300

Strängning 200

Pressing 1500

Hemtransport 600

Summa kostnader 4600

77 öre/

kg ts

Gårdsstöd 1200

Markkostnad 2000

Kostnad inkl gårdsstöd och mark kostnad 90 öre /kg

References

Related documents

Energi & Klimat Energieffektivisering Energiproduktion på gården Skogsbränsle Biogas Sagt & gjort Länkar e-bibliotek Bioenergiprojekt Webbtjänster.. Småskaliga

För att minska risken för skadligt mögel bör man undvika allt för höga ts-halter, använda minst åtta lager plast och se till att balarna inte skadas. Bredspridning

Energi & Klimat Energieffektivisering Energiproduktion på gården Skogsbränsle Biogas Sagt & gjort Länkar e-bibliotek Bioenergiprojekt Webbtjänster.. Om oss Kontakt In

Tredje provet klippt 110711 (Axet på Rörflenet "dråsar" dvs fröar av sig kraftigt, man behöver bara blåsa lätt på axen så släpper fröna. Stråets längd har nu passerat

• Torr rörflen har en produktionskostnad på ca 1300 kr per ton, vilket i vissa fall gör det intressant för strö. • Framräknat underskott för torr rörflen på 1687 kr per

Projektet ingår i paraplyprojektet : Stråbränslen- från tekniska lösningar till hållbar verksamhet.. Finansieras

• Rörflen bör inte ges som enda foder men fungerar bra i blandning med andra grovfoder. • Det fungerar bra som bantingsfoder till

Sven-Erik Svensson, Thomas Prade, Georg Carlsson Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).. Biosystem och teknologi