Examensarbete i omvårdnad, 15 hp
Patientens upplevelse efter en mastektomi
Aia El-beyrouti
Muntaha Saber Mohamad
Handledare: Lena Kransberg
Sjuksköterskeprogrammet, kurs: OM1504
Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för hälsa Karlskrona Oktober 2020
Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för hälsa, ġ Sjuksköterskeprogrammet, Examensarbete i omvårdnadġ Oktober 2020
Patientens upplevelse efter en mastektomi
Aia El-beyrouti
Muntaha saber Mohamad
Sammanfattning
Bakgrund: Den vanligaste cancerformen bland kvinnor är bröstcancer. I Sverige utgör bröstcancer cirka 30 procent av alla cancerfall hos kvinnor. År 2018 avled totalt 1407 kvinnor i åldern 15 år och äldre av bröstcancer. Mastektomi är det kirurgiska namn som ges för när ena bröstet tas bort. En mastektomi utförs både i första stadiet av bröstcancer men även om bevarande bröstet inte är en optimal behandling. Sjuksköterskan har till stor roll i att främja hälsa hos patienter som genomgått en mastektomi. Sjuksköterskan ska kunna upprätthålla en öppen dialog med patienten, dialogen ska motivera patienten till vardaglig aktivitet vidare behandling och motion. Vidare är det sjuksköterskans ansvar att upprätthålla kontinuerligt för en god och hälsofrämjande vård. Forskningen visar att kvinnorna inte var nöjda med den postoperativa vården och brister fanns inom olika aspekter såsom emotionell stöd av sjuksköterskan.
Syfte:Syftet är att beskriva patienters upplevelser efter att ha genomgått en mastektomi.ġ Metod: För att besvara syftet genomfördes en kvalitativ studie baserad på patografier. Fem patografier valdes och den kvalitativa innehållsanalysen genomfördes enligt Graneheim och Lundman.
Resultat: Resultatet på kvinnors upplevelser av att ha genomgått en mastektomi grundades på fyra kategorier; Emotionellt lidande, vårdlidande, förändrad självbild och tro på framtiden.
Emotionellt lidande handlar om kvinnans sorg, ångest och rädsla efter förlusten av ett bröst.
Vårdlidande handlade om upplevelsen av brister i vården som inte kunnde tillgodose kvinnornas behov efter en mastektomi samt bristande information om vårdprocessen.
Förändrad självbild handlar om upplevelser av sorg och förändring i livet efter en
mastektomi. Denna förändring visar upplevelser av skam och osäkerhet över sin nya kropp.
Tro på framtiden var en upplevelse som visade en ökad livslust efter en mastektomi, ökad känsla av villighet och kämpande för att leva vidare.
Slutsats: Resultatet går inte att generalisera för alla kvinnor då detta är individuell upplevelse av mastektomi. Däremot visar resultatet och tidigare forskning att genomgå en mastektomi är ett lidande hos många kvinnor. Det är viktigt att sjuksköterskan kan identifiera lidande för att tillämpa en god och personcentrerad vård.
Nyckelord: Innehållsanalys, mastektomi, omvårdnad, patografier, upplevelser
Innehållsförteckning
Innehållsförteckning 3
Inledning 4
Bakgrund 4
Bröstcancer 4
Behandling vid bröstcancer 5
Omvårdnad i samband med bröstcanceroperation 5
Teoretisk referensram 7
Problemformulering 8
Syfte 9
Metod 9
Design 9
Urval 9
Datainsamling 10
Dataanalys 11
Etiska överväganden 12
Resultat 13
Emotionella lidande 14
Vårdlidande 15
Förändrad självbild 16
Tro på framtiden 17
Diskussion 18
Metoddiskussion 18
Resultatdiskussion 19
Slutsats 23
Klinisk implikation 23
Fortsatt forskning 23
Självständighet 24
Referenslista 25
Bilaga 1: Litteratursökning i Libris och bibliotek 28
Bilaga 2: Exempel på meningsenheter 29
Inledning
Att genomgå en mastektomi innebär en förändrad livssituation för den personen som
drabbats. Patienten kan behöva anpassa sig till en kirurgisk förändrad kropp och en förändrad självbild, vilket innebär ett lidande för patienten. I första skedet kan det handla om kampen att överleva, men med tiden kommer kampen bli att kunna leva med de kroppsliga
förändringarna som mastektomin orsakat. Som sjuksköterska är det viktigt att lindra lidandet och göra sig införstådd i patientens situation (Bäcklund et al., 2016). Bröstcancer är den vanligaste sjukdomen som orsakar flest dödsfall bland kvinnor i världen och näst flest dödsfall bland kvinnor i Sverige. Bröstcancern utgör 30 procent av alla cancerfall bland kvinnor i Sverige (Folkhälsomyndigheten, 2020). Mer än 8 000 individer får en
bröstcancerdiagnos varje år. Bland de individer som får diagnosen bröstcancer genomgår cirka 90 procent kirurgisk behandling. De kirurgiska ingreppen innebär att tumörvävnad tas bort genom mastektomi. Ingreppet medför en stor påverkan på livskvaliteten och en stor påverkan på livslängd (Socialstyrelsen, 2019). Mastektomi är en av de vanligaste
behandlingarna som patienter med bröstcancer erbjuds. Studier har visat att patienter kan uppleva bestående psykologiska problem som inkluderar en förändrad kroppsbild och emotionella störningar till följd av operationen (Runowicz et al., 2016). Studien syftar till att öka förståelsen om hur det är att genomgå en mastektomi för att kunna ge dessa patienter den bästa möjliga personcentrerade vården samt uppnå högsta möjliga livskvalite.
Bakgrund
Bröstcancer
Den vanligaste cancerformen bland kvinnor är bröstcancer. I Sverige utgör bröstcancer cirka 30 procent av alla cancerfall hos kvinnor. År 2018 avled totalt 1407 kvinnor i åldern 15 år och äldre av bröstcancer (Folkhälsomyndigheten, 2020). I världen rankas bröstcancer på tredje plats av den mest dödliga malignitet bland kvinnor (Akbari et al., 2019). Cirka 60 procent av alla bröstcancerfall upptäcks via screeningprogrammet för bröstcancer där kvinnor kallas till mammografiundersökning (Socialstyrelsen, 2018). Oliviera et al. (2018) menar att etiologin för bröstcancer är multifaktoriell och kan bero på enskilda faktorer såsom ålder, sen klimakterie, strålexponering, graviditet efter 30 eller ingen graviditet, hormonbehandling, genetiskt eller livsstilen (Oliveira, 2018).
Behandling vid bröstcancer
Vid behandling av bröstcancer behandlas de flesta fallen med primär kirurgi. Tumören i bröstet opereras bort, det görs antingen genom bröstbevarande kirurgi eller genom att hela bröstet tas bort, som kallas för mastektomi. Vid en bröstbevarande kirurgi är i de flesta fallen en maximal tumör diameter på cirka 3-4 centimeter. Vid en liten tumör sluter sårhålan i bröstvävnaden genom att lossa vävnaden närmaste hål från underliggande muskel och överliggande hud och sedan sy ihop (Bäcklund et al. 2016). Mastektomi är det kirurgiska namn som ges för när ena bröstet tas bort. En mastektomi görs vid flera eller breda cancerförändringar i bröstet eller om tumör storleken är stor i relation till bröstvolymen (Rodrigues et al, 2015). Det finns olika operationssätt, där antingen hela bröstvävnaden avlägsnas inklusive bröstvårtan, eller att bröstvårtan och huden besparas och bröstvävnaden avlägsnas. Mastektomi fortsätter vara en av de viktigaste behandlingarna för tidig stadium av bröstcancer, där ungefär 40 procent av de kvinnor som diagnostiseras har genomgått en mastektomi (Al-Ghazal et al., 2000). För att minska risken till återfall av cancer i bröstet efter kirurgi måste strålbehandling komplettera kirurgin. Patienter som har andra sjukdomar eller med mycket hög ålder som gör strålbehandling olämplig erbjuds också mastektomi som operationsmetod. Efter mastektomi finns möjligheten till återuppbygga ett nytt bröst (Bäcklund et al., 2016).
Omvårdnad i samband med bröstcanceroperation
Svenska sjuksköterskeföreningen (2017) beskriver omvårdnad som den specifika kompetensen vilket den legitimerade sjuksköterskan ska ha. Omvårdnad består av både vetenskapliga kunskaper och patientnära arbetet i en humanistiska människosyn.
Sjuksköterskan ska arbeta utifrån en personcentrerad vård. Den personcentrerade vården tillämpas efter att arbeta utifrån patientens individuella behov, resurser, värderingar och förväntningar. Det är betydelsefullt att patienter upplever sig själva att bli sedda och införstådda för att en säker vård skall kunna framföras. Ansvaret för den legitimerade sjuksköterskan är att arbeta självständigt för kliniskt beslut som erbjuder människor ökad möjlighet till att förbättra, bibehålla och återfå sin hälsa, hantera hälsoproblem, sjukdom eller funktionsnedsättning och uppnå bästa möjliga välbefinnande och livskvalite fram till döden.
Den legitimerade sjuksköterskans ansvarar och leder omvårdnadsarbetet vilket innebär att sjuksköterskan självständigt, i teamsamverkan och i partner med patienten och närstående ansvarar för bedömning, diagnostik, planering, genomförande och utvärdering. Enligt
MarquesI et. al (2015) bör sjuksköterskans främja patientens hälsa genom att utföra grundläggande omvårdnad samt följa riktlinjer gällande behandling av bröstcancer.
Sjuksköterskan har även ett ansvar för att vägleda patienten under behandlingsperioden med mastektomi och redogöra dess negativa påverkan på patienten. De riktlinjer och kunskap som sjuksköterskan ger patienten om både kemoterapi och mastektomi kan hjälpa patienten till att vara involverad i sin egna vård. Det är ytterst viktigt att klargöra för patienten att de också ska ta ansvar för sin behandling och vara delaktiga i sin omvårdnad.
Holmberg (2014) hävdar att sjuksköterskor spelar stor roll i att hjälpa patienter med bröstcancer. Det är sjuksköterskans ansvar att kontinuerligt arbeta med patienten, förutom samtal arbetar sjuksköterskan genom att engagera dem i små, vardagliga aktiviteter och motiverade till att röra på sig. Sjuksköterskorna ska även vara tillgängliga för
bröstcancerpatienter och kunna besvara frågor som patienten har. Rodrigues et al. (2015) beskriver i sin studie om förbättringar och utbildningar som sjuksköterskan bör ta del av för att ha kunskaperna som behövs för att vårda mastektomi patienter. Utbildningen ska hjälpa sjuksköterskor att vårda kvinnorna för att kunna bibehålla deras fysiologiska funktioner och vara tillgängliga som stöd för patienten och anhöriga genom vårdprocessen.
Vidare menar Rodrigues et al. (2015) att forskning har visat brister i vården eftersom många sjuksköterskor inte är tillräckligt förberedda för omvårdnaden efter en mastektomi. Patienter beskrev att de upplevde att vårdpersonalen inte var tillräckligt kompetenta och pålästa inom mastektomi. De menade att personalen saknade kunskaperna för att se personen och inte bara som en sjukdom, utan som en person bakom sjukdomen. För dessa patienter är
kommunikation väldigt viktigt (Rodriques et al., 2015). Tidigare forskning visar att
kvinnorna inte var nöjda med den postoperativa vården, samt att det finns brister inom olika delar i vården såsom emotionell stöd av sjuksköterskan. Många kvinnor blir även förvånade över att bli utskrivna antingen samma dag eller dagen efter ingreppet. Kvinnorna upplever att sjukvårdspersonalen ville bli av med dem och var rädda för att inte få tillräckligt med
information av sjuksköterskorna. Under sjukhusvistelsen upplevde kvinnorna att de inte hann riktigt tänka igenom och reflektera över händelseförloppet men i hemmet kunde känslor som att känna sig utkastad och illa behandlad uppkomma. Mastektomi hade en stor påverkan på kvinnors liv och ingreppet beskrevs som en traumatisk upplevelse som medför en stor sorg i kvinnans liv (Dawe et al, 2014).
Chronopoulou et al. (2016) menar att ångest är en känsla som uppkommer efter att genomgå en mastektomi. Upplevelsen av ångesten uppstår efter ingreppet. Till följd av ångesten uppstår upplevelsen att vara ofullständiga och osäker. Skärsäter och Ali (2019) skriver att ångest kan förklaras som en normal reaktion med spänning och oro inför en fara eller ett hot, till att ses som ett sjukligt tillstånd. Under sjukliga tillstånd kan ångesten vara en obegriplig och skrämmande upplevelse som kan resultera i en känsla av kaos, katastrof och
kontrollförlust. Ångesten ger ofta negativa effekter på livskvalitet och social funktion.
Ångestreaktioner som patienter får framkallar både psykisk påfrestning i form av rädsla och hot som ger upphov till mer ångest.
Teoretisk referensram
Lidande
Katie Erikssons teori om den lidande människan bygger på att lidandet hör till och är en del av det mänskliga livet, att leva innebär bland annat att lida. Lidandet i sig är något ont som inte har en mening i sig, men varje människa kan genom att gå igenom sitt lidande tillskriva en mening i det. Det kan ses som en kamp mellan de goda och det onda, lidandet och lusten.
Det är en kamp för människans värdighet och friheten att vara en levande människa. Det som avgör om lidandet upplevs meningsfullt eller meningslöst beror på människans personliga och unika sätt att förstå sig själv och sin livssituation. Känns lidandet outhärdligt kan det leda till att det står i vägen för personlig utveckling och personen får ge upp en bit av sig själv. Det blir en kamp mellan det goda och det onda som måste lösas. Beroende på livssituationen går antigen människan in i kampen eller ger upp det. I den tidpunkt kampen upphör, erhåller människan inte längre ett lidande. Eriksson beskriver att det finns tre olika typer av lidande inom vården; Livslidande, vårdlidande och sjukdomslidande (Eriksson, 1994).
Livslidande är det lidande som upplevs i förhållande till livssituationen, som kan påverkas av sjukdom eller olycksfall. Ett livslidande kan innebära ett hot mot människans totala existens eller en förlust av möjligheten till att fullfölja olika sociala uppdrag. Det vill säga att
livslidandet är de lidande som är relaterat till vad det innebär att leva, vara en människa med all sin kraft. En människas livssituation kan förändras på många olika sätt, bland annat av sjukdom eller att inte känna sig sedd samt att hotas av förintelse vilket medför ett lidande hos människan. Vårdlidande avser däremot det lidande som orsakas i vård- och
behandlingssituationer exempelvis olika former av kränkning. Vårdlidande kan tillkomma när en patient upplever sig själv inte bli hörd eller sedd av vårdpersonal, vilket medför att
patientens värdighet drabbas. Kränkning av patientens värdighet sker även vid maktutövning av vården eller utebliven vård. Utebliven vård kan bero på en bristande förmåga att bedöma vad patienter behöver, medan maktutövning inom vården innebär att inte ta patienten på allvar eller att patienten känner sig tvingad till olika handlingar. Alla former av kränkning av patientens värdighet är ett lidande. Sjukdomslidande är det lidande som är en direkt följd av sjukdomssituationen. Det är mest sannolikt att sjukdomslidande förekommer inom hälso- och sjukvården. Sjukdomslidande kan delas in två kategorier: kroppslig smärta samt själsligt och andligt lidande. Kroppsliga smärtan kan förknippas med det som med ett medicinskt
språkbruk som kallas symtom, exempelvis smärta, illamående, trötthet och så vidare. Medan det själsliga och andliga lidandet kan förknippas med upplevelser av förnedring, skam och skuld som människan erfar i relation till sin sjukdom eller behandling. Sjukdomslidande kan även ha djupare och mer komplexa dimensioner, exempelvis för svårt sjuka cancerpatienter kan sjukdomslidande upplevas som ensamhet och en känsla av att vara sårad eller sårbar. Vid sjukdomslidande följer också ett lidande i form av känslor som hopplöshet, saknad och osäkerhet som patienten ofta bär på ensam. Känslan av att vara sårad är att kroppen upplevs förändrad, patienten känner inte igen sin egen kropp (Eriksson, 1994).
Problemformulering
År 2018 diagnoserades 29 391 kvinnor med bröstcancer, vilket är den vanligaste formen av cancer specifikt hos kvinnor (Folkhälsomysigheten, 2020). Kvinnor med bröstcancer ställs inför känslomässiga och sociala utmaningar till följd av sin diagnos. Mastektomi, den vanligaste behandlingen mot bröstcancer, har genom tidigare forskning visat sig leda till kroppsförändringar, vilket kan påverka kvinnors kroppsuppfattning och därmed påverka den psykiska och fysiska hälsan (Bayram et al. 2014). Vidare visar den tidigare forskningen att kvinnor upplever ett lidande och i många fall brister stödet från vårdpersonalen, vilket leder till ökad lidande hos kvinnorna (Jørgensen et al. 2015). Det som framkommit från tidigare forskning bör alltid prövas för en ökad förståelse hos sjuksköterskan om de upplevelserna från en genomförd mastektomi, främst för en fortsatt effektivisering av vården och därmed minskat lidande hos kvinnan. Det är viktigt för sjuksköterskor att vara medveten om både de emotionella och informativa behov kvinnor har efter att ha genomgått en mastektomi. Detta
för att kunna stödja kvinnorna genom hela vårdprocessen och tillgodose varje enskild kvinnas behov (Weaver, 2009).
Syfte
Syftet är att beskriva patienters upplevelser efter att ha genomgått en mastektomi.
Metod
Design
För att besvara syftet genomfördes en kvalitativ studie baserad på patografier. Enligt Henricson och Billhult (2017) används en kvalitativ metod i syfte att skapa förståelse av ett fenomen så som det tolkas, erfars och meningen som till drivs av människor. Det är med andra ord en kvalitativ metod som beskriver erfarenhet och upplevelser. Med tanke på att syftet med studien är att beskriva upplevelsen av kvinnor med bröstcancer efter mastektomi passar kvalitativ studie baserat på patografier. Patografier är ett insamlingsmaterial som hör till kvalitativ design. Patografier är berättelser skrivna av personer som återberättar en tid kännetecknad av ohälsa vilket besvarar syftet med denna studie. Induktiv metod har används i denna studie, Henricson och Billhult (2017) (2017) berättar att induktiv innebär att
skribenterna utgår från deltagarnas erfarenhet av ett fenomen.
Urval
Henricson och Billhult (2017) menar att urvalet bör genomföras med lämplighet för de syfte och frågor som ska besvaras. För att läsarna ska kunna få en bra inblick i populationen som resultatet fokuserar på är det viktigt att redogöra urvals-, inklusions- och exklusionskriterier som använts. Inklusionskriterierna i studien var att patografierna ska vara svenska böcker skrivna av patienter som insjuknat i bröstcancer och genomgått en mastektomi, med fokus på personens upplevelser efter behandlingen. Ingen avgränsning sattes på när patografierna skulle vara publicerade, dock var skribenterna ute efter senaste beskrivande upplevelserna av att genomgå en mastektomi. Ingen avgränsning sattes på grund av området som skulle studeras var begränsat och inte hade mycket att utgå från.
Datainsamling
Sökningen efter patografierna gjordes med hjälp av databasen Libris. Vid första sökningen användes sökordet “bröstcancer” som gav 971 träffar. Det gjordes en andra sökning för att få ner antalet träffar. I andra sökningen kombinerades sökorden “bröstcancer” och “biografi”
som gav 65 träffar. Sammanfattningarna till de 65 biografierna lästes för att inte utesluta information som handlade om kvinnors upplevelser efter en mastektomi. Detta ledde till att vi valde ut 30 böcker som motsvarade våra inklusionskriterier. Urvalet begränsades sedan ytterligare genom att 19 böcker valdes bort eftersom författarna som skrivit böckerna valde att lägga sitt fokus på själva bröstcancern och inte att beskriva sina upplevelser efter en genomgående mastektomi. De 11 böckerna som var återstående lånades och lästes igenom översiktligt av båda skribenterna för att minimera misstolkning av innehåll samt för att säkra oss att det motsvarade inklusionskriterierna. Efter granskning av patografierna valdes fem patografier ut då resterande innehöll även närståendeperspektiv vilket inte var studiens syfte.
Biografierna lades in i en tabell utifrån vilka böcker som var nyast eftersom skribenterna var ute efter den senaste forskningen inom ämnet (Bilaga 1).
Presentation av utvalda biografier Jag vill fan leva
(2014) Karin Björkegren Jones
Karin är en journalist, författare och Yogalärare som år 2012 fick diagnosen inflammatorisk bröstcancer, en aggressiv form som krävde operation i hela bröstet. Boken beskriver hennes liv som hon
beskriver som “on hold” året och hur hon tar sig igenom den tuffa tiden.
Bröstresan (2011) Ulrika Palmcrantz
I mars 2010 fick journalisten Ulrika diagnosen bröstcancer, under resans gång skrev hon en dagbok och resultatet blev denna boken. I boken får vi ta del av hennes sjukdom, sorg och svårigheterna som hon får gå igenom.
Hope (2012) Lotta Tenor
Lotta upptäckte en knöl i bröstet innan hon hann fylla 37 år. Lotta är sjuksköterska men det hjälpte inte särskilt mycket. Boken beskriver tydliga upplevelser efter att ha genomgått en mastektomi och hennes drivkraft efter denna resa är hennes dotter som hon menar att hon inte hade klarat sig utan.
Bröstcancer - levd erfarenhet och fakta bok (2008) Åse Frank, Anna Gran, Eva Ryndqvist och Maria arman.
Boken är en biografi som beskriver tre kvinnors genomgångna behandling för bröstcancer och hur det påverkat kroppen. Boken ger en djupare perspektiv på att bröstcancer är mer än bara kropp och enligt kvinnorna är boken det som de själva skulle velat läsa när de drabbats. Boken har sammanfattats av Maria Armen som är
humanvetenskaplig forskare.
Inte bara ett bröst (2018) Annelie Babitz
Annelie fick besked 2016 om att hela hennes högra bröst måste opereras bort på grund av bröstcancer. I denna boken beskriver
Annelie sin oblyga berättelse om sin egna bröstcancer och rätten att få vara kvinna trots efter att genomgå en mastektomi. Boken är som en dagbok där hon beskriver alla sina känslor efter mastektomin samt mycket om kvinnors sexualitet och könsidentitet.
Dataanalys
Patografierna analyseras i enlighet med Graneheim och Lundmans (2004) beskrivning av kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Graneheim och Lundman har sammanställt och tydliggjort delar i innehållsanalysen som är väsentliga för förståelsen av
tillvägagångssättet med själva analysen. En innehållsanalys kan skrivs utifrån två olika metoder: manifest perspektiv som innebär att skribenterna beskriver de direkta upplevelserna som beskrivs i texten medan det latenta perspektivet som innebär att skribenterna tolkar textens innebörd (Graneheim & Lundmans, 2004). I denna studie används manifest
förhållningssätt. De fem patografierna lästes två gånger av båda skribenterna för att minimera misstolkning av innehåll. I samarbete med varandra plockades meningsenheter som svarade på syftet ut från de olika patografierna. Därefter kondenserades dessa meningsenheter och fördes in i en tabell där de även fick en kod som etikett. Koderna som skapades jämfördes med varandra för att sedan kunna sorteras i kategorier baserat på de likheter och skillnader de hade i förhållande till varandra. Graneheim och Lundmans (2004) menar att termen
meningsenhet består av ett antal ord, meningar och stycken som har samma budskap och svarar på syftet. Textmassan kan sedan kondenseras till det mest väsentliga innehållet från denna avgränsade text. Det väsentliga innehållet utgör sedan underlag för kodning som kan
beskrivas som en etikett, det vill säga ett enda ord. Koden ska vara textnära och vara till stöd för att förstå sammanhanget genom relation till texten. Liknande koder kan grupperas ihop för att sedan bilda underlag till kategorisering (Bilaga 2 för exempel på analysprocessen).
Exempel på analys
Så många gånger har jag tänkt tanken att nu vänder det. Och precis så tänker jag just nu. Det är väl ett sätt att överleva, orka ta ett steg till
(Björkegren Jones et al., 2014. sid 127).
Jag har tänkt tanken nu vänder det, precis som nu. Det är ett sätt att överleva, orka ta ett steg.
Överleva, Att orka
Tro på framtiden
Etisk övervägande
Kjellström (2017) beskriver tre aspekter som behöver beaktas för att studien ska kallas etiskt.
Studien ska handla om väsentliga frågor, ha en god vetenskaplig kvalitet och genomföras på ett etiskt sätt. Forskning handlar främst som inriktning mot förståelse i sig och har inget annat syfte än att skapa kunskap där motivet är att förbättra kunskapsläget. Annan kunskap har i syfte att förbättra andra områden såsom professionen, samhället eller alla livsformer i ett långt tidsperspektiv. Däremot skriver Kjellström (2017) att helsingforsdeklarationen betonar patientens intresse och välfärd som väger tyngre än samhället och forskningens behov. Lag (2003:460) om etikprövning av forskning som avser människor står för att forskningen bara får godkännas om det vetenskapliga värdet uppväger risken vad gäller hälsa, säkerhet och personlig integritet (Lag om etikprövning av forskning som avser människor, 2003). Ett
informerat samtycke är en process för att värna deltagarnas rätt att bestämma om och hur de vill delta i studien. Informerat samtycke bygger på etiska principen om att skydda deltagarnas frihet och självbestämmande. Vilket innebär att säkerställa att en person vill delta i studien (Kjellström, 2017). Olsson och Sörensen (2011) menar på att autonomiprincipen grundar sig i att skribenterna ska visa respekt för personens självbestämmande, vilket innebär att som skribenter kunna bestämma vad som ska vara med och vad som inte ska inkluderas.
Kjellström (2017) menar att risken om ett informerat samtycke är att deltagarna känner sig tvingade till att delta i studien. Skribenterna valde skriva ut patografierna i analysen även om ett informerat samtycke inte var möjligt att få, eftersom det var viktigt att förhålla sig till manifest ansats. Patografierna som valdes är personliga och för att studien ska vara så etiskt som möjligt anser skribenterna att det är väsentligt att inte tolka upplevelserna utifrån skribenternas uppfattning, vilket minimerar misstolkning av datainsamlingen. Vidare menar Kjellström (2017) att konfidentialitet är en plikt att se till att människor har en rättighet till att vissa uppgifter ska få kunna vara privata och integriteten ska bevaras. Offentligheten kan ta del av patografierna, av denna orsak anser skribenterna att det inte överskrider mot
individernas rättigheter eller kränker de. Patografierna i denna studie har analyserats textnära för att kärnan i texten inte skulle förvrängas, detta minimerar risken för integritetskränkning.
Resultat
Resultatet visar att upplevelsen av att genomgå en mastektomi grundas på fyra kategorier;
Emotionellt lidande, vårdlidande, förändrad självbild och tro på framtiden (figur 2).
Analysen bestod totalt av 130 meningsbärande enheter.
Figur 2. Huvudkategorier
Emotionellt lidande
En förekommande upplevelse som återberättas efter en genomgående mastektomi är emotionellt lidande, specifikt sorg. Sorgen beskrevs som en återkommande känsla under vardagen, en sorg som kom och gick. Vidare beskrivs sorgen även som överväldigande och svår att hantera. Det förstås som en konsekvens av ingreppet, specifikt förlusten av ena bröstet vilket förknippas med att en del av deras kvinnlighet förloras. Sorgen upplevdes även i förhållande till tomrummet och ärret som ersatte det sjuka bröstet. Ärret var en ständig påminnelse över att ha förlorat ett bröst. Det framkom även att sorgen måste finnas för att det ska vara möjligt att hantera sina känslor. En upplevelse beskrivs följande ‘’...kroppen har sin sorgetid, sina tårar. Att det kommer att vara fram och tillbaka i mitt känsloliv ett tag fram’’
(Björkegren Jones, 2014. s. 131). Sorgetid och tårar är en del av det emotionella lidandet och blev en del av vardagen. En liknelse går att återfinna i ‘’Det inte är konstigt att bli
deprimerad i en sådan situation då de pendlar från att vara glada till ledsen och sedan starka och svag” (Palmcrantz, 2011.s 131).
Ett annat perspektiv från emotionellt lidande är ångestkänslor, vilket upplevs ur diverse aspekter. Trots att en del blivit friska efter mastektomin finns ångestkänslor rörande det andra bröstet, specifikt ovissheten ifall cancer även fanns i det andra bröstet. Ovissheten beskrivs leda till ständig ångest och lust om att skära bort det andra bröstet. Det kvarliggande bröstet ses därmed som ett hot och en kan inte glädjas åt att bli frisk från cancer, vilket i sin tur ökar upplevelsen av ångest. Denna ångest uppkommer också vid tankar om ett eventuellt återfall samt ärret som är närvarande. Ångestkänslor över att få ett återfall leder till en daglig
självundersökning av sin kropp. Ångesten kring det andra bröstet, leder till en ökad kärlek för det borttagna bröstet. Likt känslan av sorg upplevs ångesten som överväldigande, ångesten är så stark att den står för en egen kategori.
Upplevelsen rädsla förekommer även som ett emotionellt lidande. Likt ångest, finns det en rädsla för det andra bröstet. Beskrivning av upplevelsen rädsla handlar om att trots ett friskt bröst finns det konstant rädsla. Denna rädsla menas öka en vilja att operera bort det andra bröstet. Upplevelsen beskrivs handla om det andra bröstet uppfattas som ett konstant närvarande hot, och resonerar mer som en rädsla över bröst som inte tagits bort.
Vårdlidande
Vårdlidande benämns ur olika perspektiv, specifikt bristen från vården att tillgodose
information om vårdprocessen. Den förekommande bristen framkom efter mastektomin där upplevelser beskrivs direkt efter ingreppet. Känslan övergivenhet kom exempelvis när kvinnorna blev hemskickade en dag efter operationen, vilket även utvecklade en känsla av misstro till vården. Vidare uppkom den nämnda känslan vid brist på information över dränaget som förs in vid mastektomin. Bristen på information av vårdpersonal skapade en osäkerhet och rädsla hos kvinnorna. Att även invänta provsvar ökade känslan av missnöje mot vården och ökade likaså rädsla för komplikationer. En annan upplevelse som ökade missnöje för vården var att kvinnorna inte fick svar på sina frågor. Genom de nämnda känslorna och den ökade misstron fanns alltid misstankar om att sjukdomen kvarstår efter ingreppet, exempelvis återberättas det följande;
“Jag kände mig som en förlorare som levde på lånad tid - vad hade jag att ge. Jag som kände mig som ett vrak, livrädd dygnet runt för den sjukdomen som drabbat mig.
Utan förtroende för min diagnos på grund av olika bud jag fått av läkaren.” (Tenor, 2012. s 59)
Ett annat perspektiv som uppkom genom den bristande vård, vilket beskrivs som klumpighet, bristande emotionellt stöd samt känslan av avhumanisering. Den bristanden vården ledde till upplevelsen ingen tillit till vården, kvinnorna upplevde att de inte blev sedda. Vårdpersonal upplevdes vara slarviga, vilket skapade känslor av frustration och rädsla direkt efter
operation.
“Det var som att släppa på en fördämning hos mig, och så enkelt kunde det ju vara att visa mig sin sympati (Frank, 2008. s 104)’’, den nämnda beskrivande känslan förekom som en konsekvens av bristande empati från vårdpersonal. Detta i sin tur ledde till en avhumanisering från vårdpersonal, vilket beskrivs som en känsla av att vara en försökskanin i vårdpersonalens händer. Den bristande vården var en ledande faktor till den återberättade vårdlidandet. Detta i sin tur skapade känslan av rädsla och uppgivenhet, med anledning att information tilldelad efter ingreppet inte upplevdes tillräcklig. Detta är en sammantagen uppfattning från de beskrivande upplevelser som berättas om tiden efter ingreppet och det uppmanas
kontinuerligt om vikten av information som ett fundamentalt behov för att kunna hantera tiden efter.
Förändrad kroppsbild
Efter en mastektomi återberättas det en känsla av sorg över förändringen i livet. Denna förändring beskrivs genom en oigenkännlighet till ens upplevda förlorade identitet. Förlusten av det ena bröstet, vilket en del menar på kopplas till dess kvinnlighet, ledde till en förändrad kroppsbild och därmed sämre självförtroende.
“När jag vaknade upp ur narkosen blev jag informerad av både personal och
närstående att jag skulle vara tacksam över att jag levde, att de bara var ett bröst jag förlorat. Bara ett bröst,” skrek jag. Fan mitt bröst är en del av min identitet som kvinna” (Babitz, 2018. s 5).
Tanken av att ha förlorat en del av sin kvinnlighet ledde till känslan av skam över att visa sig framför sin partner vid intima tillfällen men även ute i samhället, detta då kvinnorna kände sig mindre vackra. Samtliga upplevde en svårighet att acceptera tomrummet som sitter på kroppen. De upplevde även en rädsla över att partnern skulle uppfatta dem som mindre attraktiva. Denna känsla skapade även en avsky mot att spegla sig; “Jag grät mycket. Riktig mycket faktiskt. Och så fanns det dagar när jag fylldes av någon sorts självförakt. Dagar när jag hade svårt att se mig själv i spegeln. När jag kände skam över min kropp”(Björkegren Jones, 2014. s 132). En konsekvens av detta menar en del blev ett konstant bekräftelsebehov från andra med förklaringen att förlusten av ett bröst inte var enkelt; “Jag var ju oerhört ledsen över mitt förlorade bröst och hade ju behövt höra att han tyckte om mig som jag var, att inte bröstet var det som var viktigt utan att det var jag som person som betydde något för honom” (Frank, 2008.s 106 ).
Att anse sig själv vara onormal utan sitt bröst och andra kvinnor normala med sina friska bröst, var en förekommande upplevelse. Den förändrade kroppsbilden och ökade osäkerheten ledde till att en del återberättade en saknad av sin gamla kropp, både utseendemässigt men även vid intima tillfällen. Hur kroppen påverkas av ingreppet och dess biverkningar blev även en påverkande faktor till den ändrade kroppsbilden. Uppkomna biverkningar en del fick efter operationen ledde till en ökad känsla av hat över sin egen kropp samt en känsla av bristande styrka och frihet.
Tro på framtiden
Genom hanterandet av sorgen, ångesten och uppkomna tankar i början av behandlingen återberättar en del kvinnor känslan av ökad livslust. Att motgångar skulle uppkomma menade en del på var medvetet, men till skillnad från tidigare fanns känslan av villighet och en
kämparanda för att överleva. Förlusten av ett bröst var visserligen psykiskt påfrestande i form av skam och ångest, dock i senare tid när kvinnorna accepterade faktumet stoppade inte detta de från att känna sig vackra; “Jag dippar ibland, men inte fan ska ett förlorat bröst förstöra för mig att leva fullt ut. vara lycklig. känna mig vacker, härlig" (Björkegren Jones, 2014. s 125). Omgivningen blev en viktig faktor för att ta sig vidare i kampen mot sjukdomen, med detta menas betydelsen av att känna sig älskad oavsett vad och ta emot uppmuntrande ord från anhöriga; “Då sa hon precis det jag behövde höra, “men x du är ju så vacker utan ditt bröst!” (Frank, 2008. s 107).
En omvandling av känslor efter ingreppet återberättas, specifikt hur känslan av skam övergick till lättnad över att äga en frisk sida. Den del som en gång i tiden sågs som en nackdel blev istället ett konkret bevis på tillfrisknande och kärleken till det ökade. En känsla av befrielse och frid vid iakttagande av det bortopererade bröstet ledde till en minskad känsla av hot, dock kvarstod denna känsla från den andra sidan av bröstet. Min kvinnlighet satt inte i bröstet - jag var mer intresserad av mitt överhuvudtaget varande - att få vara frisk och existera så länge som möjligt (Tenor, 2013. s 57). Detta visar på att det fokus av kvinnlighet som tidigare låg på synen av det förlorade bröstet sågs istället i överlevandet.
Diskussion
Metoddiskussion
I föreliggande studie har en litteraturstudie genomförts med en kvalitativ metod baserad på patografier enligt Henricson och Billhult (2017) beskrivning. En kvantitativ metod beskriver kvantiteten som uttrycks i siffror och syftet av studien styr valet av design (Olsson &
Sörensen, 2011). Syftet med denna studie var att beskriva patienters upplevelser efter att ha genomgått en mastektomi, av denna orsak ansågs en litteraturstudie med kvalitativ metod passande. Detta styrks av Olsson och Sörensen (2011) som menar att en kvalitativ metod är lämpligt vid skrivandet av en studie som ska beskriva personers upplevelser. Henricson och Billhult (2017) samt Olsson och Sörensen (2011) menar på att en kvalitativ studie som innehar färre antal deltagare med olika upplevelser kan bidra med rikare beskrivning av
fenomenet än ett stort antal som inte har samma rika erfarenhet. Ofta rör det sig om ett stort antal variabler på ett litet antal individer. En stor grupp kan resultera i ett stort datainsamling, vilket försvårar studien.
För att avgränsa sökningen användes inklusionskriterier i urvalet, vilket skribenterna förhåller sig till. För att undvika eventuella feltolkningar vid översättning är ett av
inklusionskriterierna i studien att patografierna skulle vara skriven på svenska. Patografierna hade ingen avgränsning av publicerad årtal. Till en början var inklusionskriterierna att patografierna inte fick överskrida 10 år. Detta diskuteras vidare under sökningens gång och beslut togs om att inte begränsa årtalet eftersom resultatet av sökningen var begränsat och inte många patografier var skrivna inom detta område. Upplevelserna i patografierna beskrivs på liknande sätt och överensstämde med varandra oavsett den äldsta eller senaste patografin.
Skribenterna valde inte en specifik kön att studera, men resultatet av valda patografier påvisade kvinnors upplevelser.
Skribenterna eftersträvade direkta känslor och upplevelser från de kvinnor som genomgått en mastektomi, därför ansågs patografier som lämpliga. Patografierna var en kombination av både dagboksanteckningar samt personberättelser. Sörensen och Olsson (2011) menar att en av datainsamlingsmetoderna för kvalitativ metod är skrivna berättelser. Patografier kan återge en hel livsberättelse eller en begränsad tid ur en persons liv. Dagboksanteckningar som liknas vid patografier är när personen under en begränsad och definierad tidsperiod noterar
händelser och upplevelser. Vetenskapliga artiklar ansåg inte vara lämpliga då resultatet redan analyserats och tolkats en gång. Skribenterna eftersträvade upplevelser direkt från patienten och därför uteslöts vetenskapliga artiklar. Fördelen med vetenskapliga artiklar är att fler upplevelser hade kunnat studeras men återigen framkommer inte direkta upplevelser och därför är det en svaghet. Svaghet med patografier är att färre upplevelser studeras men Olsson och Sörensen (2011) beskriver att färre antal deltagare med olika upplevelser kan bidra med rikare beskrivning.
Dataanalysen genomfördes enligt Graneheim och Lundmans (2004) metod av kvalitativ innehållsanalys med huvudsakligen manifest ansats. Detta analysmetod ansågs vara mest lämpligt eftersom syftet är att beskriva upplevelse och genom denna metoden kan
skribenterna svara på syftet. Skribenterna fokuserade huvudsakligen på det manifesta
innehållsanalysen för att inte förlora innebörden av meningarna. Däremot kan latent anslag förekomma omedvetet och det styrks även av Graneheim och Lundmans (2004) som menar på att i en studie är det svårt att få det enbart manifest, vilket innebär att latent anslag nästan alltid förekommer. Olsson och Sörensen (2011) menar att den enklaste formen av bearbetning av långa meningar är att meningsbärande enheter letas fram och långa koncentreras för att sedan minimeras till ett antal ord utan att innebörden förloras. De fem patografierna lästes två gånger av båda skribenterna för att minimera misstolkning av innehåll och för att minimera risken av att förlora essensen i meningarna samt uteblivna upplevelser. Om skribenterna inte hade genomfört läsningen på detta vis hade betydelsefulla data gått förlorad, detta då vissa meningar kan ha flera innebörder och risken är feltolkning av material. Skribenterna har inte gjort egna tolkningar eller omformulerat meningar medvetet därav finns inte risken till feltolkningar. När det gäller resultatet tillförlitlighet menar Olsson och Sörensen (2011) att i den kvalitativa innehållsanalysen används begreppen trovärdighet, beroende och
överförbarhet. Kristensson (2014) menar att genom urvalsprocessen och datainsamlingen kan överförbarheten i studien öka. Överförbarhet kopplas till resultatet i mån om hur det kan appliceras i andra populationer, därmed att resultatet är begränsat till patienternas upplevelse är det endast applicerbart på patienter som genomgår behandlingen.
Resultatdiskussion
Studiens syfte var att beskriva kvinnors upplevelser av att genomgå en mastektomi. I resultatet framkom fyra huvudkategorier som visade att kvinnorna upplevde emotionellt lidande, vårdlidande, förändrad självbild och tro på framtiden.
Emotionellt lidande
I resultatet framkom det att kvinnor i samband med mastektomin upplevde emotionellt lidande i form av stor sorg över av att förlora sitt bröst. Kvinnorna upplevde sorg över förändringen som tillkommit i deras liv, det synliga ärret kopplades till det som var förlorat.
Att ständigt påminnas om att det finns ett bestående ärr som sitter på kroppen var påfrestande för en del kvinnor. Sorg blev en del av vardagen, det var ett sätt för att kunna överleva och ta ett steg framåt. Detta styrker både Thomas-Maclean (2004) och Piot-Ziegle et al. (2010) som i sin studie förklarar att sorgen handlar om både förlusten av ett bröst, men även att det är en livsförändring att ha förlorat ett bröst. Vidare menar Piot- Ziegle et al. (2010) att mastektomi
är ingen enkel behandling, det lämnar ytliga ärr och förväntas vara en traumatisk upplevelse som kommer påverka kvinnors liv och utmanar deras identitet. Davies et al. (2017) beskriver även i sin studie om att det nya utseendet är en daglig emotionell pågående process för kvinnan, och ärret resulterar i att kvinnorna upplever psykisk påfrestning under vardagen.
Eriksson (2015) förklarar att sorg är en betydande del i lidandet. Att leva innebär att lida, det är en kamp mellan de goda och det onda. I lidandet kan sorg tillkomma genom en förlust av något dyrbart som människan äger. Sorgen kan även skapa en rädsla hos människan, en rädsla i form av att vara rädd för ytterligare ett lidande. Detta uppmärksammas i resultatet där kvinnorna trots tillfrisknande efter ingreppet upplevde en rädsla och ångestkänslor rörande det andra bröstet. Det andra bröstet upplevdes som ett närvarande hot, ett hot över ifall ny cancer skulle fanns i det andra bröstet. Kvinnorna var rädda för att få uppleva ännu mer lidande, detta framkallade en känsla av att vilja skära bort det andra bröstet.
Förändrad självbild
Det framkom även i resultatet att förlusten av det ena bröstet vilket för kvinnorna var en del av deras kvinnlighet gjorde att de upplevde en förändrad kroppsbild och sämre
självförtroende, vilket medförde ett lidande hos de. Kvinnorna kände inte igen sig själva och talade om att de har gått miste om en del av deras identitet. I en studie av Batista et al. (2017) framkommer det att kvinnor som genomgått en mastektomi upplever att det blir svårt att acceptera den nya bilden av sig själva efter ingreppet, det bildade en låg självkänsla och ingen acceptans. Många kvinnor kände sig ofullständiga med enbart ett bröst, förlusten av det som kvinnorna definierar som kvinnligt gjorde att de inte upplevdes vara hela. Detta styrker även Boehmke och Dikerson (2005) som beskriver i sin studie att kvinnor kände oro och skam över sin förändrade kropp, de kände inte igen sig själva. Eriksson (2015) förklarar att varför en patient lider kan ha flera olika anledningar, sjukdom kan vara en orsak till lidandet.
Sjukdomslidande innebär att en sjukdom eller en behandling av en sjukdom framkallar lidande hos patienten. Till sjukdomslidandet följer känslor av skam, saknad och osäkerhet som erfaras av patienten själv. En tillhörande känsla är även känslan att vara sårad, med detta avses att patienten inte känner igen sin kropp vilket medför sorg.
Känslan av saknad i förhållande till sjukdomslidandet som Eriksson (2015) benämner kan urskiljas i resultatet genom att det påvisade att kvinnorna upplevde att den förändrade kroppen resulterade i en saknad av sin gamla kropp. Kvinnorna återberättade en känslan av
saknad. En saknad över att använda sin kropp, de saknade friheten och möjligheten som kroppen gav de. Att inte känna sig hel eller att känna obehag över sin kropp under sexuella tillfällen var en central upplevelse bland en del av kvinnorna. Loaring et al. (2015) styrker detta genom att förklara att efter en mastektomi uppstår svårigheter vid intima tillfällen. Den förändrade kroppen upplevs som ett hot mot sexuell intimitet. De första sexuella intimiteter efter ingreppet upplevs som svåra tider, rädsla och skam är vanliga känslor som kan uppstå.
Eriksson (2015) beskriver att skam och förnedring kan uppstå i samband med sjukdom och behandling. Skam förklaras som en känsla som människan bär på själv, medan förnedring oftast är relaterad till en upplevelse i förhållande till andra. Vid en upplevelse av förnedring, förekommer oftast även skamkänslor. Ett kirurgiskt ingrepp kan upplevas vara en förnedring eftersom det kan medföra både psykisk- och fysisk påfrestning. Studiens resultat påvisade att skam och obehag var känslor som uppkom efter mastektomin och under intima tillfällen. Det uppstod även en rädsla över att partner skulle uppfatta en mindre attraktiv, vilket medförde skamkänslor. Detta framkom även i Thomas-Maclean (2004) studie att kvinnor upplevde en rädsla över att partnern inte skulle uppfatta en som sensuell. En förlust av det ena bröstet innebär en förändring av kroppsbilden, men även en förlust av möjligheten för stimulering vid intima tillfällen. Biverkningarna som mastektomin gav påverkade den intima relationen genom att den sexuella lusten minskade.
Tro på framtiden
Det framkom i resultatet att trots sjukdom lidandet uppstod det en känsla av ökad livslust, kvinnorna beskrev att efter sorgetiden uppkom upplevelsen av att vilja fortsätta leva.
Livslusten blev stark efter att de hade fått sörja motgångarna som uppstod i början av behandlingen. Kvinnorna upplevde känslor av skam och ångest, men menade att detta inte skulle stoppa dem från att känna sig vackra. De använde sitt mod för att kämpa vidare och kunna komma till rätta med sitt levnadsöde. För att kunna överleva och orka ta ett steg framåt krävs det att tillåta sig själv gå igenom lidandet. Kroppen har sin sorgetid. Detta kan kopplas till Eriksson (2015) som beskriver att trots lidandet utgör en del av livet vill människan inte lida. Det finns däremot situationer där människan måste få vara i lidandet, vara patient för att kunna uppleva hälsa. Meningen med lidandet finns i människans möjlighet att växa genom lidandet, det sker inte automatiskt utan människan bör använda sitt mod för att komma till rätta med sitt levnadsöde. Lidandet är någonting ont och har ingen mening, men varje människa kan genom att gå igenom lidandet tillskriva det en mening. Drageset et al. (2011)
tydliggör även i sin studie att en del kvinnor upplever positiva känslor trots den förlorade bröstet. Hoppet om att övervinna sin sjukdom var det som var viktigast, det är ett sätt att ta sig igenom sin sjukdom för att kunna överleva.
Vårdlidande
Vårdlidande var även en upplevelse som uppmärksammades bland kvinnorna. Den bristande vården resulterade i en upplevelse av ingen tillit till vården samt att de inte blev sedda av vårdpersonal. Ett annat lidande som även uppkom genom bristande vård, beskrivs vara känsla av klumpighet, bristande emotionellt stöd samt att kvinnorna upplevde sig själva bli
avhumaniserade av vårdpersonal. Eriksson (2015) beskriver att utebliven och bristfällig samt bristande kunskap bland vårdpersonal kan medföra ett vårdlidande. Det finns flera olika former av vårdlidande, där varje människa upplever lidandet på sitt sätt. Kränkning av patientens värdighet utgör den vanligaste förekommande formen av vårdlidande, det kan förekomma genom en bristande etisk hållning eller genom att inte “se” patienten. Resultatet påvisade även att kvinnorna menade att bristen på information om deras hälsotillstånd skapade en känsla av osäkerhet och rädsla. Skrzypulec et al. (2008) menar att mastektomi patienter bör få både skriftlig och muntlig information för att kunna ta sig igenom
vårdprocessen i lugn och ro samt veta vart dom ska vända sig vid eventuella frågor. Det är sjuksköterskans ansvar att upplysa patienten om betydelsen av balans i vardagen för att läka fysiskt och mentalt samt vara till stöd för att patienten ska undvika ångest. En god och tydlig kommunikation leder till minskad oro. Vidare beskriver Eriksson (2015) att vårdens uppgift är att förhindra alla former av kränkning och kunna ge patienter möjligheten till att uppleva sin fulla värdighet. För att kunna göra det möjligt att förhindra kränkning krävs det att sjuksköterskan är införstådd och lyhörd gentemot patienten.
Slutsats
Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelse efter att ha genomgått en mastektomi.
Tidigare forskning har visat att kvinnorna inte var nöjda med den postoperativa vården och brister fanns inom olika aspekter såsom emotionell stöd av sjuksköterskan. Det krävs mer forskning inom området för att kunna stödja dessa kvinnor till rätt omvårdnad. Resultatet visade att kvinnor som genomgått en mastektomi upplever lidande. Lidande uppkom i samband med bröstet avlägsnades, detta resulterade i upplevelserna emotionellt lidande,
förändrad självbild, vårdlidande och en tro på framtiden. Resultatet går inte att generalisera för alla kvinnor då detta är individuell upplevelse av mastektomi.
Kliniska implikationer
Det är viktigt att sjuksköterskan kan identifiera lidande för att tillämpa en god och
personcentrerad vård. Resultatet av litteraturstudien visar missnöjet med vården och krav som ställs inför sjukvården. Utifrån resultatet kan sjuksköterskan agera och reagera på ett visst sätt. Resultatet kan bidra till en ökad förståelse som kan ligga till grund för sjuksköterskan vid stödjande och motiverande samtal för att minska lidandet. Sjuksköterskan kan förmedla information kring psykiska och fysiska förändringar vilket kan leda till ett ökad välmående.
Medvetenheten kan ledda till att sjuksköterskan har en mer öppen kommunikation för att kartlägga kvinnans individuella upplevelse och tillämpa behoven.
Fortsatt forskning
Resultatet och tidigare forskning visar att genomgå en mastektomi är ett lidande hos många kvinnor. Kunskapsspridning kan öka trygghet och minska lidandet. Det är därför nödvändigt med ytterligare forskning om patienters upplevelser efter en genomgående mastektomi för att sjuksköterskor ska kunna identifiera lidande och lindra samt kunna erbjuda högsta möjliga livskvalite. Kunskapsspridning kan öka trygghet och minska lidandet. Metoden på fortsatt forskning kan baseras på öppna frågor i form av intervjuer där kvinnorna får berätta om sina upplevelser efter mastektomi. Forskningen kan ge en inblick i kvinnors vård och behov av vårdkontinuiteten samt öka förståelsen hos sjuksköterskan av patientens upplevelser. Det finns begränsningar i utbudet av forskningar inom det valda området som är upplevelser efter en mastektomi och för att öka kunskap krävs mer forskning inom området.
Självständighet
Arbetet har utförts med god samarbete där båda parterna har varit aktivt delaktiga.
Skribenterna har skrivit tillsammans alla delar och bidragit i processens alla steg.
Skribenterna har träffats och diskuterat så att båda är delaktiga. Patografierna fann
skribenterna tillsammans och delades upp, sedan bytes patografierna för att både ska kunna ta del av innehållet. Meningsenheterna togs ut tillsammans och sedan inkluderade och
exkluderades meningar efter diskussion. Mål sattes veckovis för när olika delar av arbetet skulle vara färdigt. Arbetet har genomförts med en god kommunikation.
Referenslista
Al-Ghazal, S. K., Fallowfield, L., & Blamey, R. W. (2000). Comparison of psychological aspects and patient satisfaction following breast conserving surgery, simple mastectomy and breast reconstruction. European Journal of cancer; 36, 1938-1943.
Akbari, M-E., Delshad, B., & Mousavizadeh, M. (2020). Outcomes of Breast Conservation Surgery and Modified Radical Mastectomy After Neoadjuvant Chemotherapy in Patients with Locally Advanced Breast Cancer. International Journal of cancer management, 13(2):
1-5. DOI: 10.5812/ijcm.14297.
*Babitz, A. (2018) Inte bara ett bröst. (1 uppl.) Vertigo förlag
Batista, K., Merces, M., Santana, A., Pinheiro, S., Lua, I., & Olivier, D. (2017) Feelings of woman with breast cancer: hopes and fears after mastectomy. Journal of nursing. 11(7):
2788-2794. DOI: 10.5205/reuol.10939-97553-1-RV.1107201719
Bayram, Z., Duma, Z. & Akin, S. (2014). Quality of life during chemotherapy and
satisfaction with nursing care in Turkish breast cancer patients. European Journal of Cancer Care, 23(5), 675–684. DOI: 0.1111/ecc.12185.
*Björkegren-Jones, K. (2014) Jag vill fan leva. Norhaven: Pocketförlaget
Boehmke, M., & Dickerson, S. (2005). Symptom, Symptom Experiences, and Symptom Distress Encountered by Women With Breast Cancer Undergoing Current Treatment Modalities. Cancer Nursing, 28(5). 382-389. DOI: 10.1097/00002820-200509000-00008.
Bäcklund, J., Sandberg, M., & Åhsberg, K. (2016). Bröst- och plastikkirurgi. I C.
Kumlien & J. Rystedt (Red.), Omvårdnad & Kirurgi (s. 345–361). Lund: Studentlitteratur AB.
Chronopoulou, K., Sakkas, D., & Damigos, D. (2016) Caregiving Burden and Psychological Distress of Breast Cancer Patients’ Husbands after Mastectomy. International Journal of Caring Sciences. 9(3):910.
Davies, C., Brockopp, D., Moe, K., Wheeler, P., Abner, J., & Lengerich, A. (2017).
Exploring the Lived Experience of Women Immediately Following Mastectomy. Cancer Nursing, 40(5):361-368. DOI: 10.1097/NCC.0000000000000413.
Dawe, D., Bennett, L., Kearney, A., & Westera, D. (2014). Emotional and informational needs of women experiencing outpatient surgery for breast cancer. Canadian Oncology Nursing Journal, 24(1), 20-30. DOI: 10.5737/1181912x2412024
Drageset, S., Lindstrøm, T., & Underlid, K. (2011). Being in suspense: women's experiences awaiting breast cancer surgery. Journal of advanced nursing, 67(9):1941-51. DOI:
10.1111/j.1365-2648.2011.05638.x.
Eriksson, K. (1994). Den lidande människan. (1. uppl.) Eriksson, K. (2015). Den lidande människan. (2. uppl.)
Folkhälsomyndigheten. (2020). Dödlighet i bröstcancer. Hämtad 2020-10-05 från https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/tolkad- rapportering/folkhalsans-utveckling/resultat/halsa/brostcancer-dodlighet/
*Frank, Å., Gran, A., Ryndqvist, E., & Arman, M. (2008) Bröstcancer - levd erfarenhet och faktabok. (1 uppl.). Ica förlag
Graneheim, U.H., & Lundman, B. (2004). Qualitative Content Analysis in Nursing Research:
Concepts, Procedures and Measures to Achieve Trustworthiness. Nurse Education Today, 24(2), 105–112.
Henricson, M. & Billhult, A. (2017). Kvalitativ metod. Henricson, M. (Red.), Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad (s. 111 - 120). Lund:
Studentlitteratur.
Holmberg, C. (2014). No one sees the fear: becoming diseased before becoming ill-being diagnosed with breast cancer. Cancer nursing, 37(3), 175–83.
DOI:10.1097/NCC.0b013e318281395e.
Jørgensen, L., Garne, J. P., Søgaard, M., & Laursen, B.S. (2015). The experience of distress in relation to surgical treatment and care for breast cancer: An interview study. European Journal of Oncology Nursing, 19(6), 612-618. doi: 10.1016/j.ejon.2015.03.009
Kjellström, S. (2017). Forskningsetik. Henricson, M. (Red.), Vetenskaplig teori och metod:
från idé till examination inom omvårdnad (s. 57 - 80). Lund: Studentlitteratur.
Kristensson, J. (2014) Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik för studenter inom hälso- och vårdvetenskap. Stockholm: Natur & Kultur
Loaring, J., Larkin, M., Shaw, R & Flowers P. (2014). Renegotiating sexual intimacy in the context of altered embodiment: The experiences of women with breast cancer and their male partners following mastectomy and reconstruction. Health Psychology: Official Journal of the Division of Health Psychology, American Psychological Association, 34, 426-36.
DOI:10.1037/hea0000195
Marques, C., Figueiredo, E., & Gutiérrez, M. (2015) Public health policies for breast cancer control in Brazil. Rev enferm UERJ, 23(2):272-278. DOI:
http://dx.doi.org/10.12957/reuerj.2015.13632
Oliveira, M. R., Mattias, S. R., Lemos Santos, I. D., Tomeleri da Fonseca Pinto, K. R., Colombo Gomes, N. C., & Wotzasek Cestari, M. E. (2018). Family facing breast cancer
diagnosis under the woman’s viewpoint. Journal of research: Fundamental Care Online, 10(4),932–935. DOI:/10.9789/2175-5361.2018.v10i4.932-935
Olsson, H. & Sörensen, S. (2011). Forskningsprocessen: Kvalitativa och kvantitativa perspektiv. (3. uppl.) Stockholm: Liber.
*Palmcrantz, U. (2011). Bröstresan. Stockholm: Frank.
Piot-Ziegler, C., Sassi, M-L., Raffoul, W., & Delaloye, J.L. (2010). Mastectomy, body deconstruction, and impact on identity: A qualitative study. British Journal of Health Psychology 15, 479-510. DOI:10.1348/135910709X472174
Rodrigues, S., Viana, T., & Andrade, P. (2015). The woman’s life after mastectomy in the light of Roy Adaptive theory. Journal of research: Fundamental Care Online, 7(4): 3292- 3304. DOI: 10.9789/2175-5361.2015.v7i4.
Runowicz, CD., Leach, CR., Lynn Henry, N., Henry, KS., Mackey, HT., Cowens-Alvarado, RD., Cannady, RS., Pratt-Chapman, ML., Edge, SB., Jacobs, LA., Hurria, A., Marks, LB., LaMonte, SJ., Warner, E., Lyman, GH., & Ganz, PA. (2015) American Cancer Survivorship Care Guideline. Ca Cancer J Clin. 2016;66:43-73. DOI:10.3322/caac.21319.
SFS 2003:460. Lag om etikprövning av forskning som avser människor. Hämtad från https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag- 2003460-om-etikprovning-av-forskning-som_sfs-2003-460
Skrzypulec, V., Tobor, E., Drosdzol, A., & Nowosielski, K. (2009). Biopsychosocial functioning of women after mastectomy. Journal of Clinical Nursing, 18(4), s.613-61.
DOI: 10.1111/j.1365-2702.2008.02476.x
Skärsäter, I. & Ali, L. (2019). Psykisk ohälsa. A K. Edberg & H. Wijk (Red.), Omvårdnadens grunder: Hälsa och ohälsa (3:e uppl., s.639.671) Lund: Studentlitteratur.
Socialstyrelsen (2018). Siffror i cancer 2018 - Populärvetenskapliga fakta om cancer.
Hämtad 2020-09-06 från https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint- dokument/artikelkatalog/statistik/2018-6-10.pdf
Socialstyrelsen (2019). Nationella riktlinjer för bröstcancer. Hämtad 2020-10-15 från https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/nationella- riktlinjer/nr-cancer-vetenskapligt-underlag-brostcancer.pdf
Svensk Sjuksköterskeföreningen (2017) Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska.
Hämtad 2020-09-05 från https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-
sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar- publikationer/kompetensbeskrivning-legitimerad-sjukskoterska-2017-for-webb.pdf
*Tenor, L. (2012). Hope. (1. uppl.) Norsborg: Recito.
Thomas-Maclean, R. (2004). Beyond dichotomies of health and illness: life after breast cancer. Nursing inquiry, 12(3): 200-209. DOI: 10.1111/j.1440-1800.2005.00268.x
