Episka Strider: Representation av historiska personer i Epic Rap Battles of History

1

EPISKA STRIDER

Representation av historiska personer i Epic Rap Battles of History.

EPIC BATTLES

Representation of historical figures in Epic Rap Battles of History.

Lisa Dahlin

Visuell Kommunikation, Malmö Universitet Kandidatuppsats, 15 hp

VT 2021

Handledare: Jakob Dittmar

Examinator: Tina-Marie Whitman

2

Abstrakt

Denna uppsats inspekterar visuella element från två filmklipp publicerade på Youtube- kanalen Epic Rap Battles of History, med syfte att undersöka hur en adaption av historiska personer gjorts för underhållningssyfte. Detta görs med grund i teorier om adaption av Linda Hutcheon och Jeremy Strong, samt med hjälp av Stuart Hall och Roland Barthes studier om representation och myter. Resultatet visar att tecken med starka konnotationer till vad som kan kallas den etablerade bilden av personerna används i form av kostym, bakgrund, och teknik/effekter, men att valen i form av uttryck frångår den etablerade bilden för att uppnå en satirisk bild som passar i den nya kontexten Rap Battle.

Abstract

This essay investigates visual elements of two different videos published on the Youtube channel Epic Rap Battles of history, in an attempt to analyse how an adaptation of historical people has been attempted for entertainment purposes. This is done by the use of theories on adaptation by Linda Hutcheon and Jeremy Strong, as well as with the help of Stuart Hall and Roland Barthes studies in representations and myths. The results show that signs with strong connotations to what can be called the established images of the historical people is used in the way of costume, background, and technology/effects, but that the choices concerning expression deviates from the established image to achieve a satirical image that fits into the new context of Rap Battle.

Sökord:

Keywords:

3

Innehållsförteckning

1. Inledning... 5

2. Bakgrund ... 5

2.1 Rap Battles ... 5

2.2 Epic Rap Battles ... 6

2.3 Begrepp ... 6

3. Problemområde & Syfte ... 7

3.1 Frågeställning ... 8

3.2 Avgränsningar ... 8

4. Teori ... 9

4.1 Adaption... 9

4.2 Representation & Myt ... 11

4.3 Karikatyrer ... 12

5. Relaterad forskning ... 13

6. Metod & Material ... 14

6.1 Tillvägagångssätt ... 15

6.1.1 Den Etablerade Bilden ... 15

6.2 Visuell analys ... 16

6.3 Urval ... 17

7. Analys & Resultat... 18

7.1 Kostymering ... 18

7.1.1 Denotation kostymering Moder Teresa ... 18

7.1.2 Konnotation kostymering Moder Teresa ... 19

7.1.3 Denotation kostymering Sigmund Freud... 21

7.1.4 Konnotation kostymering Sigmund Freud... 21

7.1.5 Denotation kostymering Che Guevara ... 22

7.1.6 Konnotation kostymering Che Guevara... 22

7.1.7 Denotation kostymering Guy Fawkes ... 23

7.1.8 Konnotation kostymering Guy Fawkes ... 24

7.2 Bakgrund ... 25

7.2.1 Denotation bakgrund Moder Teresa ... 25

7.2.2 Konnotation bakgrund Moder Teresa ... 25

4

7.2.3 Denotation bakgrund Sigmund Freud ... 26

7.2.4 Konnotation bakgrund Sigmund Freud... 26

7.2.5 Denotation bakgrund Che Guevara ... 26

7.2.6 Konnotation bakgrund Che Guevara ... 27

7.2.7 Denotation bakgrund Guy Fawkes ... 27

7.2.8 Konnotation bakgrund Guy Fawkes ... 27

7.3 Teknik/Effekter och Myt ... 27

7.4 Uttryck och Myt ... 28

8. Diskussion ... 29

Källförteckning ... 32

5

1. Inledning

Vi kan bara se historiska personer utifrån vårt eget perspektiv – något som påverkas av en stor mängd källor och den kontext vi lever i. Min första kontakt med vissa historiska personer skedde genom Youtube-kanalen ’Epic Rap Battles of History’. Det var jag såklart inte ensam om – de flesta födda kring 90-talet nickar uppmuntrande när man nämner den, och idag har kanalen fortfarande över 14 miljoner prenumeranter (ERB, 2019a). Att introduceras till historiska händelser och personer via en adaption eller filmatisering är idag en möjlighet, med tanke på det stora utbudet, men hur har de blivit anpassade för att passa in i den nya

kontexten? Genom att koppla adaptionsteori till semiologi vill jag ta reda på vilka tecken som används för att kunna filmatisera eller på annat sätt representera historia. Tecken innehåller mening, och är ett verktyg som kan användas för att analysera visuellt material på ett

detaljerat och grundligt sätt. Vad händer när dessa används medvetet för att konnotera till en historisk person? Är det överhuvudtaget möjligt att återskapa verkliga händelser på ett objektivt sätt?

2. Bakgrund

I bakgrunden presenterar jag information som är nödvändig för en förståelse för uppsatsens innehåll, samt begrepp som är viktiga att definiera tidigt.

2.1 Rap Battles

Rap battles, eller Battle Raps, är en tävling mellan två personer i rap. Ofta är det “freestyle- rap”, alltså en improviserad text, men författat material kan också framföras i vissa

sammanhang, enligt artikeln Your Introduction to Battle Rap (Tardio,2016). De tävlande har ett visst antal ronder på sig, ofta tre var men ibland inte mer än en. Tiden ska fördelas lika, och deltagarna turas om att framföra sina verser för varje rond. Vad som sägs under framträdanden kan variera stort - den enda egentliga regeln för en Rap Battle är att det inte finns några begränsningar för vad du får säga om din motståndare.

“Everything is disrespected, from loved ones, diseases, deformities and childhoods to mannerisms, “priorities,” parenting and relationships.” (Tardio, 2016)

6

Ingenting, enligt denna introduktionstext, respekteras i en Rap Battle. För att vinna ska en av deltagarna visa mer finess, bättre texter, humor och uppträdande. Detta avgörs antingen av en kvalificerad jury eller publiken. (Tardio, 2016)

2.2 EPIC Rap Battles

Epic Rap Battles of History är en Youtube-kanal skapad av Lloyd Ahlquist (EpicLloyd) och Peter Shukoff (Nice Peter). Kanalen har funnits sedan 2010 (ERB, 2019a) och uppstod från en improvisationsshow, där de båda grundarna bad publiken om förslag på två kända personer och framförde en improviserad rap-battle dem emellan (Humphrey, 2011).

Upplägget för deras över 80 publicerade filmklipp är att de läser på om två eller fler kända historiska eller fiktiva personer med någon slags koppling till varandra, och sedan klär ut sig till dessa och utför en Rap Battle. Dessa är oftast upplagda i form av ronder, där de var och en får lov att tala illa om den andra och prisa sig själva. En vinnare utses inte, utan lämnas att diskuteras av tittarna i kommentarerna under klippet. (Humphrey, 2011).

2.3 Begrepp

Historia och ”den etablerade bilden”. Med ”historia” menas en återberättad version av verkliga händelser – så som vi känner till historien idag, eller sättet den berättas på genom andra medier, narrativ, eller kontexter (Historia u.å.) Då man återberättar historia finns det ofta en målsättning att komma så nära det verkliga som möjligt. Det verkliga är dock något som upplevs, och till och med då upplevs olika från person till person, och därför blir en återberättning, i form av litterär text eller annat, aldrig exakt densamma (Strong, 2019). Vad som är den ”etablerade bilden” av historien är även det en tolkningsfråga, då det inte är möjligt att definiera hur olika historiska händelser eller personer uppfattas ”generellt”. En etablerad bild är därför något som inte ska ses som något definitivt, utan snarare ifrågasättas utifrån en individs egna uppfattning och förkunskap, i denna uppsats fall - min egna som

7

författare. Ytterligare förklaring till hur denna uppsats använder sig av den etablerade bilden, och vad det innebär för resultatet, finnes i avsnitt 6.1.

Tecken. Begreppet ”tecken” används i denna uppsats som en översättning av Saussures och därefter Stuart Halls etablerade benämning ”signs”. Dessa förklaras vidare i avsnittet teori.

Satir. Enligt Nationalencyklopedin är satir ”en framställning som är ironisk eller hånfull på ett elegant sätt”. (Satir u.å.) I brist på ett ord för en framställning som görs på ett mindre elegant vis, används satir i denna uppsats för att syfta till en vilja att förlöjliga eller driva med verkliga personer eller händelser.

3. Problemområde och Syfte

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur skaparna bakom Epic Rap Battles of History (härefter förkortat ERB) använt sig av tecken för att adaptera och placera historiska personer i en adaption med underhållningssyfte. Historia går inte att se fullt objektivt, då vi ständigt tittar tillbaka på världens historia genom vår egna koppling till det samhället vi är en del av (Strong, 2019). Detta gör att adaptioner av historiska personer är en komplicerad

kommunikationsprocess, som blir kraftigt påverkade av kontexten som de adapterats i och av den eventuella förkunskapen tittaren har. Att dessutom representera dessa personer visuellt, och i en adaption där igenkänning och satir står i fokus, kan utmana den etablerade bilden som tittarna ibland oundvikligen har sedan tidigare (Hutcheon, 2013).

Jag vill undersöka hur ERB har närmat sig en representation av den etablerade bild som finns av historiska personer, och sedan diskutera hur detta nyttjar underhållningssyftet, alltså den primära önskan att uppnå satir. Detta är intressant för alla visuella kommunikatörer som sätts i en situation där de tvingas göra kreativa val då de sätter historiska personer i en ny kontext, och oavsett resultatet av min undersökning så hoppas jag kunna erbjuda ett perspektiv på adaptionsprocessen mellan historia och kanaler som exempelvis Youtube. Jag kommer applicera Hutcheons teorier kring adaptioner mellan olika kreativa verk för att analysera adaptionen mellan verklighet och kreativ tolkning, och i och med det också ställas inför

8

utmaningen att definiera de två begreppen. Genom att utföra en semiotisk innehållsanalys av ERBs populära filmklipp från Youtube som behandlar historia i främst underhållningssyfte vill jag se hur den visuella informationen är gentemot andra källor som i större utsträckning bidragit till den etablerade bilden. Jag har valt att avgränsa mina få litterära källor främst till Nationalencyklopedin. För att kunna jämföra med visuellt material blir jag tvungen att definiera vad den etablerade bilden av personerna är. Detta gör jag genom att titta på

toppresultaten då man gör en sökning av personerna på google images. Syftet med att jämföra den visuella representationen mellan dessa kanaler är att med hjälp av Stuart Halls tecken och i förlängning teorier om denotation, konnotation, och myterse hur ERB förmedlar en

koppling mellan verklighet (så som skaparna själva ser den) och adaption.

3.1 Frågeställning

Hur används tecken för att adaptera historiska personer till karaktärer för underhållningssyfte i Epic Rap Battles of History?

Jag önskar få ytterligare klarhet i adaptionen från den etablerade bilden av historiska personer till de karaktärer som visas i ERBs filmklipp. Jag vill besvara frågan genom att undersöka vad som i detta fall förändrats eller representerats för att skapa karaktärerna, och diskutera vad dessa förändringar eller representationer kan ha för syfte.

3.2 Avgränsningar

En viktig avgränsning att förtydliga i denna uppsats är att jag enbart väljer att fokusera på hur skaparna bakom de två valda Youtube-klippen valt att representera och tolka de historiska personerna. Att undersöka hur den eventuella bilden tittarna har av de historiska personerna innan och efter visning, eller hur satir påverkar en allmän uppfattning av historia, skulle kräva ett betydligt större arbete för att åstadkomma några tydliga resultat.

Utmaningen i denna uppsats är inte bara mängden information och källor, och vad deras eventuella motiv är, utan även påverkat av att filmklippen är skapade från perspektivet av enbart två individer. Skaparna bakom ERB, bildar tillsammans inte en uppfattning om världen som går att likställas med alla de miljoner tittare som söker sig till deras kanal. Detta nämns

9

av Hutcheon, i form av valen en skapare gör då de adapterar något, och Hall, då han förklarar begränsningen av konceptuella kartor. Adaptionen blir, på grund av Nice Peter och Lloyd, en begränsad och vinklad version av alla de källor som använts i förarbetet för filmerna. Inte bara blir karaktärerna oundvikligen representerade ur ett amerikanskt perspektiv, utan flera tidigare konnotationer och myter som byggts genom deras individuella upplevelser och informationen de haft om personerna sedan tidigare.

Analysen som utförs är inte baserad på en traditionell filmanalys enligt Bordwells An Introduction to Film Theory på grund av att klippen inte följer en vanlig filmatisering av ett originalverk. Klippen följer heller inte det traditionella narrativet, utan är baserade på Battle Rap-konceptet. Visuellt innebär detta en annorlunda motiverad klippning och redigering som jag inte kommer beröra i denna uppsats. Istället undersöker jag tecken inom utvalda visuella element som är till större del påverkade av val inom karaktäriseringen av de historiska personerna.

Trots att det även hade varit intressant att analysera hur både det visuella materialet och innehållet i form av texten förhåller sig till Rap Battles så kommer jag i denna uppsats istället se formatet ’Rap Battles’ som en del av den kontexten klippen presenteras i, då det är mer relevant för visuell kommunikation.

4. Teori

4.1 Adaption

Definitionen av en adaption har visat sig varierande beroende på källa, och ERB behöver inte nödvändigtvis ses som en adaption. De är inte baserade på ett originalverk, så som Hutcheon definerar en adaption genomgående i hennes bok A Theory of Adaptation (2013), utan på historiska personer. Däremot kan allt skapande med grund i historia, hävdar Jeremy Strong i Straight to the Source…(2019), räknas som adaptioner, då återberättanden alltid påverkas utefter perspektiv, kontext, och eventuella motiv hos skaparna.

10

Att ta avstamp i Hutcheons teorier och applicera detta på historiska personer är fortfarande möjligt då de uppfyller två av de tre krav som Hutcheon räknar upp:

”An acknowledged transposition of a recognizable other work or works, a creative and an interpretive act of appropriation/salvaging, (and) an extended intertextual engagement with the adapted work.” (Hutcheon, s.8)

Då Strong refererar till all form av nedskriven historia som ”works”, och ERB använder sig av flertal sådana, så kan vi enligt detta analysera ERB som en adaption och ha stor

användning av både Hutcheon och Strongs teorier. Vilket eller vilka ”originalverk” som skaparna bakom de två klippen använt sig av är förstås mer svårdefinierat, och därför

förklaras detta ytterligare under 6.1 Tillvägagångssätt. ERB, som en adaption, blir intressant av två orsaker. Först, som Hutcheon talar om, är det intressant att identifiera motivationen bakom att adaptera något. Detta kan också refereras till som syftet bakom adaptionen.

Hutcheon tar upp att det kan finnas olika motivationer till att adaptera något. "The urge to consume and erase the memory of the adapted text or to call it into question is as likely as the desire to pay tribute by copying." (Hutcheon, 2013, s.7) Hutcheon föreslår här att det kan vara en bakomliggande tanke hos skaparna att genom adaption antingen radera eller hylla ett original, men på ett sätt som implicerar att det finns fler motiv än så. Sedan är det också av stor vikt att fundera över hur det adapterade verket påverkas av eventuell förkunskap. Som Hutcheon nämner så har adaptionen ett värde även om kännedom om originalet saknas, men det finns också mer information som görs tillgänglig genom att undersöka sambandet mellan det adapterade och adaptionen. (Hutcheon, 2013)

Hutcheon hävdar att en del av tjusningen i adaptioner, och det som gör de så populära idag, är att människor finner avslappning i repetition, men samtidigt vill bli måttligt överraskade. En välkänd historia, eller ett välkänt mönster, kan därför vara en bra grund att bygga en ny form av berättelse på. Att locka människor att titta på nya verk genom att använda sig av adaption är enligt Hutcheon bland annat av ekonomisk fördel, och Jeremy Strong (2019) tar också upp hur detta användes då satsningen på dyra filmatiseringar i början av filmskapande skulle motiveras.

Hutcheon tar upp hur vi ser på adaptioner i samband med det de adapterar. Hon beskriver detta genom att kalla adaptioner "hemsökta" av verket de baserats på. Då du ser en

filmatisering av ett litterärt verk, och är medveten om detta, påverkas din konsumtion av det adapterade verket. Detta påverkas alltså av förkunskap, och en adaption existerar också, som

11

Hutcheon citerar Benjamin (1968), som ett eget verk, med en egen aura, och kan analyseras fristående från det den baserats på.

4.2 Representation & Myt

Stuart Hall undersöker i sin bok Representation (2013) hur representation binder samman mening och språk till kultur, genom att ta avstamp i Saussures teori om tecken (signs) och Foucalts diskursiva teori. Dessa kan sammanfattas som två olika modeller i det som kallas

"the constructionist approach". (Hall, 2013, s.15)

Hall hävdar att representation sker i två olika steg. Vi använder oss ständigt av egna

uppfattningar och mentala representationer av både verkliga och påhittade saker vi stöter på.

Objekt existerar på ett sätt i världen, men också som en mental representation av objektet hos varje person som stött på det. Den mentala representationen kan därför representera en bredare och mer komplex version av ett objekt. (Hall, 2013)

För att kunna kommunicera dessa mentala representationer behövs ännu ett system för representation - språk. Om jag vill berätta för någon att jag sett en hund, så använder jag ett ord som vi båda delar förståelse för - hund. Anledningen till att vi kan använda oss av detta ordet - trots att det inte liknar konceptet "hund" på något sätt, varken i uttal eller utseende - är tack vare "codes", eller koder. (Bignell, 1997/2003) Dessa koder har blivit kulturellt befästa i sin betydelse, och det känns därför självklart för oss båda vad tecknet "hund" representerar.

Värt att notera här är att Hall förtydligar att allas konceptuella kartor, alltså våra egna uppfattningar och erfarenheter samlade till ett mentalt bibliotek, skiljer sig från varandra.

Även om vi delar språket så kan den mentala representationen förändras drastiskt mellan två personer.

I Halls verk från 2013 diskuterar han även teorier av den franska semiotikern Roland Barthes.

Roland Barthes hävdar också att mening skapas i två steg. Det denotativa, som är den

beskrivande nivån av mening, och det konnotativa, som bidrar med den kulturella meningen i dessa. Konnotationer förmedlar alltså en större, och varierande beroende på kulturell kontext, mening. (Hall, 2013, s.29) Barthes introducerar också konceptet "myths", eller myter, som ett abstrakt sätt att koppla ihop olika denotationer med varandra för att skapa en viss konnotation.

Han förklarar uppkommandet av nya sådana här myter som ett tecken som kommer att betyda något mer eller något annat än vad det gjorde från början, då tecken bär på dolda ideologier, värderingar, och system. Detta innebär alltså att objekt går att beskriva på ett denotativt sätt,

12

men då man applicerar sin egna eventuella förkunskap på dessa så går det att utläsa ytterligare information om objektet. Mytifiering är baserat på kultur och är därmed inte något som sker naturligt utan påverkan. När en myt skapas utgår det från något naturligt, som sedan genom konnotationer kommer att betyda mer eller något annat än vad det först gjorde (Bignell genom Hall, 2013). Viktigt att märka här är att denna ytterligare information är en tolkning, och som Hall poängterar så bidrar de aldrig till avslöjandet av någon slags absolut sanning (Hall, s.27).

Denna teori är relevant för uppsatsen då de historiska personerna, och tecken kring dem, kommit att representera något mer eller annat både innan och efter deras död.

Hall förklarar vidare att "språk" inte är en särskilt exkluderande term. Språk innebär tecken som står i förhållande till andra tecken, och därmed kan bära mening. Detta betyder att

"trafikmärken" skulle kunna ses som ett eget språk, bestående av flera olika tecken som bär en tydlig mening i hur man ska bete sig i trafiken.

4.3 Karikatyrer

Gombrich (2002) diskuterar vad som krävs för att en karikatyr eller liknelse av något från den verkliga världen representerat genom en målad bild ska uppfattas som liknande av tittaren.

Detta är relevant även då vi tittar på en rörlig representation av våra historiska karaktärer, och vilka egenskaper som valts ut för att skapa en liknelse som önskas uppfattas av tittarna.

“This is the secret of a good caricature - it offers a visual interpretation of a physiognomy which we can never forget and which the victim will always seem to carry around with him like a man bewitched.” (Gombrich, s.291).

Gombrich hävdar att en väl utförd karikatyr skapar en representation av en person som blir ihågkommen och en del av den etablerade bilden av personen i fråga. Användandet av ordet

”bewitched” förekommer i liknande sammanhang som Hutcheons hemsökning, och kan syfta till liknande fenomen. En karikatyr räknas som en adaption av verkligheten, där konstnären i fråga gjort en slags tolkning av den verkliga personen (Strong, 2019).

För att exemplifiera hemsökningen, eller ”the bewitched”, kan vi föreställa oss någon som är först med att göra en karikatyr av Che Guevara. Konstnären väljer att skapa en adaption där Guevara håller i en cigarr, kanske för att representera Kuba. Flera adaptioner görs, antingen

13

oberoende av varandra eller med avstamp i den första adaptionen, och allt eftersom en större publik utsätts för denna representation så befästs den kulturella konnotationen mellan ”cigarr”

och Che Guevara. Denna syn på adaption finnes även i Jeremy Strongs artikel från 2019;

"Likewise, it seems probable that early historical adaptations which addressed the lives of known historical figures (as opposed to—say—Scott’s invented characters) influenced the lineaments of all later biopics, irrespective of the extent to which those pictures drew from particular written originals." (Strong, 2019, s.170-171)

Han föreslår här att tidiga adaptioner och representationer av historiska karaktärer kan komma att influera senare verk, och därmed börjar fungera som sekundära källor. Härigenom kan man också se en koppling till Barthes myter, då tecken genom denna process kommer att betyda mer än, eller något annat än vad de betydde tidigare. Båda dessa berör min definition av vad jag kallar ”den etablerade bilden”. Uttrycket har blivit nödvändigt på grund av dessa fenomen som Gombrich och Barthes föreslår då det visar hur historier förändras genom adaptioner, och därmed utvecklar den etablerade bilden under en längre tid.

5. Relaterad Forskning

Jeremy Strong skrev 2019 en artikel om historiska händelser som film-adaptioner och diskursen kring vad som ses som adaptioner och hur vi tittar på källor. Strong tar upp hur historisk film är en bred genre där, oavsett hur mycket skaparen anstränger sig för att skapa ett rättvisande historia, en adaption liknande den man ser mellan en fiktiv text och tv/film sker.

Han diskuterar också hur texter som återberättar historiska händelser och personer även de kan ses som adaptioner, då det inte är möjligt att formulera de fullt objektivt och en viss mängd fiktion, tolkning, eller urval utgör en del av berättandet. (Strong, 2019) Det tas även upp hur benämningen "källa" kan röra så mycket mer än bara litterära återskapanden då det kommer till historisk kontext. Bland annat konstverk och artefakter används som

exempelkällor för uppfattning och vidareberättandet av historier (Strong, 2019, s.174). Då skaparna bakom klippen som studeras använt sig av en stor mängd källor, så jämförs också resultatet med den etablerade bilden, som i detta fall blir vår originalkälla. Strong fortsätter diskutera historisk film genom Jonathan Stubbs, som noterar att historia och historiska texter var ett tacksamt grundmaterial för att skapa de första mer påkostade filmproduktionerna.

Bland dessa nämns ‘Antony and Cleopatra’ (1908) och ‘Life of Napoleon’(1909). (Strong,

14

s.169). Strong förklarar även hur sådana sorters verk hämtat informationen den grundas på från en stor mängd olika källor, och detta är applicerbart även på klippen i denna uppsats . Liknande Gombrich så diskuterar han även till vilken grad tidiga adaptioner av historiska personer kan ha påverkat allt som följer därefter i form av den nya etablerade bilden. (Strong, 2019)

Trots att Strong lyfter många intressanta punkter så tar han inte ställning till vad han tror kan vara de långsiktiga konsekvenserna av adaptioner av historiska personer och händelser.

Därför kan det också vara intressant för uppsatsen att läsa vad Jonas Nordin, doktor i historia vid Stockholms universitet, skrev i ett debattinlägg i Svenska Dagbladet där han diskuterade popularisering av historia. Enligt Nordin är det ett vanligt förekommande argument att det inte ligger någon fara i att popularisera historiska personer och händelser, och att även om det förekommer faktafel så är det ett överkomligt pris för att väcka intresse för historia. Nordin hävdar att ett sådant tankesätt kan orsaka mycket skada, och att det i själva verket är bättre att inte veta något alls än att ha felaktig information. (Nordin, 2004) Detta ger en inblick i hur diskussionen kring representation av historia går, och trots att det är en kort text så visar den ett intressant perspektiv i relation till uppsatsen.

6. Metod och Materialurval

För att kunna utföra en visuell analys av det valda materialet som går att genomföra med den tidsramen jag har så är vissa avgränsningar nödvändiga. I ERB förändras mycket från det jag kallar den etablerade bilden, alltså det adapterade. Hutcheon diskuterar olika sätt att adaptera verk på, bland annat förändring i media, genre, och syfte. Eftersom vi kan anta att källorna som använts av ERB är av varierande mediaformer, så landar vårt fokus för denna uppsats på förändringen i genren (hur de representerats visuellt i filmklippen), och på syftet

(underhållning). Det finns viss problematik i detta, då ERB inte utgått från ett specifikt verk som begränsas till en genre, och därför diskuteras detta genre-byte ytterligare som en adaption från en ”etablerad bild”, alltså ett samlat begrepp för flera tidigare utförda adaptioner och representationer. Syftet är något tydligare definierat, då det nya verket publicerats på en kanal

15

som främst är av underhållningssyfte, där målet inte är att informera med hjälp av humor utan snarare att med hjälp av information skapa humor. Underhållningssyftet definieras i denna uppsats som den primära önskan att uppnå satir.

6.1 Tillvägagångssätt

Jag har nu redogjort för samt förklarat termer inom semiotik och adaptionsteori, och hur dessa kommer att anknytas i uppsatsen. Senare kommer jag redogöra i mer detalj för hur jag valt mitt primära material – filmklippen, men för att förstå hur jag tittar på det som en behöver jag först definiera materialet som representerar det Hutcheon skulle kalla ”originalverk”.

6.1.1 Den Etablerade Bilden

Materialet för denna undersökning består inte enbart av ERBs filmklipp. Eftersom jag vill se hur dessa historiska personer representeras annorlunda i en adaption med

underhållningssyfte, så måste jag även se till information som redan finns tillgänglig om de historiska personerna och som kan ha använts som källor för adaptionen till ERB. Detta kommer resultera i att analysen blir komparativ – hur presenteras karaktärerna i denna kanal med syfte att underhålla i jämförelse med hur de presenteras i kanaler med informativt syfte. Detta är lättare sagt än gjort, då vi som Strong hävdar sällan (om någonsin) kan förmedla något utan att syftet påverkas av eventuella egna tolkningar och agendor. (Strong, 2019)

Enligt Hutcheon så behövs det ett originalverk för att skapa en adaption. Enligt Strong kan det finnas flera ”originalkällor”, och dessa kan vara både litterära och visuella. För att definiera det så kallade ”originalverket” i våra två klipp så använder jag mig istället av uttrycket ”den etablerade bilden”. Detta gör jag för att koppla adaptionsteorin till Halls teori om representation, då de trots att de historiska personerna har funnits på riktigt även existerar som mentala representationer. Den etablerade bilden definieras i denna uppgift genom litterära källor, exempelvis för födelseår och yrken, men framför allt genom att titta på toppresultaten av bildsökningar på google.se. Denna breda sökform används eftersom den erbjuder ett stort antal representationer som setts av ett stort antal människor,

16

och därför kan antas ha bidragit till en större grupp människors etablerade bild av personerna. Denna sökform kommer påverkas av eventuella dolda algoritmer, och i förlängning av min egna bakgrund som svensk. Eftersom detta inte går att undvika så är det viktigt att påpeka att det är inom detta ramverk som den komparativa delen av undersökningen genomförs.

6.2 Visuell Analys

Jag har för avsikt att utföra en semiologisk innehållsanalys av TVÅ av de totalt 82 publicerade klipp som finns på Youtube-kanalen ERB. Analysen kommer fokusera på de tecken som syns i framställandet av de historiska personerna i form av fyra avgränsande kategorier. Detta på grund av att en fullständig filmanalys där exempelvis komposition och klippning spelar roll skulle bli ett för stort område att undersöka, och inte är nödvändigt för att få en bild av karaktäriseringen. Jag kommer istället undersöka på vilka sätt karaktäriseringen använder sig av tecken och konnotationer för att efterlikna eller frångå den etablerade bilden som finns av historiska personer. Detta innebär att jag kombinerar en semiologisk analys enligt Gillian Roses Visual Methodologies (2016) med en komparativ analys, då jag ställer den etablerade bilden (originalverket) mot ERB (adaptionen). Analysen är upplagd så att jag går igenom en kategori åt gången. Under de två första kategorierna, kostymering och

bakgrund, fokuserar jag på att analysera karaktärerna genom först denotation, sedan

konnotation. Under den andra halvan av analysen, teknik/effekter och uttryck, går jag djupare direkt och fokuserar på myter och hur dessa förstärker eller försvagar den etablerade bilden.

De fyra kategorierna valdes ut efter att materialet redan setts, och ansågs ha störst inverkan på karaktäriseringen av de historiska personerna. Valet motiverades också av de teorier jag valt att använda, då det gick att utläsa denotativa och konnotativa tecken som även blev synliga vid jämförelse av det som användes som representation för den etablerade bilden.

Viktigt att påpeka igen är att kontexten ÄR större än två filmklipp och fyra personer. Mycket av tolkningen utgörs också av publiken, och vad de kan förvänta sig redan innan de klickar på ett klipp. Detta, såväl som hur materialet påverkar och mottas av publiken, har jag inte

möjlighet att undersöka i denna uppsats. Därför väljer jag att undersöka vad skaparna av klippen har valt att framhäva, i vilka fall de valt att frångå informationen de jobbat med, och hur detta resulterat i en adaption som uppfattas som framför allt underhållande och sekundärt informativ.

17

6.3 Urval

Jag bestämde mig för att göra ett urval av klipp för att kunna titta närmre på

adaptionsprocessen i detalj och förhoppningsvis kunna applicera det jag fann på flera klipp.

Då de på kanalen kommit ut med hela 82 klipp så valde jag att basera mitt urval på ett antal kriterier. Klippen är för enkelhetens skull benämnda nedan kronologiskt efter ordningen de lades upp, och markeras i färg då de elimineras som alternativ för undersökningen.

Figur 1: Tabell för urval av filmklipp.

För det första så avgränsade jag urvalet genom att sålla bort alla battles innehållande en fiktiv karaktär, som exempelvis Ronald McDonald eller Freddy Krueger (se gul markering), då detta skulle komplicera uppfattningen om en etablerad bild och ett kreativt verk som jag ville undersöka. Det skulle bli en större utmaning att jämföra en person med historisk bakgrund jämte en person som skapats för underhållningssyfte från början, och därför inte adapterats på samma vis. Jag ville inte heller analysera filmer där endast en av karaktärerna var en historisk person, på grund av att detta hade dubblat mängden filmer jag hade behövt analysera. Denna avgränsning gjordes alltså för att undvika att blanda karaktärer som adapterats enbart från film eller dylikt med historiska personer.

Därefter avgränsade jag genom att välja bort de som innehöll en levande eller nyligen levande person (se blå markering). Detta inkluderade bland andra Michael Jackson och Steve Irwin.

Detta eftersom uppfattningen och informationen om personerna fortsätter förändras, och man behöver inte enbart förlita sig på historiska källor. Uppfattningen och attityden mot historiska personer kan förstås också förändras då man gör nya upptäckter eller sätter de i kontext till dagens samhälle, men detta sker troligtvis långsammare.

Jag valde sedan bort de klipp som innehöll fler än två personer (se grön markering), då det överkomplicerade analysen och rubbade det vanliga Battle Rap – formatet.

18

Av de åtta klipp som återstod baserade jag mitt val på de personer som jag såg som mest internationellt kända, och inte var aktiva så långt bak i tiden att det inte finns tillräckligt med information om dem. Bland de som valdes bort fanns till exempel Theodore Roosevelt och Frederick Douglass, som är mer relevanta ur ett amerikanskt perspektiv. Resultatet blev istället en blandning bestående av Guy Fawkes, Che Guevara, Moder Teresa och Sigmund Freud.

Min egna förkunskap bidrog förstås också till valet, då jag gjorde bedömningen efter vilka som var mest kända för mig. Med det sagt så har jag trots kännedom ingen som helst expertkunskap om någon av de utvalda personerna, något som jag hoppades kunde öka min förståelse för den etablerade bilden.

Figur 2: Miniatyrbild och titel för klippet ”Guy Fawkes vs Che Guevara” (skärmbild tagen 26/03-2021)

Figur 3: Miniatyrbild och titel för klippet ”Mother Teresa vs Sigmund Freud” (skärmbild tagen 26/03-2021)

7. Analys och Resultat

För att analysera det utvalda materialet har jag alltså valt att dela upp mitt primära material i fyra olika visuella element som jag går igenom en åt gången: Kostym,

bakgrund, teknik/effekter, och uttryck. Under de två första kategorierna fokuserar jag på denotation och konnotation, medan den andra halvan fokuserar mer direkt på myter. Jag jämför löpande mina fynd med vad jag motiverar kan ses som den etablerade historiska

19

bilden, och kan därför börja utläsa vad resultatet och syftet med de visuella elementen blir utefter adaptionsteorins ramar.

7.1 Kostymering

Figur 4: Skärmbild [00:06] vid presentationen av Moder Teresa. (03/04-2021)

7.1.1 Denotation Moder Teresa

Moder Teresa syns först ut i filmklipp 1 – Mother Teresa VS. Sigmund Freud. Hon är klädd i en vit sari med tre blåa streck i kanten, en utstyrsel som historiska Moder Teresa sägs ha burit från 1948 till och med hennes död 1997 (Stuti, u.å.) (CNN). Utstyrseln inkluderar även ett kors i trä över vänster bröst, sandaler, och ett vitt radband. Skådespelaren har sminkats för att se äldre ut.

7.1.2 Konnotation Moder Teresa

Trots att sarin och hennes ålder inte varit något Moder Teresa haft under hela hennes livstid, så används de som konnotativa tecken för att representera en mer etablerad bild av henne.

Detta går att se i figur 5 nedan, som är toppresultatet vid en bildsökning av ”Mother Teresa”

på Google.se. Som Hall uttrycker så har alla olika konceptuella kartor, men ERB har genom användandet av det som kommit att bli den etablerade bilden hittat kulturella koder som

20

överlappar med så många sådana som möjligt. Då Moder Teresa bar, och representerades i form av avbildningar, sarin under en lång tid så har dessa kommit att innehålla mening med kopplingar till varandra, och andra bredare konnotationer som till exempel välgörenhet eller helighet. Detta innebär till exempel att tiden då hon var som mest välkänd, det vill säga den senare delen av hennes liv, fungerar bättre som en tydlig representation av Moder Teresa.

Figur 5: Toppresultat av sökningen "mother teresa" på google.se (Mother Teresa) (17/04-2021)

Figur 6: Skärmbild [00:09] vid presentationen av Sigmund Freud. (03/04-2021)

21

7.1.3 Denotation Sigmund Freud

Karaktären Sigmund Freud är klädd i en tweed-kostym, med ett fickur som hänger i en kedja från västen och en fluga om halsen. Innanför västen har det vadderats för att skapa intrycket av att han är lite tjockare. Han har på sig ett par tjocka, runda glasögon och ett tjockt vitt skägg, men har bakåtkammat hår som tunnas ut på toppen av hjässan. Han syns även vid några tillfällen utan sin kavaj och med en hatt liknande en fedora.

7.1.4 Konnotation Sigmund Freud

Då vi jämför detta med vad som syns i vår sökning av Sigmund Freud så verkar kostymen fungera som ett konnotativt tecken till den etablerade bilden, och trots att de tjocka

glasögonen inte förekommer i varje bildkälla så fungerar de som ett tecken som konnoteras med inte bara en akademisk prestation, utan även som en representation av Freud i sin professionella roll då han sitter vid ett skrivbord eller verkar undersöka viktiga papper.

Gombrich teorier är också applicerbara. Då Freud vid upprepade tillfällen representerats med dessa lite ovanliga glasögon så har det också blivit en del av en karikatyr av Freud, ett tecken som används för att framhäva liknelse. De denotativa tecknen ”glasögon” och ”vitt hår” bär också på konnotationer till ålder, och kan därigenom också innehålla andra meningar som exempelvis auktoritet.

Figur 7: Toppresultat av sökningen "sigmund freud" på google.se (17/04-2021)

22 Figur 8: Skärmbild [00:08] vid presentationen av Che Guevara. (03/04-2021)

7.1.5 Denotation Che Guevara

I klipp 2 – Guy Fawkes VS. Che Guevara är den sistnämnde först ut. Karaktären Che har kostymerats i militära stövlar, löst åtsittande byxor, och en längre jacka som har fästs på plats med ett bälte som det står US på i midjan. På huvudet har han en basker med vad som ser ut som en läderkant besmyckad med en stjärna på framsidan. Håret är axellångt och han har också ett frissigt skägg och en mustasch. Han syns under stor del av filmen hålla ett gevär, och vid ett annat tillfälle en cigarr.

7.1.6 Konnotation Che Guevara

Då Che Guevara blev känd i militära och politiska sammanhang så är det också en del av hans representation. Han har också på grund av det politiska engagemanget, där motivationen till representation varierar stort, genomgått en hel del mytisering. Artiklar på enbart detta ämne har publicerats tidigare, där man diskuterar utefter vilka motiv bilden av Che Guevara förändrats över tiden (Rowlandson, 2010). Geväret som syns i karaktärens presentation syns inte representerat i sökningen, och bidrar därför till en mer aggressiv bild av Che i adaptionen.

Detta kan motiveras av kontexten ”Rap Battle”, då det är uppmuntrat att vara aggressiv.

(Tardio, 2013) Cigarren förekommer dock ett flertal gånger, som en tydlig konnotation till den etablerade bilden

23 Figur 9: Toppresultat av sökningen "che guevara" på google.se (17/04-2021)

Figur 10: Skärmbild [00:06] vid presentationen av Guy Fawkes. (03/04-2021)

7.1.7 Denotation Guy Fawkes

Sist presenteras karaktären Guy Fawkes i en hög ”capotain”-hatt. Hatten har också stora fjädrar i svart och rött fäst i spännet. Han har svarta skor, även de med spännen, och höga vita strumpor. På grund av den mörka bakgrunden är det lite svårt att se övergången mellan de

24

olika svarta plaggen, men det ser ut som att han bär ett par knäbyxor och över det en jacka med knappar och accentuerade axlar. Även Fawkes bär ett bälte i midjan. De har sminkat Nice Peter, som skådespelar även denna karaktär, så att han nu bär ett format skägg och en mustasch. Vid några tillfällen syns han med en värja, och i presentationen (se figur 9) håller han också en Guy Fawkes-mask framför ansiktet.

7.1.8 Konnotation Guy Fawkes

Dessa masker har kommit att representera mer än bara den historiska personen, och kallas ibland för ”Anonymous-mask”, efter en känd hacker-grupp som använt sig av dem (Waites, 2011). Maskerna förekommer även vid sökningen ”Guy Fawkes” och verkar därför vara en väl etablerad visuell representation av denna person som vi inte har många andra källor till.

Som både Hutcheon och Strong påpekar så har de första adaptionerna genomgått minst mängd mytisering, medan de senare adaptionerna som exempelvis filmen ”V for Vendetta”, baserats på flera sekundära källor. Filmen är en adaption på en bok av Alan Moore, som i sin tur har tagit inspiration av den historiska personen och de källor som för författaren fanns

tillgängliga. Den stora hatten förekommer dock som ett konnotativt tecken till Fawkes i både det adapterade och adaptionen, och kan även erbjuda tittaren en konnotation i form av tidsperiod eftersom de inte är vanligt förekommande i dagens mode.

Figur 11: Toppresultat av sökningen "guy fawkes" på google.se (17/04-2021)

25

7.2 Bakgrund

Figur 12: Skärmbild [00:52] från klippet "Mother Teresa vs Sigmund Freud” (16/04-2021)

Bakgrunderna till karaktärerna hålls till stor del konstant, och uppkommer enbart bakom den person det representerar. Denna delning av skärmen skapar intrycket av att

karaktärerna är i olika rum eller existerar i olika verkligheter, trots att de kan kommunicera med varandra.

7.2.1 Denotation Moder Teresa

Moder Teresa syns framför en ljusblå bakgrund med vita moln. De denotativa tecknen säger oss i detta fall inte mycket, och det är därför vårt kulturella sammanhang kommer att spela roll.

7.2.2 Konnotation Moder Teresa

Då Moder Teresa är känd som ett helgon och katolik, som hävdade att hon handlade som en förlängning av gud (Moder Teresa, u.å.), så drar vi konnotationen att det är detta

himmelen representerar. En person som inte besatt förkunskap om denna historiska person

26

skulle, som Hutcheon nämner, vara fri att utföra en tolkning av detta som ett originalverk och kanske därför komma till en annorlunda mening – som att Moder Teresa skulle haft förmågan att sväva.

7.2.3 Denotation Sigmund Freud

Teresas motståndare, Sigmund Freud, syns istället framför vad som påminner om en orientalisk matta, med ett upprepande mönster i mörka och varma färger.

7.2.4 Konnotation Sigmund Freud

Den röda färgen, i kontrast till den blåa på andra halvan skärmen, bär konnotationer till starka känslor - däribland kärlek, passion, ilska, och lust (Bourn, 2011). Denna

konnotation kan bidra till porträtteringen av Freud då han framför allt är känd som grundaren till dagens psykoanalys i form av sina teorier som cirkulerade just sådana känslor.

Figur 13: Skärmbild [00:21] från klippet "Guy Fawkes vs Che Guevara" (16/04-2021)

7.2.5 Denotation bakgrund Che Guevara

Che Guevara omringas även han av en stark röd färg, och med streck som strålar från mitten.

27

7.2.6 Konnotation bakgrund Che Guevara

Trots att Che, likt Freud, påverkades av känslor som färgen röd konnoteras med i form av passionen och ilskan hos de som driver revolutioner, så finns ytterligare konnotationer att läsa in genom detta tecken, åter igen beroende av förkunskap. Che Guevara hade kommunistiska åsikter (Che Guevara, u.å.), och kommunism konnoteras ofta med färgen röd (Ghosh, 2011).

Flera adaptioner, och som nämnt tidigare med varierande bakomliggande motivation och syfte, har gjorts på Che, och även dessa har använt sig av tecken med kommunistiska konnotationer.

7.2.7 Denotation bakgrund Guy Fawkes

Karaktären Guy Fawkes står i vad som ser ut som en underjordisk tunnel, med mörka väggar och facklor. Det står ett tjugotal stora tunnor bakom honom.

7.2.8 Konnotation bakgrund Guy Fawkes

Genom det vi denoterar i Fawkes bakgrund kan vi också se konnotationer till det han gjort sig mest känd för – sitt försök till en terrorattack mot Westministerpalatset i London (Guy

Fawkes, u.å.). De stora tunnorna konnoteras till krut, och den underjordiska tunneln blir en representation av platsen som Fawkes arresterades på.

7.3 Teknik/effekter och myt

Den mest slående effekten är valet att presentera två av karaktärerna (Sigmund Freud och Che Guevara) i svartvitt. Det blir en kontrast som skiljer de båda tävlanden åt i båda filmerna, och ändå tyder på att de lever i olika verkligheter trots att de kan kommunicera. Anledningen till detta kan åter igen vara att representera den bilden den stora massan har fått av dessa personer genom upprepade adaptioner som skapat myter. Moder Teresa, den som levt närmst oss i tiden, dog 1997, då hon fortfarande var aktiv i världens ögon. Detta gör att det finns mycket dokumenterat material av henne i färg, som en äldre kvinna. Detta blir ytterligare befäst som en del av myten då man tittar på representationerna som syns i figur 5. Då majoriteten av

28

bilderna är tagna i färg under den senare perioden av Moder Teresas liv, kan vi anta att detta blivit en mer visuellt etablerad bild av henne som historisk person. Myten som omger Moder Teresa gör alltså att vi förväntar oss att se henne i färg.

Av en helt annan anledning ser vi även den mest avlägsna karaktären Guy Fawkes (död 1606) i färg. Den visuella bilden av Fawkes är mindre etablerad, och har undergått mytifiering på grund av tidigare adaptioner till både litteratur och rörlig bild. År 1606 fanns det förstås inte någon kamera att fånga honom med, och därför består en stor del av hans första resultat-bilder utav målade porträtt. Trots att dessa bilder förekommer i både färg och svartvitt så har ERB valt att presentera honom i färg. Detta kan också bero på att han tidigare presenterats så i exempelvis filmen V for Vendetta, trots att kostymen i det fallet skiljer sig från vad man enligt äldre avmålningar och beskrivningar antar att den såg ut. Filmen verkar i detta fall satt större avtryck, och denna adaption av en adaption gör att tittarna förväntar sig se en representation av Guy Fawkes i färg.

Che Guevara (död 1967) och Sigmund Freud (död 1939) visas båda i svartvitt i sina klipp, och detta stämmer väl överens med vad vi ser i deras första sökresultat. I betydligt större mängd gråskala etableras en tydlig bild av de historiska personerna. Då man troligtvis utsatts för bilder i svartvitt av dem i större utsträckning, blir det genom samma fenomen som Gombrich tar upp vid skapandet av karikatyrer (2002) också lättare att känna igen dem om de

representeras så i framtiden – trots att färg är ett alternativ.

Andra effekter som bidrar till representationen av karaktärerna är exempelvis det sken som omger Moder Teresa, som fungerar som en konnotation till helighet och syftar till att Moder Teresa heligförklarades 2016 (Moder Teresa, u.å.). Manipulationen av bakgrunden till Sigmund Freud kan tolkas på liknande sätt, då det rörliga mönstret uppfattas som aningen hypnotiskt, något som också var en del av Freuds tidigare studier kring hypnos. (Sigmund Freud, u.å.)

7.3.1 Uttryck och myt

Uttryck används här som ett samlingsord för de val skådespelarna har gjort i form av

ansiktsuttryck, gestikulering, hållning och större rörelser. Detta avsnitt skiljer sig skarpt från de tidigare diskuterade resultaten, då man ser ett avvikande från försöken att representera personerna realistiskt gentemot den etablerade bilden. Moder Teresa syns vid något tillfälle

29

göra en handvolt, Sigmund Freud utför någon slags juckande dans, Che Guevara gör danssteget ”masken”, och Guy Fawkes syns lyfta kruttunnor över huvudet. I den etablerade bilden framställs dessa personer som allvarliga och seriösa, och det är inte en del av tittarens förväntningar att de skulle bete sig på det sättet. Syftet med en Rap Battle är ju däremot att förlöjliga, vara kaxig, och bjuda på underhållning, och det är detta som blir den mest

betydelsefulla förändringen i adaptionsprocessen. ERB har i övrigt gjort ett utförligt arbete för att representera de historiska personerna så liknande den etablerade bilden som möjligt, och som Hutcheon säger så är det också en del av det som lockar med en adaption – att se något vi känner till sedan innan. Överraskningsmomentet blir i detta fall hur karaktärerna uttrycker sig, och i och med att syftet förändrats har kreativa representationer gjorts av hur skaparna tycker att de ska agera i en sådan ny kontext.

8. Diskussion

Jag förväntade mig inte mycket av en kanal grundad på komik i form av noggrannhet i detaljer när det kom till den visuella representationen av de historiska karaktärerna. Men då jag i början av arbetet slogs av den enorma mängden källor som fanns att använda för de historiska karaktärerna så insåg jag vilket enormt forskningsarbete som måste legat bakom de knappt tre minuter långa klippen. Till och med då man bortser från texterna, som utgör en stor del av materialet. Det jag såg genom min analys var att tecken i kostymering, bakgrunder, såväl som effekter använts för att representera en karaktär som liknade den etablerade bilden av de historiska personerna så mycket som möjligt.

Tecken med starka konnotationer, så som Moder Teresas sari eller Sigmund Freuds glasögon, gör att karaktärerna känns igen direkt. De verkar också ha använt sig av så många sådana tecken som möjligt, något som förstärker igenkänningen trots att vi kanske aldrig sett de historiska personerna med all denna rekvisita och kostym vid samma tillfälle innan. På detta sätt har karaktärerna byggts upp på ett liknande vis som Gombrichs karikatyrer.

Även tecken som man kanske inte först tänker på, så som valen gjorda i teknik/effekter, bidrar tydligt till representationen. Det mest slående, och som också skulle vara enkelt och intressant att applicera på fler klipp, är valet att representera Freud och Che i svartvitt. Det stämmer väl överens med den etablerade bilden, och är enligt mig ett bevis för att denna sortens

30

representation gjordes med mening. Hade målet vara att skapa en representation så nära

”verkligheten” som möjligt så hade de förstås varit i färg. På grund av detta har arbetet påverkats mycket av just skillnaden mellan en ”etablerad bild” och det man i vanligt språk skulle kalla ”verklighet”. Stuart Hall är tydlig med skillnaden mellan objekt och mental representation, och detta tycker jag är något som inte övervägs tillräckligt i diskussioner kring historia. Att ERB utför en adaption, som måste tas med en nypa salt, är tydligt eftersom underhållningssyftet är tydligt. Samtidigt vill jag hävda att gränsen mellan informativa källor och underhållning är tunnare, och utbudet av ”roligt presenterad fakta” större än någonsin på Youtube och andra plattformer. Det jag tycker är viktigt att tänka på ur ett etiskt perspektiv är vilken del av historien man väljer att representera så korrekt man kan, och vad man väljer att förändra för ett underhållande syfte. Då man gör dessa valen, anser jag, att man bidrar till att utveckla den etablerade bilden, och konsekvenserna av detta kan vara svåra att se direkt. Som tidigare nämnt skapas myter genom upprepade adaptioner, ofta över en längre tid. Detta innebär att adaptioner som behandlar verkliga personer eller händelser kommer att påverkas av detta mer desto längre bak i tiden det sträcker sig. Jag tänkte nog också undermedvetet på detta under mitt val av material, då jag valde att bortse från karaktärer långt bak i tiden, som jag redan ansåg för omringade av myter. Det är omöjligt att enbart genom denna

undersökning avgöra ifall sådana här adaptioner har främst positiva eller negativa samhälleliga konsekvenser, om de uppmuntrar till historiekunskap genom sina populära adaptioner, eller om det som Jonas Nordin diskuterade i sitt debattinlägg är skadligt för den historiska vetenskapen. Det vi kan konstatera tack vare Hutcheon, Strong, och Gombrich är att de som utsätts för adaptionen kommer påverkas av den i framtiden, och att tittarnas etablerade bild av personerna påverkas. Jag hoppas också att fler än jag själv ska få upp intresset för denna frågan, och att diskussionen kring representation och adaption av historia blir mer synlig.

Che Guevaras vapen används som ett tydligt tecken, som representerar hans handlingar mer än vad vi ser i toppresultaten av vår bildsökning. Den etablerade bilden kan ha valt att frångås på grund av förändringen i kontext, då ökad aggressivitet ofta är en del av en Rap Battle. De förändringar som har gjorts verkar motiverade antingen av förändringen i kontext, för att karaktärerna ska agera mer utefter ett typiskt Rap Battle-format, eller av förändringen i syfte.

Avsnittet ”uttryck” visar på en plötslig kontrast i representationen, och jag vill hävda att det är i detta skede (i kombination med texterna) som ERB uppnår satir och uppfyller sitt

underhållningssyfte. Hur humor fungerar är förstås ännu ett intressant forskningsområde, men

31

jag tror att kontraster i detta fall är en mycket viktig del. Det extrema och icke-representativa uttrycket hade med andra ord inte fungerat lika väl om de inte redan befäst en så liknande etablerad bild, som fick oss att tänka att det verkligen var Moder Teresa, inte en ung

skådespelerska, som gjorde den där handvolten. Valet av hur karaktärerna representerades i förhållande till varandra, och att just de personerna valdes att möta varandra, kan ha

motiverats av samma tanke. Genom att till exempel förstärka Moder Teresas helighet genom konnotativa tecken som en himmelsk bakgrund och strålande ljus, blir hon en extrem kontrast mot ateisten och den juckande Freud.

Jag har genom detta arbete fått en förståelse för Hutcheons teori, och syftet bakom att hålla definitionen av adaption till skapade verk då man vill analysera något. Denna uppsats har varit en hinderbana, mycket på grund av problematiken i att jämföra, eller för den skull ens

definiera verklighet och fiktion. Jag har fortfarande inget tillfredsställande svar på vad man kan hävda var ”originalverket” som ERBs adaption byggdes på, och jag misstänker att det inte skulle vara möjligt att definiera utöver den etablerade bilden, som ju bara är en liten

(personligt vinklad) del av det. Historia är mer vinklat än vid första anblick, och mängden information som finns om internationellt kända personer är i sin tur baserad på ytterligare källor, där vi inte kan analysera motivationen eller sanningshalten bakom det. Men trots det att vi aldrig kommer kunna representera verkligheten på ett objektivt sätt, oavsett medie, syfte eller genre, tror jag att en medvetenhet kring hur denna process går till, vad det får för

konsekvenser, och hur det utvecklar den etablerade bilden hjälper då man vill adaptera historiska händelser eller personer för ett nytt syfte ansvarsfullt.

Hur har då tecken använts för att adaptera våra historiska personer? Vi kan konstatera att tecken som väl representerar den etablerade bilden har använts flitigt vid kostymering, bakgrunder, och teknik/effekter. Gärna så många etablerade tecken som möjligt. Det som förändrats är hur karaktärerna beter sig i form av uttryck i den nya kontexten Rap Battle. De är mer aggressiva, atletiska, och oseriösa på ett sätt som vi aldrig tidigare upplevt de

historiska personerna. Denna överraskning bidrar till en komisk effekt, samtidigt som vi med hjälp av vår etablerade bild av personerna kan uppskatta det på ett annat sätt. Kanske kommer vi efter vi sett dessa klipp på Youtube ha en ny, mer utvecklad, bild av de historiska

personerna som representeras.

32

Källförteckning

Bignell, Jonathan. 1997/2003. Media Semiotics: An Introduction. 2nd edition. Manchester:

Manchester University Press.

Bordwell, David, Thompson, K. and Smith, J. 2017. Film art : an introduction. Eleventh edition. McGraw-Hill Education.

Bourn, Jennifer. Color Meaning: Meaning of the Color Red. Bourn Creative. 25/02-2011 https://www.bourncreative.com/meaning-of-the-color-red/ (hämtad 15/05-2021)

Che Guevara. (u.å) I Nationalencyklopedin.

https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/ernesto-che-guevara (hämtad 16/05-2021)

CNN. The Story behind Mother Teresas Sari. [video]

https://edition.cnn.com/videos/world/2016/09/02/story-of-mother-teresa-sari-sdg- orig.cnn/video/playlists/the-catholic-church/ (hämtad 10/05-2021)

ERB. (2019a). Mother Teresa vs Sigmund Freud. Epic Rap Battles of History. [video]

https://www.youtube.com/watch?v=GoPn-YVAW8I&t=52s (hämtad 04/05-2021)

ERB. (2019b). Guy Fawkes vs Che Guevara. Epic Rap Battles of History. [video]

https://www.youtube.com/watch?v=Yow_BJeb8TI (hämtad 04/05-2021)

Ghosh, Palash. (2011) Why is The Color Red Associated with Communism? International Business Times. https://www.ibtimes.com/why-color-red-associated-communism-295185 (hämtad 15/05-2021)

Gombrich, Ernst. 2002. "The Experiment of Caricature" in: Gombrich, Ernst: Art and Illusion. Phaidon, 2002; 279-303.

Hall, Stuart. 2013. Representation. 2nd edition. London: Sage publication.