DEN SVENSKA JÄRNVÄGEN sven Bårström Pelle granbom

Boken ”Den svenska järnvägen”

• är framtagen av Sven Bårström och Pelle Granbom på uppdrag av Trafikverket

• speglar det svenska järnvägssystemets funktionssätt ur - tekniskt

- ekonomiskt - legalt

- administrativt och

- marknadsmässigt perspektiv

Målgrupp

• Generalister inom Trafikverket (och i andra organisationer) med ansvar för järnvägsfrågor

• Andra beslutsfattare som önskar en översiktlig kunskap om hur järnvägen eller delar av den är avsedd att fungera

• Specialister inom järnvägsverksamheter med intresse av att placera sin specialitet i ett större sammanhang

• Lärare och studerande i järnvägsutbildningar

• Andra med intresse för järnvägen som trans- portsystem

Avsikten är att boken ska...

• ge en grundkunskap om järnvägen när den fungerar som den ska

• beskriva olika system och verksamheter inom järnvägen och peka på samband och beroenden mellan dessa

• förklara naturlagarnas inflytande på järnvägs- transportsystemet och de principiella tekniska lösningarna

• ge en bakgrund till vad järnvägen kan prestera

• ge en historisk bakgrund till dagens svenska järnväg

Avsikten är inte att boken ska...

• vara en debattbok

• polemisera om tillkortakommanden

• värdera regelverk, arbetsformer och organisa- tion

• ge patentlösningar

• sätta järnvägstransporter och vägtransporter i motsatsförhållanden till varandra (även om vi visar på skillnader)

• beskriva järnvägens historia

Budskap

• Järnvägen är ett transportsystem som kan ge stora samhällsekonomiska fördelar beträffande prestanda, kapacitet, energieffektivitet (miljö- mässighet), trafiksäkerhet och transporteffekti- vitet

• Järnvägen är ett transportsystem med starka beroenden mellan olika verksamheter och tek- niska system

• ”Järnvägen är inte en väg utan en maskin, om än utdragen i landskapet”

• Att driva järnvägsverksamhet kräver gedigen kunskap

• Att utveckla järnvägsverksamhet kräver kun- skap och forskning för ny kunskap

Både ytlighet och djup

• Boken är ytlig i den meningen, att den har ett brett perspektiv (vidvinkelsyn) på hela järn- vägssystemet och därigenom oftast begränsar sig till principiella resonemang

• Boken är djup i den meningen, att den ganska detaljerat förklarar en del principiella tekniska lösningar som hanterar naturlagarnas inverkan

• Boken kan läsas som en uppslagsbok som ger impulser till djupare studier i andra verk

Sven Bårström och Pelle Granbom, båda civilingenjörer, har lång erfarenhet av den svenska järnvägen. Vid sin pensionering 2008 var Sven ställföreträdande generaldirektör och Pelle generaldirektör för Banverket.

TRAFIKVERKET. DEcEMBER 2011. PRODUKTION: TRAFIKVERKET. OMslAgsFOTO: KAsPER DUDzIK.

Trafikverket, 781 89 Borlänge. Besöksadress: Röda vägen 1.

Telefon: 0771-921 921. Texttelefon: 0243-750 90.

www.trafikverket.se

DEN SVENSKA JÄRNVÄGEN

sven Bårström Pelle granbom

DEN SVENSKA JÄRNVÄGEN Sven Bårström Pelle Granbom

1. Järnvägen och dess aktörer

1.1 Allmänt 1.2 Trafikeringen

1.3 De fasta anläggningarna 1.4 Tillsyn

2. Grundläggande egenskaper

2.1 Önskvärda egenskaper hos en farbana för hjul- burna förflyttningar

2.2 Samspelet mellan järnvägsfordon och järnvägsspår

2.3 Adhesion 2.4 Gångmotstånd

2.5 Dragkraft och acceleration 2.6 Bromsning

2.7 Energiförbrukning 2.8 Laster och hastigheter 2.9 Elenergi till tågen

2.10 Principer i trafiksäkerhetstänkandet 2.11 Transportkapacitet

2.12 Miljöeffekter av järnvägstrafik och järnvägs- anläggningar

På rakspår leder girmomentet till att hjulparet hela tiden svänger mellan de två rälerna i vad som kallas sinusgång.

Hjulkrafternas fortplantning via räl, sliprar, ballast, underballast ner till underliggande mark.

Lasten från hjulet fördelas på flera sliprar

Ur kapitel 2.2 Samspel

3. Anläggningar för järnvägstrafik;

kapacitet och samspel

3.1 Anläggningar för olika ändamål 3.2 Tågfärder

3.3 Tågmöten, förbigångar, vändning mm 3.4 Tågbildning

3.5 Resandes på- och avstigning 3.6 Lastning och lossning av gods 3.7 Service och tillsyn av fordon 3.8 Tungt fordonsunderhåll 3.9 Uppställning av fordon 3.10 Baser för banunderhållet

4. Järnvägsanläggningarnas teknik

4.1 Banans linjeföring och geometri 4.2 Banans beståndsdelar, definitioner 4.3 Undergrund

4.4 Banunderbyggnad 4.5 Banöverbyggnad 4.6 Elkraftförsörjning 4.7 Kontaktledningar

4.8 Säkerhets- och trafikstyrningssystem 4.9 Telekommunikationssystem

4. Elkraftförsörjningsanlägg-

ningarna 5. Kontaktledningen

6. Signalsystemen

3. Banöverbyggnaden 2. Banunderbyggnaden 1. Undergrunden

7. Telekommunika- tions- anläggningarna Stamnätet Omformarstation

Ur kapitel 4.2 Banans beståndsdelar.

Ur kapitel 3.10 Baser för banunderhållet.

Sid 159 Texten mitt i grafiska tidtabellen: Vokaler = fyrkanter. Problemet kvarstår

Sid 161 Faktarutan: å, ä, ö = ???

Sid 162 Vissa vokaler = ???

Sid 163 Faktarutan: å, ä, ö ???

Faktarutan, sista raden:

Står: ...(kanske ? minut) för ställverket...

Ändras till: ...(antag en minut) för ställverket... (Se nedan) Tidtabeller

I järnvägstrafik finns två typer av tidtabeller

• Tidtabeller för resenärer

•

En grafisk tidtabell uttrycks med ett linjediagram, där

sträckan är angiven på den vertikala axeln och tiden på den horisontella.

Tåg 947 lämnar Södertälje syd 16.06, gör uppehåll i Nykvarn 1 min., gör uppehåll 1 min. och möter tåg 946 i Läggesta, gör uppehåll i Strängnäs 1 min.

och ankommer Eskilstuna 16.47

Exempel:

Sträckan mellan station A och station B är 70,2 km.

Tågets gångtid mellan stationerna är 43 min.

Hastigheten (som i detta förenklade exempel förutsätts vara jämn över hela sträckan) är då lika med linjens lutning

=

6. Järnvägstrafiken

6.1 Tåg får inte vara för nära varandra 6.2 Reglering av trafiken

6.3 Kapacitet

6.4 Prioriteringsprinciper 6.5 Punktlighet

6.6 Persontrafiken 6.7 Godstrafiken

Ur kapitel 6.2 Reglering

5. Järnvägsfordon

5.1 Fordonskategorier

5.2 Ett spårfordons beståndsdelar

5.3 Ellokens och elmotorvagnarnas traktions- utrustningar

5.4 Diesellokens och dieselmotorvagnarnas traktionsutrustningar

5.5 Några loktyper på Sveriges järnvägsnät 5.6 Motorvagnar på det svenska järnvägsnätet 5.7 Personvagnar

5.8 Godsvagnar

7. Infrastrukturförvaltning

7.1 Järnvägsinfrastrukturen 7.2 Europeiska perspektivet 7.3 Infrastrukturförvaltarens roll

7.4 Upplåtelse av kapacitet för tågtrafik och banarbeten

7.5 Infrastrukturavgifter 7.6 Det svenska järnvägsnätet

7.7 Vidmakthållande av infrastrukturen

Malmbanan Haparandabanan

Stambanan genom Övre Norrland Inlandsbanan

Botniabanan

Ådalsbanan Mittbanan Norra stambanan Ostkustbanan

Dalabanan Godsstråket genom Bergslagen Arlandabanan Mälarbanan Nynäsbanan Svealandsbanan Sala-Eskilstuna-Oxelösund Västra stambanan Södra stambanan Jönköpingsbanan

Kust till kust-banan Skånebanan Öresundsbanan

Godsstråket genom Skåne Västkustbanan Älvsborgsbanan Norge/Vänerbanan Värmlandsbanan Bergslagsbanan

8. Svensk lagstiftning av betydelse för

järnvägen

8.1 Järnvägsverksamhet 8.2 Byggande av järnväg

9. Den europeiska järnvägen

9.1 EU och järnvägssystemet

9.2 Tekniska specifikationer för driftskom- patibilitet (TSD)

9.3 Järnvägen i några europeiska länder 9.4 Internationella järnvägsorganisationer

10. Historik och utveckling

10.1 Ursprunget

10.2 1800-talets svenska järnvägspolitik 10.3 Nybyggnadsskedet (1850-1940) 10.4 Utlandsförbindelserna (1870-2000) 10.5 Elektrifieringen (1910-1960)

10.6 Förstatligandet av privatbanorna (1930-1950) 10.7 Dubbelspårsbyggena (1910-1965)

10.8 Koncentration och effektivisering (1950-1990) 10.9 Renässansen (1980- )

10.10 Reformationen (1988- )

10.11 Transportutveckling och trafikering 10.12 Järnvägsindustrin

Spårbyte med spårbyteståg

I bakre delen av tåget ingår här Matisa spårbytesmaskin P 95. Arbetsriktningen är åt vänster i bilden.

(Foto: Infranord)

Längst till vänster i bilden syns en ljus bygg- nad. Det är ett snögal-

järnvägsanläggningar- na från snö och vind.

Främre delen av ett spårbyteståg med spårbytesmaskin P 95 på Malmbanan. Vagnarna är

lastade med nya betongsliprar som ska läggas in i det nya spåret. Efterhand som betongslip-

rarna läggs in, lastas de upptagna träsliprarna på de frigjorda vagnarna. Gamla och nya

sliprar transporteras längs tåget med portalkranar. (Foto: Infranord)