ČOAHKKINBEAVDEGIRJI 2021:9 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2021:9 § 67 - 79 Boazodoallolávdegotti/ Rennäringsnämnden Čoahkkinbeaivemearri Sammanträdesdatum Árviesjávrrie/Arvidsjaur 2021-12-06--07

(1)

Dárkkisteaddji/Justerarnas sign 1(37)

ČOAHKKINBEAVDEGIRJI 2021:9 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2021:9

§ 67 - 79

Boazodoallolávdegotti/

Rennäringsnämnden

Čoahkkinbeaivemearri Sammanträdesdatum

Árviesjávrrie/Arvidsjaur

2021-12-06--07

(2)

Dárkkisteaddji/Justerarnas sign 2 (37)

2021-12-08; kl 08.30 – 12.00

Mearrideaddjit/ Beslutande Jan Rannerud §§ 67 – 72.14, 72.16-79 Martin Lundgren, vice ordförande § 72.15 Erik Östergren

Anders-Erling Fjällås §§ 67 – 72.3, 72.6-72.8, 72.10-79 Marita Stinnerbom

Ersättarna:

Henrik Andersson Jonas Larsson

Iežá oasseváldit/ Lars-Ove Sjajn, rennäringschef

Övriga deltagande Kristina Hotti, handläggare §§ 72.1-72.16 Siri Persson, sekreterare

Paragrafát/ Paragrafer §§ 67 - 79

Dárkkisteaddji/ Justerare Marita Stinnerbom

Vuollaičallosat/ Underskrifter

čálli ……….

sekreterare Siri Persson

ságadoalli ………. §§ 67-72.14, 72.16-79 ordförande Jan Rannerud

varra ságadoalli ……….

vice ordförande Martin Lundgren § 72.15

dárkkisteaddji ………..

justerare Marita Stinnerbom

(3)

Dárkkástusleadieđihuvvonalmmuhantávvalis.

Justeringen har tillkännagivits enligt anslag.

Orgána/ Organ Boazodoallolávdegotti/Rennäringsnämnden

Čoahkkinbeaivemearri/Sammanträdesdatum 2021-12-07--08

Ilmmuhanbeaivi/ Datum för anslags uppsättande ………..

Beavdegirjjivurkensadji/ Sámedikkihálddahus, Giron/

Förvaringsplats för protokollet Sametingets kansli, Kiruna

Vuolláičála/Underskrift ………..

(4)

§ 67 Föredragningslista och justerare

Rennäringsnämnden beslutar:

att komplettera föredragningslistan enligt nedan:

tillägg:

§ 72. 5 Sámiid Riikkasearvi SSR – genomförande av en konferens/seminarij Skogsbruk/renskötsel för samebyarna - tilläggsansökan

§ 72.18 Gabna sameby- ökad tillgänglighet på sommarbeteslandet genom åtgärder för klimatanpassning

§ 72.19 Leavas sameby – full täckning Laevas 2

§ 72.20 Sámiid Riikkasearvi SSR – genomförande av utbildningsinsatser förhandlingsteknik, samråd m.m

utgår:

§ 76 Översyn prisstödssystemet

§ 78 Ev Övriga ärenden

att fastställa föredragningslistan enligt nedan:

./. Erik Östergren reserverar sig skriftligen mot att ärenden §§ 72.18 - 72.20 tas upp på föredragningslistan.

§ 67 Föredragningslista

§ 68 Föregående protokoll

§ 69 Ordförandebeslut

§ 70 Information från ordförande och rennäringschef

§ 71 Ekonomi

1. Budgetuppföljning rennäringsnämnden 2. Budget 2022 - rennäringsnämnden

3. Budgetuppföljning rennärings-/främjandeanslaget 4. Budget 2022 – rennärings-/främjandeanslaget 5. Budgetunderlag 2023--2025

§ 72 Projektansökningar

1. Ängeså sameby – ny kalvmärkanings- och slkat – och större beteshage i Isovinsa – bordlagt ärende

2. Ängeså sameby –inköp av 30 halsband med sändare och 6 ladd- stationer – bordlagt ärende

3. Saarivuoma sameby – arrangera rättsymposium i Övre Soppero – bordlagt ärende

4. Sámiid Riikkasearvi SSR – näringsrådgivning år 2022 5. Sámeiid Riikkaseravi SSR – genomförande av en

konferens/seminarium skogsbruk/renskötsel för Samebyarna

(5)

§ 67 Föredragningslista och justerare – forts.

6. Laevas och Gabna samebyar – projekt Min Ođđa Giron – Vårt nya Kiruna

7. Talma sameby – städning och bortforsling av rester från gamla renskötselanläggningar

8. Lainiovuoma sameby – underhåll och restaurering av byskiljande stängsel mot Känkämä sameby samt utprovning av annat material för bäckövergångar på samma stängsel

9. Semisjaur-Njarg sameby – investering av nya moderna lastbryggor till skiljningsanläggning i Rebbek-myren

10. Gabna sameby – för fulltäckning Gabna

11. Idre saemby – undersöka om en zonering av fjället med ökad bevakning och information kan Minska störningen för renen 12. Från Vittangi sameby – nybyggnation av skiljningsgärde i Kurkkio 13. Från Vittangi sameby – nybyggnation av skiljningsgärde i Kursujärvi 14. Från Luokta-Mavas sameby – dyra delprojekt;

a) mobil lastbrygga, parkering i anslutning

b) parkering i anslutning till skiljningsanläggning i Guollejávrre c) Guollejávrre – större skådarhage, kontor för grannsamebyar,

beteshage

d) Elektrifiering av anläggning i Guollejávrrie

15. Från Mausjaur sameby – investering i 4 komradioapparater med 7 hörselkåpor med tillbehör för kommunikation i renskötselarbete 16. Från Ubmeje tjeälldie – uppförande av ny renskötselanläggning vid

Renbergssjön.

17. Från Könkämä sameby – etapp 2 uppförande av stängsele mellan Könkämä och Lainiovuoma Samebyar (odlingsgränsen-Idivuoma- Mertajärvi)

18. Gabna sameby- ökad tillgänglighet på sommarbeteslandet genom åtgärder för klimatanpassning

19. Leavas sameby – full täckning Laevas 2

20. Sámiid Riikkasearvi SSR – genomförande av utbildningsinsatser förhandlingsteknik, samråd m.m

§ 73 Katstrofskadeskydd

§ 74 Översyn av Regelverket för skadeförebyggande bidrag

§ 75 Operativ handlingsplan för rennäringspolitisk strategi

§ 76 Översyn prisstödssystemet

§ 77 Sammanträdesplan 2022

§ 78 Ev Övriga ärenden

§ 79 Avslutande

att utse Marita Stinnerbom till justerare.

(6)

Dárkkisteaddji/Justerarnas sign 6 (37) Dokument

- Rennäringsnämndens protokoll 2021-11-10 Föredragande: Jan Rannerud

Genomgång av föregående protokoll.

Rennäringsnämnden noterar

att begäran om möte med statssekreterare Per Callenberg, Näringsdepartementet inte fanns med i föregående protokoll.

Rennäringsnämnden beslutar

att i övrigt lägga informationen till handlingarna.

§ 69 Ordförandebeslut

Dokument

./. - Ordförandebeslut perioden 2021-11-10—11 ./. - Ordförandebeslut 2021-11-29

Föredragande: Jan Rannerud

Henrik Andersson deltar ej i behandling och beslut angående ordförandebeslut skadeförebyggande åtgärd för Gällivare skogssameby.

att med godkännande lägga informationen till handlingarna vad

gäller ordförandebeslut skadeförebyggande åtgärd för Gällivare skogssameby.

./. Marita Stinnerbom lämnar en avvikande mening gällande ordförandebeslut om skadeförebyggnade åtgärd för Gällivare skogssameby. Bilaga.

Marita Stinnerbom motsätter sig ordförandebeslut bjuda in ordförande för Malå sameby till intervju om FSC och FPIC under konsultation samt om hur samråd genomförs. Rennäringsnämnden beslutar:

att med godkännande lägga informationen till handlingarna.

./. Marita Stinnerbom reserverar sig skriftligen. Bilaga.

(7)

§ 70 Information från ordförande och rennäringschef

Föredragande: Jan Rannerud, Lars-Ove Sjajn

Ordförande och Rennäringschef föredrar informationen muntligen.

Rennäringsnämnden beslutar:

att lägga informationen till handlingarna.

§ 71 Ekonomi

§ 71.1 Budgetuppföljning rennäringsnämnden Dokument

./. – Budgetuppföljning 2021-10-31 Föredragande: Lars-Ove Sjajn

§ 71.2 Budget 2022 rennäringsnämnden Dokument

./. – Förslag

Föredragande: Lars-Ove Sjajn

att äska 425 000 kronor för budgetåret 2022,

att äska 265 000 kronor för genomförande av en rennäringskonferens vilket belastas styrelsens post politiska uppdrag och projekt.

Paragrafen justeras omedelbart

(8)

§ 71.3 Budgetuppföljning rennärings-/främjandeanslaget Dokument

./. – Budgetuppföljning 2021-12-01 Föredragande: Lars-Ove Sjajn

§ 71.4 Budget 2022 rennärings-/främjandeanslaget Dokument

./. – Förslag

att anta budget 2022 i enlighet med bilaga.

§ 71.5 Budgetunderlag 2023-2025 Dokument

- Budgetunderlag 2022-2024

- Rennäringsnämndens protokoll 2021-11-10 § 60

Rennäringsnämnden beslutar att bereda ärendet vidare.

(9)

§ 72 Projektansökningar

§ 72.1 Ängeså sameby ny kalvmärknings-slakt- och större beteshage i Isovinsa.

Dokument

- Ängeså sameby 2021-09-08 , dnr 6.3.2-2021-1501 - Rennäringsnämndens protokoll 2021-10-11, § 61.1 - Komplettering 2021-11-26, dnr 6.3.2-2021-1501 Föredragande: Kristina Hotti

Ängeså sameby ansöker om medel med 498 700 kronor för investering av ny kalvmärknings- Slakt- och större beteshage i Isovinsa.

______________

Samebyns anläggning som funnits i området är förstörd av skogsbrukets avverkningar och kan inte användas längre. I dagsläget krävs stora insatser resursmässigt för att samla in renarna till närmaste anläggningen i Matovaara som ligger i nära anslutning till samebyns vinterbetesområden.

Syftet med att uppföra ny anläggning (kalvmärknings- slakt- och större beteshage) i Isovinsa är att området har stora sammanhängande myrland där renarna naturligt samlas.

Med en större anläggning i Isovinsa kan större mängd renar samlas till anläggningen som ger samebyn stora personella och maskinella vinster i form av arbetstid, kostnader och mindre maskinell påverkan på naturen. Med en större beteshage ökar även renarnas välbefinnande eftersom större beteshage ger bättre betes- och vattentillgång.

Rennäringsnämnden beslutade den 11 oktober 2021, § 61.1

att bordlägga ärendet i avvaktan på bättre budgetunderlag längre fram.

_______________

att bevilja 374 025 kronor som är 75% av sökt belopp (i likhet med riktlinjer för bygdemedel).

(10)

§ 72.2 Ängeså sameby – Inköp av 30 halsband med sändare och 6 ladd-stationer Dokument

- Ängeså sameby 2021-09-17 , dnr 6.3.2-2021-1538 - Rennäringsnämndens protokoll 2021-10-11, § 61.2 Föredragande: Kristina Hotti

Ängeså sameby ansökare om medel med 122 700 kr för inköp av 30 halsband med sändare och 6 ladd stationer.

_________________

Ny teknik underlättar renskötselarbetet, bland annat kontakten mellan renskötarna och bevakning och styrning av renhjorden. Genom att ha sändare på renarna blir det enklare att ha överblick var renarna befinner sig och mindre körning med fordon som minskar utsläppen.

För att effektivisera och klimatanpassad renskötseln ansöker samebyn om 30 halsband med sändare och 6 laddnings stationer till en kostnad av 122 700 kronor.

______________

_______________

att avslå ansökan på grund av ofullständg ansökan, avsaknad av firmatecknares underskrift.

(11)

§ 72 Projektansökningar – forts.

§ 72.3 Saarivuoma sameby – arrangera rättsymposium i Övre Soppero Dokument

- Saarivuoma sameby 2021-09-21 , dnr 6.3.2-2021-1549 - Rennäringsnämndens protokoll 2021-10-11, § 61.3 Föredragande: Kristina Hotti

Saarivuoma sameby ansöker om projektmedel med 230 000 kronor för att arrangera rättsymposium i Övre-Soppero.

_______________

Saarivuoma sameby har i Höyesteretts domen den 30 juni 2021 fått gehör för sina rättigheter i enlighet med alders bruk i Altevatnområdet på norsk sida inom samebyn.

Domen klargör bland annat att den norska staten inte kan utestänga Saarivuoma sameby från markerna på det sätt man gjort.

Domen i Höyesterett dömde att Saarivuoma inte skulle få ersättning för den skada som drabbat samebyn och att samebyn står för sina egna rättegångskostnader. Bedömningen i de här delarna kan få inverkan på framtida samiska rättighetsfrågor och ersättningskrav också i andra sammanhang där samiska rättigheter prövas.

Detta kan också ha konsekvenser för de förestående renskötselkonventionsförhandlingar om vilka marker som samebyar från svensk- respektive norsk sida ska kunna använda i framtiden.

Saarivuoma överväger att gå vidare med denna för alla samebyar principiellt vikta fråga till Europadomstolen. Överklagandet till Europadomstolen finansieras på annat sätt.

Eftersom det är principiellt viktiga frågor för alla samer som har rättigheter på norsk och svensk sida av Sápmi vill Saarivuoma sameby bjuda in till ett rättsymposium för en diskussion om olika alternativ till åtgärder och vilka konsekvenser det kan medföra beroende vilken strategi man väljer. Det är också viktigt att få klarhet i huruvida det är möjligt att gå vidare till Europadomstolen och möjligheterna att ytterligare stärka den samiska rättssituationen.

Till rättsymposiet den 16 oktober 2021 i Övre-Soppero kommer samebyn att bjuda in

 Advokater som drivit frågan i det norska rättssystemet

 Jurister från norsk och svensk sida som har internationell erfarenhet,

 Departements- och myndighetspersoner från svensk och norsk sida,

 Sametingen från svensk, norsk och finsk sida,

 Samerådet

 Samiska organisationer.

(12)

§ 72.3 Saarivuoma sameby – arrangera rättsymposium i Övre Soppero – forts.

_______________

På grund av coronautbrott framflyttades det planerade seminariet som skulle ha ägt rum den 16 oktober till att genomföras under december månad 2021.

att bevilja 230 000 kronor som är i linje med Sametingets riktlinjer och rennäringspolitiska programmet.

Paragrafen justeras omedelbart

(13)

§ 72 Projektansökningar – forts.

Anders-Erling Fjällås deltar inte i behandling och beslut angående § 72.3.

§ 72.4 Sámiid Riikkasearvi SSR– näringsrådgivning år 2022 Dokument

- Sámiid Riikkasearvi SSR 2021-11-01 , dnr 6.3.2-2021-1846 Föredragande: Kristina Hotti

SSR ansöker om medel med 1 670 000 miljoner kronor för näringsrådgivning år 2022.

_________

Sámiid Riikkasearvi/SSR söker om ett större näringsbidrag för år 2022 för att inom ramen för anslaget kunna genomföra olika riktade insatser exempelvis utbildningar för

samebyar, fortsatt arbete med förvaltningsmodeller, möjliggöra möten med SSR: S

expertgrupper (trafik, rovdjur, skog, markanvändning). Det ökade anslaget utgör till stora delar samma belopp som de mindre projekt som SSR årligen brukar ansöka om i

budgetförslaget benämns som riktade insatser.

Rennäringsnämnden beslutar

att bevilja 1 670 000 kronor. Syftet och inriktning ligger inom ramen för Sametingets riktlinjer och rennäringspoliska programmet.

(14)

§ 72.5 Sámiid Riikkasearvi SSR– genomförande av en konferens/seminarium skogsbruk/renskötsel för samebyarna

Dokument

- Sámiid Riikkasearvi SSR 2021-11-30 , dnr 6.3.2-2021-1990 - Tilläggs Sámiid Riikkasearvi SSR 2021-12-07, dnr 6.3.2-2021-1990 Föredragande: Kristina Hotti

SSR ansöker om medel från främjande anslaget med 166 000 kronor för genomförande av en konferens/seminarier skogsbruk/renskötsel för samebyarna.

________________

Det intensiva skogsbruk som påbörjades under 1960- och 1970-talen har tillsammans med annan markanvändning gjort att renskötselns förutsättningar har förändrats radikalt.

I dag pågår ett stort antal forskningsprojekt inom ämnesområdet som är av stor vikt att det förmedlas till samebyarna samt att ge möjlighet för samebyarna att tillsammans med forskare diskutera aktuella frågeställningar kring skogsbrukets påverkan på

markanvändningen.

SSR kommer att anordna konferensen/seminariet och bjuda in relevanta forskare, sakkunniga som presenterar sin forskning för samebyarna.

I tilläggsansökan

att bevilja 166 000 kronor för konferens som ligger i linje med Sametingets riktlinjer och rennäringspolitiska programmet

att bevilja 150 000 kronor för tilläggsansökan Paragrafen justeras omedelbart

(15)

§ 72 Projektansökningar – forts.

§ 72.6 Laevas och Gabna samebyar – projekt Min ođđa Giron – Vårt nya Kiruna Dokument

- Rennäringsnämndens protokoll 2019-12-05-06, § 58.2

- Laevas och Gabna samebyar 2021-11-30 , dnr 6.3.2-2021-1991 Föredragande: Kristina Hotti

Laevas och Gabna samebyar ansöker om medel med 1 748 150 kronor för projektet Min Ođđa Giron-Vårt nya Kiruna

Samebyarna Laevas och Gabna som bedriver sin renskötsel inom Kiruna kommun och i direkt närhet till Kiruna stad, står idag inför stora utmaningar när det gäller möjligheterna att fortsätta bedriva renskötsel inom respektive sameby. De olika anspråken på

markanvändning i Kiruna har ökat de senaste åren särskilt i samband med samhällsomvandlingen.

För att öka samebyns möjligheter att aktivt delta i de senaste årens ökade mängd ärenden behövs förbättrad kommunikation mellan samebyarna och de intressenter som genomför aktiviteter i Kiruna samt förbättrad intern organisation inom samebyarna,

Projektets mål som ingår för denna del av projektet

 Organisera möten med alla intressenter

 Informera intressenter om samebyarnas behov, intressen och problem i Kiruna och i samband med stadsomvandlingen.

 Arbeta med riktlinjer/avtal/överenskommelser med intressenterna.

 Etablering och deltagande i nya samrådskonstellationer.

 Utbildning för samebyarna i samrådstekniker.

 Utveckla presentationsmaterial av samebyarnas markbehov och konsekvensanalyser.

Projektet har följande övergripande mål

 Framtagande och utvecklande av instrument för planering, beskrivning av renskötselns behov, modeller för ersättningar

 Arbeta med intern utveckling för social och kulturell hållbarhet inom samebyarna.

 Förbättra samverkan och kommunikationen externt

 Utveckla/uppdatera den kumulativa metodhandboken med LKAB

(16)

§ 72.6 Laevas och Gabna samebyar– projekt Min ođđa Giron – Vårt nya Kiruna – forts.

Projektorganisation

Projektägare: Laevas och Gabna samebyar gemensamt Anställd 2 projektledare, 2 projekt administratörer

Intressegrupp från olika myndigheter, LKAB och Kiruna kommun.

Finansiering av projektet Hittills beviljade medel

Samefonden 1 000 000 kronor

LKAB 1 140 506 kronor

Region Norrbotten 1 151 756 kronor Förväntad finansiering

Sametinget 1 748 150 kronor

Bevilja för ett år 582 717 kronor

att bevilja 582 717 kronor för år 1 – 2022 för projektet som ligger inom ramen för Sametingets riktlinjer och rennäringspolitiska programmet

(17)

§ 72 Projektansökningar – forts.

§ 72.7 Talma sameby– städning och bortforsling av rester från gamla renskötselanläggningar Dokument

- Talma sameby 2021-11-29 , dnr 6.3.2-2021-1968 Föredragande: Kristina Hotti

Talma sameby ansöker om medel från främjande anslaget med 96 700 kronor för städning och bortforsling av rester från gamla renskötsel-anläggningar.

Samebyn har flertal anläggningar som förnyats i fjällområdet norr om Torneträsk. När renoveringar och uppförande av nya anläggningar genomförts har uttjänt material blivit kvar i naturen. Det kasserade material utgör en fara för renar och människor som rör sig i området.

Städning och bortforsling av rester från gamla renskötselanläggningar är en miljöinvestering för djurlivet, renskötare och andra som rör sig i området.

att bevilja 72 525 kronor som är 75 % av sökt belopp (i likhet med riktlinjer för bygdemedel).

(18)

§ 72.8 Lainiovuoma sameby– underhåll och restaurering av byskiljande stängsel mellan Könkämä sameby samt utprovning av annat material för bäckövergångar på samma stängsel

Dokument

- Lainovuoma sameby 2021-11-26 , dnr 6.3.2-2021-1966 Föredragande: Kristina Hotti

Lainiovuoma sameby ansöker om projektmedel med 477 000 kronor för underhåll och restaurering av byskiljande stängsel mot Könkämä sameby samt utprovning av annat material för bäckövergångar på samma stängsel.

Gränsstängslet mellan samebyarna Lainiovuoma och Könkämä byggdes ursprungligen av staten via Länsstyrelsen i Norrbottens län. Stängselsträckningen är från Råstojaure till E45:an mellan Idivuoma och Mertajärvi. I samband med färdigställande av stängslet blev det aldrig klarlagt vem som har underhållsplikt av stängslet. Lainiovuoma sameby har med egna medel försökt underhålla stängslet för att förhindra stora sammanblandningar med grannsamebyn.

Målet är som akutåtgärder få ekonomisk möjlighet att underhålla stängslet samt prova nya metoder vad gäller stängselövergångar på bäckar och andra vattenflöden. Hitta långsiktig lösning på underhållsansvaret med berörda parter.

(19)

§ 72 Projektansökningar – forts.

§ 72.9 Semisjaur Njarg– investering av nya moderna lastbryggor till skiljningsanläggning i Rebbek-myren

Dokument

- Semisjaur Njarg sameby 2021-11-27 , dnr 6.3.2-2021-1980 Föredragande: Kristina Hotti

Semisjaur-Njarg sameby ansöker om medel från främjande anslaget med 215 000 kronor för investering av nya moderna lastbryggor till skiljningsanläggning i Rebbek-myren Anläggningen i Rebbek lyder under så kallade FFR-avtalet som betyder att anläggningen ägs fortfarande av staten men nyttjas av samebyn. Underhållsansvaret ska åvila staten via samefonden men det finns inga medel för renoveringar. Samebyn har behov att renovera och förbättra anläggningen men kan inte nyttja bygdemedel och de underhållsmedel som tillhandahålls via FFR-avtalet är obefintligt och täcker inte samebyns kostnader.

Tjallas-gruppen inom samebyn har under normala år hela sin renhjord i Rebbek och transporterar ner till vinterbete längs Byske-Älvdal inom Skellefteå kommun. Normalt så rör de sig om ca 3–4000 renar som hanteras under skiljningen. De befintliga lastbryggorna som finns är av ålderdomlig karaktär som är tungarbetade både mellan våningsplanen och tillpassning till lastbil.

Förväntad resultat av nya moderna lastbryggor är att den beräknade tiden för varje lastning skulle minska med 25 %, minska väntetiden för alla lastbilar vilket är positivt för miljön eftersom lastbilarna oftast antingen går på tomgång eller använder dieselvärmare på grund av kyla. De nya lastbryggorna är betydligt lättarbetade minimerar riken för tunga lyft.

(20)

§ 72.10 Gabna sameby – fulltäckning Gabna Dokument

- Gabna sameby 2021-11-01 , dnr 6.3.2-2021-1857 Föredragande: Kristina Hotti

Gabna sameby ansöker om medel från främjande anslaget med 372 400 kronor för fulltäckning Gabna.

Bakgrunden till denna satsning är Regeringens bredbandsstrategi som säger att år 2023 bör hela Sverige ha tillgång till stabila mobila tjänster av god kvalitet.

Samebyn anser att projektet #fulltäckning steg/3Vinnova som leds och koordineras LTU, Centrum för Distansöverbryggande teknik i Luleå gäller även rennäring samt

besöksnäring i Sapmis fjällområden.

Full täckning Gabna delfinansieras av projektet #fulltäckning steg 3/Vinnova och är en spinoff från projektet #fulltäckning för att etablera god mobil täckning i krävande fjällmiljö.

Målet med projektet

 är att etablera ett mobilnät för röst, sms och datakommunikation i dalgången kring Rovvedievva för att underlätta för Gabna samebymedlemmar att bedriva effektivare renskötsel och övriga verksamheter.

 är att öka säkerheten för samebymedlemmarna och för alla som bedriver verksamhet i området eller besöker området.

Samebyns ansöker om medel för en robust landsbygdshotspot med fungerande stabil mobiltäckning kring Rovvedievva för röst, sms och datakommunikation i området.

att bevilja 372 400 kronor för projektet som ligger inom ramen för Sametingets riktlinjer och rennäringspolitiska programmet.

(21)

§ 72 Projektansökningar – forts.

§ 72.11 Idre sameby –

undersöka om en zonering av fjället med ökad bevakning och information kan minska störningen för renen.

Dokument

- Idre sameby 2021-11-30 , dnr 6.3.2-2021-1989 Föredragande: Kristina Hotti

Idre sameby ansöker om medel från främjande anslaget med 816 600 kronor för att undersöka om en zonering av fjället med ökad bevakning och information kan minska störningen för renen.

Under året 2020–2021 har samebyn tagit fram en klimat- och sårbarhetsanalys samt handlingsplan för en klimatanpassning.

Handlingsplanen påvisade en mängd olika åtgärder som kan bidra till en anpassning till klimatet och den ökande turism. En av åtgärder är att zonera fjället. Det innebär att turismen styrs till områden där störning för renen minskas.

Syftet med projektet är att undersöka om en zonering av fjället med ökad bevakning och information kan minska störningen för renen. Ett första steg se om det fungerar för att informera och styra turisterna till områden som inte är lika känsliga. Arbetet med zonering av fjället kräver ekonomiska resurser i form av ökad bevakning och utrustning såsom drönare för att lokalisera var i området störningarna är mest påtagliga.

Målet för samebyn är att finna en väg där rennäringen och turismen kan verka sida vid sida med minskad störning för djur och natur.

Samebyns förväntade resultat av projektet är trots ökad turism kunna finna betesro för renarna samt en minskad arbetsbelastning och kostnader för bland annat helikopter som samebyn tvingas använda i dag.

att bevilja 547 800 kronor. Det bör ligga i samebyns intresse att projektet genomförs och att egeninsatsen bör vara 50 % av den totala kostnaden.

(22)

§ 72.12 Vittangi sameby – nybyggnation av skiljningsgärde i Kurkkio Dokument

- Vittangi sameby 2021-11-30 , dnr 6.3.2-2021-1992 Föredragande: Kristina Hotti

Vittangi sameby ansöker om medel från främjande anslaget med 202 000 kronor exkl.

moms för nybyggnation av skiljningsgärde i Kurkkio.

Kurkkio har historisk skett använts av Tuolpukka gruppen som vinter- och skiljningsrengärde.

Idag finns en befintlig anläggning i Kurkkio som kommer att rivas och samebyn avser att uppföra ett nytt rengärde, syningsgärde, beteshage och arbetsbelysning.

Samebyns mål med den nya anläggningen är att

 Förbättra arbetsmiljön för renskötarna

 Minska skaderisker för renarna ur ett djurskyddsperspektiv

 Underlätta och förbättra hanteringen av renarna.

(23)

§ 72 Projektansökningar – forts.

§ 72.13 Vittangi sameby – nybyggnation av skiljningsgärde i Kursujärvi Dokument

- Vittangi sameby 2021-11-30 , dnr 6.3.2-2021-1993 Föredragande: Kristina Hotti

Vittangi sameby ansöker om medel från främjande anslaget med 385 000 kronor exkl.

moms för nybyggnation av skiljningsgärde i Kursujärvi.

Kurkkio har historisk skett använts av Parkalompolo gruppen under kalvmärkning.

Större delen av Parkalompolo gruppens renar strövar inte upp till i Pounikko som är det gemensamma kalvmärkningsgärdet för Pessinki- och Parkalompolo gruppen, så det blir mycket omärkta kalvar för Parkalompologruppen

Idag finns en befintlig anläggning i Kurkkio som kommer att rivas och samebyn avser att uppföra ett nytt kombinerat sommar- och vinterrengärde, vinterbeteshage, 3

skiljningskontor och kärna/Girdnu

Samebyns mål med den nya anläggningen är att

 under sommarperioden behöver inte renarna drivas till Pounikkorengärdet för kalvmärkning som ger större kalvningsprocent.

 Under vinterperioden behöver inte drivas ner till de befintliga skiljningsgärden som minskar bil-och lastbilstransporter.

(24)

§ 72.14 Luokta-Mavas sameby – fyra delprojekt Dokument

- Luokta-Mavas sameby 2021-11-30 , dnr 6.3.2-2021-1967 Föredragande: Kristina Hotti

Luokta-Mávas sameby ansöker om medel från främjande anslaget med totalt med 326 520 kronor för 4 delprojekt.

a) Mobil lastbrygga 160 000 kronor

Renskötsel står för stora utmaningar i och med klimatförändringar som blir alltmer kännbara. Renarnas vandringar förändras på grund av exploateringar,

skogsavverkningar och ostadigt väder och behovet av att flytta renarna med lastbil har ökat.

Barturte gruppen inom samebyn har vinterbete kring Storforsen, Älvsbyn och transporterar ner till vinterbetet. De befintliga lastbryggorna som finns är av ålderdomlig karaktär som är tungarbetade både mellan våningsplanen och tillpassning till lastbil.

En mobil lastbrygga minskar på- och avlastningstiden, är betydliga lättarbetad som minimerar risken för tunga lyft och kan användas i rengärden som saknar befintliga lastbryggor.

b) Parkering i anslutning till skiljningsanläggning i Guollejávrre, Árvasgruppen 73 000 kronor.

Árvasgruppen har en mindre skiljningsanläggning i Guollejávrre.

Samebyn har under 2019 bekostat upprustning av anläggningen genom att använda gammalt material. Bygdemedel beviljades 2020 för byggnation av beteshagar, kontor och sil (Girdnu).

Samebyn ansöker om medel för att utvidga vändplanen för att få en funktionell last och parkeringszon.

(25)

§ 72.14 Luokta-Mavas sameby – fyra delprojekt

c) Guollejávrre -större skådarhage, kontor för grannsamebyar, beteshage 43 520 kronor.

En förutsättning för att kunna ha renskiljning med större renhjordar i

Guollejávrre är att utvidga skådarhagen, större beteshage med ny inkörning samt ett kontor i anslutning till den befintliga kärnan/Girdnu.

Samebyn ansöker om medel för att renovera skiljningsanläggning som effektiviserar renskiljning ger bättre arbetsmiljö för renskötarna men även att renarna inte behöver stå för länge i väntan på flyttning.

d) Elektrifiering av anläggning i Guollejávrre 50 000 kronor.

För närvarande används ett portabelt elverk för belysning vid anläggningen.

Vattenfall kommer under 2022–2023 både förnya och dra om kraftledningarna till Guollejávrre.

Samebyn ansöker om medel för att koppla anläggningen i Guollejávrre till Vattenfalls elnät.

(26)

Jan Rannerud deltar inte i behandling och beslut angående § 72.15.

Martin Lundgren ordförande under punkt 72.15.

§ 72.15 Mausjaur sameby – investering i 4 komradioapparater med 7 hörselkåpor med tillbehör för kommunikation i renskötselarbete

Dokument

- Mausjaur sameby 2021-11-26 , dnr 6.3.2-2021-1998 Föredragande: Kristina Hotti

Mausjaur sameby ansöker om projektmedel med 68 500 kronor för investering 4 komradioapparater med 7 hörselkåpor med tillbehör för kommunikation under renskötselarbete.

_____________

I dagens renskötsel är det personalkrävande att löpande kontrollera stängsel, renar och övrig bevakning. Renskötselarbete är oftast ensamarbete och då är kommunikation med andra renskötare viktig.

Samebyn avser att investera i 4 radioapparater med 7 hörselkåpor med kablage och antenner.

Målet är att upprätthålla kommunikationen mellan renskötarna och medhjälpare under renskötselarbetet då man oftast arbetar utom synhåll för varandra. Kommunikationsradio har den fördelen att behovet av mobiltäckning inte blir stort och att man snabbat når varandra vid till exempel olyckor.

att avslå ansökan. Investeringen ligger inte inom ramen för Sametingets riktlinjer och rennäringspolitiska programmet.

(27)

§ 72 Projektansökningar – forts.

§ 72.16 Ubmeje tjeälldie - uppförande av ny renskötselanläggning vid Renbergssjön Dokument

- Ubmeje tjeälldie 2021-11-30 , dnr 6.3.2-2021-1988 Föredragande: Kristina Hotti

Ubmeje tjeälldie ansöker om medel från främjande anslaget med 837 500 kronor för uppförande av en ny renskötselanläggning vid Renbergssjön,

Ansökan gäller för 25 % av totalbudgeten på 3 350 000 kronor.

Med en ny anläggning uppnås en säkrare arbetsmiljö med skonsammare hantering både vid renskiljningen, lastning av renar och vid utfodring av renar.

att avslå ansökan. Investeringen har tidigare fått bygdemedel för samma investering.

(28)

§ 72.17 Könkämä sameby -

etapp 2 uppförande av stängsel mellan Könkämä och Lainiovuoma samebyar. (odlingsgränsen -Idivuoma-Mertajärvi)

Dokument

- Rennäringsnämndens protokoll 2019-12-05-06; § 58.3 - Könkämä sameby 2021-10-18 , dnr 6.3.2-2021-1688 Föredragande: Lars-Ove Sjajn

Könkämä sameby ansöker om medel från främjande anslaget med 1 000 000 kronor för etapp 2 uppförande av stängsel mellan Könkämä och Lainiovuoma samebyar.

(odlingsgränsen -Idivuoma-Mertajärvi).

______________

Samebyn har 2019 fått beviljat bidrag med 600 000 för hela projektet, materialet är inköp och arbetet påbörjad för denna etapp. Etapp 1 ska redovisas i början av december 2021.

Ansökan avser etapp 2 för att färdigställa byskiljande stängslet mellan Könkämä och Lainiovuoma samebyar. Samebyns andel i projektet är 600 000 kronor.

Målet med hela projektet är att få ett fungerade hinder för renar att så samman-

blandningar med grannsamebyarna blir mindre. Freda vinterbetesområdet från att bli betade och upptrampade av andra samebyar före samebyns flyttning till vinterbetet.

att återremittera ärendet för inväntande av redovisning för tidigare projekt samt eventuella ytterligare kompletteringar.

(29)

§ 72 Projektansökningar – forts.

§ 72.18 Gabna sameby – ökad tillgänglighet på sommarbetesland genom åtgärder för klimatanpassning

Dokument

- Gabna sameby 2021-12-03 , dnr 6.3.2-2021-2023 Föredragande: Lars-Ove Sjajn

Gabna sameby ansöker om 160 460 kr för projektet – ökad tillgänglighet på sommarbeteslandet genom åtgärder för klimatanpassning

______________

Mål och syfte med projektet är att minska risken för negativ klimatpåverkan genom att vidta kompenserande och förebyggande åtgärder för att öka tillgängligheten på

sommarbeteslandet genom åtgärder för klimatanpassning. Åtgärderna syftar också till att minska beroendet av motorfordon och därmed slitaget på marken. Det som i ett första skede måste vidtas för att öka tillgängligheten och klimatanpassa sommarbeteslandet är:

 Besiktning av plats för brobyggnation över Hoiganjohka samt beräkning och

framtagande av kalkyl för en kommande brobyggnation (se översiktskarta samt karta med trolig placering av en framtida bro)

 Röjning och spångning av våtmarker mellan sommarvistet Rovvidievvá och till kalvmärkningsgärdet Siellajohká, (se översiktskarta samt detaljkarta med vandringsledens sträckning och koordinater)

att bevilja 120 345 kr som är 75 % av sökt belopp (i likhet med riktlinjer för bygdemedel).

(30)

§ 72.19 Laevas sameby – av ökade omkostnader i projektet Full Täckning Laevas 2

Dokument

- Laevas sameby 2021-12-07 , dnr 6.3.2-2021-37

Laevas Sameby ansökan om 181 000 kr för delfinansiering av ökade omkostnader i projektet Full Täckning Laevas 2.

_______________

Laevas sameby har etablerat det första mobilnätet i väg- och strömlöst land i

Kirunafjällen. I det första steget av projektet bidrog Region Norrbotten, Rennäringens Främjandefond samt företaget Netmore AB med medel och teknik för att genomföra projektet. I det snart slutförda andra steget finansierade istället Sparbanken Nord och Längmanska Företagarfonden projektet tillsammans med #fulltäckning/Vinnova.

I dagsläget använder Laevas mobilnät 4G-signalen från Telias mast på Låktatjåkka som förbindelse till andra nät. Denna utgör inte en optimal transmission utan planen är att istället etablera en radiolänk-transmission, vilken erbjuder en betydligt högre kapacitet och eliminerar flaskhalsar för nätet.

Laevas Sameby ansöker medel för att täcka 70% av extra omkostnader samt att etablera sin radiolänk-kedja vidare från Gabnas hotspot till Laevas tre hotspots

att bevilja 181 000 kronor för projektet som ligger inom ramen för Sametingets riktlinjer och rennäringspolitiska programmet .

(31)

§ 72 Projektansökningar – forts.

§ 72.20 Sámiid Riikkasearvi SSR -

genomförande av utbildningsinsatser förhandlingsteknik, samråd m.m

Dokument

- Sámiid Riikkasearvci 2021-12-07 , dnr 6.3.2-2021-2036

Sámiid Riikkasearvi SSR ansökre om medel på 480 000 kronor för genomförande av utbildningsinsatser förhandlingsteknik, samråd m.m.

_____________

SSR:s medlemmar har vid flera tillfällen tydligt uttryckt behov av utbildningsinsatser inom förhandlingsteknik, strategival med mera. SSR ser ett stort behov av att genomföra dessa insatser. En nyligen avslutad förstudie, där SSR ingått, gällande avtal mellan samebyar och projektörer visar tydliga indikationer på att de avtal som idag upprättas inte gynnar renen positivt samt att samebyarnas möjlighet att förhandla är begränsad.

Utbildningsinsatserna genomförs vid tre fysiska tillfällen samt tre digitala träffar och syftar till att dels öka samebyarnas kunskaper men också till erfarenhetsutbyte.

att bevilja 480 000 kronor för projektet som ligger inom ramen för Sametingets riktlinjer och rennäringspolitiska programmet.

(32)

Dárkkisteaddji/Justerarnas sign 32 (37) Föredragande: Lars-Ove Sjajn

9 samebyar har till dags dato ansökt om katastrofskadeskydd.

Föredragande; Marita Stinnerbom

Många samebyar som ansöker om katastrofskadeskydd är beroende av snabba beslut från Sametinget. Det är avgörande för handlingsutrymmet och strategin inför resterande del av vintern.

Samebyarna har inte de ekonomiska medlen att ligga ute med stora kostnader och

förskottera foderfakturor. Den egna finansieringen på 50% är nog betungande för att klara utfodring en vinter. Det behövs snabb hantering och snabba beslut för att dels dämpa oron för den enskilda renägaren för den ekonomiska situationen under vintern och för att säkerställa att det finns ekonomi för att fodra renarna. Det finns redan bestämmelser i riktlinjer för när Sametinget ska genomföra betessyn när en sameby lämnat in ansökan om katastrof.

Det behövs riktlinjer för när samebyarna ska få beslut efter genomförd betessyn och om det finns möjlighet att förskottera medel till samebyar samt att samebyarna ska kunna rekvirera löpande.

att lägga informationen till handlingarna angående antalet samebyar som sökt om katastrofskadeskydd,

att beakta rennäringsnämndens synpunkter i den mån Sametinget inom ramen av vad myndigheten kan utföra,

att i övrigt bereda ärendet vidare.

(33)

§ 74 Översyn av regelverket för skadeförebyggande bidrag

Dokument

- Skadeförebyggande åtgärder (riktlinjer) 2015 - Blankett för rekvirering av kostnader

- Rennäringsnämndens protokoll 2020-03-26—27, § 11 - Rennäringsnämndens protokoll 2020-05-27, § 23 - Rennäringsnämndens protokoll 2020-06-24, § 40 Föredragande: Stefan Forsmark, Marita Stinnerbom

Diskussioner om revidering av riktlinjer vid skadeförebyggande åtgärder och specifikt dagsarvodet, bil och skoter . Kansliet upplever svårigheter att kontrollera specifika schablonvärden (bil, dagsarvoden, skoter) vid längre tidsperioder.

Rennäringsnämnden beslutade den 25 – 26 mars 2020, § 23

att uppdra till kansliet att utforma/bereda förslag till riktlinjer i enlighet med Rennäringsnämndens diskussioner,

att konsultera förslaget med Sámiid Riikkasearvi (SSR) och Renägarförbundet (RÄF).

__________________

Genom att ”avgränsa” utbetalning av specifika schablonvärden (dagarvode, bil, skoter, fyrhjuling) med koppling till ärende/antal dagar, ökar möjligheten med att kunna kontrollera värden som inte har en faktisk kostnad. Om det inte finns någon form av avgränsning riskerar vi både kvalitetskontroll och rättssäkerhet, vilket kan få negativa påföljder. För bidrag, skadeförebyggande åtgärder bör avgränsningen förslagsvis kopplas till skyddsjaktsärende. Eftersom skyddsjakt oftast pågår under ett fåtal intensiva dagar, har Sametinget större möjlighet att kunna ta del av ett bredare beslutsunderlag, både från länsstyrelsen och berörd sameby. Antalet dagar vid en skyddsjakt är oftast begränsade 1-5 dagar, men i vissa fall kan det vara svårare förhållanden som innebär att skyddsjakten förlängs. Trots att skyddsjakten kan ha en viss variationsgrad i antalet jaktdagar, finns totalt sett större möjlighet att kunna kontrollera Sametingets samtliga schablonvärden gällande bidrag, skadeförebyggande åtgärder. Därför bör ett skyddsjaktsärende kunna vara en naturlig avgränsning, vid användande och tillämpning av schablonvärden samt som lämplig tidsperiod.

Vid ”specifika” rovdjurs ärenden utöver själva skyddsjakten, där samebyns kostnader oftast berör en längre tidsperiod, bör förslagsvis endast faktiska kostnader kunna beviljas, särskilt med anledning av svårigheten med kvalitetskontroll och rättssäkerhet.

(34)

Rennäringsnämnden beslutade den 27 maj 2020, § 40 att bereda ärendet vidare.

________________

Ärendet utgick vid rennäringsnämndens sammanträde den 24 juni.

Rennäringsnämnden beslutade den 24 juni 2021, § 60 att lägga informationen till handlingarna.

__________________

Information om det pågående arbetet.

att ärendet bereds till nästa sammanträde.

(35)

§ 75 Operativ handlingsplan för rennäringspolitisk strategi

Dokument

- Rennäringsnämndens protokoll 2017-10-12—13, § 39 - Rennäringsnämndens protokoll 2018-01-09—10, § 12 - Rennäringsnämndens protokoll 2018-03-12—13, § 33 - Rennäringsnämndens protokoll 2018-09-28, § 67 - Rennäringsnämndens protokoll 2019-10-11, § 45 - Rennäringsnämndens protokoll 2020-03-26—27,§ 12 - Rennäringsnämndens protokoll 2020-05-27, § 20 - Rennäringsnämndens protokoll 2020-06-24,§ 38 - Förslag

- Remiss 2020-06-25, dnr 6.2.2-2020-945

- Begäran om anstånd från Sámiid Riikasearvi 2020-08-17

- Begäran om anstånd från Boazoeaiggadiid oktavuohta 2020-08-21 - Anstånd beviljad 2020-08-24

- Yttrande från Sámiid Riikkasearvi, 2020-08-25, dnr 6.2.2-2020-945

- Yttrande från Boazoeaiggadiid oktavuohta 2020-09-08, dnr 6.2.2-2020-945 - Yttrande från Sámiid Riikkasearvi 2020-08-08, dnr 6.2.2-2020-945

- Till ungdomsrådet, Inbjudan till dialog med rennäringsnämnden - Rennäringsnämndens protokoll 2020-09-16, § 48

- Rennäringsnämndens protokoll 2020-10-08, § 58

- Rennäringspolitisk strategi – Sápmi – en region som berikar Sverige - Styrelseprotokoll 2020-10-20—22, § 155

- Plenumsprotokoll 2020-11-24—27, § 32 - Styrelseprotokoll 2020-12-09—11, § 173

- Rennäringsnämndens protokoll 2020-12-15—16, § 77 - Rennäringsnämndens protokoll 2021-01-12, § 3 - Rennäringsnämndens protokoll 2021-01-15, § 7 - Styrelseprotokoll 2021-01-27—20, § 5

- Plenumsprotokoll 2021-02-23—26, § 10

- Rennäringspolitisk strategi – Sápmi – en region som berikar Sverige - Rennäringsnämndens protokoll 2021-03-17, § 25

- Rennäringsnämndens protokoll 2021-10-11, § 65.1 Sametinget beslutade den 23- 26 februari 2021, § 10

./. att anta Rennäringspolitisk strategi – Sápmi – en region som berikar Sverige – enligt bilaga.

att delegera till rennäringsnämnden att ta fram en handlingsplan för operativa insatser utifrån Rennäringspolitisk strategi – Sápmi – en region som berikar Sverige,

att styrelsen därefter godkänner den operativa handlingsplanen när rennäringsnämnden fastställt den.

(36)

att ändra i Rennäringspolitiska strategin enligt nedan på sida 15, 1:a punkten:

”Sametinget ser att samebyn har, likt övriga i det samiska samhället, en roll att se till att jämställdheten ökar genom att föra fram kvinnor till ledande

positioner men även att kvinnor blir hörda och respekterade i dagligt arbete.

Sametinget välkomnar att samebyarna, tillsammans med andra aktörer i det samiska samhället, arbetar för att åstadkomma attitydförändringar ur ett jämställdhetsperspektiv”

att ändra i Rennäringspolitiska strategin enligt nedan på sida 15, 3:e stycket nerifrån:

”Fler kvinnor än män uttrycker att det är svårt att vara aktiv i renskötseln…..”

_______________

Rennäringsnämnden beslutade den 17 mars 2021, § 25

att uppdra till kansliet utarbeta förslag till operativ handlingsplan.

_______________

att fortsätta beredning av ärendet.

_________________

att ta fram direktiv för den fortsatta beredningen..

(37)

§ 76 Översyn prisstödssystemet

Ärendet utgår, se § 67.

§ 77 Sammanträdesplan 2022

att fastställa preliminär sammanträdesplan enligt nedan:

18 januari digitalt

16 –17 mars Staare/Östersund 14 -15 juni digitalt

4 – 5 oktober digitalt

7 – 8 december Árviesjávrrie/Arvidsjaur

§ 78 Ev Övriga ärenden

Ärendet utgår, se § 67.

§ 79 Avslutande

Ordföranden tackar samtliga och avslutar sammanträdet.