INSTITUTIONEN FÖR INDIVID OCH SAMHÄLLE
Socialarbetarens utmaning med den digitala transformationen
En kvalitativ studie om hur socialarbetare arbetar förebyggande och stöttande emot nätkränkningar bland ungdomar
Emelie Djerf och Malin Jonsson
Examensarbete i socialt arbete och socialpedagogik 15 Hp Socialt arbete och socialpedagogik, 61 – 90 Hp
Socialpedagogiska programmet ESC501
Vårterminen 2020
Titel: Socialarbetarens utmaningar med den digitala transformationen
Engelsk titel: The Social Workers Challenge With the Digital Transformation Sidantal: 37
Författare: Emelie Djerf och Malin Jonsson Examinator: Anna Henriksen
Datum: Vårterminen 2020
Sammanfattning
Att vara närvarande i den digitala världen är en del av ungdomars naturliga vardag. En följd av det är att olika kränkningar har bytt form till att ske på nätet. Under senare åren har man sett en ökning av nätkränkningar, vilket medför att många ungdomar blivit negativt påverkade. Därav är den här studiens syfte att undersöka hur socialarbetare arbetar förebyggande och stöttande emot nätkränkningar bland ungdomar.
Studien har en kvalitativ ansats och sju halvstrukturerade intervjuer ligger till grund för studiens resultat och analys. Informanterna är yrkesverksamma inom socialt arbete från en kommun i en mindre ort i Sverige.
Studiens design är induktiv, vilket innebär att den empiriska analysen ligger till grund för det teoretiska ramverket.
Resultatet i studien visade att nätkränkningar är en stor del av socialarbetares arbetsvardag i form av förebyggande och stöttande arbete. Det förebyggande arbetet bygger på relationsskapande för att bygga förtroende mellan den yrkesverksamma och ungdomen. I det förebyggande arbetet kopplas även ungdomarnas föräldrar in då nätkränkningar tenderar till att ske på fritiden.
I det stöttande arbetet förekommer inga specifika metoder för att motverka problematiken, därav går det stöttande arbetet ut på att hitta en lösning för den specifika situationen. Mycket av det stöttande arbetet har en vinning av att socialarbetarna lagt vikt vid relationerna sinsemellan.
I den avslutande diskussionen lyfts vikten av att vuxna i ungdomarnas närhet behöver ha mer kunskap i den digitala världen. Vi önskar vidare forskning inom ämnet, på vilket sätt yrkesverksamma ska arbeta för att stötta och förebygga nätkränkningar bland ungdomar.
Nyckelord: Ungdomar, Kränkningar, Internet, Förebyggande, Stöttande, Socialpedagogik
Förord
Vi vill börja med att sammanfatta att det har varit ett intressant ämne att fördjupa oss i. Hela processen har varit utmanande, men lärorik på många sätt. Den kunskap och de olika lärdomarna från studien kommer vi bära med oss i vårt yrkesverksamma liv i framtiden. Vi vill passa på att tacka våra informanter för givande intervjuer som har varit mycket värdefulla i vårt arbete. Slutligen vill vi tacka vår engagerade handledare Annika. Du har varit ett stort stöd och gett oss möjlighet att reflektera och utveckla arbetet ytterligare. Stort tack!
Innehållsförteckning
Inledning ... 1
Syfte ... 2
Frågeställningar ... 3
Disposition ... 3
Studiens avgränsningar ... 3
Tidigare forskning ... 4
Förebyggande arbete emot nätkränkningar bland ungdomar ... 4
Stöttande arbete för ungdomar som är utsatta för nätkränkningar ... 5
Sammanfattning av tidigare forskning ... 7
Teoretiska utgångspunkter... 8
Teori ... 8
Begreppsdefinitioner ... 9
Energi... 9
Relationer ... 9
System ... 9
Sammanfattning ... 10
Metod ... 11
Vetenskapsteoretiskt perspektiv ... 11
Metodansats ... 11
Tillvägagångssätt ... 12
Urval ... 13
Metodens styrkor och svagheter ... 13
Genomförande... 14
Bearbetning och analys... 14
Reliabilitet... 15
Validitet ... 16
Sökning efter tidigare forskning ... 16
Etiska överväganden ... 16
Resultat och analys... 18
Energi ... 18
Förebyggande arbete ... 18
Stöttande arbete ... 22
Relationer ... 26
System ... 28
Sammanfattning ... 30
Diskussion ... 32
Förebyggande ... 32
Stöttande ... 33
Vidare forskning ... 35
Litteraturförteckning ... 36
1 Inledning
Ett omtalat fenomen i dagens samhälle är ökningen av nätkränkningar bland svenska ungdomar. Inför skolstarten tre år tillbaka gav SVT (2017) ut en artikel där drygt 1500 lärare uppgav att problematiken kring nätkränkningar ökat senaste terminerna. Friends bekräftar även ökningen i sin senaste nätrapport. Så mycket som 35 procent av alla ungdomar har någon gång varit utsatta och 7 av 10 av ungdomarna utsätts av någon de känner sedan tidigare (Friends nätrapport, 2017). Det kan ha att göra med att ungdomar tenderar till att umgås mer i den virtuella världen än att umgås fysiskt. Raphael Cohen- Almagor (2018) förklarar att lanseringen av sociala medier i början av tjugohundratalet har lett till att mycket av det sociala bland individer har överflyttats till den digitala plattformen (Cohen-Almagor, 2018). Mätningar har utförts där det framkommer att det är vanligare att flickor utsätts för kränkningar via sociala medier till skillnad från pojkar som ofta utsätts för kränkningar via digitala spel. En bidragande faktor kan vara att flickor vanligtvis spenderar en betydande del av sin nättid på sociala plattformar medan pojkar tenderar att spendera en större mängd tid i digitala spel vilket speglar den ovannämnda mätningen (Friends nätrapport, 2017).
Den ökade problematiken med nätkränkningar kan enligt Cohen-Almagor (2018) kopplas till ungdomar eller studenter då det oftast har uppmärksammats genom skolorna där dom befinner sig. Nätkränkningar är en problematik som existerar i skolorna globalt sett över hela världen och ses som ett mycket komplext psyko-socialt fenomen. Det är svårt att sätta gränsen för vad som är en nätkränkning, men en utgångspunkt som finns är om en individ känner sig kränkt så är det en kränkning. Ytterligare en förklaring är att se nätkränkningar som ett paraplybegrepp där mobbning, trakasserier samt övriga kränkande handlingar inkluderas (Friends nätrapport, 2017). Det komplexa i fenomenet beror på att angriparna tenderar till att ha lättare för att utföra kränkningarna när det sker i det virtuella. Cohen-Almagor (2018) menar på att det direkta avståndet till den som utsätts för nätkränkningar har en stark bidragande faktor till att utövaren känner mindre empati för sina offer då de inte upplever konsekvenserna av deras gärningar på nära håll.
Ytterligare studier lyfter fördelarna med internetanvändandet, Seyon m.fl. (2017) lyfter fördelarna med internet som plattform att kommunicera med varandra vilket är en revolutionerande tillgång. Även om det finns många fördelar, medför det även vissa
2
risker. Seyon m.fl. förklarar även vad nätkränkningarna bland ungdomar får för konsekvenser. Författarna menar att tonårstiden är en känslig ålder då ungdomarna vanligtvis är mer känsliga, vilket medför att de tenderar till att bli mer känslomässigt påverkade av att bli utsatta för kränkningar. Seyons m.fl. metaanalys visar att ungdomar som blir utsatta för nätkränkningar har en stark koppling till tonårsdepression.
Det finns i synnerhet en hel del tidigare forskning om hur nätkränkningar påverkar ungdomar samt vad nätkränkningar som sådant innebär, men om hur nätkränkningar kan förebyggas och motverkas finns det tämligen lite. Enligt Friends nätrapport (2017) önskar 39 procent av ungdomarna i mätningen att vuxna ska verka stöttande om de upplever kränkningar på nätet. Av ungdomarna i rapporten har 29 procent även en önskan om att vuxna blir mer delaktiga i vad som sker på nätet. Paradoxen i det är att många ungdomar tenderar till att vilja skydda sin virtuella värld då det kan finnas oro över att exempelvis få begränsad skärmtid eller inte kunna upprätthålla de virtuella relationer de skapat.
Friends framhåller betydelsen av att vuxna agerar om en nätkränkning sker då nätkränkningar har en negativ påverkan på ungdomar samt att det inte är rättsligt tillåtet att utföra en kränkning (Friends nätrapport, 2017). I en förstudie förklarar Löthman och Chronéer (2019) att ett sätt att förebygga nätkränkningar kan vara att införa frågor kring nätet i den övriga undervisningen i skolan.
Likt andra kränkningar bidrar även nätkränkningar till att ungdomar tenderar till att må dåligt. Det är en bidragande faktor till att yrkesverksamma inom socialt- och socialpedagogiskt arbete behöver strategier för att utöva förebyggande och stöttande arbete emot nätkränkningar bland ungdomar. Därav är fenomenet intressant att fördjupa i form av att undersöka hur socialarbetare i en minde kommun arbetar förebyggande och stöttande emot nätkränkningar bland ungdomar ifrån skolan och socialtjänstens håll. Det leder vidare till studiens syfte som presenteras nedan.
Syfte
Syftet med den här studien är att undersöka hur socialarbetare på kommunal nivå arbetar förebyggande mot nätkränkningar bland ungdomar, samt hur det stöttande arbetet går till gentemot ungdomar som är utsatta för nätkränkningar.
3 Frågeställningar
Studien utgår ifrån följande frågeställningar;
• På vilka arbetssätt baserar socialarbetare det förebyggande arbetet emot nätkränkningar bland ungdomar?
• Vilka strategier använder socialarbetare i det stöttande arbetet gentemot ungdomar som har blivit utsatta för nätkränkningar?
Disposition
Den här studien har en induktiv design, vilket innebär att det empiriska materialet ligger till grund för valet av systemteori som presenteras nedan. Trots den induktiva designen har vi valt att disponera studien med tidigare forskning, teori och metod innan resultatets avsnitt. Vi ser att den strukturen skapar tydligare överskådlighet för läsaren. Men som läsare bör man beakta att analys och resultat ligger till grund för valet av det teoretiska ramverket.
Studiens avgränsningar
Avgränsningar vi har gjort är att inte fokusera på någon specifik kränkning eller om de arbetar olika beroende på genus. Vi har valt att undersöka de generella arbetssätten som socialarbetarna använder sig av för att motverka och förebygga nätkränkningar bland ungdomar.
4
Tidigare forskning
I det här avsnittet presenteras en del av den tidigare forskning som finns för hur socialarbetare arbetar för att motverka och förebygga nätkränkningar. I samband med studiens syfte och frågeställningar har vi sökt till största del efter tidigare forskning som undersöker hur socialarbetare i sin profession arbetar förebyggande och stöttande emot nätkränkningar bland ungdomar, samt vilket teoretiskt ramverk som använts till den tidigare forskningen. Avsnittet är indelat i olika underrubriker för att göra det tydligare för läsaren, som är följande; Förebyggande arbete emot nätkränkningar bland ungdomar och Stöttande arbete för ungdomar som är utsatta för nätkränkningar.
Förebyggande arbete emot nätkränkningar bland ungdomar
Enligt Charteris, Gregory och Masters (2018) som är professorer i pedagogik, finns det skillnader på hur ungdomar agerar på nätet beroende på om de har vuxna att interagera med eller inte. I artikeln beskrivs vikten av att vuxna är närvarande och intresserar sig av ungdomarnas digitala värld. Charteris, Gregory och Masters förklarar även vikten av att föräldrar och vuxna finns kring ungdomar och pratar om nätets risker. På det sättet minskar risken att ungdomarna utsätter sig själva på nätet i form av exempelvis utmanande bilder och texter. Genom att belysa den problematiken för föräldrarna samt att göra dem uppmärksamma på hur de ska agera gentemot sina ungdomar, bidrar det till att öka deras förståelse för betydelsen av att prata om nätets risker. Charteris, Gregory och Masters pekar på vilka fördelar det får för ungdomarna och att man kan se en skillnad i ungdomarnas beteende och en förändring kring deras agerande, vilket medför en medvetenhet hos ungdomarna och ett ändrat beteendemönster. Ansvaret som läggs på de vuxna kring ungdomarna är stort och det finns ett jobb att göra för att upplysa ungdomarna om vilka risker som tillkommer med nätet, samt hur de vuxna tillsammans med ungdomarna kan förändra beteendet och påverka ungdomarna att inte utsätta sig själv eller andra på nätet.
Stefano Eleuteri, Valeria Saladino och Valeria Verrastro gjorde en studie 2017, där det visade sig att ungdomarna tenderar till att testa gränser för att hitta sin identitet.
Det förekommer även i andra forum, men på nätet känner sig ungdomarna mer skyddade från insyn av de vuxna. Ungdomarna försöker hitta sin identitet via nätet, man beskriver sig själv och populariteten avgörs beroende på hur många kommentarer och ”likes” man
5
får. Det blir en värdemätare för ungdomarna hur populär man anses bli på sociala medier.
Ungdomar visar sedan upp ett beroende av att bli sedda och kommentarsfältet bygger ungdomarnas online-identitet, vilket anses vara avgörande för ungdomens självkänsla och självförtroende. Det innebär att ungdomarna kan ha en tendens till att vilja exponera sig själva på nätet för att uppnå popularitet (Eleuteri, Saladino & Verrastro, 2017). Då det blir allt vanligare att ungdomar skapar identiteter och relationer på nätet samt att många även har sin sexuella debut på nätet så sammanfattar författarna till studien att det mest finns risker med att exponera sig själv på nätet. Slutsatsen Eleuteri, Saladino och Verrastro kommer fram till är vikten av att erbjuda hjälp till både ungdomar och föräldrar via yrkesverksamma socialarbetare som arbetar med att stötta ungdomarna. Det kan göras genom att hitta strategier för att identifiera riskerna som ungdomarna stöter på när de befinner sig på nätet och sociala medier (Eleuteri, Saladino & Verrastro, 2017).
Stöttande arbete för ungdomar som är utsatta för nätkränkningar
Tidigare studier visar att det finns vissa utarbetade strategier för att stötta individer som är utsatta för nätkränkningar. Kathryn DePaolis är doktor i filosofi och har forskat inom fenomenet nätkränkningar. I en studie om stöttande arbete som DePaolis genomförde 2015 vänder sig mot socialarbetare i skolmiljö. I studien framkommer det att första steget för att angripa problematiken är att kartlägga individens liv. DePaolis (2015) utgår ifrån att kartläggningen utförs på bästa sätt genom att koppla det till systemteori för att skapa en helhet. De olika nivåerna DePaolis understryker är faktorer som familjesituation, individens nätverk samt den samhälleliga strukturen. När socialarbetarna har kartlagt nätverket kring individen kan socialarbetarna tillämpa en optimal policy eller strategi för att hjälpa individerna. DePaolis förespråkar socialarbetare som en optimal position för att utföra kartläggningen i individens liv och blir en viktig roll för den som blivit utsatt för nätkränkningar (DePaolis, 2015). Det medför att strategierna som tillämpas är individuellt utformade för den specifika situationen. DePaolis understryker två viktiga faktorer med det stöttande arbetet, vilka är att vara införstådd på djupet med vad nätkränkningar innebär samt att implementera vetskapen om nätkränkningar i det vardagliga skolarbetet på elevernas lektioner (DePaolis, 2015).
Ytterligare studier om stöttande arbete för individer som utsatts för nätkränkningar har utförts av Wanda Cassidy, Chantal Faucher samt Margaret Jackson.
6
Cassidy, Faucher och Jacksons (2013) studie fokuserar på olika strategier för att hantera nätkränkningar och vänder sig till nätverket som kretsar kring ungdomen som är utsatt för kränkningar på nätet. Studien visade att 46 procent av de ungdomar som är utsatta för nätkränkningar upplever att det blir värre att ta hjälp av vuxna, vilket innebär att relationen mellan hjälp-sökande och nätkränkningar är mindre än mellan hjälp-sökande och traditionell mobbning. Det skulle kunna ha att göra med att de känner skam för vad folk runt omkring ska tro då nätkränkningar inte är synligt på samma vis som den traditionella mobbningen.
I dagsläget finns det begränsat med evidensbaserade metoder för att motverka nätkränkningar bland ungdomar, därav har Cassidy, Faucher och Jackson studerat några strategier som visat sig vara framgångsrika. De flesta vänder sig mot ensamma individer som är utsatta för nätkränkningar. Det man som utsatt ska börja med är att blockera den som mobbar på sociala medier, men ändå spara det material som finns för att sedan kunna använda det som underlag i en anmälan. Viktigt är också att de som befinner sig runt den som är utsatt för nätkränkningar tar det på allvar och stöttar den utsatta. Ett sätt för att motivera de som är kring den utsatta ungdomen är att lämna över det till skolan, det vill säga låta skolan motivera elever till att agera om de hör om någon som är utsatt för kränkningar. Ytterligare strategier för att minska nätkränkningar är att informera om förhållningsregler på nätet. Cassidy, Faucher och Jackson lyfter även vikten av att baka in nätkränkningar i den vanliga läroplanen. Författarnas tes är att det kan öppna upp för diskussion kring fenomenet, men även att utsatta individer lättare kan öppna upp för att ta hjälp.
Genom studien framkom det även att ungdomar som är utsatta för nätkränkningar anförtror sig mer till sina föräldrar än till exempelvis skolan. Därav menar Cassidy, Faucher och Jackson att föräldrarna bör ta stort ansvar i det stöttande arbetet emot nätkränkningar bland ungdomar. Dock är det många föräldrar som inte är insatta i den digitala världen, vilket också kan vara en bidragande faktor till att offer för nätkränkningar lever i det tysta. Tack vare att föräldrarna inte visat sig vara insatta menar författarna att skolan och socialarbetare behöver ge stöttning gentemot föräldrarna för att kunna motverka problematiken. Ett framgångsrikt knep man såg genom studien var om föräldrarna övervakade sidorna online som deras ungdomar var på minskade nätkränkningarna radikalt (Cassidy, Faucher & Jackson, 2013).
7
Sammanfattningsvis behöver fenomenet ses utifrån helheten kring ungdomen som är utsatt för nätkränkningar när det stöttande arbetet ska utföras.
Sammanfattning av tidigare forskning
Sammanfattningsvis kan man utifrån tidigare studier utläsa att det finns en del evidens bakom socialarbetares förebyggande arbete emot nätkränkningar bland ungdomar. Vad det gäller det stöttande arbetet har det gjorts en del tidigare studier om vilka strategier som finns för socialarbetares yrkesutövande. Dock saknas det evidensbaserade metoder som är utformade specifikt för nätkränkningar. Informationen som våra informanter återgav återspeglade samma resultat som den ovannämnda studien; det saknas konkreta metoder för att angripa nätkränkningar specifikt. Dessa studier har givit oss förståelse för hur man på global nivå arbetar stöttande och förebyggande emot nätkränkningar bland ungdomar.
Efter fördjupningen av den tidigare forskningen ledde det in oss på våra frågeställningar där vi ville undersöka hur den växande problematiken med nätkränkningar stöttas och förebyggs på kommunal nivå. Vi undersöker hur yrkesverksamma arbetar och vilka strategier och rutiner de grundar sitt arbete på. Vår studie kommer kunna bidra till att påvisa den betydelsefulla vikten av arbetet med nätkränkningar bland ungdomar. En annan bidragande faktor som studien kan bidra med är att den aktuella kommunen kan hitta utvecklingsområden i sitt förbyggande och stöttande arbetet emot nätkränkningar bland ungdomar.
8
Teoretiska utgångspunkter
I det här avsnittet presenteras det teoretiska ramverket för studien, samt lämpliga begreppsdefinitioner som är kopplade till det empiriska materialet. För att förenkla för läsaren är avsnittet uppdelat i olika underrubriker; Teori och Begreppsdefinitioner.
Teori
Utifrån studiens empiriska del är systemteori en användbar teori för att undersöka hur yrkesverksamma i skolan samt andra betydelsefulla personer i ungdomars liv arbetar stöttande och förebyggande emot nätkränkningar bland ungdomar. Att studera fenomenet utifrån systemteori ger möjlighet att skapa helhet i form av systemförklaringar, istället för att fokusera på individers egenskapsförklaringar. I det förebyggande och stöttande arbetet emot nätkränkningar bland ungdomar är det värdefullt att se helhetsbilden av problematiken på individ och samhällsnivå. Det sociala arbetet riktar in sig på både individer och grupper (Eriksson & Markström, 2012). För att komma åt problematiken med nätkränkningar och kunna hjälpa ungdomar hur de ska agera för att undvika att bli utsatta behövs utarbetade riktlinjer och styrdokument som de yrkesverksamma kan använda i det vardagliga arbetet med ungdomarna.
Enligt systemteorin fokuseras det på att människan är en del av ett sammanhang och systemet man tillhör har en stor betydelse för den enskilde. Att vi har kunskap om hur människor förhåller sig och fungerar i olika gruppsammanhang får en stor betydelse i det sociala yrkesutövandet. Dessa kunskaper i ett förebyggande och stöttande arbete bland ungdomar blir betydelsefullt då socialarbetarna arbetar med ungdomarna i grupp, men även enskilt.
De sociala relationerna har en stor betydelse för förändringsarbete och systemteorin utgår ifrån att det system en individ tillhör består av ett nätverk av relationer som alla påverkar varandra, vilket vi benämner som energier som rör sig i ungdomarnas system. För att skapa förståelse för hur nätkränkningar påverkar ungdomar behöver vi titta på hela systemet och hur det ser ut kring ungdomen. Exempelvis om det finns yrkesverksamma som ungdomen kan vända sig till och hur ungdomens system ser ut samt vilka energier som finns. Socialpedagogik har kommit att inriktas mer mot hela individen eller gruppens livssituation (Eriksson & Markström, 2012). Det vill vi lyfta i denna studie
9
och därigenom få en tydligare bild över hur socialarbetare arbetar stöttande och förebyggande emot nätkränkningar bland ungdomar.
Begreppsdefinitioner
Systemteori bygger på ett antal idéer om hur arbetet ska praktiseras. Begreppen som vi valt att lyfta är energi, relationer samt system. Olika innebörder i begreppen som valts var återkommande i intervjuerna som utförts, därav är de användbara för studiens resultat och analys för att skapa djupare förståelse. Här nedan förklaras begreppen mer ingående;
Energi
Energi inom systemteorin syftar till de handlingar och resurser som utförs för att öka den sociala tryggheten i form av positiv energi. Kopplat till syftet och frågeställningarna är det givande att se socialarbetarnas insatser som energier som flödar. Genom att se energiernas flöden kan vi studera hur socialarbetarna arbetar i de olika systemen kring en ungdom för att öka den sociala tryggheten, det kan exempelvis ske i skolan, familjen eller inom ungdomarnas nätverk. Men det finns även negativa energier, de negativa energierna kan benämnas som livsstressorer. Att ha insikt om olika livsstressorer är värdefullt då nätkränkningar skulle kunna tendera att vara en livsstressor i en ungdoms system (Payne, 2015).
Relationer
En annan viktig aspekt inom systemteori är olika relationer i individers liv. För att skapa ytterligare förståelse kring fenomen i individernas liv bör uppmärksamhet riktas åt relationer i individers liv samt hur relationerna påverkar.
Exempelvis var relationer och relationsskapande något som alla informanter värderade högt i sitt arbete. De uttryckte att arbetet förenklades avsevärt genom att de börjar med att skapa en relation med ungdomarna innan de angriper problematiken i ungdomarnas liv. Det var ytterligare en bidragande faktor till att vi vill lyfta relations begreppet i studien. Vår tes stärks genom att Payne (2015) menar att samspelet mellan människor, det vill säga helheten är viktigare att förstå än den enskilde individen själv.
System
System är en viktig faktor att bära med sig inom det systemteoretiska perspektivet (Payne, 2015). De system som är mest aktuella i den här studien är meso- och makro-systemet,
10
då vi ska studera hur socialarbetare arbetar för att motverka och förebygga nätkränkningar bland ungdomar. Inom de olika systemen finns individens olika nätverk som är betydelsefulla att beakta i det förebyggande och stöttande arbetet. En av grunderna inom den systeminriktade praktiken är att utföra insatser för att skapa, vidmakthålla samt utveckla individers nätverk (Payne, 2015). Exempelvis i det förebyggande arbetet riktar de in sig på att utforska nätverken som finns i skolan bland eleverna och hur den fysiska kontakten emellan kan byggas upp för att förebygga att nätkränkningar sker. Även i det stöttande arbetet tittar socialarbetarna på nätverken kring ungdomarna. Ibland kan det exempelvis vara så att en individ med ett litet nätverk upplever att den inte är med i gemenskapen på nätet, vilket också kan klassas som en nätkränkning. Socialarbetarna befinner sig i ungdomarnas meso-system och de får direktiv från makro-systemet. Genom att vi beaktar de olika samhällssystemen kan vi öka förståelsen för hur de olika systemen påverkar varandra, vilket skapar en helhet för fenomenet som studeras.
Sammanfattning
Sammanfattningsvis ger empirin oss möjlighet använda dessa begrepp för att analysera materialet och fokusera på studiens relevans. Genom den insamlade empirin ger energi begreppet oss möjlighet att förstå hur det förebyggande och stöttande arbetet emot nätkränkningar bland ungdomar flödar emellan socialarbetares insatser och ungdomarna.
Vi använder oss av det här begreppet för att energin i insatsernas utformning var återkommande bland våra informanter. Exempelvis framkom det att det i socialarbetarnas arbetsvardag sker olika energiutbyten mellan olika nätverk som bör beaktas.
Utifrån intervjuerna var relationer en förutsättning för att det förebyggande och stöttande arbetet skulle fungera. Skapas inte relationer i de olika nätverken kan inte insatserna utföras på bästa möjliga sätt. Därav är relations begreppet värdefullt att beakta i analysen då det tar stor plats i socialarbetares arbetsvardag.
För att öka förståelsen av socialarbetarnas arbetsvardag bör hela systemet beaktas.
Studeras exempelvis fenomenet endast utifrån microsystemet utelämnas de andra systemen vilket skapar svårigheter i det förebyggande och stöttande arbetet. Det kan göra att problematiken synliggörs, men det försvårar möjligheterna att tillämpa rätt insats då helheten inte är beaktad.
11 Metod
I det här avsnittet presenteras studiens genomgående genomförande. Det presenteras genom redogörelse av studiens metodansats, tillvägagångssätt, studiens tillförlitlighet, samt forskningsetiska överväganden. Avsnittet är indelat i olika underrubriker för att förenkla för läsaren.
Vetenskapsteoretiskt perspektiv
Det vetenskapsteoretiska perspektivet som ramar in hela studien är inspirerad av fenomenologins sätt att se på fenomenet. Inom fenomenologin ligger intresset i att söka förståelse kring sociala fenomen utifrån individens perspektiv och sätt att se på det (Kvale
& Brinkmann, 2014). Då vi ska undersöka hur socialarbetare arbetar stöttande och förebyggande emot nätkränkningar bland ungdomar är fenomenologin ett utmärkt perspektiv då vi vill höra socialarbetarnas perspektiv och sätt att se på fenomenet.
Enligt fenomenologins teori har vi utformat den halvstrukturerade intervjuguiden (se bilaga 1) med sina två teman. Det skapade en struktur i intervjuerna och vi kunde hålla ett avslappnat samtal, men ändå hålla oss till vad vi ville undersöka (Kvale & Brinkmann, 2014).
Vi lade stor vikt vid att lägga våra förkunskaper åt sidan vad det gäller hur socialarbetare arbetar stöttande och förebyggande emot nätkränkningar bland ungdomar.
Det gjorde vi för att lyfta fram nya perspektiv och kunskaper om ämnet, vilket är centralt inom fenomenologin (Kvale & Brinkmann, 2014).
Metodansats
Mot bakgrund av studiens syfte samt frågeställningar så var kvalitativ metod en adekvat metod att tillämpa. Att samla in data via kvalitativ metodik ger oss djupare förståelse då informanten får möjlighet att beskriva fenomenet i detalj, vilket går hand i hand med hur vi vill utföra undersökningen bland socialarbetarna. Det finns tre huvudtyper av datainsamling inom kvalitativ metod. Av dessa tre har vi valt att använda oss av en öppen intervju via en halvstrukturerad intervjuguide (se bilaga 1). Det innebär att intervjuguiden innehåller några få, men öppna intervjufrågor. Genom en sådan intervjuguide önskar vi nå direkta och fördjupade citat som beskriver hur informanterna arbetar stöttande och
12
förebyggande emot nätkränkningar bland ungdomar, samt vilka metoder de använder sig av i sin arbetsvardag (Larsson, 2014).
Tillvägagångssätt
Vi har, som nämns ovan, valt att tillämpa halvstrukturerade intervjuer med intervjupersonerna en och en. Eftersom vi har valt att ha informanter från olika verksamhetsfält inom socialt arbete kan metoder och arbetssätt skilja sig från varandra beroende på hur problematiken ser ut i den specifika verksamheten. Det gemensamma är att de arbetar med ungdomar som i sin vardag omges av nätkränkningar, men vi vill veta hur varje socialarbetare arbetar förebyggande och stöttande emot nätkränkningar bland ungdomar. Därav lämpade sig enskilda intervjuer för att ge möjlighet för varje socialarbetare att ge sin specifika utsaga. Vi efterfrågade så bred empiri som möjligt för att kunna bedriva en fördjupad analys av fenomenet, därav valet av att ha en halvstrukturerad intervju som ger möjlighet för informanterna att lämna en bred empiri.
Utifrån de två frågeställningar som är utformade för studiens syfte skapades två teman i en intervjuguide (se bilaga 1), nämligen förebyggande arbete och stöttande arbete. Utifrån de två teman skapades tre öppna intervjufrågor till varje tema. Genom att skapa öppna frågor skapas förutsättningarna för att få informanterna att öppet prata om fenomenet, frågorna fungerar endast som en röd tråd i samtalet. Som tidigare nämns blev en av effekterna av att bedriva öppna frågor att vi fick mycket empiriskt material. Därav valde vi en induktiv design för att studera fenomenet; hur socialarbetare arbetar stöttande och förebyggande emot nätkränkningar bland ungdomar. Det innebär att vi kommer att studera fenomenet utan förutfattade hypoteser, utan låter begrepp och teorier växa fram ur det empiriska material som utvinns ur intervjuerna (Larsson, 2014).
Enligt vad som framkommer i intervjuerna valde vi att tillämpa systemteori som teoretiskt ramverk. Det föll sig naturligt på grund av att begrepp som är aktuella inom teorin visade sig vara en gemensam nämnare mellan våra informanter, något som vi inte hade förväntat oss innan intervjuerna var genomförda. Samtidigt som socialarbetarnas arbetssätt inkluderar ungdomarnas system i form av att socialarbetarna inte bara träffar ungdomarna, utan även deras kompisar och föräldrar. Vilket innebär att socialarbetarna behöver beakta hela ungdomens system.
13 Urval
Vi valde att fokusera på att finna socialarbetare som arbetar med nätkränkningar bland ungdomar i kommunal regi i vårt närområde. Sammanlagt kontaktades sju intervjupersoner som inom sin profession arbetar med nätkränkningar bland ungdomar.
Urvalsmetoden för att nå lämpliga informanter genomfördes via snöbollsurval, vilket innebär att vi kontaktade informanterna via en person som känner en annan som känner en annan och så vidare (Larsson, 2014). Snöbollseffekten i den här studien uppstod genom att vi kontaktade sociala verksamheter i närområdet och efterfrågade lämpliga informanter till studien som vi sedan fick kontaktuppgifter till. Genom att få kontakt med en person så gav den personen i sin tur förslag på socialarbetare som kunde vara intressanta att kontakta till vår studie. Sedan bokades ett enskilt möte där intervjun utgick ifrån den halvstrukturerade intervjuguiden (se bilaga 1).
Metodens styrkor och svagheter
Det finns vissa styrkor och svagheter som tillkommer med en kvalitativ metod. De nämnda styrkorna respektive svagheterna har ingen inbördes ordning. En viktig faktor som stärker valet av metod är att vi genom halvstrukturerade intervjuer får ta del av socialarbetarnas egna redogörelser kring hur de arbetar förebyggande och stöttande emot nätkränkningar. Arbetet utförs på socialarbetarnas arena och fält och är därför intressant för studien, på grund av att vi vill veta hur arbetet emot nätkränkningar praktiskt bedrivs.
Genom att intervjua socialarbetarna får vi en grundlig redogörelse kring hur de arbetar stöttande och förebyggande emot nätkränkningar bland ungdomar. Valet av enskilda intervjuer ser vi fördelar med då var och en av socialarbetarna kan ge sin personliga beskrivning av hur de arbetar i vardagen och i relation till ungdomarna.
Svagheter som vi ser skulle kunna uppstå är svårigheter i att säkerställa att vi tolkat empirin på ett sätt som informanterna säger det. Genom meningskoncentrering som är grunden i den fenomenologiska filosofin, förklarar Kvale och Brinkmann (2014) att man omvandlar långa utsagor till kortfattade meningar som beskriver utsagans relevans.
Det innebär att olika utläsare kan komma att finna olika innebörder beroende på vilka synvinklar man kopplar till vad man ser. En annan svaghet med valet av metod är att socialarbetarna som intervjuas skulle kunna ge en förskönad bild av verksamheten för att bibehålla lojalitet mot sin arbetsgivare, vilket exempelvis skulle kunna innebära att
14
informanterna ger en bild av ett fungerande arbete men som inte stämmer överens med verkligheten. Det kan i sin tur leda till att viktiga delar missas och att resultatet inte visar fullt ut vilka rutiner och metoder som används i arbetet. Ytterligare faktorer till att delar missas skulle kunna vara om informanternas erfarenheter av fenomenet är så få att det inte kan ge en rättvis bild av hur arbetet egentligen går till.
Genomförande
När vi hade formulerat vårt syfte samt våra frågeställningar, började vi fundera över vilka informanter som skulle vara lämpliga för att inhämta empiriska data ifrån. Redan i syftet bestämde vi att studiens empiriska del skulle inhämtas ifrån socialarbetare. Vi fann en bra ingångsvinkel till vilka inom kommunen som kunde tänka sig behandla vårt studieämne genom deras hemsida. Genom att sedan fråga de potentiella informanterna om vilka mer som var aktiva i ämnet så fick vi flera rekommendationer. Det mynnade ut i att vi slutligen kom i kontakt med flera socialpedagoger, kuratorer, samt en jurist som alla arbetade aktivt med fenomenet. Urvalet gjorde vi genom att försöka få en spridning av informanter som tillhörde olika skolor och verksamheter, vilket vi vill ska ge oss en tydligare bild över hur arbetet genomförs bland ungdomarna och vilka metoder som används runt om i kommunen.
Av de socialarbetare som vi kontaktade var det sju personer som ville ställa upp i en intervju, då bokades en tid in för att genomföra intervjun. På grund av den aktuella situationen med covid-19, föll det sig naturligt att hålla vissa av intervjuerna via länk och tidsbokningen gjordes på en timme. Intervjuerna ägde rum på socialarbetarnas arbetstid.
Innan intervjuerna skickades informationsbrev (se bilaga 2) ut för att ge information till informanten samt att samtycke även inhämtades i samband med informationsbrevet.
Bearbetning och analys
Studiens syfte samt fenomenologi som vetenskapsteoretisk ram gjorde att valet av analysmetod mynnade ut i meningskoncentrering. Meningskoncentrering syftar till att ta långa utsagor och göra de till kortfattade meningar som beskriver utsagans relevans (Kvale & Brinkmann, 2014). Förfarandet gynnade vår analysprocess då det som tidigare nämnts samlades mycket empiri genom de öppna frågorna i intervjuguiden (se bilaga 1).
Innan analysen gjordes transkriberades intervjuerna ordagrant. Vi valde att dela upp transkriberingarna mellan oss för att arbetet skulle bli mer effektivt, men vi genomförde
15
transkriberingarna på samma sätt, det vill säga att transkribera ordagrant för att inga fel skulle uppstå. För att nå struktur i det omfattande materialet fokuserade vi på att tillsammans behandla materialet i fem steg enligt meningskoncentrering.
Det första stegets syfte är att skapa en helhet över intervjun, det genomförde vi genom att läsa varje transkribering flertalet gånger för att bli tillräckligt insatta. Sedan fastställde vi intervjuernas naturliga meningsenheter, vilket genomfördes via kodning.
Det innebär att vi tolkade materialet och det som uttrycktes av socialarbetarna för att finna likheter och skillnader mellan de olika intervjuerna. Efter det formulerades teman som gav oss en uppfattning om vad det var vi fick fram av materialet och som dominerade de naturliga meningsenheterna. De teman som var framträdande i materialet var energi, relation samt system. Exempelvis lyftes vikten av att arbeta relationellt i det förebyggande och stöttande arbetet emot nätkränkningar bland ungdomar. Efter att vi tematiserat intervjupersonernas uttalanden ställde vi frågor till oss själva om det insamlade intervjumaterialet. Frågorna ställdes med beaktning på studiens syfte och frågeställningar. Slutligen knöt vi samman de teman vi hade fått fram och skapade material för vår studie (Kvale & Brinkmann, 2014).
Reliabilitet
Då det här är en kvalitativ studie har vi beaktat reliabiliteten genom att formulera öppna intervjufrågor (se bilaga 1) för att fånga sammanhanget hur socialarbetare arbetar förebyggande och stöttande emot nätkränkningar bland ungdomar. Genom att använda oss utav en halvstrukturerad intervju så har vi skapat förutsättningarna för att informanterna ska kunna agera så objektivt och ofärgat ifrån oss intervjuledare som möjligt.
Vi har även beaktat reliabiliteten genom att samla in data från olika verksamheter och ställa utfallen mot varandra för att granska likheter och skillnader. Då studien utförs i en mindre kommun i Sverige fick vi inte fram ett resultat som visar hur alla yrkesverksamma socialarbetare i Sverige arbetar. Men resultatet av det empiriska materialet jämfördes med tidigare forskning för att stärka graden av trovärdighet (Larsson, 2014).
16 Validitet
Den halvstrukturerade intervjuguiden (se bilaga 1) stärker även studiens validitet. Genom att informanterna får möjlighet att prata vitt och brett om hur de arbetar stöttande och förebyggande emot nätkränkningar bland ungdomar skapas förutsättningen för oss att producera fram ett resultat som kan skapa en tydlig bild av utfallet för de som tar del av studien. Att ha en bred empirisk data ifrån informanterna skapar möjlighet att på ett ingående sätt jämföra de olika informanternas utsagor, vilket är värdefullt då de jobbar i en mindre kommun där de arbetar nära varandra. Även om det är komplext att uppfylla begreppens innebörd så har vi förhållit oss till vad man kan förväntas göra i en kvalitativ studie (Larsson, 2014).
Sökning efter tidigare forskning
Sökning av tidigare forskning i form av vetenskapliga artiklar, rapporter, avhandlingar och liknande material genomfördes via olika databaser. Databaserna som användes var Google Scholar, DiVA, PsycInfo, PsycArticles samt Sociology Source Ultimate. Genom användandet av de nämnda databaserna öppnade det för möjligheterna att uppnå en heltäckande bild av det som skulle studeras. Sökorden som användes till att hitta angeläget material var; nätkränkningar, cyberbullying, social media, social work, teenagers, adolescents, youth, methods, strategies samt social workers. Sedan gjordes även sökningar på erkända forskare som producerat studier som motsvarar vad vi ville uppnå med den här studien.
Etiska överväganden
Något vi funderade över innan genomförandet av intervjuerna var om det skulle påverkas av att vi mer eller mindre kände vissa informanter sedan innan. Det hade eventuellt kunnat bli så att viss känslig information undanhölls då det skulle kunna bli obekvämt.
Under studiens genomförande ser vi att det finns en hel del etiska aspekter att förhålla sig till. För att säkerställa att de etiska övervägandena efterföljs har vi beaktat de fyra etiska forskningskraven, nämligen informationskravet, konfidentialitetskravet, samtyckeskravet samt nyttjandekravet. Dessa fyra forskningsetiska krav stärks av att Vetenskapsrådet (2017) lyfter dem som etiskt täckande när olika studier genomförs.
17
Informationskravet har vi beaktat genom ett informationsbrev (se bilaga 2) som informanterna har tagit del av innan intervjun har ägt rum. Brevet skickades över till informanterna via mejl för att de skulle ha möjlighet att läsa i lugn och ro innan intervjun.
I brevet står det vad materialet kommer användas till samt annan praktisk information som beaktar de fyra forskningsetiska kraven. Det är högst etiskt angeläget att informanterna får ta del av det innan intervjun för att veta vad det är de tackar ja till.
Avslutningsvis i informationsbrevet skriver informanterna under att de samtycker till intervju. Då intervjun är på frivillig basis är det av stor vikt att samtycke inhämtas, samt att informanterna informeras om att frivilligheten gör att de kan avsluta intervjun när som helst. Under rådande omständigheter med covid-19 hölls delvis intervjuerna via videolänk, vilket innebar att samtycket skickades till oss via mejl innan intervjun. Det empiriska materialet vi får utifrån intervjuerna kommer i så stor utsträckning det går hållas anonymt och skyddas ifrån att det hamnar hos obehöriga. Så fort vi har fått fram ett resultat kommer alla inspelningar och transkriberingar förstöras för att öka chansen att hålla det anonymt. För ytterligare säkerställningar kring konfidentialiteten har vi valt att använda andra namn i transkriberingen om det av någon anledning skulle hamna i fel händer. Slutligen för att uppfylla nyttjandekravet vill vi tillägga att vi endast använder det empiriska materialet till studien och inget annat. Vi säkerställer att materialet endast nyttjas till studien genom att, som tidigare nämns, förstöra materialet när vi har ett färdigställt resultat. Vi är också noggranna med att hålla på sekretessen enligt 26 kap. 1§
Offentlighets- och sekretesslag (SFS 2009:400) som handlar om socialtjänstens verksamheter.
18
Resultat och analys
I det här avsnittet presenteras resultatet från analysen av intervjuerna. Efter citaten refererar vi till de sju olika informanterna. Informanterna ett till fem arbetar inom skolan och sex och sju arbetar inom socialtjänst. Avsnittet presenteras med olika underrubriker som är följande; Energi, Relationer och System.
Energi
Förebyggande arbete
Genom att arbeta förebyggande har de yrkesverksamma en möjlighet att påverka energiflödet och arbeta med ungdomarna innan en nätkränkning har ägt rum. Möjligheten att nätkränkningen kan uppmärksammas i ett tidigt skede ökar, alternativt kan de vuxna påverka ungdomarna till att inte utföra kränkningen. Flera av informanterna pratar om att det är svårt med det förebyggande arbetet och att det krävs att man pratar och lyssnar, vilket visas genom en av informanternas utsaga som lyder;
“Vårt största uppdrag är att ha öronen mot marken och känna efter vad som händer just nu samt hur vi ska agera” (Informant nr. 7).
Flera av våra informanter pratade om hur svårt det kan vara att hålla sig uppdaterade om den digitala världen, det går fort och det händer många incidenter under kort tid. Flera av socialarbetarna återkommer till att man ständigt behöver vara nyfiken, lyssna och vara med i samtalen som sker mellan ungdomarna. Det som majoriteten av informanterna har gemensamt är att de rör sig ute bland ungdomarna, de yrkesverksamma socialarbetarna blir många gånger en naturlig del av ungdomarnas liv. Vilket i sin tur medför att de får mycket insyn i vad som händer just nu samt vilka sociala medier som används mest frekvent för tillfället. Samtalen mellan socialarbetare och ungdomar tenderar i många fall att handla om vad som anses vara tillåtet att skriva på sociala medier.
Därav är det värdefullt att de yrkesverksamma är uppdaterade om vad som sker på internet, så att de kan föra samtal samt bidra till att öka kunskapen bland ungdomarna.
“Man pratar om sociala medier och nätanvändning. Det gör man både i SO:n och i svenskan, där blir det gruppdiskussioner på ett generellt plan” (Informant nr. 1).
Enligt informant nr.1 som arbetar i skolan involverar de många gånger diskussionen kring nätet och nätkränkningar i de aktuella ämnena. Det blir en naturlig
19
ingång till nätkränkningar vilket många gånger leder till bra diskussioner bland ungdomarna.
“Material som handlar om svenska och SO-ämnet, exempelvis lagstiftning som handlar om förtal och så vidare. Det dockar ju rakt in i samhällsvetenskap då behöver man inte göra det utöver, det handlar om ett mindset, att ta in det i existerande struktur”
(Informant nr. 4)
Det finns flera ingångar till att diskutera med ungdomarna angående var gränsen går för vad som blir en illegal handling. Några av informanterna beskriver att ungdomarna har dålig koll på vad som är en illegal handling och vet i många fall inte att nätkränkningar är anmälningsbara. Därav är det förebyggande arbetet mycket viktigt och det största arbetet är bland annat att sprida kunskap bland ungdomar om vad som är en illegal handling. Finns det engagerade vuxna kring ungdomarna som kan sprida kunskap om lagstiftningen, har man en möjlighet att skapa förståelse att vissa handlingar inte bara är kränkande utan även illegala.
“Skulle vi öppna en fjortonårings telefon och se vad de får till sig så skulle vi nog häpna, för det är så sjukt mycket och de har en mycket högre ribba för vad de anser är en kränkning” (Informant nr. 6).
Man kan se en trend bland ungdomar att det finns en hög tolerans för vad som är en kränkning. Det kan härledas till okunskap vilket betyder att kunskapen och medvetenheten måste ökas hos ungdomarna. Lyckas man att öka kunskapen bland ungdomarna så kan det leda till att trenden kan påverkas.
“Föräldrarna måste ta sitt föräldraansvar, man måste prata om sådana saker. Kan man ingenting om sociala medier får man låta barnet lära en. Många föräldrar säger att de inte kan någonting och att det är en helt annan värld, jag tycker att man inte ska säga så utan då får man lära sig” (Informant nr. 6).
Det diskuteras i tidigare forskning vilken roll som föräldrarna har gentemot sina barn. Ibland kan föräldrar tendera till att ha svårigheter med att prata med sina barn och ungdomar om de risker som finns på nätet, på grund av deras egen okunskap. Den tidigare forskningen visar även att de ungdomar som har föräldrar som pratar om risker och regler
20
på nätet, tenderar till att klara sig bättre och tidigare be om hjälp när de blir utsatta för en nätkränkning (Charteris, Gregory & Masters, 2018).
“Det är jätteviktigt att bjuda in till föräldramöte, så att de också får komma och höra.
För det är oftast ett glapp mellan föräldrarna och barnen. Barnen sitter ofta på mer kunskap än de vuxna, och det glappet behöver stramas åt så föräldrarna kan hjälpa till att hantera de konflikter som finns” (Informant nr. 7).
Att involvera föräldrar och öka delaktigheten är ett betydelsefullt arbete, det finns enligt informanterna en strävan från ungdomarnas sida att föräldrar visar ett större engagemang. Ungdomarna uttrycker enligt informanterna att de upplever att det kan vara underhållande att lära de vuxna samt visa hur olika applikationer fungerar. Dock finns det föräldrar som antyder att de inte vill erkänna för ungdomarna att de inte är insatta. Därav är en stor del i det förebyggande arbetet att bygga en allians mellan skolpersonal, socialarbetare och föräldrar. Till följd av att energierna från dessa vuxna kan ha stor påverkan på ungdomarna då dem är betydelsefulla i ungdomarnas liv (Payne, 2015).
Alliansen byggs i forum som exempelvis föräldramöten som anordnas på skolan men även föreläsningar som bokas in som en förebyggande och stöttande insats till föräldrarna. Genom att undersöka det här utifrån det systemteoretiska perspektivet ser vi hur viktigt det är att involvera hela systemet i det förebyggande arbetet med ungdomarna.
I det förebyggande arbetet och inom socialpedagogiken är det viktigt att arbeta med individens totala system för att kunna förändra strukturer (Eriksson & Markström, 2012).
Det innebär att ungdomens hela system involveras, vilket är värdefullt för det förebyggande arbetets energi. En informant beskriver att det uppkommer vissa svårigheter i arbetet med att få föräldrarna att engagera sig, vilket visas i det här citatet;
“Vi ville prova work-shops och liknande men det föll aldrig väl ut på föräldramötena.
Man vill gå på ett föräldramöte för att sitta och lyssna. Ofta hamnar diskussionerna kring skärm-tid, vilka spel, applikationer och vad som är rimligt. Vi vill inte ta över föräldraansvaret, vi vill bara informera om hur det ser ut” (Informant nr. 6)
Det tyder på att föräldrarna har ett annat fokus på sociala medier och nätkränkningar än vad det förebyggande arbetet borde handla om. För att komma åt problematiken med nätkränkningar bör socialarbetare sprida kunskapen till både föräldrar och barn. Det finns förståelse om att ett stort fokus hamnar på skärmtid, för att det är
21
betydligt enklare att reglera för föräldrarna då det är mer konkret. Exempelvis kan föräldrar begränsa tiden som ungdomarna är aktiva på nätet men det får inte den effekt på nätkränkningar som föräldrarna eftersträvar. Ungdomar tenderar till att spendera mycket tid på nätet, vilket medför att det enda de vuxna runt ungdomarna kan göra är att engagera sig, visa att de har kunskap och att de finns tillgängliga när ungdomen är i behov av hjälp.
Tidigare forskning visar att ungdomarna själva efterfrågar föräldrarnas engagemang (Charteris, Gregory & Masters, 2018). Det stärker informanternas utsaga om att många ungdomar vill att föräldrarna ska ha insyn i vad ungdomarna gör och upplever på nätet.
“Den generella bilden är att föräldrar inte har jättemycket insyn och de vuxna behöver förstå vilket tryck det faktiskt är samt vilken stress det innebär att vara tillgänglig hela tiden. Där behöver föräldrarna ta mandat och hjälpa ungdomarna att lägga undan mobilen när de ska sova, vi stöttar föräldrarna jättemycket i det” (Informant nr. 1).
Utifrån citatet ser vi att ungdomarna är i behov av medvetna och nyfikna vuxna omkring sig. Det behöver finnas utformade strategier som hjälper ungdomarna att veta vem de ska vända sig till ifall det uppstår situationer som ungdomen själv inte reder ut.
Att alltid ha vuxna som stöttar och vägleder är något som enligt tidigare forskning hjälper ungdomarna att må bättre samt lättare kunna hantera det som sker på nätet (Charteris, Gregory & Masters, 2018). Här är de yrkesverksamma socialarbetarnas energieffekt viktig då de träffar ungdomarna ofta och de befinner sig där ungdomarna är både i skolan och på fritiden. Genom att de yrkesverksamma har kontakt med föräldrar kan de tillsammans hjälpa och förebygga att ungdomar blir utsatta för kränkningar, vilket görs via de positiva energierna.
Då ungdomarna efterfrågar mer nyfikenhet och kunskap om nätet hos föräldrarna blir det ännu viktigare att socialarbetarna som träffar ungdomarna ser hela ungdomens system. Samt att de bygger relationer till ungdomen, föräldrarna och andra viktiga vuxna i ungdomens system. Det är värdefullt att vara en del av ungdomarnas system och som socialarbetare vara öppen till att bjuda in föräldrarna till möten för att överföra kunskap om stöttning och gränssättning för ungdomarnas nätanvändning.
“Det finns inte något tillrättalagt förebyggt arbete kring oss som jobbar socialt men däremot är det ju någonting som vi är i hela tiden och pratar kring. Då kan det vara allt
22
ifrån vad de själva upplever vad man skriver i de här, hur man kommunicerar hur det skrivna ordet upplevs i relation till när man säger saker” (Informant nr 1).
Av intervjuerna ville vi undersöka vilka typer av rutiner och styrdokument som finns i de olika verksamheterna för specifikt nätkränkningar. Alla arbetar med nätkränkningar men på lite olika sätt. Man har lite olika professioner i det sociala arbetet och utifrån det skiljer sig arbetsbeskrivningarna i liten grad från varandra. Vi kunde se att det inte finns så många utarbetade rutiner för det förebyggande arbetet, utan de flesta utgår från traditionell mobbning och har utifrån det skapat sina egna rutiner att arbeta efter. Flera av informanterna uttalar att nätkränkningar expanderar och de flesta önskar att det fanns mer direktiv ifrån ledningen vad de ska fokusera på. Det innebär svårigheter för verksamheterna när de ska utveckla sina metoder och rutiner själva, vilket medför att arbetet kring ungdomarna kan skilja sig mycket åt beroende på vilken vuxen som ungdomen möter samt i vilken verksamhet.
Stöttande arbete
Mot den tidigare bakgrunden av att nätkränkningar är ett fenomen som är problematiskt bland ungdomar krävs det stöttande arbete för att motverka det. Den tidigare forskningen visar att ungdomar påverkas negativt av nätkränkningar, den upplevelsen delades även av socialarbetarna som intervjuades till den här studien vilket är en viktig aspekt för att arbeta stöttande samt att uppmärksamma hur energier från socialarbetare används. Det tillkommer andra faktorer som ligger till grund för att arbeta stöttande emot nätkränkningar bland ungdomar, det visas genom en av informanternas utsaga som lyder:
“Det är också en viktig del i det här vad som är brottsliga handlingar, det pratar vi mycket om kring sociala medier. Exempelvis det med att ta en bild på någon annan och publicera den, det rubriceras som ett brott.” (Informant nr.1)
Vad citatet säger är att det är illegalt att utföra en handling som är kränkande för den som tar emot den. Det är ett skäl för socialarbetare att angripa problematiken för den utsattes skull, men också för att motverka illegala handlingar i samhället. Socialarbetarna uppfattar att de inom kommunen har gjort framsteg med det stöttande arbetet emot nätkränkningar bland ungdomar. Utifrån att de byggt upp en stark relation, som tidigare nämns, finns det en transparens emellan ungdomarna och de vuxna vilket bidrar till att de i många fall får vetskap om händelserna, vilket kan härledas till hur energier används i
23
det stöttande arbetet. Är relationen god mellan den vuxne och ungdomen ökar sannolikheten att ungdomen berättar om nätkränkningen. Dock framkom det att socialarbetarna som arbetar på mellanstadieskolor och även i högre åldrar inte har samma insyn i ungdomarnas liv. Det kan i många fall handla om att ungdomarna söker ett privatliv när de blir äldre eller att dem tenderar till att vilja klara sig på egen hand, vilket bidrar till att de inte delar med sig av fenomen som exempelvis sker på nätet. Det kan associeras till Cassidy, Faucher och Jacksons (2013) studie som visar att äldre ungdomar tenderar till att inte vara hjälpsökande om de utsätts för nätkränkningar. Vidare upplevde socialarbetarna att det kunde finnas vissa utmaningar med att arbeta stöttande emot nätkränkningar bland ungdomar, då det till skillnad från traditionella kränkningar inte är synligt på samma sätt. Men också till skillnad från alla traditionella kränkningarna är nätkränkningar ett relativt nytt problem som behöver uppmärksammas samt att inte många socialarbetare är insatta i den digitala världen ännu. Det kan handla om att generationen som växer upp idag har hela sitt liv levt med digitala produkter, vilket inte socialarbetare har på samma sätt. Okunskapen gör att man ser annorlunda på just nätkränkningar som kränkning, men egentligen kanske det inte alltid är rätt att peka på fenomenet som specifikt jämfört med traditionella kränkningar. Det visas genom en av informanternas utsaga som lyder så här;
“Hittills kanske inte skolan är riktigt med på banan med vilken problematik som finns på nätet bland ungdomar. Egentligen kan man se det som att vardagsrummet eller fotbollsplanen bara har bytt plattform. Därav är det inte alltid rätt att göra som vissa pedagoger som sätter förbud eller stänger ner sociala medier. Det blir då lite som att släcka ner vardagsrummet eller fotbollsplanen.” (Informant nr.4)
Enligt socialarbetarna, oberoende av verksamhet, finns det inga specifika metoder för just stöttande arbete för nätkränkningar bland ungdomar. Det visas genom två informanters utsagor som lyder;
“Vi har inga metoder som angriper nätkränkningar specifikt, utan jag och mina kollegor pratar om problematiken med ungdomarna genom våra föreläsningar. I vissa fall där det är grova nätkränkningar utförs traumabehandling, men det är inte bara till för nätkränkningar ”. (Informant nr.6)
24
“Vi har inte några specifika metoder för just nätkränkningar för att angripa nätkränkningar bland ungdomar. Men vad vi använder oss av när vi möter problematiken är likabehandlingsplanen som finns på skolan, men det är generellt för alla kränkningar”. (Informant nr.5)
De båda socialarbetarna menar att de inte använder sig av metoder som är utformade för nätkränkningar specifikt. Istället har de olika verksamheterna inhämtat befintliga strategier på egen hand, vilka är generaliserade för kränkningar i stort och kan fungera som vägledning när de möter nätkränkningar bland ungdomar. Informant nr.6 lyfter traumabehandling som en metod med positiv energi som dennes verksamhet ibland använder. Det är en metod för att hjälpa den utsatta ungdomen att hantera en traumatisk situation som har påverkat med negativ energi. Ytterligare stöttande arbete är föreläsningar som Informant nr.6 lyfte, vilket öppnar upp för att diskutera ämnet och kan tendera till att ge mod till ungdomar som är utsatta för nätkränkningar att berätta om det.
Kopplat till tidigare forskning visar det att diskussioner om fenomenet kan ge styrka åt offer för nätkränkningar att berätta om det (Cassidy, Faucher & Jackson, 2013). Det andra citatet som kom ifrån Informant nr.4 som också hävdar att det inte finns specifika metoder, vilket stärks av Cassidy, Faucher och Jackson (2013) som förklarar att det inte finns evidensbaserade metoder för att angripa nätkränkningar bland ungdomar. En annan informants utsaga kring skolans likabehandlingsplan löd på det här viset;
”Vi arbetar utefter skolans likabehandlingsplan, men jag är osäker på vad den innefattar”. (Informant nr.3)
Även här kan man se att ytterligare socialarbetare förklarar att de i skolans värld arbetar efter likabehandlingsplanen som finns på skolan. Dock är informanten osäker på vad som är innehållande i likabehandlingsplanen, vilket är paradoxalt. Därav har vi studerat vad som står i skolornas likabehandlingsplan för att undersöka om arbetssätten informanterna förklarade stämmer överens med den. Som Informant nr.5 nämnde är likabehandlingsplanen ett dokument som är utformat på ett generellt sätt emot diskrimineringar och kränkningar. Dokumentet uppdateras varje läsår beroende på vilken problematik som är aktuell just då, vilket socialarbetarna har användning för i sitt dagliga arbete. Enligt Likabehandlingsplanen (2019/2020) finns tre fokusområden som socialarbetarna kan luta sig emot beroende på om det är främjande arbete, förebyggande
25
arbete eller åtgärdande arbete de ska utföra. I det här fallet är det åtgärdande arbete som vi exemplifierar, målet med likabehandlingsplanens åtgärdande arbete är att vidta åtgärder som dokumenteras och utvärderas för att förhindra att de upprepas. Trots att informanten har svag kunskap om vad som står i dokumentet kan vi se att skolorna ändå arbetar på det sättet, vilket bekräftas av en informants utsaga som lyder;
”Sker en kränkning vidtar vi åtgärder i form att samtala, samtalen följs upp efter två veckor. Är situationen oförändrad kopplar vi in medlare för att motverka att nätkränkningarna fortgår”. (Informant nr. 5)
I Likabehandlingsplanen (2019/2020) finns olika insatser stipulerade för att uppfylla det åtgärdande arbetet. Det är insatser som de under läsåret ska baka in i skolverksamheten för att öka medvetenheten hos eleverna. Utöver att de ska agera, dokumentera samt följa upp en nätkränkning som inträffar, utförs även andra åtgärder.
Bland annat skrivs likabehandlingsplanen tillsammans med eleverna för att även dom ska vara uppdaterade. På det sättet är det lättare för socialarbetarna att hänvisa till dokumentet om en kränkning eller diskriminering uppstår bland eleverna. Ytterligare insatser för att motverka att nätkränkningar uppstår, sker i form av att skolorna klassvis stipulerar trivselregler på de dagliga platserna som exempelvis i klassrummet eller i matsalen. Det hjälper till att skapa en struktur för att minska kränkningar när alla elever är inkluderade och vet vad det är som är gällande. Slutligen ska en temadag anordnas, en av informanterna nämnde att den aktuella temadagen handlade om nätkränkningar;
”Den här terminen har vi haft temadagar där nätkränkningar har varit aktuellt”.
(Informant nr. 3)
Trots att Informant nr.3 inte var uppdaterad i vad som konkret stod i dokumentet, visar citatet ovan att skolorna arbetar efter likabehandlingsplanen i sitt stöttande arbete, vilket Eriksson och Markström (2012) menar är viktigt i det sociala och socialpedagogiska arbetet. Det finns ett direktiv från ledningen som tillhör makrosystemet, som mesosystemet arbetar efter i det stöttande arbetet (Payne, 2018).
Vilket gör att det stöttande arbetet upprätthålls med sina positiva energier, trots att informanten inte hade kännedom om att det kom ifrån likabehandlingsplanen.
26 Relationer
Relationer är något av det viktigaste i det sociala arbetet och arbetar man nära ungdomar har man sig själv som det mest värdefulla verktyget. Genom att skapa tillit och starka relationer bygger man upp ett förtroende mellan ungdomen och den yrkesverksamma inom socialt arbete. Det kan kopplas till det systemteoretiska perspektivet, där Payne (2015) menar att relationer är en av de viktigaste aspekterna inom socialt arbete. Det kan många gånger vara en bidragande faktor till att ungdomen sedan vågar ta kontakt om den blir utsatt för nätkränkningar. Faktorer som att prata, fråga ungdomarna, vara nyfiken och öppen är de viktiga förhållningssätten i det sociala arbetet samt det som krävs för att kunna påverka det som sker i ungdomarnas liv.
“Relationella, man kommer ingenstans om man inte kan bygga tillit och förtroende, det är grunden. Man behöver bygga tillitsfulla relationer och nummer två är kunskap, att en person som förhoppningsvis har de här plattformarna och förtroendet har kunskap om vad det här med nätet är för någonting. Man måste hoppa över muren och skaffa kunskap som man inte innan har för att man inte är uppvuxen med det själv. Var befinner de sig, vad är det positiva, vad är kärleken på nätet och var finns fallgroparna” (Informant nr.
4).
Som informanten beskriver finns det ett krav ifrån ungdomarna att den som de pratar med har kunskap. Det finns ingen anledning att prata med en vuxen som inte förstår, kunskap är nyckeln till att bli insläppt i ungdomarnas liv. De vuxna behöver se sociala medier genom ungdomarnas perspektiv. Exempelvis vilka faktorer som är bra, dåliga, lätta eller svåra, samt vilka fallgropar som finns och hur det sociala arbetet kan bidra till att ungdomarna inte hamnar i fallgroparna. Några förebyggande arbetssätt är relationerna, öppenheten och att det finns en ömsesidig respekt så att man kan skapa en kommunikationskanal mellan de yrkesverksamma och ungdomarna.
“Att ha tillitsfulla relationer mellan personal och elever är viktigast. Här jobbar vi med öppenhet och att vi här tillsammans att vi ska respektera varandra och jobba tillsammans” (informant nr. 1).
Hur man hanterar relationerna till ungdomarna skiljer sig mellan olika personer i verksamheterna och mellan våra informanter.
27
“Vissa i personalen som har snap-chat följer ungdomarna, vi har försökt att följa och vara med i forumen som finns” (informant nr.1).
Att bygga relationer till ungdomarna genom att ha dem på sociala medier visade sig vara självklart för några av informanterna samtidigt som några var tydliga med att skilja på privatliv och arbete. Det fanns även dem som har flera konton, ett som de har kontakt med ungdomarna på och ett som är helt privat. Det kan vara en svår balansgång med vad som räknas som privat, personligt och professionellt. I vissa organisationer skiljer det sig mellan olika personer och professioner som enligt följande citat;
“Vissa blir lite mer kompis, så det är en stegvis grej och kanske mer av det vardagliga, medan när jag kliver in så blir det lite mer allvar” (Informant nr.1).
“Jag tror inte de känner sig översköljda av det, och de agerar inte på fritiden tänker jag”
(Informant nr.1)
Socialarbetarna gör skillnad på sina roller i arbetet där en socialarbetare exempelvis är mer med i gemenskapen tillsammans med ungdomarna, samtidigt som en annan socialarbetare som har en annan profession håller tydligare struktur för var och när man är tillgänglig för ungdomarna. Enligt Informant nr. 1 finns det skillnader på vilken nivå man har relation till ungdomarna och ifall socialarbetaren är tillgänglig för ungdomarna på sin fritid eller inte. Enligt citaten ovan hanteras relationerna på olika sätt, men enligt informanten kan socialarbetaren hålla det på en professionell nivå. Det finns positiva faktorer med att det skiljer sig hur nära man väljer att vara, då man kan finnas till för ungdomarna och arbeta på olika sätt. Oavsett hur nära relationerna är, är det en värdefull nyckel i arbetet. Ett förebyggande och stöttande arbete skulle enligt informanterna vara omöjligt om de yrkesverksamma inte byggde relationer och tillit till ungdomarna. Relationerna ger de yrkesverksamma en ingång till ungdomens system, de får en möjlighet att prata om allt och de finns tillgängliga om det uppstår incidenter.
Vikten av det relationella arbetet framförs via citatet nedan;
“Det dagliga, vardagliga jobbet alltså att vi har relation det är grundtanken” (Informant nr. 2).
De som arbetar med ungdomar bör vara tillgängliga och lyhörda för vad som händer i deras liv just nu och ta deras upplevelser av kränkning på allvar. Det görs genom
