Examensarbete, 15 hp Sjuksköterskeprogrammet 180 hp
HUMOR I VÅRDEN:
UR ETT PATIENTPERSPEKTIV
En litteraturstudie om patienters erfarenheter av humor inom vården
Peter Edman
Humor i vården: ur ett patientperspektiv - En litteraturstudie om patienters erfarenheter av humor inom vården
Abstrakt
Bakgrund: Humor kan användas som verktyg inom vården, till exempel som ett verktyg för kommunikation mellan vårdpersonal och patient och för patientens
stresshantering. Dock är det inte självklart hur detta görs.
Syfte: Syftet är att belysa patienters erfarenheter av humor i vårdmötet.
Metod: Litteraturstudie baserad på nio kvalitativa studier. Studierna har analyserats utifrån Fribergs (2018) femstegsmodell där kategorier och underkategorier identifierades.
Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier och åtta underkategorier.
Huvudkategorierna var: Livskvaliteten förbättras, Människor förs samman och Ger styrka.
Konklusion: Humor kan leda till att patienters välmående ökar samt en bättre förmåga att hantera sjukdom. Det kan också verka relationsfrämjande och underlätta kommunikation mellan patienter och vårdpersonal. Att använda humor kräver dock eftertanke.
Nyckelord: skämt, skratt, omvårdnad, vårdpersonal, kommunikation, Litteraturstudie
Humor in healthcare: from a patient perspective – A literature study based on the patients’
experiences of humor in health care Abstract
Background: Humor can be useful tool within healthcare, for example, as a tool for communication between caregivers and patients and to help the patient relieve stress. It is however not clear how it should be done.
Aim: The purpose is to illustrate patients’ experiences of humor in healthcare.
Methods: Literature study based on nine qualitative studies. The studies were analysed based on Fribergs’ five-stage model where categories and subcategories were identified.
Result: The analysis resulted in three main categories and eight subcategories. The main categories were: Quality of life improves, People are brought closer to one
another and Gives strength.
Conclusion: Humor may lead to an increase in patients wellbeing and a greater ability to cope with disease. It can also strenghten relationships and ease
communication between patients and healthcare staff. Using humor, however, requires reflection.
Keywords: jokes, laughter, caregiving, nursing staff, communication, Literature study
Innehållsförteckning
Introduktion ... 1
Bakgrund ... 1
Begreppet humor ... 1
Effekter av humor ... 1
Vårdpersonals användning av humor ... 2
Problemformulering ... 4
Syfte ... 4
Metod ... 4
Definitioner ... 4
Sökmetoder ... 5
Urval ... 5
Analys ... 6
Forskningsetiska överväganden ... 6
Resultat ... 7
Livskvaliteten förbättras ... 7
Välmåendet ökar ... 7
Bättre förmåga att hantera sjukdom ... 8
Människor förs samman ... 9
Relationsfrämjande ... 9
Underlättar kommunikation men kräver eftertanke ... 9
Ger styrka ... 10
Ger perspektiv ... 10
Skyddar mot svåra tankar och känslor ... 11
Återfå värdighet ... 11
Diskussion ... 11
Resultatdiskussion ... 11
Välmåendet ökar ... 12
Bättre förmåga att hantera sin sjukdom ... 12
Relationsfrämjande ... 13
Underlättar kommunikation men kräver eftertanke ... 14
Skyddar mot svåra tankar och känslor ... 16
Diskussion om etiska aspekter ... 17
Metoddiskussion ... 18
Forskningsetisk diskussion ... 19
Konklusion ... 19
Referenser ... 20
Bilaga 1: Tabell 1 – Artikelöversikt ... 25
Bilaga 2: Tabell 2 – Sökmetod och urvalsprocess ... 27
Introduktion
Skämt, skratt och lycka är alla ord som förknippas med begreppet humor (Olsson et al.
2002). Inom ramen för omvårdnad kan humor ha rent fysiska effekter som till exempel ökad lungkapacitet genom att skrattet aktiverar muskler som främjar andningen (Tse et al. 2010). För personal inom omvårdnadssektorn kan humorn användas som ett
kommunikationsverktyg mellan vårdpersonal och patient (Adamle och Turkoski 2006).
Dock finns det kritiska röster som menar att humor ska användas med försiktighet, då patienten inte alltid uppskattar humor i vårdmötet (Dean & Gregory 2005; Costello 2016).
Bakgrund
Begreppet humor
Det finns ingen definition som täcker in humorns alla aspekter, utan istället en mängd olika definitioner som kompletterar varandra. En definition som beskriver ordets allmänna betydelse är att varje handling i tal, skrift, handling, bilder eller musik som är avsedda att producera ett leende eller skratt är humor. Termer som subjektiv och objektiv humor förekommer ofta inom vetenskaplig litteratur. Subjektiv humor kan förklaras som ett psykologiskt tillstånd som kan framkalla skratt. Objektiv humor beskrivs som att det är “mottagaren” av humorn som avgör om det faktiskt förekommer humor (Olsson, Backe och Sörensen 2003, 32). I en studie där forskarna frågade
personer mellan 17 och 75 år vad humor innebar för dem så var de tre vanligaste svaren skämt, skratt och lycka (Olsson et al. 2002).
Effekter av humor
I en vetenskaplig artikel så sammanställer forskare en mängd effekter av humor och skratt. Bland annat så kan det leda till ökad lungkapacitet då skratt aktiverar
diafragman, mag- och bröstmuskler och på så sätt ökar lungornas vitalkapacitet. Skratt har även visats minska kroppens produktion av stresshormonet kortisol och höja immunförsvaret genom en ökad bildning av T-lymfocyter. Användande av humor visar även på högre smärttolerans. Dessutom så visar forskning att smärtbehandling
kombinerad med humor hade större effekt än endast smärtbehandling för sig (Tse et al.
2010). I en studie där deltagarna fick se en komisk film så uppmättes det en förbättring i både smärttolerans och smärtupplevelse efter filmen (Zweyer et al. 2004).
Humorterapi kan minska stress och ångest hos barn som ska genomgå kirurgiska ingrepp. En studie visade att humorterapi med sjukhusclowner gav minskning av bl.a.
stress, rädsla och ilska/sorg. Dessutom resulterade humorterapin i en ökande effekt av lugn och välbefinnande och en signifikant minskning i blodtryck och hjärtfrekvens (Leguizamon Romero et al. 2017). I ett laboratorietest där 53 studenter utsattes för stress och ångest genom att påstå att de skulle utsättas för en elektrisk chock så visade det sig att humor kan sänka nivåerna av stress och ångest. En grupp av studenterna fick lyssna till en humoristisk text och i denna grupp var nivåerna av upplevd ångest och stress lägre inför den påstådda elektriska stöten (Yovetich et al. 1990).
Vårdpersonals användning av humor
Humor har även visat sig påverka kommunikationen positivt mellan vårdpersonal och patient. Kommunikation är en social färdighet och en del av att socialisera sig med andra människor. I omvårdnaden är kommunikationen viktig för relationen med patienten och även anhöriga (Thornton och White, 1999). Humor kan fungera som en social funktion, genom att hjälpa till att skapa, förbättra och upprätthålla relationer mellan vårdpersonal och patient.
I en studie använde vårdpersonalen humor i terapeutiska syften vilket ledde till att kommunikationen utvecklades till något mer än som stöd vid kriser. Humor bidrog även till att skapa en bättre teamkänsla samt ett ökat stöd till patienten. Det är dock viktigt att personcentrerad vård, respekten för och hänsynen till en annan människa finns med i användandet av humor (Dean och Gregory 2005). I en annan studie visade det sig dock
att få sjuksköterskor besvarade humor som initierats av patienter trots att humor är en viktig del av alla faser av kommunikation. När patienter använder sig av humor öppnar de upp sig på ett personligt plan och på så sätt bjuder in vårdpersonal att besvara denna.
Om detta bemöts på ett bra sätt kan det leda till att vårdrelationen främjas (Adamle och Turkoski 2006).
Humor kan skapa en känsla av sammanhållning både bland sjuksköterskor och patienter. Det blir en speciell förbindelse mellan de inblandade parterna (Beck 1997).
Patienter på en intensivvårdsavdelning upplevde att glädje och humor var viktiga faktorer för att skapa en positiv atmosfär. Att dela ett skämt förhöjde patientens upplevelse av samspel och att ingå i teamet, men från anhöriga och vårdpersonal nämndes inte humor som något de trodde kunde stärka patienten (Wåhlin, Ek och Idvall 2009).
Costello (2016) menar att sjuksköterskor känner till värdet av humor inom
omvårdnaden, men att det är viktigt att en har lärt känna patienten för att kunna avgöra om det är passande att använda humor eller inte (Costello 2016). Att vara empatisk är viktigt för att kunna läsa av vid vilka olika sinnesstämningar samt vid vilken tid på dygnet det inte passar med humor och skratt (Dean & Gregory, 2005). Claxton-Oldfield
& Bhatt (2016) skriver att det är patienten, patientens situation och patientens
sjukdomsstadium som påverkar beslutet att använda humor. Haydon, van der Riet och Browne (2015) påpekar att enligt sjuksköterskors erfarenhet så finns det skillnad i användandet av humor mellan kvinnliga och manliga patienter. Manliga patienter använder humor för att dela historier och för att utjämna hierarkin mellan patient och sjuksköterska. De använder även humorn oftare än kvinnliga patienter. Humorn är ofta situationsbunden för kvinnliga patienter och används för att inkludera samt för att skapa bekvämlighet (Haydon, van der Riet och Browne, 2015).Att använda humor i sitt yrke som vårdpersonal råder det delade meningar om. Vissa planerade inte
användningen av humor utan det kom spontant, medan för andra var humor en del av deras omvårdnadsstrategi och deras rutinmässiga vård. Andra använde humor för att få kontakt med patienten när andra sätt misslyckades (Beck 1997). Vissa menade att
humor ska användas med eftertänksamhet och omsorg. En del tyckte att humorterapi är
en bra idé, men att de själva aldrig skulle använda humor i sitt arbete (Dean & Gregory 2005). Det förekom även sjuksköterskor som ansåg humor som något oprofessionellt inom arbetet (Thornton & White 1999). Mccreaddie & Wiggins (2008) diskuterar att sjuksköterskor, kanske på grund av rädsla för att inte själva bli tagna på allvar i sin profession, inte har lyckats ta användandet av humor på allvar. Humor handlar inte om skämt utan är ett komplicerat och utmanade koncept, som handlar om vem vi är som person och hur vi interagerar med andra (Mccreaddie & Wiggins, 2008)
Problemformulering
Ovanstående empiri visar på att humor kan fungera som ett bra verktyg i
kommunikationen mellan vårdpersonal och patient. Samtidigt finns det tillfällen då humor inte är passande. Det anses vara upp till vårdpersonalen att avgöra när och var det är lämpligt. De flesta studier beskriver dock vårdpersonalens upplevelser. Därför behövs det mer vetenskaplig kunskap om hur patienter upplever användandet av humor inom vården. Detta kan bidra till större förståelse för humorns roll inom vården samt att bidra till vårdpersonalens trygghet för att använda den på ett bra sätt.
Syfte
Syftet är att belysa patienters erfarenheter av humor i vårdmötet.
Metod
Denna litteraturöversikt baseras på kvalitativa studier. Kvalitativa studier syftar till att förstå personen och hens livssituation. En kvalitativ studie kan bidra till djupare förståelse för det valda fenomenet (Segesten 2017, 106).
Definitioner
Begreppet vårdpersonal innebär i denna litteraturöversikt personal som arbetar nära patienter i ett vårdsammanhang. Här inkluderas bland andra sjuksköterskor,
undersköterskor, vårdbiträden, läkare, fysioterapeuter, röntgensjuksköterskor, logopeder, biomedicinska analytiker, dietister och arbetsterapeuter.
Begreppet patient innebär i denna litteraturöversikt en person som erhåller eller är registrerad för att erhålla hälso- och sjukvård.
Sökmetoder
Eftersom forskningsområdet är relativt litet i förhållande till antalet artiklar, har ett flertal databaser använts för att täcka in ett större område. Tre databaser har använts, Scopus, Pubmed och Cinahl. Sökord har valts ut med hjälp av Svensk MeSH, som är ett digitalt sökverktyg för medicinska ämnesord som drivs av Karolinska Institutet i
Stockholm. Dessa sökord har kompletterats med nyckeltermer som hittat i relevanta artiklar använts för att både bredda och precisera sökningen. Sökorden har valts ut utifrån att de har betydelse för problemformuleringen (Willman et al. 2016). De sökord som använts är: Humor, Humour, Qualitative studies, Qualitative research, Interview as topic, Interviews, Interview, Patient, Patients, Experience, Attitudes, Nursing. Den booleska termen ‘AND’ användes för att specificera sökningen, medan ‘OR’ användes för att utöka sökningen med synonymer på sökorden (Karlsson 2017, 90-92). För att uppnå ett önskat antal artiklar så kompletterades sökningsprocessen med en manuell sökning i referenslistor i relevant litteratur inom valt ämnesområde.
Urval
Inklusionskriterierna som har använts är att artiklarna ska vara godkänd av en etisk kommitté eller ha en god etisk motivering och att patienterna ska vara minst 18 år.
Exklusionskriterier; patienter under 18 år. Dessa kriterier gör att litteratursökningen kommer att beröra studiens problemformulering (Willman et al. 2016). Därefter har artiklarna som var relevanta för syftet noggrant lästs igenom och genomgått en grundlig kvalitetsgranskning enligt Olssons och Sörensens mall för bedömning av kvalitativa studier (Olsson och Sörensen 2011, 285). Samtliga nio artiklar ansågs hålla tillräcklig kvalitet för att användas i analysen.
Analys
Analysmetoden som används för studien är femstegsmodellen som är utformad av Friberg (2017, 135). Metoden innebär i stora drag att helheten bryts ned i bitar för att sedan bygga upp en ny helhet (Friberg 2017, 135). Resultaten från de inkluderade artiklarna i arbetet har delats in i huvudkategorier och underkategorier. Utifrån kategoriseringen beskrivs resultatet översiktligt.
Artiklarna har lästs flera gånger för att få förståelse för deras innebörd. Därefter identifierades meningsenheter i varje enskild studies resultat som fördes in i ett Excel- dokument och färgkodades. Därefter sorterades fynden efter innebörd och utifrån detta skapades underkategorierna som i sin tur ledde till skapandet av huvudkategorierna.
Nyckelfynden har sammanställts i en tabell för att åskådliggöra analysens struktur.
Utifrån kategoriseringen har sedan resultatdelens text skrivits (Friberg, 2017, 136).
Forskningsetiska överväganden
I en litteraturöversikt är det viktigt att kontrollera att de artiklar som används granskas utifrån ett etiskt perspektiv. Artiklarna ska helst vara godkända av en etisk kommitté, eller om detta inte gjorts, innehålla en etisk diskussion som motiverar att studien faktiskt är etiskt försvarbar (Forsberg & Wengström, 2016). Viktiga frågor i ett etiskt övervägande är etiska motiv för studien, riskanalys, val av deltagare, informerat samtycke, metodfrågor och konfidentialitet (Sandman & Kjellström, 2013). De etiska aspekterna som nämns ovan kommer att ligga till grund för författarens etiska
resonemang under arbetet.
Resultat
Resultatet presenteras som fyra huvudkategorier med åtta underkategorier. De citat som anges, är från de artiklar som ingår i litteraturstudien. Citaten är fritt översatta från engelska av uppsatsförfattaren.
Huvudkategorier Underkategorier
Livskvaliteten förbättras • Välmåendet ökar
• Bättre förmåga att hantera sjukdom Människor förs samman • Relationsfrämjande
• Underlättar kommunikation men kräver eftertanke
Ger styrka • Ger perspektiv
• Skyddar mot svåra tankar
• Återfå värdighet
Livskvaliteten förbättras
Studierna beskriver hur humor förbättrade livskvaliteten hos patienterna genom att öka deras välbefinnande samt ge dem strategier att hantera sjukdomen.
Kategorin består av underkategorierna Välmåendet ökar och Bättre förmåga att hantera sjukdom som redovisas nedan i löpande text.
Välmåendet ökar
Patienterna i ett flertal studier (Tanay et al 2013; Roaldsen, Sørlie och Lorem 2015;
Johnson 2002, Herth 1990), beskriver att humor och skratt får dem att må bättre. Bland annat så upplever patienter att humor fungerar som en medicin mot sorg och att ha ett sinne för humor bidrar till bättre välbefinnande samt att det bidrar till bättre svar på behandling. Dessutom upplevdes skratt vara smärtlindrande och avslappnande.
Patienter ansåg även att när vårdpersonal använde sig av humor så hade det en
lugnande effekt vid oro. Flertalet män ansåg att personal som använder humor före ett
kirurgiskt ingrepp kan inge lugn och trygghet. Humor beskrevs som en strategi för patienterna att själva hantera sin ångest. Humor beskrevs också bidra till möjlighet till avslappning och för patienterna att känna sig mer bekväma (Tanay et al 2013;
McCreaddie och Payne 2012, Johnson 2002). Humor kan bidra till att känna hopp samt att förstärka den känslan (Johnson 2002, Herth 1990). Patienter beskrev att humor verkar stärkande samt att den hjälper dem med återhämtning (Roaldsen, Sørlie och Lorem; 2015, Johnson 2002).
Bättre förmåga att hantera sjukdom
I flera studier (Greenberg 2003, Johnson 2002, Chapple och Ziebland 2004) beskriver patienter att humor bidrar till att hjälpa dem att hantera livet med sjukdom. Vissa av patienterna menade att ett sinne för humor var ett måste för att orka med medan andra patienter beskrev det som att det är skrattet som är den faktor som bidrar till att klara av livet med sjukdom. Flertalet patienter upplevde att ett sinne för humor var viktigt i början av sin sjukdom. De beskrev det som att humorn gjorde att de kunde ta hand om sig själva och göra livet lättare vid tiden då diagnosen sattes. Andra beskrev det som att humorn var den faktor som gjorde att de tog sig igenom sin sjukdom. Att vårdpersonal använde sig av humor ansågs viktigt och vissa patienter menade att den hade en
psykologiskt läkande effekt.
Flertalet patienter upplevde att skratt var något som hjälpte dem genom sjukdom.
Skratt beskrevs dessutom som ett måste för ta sig igenom svåra stunder och att om de inte kunde skratta åt svårigheter skulle de bli deprimerade. Flertalet män beskrev tiden efter att fått diagnosen testikelcancer som svår att hantera men att humor och ett skämtsamt sätt kunde hjälp dem att ta sig igenom de tunga behandlingar och ingrepp som sjukdomen krävde. Äldre män med prostataproblem använde sig av humor på en sjukhusavdelning för de kände att det lättade upp atmosfären och gjorde tiden på
avdelning lättare att ta sig igenom. Patienter beskriver att humor får dem att behålla sitt förnuft genom att hålla borta svåra tankar och ångest samt att humor skyddar mot depression (Roaldsen, Sørlie och Lorem; 2015, Greenberg 2003, Johnson 2002, Chapple och Ziebland 2004). Humor kan fungera som en sköld som skyddar
patienterna mot sjukdomen och bidrog till att de kunde ta sig igenom sjukdomstiden (Roaldsen, Sørlie och Lorem 2015; Johnson 2002).
Människor förs samman
Studierna beskriver hur humor förde människor samman genom att underlätta kommunikation mellan människor samt att bilda och stärka relationer.
Kategorin består av underkategorierna Relationsfrämjande och Underlättar kommunikation men kräver eftertanke som redovisas nedan i löpande text.
Relationsfrämjande
Humor ansågs vara viktig och fördelaktig i en relation. Dessutom beskrev patienter att humorn behövs som en del i en relation och att den kan bidra till att göra relationen mer personlig (Tanay et al 2013; McCreaddie och Payne 2012).
Patienterna berättade att humor var ett bra tecken för att kunna bygga en relation och att den bidrog till att göra dig mer öppen för kontakt. Humorn beskrevs även som en
“nyckelaspekt” för att lära känna människor (Tanay et al 2013; Roaldsen, Sørlie och Lorem 2015; McCreaddie och Payne 2012). Humor fick patienter att känna sig närmare andra patienter samt bidrog humorn till att de kände sig mer anknutna till andra
(Johnson 2002, Herth 1990). I flera studier så berättade patienter hur humorn
förbättrade deras kontakt med vårdgivarna. Humor kunde användas för att bli omtyckt av personal och, enligt en patient, få bättre vård på det sättet (Tanay et al 2013). Humor beskrevs även göra det lättare att knyta an till personal samt att utveckla en meningsfull terapeutisk relation (McCreaddie och Payne 2012).
Underlättar kommunikation men kräver eftertanke
Patienter ansåg att humor var ett bra sätt att inleda en konversation med vårdpersonal men även med andra patienter. Vissa patienter upplevde att humor gjorde det lättare att börja kommunicera med närstående vid svåra tillfällen med sjukdom. Flera beskrev det som ett sätt att “bryta isen på”. En patient beskrev det som att humor är en dörröppnare
till andra människor nä det är svårt att finna ord. Genom att skämta kunde hen komma över den tunga atmosfären som sjukdomen skapade och på så sätt inleda konversation.
Vid ingrepp och behandlingar fungerade enligt vissa patienter humor som ett sätt att kommunicera sin rädsla till vårdpersonalen (Roaldsen, Sørlie och Lorem 2015, Chapple och Ziebland 2004). Humor bjöd in till medkänsla och beskrevs underlätta vid samtal om svåra ämnen samt att det ledde till att samtalen blev mer normaliserade. Humor beskrevs kunna “avväpna” the tunga och svåra med cancersjukdom (Roaldsen, Sørlie och Lorem 2015, Olver och Eliott 2014, Chapple och Ziebland 2004). I en studie berättade patienter att humor avväpnade det allvarliga med cancer och kunde
underlätta för att få nära och kära att förstå din situation (Roaldsen, Sørlie och Lorem 2015). Vidare så upplevde patienter att humor alltid bör utvärderas och kräver
reflektion för att användas på ett bra sätt (Tanay et al 2013). Patienter beskrev även att det beror på vem personen som initierar humor är som avgör om det är passande samt att skämt måste baseras på omtanke och empati (Chapple och Ziebland 2004). Patienter beskrev det även som att det är situationen som personen är i som avgör om humor är lämpligt (Tanay et al 2013). Andra patienter erfor att skämt och skratt var passligt i rätt kontext (Chapple och Ziebland 2004). Vissa patienter ansåg att det var svårt att förstå humorn tidigt efter diagnos (Johnson 2002) Flera situationer ansågs inte vara lämpliga att använda humor i. Livshotande diagnoser var en situation där det ansågs vara direkt olämplig. Patienter upplevde att vissa personer i deras närhet skämtade för mycket och för ofta (Chapple och Ziebland 2004).
Ger styrka
Studierna beskriver hur humor stärkte patienterna genom att bidra med nya perspektiv i sjukdom, hantera svåra tankar och ge en känsla av kontroll i svåra stunder.
Kategorin består av underkategorierna Ger perspektiv, Skyddar mot svåra tankar och känslor och Återfå värdighet som redovisas nedan i löpande text.
Ger perspektiv
Patienter beskrev att humor bidrog till att normalisera livet och ge distans (Roaldsen, Sørlie och Lorem 2015, Herth 1990). Patienter upplever också att humor hjälper att behålla sitt perspektiv i svåra situationer samt att även kunna ändra deras uppfattning till det bättre. Humorn bidrog även till att vara öppen för framtida förändringar
(Greenberg 2003, Johnson 2002, Herth 1990). Att behålla ett humoristiskt perspektiv i sin sjukdom gjorde livet lättare och mindre stressigt samt bidrog till att personerna kunde skratta åt sig själva och åt livet (Greenberg 2003, Herth 1990).
Skyddar mot svåra tankar och känslor
Patienter upplevde att humor kunde användas för att lätta upp atmosfären och för att undvika kritik (Schöpf, Martin och Keating 2016; Olver och Eliott 2014). Humor användes för att dölja ett svårt ämne och för att lätta upp berättelsen om en tragisk händelse (Schöpf, Martin och Keating 2016; Roaldsen, Sørlie och Lorem 2015). Humor kunde även användas för att dölja känslor. (Roaldsen, Sørlie och Lorem 2015, Chapple och Ziebland 2004).
Återfå värdighet
Humor användes när patienter var nervösa. Bland annat för att behålla värdigheten när de bad om hjälp samt för att undvika medömkan och genanta situationer (Schöpf, Martin och Keating 2016; Roaldsen, Sørlie och Lorem 2015, Chapple och Ziebland 2004). Med hjälp av humor kunde maktskillnaden minskas mellan patient och
vårdpersonal samt även framstå mer självsäker inför familj. Humor kunde också bidra till att kunna visa kompetens i sin sjukdom (Schöpf, Martin och Keating 2016; Johnson 2002).
Diskussion
Resultatdiskussion
Syftet med litteraturstudien var att belysa patienters erfarenheter av humor i vårdmötet.
Resultatet presenterades i fyra huvudkategorier och åtta underkategorier.
Huvudkategorierna var Livskvaliteten förbättras, Människor förs samman och Ger styrka. Resultatet kommer att diskuteras med stöd av ytterligare relevant forskning samt Erikssons teori om vårdandets idé. Utgångspunkten i teorin är att vårdandets substans är att ansa, leka och lära. Ansandet beskrivs som en form av kärleksgärning där man med både beröring och ögonkontakt bekräftar patienten och dess behov. Leken är ett uttryck för glädje och hjälper patienten att bemästra upplevelser, se nya vägar och hitta nya lösningar. Leken är interaktiv och beskrivs även som en form av assimilation.
Lärandet innebär individens utveckling och där målet är självförverkligande. Vårdarens uppgift är att hjälpa patienten uttrycka känslor och tankar (Eriksson 1997, 9).
Utifrån resultatet är det möjligt att dra slutsatser om att deltagarna känner att humor har en stärkande effekt som bidrar till att hantera sjukdom och stärker känslan av hopp.
Resultatet visar även att humor främjar relationer och kommunikation men att humor kräver eftertanke och rätt kontext för att inte ha en sårande effekt.
Välmåendet ökar
Erfarenheterna i litteraturöversikten gällande humor och välbefinnande
överensstämmer på flera punkter de upplevelser som patienterna beskrev i studierna av Astedt-Kurki och Isola (2001) och Scholl och Ragan (2003). I studien av Scholl och Ragan (2003) beskrev vårdpersonalen att patienter kände sig avslappnade samt att de kände sig som hemma när vårdpersonalen på sjukhuset använde sig av humor. I studien av (Astedt-Kurki and Isola 2001) där författaren analyserar sjuksköterskors dagböcker så beskrev vårdpersonalen att om de hade ett glatt humör och kunde skämta i vårdmötet så hade det en avslappnande effekt hos patienterna. Eriksson (1997, 27) menar att leken är ett centralt element i vårdandet och att den är ett medel för att uppnå hälsa. Dessutom ger leken människan energi och möjlighet till vila.
Bättre förmåga att hantera sin sjukdom
I litteraturstudien beskrev patienter hur humor och skratt på flera sätt hjälpte dem att hantera sin sjukdom. Att ha ett sinne för humor och att kunna skratta beskrevs som ett skydd mot sjukdomen och underlättade vid svåra behandlingar. Enligt Eriksson (1997,
författaren att vårdpersonalens uppgift är att delta i processen samt även aktivera den men framförallt är det viktigt att förstå och acceptera den. I studien av Ridley, Dance och Pare (2014) beskriver deltagarna liknande upplevelser. De menade att det är lättare att hantera och klara av svåra symtom om det finns möjlighet till humor och skratt.
Dessutom erfor de att humor och skratt underlättade vid svår smärta. Att humor fungerar som en strategi för att hantera sjukdom stöds i studien av Astedt-Kurki och Isola (2001) där även vårdpersonal har liknande erfarenheter. De beskriver det som att humor och coping går hand i hand. De upplevde att patienter tog sig igenom svåra behandlingar och situationer i sin sjukdom på ett bättre sätt om vårdpersonalen använde sig av humor. Att som vårdpersonal använda sig av humor i sitt arbete kan många gånger vara svårt, men kanske aldrig så svårt som vid patienters stunder av stort lidande, ångest eller annalkande död. Många gånger kan det vara direkt olämpligt, men samtidigt kan människor i dessa situationer vara i större behov av att få hjälp att ta sig igenom de tunga stunderna. I studien av Dean och Major (2008) motiveras det till att använda humor även i de tyngre situationerna. Volontärer som arbetade med
hospisvård upplevde att patienter som befann sig i svåra sjukdomstillstånd och
annalkande död till och med kunde uppskatta humor. Patienterna beskrevs få hjälp av humorn trots väldigt svåra symtom. Att vårda patienter med smärta och andra svåra symtom är många gånger en komplex uppgift. Att våga använda humor i sådana fall kan vara svårare än i möten med patienter som inte lider. Dock kan det i de svåra fallen vara viktigare då humor upplevs ha en positiv effekt på bland annat smärta som ofta är ett av de stora symtomen som vill lindras i livets slutskede.
Relationsfrämjande
I litteraturstudiens resultat framkom det att patienterna upplevde att humor var en viktig del utav en relation samt att humor kan bidra till en mer personlig relation.
Dessutom ansåg de att humor kan göra dig mer öppen för kontakt och fick även dig att känna dig närmare andra människor. Eriksson (1997, 20) menar att leken befrämjar sammanhållning och grupprelationer samt att den bidrar till en högre social kompetens.
I en studie av McCabe (2004) så beskriver flera patienter upplevelser som liknar resultaten i litteraturöversikten. Patienterna beskrev att de uppskattade humor och
skratt som initierades av sjuksköterskorna. Dessutom upplevde de att de sjuksköterskor som använde sig av humor och skratt var vänliga och mer tillgängliga än de i
vårdpersonalen som inte valde eller kunde delta i utbytandet av humor. I
litteraturstudiens resultat beskrev flertalet patienter att användande av humor kunde vara ett sätt bryta isen på i sociala interaktioner. Liknande fynd fanns i studien av Scholl och Ragan (2003). Patienterna beskrev att humor motiverade till att interagera socialt med andra patienter och vårdpersonal. Dessutom fick humorn dem att känna sig mer normala i vårdrelationen med vårdpersonal. Humorns positiva effekter på
vårdrelationen är, utifrån litteraturstudiens resultat, tydlig och till och med helt
avgörande i vissa fall. I studien av Haydon och Riet (2014) upplevde även sjuksköterskor att patienter tyckte sämre om de i vårdpersonalen som inte använde sig av humor. Om patienternas försök till humor däremot besvarades så upplevde sjuksköterskorna att patienterna kände sig sedda och viktiga. En sjuksköterska upplevde till och med att patienterna trodde att det var något fel på dem som inte besvarade humorn. En bra vårdrelation är något som bör eftersträvas och prioriteras av vårdpersonal och humor kan vara en viktig beståndsdel för att bygga en nära och öppen relation. Vårdpersonal kan dock behöva stöd i detta område då det många gånger är upp till individens egen förmåga att initiera eller besvara humor.
Underlättar kommunikation men kräver eftertanke
I litteraturstudiens resultat framgick det att många patienter ansåg att humor
underlättade kommunikation med vårdpersonal och andra patienter, delvis genom att vara ett sätt att “bryta isen” på. Dessa upplevelser speglas av Old (2012) och Phillips et al., (2018) där patienter ansåg humor vara ett sätt att ta första kontakten på och
samtidigt gjorde det lättare att öppna sig i samtal. I resultatet i denna studie framkom det att humor kunde vara en strategi för att tala om svåra ämnen. Denna beskrivning finns även i studien av Astedt-Kurki och Isola (2001) där patienterna upplevde att humor gjorde det lättare att uttrycka känslor och samtala om svåra ämnen.
I studien av Dean och Major (2008) så upplevde även sjuksköterskorna att patienter ofta använde sig av humor för att prata om svåra ämnen samt att uttrycka känslor.
Sjuksköterskorna erfor även att om de lärde sig att tolka det dolda budskapet i humorn
som patienterna initierade, så fick de bättre kontakt med patienterna samt att det ledde till djupare relationer. Utifrån resultaten kan dras slutsatsen att humor har en stor positiv inverkan på kommunikation mellan patienter och vårdpersonal. Att
vårdpersonal försöker möta patienter som initierar humor är således viktigt då
patienterna mår bättre och vårdrelationen blir bättre. Astedt-Kurki, Isola, Tammentie och Kervinen (2001) så framkommer det att patienter känner att vårdpersonalen inte förstår dem som individ samt att de känner skam om personalen inte kan eller vill besvara patientinitierad humor. Om vårdpersonal ska kunna ge en bra och
personcentrerad omvårdnad så måste kommunikationen fungera. Humor kan vara ett bra verktyg för det och vårdpersonal bör vara lyhörda för när humor bör inkluderas i vårdmötet.
Även om humor verkar fungerar väl som ett verktyg för att kommunicera så
framkommer det även att humor inte alltid passar. I resultatet framkommer det att sammanhang och övergripande situation var viktiga faktorer att ta hänsyn till för att använda humor vid rätt tillfälle. Detta resultat styrks i studien av Kristensen et al. (2017) där patienterna som deltog ansåg att kontext var viktigt att ta i beaktande för att avgöra om humor var lämpligt. En andel patienter beskrev till och med att kontexten är helt avgörande. Även i studien av McCreaddie and Wiggins (2009) så framkommer det att hänsyn till kontext var viktigt. I denna studie förekom mörk humor mellan en mycket sjuk patient och en sjuksköterska. Att använda humor i denna situation hade i många fall klassats som olämpligt men eftersom patienten och sjuksköterskan kände varann väl så initierades trots allt humor från bådas sida. I det senare exemplet utgörs tydligt hur viktig en nära vårdrelation kan vara för att mötet mellan patient och vårdpersonal ska bli givande och nyttig.
I en studie av Adamle and Ludwick (2005) där datan samlades in inom hospicevård visade det sig att patienter initierade humor i alla olika situationer utom då de inte var kapabla att kommunicera. Utifrån studiens resultat kan det tolkas som att det inte är graden av sjukdom som är avgörande vare sig humor är lämpligt eller ej. Vårdpersonal bör uppmärksamma, besvara och skapa humor utifrån individens behov och önskan. I motsats till tidigare resultat så beskriver volontärer på ett hospice i en studie av Claxton-
Oldfield and Bhatt (2016) vilka faktorer de tog hänsyn till relaterat till användande av humor. Flera svarade att kontext var viktigt och faktorer som patienters skick och sjukdomsprogress var viktigt att beakta. Andra volontärer ansåg att det var viktigt att anhöriga till patienten var öppna för humor för att de skulle kunna initiera eller deltaga i humoristiska utbyten.
En slutsats som kan dras utifrån artiklarna är att det tenderar att finnas mer oro inför att använda humor i ett vårdsammanhang från vårdpersonalens sida. Patienter ter sig ha färre invändningar om när humor är passande och är överlag positiva till personer som initierar och besvarar humor inom vården. Vårdpersonal bör uppmuntras att våga arbeta mer personligt och öppna upp för humor då det bidrar till en mer holistisk vård och en mer välmående patient.
Skyddar mot svåra tankar och känslor
Utifrån litteraturstudiens resultat framgick det att patienterna upplevde att humor användes för att dölja känslor, undvika skam samt för att lätta upp atmosfären. I studien av Astedt-Kurki and Isola (2001) beskrivs liknande erfarenheter. Deltagande patienter upplevde att humor kunde användas för att hantera pinsamma situationer samt att känslor av skam kunde flyttas över på vårdpersonal. En patient berättade hur humor fick hen att ”behålla ansiktet” i situationer där hen var osäker. Enligt Eriksson (1997, 28) Är leken ett uttryck för att undvika olust i syfte att få utrymme och
rekreation. I en studie av Demjén (2016)där författaren analyserar inlägg på ett forum för cancersjuka kan det i kommentarerna tolkas in liknande fenomen. Orden cancer och stomi byttes ofta ut mot humoristiska benämningar. Det finns flera möjliga förklaringar till denna företeelse, men en kan vara att personerna använde sig av humoristiska termer för att kunna diskutera tunga ämnen utan visa sig sårbara och ”svaga”. Att dölja känslor och undvika skam var ett återkommande tema som ofta upplevdes av män. I studien av Old (2012) berättar manliga patienter att de använde humor som en
försvarsmekanism. Med hjälp av humorn kunde de även undvika att visa sig sårbara och dölja sin rädsla i sjukdomen. Att män i större utsträckning använder sig av humor får
stöd i studien av Williams (2009). I studien diskuterar män runt ämnena maskulinitet, hälsa samt faderskap och flertalet deltagare menade att som man måste skam och rädsla döljas för att inte sticka ut i en social situation med andra män. De menade att män oftast kommer att göra det ”manliga” för att det förväntas av dem och att det var viktigt att kunna skämta och att inte visa sig svag. Vidare beskrev männen att de använde sig av humor för att undvika att tänka eller prata om sjukdom.
Utifrån litteraturen dras slutsatsen att humor kan hjälpa människor att hantera sina inre känslor för att många gånger visa sig starkare inför andra. Det kan dock inte konstateras att det endast är till godo. I ett omvårdnadssammanhang är patientens berättelse grunden för en god anamnes. Om information utelämnas på grund av skam eller rädsla kan viktiga detaljer utelämnas och vara en direkt fara mot patientens hälsa.
Diskussion om etiska aspekter
Humor i vårdmötet är uppenbarligen komplext och kan i fel sammanhang skada vårdrelationen. Hur vårdpersonal ska förhålla sig till det i möten med patienter är många gånger upp till dem själva. Studier har visat att vårdpersonals uppfattningar om humor i vården skiljer sig mycket från person till person. Många anser att humor är något positivt och att det till och med är ett måste på en arbetsplats. Andra anser dock att humor kan leda till att vårdrelationen blir för privat. Vissa menar till och med att humor inte har något med omvårdnaden att göra (Dehghan-Nayeri, Ghaffari och Shali 2015).
Eftersom humor kan ha en positiv inverkan på vårdrelationen, är det därmed etiskt rätt att humor har en plats i mötet mellan patient och vårdpersonal. Enligt göra-gott-
principen som är formulerad av Beauchamps och Childress (2009) har alla människor en moralisk skyldighet att främja det goda såsom hälsa och välbefinnande. Å andra sidan kan humor skada om situationen inte är den rätta. I de lägena vore det etiskt rätt att avstå från att använda humor, enligt icke-skada-principen (Beauchamps och
Childress 2009). Enligt principen ska alla människor undvika att åsamka skada i form av kränkt integritet eller psykisk smärta (Sandman och Kjellström 2013, 371). Det är
därför viktigt att beakta personens integritet genom att ta hänsyn till dennes önskningar.
Metoddiskussion
Eftersom studiens syfte var att belysa erfarenheter så valdes kvalitativa studier (Mårtensson och Frilund, 2017 s. 427). För att identifiera all relevant litteratur så utfördes litteratursökningen i olika databaser. En svaghet med studien är dock att litteraturunderlaget var relativt skralt då forskningsområdet inte tillhör de större. En studie som användes i resultatet var klart äldre än övriga. Inkludering motiveras med att patientberättelserna liknade de i nyare forskning och att de faktum att patienters
erfarenheter av humor inte tes ha ändrats över tid. Reliabiliteten i denna studie baseras på att sökningen av artiklar redovisas, genom att vara transparant med nyckelord och urval (se bilaga 1). Eftersom studien baseras på tidigare forskning kan resultatet ändå anses trovärdigt. Alla studier som användes som underlag till studiens resultat
kvalitetsgranskades av författaren. För att stärka reliabiliteten utförde en medstudent ytterligare en granskning som jämfördes med varandra (Henricson 2017, 414). Ett möjligt hot mot reliabiliteten är författarens brist på kompetens och vana att granska empiriska studier.
Analysen utfördes inledande av enbart författaren. Artiklarna lästes noggrant flera gånger och nyckelfynd som var relevanta för syftet identifierades för att sedan kodas.
Koderna sorterades och bildade underkategorier som i sin tur bildade
huvudkategorierna. Handledare granskade analysprocessen i flera omgångar vilket stärker validiteten (Mårtenson och Fridlund 2017, 432).
Trots att litteraturstudien har kunnat uppfylla syftet som har varit att belysa patienters erfarenheter av humor i vårdmötet så saknas djupare förståelse och beskrivningar om hur humorn upplevs av patienter. I en stor det av artiklarna är majoriteten av fynden från vårdpersonalens perspektiv och det har visat sig utifrån litteratursökningen att majoriteten av forskningen inom humor i vården är från vårdpersonals perspektiv.
Detta visar dock på en intressant kunskapslucka, även om det i detta fall leder till att
validiteten inte är lika hög som den skulle varit om det funnits mer tillgänglig forskning kring patientens upplevelse.
Sex av nio artiklar som användes i resultatet var från antingen USA eller Storbritannien.
Här kan man diskutera hur överförbart detta är till andra delar av världen. Eftersom det finns många likheter mellan patienternas erfarenheter generellt i alla studier, talar det för att dessa studiers resultat ändå skulle kunna vara överförbara till en svensk kontext.
Slutligen är det upp till läsaren att avgöra graden av överförbarhet (Graneheim och Lundman 2004).
Forskningsetisk diskussion
Eftersom studien baseras på andras arbeten, har det varit viktigt att de artiklar som inkluderats i litteraturstudien redovisar att de följer forskningsetiska riktlinjer.
Inklusionskriterierna har varit att de varit godkända av en etisk kommitté eller ha en god etisk motivering och att patienterna ska vara minst 18 år. Detta uppfylldes i samtliga artiklar.
Konklusion
Enligt studiens resultat är humor ett användbart verktyg för patienter. Humor kan leda till att patientens välmående ökar samt en bättre förmåga att hantera sjukdomen. Det kan också verka relationsfrämjande och underlätta kommunikation mellan patient och vårdpersonal. Det går dock inte att i dagsläget presentera en modell som är verksam för alla patienter, utan verkar i dagsläget bero mycket på det specifika mötet mellan
patienten och vårdpersonalen. Att använda humor kräver dock eftertanke.
Studien visar på att det finns väldigt lite forskning som utgår helt från patientens perspektiv, varför denna studies förslag på framtida forskning blir att just fokusera på patientens upplevelser.
Referenser
Adamle, K. och Turkoski, B.. 2006. Responding to patient-initiated humor: guidelines for practice. Home Healthcare Nurse: The Journal for the Home Care and
Hospice Professional 24(10), ss. 638-644. DOI: 10.1097/00004045-200611000- 00007
Adamle, K. och Ludwick, R., 2005. Humor in hospice care: who, where, and how much?.
American Journal of Hospice and Palliative Medicine®, 22(4), ss.287-290. DOI:
10.1177/104990910502200410
Astedt-Kurki, P. och Isola, A., 2001. Humour between nurse and patient, and among staff: analysis of nurses' diaries. Journal of Advanced Nursing, 35(3), ss.452- 458. DOI:10.1046/j.1365-2648.2001.01860.x
Astedt-Kurki, P., Isola, A., Tammentie, T. och Kervinen, U., 2001. Importance of humour to client-nurse relationships and clients' well-being. International Journal of Nursing Practice, 7(2), ss.119-125. DOI:10.1046/j.1440-
172x.2001.00287.x
Beck, C. 1997. Humor in nursing practice: a phenomenological study. International Journal of Nursing. 34(5), ss. 346-352. DOI: https://doi.org/10.1016/S0020- 7489(97)00026-6
Beauchamp, T.L. och Childress, J.F. 2009. Principles of biomedical ethics. 7. Uppl.
New York: Oxford university press.
*Chapple, A. och Ziebland, S., 2004. The role of humor for men with testicular Cancer.
Qualitative Health Research, 14(8), ss.1123-1139.
DOI:10.1177/1049732304267455
Claxton-Oldfield, S och Bhatt, A. 2016. Is there a place for humor in hospice palliative care? Volunteers say “yes”!. American Journal of Hospice and Palliative
Medicine. 34(5), ss. 417-422). DOI: https://doi.org/10.1177/1049909116632214 Costello, M. 2016. Nurses’ self-identified characteristics and behaviors contributing to
patients’ positive perceptions of their nursing care: a qualitative study. Journal of Holistic Nursing. 35(1), ss. 62-66. DOI: https://doi-
org.proxy.ub.umu.se/10.1177/0898010116643835
Dean, R och Gregory, D. 2005. More than trivial: strategies for using humor in palliative care. Cancer Nursing. 28(4), ss.292-300. DOI: 10.1097/00002820-200507000- 00009
Dean, R. och Major, J., 2008. From critical care to comfort care: the sustaining value of humour. Journal of Clinical Nursing, 17(8), ss.1088-1095. DOI:10.1111/j.1365- 2702.2007.02090.x
Dehghan-Nayeri, N., Ghaffari, F. och Shali, M., 2015. Nurses’ experiences of humour in clinical settings. International Journal of Africa Nursing Sciences, 2, ss.19-25.
Demjén, Z., 2016. Laughing at cancer: Humour, empowerment, solidarity and coping online. Journal of Pragmatics, 101, ss.18-30.
Eriksson, K., 1997. Vårdandet idé. Stockholm: Liber.
Friberg, F. (Ed.). (2017). Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. Studentlitteratur.
Graneheim, U. H. och Lundman B. (2004). 'Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness'. Nurse Education Today, 24: ss.105-112. DOI:10.1016/j.nedt.2003.10.001.
*Greenberg, M., 2003. Therapeutic play: developing humor in the nurse-patient
relationship. The Journal of the New York State Nurses Association, 34(1), ss.25- 31.
Haydon, G. och Riet, P., 2014. A narrative inquiry: How do nurses respond to patients’
use of humour?. Contemporary Nurse, 46(2), ss.197-205.
DOI:10.5172/conu.2014.46.2.197
Haydon G., Browne G. och van der Riet P., 2018 Narrative inquiry as a research methodology exploring person centred care in nursing. Collegian 25:1, ss. 125- 129. DOI:10.1080/10376178.2015.1021436
Henricson, M. 2017. Diskussion. I: Henricson, M. (red.) Vetenskaplig teori och metod:
från idé till examination inom omvårdnad. 2. Uppl. Lund: Studentlitteratur AB.
*Herth, K., 1990. Contributiors of humor as perceived by the terminally ill. American Journal of Hospice Care, 7(1), ss.36-40. DOI:10.1177/104990919000700108
*Johnson, P., 2002. The use of humor and its influences on spirituality and coping in breast cancer survivors. Oncology Nursing Forum, 29(4), ss.691-695.
Kristensen, D., Sundler, A., Eide, H., Hafskjold, L., Ruud, I. och Holmström, I., 2017.
Characteristics of communication with older people in home care: a qualitative analysis of audio recordings of home care visits. Journal of Clinical Nursing, 26(23-24), ss.4613-4621. DOI:10.1111/jocn.13807
Leguizamon, R., Castaño Osorio C., Morales Guarin, M., C och Cifuentes Neira, L. 2017.
Humour therapy intervention to reduce stress and anxiety in paediatric anaesthetic induction, a pilot study. British Journal of Anesthesia. 119(4), ss.
847-848. DOI: https://doi.org/10.1093/bja/aex278
*Liptak, A., Tate, J., Flatt, J., Oakley, M. A., och Lingler, J. (2014). Humor and laughter in persons with cognitive impairment and their caregivers. Journal of Holistic Nursing, 32(1), 25-34.
McCabe, C., 2004. Nurse-patient communication: an exploration of patients'
experiences. Journal of Clinical Nursing, 13(1), ss.41-49. DOI:10.1111/j.1365- 2702.2004.00817.x
McCreaddie, M och Wiggins, S. 2008. The purpose and function of humour in health, health care and nursing: A narrative review. Journal of Advanced Nursing. 61(6), ss. 584-595. DOI: 10.1111/j.1365-2648.2007.04548.x
McCreaddie, M. och Wiggins, S., 2009. Reconciling the good patient persona with problematic and non-problematic humour: A grounded theory. International Journal of Nursing Studies, 46(8), ss.1079-1091. DOI:
10.1016/j.ijnurstu.2009.01.008
*McCreaddie, M. och Payne, S., 2012. Humour in health-care interactions: a risk worth taking. Health Expectations, 17(3), ss.332-344. DOI:10.1111/j.1369-
7625.2011.00758.x
Mårtensson, J & Frilund, B. 2017. Vetenskaplig kvalitet i examensarbete. I: Henricson, M. (red.) Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom
omvårdnad. 2. Uppl. Lund: Studentlitteratur AB.
Old, N., 2012. Survival of the funniest -- using therapeutic humour in nursing. Kai Tiaki Nursing New Zealand, 18(8), ss.17-19.
Olsson, H., Backe, H., Sörensen, S. och Kock, M. 2002. The essence of humour and its effects and functions: a qualitative study. Journal of Nursing Management (Wiley-Blackwell), 10, ss. 21-26. DOI: 10.1046/j.0966-0429.2001.00272.x Olsson, H, Backe, H och Sörensen, S. 2003. Humorologi: vetenskapliga perspektiv på
humor och skratt . 1. uppl. Stockholm: Liber.
Olsson, H. & Sörensen, S. 2011. Forskningsprocessen: kvalitativa och kvantitativa perspektiv. 3. Uppl. Stockholm: Liber.
*Olver, I. och Eliott, J., 2014. The use of humor and laughter in research about end-of- life discussions. Journal of Nursing Education and Practice, 4(10).
DOI:10.5430/jnep.v4n10p80
Phillips, K., Singh Ospina, N., Rodriguez-Gutierrez, R., Castaneda-Guarderas, A., Gionfriddo, M., Branda, M. och Montori, V., 2018. Humor during clinical practice: analysis of recorded clinical encounters. The Journal of the American Board of Family Medicine, 31(2), ss.270-278.
DOI:10.3122/jabfm.2018.02.170313
Ridley, J., Dance, D. och Pare, D., 2014. The acceptability of humor between palliative care patients and health care providers. Journal of Palliative Medicine, 17(4), ss.472-474. DOI:10.1089/jpm.2013.0354
*Roaldsen, B., Sørlie, T. och Lorem, G., 2015. Cancer survivors’ experiences of humour while navigating through challenging landscapes - a socio-narrative approach.
Scandinavian Journal of Caring Sciences, 29(4), ss.724-733.
DOI:10.1111/scs.12203
Sandman, L. och Kjellström, S. 2013. Etikboken: etik för vårdande yrken. 1. Uppl.
Lund: Studenlitteratur.
Segesten, K. 2017. Att välja ämne och modell för sitt examensarbete. I Friberg, F. (red.).
(2017). Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten.
Lund: Studentlitteratur. ss.106-108
Scholl, J. och Ragan, S., 2003. The use of humor in promoting positive provider-patient interactions in a hospital rehabilitation unit. Health Communication, 15(3), ss.319-330. DOI:10.1207/s15327027hc1503_4
*Schöpf, A., Martin, G. och Keating, M., 2016. Humor as a communication strategy in provider–patient communication in a chronic care setting. Qualitative Health Research, 27(3), ss.374-390.
Svensk sjuksköterskeförening (2016). Sjuksköterskans profession - grunden för din legitimation.
https://swenurse.se/download/18.1dbf1316170bff6748cda85/1584347730200/Sj uksk%C3%B6terskans%20profession%20grunden%20f%C3%B6r%20din%20legi timation.pdf (Hämtad: 2021-01-27)
*Tanay, M., Wiseman, T., Roberts, J. och Ream, E., 2013. A time to weep and a time to laugh: humour in the nurse–patient relationship in an adult cancer setting.
Supportive Care in Cancer, 22(5), ss.1295-1301. DOI:10.1007/s00520-013-2084- 0
Thornton, J., och White, A. 1999. A heideggerian investigation into the lived experience of humour by nurses in an intensive care unit. Intensive and Critical Care
Nursing. 15(5), ss. 266-278. DOI: https://doi.org/10.1054/iccn.1999.1448 Tse, M. M., A. P. Lo, T. L. Cheng, E. K. Chan, A. H. Chan och H. S. Chung. 2010. Humor
therapy: relieving chronic pain and enhancing happiness for older adults.
Journal of Aging Resarch. 2010. DOI:https://doi.org/10.4061/2010/343574 Williams, R., 2009. ‘Having a laugh’: masculinities, health and humour. Nursing
Inquiry, 16(1), ss.74-81.
Willman, A; Bahtsevani, C; Nilsson, R och Sandström, B. 2016. Evidensbaserad omvårdnad: en bro mellan forskning och klinisk verksamhet. 4. uppl. Lund:
Studentlitteratur
Wåhlin, I., Ek, A. C., och Idvall, E. (2009). Empowerment in intensive care: patient experiences compared to next of kin and staff beliefs. Intensive and Critical Care Nursing. (22). ss. 332–340. DOI:10.1016/j.iccn.2009.06.003
Yovetich, N. A., DaleE, J. A. och Hudak, M. A. 1990. Benefits of humor in reduction of threat-induced anxiety. Psychological Reports, 66, ss. 51-58.
doi.org/10.2466/pr0.1990.66.1.51
Zweyer, K., VelkerR, B. och Ruch, W. 2004. Do cheerfulness, exhilaration, and humor production moderate pain tolerance? A FACS study. Humor: International
Bilaga 1: Tabell 1 – Artikelöversikt
Författare År, Land Titel Syfte Metod Resultat Kvalitet
Mary Ann Tanay, Theresa Wiseman, Julia Roberts, Emma Ream
2013,
Storbritannien A time to weep and a time to laugh: humour in the nurse–patient relationship in an adult cancer setting
Belysa värdet av humor i
vårdsammanhang. Totalt deltog 9 sjuksköterskor och 12 patienter som
observerades på en onkologisk avdelning. Från dessa
intervjuades fem sjuksköterskor och fem patienter.Data analyserades med hjälp av tematisk analys.
Resultatet belyste vikten av humor i vårdrelationen. Patienter använde sig av humor för att underlätta för sjuksköterskor att hantera den stress de mötte i kliniskt arbete. Patienter anser att det är viktigt att sjuksköterskor har ett sinne för humor.
Grad 1 - Hög
May McCreaddie, Sheila Payne
2012,
Storbritannien Humour in health-care interactions: a risk worth taking
1. Utforska patienters perspektiv på humor i möten inom vården.
2. Belysa skillnaden mellan patienters och sjuk-sköterskors syn på humor.
Fyra patientfokusgrupper undersöktes under 18
månader. Tre grupper (n = 20) ljudinspelades.
En grupp (n = 12) observerades under
gruppinteraktioner.
Patienter har
en stor uppskattning av humor och önskar att vårdpersonal ska initiera och återge humor.
Grad 1 - Hög
Olver, I. and
Eliott, J 2014,
Australien The use of humor and laughter in research about end-of-life discussions:
1. Skapa kunskap kring hur humor kan användas vid palliativ vård.
2. Hur humor kan förbättra kommunikationen mellan vårdpersonal och patient vid livets slutskede.
51 patienter deltog i semistrukturerade intervjuer, delat i två grupper.
Det underlättade att använda sig av humor genom att berätta roliga historier för att illustrera sin poäng när man talade om känsliga ämnen till exempel som döden.
Humor lättar på atmosfären
Grad 1 - Hög
Bente Lisbet Roaldsen ,Tore Sørlie , Geir F Lorem
Danmark,
2015 Cancer survivors’
experiences of humour while navigating through challenging landscapes – a socio- narrative approach
Att belysa hur vuxna
canceröverlevare har förhållit sig till humor under sin sjukdomsprocess, från diagnos till behandlingar. Detta för att få ökad kunskap kring humor som ett verktyg att hantera stress när patienten förhåller sig till en livshotande sjukdom.
14 patienterintervjuades.
Deltagarna var haft en bredd när det kommer till olika cancerdiagnoser, olika tidsspann sedan diagnosen och nuvarande livssituation.
Humor skapade en acceptabel situation och förhindrade sjukdomen att ta över deras existens. Viktigt verktyg för att bygga meningsfulla relationer med släktingar och vänner.
Humor hjälper att förebygga pinsamma tystnader och kan desarmera och avväpna
Grad 1 - Hög
