Eftersom studien baseras på andras arbeten, har det varit viktigt att de artiklar som inkluderats i litteraturstudien redovisar att de följer forskningsetiska riktlinjer.
Inklusionskriterierna har varit att de varit godkända av en etisk kommitté eller ha en god etisk motivering och att patienterna ska vara minst 18 år. Detta uppfylldes i samtliga artiklar.
Konklusion
Enligt studiens resultat är humor ett användbart verktyg för patienter. Humor kan leda till att patientens välmående ökar samt en bättre förmåga att hantera sjukdomen. Det kan också verka relationsfrämjande och underlätta kommunikation mellan patient och vårdpersonal. Det går dock inte att i dagsläget presentera en modell som är verksam för alla patienter, utan verkar i dagsläget bero mycket på det specifika mötet mellan
patienten och vårdpersonalen. Att använda humor kräver dock eftertanke.
Studien visar på att det finns väldigt lite forskning som utgår helt från patientens perspektiv, varför denna studies förslag på framtida forskning blir att just fokusera på patientens upplevelser.
Referenser
Adamle, K. och Turkoski, B.. 2006. Responding to patient-initiated humor: guidelines for practice. Home Healthcare Nurse: The Journal for the Home Care and
Hospice Professional 24(10), ss. 638-644. DOI: 10.1097/00004045-200611000-00007
Adamle, K. och Ludwick, R., 2005. Humor in hospice care: who, where, and how much?.
American Journal of Hospice and Palliative Medicine®, 22(4), ss.287-290. DOI:
10.1177/104990910502200410
Astedt-Kurki, P. och Isola, A., 2001. Humour between nurse and patient, and among staff: analysis of nurses' diaries. Journal of Advanced Nursing, 35(3), ss.452-458. DOI:10.1046/j.1365-2648.2001.01860.x
Astedt-Kurki, P., Isola, A., Tammentie, T. och Kervinen, U., 2001. Importance of humour to client-nurse relationships and clients' well-being. International Journal of Nursing Practice, 7(2), ss.119-125.
DOI:10.1046/j.1440-172x.2001.00287.x
Beck, C. 1997. Humor in nursing practice: a phenomenological study. International Journal of Nursing. 34(5), ss. 346-352. DOI: https://doi.org/10.1016/S0020-7489(97)00026-6
Beauchamp, T.L. och Childress, J.F. 2009. Principles of biomedical ethics. 7. Uppl.
New York: Oxford university press.
*Chapple, A. och Ziebland, S., 2004. The role of humor for men with testicular Cancer.
Qualitative Health Research, 14(8), ss.1123-1139.
DOI:10.1177/1049732304267455
Claxton-Oldfield, S och Bhatt, A. 2016. Is there a place for humor in hospice palliative care? Volunteers say “yes”!. American Journal of Hospice and Palliative
Medicine. 34(5), ss. 417-422). DOI: https://doi.org/10.1177/1049909116632214 Costello, M. 2016. Nurses’ self-identified characteristics and behaviors contributing to
patients’ positive perceptions of their nursing care: a qualitative study. Journal of Holistic Nursing. 35(1), ss. 62-66. DOI:
https://doi-org.proxy.ub.umu.se/10.1177/0898010116643835
Dean, R och Gregory, D. 2005. More than trivial: strategies for using humor in palliative care. Cancer Nursing. 28(4), ss.292-300. DOI: 10.1097/00002820-200507000-00009
Dean, R. och Major, J., 2008. From critical care to comfort care: the sustaining value of humour. Journal of Clinical Nursing, 17(8), ss.1088-1095. DOI:10.1111/j.1365-2702.2007.02090.x
Dehghan-Nayeri, N., Ghaffari, F. och Shali, M., 2015. Nurses’ experiences of humour in clinical settings. International Journal of Africa Nursing Sciences, 2, ss.19-25.
Demjén, Z., 2016. Laughing at cancer: Humour, empowerment, solidarity and coping online. Journal of Pragmatics, 101, ss.18-30.
Eriksson, K., 1997. Vårdandet idé. Stockholm: Liber.
Friberg, F. (Ed.). (2017). Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. Studentlitteratur.
Graneheim, U. H. och Lundman B. (2004). 'Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness'. Nurse Education Today, 24: ss.105-112. DOI:10.1016/j.nedt.2003.10.001.
*Greenberg, M., 2003. Therapeutic play: developing humor in the nurse-patient
relationship. The Journal of the New York State Nurses Association, 34(1), ss.25-31.
Haydon, G. och Riet, P., 2014. A narrative inquiry: How do nurses respond to patients’
use of humour?. Contemporary Nurse, 46(2), ss.197-205.
DOI:10.5172/conu.2014.46.2.197
Haydon G., Browne G. och van der Riet P., 2018 Narrative inquiry as a research methodology exploring person centred care in nursing. Collegian 25:1, ss. 125-129. DOI:10.1080/10376178.2015.1021436
Henricson, M. 2017. Diskussion. I: Henricson, M. (red.) Vetenskaplig teori och metod:
från idé till examination inom omvårdnad. 2. Uppl. Lund: Studentlitteratur AB.
*Herth, K., 1990. Contributiors of humor as perceived by the terminally ill. American Journal of Hospice Care, 7(1), ss.36-40. DOI:10.1177/104990919000700108
*Johnson, P., 2002. The use of humor and its influences on spirituality and coping in breast cancer survivors. Oncology Nursing Forum, 29(4), ss.691-695.
Kristensen, D., Sundler, A., Eide, H., Hafskjold, L., Ruud, I. och Holmström, I., 2017.
Characteristics of communication with older people in home care: a qualitative analysis of audio recordings of home care visits. Journal of Clinical Nursing, 26(23-24), ss.4613-4621. DOI:10.1111/jocn.13807
Leguizamon, R., Castaño Osorio C., Morales Guarin, M., C och Cifuentes Neira, L. 2017.
Humour therapy intervention to reduce stress and anxiety in paediatric anaesthetic induction, a pilot study. British Journal of Anesthesia. 119(4), ss.
847-848. DOI: https://doi.org/10.1093/bja/aex278
*Liptak, A., Tate, J., Flatt, J., Oakley, M. A., och Lingler, J. (2014). Humor and laughter in persons with cognitive impairment and their caregivers. Journal of Holistic Nursing, 32(1), 25-34.
McCabe, C., 2004. Nurse-patient communication: an exploration of patients'
experiences. Journal of Clinical Nursing, 13(1), ss.41-49. DOI:10.1111/j.1365-2702.2004.00817.x
McCreaddie, M och Wiggins, S. 2008. The purpose and function of humour in health, health care and nursing: A narrative review. Journal of Advanced Nursing. 61(6), ss. 584-595. DOI: 10.1111/j.1365-2648.2007.04548.x
McCreaddie, M. och Wiggins, S., 2009. Reconciling the good patient persona with problematic and non-problematic humour: A grounded theory. International Journal of Nursing Studies, 46(8), ss.1079-1091. DOI:
10.1016/j.ijnurstu.2009.01.008
*McCreaddie, M. och Payne, S., 2012. Humour in health-care interactions: a risk worth taking. Health Expectations, 17(3), ss.332-344.
DOI:10.1111/j.1369-7625.2011.00758.x
Mårtensson, J & Frilund, B. 2017. Vetenskaplig kvalitet i examensarbete. I: Henricson, M. (red.) Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom
omvårdnad. 2. Uppl. Lund: Studentlitteratur AB.
Old, N., 2012. Survival of the funniest -- using therapeutic humour in nursing. Kai Tiaki Nursing New Zealand, 18(8), ss.17-19.
Olsson, H., Backe, H., Sörensen, S. och Kock, M. 2002. The essence of humour and its effects and functions: a qualitative study. Journal of Nursing Management (Wiley-Blackwell), 10, ss. 21-26. DOI: 10.1046/j.0966-0429.2001.00272.x Olsson, H, Backe, H och Sörensen, S. 2003. Humorologi: vetenskapliga perspektiv på
humor och skratt . 1. uppl. Stockholm: Liber.
Olsson, H. & Sörensen, S. 2011. Forskningsprocessen: kvalitativa och kvantitativa perspektiv. 3. Uppl. Stockholm: Liber.
*Olver, I. och Eliott, J., 2014. The use of humor and laughter in research about end-of-life discussions. Journal of Nursing Education and Practice, 4(10).
DOI:10.5430/jnep.v4n10p80
Phillips, K., Singh Ospina, N., Rodriguez-Gutierrez, R., Castaneda-Guarderas, A., Gionfriddo, M., Branda, M. och Montori, V., 2018. Humor during clinical practice: analysis of recorded clinical encounters. The Journal of the American Board of Family Medicine, 31(2), ss.270-278.
DOI:10.3122/jabfm.2018.02.170313
Ridley, J., Dance, D. och Pare, D., 2014. The acceptability of humor between palliative care patients and health care providers. Journal of Palliative Medicine, 17(4), ss.472-474. DOI:10.1089/jpm.2013.0354
*Roaldsen, B., Sørlie, T. och Lorem, G., 2015. Cancer survivors’ experiences of humour while navigating through challenging landscapes - a socio-narrative approach.
Scandinavian Journal of Caring Sciences, 29(4), ss.724-733.
DOI:10.1111/scs.12203
Sandman, L. och Kjellström, S. 2013. Etikboken: etik för vårdande yrken. 1. Uppl.
Lund: Studenlitteratur.
Segesten, K. 2017. Att välja ämne och modell för sitt examensarbete. I Friberg, F. (red.).
(2017). Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten.
Lund: Studentlitteratur. ss.106-108
Scholl, J. och Ragan, S., 2003. The use of humor in promoting positive provider-patient interactions in a hospital rehabilitation unit. Health Communication, 15(3), ss.319-330. DOI:10.1207/s15327027hc1503_4
*Schöpf, A., Martin, G. och Keating, M., 2016. Humor as a communication strategy in provider–patient communication in a chronic care setting. Qualitative Health Research, 27(3), ss.374-390.
Svensk sjuksköterskeförening (2016). Sjuksköterskans profession - grunden för din legitimation.
https://swenurse.se/download/18.1dbf1316170bff6748cda85/1584347730200/Sj uksk%C3%B6terskans%20profession%20grunden%20f%C3%B6r%20din%20legi timation.pdf (Hämtad: 2021-01-27)
*Tanay, M., Wiseman, T., Roberts, J. och Ream, E., 2013. A time to weep and a time to laugh: humour in the nurse–patient relationship in an adult cancer setting.
Supportive Care in Cancer, 22(5), ss.1295-1301. DOI:10.1007/s00520-013-2084-0
Thornton, J., och White, A. 1999. A heideggerian investigation into the lived experience of humour by nurses in an intensive care unit. Intensive and Critical Care
Nursing. 15(5), ss. 266-278. DOI: https://doi.org/10.1054/iccn.1999.1448 Tse, M. M., A. P. Lo, T. L. Cheng, E. K. Chan, A. H. Chan och H. S. Chung. 2010. Humor
therapy: relieving chronic pain and enhancing happiness for older adults.
Journal of Aging Resarch. 2010. DOI:https://doi.org/10.4061/2010/343574 Williams, R., 2009. ‘Having a laugh’: masculinities, health and humour. Nursing
Inquiry, 16(1), ss.74-81.
Willman, A; Bahtsevani, C; Nilsson, R och Sandström, B. 2016. Evidensbaserad omvårdnad: en bro mellan forskning och klinisk verksamhet. 4. uppl. Lund:
Studentlitteratur
Wåhlin, I., Ek, A. C., och Idvall, E. (2009). Empowerment in intensive care: patient experiences compared to next of kin and staff beliefs. Intensive and Critical Care Nursing. (22). ss. 332–340. DOI:10.1016/j.iccn.2009.06.003
Yovetich, N. A., DaleE, J. A. och Hudak, M. A. 1990. Benefits of humor in reduction of threat-induced anxiety. Psychological Reports, 66, ss. 51-58.
doi.org/10.2466/pr0.1990.66.1.51
Zweyer, K., VelkerR, B. och Ruch, W. 2004. Do cheerfulness, exhilaration, and humor production moderate pain tolerance? A FACS study. Humor: International
Bilaga 1: Tabell 1 – Artikelöversikt
Författare År, Land Titel Syfte Metod Resultat Kvalitet
Mary Ann
Storbritannien A time to weep and a time to laugh: humour in the nurse–patient relationship in an adult cancer setting
Belysa värdet av humor i
vårdsammanhang. Totalt deltog 9 sjuksköterskor och 12 patienter som
observerades på en onkologisk avdelning. Från dessa
intervjuades fem sjuksköterskor och fem patienter.Data analyserades med hjälp av tematisk analys.
Resultatet belyste vikten av humor i vårdrelationen. Patienter använde sig av humor för att underlätta för sjuksköterskor att hantera den stress de mötte i kliniskt arbete. Patienter anser att det är viktigt att sjuksköterskor har ett sinne för humor.
Grad 1 -
Storbritannien Humour in health-care interactions: a risk worth taking
1. Utforska patienters perspektiv på humor i möten inom vården.
2. Belysa skillnaden mellan patienters och sjuk-sköterskors
En grupp (n = 12) observerades under
gruppinteraktioner.
Patienter har
en stor uppskattning av humor och önskar att vårdpersonal ska initiera och återge humor.
Grad 1 - Hög
Olver, I. and
Eliott, J 2014,
Australien The use of humor and laughter in research about end-of-life discussions:
1. Skapa kunskap kring hur humor kan användas vid palliativ vård.
2. Hur humor kan förbättra kommunikationen mellan vårdpersonal och patient vid livets slutskede.
51 patienter deltog i semistrukturerade intervjuer, delat i två grupper.
Det underlättade att använda sig av humor genom att berätta roliga historier för att illustrera sin poäng när man talade om känsliga ämnen till exempel som döden.
2015 Cancer survivors’
experiences of humour while navigating through challenging landscapes – a socio-narrative approach
Att belysa hur vuxna
canceröverlevare har förhållit sig till humor under sin sjukdomsprocess, från diagnos till behandlingar. Detta för att få ökad kunskap kring humor som ett verktyg att hantera stress när patienten förhåller sig till en livshotande sjukdom.
14 patienterintervjuades.
Deltagarna var haft en bredd när det kommer till olika cancerdiagnoser, olika tidsspann sedan diagnosen och nuvarande livssituation.
Humor skapade en acceptabel situation och förhindrade sjukdomen att ta över deras existens. Viktigt verktyg för att bygga meningsfulla relationer med släktingar och vänner.
Humor hjälper att förebygga pinsamma tystnader och kan desarmera och avväpna
Grad 1 - Hög
sjukdomshotet. Humor upplevdes viktigt för att kunna hantera känslor.
Martha
Greenberg 2003, USA Therapeutic play:
developing humor in the nurse-patient relationship
Att identifiera när humor används för att ta hand om sig själv och andra.
I ett sjukhus har relationen mellan vårdpersonal och patienter observerats, vilket också skapat möjlighet att noggrant intervjua deltagarna.
Tre patienter och tre sjuksköterskor deltog.
Humor ledde till skratt som i sin tur ledde till en känsla av medlidande och vänlighet samt gav en ”upplyftande” känsla för patienterna.
Att undersöka användandet av humor och dess mottagande i diabetesrådgivning.
Innehållsanalys av inspelat material med sociolingvistisk ansats. 13 patienter, sju läkare, åtta sjuksköterskor och sex dietister deltog.
Två huvudkategorier:
Relationsskyddande humor och relationsbyggande humor.
Patienter tog initiatvi till humor i 75,3% av fallen och användes för att kommunicera svåra ämnen och känslomässiga problem.
Grad 1 - Hög
Kaye Herth 1990, USA Contributions of humor as perceived by the terminally ill
Att beskriva upplevelser av humor från perspektivet av dödligt sjuka patienter.
Strukturerade intervjuer med 14 dödligt sjuka patienter.
Intervjuerna spelades in och en innehållsanalys utfördes.
Humor uppskattades även av de allra sjukaste men en nära vårdrelation var viktig för att kunna ubyta humor.
Att undersöka om humor kan fungera som ett verktyg för coping.
Semistruktureade intervjuer av 9 kvinnliga patienter. Datan analyserades med häjlp av deskriptiv analys.
Tre huvudkategorier med tre till sex underkategorier var.
Huvudkategorierna var: humor and coping, humor and nurses och humor and spirituality.
Grad 1 - Hög
Chapple, A and
Ziebland, S 2004,
Storbritannien The Role of Humor for Men with Testicular Cancer.
Att undersöka hur humor fungerar I patientgruppen med diagnosen testikelcanser.
45 män intervjuades med en
kvalitativ metod. Humor är ett verktyg att hantera sjukdom och känslor kopplat till den. Humor kan hjälpa till att uppleva en känsla av normalitet.
Det finns också upplevelser av att skämt kan skada och göra en person upprörd.
Grad 1 - Hög
Bilaga 2: Tabell 2 – Sökmetod och urvalsprocess
5/9 Scopus Nurse-patient
AND humor AND communication
87 21 5 2 2
9/9 Scopus Nurse-patient
AND relations
11/9 Cinahl Nurse-patient relations AND wit
11/9 Scopus Nurse-patient-relations AND humor AND relationship AND communication
80 20 5 1 1
11/9 Scopus Nurse-patient
AND humor