Medias skildring av assimilation och integration
-En kvalitativ tematisk innehållsanalys om medias integrations rapportering-
Författare: Johan Gustavsson & David Johansson Huvudområde: Sociologi C
Högskolepoäng: Kandidatuppsats 15p Termin/år: VT 2020
Handledare: Ebru Özturk
Examinator: Katarina Giritli-Nygren Kurskod/registreringsnummer: SO048G
Utbildningsprogram: Samhällsvetarprogrammet
Innehållsförteckning
Innehållsförteckning 1
Abstract 2
1.Inledning 3
2.Syfte 4
2.1.Frågeställning 4
3.Begreppsdefinition 4
3.1.Mångfald 4
3.2.Kultur 5
3.3.Invandrare 5
4.Bakgrund 6
5.Teori 7
5.1.Assimilation 8
5.2.Integration 10
6.Tidigare forskning 12
7.Metod 15
7.1.Innehållsanalys 15
7.2.Urvalsprocess 16
7.4.Analysprocess 17
7.4.1.Tematisering 19
7.5.Validitet och reliabilitet 20
8.Analys och Resultat 20
8.1.Mångfald 20
8.2.Värderingar och normer 28
8.3.Lösningar på det kulturella avståndet 35
8.4.Sammanfattning av resultat och analys 40
8.4.1.Mångfald 40
8.4.2.Värderingar och Normer 41
8.4.3.Lösningar på det kulturella avståndet 42
9.Avslutande diskussion 44
10.Referenser 47
Abstract
Den ökade invandringen till Sverige har de senaste decennierna skapat en minskad tolerans och en mer negativ bild av mångfalden. Detta har skapat en ökad främlingsfientlighet och en ökad önskan av konservativa och homogena samhällen och som i debatten skapat två sidor i frågan. Syftet med denna studie har varit att undersöka betydelsen av de två begreppen assimilation och integration som är den teoretiska beskrivningen av samhällets integration av invandrare. Begreppet integration grundar sig i tolerans och heterogenitet medan assimilation mer handlar om intolerans och homogenitet.
Studien har använt sig av en kvalitativ tematisk innehållsanalys för att undersöka framställningen av de två begreppen i de två medierna Dagens Nyheter och Svenska
Dagbladet. Resultatet visar att Dagens Nyheter har en mer integrerande framställning och ser mångfalden som en styrka, medans Svenska Dagbladet är mer assimilerande och ser
mångfalden som orsak till segregation. Slutsatsen av studien är att de olika kulturernas stora skillnader i värderingarna och normerna gör integrationen problematisk utan en viss form av assimilation. Lösningar på detta kulturella avstånd skildras av båda medierna med
dubbelsidiga budskap som ger en splittrad syn på om lösningarna ska vara assimilerande eller integrerande.
1.Inledning
Vi har tidigare skrivit två b-uppsatser ihop om migration och integration, där vi kände att vi ville fortsätta inom ett liknande område. Därför valde vi att fördjupa oss i hur media redovisar sin rapportering när det kommer till integration och assimilation.
Det som vi anser stödjer studiens relevans är att enligt Statistiska centralbyrån (SCB) befann sig 2 019 733 utrikesfödda invånare i Sverige i slutet av 2019 och andelen utrikesfödda består nu av 19,6 procent av den sammanlagda befolkningen. Jämförelsevis befann sig år 2000 antalet utrikesfödda på 1 003 798 individer och andelen av den sammanlagda befolkningen var 11,3 procent. Statistiken visar att Sverige tagit emot en stor mängd individer från andra länder (SCB 2020, Utrikes födda). Endast de som har flyttat till Sverige och inte för
inrikesfödda med minst en utrikesfödd förälder inkluderas. 2016 tog Sverige emot den högsta andelen utrikesfödda hittills, som låg på 163 000. Mottagandet har minskat sedan dess, men ligger fortfarande på relativt höga nivåer där Sverige tog emot 116 000 2019. Av dessa är 11 955 personer inrikesfödda, resten utomlands (SCB 2020, Invandring till Sverige).
Anledningar till att människor kommer till Sverige är många. Ibland beror det på krig, och ibland andra orsaker som arbete, studier, kärlek eller ett bättre liv. Statistiska centralbyråns statistik visar att utrikesfödda i större utsträckning bosätter sig i storstadsregioner, eftersom 26 procent av Stockholms befolkning är utrikesfödda. I Malmö och Göteborg ligger siffran på 25 respektive 21 procent. Andelen utrikesfödda i övriga landet ligger på 16 procent (SCB 2020, Utrikes födda).
Idag handlar diskussionen i Sverige i större utsträckning om att invandrare behöver anpassa sig till det svenska samhället, eftersom många anser att integrationen har misslyckats (Europaportalen 2018, invandringspositiva svenskar sågar integrationen). Detta enligt Eurobarometern som visar att svenskar är mest positiva till invandrare av samtliga
EU-medlemsländer. 76 procent är positiva, medan 8 procent är negativt inställda. Samtidigt är svenskarna mest kritiska av samtliga EU-medlemsländer till hur integrationen fungerar, där 73 procent anser att den är misslyckad, kontra 27 procent som anser den vara lyckad
(Europaportalen 2018, invandringspositiva svenskar sågar integrationen).
Sammanfattningsvis eftersom Sverige har knappt 20 procent av befolkningen som är
utrikesfödda och att en betydande andel svenskar anser att integrationen har misslyckats, är vi
intresserade av att undersöka hur Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet skildrar sina reportage i ämnet.
2.Syfte
Syftet med studien är att undersöka begreppen assimilering och integration i medierapportering. Vi har valt att utföra en analys över hur invandring skildras i
medierapportering med fokus på värderingar, normer och kultur. Utgångspunkten är två dagstidningar som analysen koncentreras till. Fokuset ligger på hur assimilering med sitt homogena och kravfyllda kontra integrationens heterogena och toleranta innehåll framförs i medias rapportering. Undersökningen ska belysa hur skillnaderna mellan svenskar och invandrare skildras angående värderingar, normer och kultur, samt undersöka om medierna upplever denna skillnad som ett samhällsproblem i områden som det rapporteras om.
Slutligen analyseras deras framtoning för att se om den är assimilerande eller integrerande.
2.1.Frågeställning
- Hur assimilation och integration utmärker sig i medias rapportering där invandrares kultur och värderingar skiljer sig från majoritetens kultur och värderingar?
-Upplever medierna dessa skillnader som ett samhällsproblem?
-Hur ser medias framtoning ut; assimilations- eller integrationsinriktad?
3.Begreppsdefinition
Här nedan kommer en begreppsbeskrivning av vanligt förekommande begrepp i studien.
Dessa begrepp är inte främmande men kan ha olika tolkningar och betydelser för varje individ, vilket gör det väsentligt att ge en kortare beskrivning av begreppen.
3.1.Mångfald
Begreppet mångfald används som ett paraply för flera typer av olikheter. Utifrån Lacky Lumby’s (2006) syn kan man definierar innehållet som smal och bred. Där den breda definierar företeelser som exempelvis ålder, funktionsnedsättning, sexuell läggning, etnisk
kultur, värderingar, utbildning, livsstil, utseende, social klass och ekonomisk status. Den smala handlar om företeelser som kan användas som något negativt av majoriteten.
Exempelvis om en viss etnicitet, religion eller nationalitet ses som mer problematisk eller illa omtyckt än andra. Lumby menar att exempelvis ålder, värderingar, utbildning och status är mer flytande till skillnad från etnicitet och ursprung som är mer statiskt (Lumby 2006, s.152).
Begreppet mångfald kommer i vår studie fokusera framförallt på kultur och värderingar utan att gå något djupare på Lumby’s definitioner. Lumby ger ändå en tydlig bild vilken bred betydelse begreppet har.
3.2.Kultur
I boken Assimilation in American Life - The Role of Race, Religion, and National Origins beskriver Milton M. Gordon (1964) kultur ur olika perspektiv. Den allmänna definitionen för samhällsvetenskapen hänvisar till att kultur är människans sociala arv - det handlingssätt som övergår från en generation till en annan, men inte genom det genetiska arvet utan via formella och informella metoder i samhället. En annan definition som hänvisas till är E.B. Tylor´s (Taylor 1955 se Gordon 1964), som menar att kultur är den komplexa helheten i form av konst, kunskap, lag, moral, tro, sedvänjor och övriga förmågor och vanor som människorna i samhället införskaffar som samhällsmedlemmar. Vidare påpekar Gordon att kultur är
samhällets levnadssätt då det handlar om hur människorna beter sig eller uppförandenormer, värderingar och övertygelser. Allt detta gemensamt kallar Gordon för en icke-materiell kultur (Gordon 1964, s.32).
3.3.Invandrare
År 1998 tillsattes en utredning av den dåvarande socialdemokratiska regeringen (Ds2000:43) för att definiera begreppet invandrare och hur det skulle användas inom myndigheterna. Det resulterade i att när personer flyttar från andra länder och folkbokförs i Sverige ska personen definieras som invandrare. Om personen däremot har utrikesfödda föräldrar, men är född i Sverige ska individen inte definieras som invandrare. Utredningen fastslog att om personer är födda i Sverige och själva inte har invandrat till landet är det ologiskt att benämna personen som invandrare, eftersom personen själv inte har invandrat till landet.
4.Bakgrund
Vår studie relaterar delvis till kultur och kulturella skillnader där vi använt oss av Ronald Inglehart och Christian Welzels (World Values Survey 2015) kulturkarta från World Values Survey som berör kulturella skillnader. Denna forskning samlar framförallt in material om värderingar från 97 länder och som innefattas av 90 procent av världens befolkning. Här blir kulturkartan relevant för vår studie eftersom den visar att det finns två grundläggande
huvuddimensioner angående kulturer i världen. Den första dimensionen handlar om synen på traditionella värden, såsom religion, fokus på familjen, negativ inställning till aborter och skilsmässor kontra sekulära och rationella värden som lägger mindre vikt vid religion, traditionella familjevärden och auktoritet, samt att synen på aborter och skilsmässor är mer accepterat. Den andra dimensionen fokuserar på överlevnadsvärden, vilket innebär att man fokuserar på ekonomisk och fysisk säkerhet, som även är kopplat till ett etnocentriskt perspektiv med lågt förtroende och tolerans för andra, kontra självförverkliganden som betonar prioritering av miljö, har en relativt hög tolerans för invandrare och homosexuella, samt att jämställdheten anses viktig (World Values Survey 2015).
På bilden nedan finns både en horisontell och vertikal linje, där den vertikala linjen visar traditionella kontra sekulära värderingar. Nerifrån på den vertikala linjen visar traditionella värden. Uppifrån innebär sekulära värden. Den horisontella linjen visar överlevnadsvärden kontra självförverkliganden. Från vänster på denna linjen handlar det om överlevnadsvärden.
Från höger visar den självförverkligande. Denna bild belyser kulturella skillnader där Sverige är högst upp i högra hörnet, som innebär att landet primärt fokuserar på sekulära och
rationella värden, samt självförverkligande. Samtidigt kommer många invandrare som har anlänt till Sverige från Afrika och Mellanöstern, som befinner sig på den motsatta sidan, dvs.
nere till vänster som handlar om att befolkningen anses värna om traditionella värden och överlevnadsvärden.
5.Teori
Teorierna som använts i studien är assimilation och integration. Båda begreppens betydelse innehåller flera olika perspektiv. Hartmut Esser (1980) belyser den generella skillnaden med att det sker en varierande grad av minskning av kulturella, psykosociala och sociala skillnader desto mer assimilerande invandrarpolitiken är (Esser 1980, s.20). Här kommer några av de olika perspektiven av begreppen att förklaras, men med fokus på Milton M. Gordons (1964) synsätt på assimilation och Jose Alberto Diaz (1997) perspektiv på integration. Oavsett synsätt har begreppen en form av generell betydelse och det är det vi vill tydliggöra i följande text.
5.1.Assimilation
Det finns flera perspektiv på assimilation, men Brewton Barry´s (1963 se Gordon 1964) definition är att assimilering är en process där grupper med flera olika kulturer i slutändan kommer resultera i en gemensam kultur. En gemensam kultur som inte endast handlar om klädval, att man äter med kniv och gaffel, mat, sport, språk, som förvisso är enkla att
uppskatta och efterleva. Även mindre konkreta åtgärder som i grunden är betydelsefulla som gemensamma attityder, idéer, minnen och värderingar. Barry beskriver det som att
assimilering handlar om det kulturella arvet (Berry 1963 se Gordon 1964, s.65).
Utgångspunkten för assimileringen är Miller M. Gordons perspektiv, där Gordon framför att det existerar sju delprocesser som separat anses utgöra ett delmoment i
assimileringsprocessen (Gordon 1964, s.70).
En delprocess handlar om kulturell eller beteendemässig assimilering, som Gordon även kallar ackulturation. Den definieras av att invandrare förändrar sin särart efter hur värdsamhället lever. I detta inkluderas även den religiösa tron (Gordon 1964, ss.70-71).
Några exempel på ackulturation är att olika etniska grupper skiljer sig åt när det kommer till religiösa övertygelser, språk, värderingar och en känsla av ett gemensamt förflutet. Enligt Gordon (Gordon 1964) är det de väsentliga i en grupps kulturarv. Det som finns utanför kärnan, men som är produkter av historien och den lokala miljön är exempelvis hur
människor klär sig och om man uttrycker sig korrekt eller med brytning (Gordon 1964, s.79).
Strukturell assimilering, handlar om att individer kliver in i värdsamhället i stor utsträckning, såsom i föreningar och andra institutioner som existerar inom ramarna för värdsamhället (Gordon 1964, s.71). Ett konkret exempel är när minoriteter skaffar vänskaper utanför sin sociala grupp, och istället umgås med individer tillhörande majoritetssamhället. Här menar Gordon (1964) att när den strukturella assimileringen är fullbordad kommer övriga typer att ske naturligt, eftersom Gordon anser att den är nyckeln till assimilering.
Amalgamation, är äktenskaplig assimilering, som innebär att när minoritetsgrupper skaffar sig en partner från värdsamhället uppstår assimilering. När detta sker i stor utsträckning resulterar det i att minoriteten förlorar sin etniska särprägel i det större värdsamhället (Gordon 1964, s.80).
Identifierings assimilering, menas med att här utvecklar minoritetsgrupper en identitet som är baserad på värdsamhällets identitet (Gordon 1964, s.71). Genom att känna en samhörighet med majoritetskulturen skapas en identitet (Gordon 1964, s.52).
Attitydreceptionell assimilering, definieras av att assimileringen är fullbordad ur detta perspektiv när det saknas fördomar (Gordon 1964, s.71).
Beteendereceptionell assimilering, är en annan assimilationstyp och innebär att gruppen inte upplever sig som diskriminerade (Gordon 1964, s.71).
Den sista typen är medborgerlig assimilering, och betyder att det saknas konflikter ur ett värderings och maktperspektiv med majoritetsbefolkningen (Gordon 1964, s.71).
För att tolka Miller M. Gordon´s perspektiv används Eli Göndör (2019) som skriver i sin bok Religions kollision - Minoritet, majoritet och toleransens gränser att anpassningen till ett nytt värdland kan ta flera generationer, och befinner sig samtidigt invandrargrupper långt ifrån värdlandets kulturella arv och moralkoder kan det försvåras ytterligare (Göndör 2019, s.148).
Göndör menar att majoritetssamhället kan reagera kraftigt mot avvikande beteenden som invandrare anser bör vara normerande i ett samhälle. Det kan resultera i att
majoritetssamhället förbjuder det avvikande beteendet (Göndör 2019, s.148). En heltäckande slöja är ett sådant avvikande beteende som inte alltid accepteras av majoritetssamhället, eftersom det avviker mot majoritetens normer. Samma heltäckande slöja är i andra sociala kontexter normen i samhället. Men assimilering är ett kravbaserat perspektiv där invandrare behöver anpassa sig till majoritetssamhället, som även ingår i Gordon´s (1964) olika
assimileringsprocesser, där olika delprocesser enligt detta perspektiv omöjliggör valfriheten av att behålla sin tidigare kulturella identitet eftersom invandrare behöver anpassa sig efter majoriteten.
Eli Göndör (2019) skriver likväl ur både ett minoritets- och majoritetsperspektiv. Här menar Göndör (2019) att invandrare som anländer till sitt nya värdland, beroende på om individerna tidigare i sitt hemland tillhört en minoritets- eller majoritetskultur kan skiljas åt. Eftersom en traditionell minoritetsstatus begriper vikten av att avläsa majoritetens samhällskoder och anpassas till rådande strukturer och därigenom på majoritetens villkor för att kunna leva under mer jämlika villkor. Detta menar Göndör gör att minoriteter inte enbart anpassar sig, utan det likväl påverkar och formar deras identitet. Anledningen är att grupper med
minoritetserfarenhet ur ett historiskt perspektiv har kännedom om faran när minoriteten utmanar majoritetsstatusen (Göndör 2019, s.45). Den definitionen ur ett minoritetsperspektiv kan innebära att assimileringen sker naturligt utan större krav från majoritetssamhället.
Göndör tar likväl upp när invandrare tillhörande en majoritetskultur i sitt tidigare hemland, men hemmahörande som en minoritet i det nya värdlandet kan skapa en motståndsidentitet där man vill upprätthålla sin kulturella särart, snarare än att vilja anpassa sig till värdlandets majoritetskultur. Här menar Göndör att minoritetsgruppen inte vant sig vid den nya
situationen, och istället försöker få majoritetssamhället att anpassas efter sina egna intressen och behov (Göndör 2019, s.82). Utgångspunkten ur detta synsätt innebär att två
majoritetskulturer ställs mot varandra, där båda försöker få den andra att anpassas till den egna kulturen. Gordon´s (1964) assimileringsprocesser innebär att det är invandrarna som behöver anpassas till det nya värdlandet genom att överge sin tidigare kulturella identitet och istället assimileras in i värdlandet. I detta fallet sker assimileringen sannolikt inte lika
naturligt.
5.2.Integration
För att beskriva begreppet integration använder vi oss av José Alberto Diaz (1997) perspektiv som överensstämmer med den generella synen på integration. Diaz har varit aktuell i tidigare forskning och arbete kring sveriges invandringspolitik. I Sverige har begreppet integration samma betydelse som multikulturalism, vilket är begreppet som används i andra länder.
I studien primärintegration och bidragsberoende beskriver Diaz tre systemkällor som krävs för att kunna uppnå en lyckad integration av invandrare. Den första är den politiska och administrativa makten som grundar sig på det regelsystem och resurs utplacering som berör invandringen. Den andra är marknaden som bygger på arbets- och näringslivsstrukturerna i landet som avgör dess ekonomiska resurser gällande inkomster, yrkespositioner och status.
Den tredje är det civila samhället som berör de befintliga individer, grupper, föreningar, organisationer som samverkar med varandra, invandrare och myndigheter för att skapa en solidarisk förståelse över de etniska gränserna. Dessa tre systemkällor måste kunna samverka med varandra för att integrationen ska kunna lyckas. Diaz menar att det i första hand är politiken och marknaden som i regel inte lyckas skapa den nödvändiga samverkan med det
civila samhället, vilket försvårar integrationen för invandrarna och skapar segregation, utanförskap och bidragsberoende (Diaz 1997, ss.14-15).
Diaz (1997) beskriver sju olika dimensioner i integrationsprocessen som är väsentlig för att integrationen ska bli lyckad. Det krävs likväl att de tidigare beskrivna samhällskällorna politik och administrativa makten, marknaden och det civila samhället samverkar med varandra för att dessa sju dimensioner ska lyckas. Dessa dimensioner kommer beskrivas nedan.
Ekonomisk integration, tillgång till närings- och arbetsliv genom arbetsmarknad och företagsamhet för att ge tillgång till inkomster och yrkespositioner för att kunna uppnå en egen försörjning.
Social integration, tillgång till svenska sociala nätverk genom kontakt med infödda för att skapa sociala resurser i form av vänner och förtroende relationer.
Politisk integration, tillgång till politiska rättigheter och möjlighet att utöva sociala och politiska roller, samt att ha möjlighet att kunna delta i politiska processer som exempelvis vid val och representera politiska institutioner.
Kommunikativ integration, handlar om möjligheten att kunna lära sig det inhemska språket för att kunna ta del av samhällelig kommunikativ information och kunskap som skapar en känsla av delaktighet.
Familjeintegration, tillgång till sociala nätverk genom möjligheten till infödda
släktförhållanden, exempelvis av blandäktenskap och samboförhållande över de etniska gränserna.
Boendeintegration, tillgång till normala boendeförhållande och utvecklingen av etniskt blandade sociala nätverk i bostadsområdena.
Personlig integration, individens tillfredsställelse och förväntningar i det nya landet när det kommer till exempelvis arbete, boende, inkomster och dess sociala liv (Diaz 1997, ss.32-33).
Diaz integrationsmodell baseras på valfrihet, tillgång och möjlighet till skillnad från
assimilerande modeller som är mer kravbaserade. Diaz menar dock att den första tiden under integrationen är valfriheten för individen begränsad, eftersom det existerar ett färre antal valmöjligheter. Utan sociala nätverk och bristande språkkunskaper begränsas individens integrationsstrategier. Valfriheten finns dock där från början till slut och vid misslyckad
integration handlar det enligt Diaz endast om en bristfällig samverkan mellan
samhällskällorna och inget annat. Då det enligt Diaz är dessa samhällskällors ansvar att bidra till att integrationen blir lyckad (Diaz 1997, ss.34-35).
Tolkningen av Diaz integrationsmodellen är att den är frivillig och uppbyggd på jämlikhet och tolerans mellan etniska grupper. Med grundtanken att de ska kunna leva i samförstånd med varandra i samhället. Det frivilliga i modellen överensstämmer med förändringen kring boendeformer i Sverige efter 1994, eftersom mellan 1985-1994 blev invandrarna utplacerade i olika delar av landet för att undvika segregation. Efter 1994 skrotades detta på grund av höga kostnader för landets kommuner och invandrarna fick då själva bosätta sig där de ville om de kunde försörja sig själva (Andersson 2007, s.64). En annan tolkning av Diaz modell är att jämlikheten och toleransen mellan olika etniska grupper kan bli svår att uppnå om de tidigare nämnda samhällskällorna misslyckas med samverkan mellan varandra. Resultatet av det kan utmynna i diskriminering och segregation där det senare enligt Ceri Peach (2007) är vanligt förekommande vid en multikulturalistisk invandringspolitik som exempelvis Sveriges integration. Peach menar att segregation minskar vid assimilation och ökar vid integration (Peach 2007, s.26). Detta är inte helt överraskande; om integrationspolitiken arbetar för att bevara olika etniska kulturer söker sig sannolikt etniska grupper sig till varandra på
exempelvis bostadsmarknaden. Liknande fenomen finns hos spaniensvenskarna som är svenskar som emigrerat till Spanien. Woube visar i en studie att svenskarna i Spanien agerar på liknande sätt som övriga invandrare runtomkring i världen gör, genom att de bosätter sig i närheten av andra svenskar samt att de har en nära kontakt med Sverige genom nyheter och sociala medier (Woube 2017, ss.153-154).
6.Tidigare forskning
Nedan presenteras tidigare forskning som kan relateras till assimilerande eller integrerande medier där man kan se deras roller eller tillvägagångssätt i sin rapportering.
Medieanalyser är vanligt förekommande för att belysa mediernas makt och påverkan på opinionen, men likväl för att framhäva opinionens ställning i olika frågor. Studier som kan relateras till vår studie är Laura López-Sanders och Hana E. Brown’s kvalitativa studie från 2020 där de undersöker tio olika mediers framställning av den ökade invandringen i USA’s
södra stater under året 2006. Medierna var både engelskspråkig mainstream media och etnisk media i form av spanskspråkig. Tiden för analysen skedde i samband med en nationell protestaktion där invandrare i hela landet protesterade mot försämrade villkor för invandrare (López-Sanders och Brown 2020, ss.823-824). Protesterna var mest överraskande för den inhemska befolkningen i de södra staterna i landet eftersom de haft den minsta andelen invandrare rent historiskt. Resultatet i studien visade att de etniska medierna framställde protesterna som en styrkeaktion där invandrarna visade sitt missnöje över de försämrade villkoren och där de sökte ökad jämställdhet. Mainstream medierna bidrog till en negativ social konstruktion av invandrarna då en utökad framställning av vi och dom växte fram i framställningen, där medierna sammankopplade invandrare med dåliga värderingar,
kriminalitet, ökade utgifter och ett hot mot USA’s säkerhet (López-Sanders och Brown 2020, ss.834-835).
Den negativa sociala konstruktionen av invandrare utav media hittar vi även i Mikkel Berg-Nordlie’s studie New in town. Small-town media discourses on immigrants and
immigration. I denna studie undersöker Mikkel mediernas framställning av invandrare i mer avlägsna heterogena byar i Norges landsbygd. Mikkel analyserade artiklar med motivet att mäta mediernas positiva eller negativa framställning av den ekonomiska, kulturella och sociala påverkan (Berg-Nordlie 2018, s.211). Resultatet i studien visar att medierna
framställer invandrare i positiv bemärkelse då de bidrar till det ekonomiska i samhället som exempelvis genom arbete. Den kulturella och sociala påverkan framställs som mer negativt eftersom det ses som ett hot. Framförallt från de muslimska grupperna som får utstå samma form av social konstruktion förknippad med kriminalitet, ökade utgifter och dåliga
värderingar (Berg-Nordlie 2018, s.218). som i López-Sanders och Brown’s studie.
Viswanath och Arora (2000) belyser även i sin studie Ethnic Media in the United States: An Essay on Their Role in Integration, Assimilation, and Social Control problematiken med de nya flyktingströmmarna i USA. Då invandringen har gått från mestadels Europeer till övriga världens nationaliteter vilket skapar problem i kulturskillnaderna. Viswanath och Arora (2000) menar att de stora kulturskillnaderna skapat förändringar i USA’s smältdegel assimilering sedan början av 2000-talet. De tidigare migrationsteorierna som smältdegel assimileringen grundar sig på att de nya kulturerna blandas med de befintliga för att med tiden skapa en ny kultur. Viswanath och Arora hävdar att detta har därmed tagit en
multikulturalistisk vändning där kulturerna har blivit mer polariserade med många olika kulturer som distanseras i högre utsträckning från varandra (K.Viswanath och Arora 2000, ss.39-41). I studien undersökte Viswanath och Arora vilken roll som etniska medier kan ha för invandrarna. Där mainstream medierna har en tydlig assimilerande framställning i artiklarna och reportagen genom att de belyser vilka värderingar och förhållningssätt som man bör följa i landet. Detta skiljer sig från de etniska medierna som är mer polariserade samtidigt som de rapporterar till exempelvis Indiska subkulturer som besitter en mängd olika religioner och kaster. Det menar Viswanath och Arora skapar en viktig roll för de etniska medierna (K.Viswanath och Arora 2000, ss.42-46) eftersom de kan ha en assimilerande funktion genom att existera som en länk mellan de olika kulturerna genom information och berättelser som berör ursprungsländers kultur, men även den befintliga som de lever i.
Genom detta kan etniska medier bidra med berättelser från framgångsrika landsmän i den nya kulturen och således lyfta fram positiva sidor med den kultur som de nu befinner sig i.
Huvudpoängen blir att även de etniska medierna kan ha en mer assimilerande effekt genom att de når ut till flera invandrare än vad mainstream medier gör (K.Viswanath och Arora 2000, ss.52-54).
I Tuttle och Harris (2019) studie Making the Lead: Article and Contextual Correlates of Front-Page Coverage within the Immigration-Crime Debate menar att media har en förmåga att sammankoppla invandrare med kriminalitet i USA, även om andra studier visar ett
negativt samband. Denna negativa koppling menar Tuttle och Harris får en spridning till allmänheten där studier visar att 50-65 procent av amerikanerna tror att invandrare utför fler brott än den inhemska befolkningen (Tuttle och Harris 2019, s.215-216). Tuttle och Harris (2019) undersökte framställningen av kopplingen mellan invandrare och kriminalitet och hur kopplingen framfördes i lokala medier. Tuttle och Harris använde 3815 artiklar mellan åren 2012 och 2018 (Tuttle och Harris 2019, ss.221-222). Resultatet visade att en tredjedel av samtliga artiklar framställer en koppling mellan invandrare och kriminalitet. Denna form av artiklar hamnade dessutom i större utsträckning på första sidan. Medier i orter där det
förekommer kriminalitet i högre utsträckning och har högre andel invandrare publicerades det mindre antal artiklar med kopplingen mellan invandrare och kriminalitet. Till skillnad från mer förmögna orter med mindre kriminalitet som framställde en koppling mellan invandrare och kriminalitet i högre utsträckning. Tuttle och Harris studie förklarar den dåliga länken
mellan opinionens allmänna uppfattningar och den empiriska forskningen, eftersom forskningen visar att det inte existerar någon koppling mellan invandring och ökad kriminalitet (Tuttle och Harris 2019, s.228-229).
7.Metod
Här nedan beskrivs den valda metoden i studien samt vårt tillvägagångssätt med användandet av denna metod.
7.1.Innehållsanalys
Metoden som använts är en textanalys i form av kvalitativ innehållsanalys. Analysen används för att bryta ner och få en mer bredare förståelse av texten istället för en djupare som
exempelvis diskursanalys är mer passande till. Med hjälp av ett kodschema kategoriseras texterna för att utvinna gemensamma teman i texterna (Boreus och Bergström 2018,
ss.50-51). Metoden är lämplig för att hitta mönster och teman i ett stort antal texter genom att belysa textens argument och hitta dess innehållsaspekt genom att se vad texten faktiskt säger (Boreus och Bergström 2018, ss.51-52). Metoden är ett passande verktyg att använda för att undersöka nyhetsartiklar där den används för att hitta de argument och framställningar som kan knytas ihop med teorierna om assimilering och integration vad gäller invandrare och dess kulturella inslag.
Vid en innehållsanalys letar man vid analysen något som kan räknas, dessa kallas
kodningsenheter och kan vara specifika ord, metaforer, teman, argument eller något annat som kan beskriva texten (Boreus och Bergström 2018, s.58). Kodningen vid en
innehållsanalys kan antingen ske manuellt eller datoriserat för att kunna notera det man vill veta i materialet. Vid en manuell kodning brukar kodningen bli komplicerad och tidsödande (Boreus och Bergström 2018, 58). Av den anledningen använder vi oss som utgångspunkt av Aaron Ahuvia’s studie Traditional, Interpretive, and Reception Based Content Analyses:
Improving the Ability of Content Analysis to Address Issues of Pragmatic and Theoretical Concern, som med sin tolkande innehållsanalys vill gå steget längre vid dessa former av analyser genom att göra den mer flexibel (Ahuvia 2001, ss.139-140). Problematiken med den traditionella innehållsanalysen enligt Ahuvia (2001) är att den letar det mest uppenbara och
enkla innehållet i texterna trots att kodningen som används kan bli tidsödande och komplicerad. Tolkande innehållsanalys kan då ses som ett verktyg att hitta de mer dolda delarna (Ahuvia 2001, s.141). Kodningens tre steg i en klassisk innehållsanalys; att hitta texten, koda texten och tolka resultatet medför enligt Ahuvia att innehåll av värde kan falla bort med kodningen av texten. Syftet med en tolkande innehållsanalys blir då att lägga mer fokus på att hitta betydelsen av hela texten istället för vid specifika mätbara termer (Ahuvia 2001, s.143). Här menar Ahuvia genom att koda specifika delar av en text för att utvinna meningsfulla delar kan delarna tappa förhållandet och meningen till varandra, vilket kan göra att man missar det meningsfulla. Exempelvis kan det handla om att inte endast fokusera på huvudrubriken i en artikel utan även koppla ihop det med innehållet i själva artikeln.
Eftersom en tolkningsbar innehållsanalys inte låser sig fast i kodningen ökar därmed flexibiliteten i analysen (Ahuvia 2001, ss.145-146).
7.2.Urvalsprocess
Vid användningen av metoden är det viktigt att avgränsa materialinsamlingen som i detta fall berör antalet medier, artiklar och artiklarnas tidsperiod (Boreus och Bergström 2018,
ss.55-56). Utgångspunkten är två utvalda nyhetsmedier i form av Svenska Dagbladet och Dagens nyheter. Insamlingen av artiklarna gjordes med hjälp av mediearkivet Retriever.
Nyhetsmedierna valdes utifrån deras skillnader i ideologisk tillhörighet, där Dagens Nyheter befinner sig i mitten eftersom de ser sig som oberoende liberal (Dagens Nyheter 2020) och Svenska Dagbladet placerar sig mer åt höger som oberoende Moderat (Svenska Dagbladet 2020). Dessa två medier var dessutom de som rapporterat mest om det som berör de sökord som användes vid urvalet. Sökningen av artiklarna gjordes mellan åren 2016-2019 med sökorden invandrare, kultur och värderingar. Med denna sökning hittade vi 86 artiklar varav 49 tillhörande Dagens Nyheter respektive 37 artiklar från Svenska Dagbladet. Vid en första gallring valdes debattartiklarna bort som var åtta till antalet då dessa ofta är skrivna av olika organisationer med en förbestämd ställning i frågan.
Då sökordet kultur med automatik skapar många träffar genom mediernas kallade kultursidor plockades ett stort antal artiklar bort vid en andra gallring. Dessa artiklar relaterades till bokrecensioner och dylikt från kultursidorna som inte var relevanta till studien. Ett antal insändare från privatpersoner som publicerats i medierna plockades också bort då dessa inte
representerade medierna. I detta skede i processen återstod 30 artiklar som lästes igenom. På grund av den begränsade tiden samt studiens begränsade storlek valdes tio stycken artiklar som innehöll tre gemensamma teman som relaterade till vårt syfte, frågeställning och de valda teorierna.
7.4.Analysprocess
Vid analysen läste vi noggrant igenom de tio utvalda artiklarna för att finna deras relevanta budskap. I detta sökande utgick vi från de generella betydelserna som man tydligt kan se i teorierna assimilation och integration. Teoriernas utmärkande drag utifrån Gordon (1964) och Diaz (1997) går ut på assimileringens homogena, kravfyllda, intoleranta och föränderliga aspekter samt integrationens heterogena, frivilliga, toleranta och oföränderliga inslag. Vi har därmed inte räknat kodningsenheter som är brukligt i en innehållsanalys (Boreus och
Bergström 2018, s.58) utan tagit en mer tolkande inriktning av texterna utifrån Ahuvia’s tolkande innehållsanalys (Ahuvia 2001, s.143). Utifrån teoriernas betydelser har vi valt ut citat från samtliga artiklar som hade inslag av dessa betydelser som i sin tur återspeglade artiklarnas budskap och innehåll. Vi kunde då identifiera om artiklarna hade övervägande inslag av teoriernas betydelser och därmed se om skildringen och budskapet var mer assimilerande eller integrerande. För att enklare få en överblick på vilket sätt artiklarna skildrar de inslag och budskap i sitt innehåll skapade vi ett enkelt analysschema. Schemat visar kodningsenheterna assimilering och integration med dess betydelser, som tydligt visar vilket inslag respektive artikel har. Denna förenklade kodning ansåg vi var tillräcklig då vi utgått ifrån ett mer tolkande perspektiv genom Ahuvias tolkande innehållsanalys (Ahuvia 2001). I schemat kan vi se kanske inte så förvånande att Dagens Nyheter har mer
integrerande inslag i sina artiklar och att Svenska Dagbladet har en mer assimilerande prägel.
Detta kan nog förklaras med mediernas oberoende politiska ställning där assimilering mer hör hemma hos den politiska högern och integrationen placeras mer på mitten och vänster, vilket stämmer överens med de utvalda mediernas härkomst.
Under resultat och analys kommer sedan artiklarna diskuteras utifrån dessa teorier i samband med de skapade teman som växte fram under läsningen av artiklarna. En genomgång av dessa teman kommer efter kodschemat.
Kodschema
Artiklar Assimilerande
Övervägande homogena, kravfyllda, intoleranta och föränderliga inslag
Integrerande
Övervägande heterogena, frivilliga, toleranta och oföränderliga inslag DN. Nystart i flyktingdebatten
X
DN. Partier och väljare splittrade när religionsfriheten ställs på sin spets
X
DN. ”Kristna värderingar”
X
DN. Så förändras värderingar hos invandrare i Sverige
X
DN. Muslimer i Sverige möts av en okunnig och djupt fördomsfull omgivning
X
SvD. Mångfald igen X
SvD. Låt oss vara stolta över vår nation
X
SvD. ”Europas politiska elit inte närmare några lösningar”
X
SvD. Kontakter bryter upp utanförskapet
X
SvD. Integrationen den viktigaste frågan
X
7.4.1.Tematisering
De teman som vi fann växte fram utifrån artiklarnas upprepade rapportering kring mångfald och vilken problematik eller möjligheter den skapar på grund av de stora skillnaderna i värderingar och normer. Artiklarna skildrar också olika former av lösningar på detta
kulturella avstånd som uppstår inom mångfalden. Dessa inslag i kombination med sökorden invandrare, värderingar och kultur som vi använde oss av vid materialinsamlingen gjorde att vi skapade tre teman i form av mångfald, värderingar/normer och lösningar på det kulturella avståndet. Artiklarnas innehåll definieras därmed av teoriernas betydelser då artiklarna skildras utifrån dessa teman genom inslag av homogenitet/heterogenitet, tolerans/intolerans, krav/frivillighet och föränderlighet/oföränderlighet som är betydelserna av teorierna
assimilation och integration. Man kan därmed se om mediernas lösningar är att man ska tolerera olikheter i värderingar eller om de bör förändras till att passa in i majoriteten.
Man kan också se om skildringen förespråkar en förändring och om då detta bör bygga på frivillighet eller krav.
Mångfald, detta tema berör artiklarnas skildring av mångfalden. Här har vi undersökt på vilket sätt detta skildras, och om det ses som någonting positivt eller negativt. Skildrar artiklarna en önskan av ett homogent eller heterogent samhälle genom att olikheter ska tolereras eller bör det förändras genom krav.
Värderingar och normer, detta tema berör artiklarnas skildring av värderingar och normer.
Här har vi tittat på vilka typiska värderingar som artiklarna kopplar till svenskar respektive invandrare, och om värderingarna framställs som någonting positivt eller negativt. Detta kan vi se om skildringen står bakom en förändring i värderingar genom krav eller om de tillför något positivt genom en fortsatt existens.
Lösningar på det kulturella avståndet, i detta tema berör artiklarna skildringen av problem som uppstår med det kulturella avståndet mellan svenskar och invandrare. Medierna skildrar också assimilerande och integrerade lösningar genom framställningar som bygger på dess tidigare nämnda betydelser.
7.5.Validitet och reliabilitet
Validitet är en viktig faktor i studien och innebär att det som mäts faktiskt är det som mäts (Esaiasson, Gilljam, Oscarsson, Towns och Wängnerud.2017, s.58). I detta fall är det olika begrepp utifrån olika artiklar som är det konkreta. Eftersom metodiken är en kombination av manifest och latent, där vi använder oss av konkreta citat från artiklarna men som tolkas.
Därför är resonemangsvaliditet ett fundamentalt förhållningssätt eftersom det utesluter det spontana och uppenbara med tolkningarna av citaten, samtidigt som tolkningen baseras på väl underbyggda argument och resonemang (Esaiasson, Gilljam, Oscarsson, Towns och
Wängnerud.2017, s.62).
Angående reliabiliteten anser vi att den är hög eftersom materialet vi utgår ifrån gäller mellan tidsperioden 2016 - 2019, samtidigt kan citaten från respektive artikel kollas upp via
referenserna som bifogas i uppsatsen. Det problematiska med reliabiliteten är att olika personer sannolikt kan tolka citaten olika, men genom att noggrant granska tolkningarna minimeras slarv och uppenbara feltolkningar som kan bero på trötthet eller stress (Esaiasson, Gilljam, Oscarsson, Towns och Wängnerud.2017, s.64).
8.Analys och Resultat
Här nedan finner vi den genomförda analysen, som är uppdelad i de nämnda teman som vi fann i artiklarna. Efter analysen kommer en sammanfattning av analysen och dess resultat.
8.1.Mångfald
I detta tema tolkas hur artiklarna skildrar mångfalden. I de följande tre citaten beskriver Dagens Nyheter mångfalden som något icke önskvärt hos svenskarna.
“Annorlunda uttryckt: det enskilt största problem som svenskar i allmänhet har med det mångkulturella samhället är varken att det är mångkulturellt eller mångreligiöst utan att det
rymmer relativt stora grupper av muslimer.”
(Heinö 2019)
“Det är värt att understryka att detta opinionsskifte i intolerant riktning (detta är inte tom retorik, notera att frågan explicit handlar om just tolerans för andra religioner) inte sammanfaller med någon högerpopulistisk tillväxt. Förändringen går djupare än så och
borde vara en källa till oro.”
(Heinö 2019)
“Det som har hänt är inte att folk har blivit väldigt mycket mer negativa, utan att frågorna har klivit upp på agendan. De har politiserats och parti politiserats. Hon konstaterar att
Sverigedemokraterna har samlat och mobiliserat de islamkritiska väljarna.
– De är missnöjda med mångkulturen och med att majoritetssamhället spricker upp.”
(Dagens Nyheter 2019a)
Artiklarna skildrar den negativa inställningen till mångfalden hos svenskarna, där ordet mångfald skrivs i samband med ord som problem, intolerans och negativt. I en av artiklarna skriven av Andreas Johansson Heinö på Dagens nyheters ledarsidor (Heinö 2019) skildras även orsaken till denna intolerans hos svenskarna bero på specifikt muslimer. Detta beskrivs av skribenten i samma artikel att vara skäl till oro. Detta kan tolkas som att skribenten upplevt Sverige som generellt positiv till ett mångkulturellt samhälle men att på grund av gruppen muslimer har det skett ett skifte. Den minskade tolerans och negativa inställningen till mångfald beskrivs inte heller som något nytt i artikeln Partier och väljare splittrade när religionsfriheten ställs på sin spets från Dagens nyheters nyhetssidor (Dagens Nyheter 2019a). Utan som någonting som alltid har funnits där av en viss del av den inhemska populationen och att de nu har börjat mobiliserats utav ett lika missnöjt politiskt parti.
Tolkningen av de två nämnda artiklarna här ovan kan man se att Dagens Nyheter har en positiv syn på mångfalden, att det är något de vill skydda och ha kvar. Mobiliseringen av intoleransen kring mångfalden ses med stor oro. Beskrivningen av att svenskarna i allmänhet är missnöjd med mångfalden kan likväl tolkas som att Dagens nyheter generaliserar
svenskarnas uppfattning kring mångfalden utan att egentligen specificera exakt vilken grupp svenskar som är negativ. Vilken får en att undra om det egentligen är så många.
Utifrån Gordons (Gordon 1964, s.71) assimilation kan vi tolka artiklarna som att den negativa inställningen till mångfalden kan ses som en effekt av mångkulturen och det minskade
majoritetssamhället. De infödda svenskarna skapar rädslor kring förändringar och olikheter
vilket gör att de söker sig till homogena lösningar genom en ökad assimilering. Om muslimernas tro skulle assimileras till någon annan religion så skulle toleransen till ett mångkulturellt samhälle återgå till det ursprungliga hos de nämnda svenskarna.
Tittar vi istället utifrån Diaz (1997, ss.14–15) kan vi tolka artiklarna som att det har skett en misslyckad samverkan mellan samhällskällorna politik och administrativa makten,
marknaden och det civila samhället. Det är således inte muslimernas fel utan de svenskar som en av artiklarna nämner. Med en bra genomförd samverkan mellan samhällskällorna skulle de olika kulturerna och etniciteterna sammanföras genom ökad tolerans, då skulle inte en
specifik grupp behöva bli utpekad som en orsak till integrationsproblem.
I de två artiklarna ”Kristna värderingar” är inte alltid det man tror från Dagens nyheters ledarsidor och Så förändras värderingar hos invandrare i Sverige från Dagens nyheters nyhetssidor skildras mångfalden utifrån gemensamma värderingar som redan existerar mellan olika kulturer.
“Det var inte länge sedan Sverige var ett land där kvinnor inte hade rösträtt, där man fick slå barn, där homosexualitet var förbjudet, där den sociala omsorgen med de utsatta var obefintlig, där främlingar stöttes ut. Men vi utvecklades, vi lärde oss humanismens fördelar,
och toleransens. Det gör även de som kommer hit från andra länder, visar en ny, stor forskningsstudie inom projektet World Values Survey: de anpassar sig.”
(Dagens Nyheter 2019b)
“Även på andra sätt ger studien en positiv bild av migranternas relation till Sverige. Nästan tre fjärdedelar uppger att de är stolta över att vara svenskar. De känner samhörighet med
både Sverige och sitt ursprungsland men framför allt med sitt nya hemland.”
(Dagens Nyheter 2019c)
“Känslan av samhörighet med Sverige har en klar koppling till språkkunskaperna. Det har även graden av frihetliga värderingar.”
(Dagens Nyheter 2019c)
I dessa två artiklar används begrepp som utveckling, anpassning, samhörighet, stolthet, och svenskar. Artiklarna skildrar därmed vad som behövs för att kunna upprätthålla en mångfald, de skildrar också att både svenskar och migranter redan besitter dessa nödvändiga egenskaper och värderingar.
Man kan tolka artiklarna som att Sverige historiskt över tid har övergivet ett antal värderingar och förhållningssätt och att dom som inte var positiv till denna förändring fick anpassa sig.
Man kan även säga att människor som väljer att flytta till Sverige redan besitter värderingar som till stor del överensstämmer med svenska. Detta kan med andra ord vara en orsak till att man migrerar till Sverige från början och att orsaken till segregation och utanförskap inte orsakas av skilda värderingar.
Utifrån Gordons (Gordon 1964, s.71) synsätt går Sverige genom en ständig assimilering där nya värderingar och normer sätts av majoriteten och som minoriteten får rätta sig efter, oavsett etnicitet. Tittar vi utifrån Diaz (Diaz 1997, ss.34-35) synsätt så kan toleransen bygga broar mellan kulturerna där man kan leva i samförstånd med varandra oavsett kultur,
värderingar och normer. Samtidigt genom en av artiklarnas skildring av förbud av sexualitet och fysisk misshandel av barn så blir det svårt att inte tolka Dagens Nyheters ord som att viss form av assimilering är oundviklig för att uppnå en lyckad integration. Då dessa inslag bryter mot svensk lagstiftning, och där assimilering mer handlar om att överge värderingar och normer medans integrationen grundar sig på tolerans för andras värderingar och normer.
Enligt migrations experten George Borjas, som förekommer i en annan artikel från Dagens nyheters ledarsidor, är det inte konstigt att toleransnivåer skiftar vid ökad invandring. Borjas säger att vinsterna brukar bli större än förlusterna. I den här artikeln skildras inte någon specifik grupp som någon orsak till en misslyckad integration.
"Om invandrarna gör ett högkvalificerat arbete där de får bra betalt är det självklart att Sverige skulle tjäna ordentligt på det", säger Borjas bland annat. Och nyckelordet i den meningen är "gör". I dag handlar det snarare om det arbete som invandrarna inte gör -
trösklarna till den svenska arbetsmarknaden är bisarrt höga.”
(Dagens Nyheter 2016)
I artikeln används begrepp som Sverige, tjäna, arbete och höga trösklar. Detta kan vi tolka som att om invandrare oavsett härkomst bidrar till samhället genom exempelvis arbete så är det både positivt för samhället och invandrarna. Artikeln skildrar en orsak till den negativa synen på mångfalden på grund av svårigheterna för invandrare att integreras i det svenska samhället. Utifrån Diaz (Diaz 1997, ss.14-15) kan vi även här göra tolkningen att den
skiftande toleransnivån kring mångfalden i Sverige beror på en misslyckad samverkan mellan samhällskällorna. Det är enligt Diaz politiken och marknaden som ska förse invandrarna med möjligheter till arbete som Diaz anser är en viktig väg för att uppnå lyckad integration.
Svenska Dagbladet skildrar mångfald delvis annorlunda gentemot Dagens Nyheters redovisning. I artiklarna som använts från den förstnämnda återspeglas synen på mångfald emellanåt som något problematiskt. Med början i Tove Lifvendahl artikel återberättar hon Kajsa Dovstads “Jimmie moment” samt Ivan Arpi´s teori om anledningen till svenskars allt mindre positiva syn på invandringen:
“Hon återgav sin bekants begrepp Jimmie moment. En metafor för att, med hennes ord, uppleva "ett Sverige som inte känns svenskt", och att inte tycka om det.
Hon underströk i artikeln att det var "en småsak", att hon inte kunde hitta det som hon betecknar som vanlig svensk mat. "Men tillsammans bildar småsakerna en helhet, en undran
om Sverige förändras i mer än lagom takt."
(Lifvendahl 2019b)
“Min kollega Ivar Arpi mötte snarlika reaktioner efter två artiklar förra veckan. “I dem framförde han teorin att det minskade stödet för flyktinginvandring i Sverige beror på att somliga människor reagerar negativt på en förändrad stadsbild som de kopplar till bristande
integration, som i sin tur kopplas till kultur och identitet.”
(Lifvendahl 2019b)
Artikeln betonar ett Sverige i förändring. Samtidigt som det första citatet framhåller
begreppet “Jimmie moment” vilket associeras med sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson och är en metafor om ett Sverige som inte känns svenskt. I detta sammanhang handlar det endast om mat, men som likväl är en detalj i ett större sammanhang av ett land
som förändras alldeles för snabbt, i förhållande till vad som är önskvärt. Det finns skäl att associera ihop det med Gordons syn på assimilation (Gordon 1964, s.71) eftersom
upplevelsen av att Sverige inte känns svenskt. Det är baserat på en kombination av bristande identitets- och strukturell assimilering, då det mångkulturella området inte har anpassat sig efter det svenska majoritetssamhället, eftersom området inte upplevs som svenskt.
Arpi menar att ett stort flyktingmottagande påverkar stadsbilden negativt. I detta fallet eftersom enligt Arpi är det en betydande andel som kopplar detta till en misslyckad
integration som hänger ihop med kultur och identitet. Tolkningen av detta är att Arpi anser att många upplever att en mångfald av kulturer och identiteter är negativt, då det förändrar stadsbilden. Negativt eftersom det ur ett kulturellt- och identitetsperspektiv påvisar skillnader mellan olika grupper. Utifrån Gordon går det att poängtera att det återigen saknas
identifikations assimilering, eftersom många identiteter inte anses positivt och associeras med misslyckad integration (Gordon 1964, s.71).
I en annan artikel skriven av Nuri Kino handlar om honom och barndomsvännen Michels stolthet över att vara svenskar. Båda är utrikesfödda men Michels dotter Vanessa, som till skillnad från Kino och Michel är inrikesfödd, har ett annat perspektiv på mångfalden:
“Jag frågar Vanessa varför hon och hennes vänner bryter så mycket.
- Det är liksom coolt, man är mindre svensk och mer invandrare. Ungdomar vill inte vara svenskar. Svenskar är mesiga ju.
Jag säger att de ju är svenskar, men hon säger att hennes vänner inte håller med.”
(Kino 2019a)
Här framförs skillnader mellan svenskar och invandrare, där Vanessa tar avstånd från det svenska som hon och andra ungdomar anser är “mesigt”, och prioriterar istället att associeras som invandrare. Här framförs en tydlig skiljelinje mellan svensk och invandrare där det sistnämnda kan anses värderas högre än det svenska. Det vill säga att mångfald existerar i texten, men där svenskhet inte är något önskvärt eftersom en strukturell assimilering försummas då det anses vara “mesigt”. Däremot har begreppet invandrare en positiv betydelse för Vanessa och hennes vänner.
I artikeln Kontakter bryter upp utanförskapet som handlar om en integration som inte anses helt lyckad för somalier, eftersom kulturella skillnader anses vara högst mellan svenskar och somalier. Artikeln nämner:
“- I Sverige får man allt man behöver, utom mänsklig kontakt, säger Abdi-Noor Mohamed”
(Svenska Dagbladet 2016a)
“Cirka 20 procent har arbete bland de drygt 60 000 somalier som kommit till Sverige sedan 2000. Och enligt de attitydmätningar som görs av Högskolan i Gävle och redovisas i Mångfaldsbarometern, gäller det av svenskarna största upplevda kulturella glappet just
somalier.”
(Svenska Dagbladet 2016a)
“- Kläder är inte viktiga, men att behålla sin kultur är det, förklarar Fadumo Ahuno som bär traditionell klädedräkt trots att hon tror att det gör det svårare för henne att träffa svenskar
och i framtiden - få ett jobb.”
(Svenska Dagbladet 2016a)
Mångfalden som indirekt nämns i artikeln framförs via bristande mänsklig kontakt och kulturskillnader. Den bristande mänskliga kontakten kan tolkas både genom att den generella kontakten mellan människor är bristande, men även kontakten gentemot inrikesfödda. När samspelet mellan individer inte fungerar fullt ut riskerar integrationen att drabbas negativt, eftersom mänskliga möten uteblir. Särskilt när sociala kontakter är betydande för att komma ut exempelvis i arbetslivet. Detta påvisar även statistik som visar att många somalier saknar arbete, samtidigt som den kulturella skillnaden mellan somalier och svenskar är betydande, som även kan relateras till kulturkartan där förvisso inte Somalia är inkluderad, men som sannolikt hade hamnat bland Afrika-islam, vilket är motpolen till Sverige. Även Ahuno medger att kulturella skillnader riskerar att försvåra vardagen angående att komma ut i arbetslivet och införskaffa svenska vänner.
Ur Diaz perspektiv kan det tolkas av att den sociala- och ekonomiska integrationen har förbättringspotential eftersom den mänskliga kontakten uteblir när sociala nätverk inte skapas mellan människor, samtidigt som många somalier är arbetslösa och således inte är
självförsörjande (Diaz 1997, ss.32-33). Samtidigt kan det tolkas utifrån Gordon´s strukturella assimilering att det inte fungerar, eftersom när den mänskliga kontakten uteblir kommer inte somalierna i kontakt med majoritetssamhället i tillräcklig utsträckning (Gordon 1964, s.71).
Därför riskerar assimileringen att utebli när sociala kontakter inte skapas med svenskar.
Artikeln Integrationen den viktigaste frågan som är skriven av Linus Sundahl-Djerf och Erica Treijs framförs följande citat:
“Allra tuffast att komma in i samhället är det för människor som kommer hit från länder utanför Europa. Bland de asylsökande i fjol kom de flesta från Syrien följt av Afghanistan och
Irak - länder som alla värderingsmässigt och kulturellt ligger längst från Sverige.”
(Svenska Dagbladet 2016b)
Denna artikel framför svårigheter att komma in i samhället för asylsökande från Syrien, Afghanistan och Irak på grund av kulturskillnaderna. Det går indirekt att tolka som att
skillnader gör det svårt för nyanlända att komma in i samhället, eftersom många kommer från länder som skiljer sig från det svenska. Skillnaderna tolkas som att de försvårar vardagen i Sverige, eftersom avståndet mellan svenskar och nyanlända upplevs som betydande.
Många nyanlända kommer från Afghanistan, Irak och Syrien som anses befinnas i en situation som avviker från det svenska, och utifrån detta ha svårigheter att komma in i det svenska samhället. Irak inkluderas i kulturkartan tillhörande Afrika-islam, och troligtvis hamnar Afghanistan och Syrien inom samma kategori om länderna inkluderats, som likt Somalia är motpoler till Sverige.
Utifrån denna premiss är kulturell mångfald delvis ett hinder, eftersom ur Gordon´s
perspektiv existerar en bristande medborgerlig assimilering då det existerar kulturskillnader (Gordon 1964, s.71). Gordon´s perspektiv om medborgerlig assimilering är endast delvis korrekt, eftersom citatet inte direkt handlar om konflikter utan om makt. Då tolkningen är att skillnaderna missgynnar nyanlända gentemot svenskar som redan är anpassade, vilket försvårar för nyanlända att komma in i samhället när det existerar skillnader.
I Europas politiska elit är inte närmare några lösningar blir Niall Ferguson, som är en brittisk historiker och Stanfordprofessor intervjuad. Ferguson anser att politiker inte har några
lösningar och att migrationspolitiken i Europa är felaktigt, och i synnerhet i Skandinavien där han har följande att säga om mångfald:
“Du har sagt att strategin bakom att öppna dörrarna för asylsökande "kanske varit det enskilt största misstaget i Skandinaviens moderna historia", eftersom våra välfärdssystem
förutsätter en viss typ av kulturell homogenitet.”
(Lifvendahl 2019a)
Här betonas öppna dörrar för asylsökande och att välfärdssystemen kräver en viss kulturell homogenitet. Det kan tolkas genom att det existerar en skillnad mellan asylsökande och människor som lever i Skandinavien. En skillnad som berör kulturella skillnader och delvis berättar att heterogenitet inte är positivt för välfärdssystemen. Detta kan tolkas utifrån Gordon´s perspektiv av att en strukturell assimilering där asylsökande i större utsträckning behöver anpassa sig till majoritetssamhällets institutioner (Gordon 1964, s.71). I detta fallet välfärdssystemen där exempelvis det inhemska språket är ett steg in i en språklig
homogenitet. Men även enligt Diaz modell att politiken och den administrativa inriktningen med öppna dörrar för asylsökande, försvårar för marknaden och för det civila samhället (Diaz 1997, ss.14-15). Eftersom marknaden kräver olika former av kunskaper, såsom utbildning och kunskaper i det inhemska språket. Samtidigt som risken existerar att civilsamhället inte klarar av det praktiska när den politiska strategin driver en inriktning i form av öppna dörrar för asylsökande. Dessa tre samhällskällor behöver enligt Diaz (1997) samverka för att integrationen ska fungera.
8.2.Värderingar och normer
I detta tema tolkas hur artiklarna skildrar svenska och utländska värderingar. I de nedre citaten kan vi se hur artiklarna beskriver svenska värderingar utifrån fyra olika artiklar från Dagens Nyheters ledarsidor och nyhetssidor.
“Men vi utvecklades, vi lärde oss humanismens fördelar, och toleransens.”
(Dagens Nyheter 2019b)
“Där hamnar Sverige ensamt högt upp i högra hörnet, som utpräglat individualistiskt och sekulärt. ”
(Dagens Nyheter 2019a)
“Sverige präglas mer än något annat land i världen av värderingar som värnar individens självförverkligande, tolerans samt ett rationellt och sekulärt tänkande.
(Dagens Nyheter 2019c)
“Vad kommer att hända med de värderingar om till exempel jämställdhet, sekularitet och yttrandefrihet som präglat det svenska samhället?”
(Dagens Nyheter 2016)
Här lyfter artiklarna fram begrepp som humanism, tolerans, individualistisk, sekulär,
självförverkligande och rationell när de beskriver svenska värderingar. Utifrån dessa artiklar kan vi göra tolkningen att Sverige är ett jämställt land med stark tro på yttrandefriheten, samt med dess sekularitet och rationellt tänkande besitter en tolerans och förståelse för det
främmande. Svensken beskrivs även som individualistisk som kan tolkas som en form av ensamvarg där kollektivet inte har någon primär plats. Detta kan likväl sammankopplas med det nämnda självförverkligande där Sverige mer än någon annan kultur ständigt söker efter någon form av personlig utveckling och mening. Utifrån Diaz (1997) synsätt på integration är svenska värderingarna en nyckel till att integrationen för invandrare ska lyckas. Att den inhemska populationen besitter en stor tolerans till andra kulturer och etniciteter är avgörande för att migranter ska kunna finna en plats i samhället (Diaz 1997, ss.34-35).
I en annan artikel kan vi läsa följande.
“Det är värt att understryka att detta opinionsskifte i intolerant riktning…”
(Heinö 2019)
I denna artikel från Dagens Nyheters ledarsidor kan vi läsa om en intolerant utveckling i de svenska värderingarna. Det kan vi tolka som att den svenska befolkningen genomgår en form av skiftning där ett missnöje har vuxit fram mot någonting som tidigare tolererades. Utifrån Gordons (1964) assimilering kan vi här sammankoppla effekter som uppstår när det
homogena i ett samhälle utvecklas mer till ett heterogent. Majoritetssamhället känner sig därmed hotad av minoriteter vilket skapar önskningar av en mer assimilerande integration (Gordon 1964, s.71).
I de följande två artiklarna från Dagens Nyheters Nyhetssidor skildras värderingar hos kulturer från specifikt mellanöstern. Att artiklarna belyser den delen av världen anses logiskt då de senaste årens migranter har kommit från den delen av världen.
I Mellanöstern och Afrika är människornas rättesnören i högre grad religiösa
föreställningar, respekt för traditioner och auktoriteter och den egna gruppens överlevnad.”
(Dagens Nyheter 2019c)
“Även om migranterna har tagit intryck av svenska frihetliga värderingar så visar studien att de fortfarande har en markant annan syn på sex och relationer än de normer som råder i
Sverige.”
(Dagens Nyheter 2019c)
Många muslimska länder placeras i nedre vänstra hörnet, där värderingarna är kollektivistiska, traditionalistiska och färgade av religion.”
(Dagens Nyheter 2019a)
Skildringen av dessa värderingar kommer från den tidigare nämnda kulturkartan som både Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet har beskrivit i sina artiklar. I citaten från de nämnda artiklarna från Dagens Nyheter framhävs att migranterna beskrivs med begrepp som religiös, tradition, auktoritet, överlevnad och kollektiv. Jämförs det med den svenska beskrivningen kan vi direkt se en motsats. Vi kan tolka skildringen som att migranterna har stor respekt för tradition och auktoritet med stark koppling till religion. De värdesätter dessutom kollektivet före individen genom att den grupp de ser sig tillhöra har en mer strävan efter överlevnad istället för någon form av individualistisk personlig utveckling. Tittar vi på skillnaderna i dessa värderingar utifrån Gordons (1964) synsätt kan inte denna heterogenitet lyckas.
Eftersom dessa motpoler är helt enkelt för långt ifrån varandra och kräver någon form av förändring, anpassning och assimilering till det homogena (Gordon 1964, s.71). Utifrån Diaz
(1997) synsätt kan vi säga att dessa skillnader måste och kan tolereras från båda hållen och att det enda som räknas är ett humanistiskt synsätt med allas lika värde (Diaz 1997, ss.34-35).
I en av dessa tre artiklar från Dagens Nyheter belyser dock skribenten att det sker en kulturkrock.
“Krocken mellan patriarkala kulturer från Mellanöstern och en liberal svensk livsstil har skördat liv…”
(Dagens Nyheter 2019c)
Här skildras problematiken med dess skarpa skillnader där patriarkala kulturer ska samleva med liberala värderingar där resultat beskrivs med att det skördar liv. Då den patriarkala sidan främst skiljer sig genom dess syn på sex och relationer som grundar sig i en bestämmanderätt över främst kvinnors livsval. Detta har medfört som artikeln beskriver att kvinnor riskerar att sätta livet till i sitt försök att ta sig an de liberala svenska värderingarna som existerar. Även här kan syftet med Gordons (1964) syn på assimilering ses som logiskt, då kulturkrockarna ter sig så extrem så att liv förloras. Enligt Gordon skulle detta kunna undvikas om
migranterna övergav denna form av värderingar och normer som skildras i artiklarna som en extrem motsättning (Gordon 1964, s.71).
Svenska Dagbladet har skildrat ämnet med följande citat:
Tove Lifvendahl - mångfald igen framgår det att hon tycker det är skönt att komma hem, från ett land som skiljer sig åt från det svenska:
“Och när jag återkom till Arlanda efter en semesterresa till Egypten kände jag mig en smula lättad, inte för att återigen vara omgiven av en massa blekfisar utan över att befinna mig bland en majoritet människor vars värderingar och kultur jag delar, kanske främst när det
gäller frågan om kvinnors frihet och rättigheter.”
(Lifvendahl 2019b)
Här påtalar Tove Lifvendahl vikten av att återkomma hem till Sverige med dess kultur och värderingar som hon delar, och i synnerhet fri- och rättigheter för kvinnor. Detta går att tolka som att Egypten är motsatsen till detta, och att värderingar som värnar om kvinnor är extra
viktiga. Den svenska kulturen och värderingar ur detta perspektiv anses positivt, eftersom kvinnor har en annan ställning i Sverige kontra Egypten. Här skildrar Lifvendahl delvis Egypten som något annorlunda, ett samhälle som har en negativ kvinnosyn än vad som existerar i det svenska samhället.
I Låt oss vara stolta över vår nation fortsätter det uppstå skillnader mellan Nuri Kino och Michel kontra Vanessa och hennes kompisar:
“Min barndomsvän Michel, hans sextonåriga dotter Vanessa och jag åt lunch två dagar innan nationaldagen. Vanessa är född i Sverige, till skillnad från Michel och jag. Han och jag är stolta svenskar och tycker till exempel att man ska tala ren svenska om man behärskar
språket. Om man inte gör det så ska man se till att lära sig det. Vanessas kompisar är av en annan åsikt. Det är töntigt att tala bra svenska. Detta gör oss äldre upprörda.”
(Kino 2019a)
Som tidigare nämnt existerar olika perspektiv på tillvaron mellan Kino och Michel kontra Vanessa. Återigen tar Vanessa avstånd från det svenska, eftersom hon anser det är “töntigt”
att ha en bra kunskap i det svenska språket. Michel och Kino är av en annan uppfattning och anser att en genuin kunskap i svenska är ett måste, och någonting man behöver lära sig om kunskaper saknas. Ur Gordons (1964) perspektiv går det att påpeka att den medborgerliga assimileringen brister mellan Kino och Michel kontra Vanessa, eftersom det uppstår en konflikt mellan värderingar om vikten av att behärska det svenska språket (Gordon 1964, s.71). Det svenska språket som Kino och Michel värderar högt, medan Vanessa negligerar vikten av perfekt svenska. Enligt Diaz perspektiv uppfylls den kommunikativa integrationen eftersom samtliga har en kunskap i det svenska språket, som är den språkliga normen i Sverige (Diaz 1997, ss.32-33). Vanessa talar med brytning men kan sannolikt ta del av kommunikation på det svenska språket.
Fortsättningsvis fortsätter Kontakter bryter upp utanförskapet förtydliga skillnaderna som existerar mellan somalier och svenskar:
