En undersökning om förekomsten av sexuella trakasserier på en svensk gymnasieskola: Sexual harassment at a Swedish secondary school

(1)

Karlstads universitet 651 88 Karlstad Estetisk-filosofisk fakultet

Pedagogik

Liselott Andersson

En undersökning om förekomsten av

sexuella trakasserier på en svensk

gymnasieskola

Sexual harassment at a Swedish secondary school

Examensarbete 15 hp

Lärarprogrammet

Datum: 10-06-07

(2)

Sammanfattning

Idén till detta examensarbete väcktes när jag under höstterminen 2009 gjorde ett arbete om värdegrunden och min VFU-skolas Plan mot kränkande behandling. Efter detta arbete ville jag ta reda på hur det faktiska läget såg ut på skolan gällande sexuella trakasserier. Syftet med detta examensarbete är således att undersöka om det förekommer sexuella trakasserier bland eleverna på en gymnasieskola i södra Norrland. Om det förekommer, vem det är som utför de sexuella trakasserierna, på vilken plats de sker samt om det är någon skillnad mellan hur tjejer och killar upplever företeelsen. För att genomföra detta har jag valt att använda mig av metoden enkätundersökning. Enkäten bestod av sex frågor och delades ut till 210 elever i olika årsklasser på olika program. Genom enkätundersökningen fick jag reda på att 7,3 % av de elever som besvarade enkäten ansåg att de blivit utsatta för sexuella trakasserier på skolan under höstterminen 2009 fram till enkätens genomförande i februari 2010. Jag har även gått tillbaka till Planen mot kränkande behandling och beskrivningen av skolans förebyggande arbete. Slutsatsen jag drog av resultatet av enkätundersökningen, i jämförelse med resultaten av de liknande undersökningar jag har tagit del av, är att förekomsten av sexuella trakasserier på den undersökta skolan är låg. Skolan tycks vara på rätt väg i sitt förebyggande arbete.

Abstract

The idea for this thesis was awakened during autumn 2009 when I studied core values and my VFU schools Plan against degrading treatment. Following this work, I wanted to find out how the actual situation looked like at the school regarding sexual harassment. The purpose of this thesis is to investigate the incidence of sexual harassment among students at a secondary school in the north of Sweden. If it occurs, who is performing the sexual harassment, the location where they happens and if there is any difference between how girls and boys are experiencing this phenomenon. To implement this, I have chosen to use survey as my method to find out the prevalence of sexual harassment at the school. The questionnaire survey consisted of six questions and was distributed to 210 students in different age groups in different programs. Through the questionnaire survey, I found out that 7.3 % of the pupils who answered the survey felt that they had been subjected to sexual harassment at school during autumn 2009 until the survey implementation in February 2010. My intention with this work was also to look back at the school's prevention of abusive behaviour in their work with their Plan against degrading treatment. The conclusion I drew from the results of the questionnaire survey in comparison with results of similar surveys I have taken note of is that the incidence of sexual harassment in the school is low. This may well mean that the school's prevention efforts through their Plan against degrading treatment have worked.

(3)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INNEHÅLLSFÖRTECKNING ...3 1. INLEDNING ...4 1.1 Syfte...4 1.2 Problemformulering...4 2. BAKGRUND ...6

2.1 Vad säger lagen, förordningarna och styrdokumenten? ...6

2.2 Allmänna råd från Skolverket...7

2.3 Den undersökta skolan...8

2.4 Den undersökta skolans Plan mot kränkande behandling ...8

2.5 Vad är sexuella trakasserier? ...11

3. TIDIGARE FORSKNING...13

3.1 Allvar eller på skämt?...13

3.2 Kränkningar i skolan – förekomst, former och sammanhang ...14

4. METOD ...17 4.1 Datainsamlingsmetod ...17 4.2 Urval ...19 4.3 Genomförande ...19 4.4 Bortfall...19 4.5 Etiska frågor ...19

4.6 Validitet/trovärdighet och reliabilitet/tillförlitlighet...20

5. RESULTAT...21

5.1 Har eleven blivit sexuellt trakasserad? ...21

5.2 Vem är förövaren? ...23

5.3 Var sker de sexuella trakasserierna?...25

5.4 Resultatsammanfattning av enkätundersökningen ...27

6. DISKUSSION OCH SLUTSATSER ...29

7. KRITISK GRANSKNING AV DET EGNA ARBETET...32

8. KÄLL- OCH LITTERATURFÖRTECKNING...33

8.1 Otryckta källor:...33

8.2 Litteratur: ...33

8.3 Internet:...33

(4)

1. INLEDNING

Under den förutvarande terminen arbetade jag med en uppgift under vår VFU i lärarutbildningen som var kopplad till värdegrunden och skolornas planer mot kränkande behandling. Jag undersökte då hur skolan där jag gjorde min VFU arbetade med att förebygga kränkningar och trakasserier av olika art genom sin Plan mot kränkande behandling. I mitt arbete med ovannämnda uppgift fann jag att skolans hade en väl formulerad och genomarbetad plan som följde de allmänna råd som Skolverket gav ut 2009. Jag intervjuade även en av rektorerna på skolan som ansåg att klimatet på skolan var gott. Detta stämmer väl överrens med den uppfattning jag har fått av skolan under min VFU. Under detta arbete väcktes mitt intresse för hur det egentligen ser ut på skolan angående förekomsten av kränkningar och trakasserier och då framförallt sexuella trakasserier.

Den allra mesta forskningen som är gjord inom det stora området kränkande behandling i skolan förefaller vara relaterad till mobbning. När Osbeck m.fl. sökte på begreppen sexuella trakasserier och skola på LIBRIS 2003 fick de endast tre träffar.1 Detta är för mig något märkligt. Jag tycker att det på grund av känsligheten i ämnet är viktigt att belysa frågan om just sexuella trakasseriers förekomst i skolan och vad jag kan se baserat på de två undersökningar2 jag har tagit del av inom ämnet så är frågan högst relevant. Ämnet är nära sammankopplat med skolans värdegrund och tas upp i flertalet olika styrdokument samt lagar och förordningar som berör skolväsendet. Utifrån detta och mitt intresse för elevers arbetsmiljö har jag valt att genomföra en undersökning om förekomsten av sexuella trakasserier på en gymnasieskola i södra Norrland samt försökt att koppla denna undersökning till skolans arbete med att förebygga kränkningar och trakasserier genom sin Plan mot

kränkande behandling.

1.1 Syfte

I detta examensarbete kartläggs eventuella sexuella trakasserier bland eleverna på en gymnasieskola i södra Norrland. Jag vill se om det förekommer sexuella trakasserier bland eleverna på den utvalda skolan, var eventuella trakasserier sker, vem det är som är förövaren och om det finns några skillnader mellan könen i de svar jag får. Utifrån detta försöker jag bilda mig en uppfattning om det förebyggande arbetet enligt skolans Plan mot kränkande

behandling har gett önskat resultat. Huvudsyftet med mitt arbete är att ge ett diskussions- och

faktaunderlag som kan användas i fortsatt arbete mot sexuella trakasserier och annan kränkande behandling i skolan.

1.2 Problemformulering

Den tidigare forskning jag tagit del av (se fotnot 2) visar att en relativt stor grupp elever uppger att de blivit sexuellt trakasserade. På den gymnasieskola där jag genomförde min enkätundersökning arbetar man med förebyggande åtgärder mot bland annat sexuella trakasserier genom skolans Plan mot kränkande behandling. Jag har varit i kontakt med en av skolans rektorer som menar att skolklimatet är gott. Det är även den uppfattning jag själv fick under mina besök på skolan. Det är mot denna bakgrund som jag vill undersöka elevernas uppfattning om förekomsten av sexuella trakasserier på skolan. Min första fråga blir således:

• Förekommer sexuella trakasserier bland eleverna på skolan?

1

Osbeck, Holm & Wernersson, Kränkningar i skolan – förekomst, former och sammanhang, 2003 s.13 2

Osbeck, Holm & Wernersson, Kränkningar i skolan – förekomst, former och sammanhang, 2003 samt Menckel & Witkowska, Allvar eller på skämt? 2002

(5)

Jag vill också veta vem som utför eventuella trakasserier och var på skolan de sker. Min andra och tredje fråga blir således:

• Vem är det som utför de sexuella trakasserierna? • Var på skolan sker de sexuella trakasserierna?

Avslutningsvis vill jag veta om tjejer och killar utsätts för sexuella trakasserier på olika sätt. Min fjärde och sista fråga blir således:

• Är det någon skillnad mellan hur tjejer och killar utsätts för sexuella trakasserier på skolan?

(6)

2. BAKGRUND

Skolan är en av våra största arbetsplatser. Cirka 1,3 miljoner elever och 150 000 vuxna arbetar dagligen vid närmare 6 000 grund- och gymnasieskolor. Till skolan kommer också föräldrar, syskon, lärare från andra skolor, och många andra. Skolan är ofta sammansvetsad med sitt närområde och det är därför naturligt att det som händer i skolan får stor uppmärksamhet. Skolan är en del av samhället och hur det ser ut i samhället återspeglar sig i skolan.3 Allt detta gör det oerhört viktigt att se till att arbetsmiljön på våra skolor är god. Jag håller med Kicki Scheller om att skolan borde vara den plats där de bästa förutsättningarna för ett långsiktigt arbete med jämställdhet finns. Skolan är den plats där alla barn möts och det under en lång tid. Det är även där många av de grundläggande värderingarna formas, skriver Scheller.4

Värdegrund är ett centralt begrepp i skolans värld. Det finns flera definitioner av begreppet värdegrund. I utbildningsmaterialet Tyst i klassen? ger Thomas Östlund följande definition:

”gemensamma överenskommelser om relationer mellan människor”5 Denna definition tycker

jag konkretiserar värdegrundsbegreppet på ett bra och tydligt sätt. Författaren skriver också att det inte räcker med att bara reagera mot enskilda fördomar och kränkningar. Han menar att det är viktigt att uppmärksamma och bekämpa de strukturer som gör att fördomar uppstår och återskapas. Det första steget är att upptäcka de dolda strukturer som finns. Det andra är att uppmärksamma hur dolda strukturer förtrycker genom att reducera en del människors handlingsutrymme till förmån för andras.6

2.1 Vad säger lagen, förordningarna och styrdokumenten?

I Sverige är sexuella trakasserier inte accepterat som ett normalt beteende i arbetslivet. Sexuella trakasserier behandlas i jämställdhetslagen (1998), brottsbalken (1993, 6 kap, 4 kap), arbetsmiljölagen (kap 3), Arbetsmiljöverkets föreskrifter (1993:17) och högskolelagen (2001:1286).7 Det finns även en lagstiftning gällande diskriminering och kränkande behandling som specificerar sig mot skolan. Denna diskrimineringslag låg tidigare under barn- och elevskyddslagen (2006:67), men från och med den 1 januari 2009 flyttades den till skollagen. Alla skolor skall ha en likabehandlingsplan enligt diskrimineringslagen samt en årlig plan mot kränkande behandling enligt skollagen. Skolorna är fria att sammanfoga dessa två med varandra och fokus bör ligga på förebyggande arbete mot diskriminering och kränkande behandling. I samband med detta har Skolverket även gett ut en reviderad version av Allmänna råd och kommentarer för arbetet med att främja likabehandling.8

Utöver skollagen finner vi flertalet hänvisningar till att arbeta mot diskriminering och kränkande behandling om vi tittar i de olika styrdokumenten för skolorna. I läroplanen för de frivilliga skolformerna, Lpf 94 står följande:

Skolan har en viktig uppgift när det gäller att förmedla och hos eleverna förankra de värden som vårt samhällsliv vilar på. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan ska gestalta och förmedla. 9

3

Menckel & Witkowska, Allvar eller på skämt? 2002 s. 8 4

Scheller, Värdegrund jämt: kön, makt och genus, 2002 s.20 5

Östlund T, Tyst i klassen? 2006 s.9 6

Östlund T, Tyst i klassen? 2006 s.12f 7

http://www.skolverket.se/sb/d/3082/a/17463 2010-01-19 Kl. 19,30 9

(7)

Det finns betydligt mer att finna i Lpf 94 som hänvisar till skolans roll i att fostra framtidens samhällsmedborgare:

Skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet.

Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse.

Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder eller för annan kränkande behandling. Tendenser till trakasserier och annan kränkande behandling ska aktivt motverkas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser.10

Eva Menckel och Eva Witkowska anser att det är av stor vikt att utforma skolan till en miljö fri från diskriminering och annan kränkande behandling om vi ser på det hela i ett större perspektiv. Samtliga elever som går ut skolan, oavsett om de har fullständiga betyg eller inte, är samhällsmedborgare och är därmed med och formar vårt samhälle. Menckel och Witkowska anser även att trakasserier av t.ex. sexuell art ofta har stor roll i att framförallt unga flickor mister mycket av sitt självförtroende och blir passivare. Enligt författarna kan detta i sin tur leda till att de drar sig undan speciella situationer när de är mer sårbara, t.ex. idrotten. Detta leder till att även hälsan och deras fysiska kondition försämras. Författarna menar också att diskriminering och kränkande behandling ofta har den effekten att den sprider sig, både inom individen som bli utsatt, men även i miljön den utspelar sig i. 11

Om jag skall se på detta ämne ur ett ännu större perspektiv än samhällsperspektivet behöver jag bara gå till FN:s barnkonvention. I artikel 2 i FN:s barnkonvention slås det fast att alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras. Barnet har även rätt att komma till tals i alla frågor som berör henne eller honom. FN:s barnrättskommitté har också ett flertal gånger betonat samhällets skyldighet att ge homosexuella ungdomar stöd och trygghet att leva i enlighet med sin sexuella läggning.12

2.2 Allmänna råd från Skolverket

År 2009 utkom det, som jag nämnt ovan, en reviderad upplaga av Skolverkets allmänna råd. Denna upplaga utkom på grund av att lagstiftningen har ändrats samt att det genom Skolverkets egna rapporter och från tillsynsmyndigheterna har framkommit tecken om att verksamheterna är i behov av ett tydligare stöd i arbetet med att främja barns och elevers lika rättigheter, och i arbetet med att förebygga trakasserier och kränkande behandling.13 Skolverkets Allmänna råd betonar att det inte räcker att förbjuda diskriminering och kränkande behandling, det krävs aktiva åtgärder för att minska förekomsten av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Skolverket uppmanar skolorna att arbeta aktivt för att främja lika rättigheter samt att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Det står även i de Allmänna råden att det främjande arbetet inte nödvändigtvis behöver utgå ifrån några konkreta problem på skolan utan tanken är att man skall jobba för att förstärka de positiva förutsättningarna för likabehandling. Det

10

Lpf 94 s.3 http://www.skolverket.se/sb/d/468#paragraphAnchor2 2010-01-20 Kl. 21,30 11

Östlund T, Tyst i klassen? 2006 s.18f 13

(8)

förebyggande arbetet utgår från olika riskfaktorer och där ligger fokus på att minimera risken för kränkningar. Hur man har valt att jobba för att uppnå dessa mål skall framgå i skolans

Plan mot diskriminering och kränkande behandling.14

Enligt diskrimineringslagen ska huvudmannen vidta åtgärder för att förebygga och förhindra att något barn eller någon elev som deltar i eller söker till verksamheten utsätts för trakasserier som har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning eller för sexuella trakasserier. Enligt skollagen ska huvudmannen även se till att det vidtas åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling.15

I de Allmänna råden för att främja likabehandling finns följande punkter om vad verksamheten bör göra i sitt arbete med att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling:

• regelbundet genomföra en kartläggning av såväl den egna verksamhetens organisation och arbetssätt som av barnens och elevernas trygghet och trivsel samt av deras uppfattning om förekomsten av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling,

• utifrån en analys av kartläggningen formulera konkreta och uppföljningsbara mål för arbetet, samt

• planera vilka insatser som ska genomföras under året för att nå målen och bestämma vem som ansvarar för att insatserna genomförs och följs upp.16

2.3 Den undersökta skolan

Min undersökning äger rum på en relativt liten gymnasieskola i södra Norrland. Det sammanlagda antalet elever på skolan är ca 800. Skolan är egentligen två skolor som är sammanslagna; ett naturbruksgymnasium med ca 200 elever samt ett allmänt gymnasium med ca 600 elever. Stämningen på skolan är bra enligt rektorn och de undersökningar och utvärderingar som gjorts. Programmen som ges på dessa skolor är bl.a. djurvård, skogsbruk, hotell- och restaurang, hantverksprogrammet mode och kläder, naturvetenskap, omvårdnad, media och specialidrott.17 Eleverna har varierad socioekonomisk bakgrund. Merparten av dem kommer från orten som skolan ligger i. Det är en mindre ort med 20000 invånare på en yta av ca 500 000 hektar.18

2.4 Den undersökta skolans Plan mot kränkande behandling

För att få ta del av skolans plan mot kränkande behandling stämde jag möte med en av skolans rektorer. På detta möte blev jag informerad om skolans arbete med Planen mot

kränkande behandling och tilldelad samtliga dokument som berör Planen mot kränkande behandling. Jag har valt att enbart fokusera på skolans Plan mot kränkande behandling, men

skolan har även andra dokument med anknytning till mitt undersökningsområde, t.ex. en

arbetsmiljöplan och en jämställdhetsplan. Anledningen till att jag valt bort dessa är för att

min ursprungliga idé till detta examensarbete kom när jag analyserade skolans Plan mot

kränkande behandling. Andra anledningar är tidsbrist och utrymmesskäl.

14

Skolverket, Allmänna råd för att främja likabehandling, 2009 s.11f 15

Skolverket, Allmänna råd för att främja likabehandling, 2009 s.16 16

Skolverket, Allmänna råd för att främja likabehandling, 2009 s.12 17

Gymnasieskolans hemsida 2010-01-26 kl.16,52 18

(9)

Genomförandet av textanalysen gick till på så sätt att jag först och främst läste igenom och analyserade hela dokumentet. Efter det plockade jag ut de delar som innefattade förebyggande åtgärder eller arbete och gick djupare in i dessa.

Skolans likabehandlingspolicy är:

På vår skola ska alla känna sig välkomna och trivas. På vår skola accepteras inga trakasserier, kränkande behandlingar eller repressalier.19

Skolans Plan mot kränkande behandling inleds med ett stycke om bakgrunden till och syftet med planen. Här framgår det tydligt att det handlar om diskrimineringslagen och att det råder förbud mot diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning och funktionshinder. Det framgår även att annan kränkande behandling utan ovanstående diskrimineringsgrunder, t.ex. mobbning, omfattas av lagen. Efter detta presenteras interna dokument som anknyter till lagen. Dessa är: Skolans pedagogiska plattform, skolledningens strategiska planer, arbetsmiljöplan, jämställdhetsplan, drogpolicy med handlingsplan mot droganvändning, checklista vid misstanke om kränkning och rutiner vid händelse av klagomål från elever på personal.20

Vidare presenteras vilka förebyggande åtgärder som skolan arbetar med, ansvarsområden och rutiner för arbetet:

• Skolan ansvarar för att all personal varje år får den information och kompetensutveckling som anses nödvändig för att intentionerna i Planen mot kränkande behandling skall upprätthållas.

• Klassföreståndare och mentorer ansvarar för att eleverna får information om lagen samt om skolans Plan mot kränkande behandling.

• Vårdnadshavare får information på föräldramöten av skolledning och/eller mentorer.

• Planen mot kränkande behandling skall finnas tillgänglig på skolans hemsida. • Skolledningen ansvarar för att vid varje läsårs början sammankalla elevråd,

elevskyddsombud, personalens skyddsombud samt elevvårdsteamet för att planera arbetet med årets revidering av skolans Plan mot kränkande behandling. • Inför mottagandet av nya elever till årskurs 1 görs varje vårtermin noggranna

överlämnandekonferenser där elevvårdsteamet från gymnasiet och grundskolan deltar. Syftet är att gymnasieskolan skall ha möjlighet att förbereda särskilda anpassningar som funktionshindrade elever kan behöva.

• Stor vikt läggs vid det elevvårdande arbetet. Elevens situation och närvaro skall tydligt följas upp i mentorssamtal, utvecklingssamtal, klasskonferenser samt vid behov elevvårdskonferanser. Vikten av föräldrakontakter betonas.

• Uppföljning och utvärdering sker också genom olika enkäter såsom - kursutvärderingar i alla kurser

- kommunens enkät med gapanalys till elever och personal 2 ggr/termin - elevenkäten, åk 1 - föräldraenkäten, åk 2 - avslutningsenkäten, åk 3 - arbetsmiljöenkäten för personal 1 ggr/år21 19

Plan mot kränkande behandling, ********gymnasiet, 2008 s.1 20

Plan mot kränkande behandling, ********gymnasiet, 2008 s.1 21

(10)

Det finns specifika aktiviteter inplanerande. De presenteras i ett eget dokument som utvärderades i november 2009. Jag har tyvärr inte haft möjlighet att ta del av utvärderingsresultatet. De aktiviteter som finns inplanerade är:

22

(11)

På grund av det ekonomiska läget och besparingskrav i kommunen som skolan är belägen i har tyvärr några planerade aktiviteter blivit tvungna att ställas in, exempelvis föreläsningen om olika sexuella läggningar för alla elever och personal. Istället erbjöd skolledningen olika teaterföreställningar om aktuella ämnen, t.ex. No Tears for Queers, Jämställdhet och kvinnofrid.

Efter att ha studerat den berörda skolans Plan mot kränkande behandling är min uppfattning att de har gjort ett gott arbete med att utforma en plan som täcker in stora delar av skolverksamheten i förebyggande och främjande syfte. Tyvärr har den ekonomiska situationen gjort att några av de planerade aktiviteterna har ställts in. Skolan har dock försökt att lösa detta genom att erbjuda andra alternativ som inneburit en för skolan lägre kostnad. Jag upplever att stor vikt läggs vid information av olika slag till elever, personal och till föräldrar. Skolan uppfyller enligt min mening de punkter som anges i de Allmänna råden från Skolverket: De har utvärderingar och enkäter som kartlägger verksamheten. De har konkreta och uppföljningsbara mål för arbetet och en tydlig plan för vilka aktiviteter som skall genomföras och vem som är ansvarig för respektive aktivitet. Skolan arbetar enligt min mening på ett medvetet sätt för att förebygga sexuella trakasserier av olika slag.

Det ska tilläggas att den undersökta skolan har haft Skolinspektionen på rutinbesök i slutet av oktober 2009. Bland annat tittade Skolinspektionen på skolans Plan mot diskriminering och

kränkande behandling. Planen fick klart godkänt och kunde fungera väl som mall för andra

skolor i sin utformning, enligt en av rektorerna på skolan. (Jag var inte med vid besöket och har inte haft möjlighet att ta del av någon dokumentation av Skolinspektionens bedömning.)

2.5 Vad är sexuella trakasserier?

Att definiera sexuella trakasserier är inte det enklaste. Definitionerna är många och Osbeck m.fl. menar att en klar svårighet ligger i att en handling samtidigt kan vara både sexuellt trakasserande och inte sexuellt trakasserande. Allt beroende på hur den som blir utsatt för det hela reagerar. Ytterligare en aspekt att ta hänsyn till är enligt författarna att sexuella trakasserier som begrepp är att det är väldigt individrelaterat. En handling som t.ex. kan uppfattas som klart objektifierande och riktad mot en enskild person, som möjligen inte uppfattar detta som ovälkommet, kan trots detta vara kränkande på gruppnivå.23

I JämO:s handbok om sexuella trakasserier redovisas hur EU-kommissionen har definierat begreppet i sin handledning om hur man bekämpar sexuella trakasserier på arbetsplatsen:

Sexuella trakasserier betyder ovälkommet uppträdande av sexuell natur eller annat uppträdande grundat på kön, som påverkar kvinnors och mäns integritet på arbetsplatsen och som skapar en skrämmande, fientlig, eller förnedrande arbetsmiljö. Detta kan inkludera ovälkommet fysiskt, verbalt eller icke-verbalt uppträdande.24

Tyngdpunkten läggs där på hur den utsatte uppfattar situationen och inte på trakasserarens motiv bakom det hela. Det bör även noteras att begreppet sexuella trakasserier inte enbart inbegriper beteenden av sexuell natur. Sex betyder kön och sexuella trakasserier är således

23

Osbeck, Holm & Wernersson. Kränkningar i skolan – förekomst, former och sammanhang, 2003 s.13 24

(12)

trakasserier på grund av kön.25 Man gör en uppdelning mellan fysiskt uppträdande av sexuell

natur och verbalt uppträdande av sexuell natur. Dessa begrepp definieras på följande sätt: Fysiskt uppträdande av sexuell natur kan vara oönskad fysisk kontakt alltifrån avsiktlig onödig beröring, klappande, nypande eller strykaningar mot en annan persons kropp, till våldtäktsförsök eller våldtäkt…

Verbalt uppträdande av sexuell natur kan vara ovälkomna närmanden, förslag eller påtryckningar om sexuell samvaro; ständiga förslag till social aktivitet utanför arbetsplatsen trots att det står klart att sådana förslag är ovälkomna; uppvaktning som sker på ett stötande sätt; menande anmärkningar och anspeglingar av sexuell natur eller snuskiga kommentarer…26

25

Svenaeus, L & Bergh, L. JämO:s handbok om sexuella trakasserier, 1997 s.11 26

(13)

3. TIDIGARE FORSKNING

Inför mitt arbete gick jag igenom två av varandra oberoende undersökningar om sexuella trakasserier: Allvar eller på skämt? från 2002 skriven av Menckel & Witkowska samt

Kränkningar i skolan – förekomst, former och sammanhang från 2003 skriven av Osbeck,

Holm & Wernersson. Anledningen till att jag har valt just dessa undersökningar är att de är relativt aktuella samt att de diskuterar och ger mig svar på de frågeställningar som min egen undersökning bygger på. Ewa Menckels och Eva Witkowskas undersökning är mer inriktad mot språkbruk, men jag väljer ändå att ta med den i mitt arbete då den också ger svar på några av mina frågeställningar.

3.1 Allvar eller på skämt?

Media har under de senaste åren uppmärksammat ett hårdare klimat i skolan. Språket beskrivs som fullt av svordomar och hånfulla könsord och beteendet mellan eleverna förefaller mer aggressivt nu än för tio år sedan. Ingen vet dock med säkerhet hur det ser ut. Skolan är elevernas arbetsmiljö och alla elever har rätt till en trygg och säker arbetsplats, eftersom även elever omfattas av arbetsmiljölagen.27

Eva Witkowska genomförde som dåvarande doktorand vid Arbetslivsinstitutets program Arbetshälsa en nationell undersökning bland gymnasieelever. Undersökningen rör samspelet mellan människor i skolan när det gäller språkbruk och sexuella beteenden, men belyser också andra förhållanden i skolan. Ett frågeformulär skickades hem till 2 200 slumpvis utvalda ungdomar födda 1983, flickor och pojkar. Formuläret bestod av drygt 90 frågor; de flesta med fasta svarsalternativ men några med öppna svarsmöjligheter. Undersökningen har två fokus: Skolan och Eleven och bygger på följande frågeställningar:

• Vilka problem finns på den egna skolan? • Vad sägs och görs på den egna skolan? • Vad händer eleven/den studerande?

Svaren på frågorna har analyserats utifrån hur de fördelar sig mellan flickor och pojkar, vilken typ av program som eleverna går på, skolans storlek samt typ av kommun som skolan ligger i. Totalt svarade 980 ungdomar på frågeformuläret, vilket ger en svarsfrekvens på 51 procent. Fler flickor än pojkar har svarat (59 respektive 43 procent).28

Jag har använt mig av de delar i Witkowskas undersökning som rör sexuella trakasserier av olika art. Witkowska har delat in de sexuella kränkningarna i verbala kränkningar samt fysiska och andra kränkningar. Med verbala avses till exempel sexuella kommentarer, uttalanden om andras attraktivitet, språkbruk som hora el dyl. Fysiska och andra kränkningar är t.ex. sexuell ryktesspridning, sexuellt kontaktsökande och kränkande klotter. 29

Resultaten från denna nationella undersökning av språkbruk och sexuella beteenden i

gymnasiemiljön visar enligt Witkowska på att svenska skolor inte är fria från trakasserier och kränkande behandling av sexuell art.30

27

(14)

Witkowska ser en skillnad mellan könen i de svar hon fått in. Genomgående har en högre andel av flickorna än pojkarna angett att olika förhållanden utgör problem på den egna skolan.31 Den största skillnaden i svaren mellan pojkar och flickor (mer än 15 % skillnad i svarsandel) finner vi i svaren som rör frågor om verbala kränkningar med sexuell anknytning (76 % av flickorna och 59 % av pojkarna angav detta). Inom kategorin verbala kränkningar fanns den största skillnaden mellan pojkar och flickor inom kränkande kommentarer om sexualitet (55 % av flickorna och 39 % av pojkarna). Pojkarna låg dock högre vad gäller kommentarer om sexuell läggning. Det finns även skillnader mellan hur pojkar och flickor har svarat på de frågor som rör fysiska och andra kränkningar. Där finner vi den största skillnaden mellan pojkar och flickors svar när det gäller påträngande och sexuella blickar (51 % flickor och 34 % pojkar).32

Värt att notera är att en så pass stor del som upp till 77 % av flickorna svarade att de blivit utsatta för verbala eller andra kränkningar med sexuell anknytning.33

Witkowskas undersökte även om det är någon skillnad i frekvensen av kränkningar av sexuell art mellan skolor av olika storlek. Resultaten hon fick fram var att det genomgående var vanligare med sexuella kränkningar i större skolor (fler än 1200 elever) jämfört med mindre skolor (färre än 400 elever).34

Ytterligare en faktor som Witkowska har tittat på i sin undersökning är om det skiljer något mellan skolor belägna i glesbygd/landsbygd och storstad/förort i frekvensen av kränkningar av sexuell art. Hennes undersökning visar här att en större andel av eleverna i skolor belägna i glesbygd/landbygd upplever att kränkningar är ett problem på den egna skolan. Särskilt stor skillnad var det när det gällde ”Sexuell ryktesspridning” mellan dessa två kommuntyper (17 %).35

3.2 Kränkningar i skolan – förekomst, former och sammanhang

Jag har även tagit del av en studie som genomfördes inom ramen för ett uppdrag som Skolverket riktat till Värdegrunden (Värdegrunden är en enhet vid Göteborgs universitet som erhållit medel för att bedriva regional och nationell verksamhet för tematiserad forskning, utbildning och regional utveckling bl.a. med inriktning mot Förintelsen, rasism, nazism, främlingsfientlighet, barnens rättigheter samt ursprungsbefolkningar.) vid Göteborgs universitet. Studien är genomförd av Osbeck m.fl. och uppdraget hade sin upprinnelse i den nationella handlingsplanen mot rasism, främlingsfientlighet, homofobi och diskriminering som regeringen presenterade i januari 2001 och löpte över drygt ett år. Syftet med denna studie var en kartläggning av förekomsten av olika former av kränkande behandling i offentliga och fristående grund- och gymnasieskolor.36 En jämförelse mellan kommunala skolor och fristående skolor ingick också i uppdraget.37

Uppdraget genomfördes med hjälp av en större och fyra mindre studier. Den större studien var en nationell enkätundersökning av elever i skolår fem, åtta och gymnasiets andra år.2 Denna

31

(15)

enkät, som alltså fokuserade på olika aspekter av kränkande behandling, besvarades av 3386 elever vid 148 skolor i 86 kommuner. (Versionen för eleverna i år fem var något förkortad i jämförelse med den som gick till gymnasisterna och eleverna i år åtta.) Till den större undersökningen knöts två mindre enkätstudier omfattande rektorer samt lärare/utdelare av elevenkäten. Dessa mindre enkätstudier genomfördes för att komplettera elevernas yttranden angående de mer strukturella förhållandena på skolan och för att få skolledares och lärares bedömning av situationen på respektive skola.

Undersökningens primära uppgift var att undersöka förekomst och omfattning av olika typer av kränkande behandling i svenska skolor. För att få en rimlig bild av detta inriktades studien mot att efterfråga elevernas konkreta erfarenheter, med andra ord vad de själva varit med om eller inte varit med om. Detta innebar att elevers uppfattning om hur vanliga dylika fenomen är på skolan inte har berörts i någon större utsträckning. Forskarna eftersträvade inte att mäta attityder och värderingar till fenomenen som sådana. Däremot efterfrågade de elevernas reaktioner. För att få en mer preciserad bild begränsade de tidsperspektivet till att gälla vårterminen och höstterminen 2001.38 I likhet med Witkowskas undersökning har även Osbeck m.fl. valt att dela in kränkningarna i verbala (trakasserier utan beröring) och fysiska (trakasserier med beröring).Osbeck m.fl. valde även att titta på var den sexuella kränkningen skedde (i uppehållsrummet, vid skåpen, i klassrummet, utomhus, vid toaletterna, vid idrottssalen, i korridoren, annan plats). De undersökte även vem det var som utförde de sexuella trakasserierna.39

Resultatet av denna undersökning visade att ca en femtedel av eleverna i gymnasiet och årskurs åtta hade blivit utsatta för sexuella trakasserier, en fjärdedel om ordgrupper som bitch/hor m.m. adderas40 och att fler flickor än pojkar uppgav att de blivit utsatta.41 Pojkarna var däremot överrepresenterade när det gäller enbart homosexuellt relaterade kränkningar. Även i denna undersökning visade det sig att det var vanligare med verbala kränkningar till skillnad från fysiska kränkningar.42 Undersökningen visade även att det var de sexuellt relaterade kränkningarna tillsammans med de generella, upprepade, kränkningarna som störst andel elever blev utsatta för. 43

Undersökningen på gymnasieskolan årskurs 2 visade att fler pojkar än flickor var utsatta för sexuella trakasserier av fysisk art. Detta skiljde sig från det generella mönster i undersökningen som visade på att flickor oftare än pojkar kände att de blivit utsatta för sexuella trakasserier. Dock kvarstår resultatet att flickor oftare än pojkar blivit utsatta för sexuella trakasserier av verbal art. Värt att tillägga är att skillnaden mellan frekvensen i sexuella trakasserier av verbal art mellan flickor och pojkar kom av att flickorna i gymnasiet i mindre utsträckning än de övriga klasserna kände sig sexuellt trakasserade fysiskt medan pojkarnas utsatthet var mindre fluktuerande över åren44 Sammantaget var det en mindre andel elever som upplevt att de blivit sexuellt trakasserade i gymnasieskolan jämfört med årskurs åtta. En förklaring till detta kan enligt Osbeck m.fl. vara att eleverna i gymnasieskolan är mer vuxna, samt att gymnasieskolan inom sig är mer varierande eftersom olika program kan antas ha ganska olika villkor t.ex. avseende undervisningsgruppens storlek. Detta kan leda till att

38

(16)

elevsammansättningen blir mer homogen och man kan anta att antalet ”friktionsytor” minskar – på gott och ont skriver författarna.45

I Osbeck m.fl. undersökning visar det sig att platsen som var vanligast för verbala sexuella trakasserier var utomhus eller i korridoren. Även sexuella trakasserier av fysisk art äger till största delen rum i korridoren. Däremot går det att se en minskning av trakasserierna i utomhusmiljö när det gäller de fysiska trakasserierna och en ökning av de trakasserier som förekommer i toalettmiljön.46 Det syntes inga klara skillnader mellan könen i denna fråga, enligt forskarna. Men resultatet visar att totalt sett blev fler flickor än pojkar verbalt kränkta utomhus.47

Vad gäller vem det är som utför de sexuella trakasserierna visar undersökningen att det oftast handlar om en annan elev, både när det gällde verbala och fysiska trakasserier. Pojkar förekommer i betydligt större utsträckning än flickor som den som står bakom trakasserierna.48

I cirka en tredjedel av fallen då det gäller de sexuella övergreppen och i knappt en fjärdedel av de tillfällen då elever blivit erbjudna fördelar i utbyte mot sexuella tjänster var det en lärare som stod som förövare. Det var en relativt jämn fördelning mellan vilket kön det var på läraren/annan vuxen.Även könsfördelningen mellan elever som förövare var jämnare när det gällde erbjudanden om sexuella tjänster.49

Det finns inga större skillnader i förekomsten av kränkningar mellan friskolor och kommunala skolor.50 Undersökningen visade dock att det fanns vissa skillnader i förekomsten av kränkningar i gymnasiet mellan större och mindre skolor. Förekomsten var större i de större skolorna. De små skolorna uppvisade även de bästa resultaten vad gällde trivsel för elever i de högre skolåren och då främst pojkar.51

Vad vi bör ha i åtanke är dock att, enligt denna undersökning, majoriteten av eleverna uppfattar sin skolsituation som positiv.De flesta upplever att de trivs, att de är trygga och har möjlighet att säga ifrån utan att de själva får lida för det, skriver författarna.52

Som vi sett hittills i detta arbete är det inte bara av vikt för elevens trivsel på skolan att förebygga kränkningar och trakasserier. Det är även lagstadgade krav. Dessa två av varandra oberoende undersökningar visar att det förekommer sexuella trakasserier på skolorna. Att detta är ett problem är odiskutabelt. Hur ser det ut gällande sexuella trakasserier på den skola där jag har gjort min VFU under lärarutbildningen? Har skolans förebyggande insatser i arbetet med Planen mot kränkande behandling gett utdelning?

45

Osbeck, Holm & Wernersson, Kränkningar i skolan – förekomst, former och sammanhang, 2003 s.166f 52

(17)

4. METOD

Jag valde att använda mig av en enkätundersökning som metod för att undersöka förekomsten av sexuella trakasserier på skolan. Anledningen till detta val var att jag ville få svar av så många elever som möjligt under den tid jag hade på mig att arbeta med detta examensarbete. Ytterligare en anledning till att jag valt att använda mig av enkäter är känsligheten i ämnet som undersöks. Anonymiteten är genom denna metod relativt enkel att skydda.

4.1 Datainsamlingsmetod

Enkäten (bilaga 1) inleddes med en förklarande text om vad som var syftet med enkäten, vilken tidsperiod jag ville att eleverna skulle utgå ifrån när de svarade samt att enkäten var helt anonym. Efter detta följde definitioner av vad sexuella trakasserier kan vara. Anledningen till att lägga in just definitioner i enkäten var för att försöka att underlätta för eleverna, då det kan vara och ofta är olika från person till person vad man upplever som sexuella trakasserier. Efter definitionen för sexuella trakasserier följde även en förklaring av de olika formerna av sexuella trakasserier fysisk handling och ord. Definitionerna för sexuella trakasserier samt formerna av sexuella trakasserier har jag tagit från JämO:s handbok om sexuella trakasserier. På grund av den något invecklade formuleringen och ordvalet i dessa definitioner formulerade jag om dem på ett sätt som jag ansåg lättare för eleverna att förstå. Detta öppnar givetvis till viss del för en risk att definitionerna kan ha blivit påverkade utifrån min tolkning, en risk jag ändå beslutade att ta för att få eleverna att förstå vad som stod i texten. Jag återgick dock till benämningarna fysisk art samt verbal art i min resultatredovisning.

Svarsalternativen utformade jag som frågor med fasta svarsalternativ, det vill säga rutor att kryssa i. Detta för att göra en tidsbesparing när det gäller tiden det tar att fylla i enkäten, men framförallt för att minimera risken för otydliga och svårtolkade svar eller formuleringar från eleverna.53 Enkäten består av sex frågor:

1. Har du någon gång under det senaste halvåret blivit utsatt för sexuella trakasserier på skolan?

Här fanns det två svarsalternativ, ja och nej. Min tanke med denna fråga var att ta reda på om eleven känner att han/hon blivit utsatt för sexuella trakasserier under det senaste halvåret. Anledningen till att jag valt att begränsa tidsperioden är att jag avsåg att lämna ut enkätundersökningen i klasser från första året till tredje året. Hade jag inte satt denna tidsperiod skulle den tidsperioden som eleverna haft att utgå ifrån varierat från ca 7 månader till 2 ½ år, beroende på vilken årskurs de går i. Resultatet skulle på detta vis ha kunnat bli missvisande.

Efter fråga ett följde en rad med instruktioner om att om man hade svarat ja på fråga ett skulle man fortsätta till fråga två, annars skulle man gå direkt till fråga sex.

2. Hur ofta har du blivit utsatt för sexuella trakasserier under det senaste halvåret?

Här fanns det fyra fasta svarsalternativ, 1 gång, 2-5 gånger, 6-10 gånger samt fler än 10

gånger. Denna fråga ingår inte i någon av de undersökningar som jag redovisat under tidigare

forskning. Jag har dock valt att formulera en sådan fråga då jag anser att det ger en tydligare

53

(18)

bild av problemet. Enligt min mening är det en relativt stor skillnad mellan att ha blivit utsatt för sexuella trakasserier en gång på ett halvår, jämfört med att blivit utsatt för detta mer än 10 gånger. Syftet med denna fråga var att ta reda på frekvensen av eventuella sexuella trakasserier.

3. Av vem/vilka blev du sexuellt trakasserad?

Under denna fråga har jag valt att ge eleven tre svarsalternativ; elev, lärare eller annan vuxen

på skolan. Anledningen till just dessa svarsalternativ är att de exemplifierar i princip samtliga

personer som vistas på skolan. Syftet med denna fråga var att ta reda på vem det var som utförde de sexuella trakasserierna. Jag har även efter varje svarsalternativ satt ut ringar för eleven att kryssa i om det gällde ord eller fysiskhandling. Jag gjorde detta efter att ha inspirerats av Osbecks m.fl. undersökning och funnit frågan om vilken form av sexuella trakasserier det handlar om intressant.

4. Var befann du dig när du blev sexuellt trakasserad?

Syftet med denna fråga är ta reda på var på skolan som de eventuella sexuella trakasserierna äger rum. Under frågan fanns åtta svarsalternativ, i klassrummet, i matsalen, i korridoren, i

cafeterian, utomhus, vid toaletten, vid gympasalen eller annan plats. Jag utgick även här ifrån

Osbecks m.fl. undersökning och de platser de valt. Jag lade emellertid till i cafeterian då det är en central samlingsplats på den skola där min undersökning skulle genomföras. Jag valde även att lägga till i matsalen som ett svarsalternativ, eftersom det är en plats där många elever vistas dagligen, ofta i stora grupper. Två av Osbecks m.fl. svarsalternativ plockade jag bort;

vid skåpen och i uppehållsrummet. Anledningen till att jag plockade bort dessa är att det på

skolan där undersökningen skulle genomföras inte finns något uppehållsrum samt att skåpen är placerade i korridoren. Utöver dessa svarsalternativ fanns, liksom under fråga tre, ringar att kryssa i för vilken form av sexuella trakasserier det handlade om efter varje svarsalternativ;

ord eller fysisk handling.

5. Var den som trakasserade dig av samma eller motsatt kön?

Under denna fråga fanns det två svarsalternativ; samma kön och motsatt kön.

6. Kön på dig som svarat på frågorna.

Här fanns det naturligt nog två rutor att kryssa i; tjej och kille. Anledningen till denna fråga är att jag ville undersöka om det går att se någon skillnad mellan svaren på enkäten beroende på om eleven var tjej eller kille.

Anledningen till att valet föll på just dessa sex frågor är att de besvarades i de två undersökningarna jag redovisat som tidigare forskning. På detta vis fick jag väl utprövade frågor i min undersökning och samtidigt resultat från två liknande undersökningar att jämföra med i resultatanalysen av läget på den skola där jag genomförde min undersökning.

Tilläggas bör även att det efter varje fråga följde en kort instruktion om hur frågorna skulle besvaras i de fall där det var möjligt att kryssa i fler alternativ, det vill säga fråga tre, fyra och fem.

(19)

4.2 Urval

Personerna som svarat på min enkät är elever från årskurs ett till årskurs tre på gymnasieskolan. De program som ingått i undersökningen är naturvetenskapsprogrammet, samhällsvetenskapsprogrammet, barn- och fritidsprogrammet, estetiskaprogrammet, hotell- och restaurangprogrammet, omvårdnadsprogrammet, industriprogrammet, mediaprogrammet samt lärlingsutbildningen. Jag har på detta vis fått en god spridning mellan de olika programmen och chansen att ge en rättvis bild i min undersökning ökar därmed.

Jag beslutade att inte inkludera den naturbruksskola som ligger i anslutning till den allmänna gymnasieskolan i undersökningen på grund av tidsbrist. Antalet elever på det allmänna gymnasiet är ca 629 stycken. Det sammanlagda antalet utlämnade enkäter blev 210 stycken, det vill säga nästan exakt en tredjedel av det totala elevantalet.

4.3 Genomförande

Genomförandet av enkätundersökningen gick till på två vis: I vissa klasser delade jag ut enkäten och i vissa klasser var det den undervisande läraren som delade ut den. Det finns en viss risk i att genomförandet av datainsamlingen inte har skett av en och samma person. Jag bedömer dock att denna risk är försumbar då jag anser att jag i mitt arbete med att utforma enkäten haft detta i åtanke och infogat både information och definitioner i enkäten. I de klasser där jag inte själv delade ut enkäten så kontaktade jag den berörda läraren, informerade honom/henne om enkäten och dess syfte och bad dem dela ut den i sin klass. Samtliga klasser blev informerade om att enkäten gällde ett examensarbete på lärarutbildningen.

4.4 Bortfall

Ett visst bortfall har skett naturligt på grund av frånvarande elever och det faktum att det under den period då enkäten lämnades ut var praktikperiod för vissa program/årskurser. Antalet enkäter som delades ut var 210 stycken. Av dessa besvarades samtliga. Dock var det fyra som besvarades bristfälligt. Med bristfälligt menar jag att det i en enkät bara var ikryssat nej, men inte vilket kön det var på den som besvarade enkäten. I en annan enkät hade eleven kryssat i nej på fråga ett, men sedan kryssat i 2-5 gånger på fråga två. I två enkäter hade eleven kryssat i både ja och nej på fråga ett. På grund av denna bristfälliga ifyllning har jag valt att plocka bort dessa fyra enkäter ur min undersökning. Jag anser att antalet är lågt i förhållande till det sammanlagda antalet besvarade enkäter och att det skulle ha gjort mer skada än nytta om jag hade försökt att tolka dem och på så viss blandat in min egen uppfattning i undersökningen.

4.5 Etiska frågor

Det första etiska övervägandet jag gjorde var att välja enkätundersökning som metod och jag utformade enkäten så att de som svarar är helt anonyma. För att skydda eleverna uppger jag inte heller skolans eller kommunens namn. Därför har jag inte angett någon webbadress i fotnoter eller i Käll- och litteraturförteckningen. Där står istället endast gymnasieskolans

(20)

4.6 Validitet/trovärdighet och reliabilitet/tillförlitlighet

Jag anser att reliabiliteten på enkätundersökningen är förhållandevis god. 206 av 210 stycken utlämnade enkäter har blivit korrekt ifyllda. Detta ser jag som ett tecken på att frågorna har varit förståeliga och att jag har lyckats med mitt mål att arbeta fram en tydlig enkät. En anledning till detta kan vara att jag använde mig utav beprövade enkätfrågor från tidigare liknande undersökningar istället för att hitta på egna och riskera missförstånd. Jag testade också enkäten på en elev innan den genomfördes i full skala. Detta för att se om frågorna i enkäten och definitionerna av sexuella trakasserier var tydliga nog. Resultatet av denna ytterst lilla förundersökning var positiv, eleven hade inga problem med att förstå vad som frågades efter.

(21)

5. RESULTAT

Min enkätundersökning delades ut till 210 elever. 206 enkäter blev korrekt ifyllda och det är dessa som jag kommer att redovisa resultat av här. Dock har jag efter att ha bearbetat enkäterna insett att antalet elever som uppgett att de blivit utsatta för sexuella trakasserier på skolan det sista halvåret är lågt. Dessa låga siffror gör mina jämförelser mellan olika platser, förövare och skillnader mellan kön osäkra. (Se vidare kapitel 7. Kritisk granskning av det

egna arbetet).

Resultatet av enkätundersökningen redovisas fråga för fråga i detta avsnitt. Jag har valt att redovisa resultaten i diagram då jag tycker att detta är ett bra komplement till skriven text samt att det på att överskådligt sätt redovisar resultatet av enkätundersökningen. Varje fråga redovisas av ett eller flera diagram. Vilken form av sexuella trakasserier det handlar om redovisas tillsammans med svaren på respektive fråga. Anledningen till detta upplägg är att de sexuella trakasseriernas art finns med i min undersökning, men inte i en separat frågeställning. Således har jag valt att inte sätta dessa resultat under en egen rubrik.

Då det har varit möjligt för eleverna att kryssa i flera svarsalternativ på frågorna tre, fyra och fem blir det naturligt att det sammanlagda antalet svar i redovisningarna av svaren på dessa frågor överstiger det sammanlagda antalet elever som svarat ja på fråga ett. Detta beror på att en elev kan ha blivit utsatt för sexuella trakasserier flera gånger, utav flera olika personer, på olika platser och i flera olika former.

5.1 Har eleven blivit sexuellt trakasserad?

Diagram 1: Fördelningen mellan Ja och Nej på frågan om eleven hade utsatts för sexuella trakasserier på skolan under det senaste

halvåret. 0 50 100 150 200 250 Ja Nej A n ta l

Utav de 206 elever som besvarade enkäten var det 191 stycken som svarade att de inte hade blivit utsatta för sexuella trakasserier på skolan under det senaste halvåret. 15 elever svarade däremot att de hade blivit utsatt för sexuella trakasserier på skolan under denna tidsperiod. I diagram 1 kan vi se att det är en tydlig majoritet av eleverna som inte känt sig sexuellt trakasserade på skolan under den givna tidsperioden. Översatt i procentsats är det 7,3 % av eleverna som angett att de blivit sexuellt trakasserade och således 92,7 % som angett att de inte har blivit sexuellt trakasserade.

(22)

Diagram 2:Fördelningen mellan tjejer och killar på frågan om eleven hade utsatts för sexuella trakasserier på skolan under det senaste

halvåret. 0 50 100 150 Ja Nej A n ta l Tjej Kille

I diagram 2 kan vi se hur fördelningen mellan Ja och Nej svar ser ut mellan killar och tjejer. Sammanlagt är det 117 tjejer som svarat på enkäten och 89 killar. Som vi kan se i diagrammet ovan är det en något större andel tjejer som angav att de blivit sexuellt trakasserade på skolan. 9 tjejer har uppgett att de blivit sexuellt trakasserade och motsvarande siffra för killarna är 6. Om vi gör om dessa siffror till procent så är det 7,7 % av tjejerna som angav att de blivit sexuellt trakasserade på skolan. Motsvarande siffra för killarna är 6,7 %.

Diagram 3: Frekvensen på hur ofta eleven blivit utsatt för sexuella trakasserier på skolan undet det senaste halvåret.

0 1 2 3 4 5

1 gång 2-5 gånger 6-10 gånger Fler än 10

gånger A n ta l Tjej Kille

I detta diagram kan vi se fördelningen mellan hur ofta eleven känt sig sexuellt trakasserad på skolan under det senaste halvåret. Här kan vi se att tjejernas svar befinner sig till största delen på den lägre nivån. 77,7 % av tjejerna som angett att de blivit utsatta för sexuella trakasserier angav att detta har hänt 1 gång eller 2-5 gånger det senaste halvåret. Samtidigt kan vi se att 50 % av killarna som angav att de blivit sexuellt trakasserade det senaste halvåret uppger att detta har skett mer än tio gånger. Värt att notera är även att samtliga av dessa killar angett att de blivit sexuellt trakasserade upprepade gånger det senaste halvåret.

(23)

5.2 Vem är förövaren?

Diagram 4: Vem var förövaren?

0 1 2 3 4 5 6 7

Elev Lärare Annan vuxen på

skolan A n ta l Tjej Kille

I det ovanstående diagrammet, diagram 4, kan vi se vem eleven uppgav att han/hon blivit sexuellt trakasserad av under det senaste halvåret. Samtliga av killarna uppgav att det var en annan elev som hade trakasserat dem. Även en majoritet av tjejerna (66,7 %) såg en annan elev som förövaren. Hos tjejerna fanns det dock även de som uppgav att de blivit sexuellt trakasserade av en lärare. Ingen elev uppgav att de hade blivit sexuellt trakasserad av någon annan vuxen på skolan.

Diagram 7: Kön på förövaren. 0 2 4 6 8 10 Samma kön Motsatt kön A n ta l Tjej Kille

Hur ser då fördelningen ut mellan vilket kön det var på den person som utförde de sexuella trakasserierna? I ovanstående diagram, diagram 7, kan vi se att fördelningen mellan sexuella trakasserier utförda av någon av samma kön eller motsatt kön är relativt jämn när det handlar om killarnas svar. 57 % har uppgett att de blivit sexuellt trakasserade av någon av samma kön och 43 % av någon av motsatt kön hos killarna. Här kan vi se en tydlig skillnad i svaren mellan killar och tjejer. Bland svaren från tjejerna kan vi se att det är vanligast, eller rent av enbart någon av det motsatta könet som har utsatt dem för sexuella trakasserier.

(24)

Diagram 5: Form av sexuella trakasserier som tjejerna uppgett att de blivit utsatta för av respektive förövare.

0 1 2 3 4

skolan A n ta l Ord Fysisk handling

Vilken form av sexuella trakasserier som tjejerna angett att de blivit utsatta för av respektive förövare ser vi i ovanstående diagram, diagram 5. Här kan vi se att fördelningen mellan verbal eller fysisk handling är lika stor när det handlar om sexuella trakasserier från en annan elev. Dock är det en liten skillnad när det handlar om sexuella trakasserier utförda av en lärare. Här är det något fler som har uppgett att det handlat om sexuella trakasserier av verbal art.

Diagram 6: Form av sexuella trakasserier som killarna uppgett att de blivit utsatta för av respektive förövare.

0 1 2 3 4

skolan A n ta l _Ord Fysisk handling

I ovanstående diagram, diagram 6, ser vi vilken form av sexuella trakasserier som killarna angett att de blivit utsatta för av respektive förövare. De killar som angett att de blivit sexuellt trakasserade på skolan under det senaste året har som vi sett i diagram 4 alla angett att det var en annan elev som stod bakom de sexuella trakasserierna. Det råder en jämn fördelning mellan sexuella trakasserier av fysisk och verbal art i killarnas svar.

(25)

5.3 Var sker de sexuella trakasserierna?

Diagram 8: Platsen som de sexuella trakasserierna ägde rum på.

0 1 2 3 4 5 6 I kla ssru mm et I m atsa len I kor ridor en I caf eter ian Uto mhu s Vid toal ette n Vid gym pasa len Ann an p lats A n ta l Tjej Kille

I ovanstående diagram, diagram 7, ser vi att de vanligaste platserna som de sexuella trakasserierna har ägt rum på överlag är i korridoren eller utomhus. Var de sexuella trakasserierna sker är relativt jämnt fördelat för killarna. Det sker minst sexuella trakasserier mot killarna vid toaletten, och flest i klassrummet enligt min undersökning. Platsen som de sexuella trakasserierna ägde rum på skiljer sig något för tjejerna i jämförelse med killarnas svar. I diagrammet ovan ser vi att den vanligaste platsen som tjejerna angett är i korridoren eller utomhus. Dessa två platser utgör 61,5 % av samtliga svar från tjejerna som angett att de blivit utsatta för sexuella trakasserier. Vi kan även se att platsen som killarna angett som den vanligaste gällande förekomsten av sexuella trakasserier nämligen klassrummet, är en av de orepresenterade platserna i tjejernas svar.

Diagram 9: Form av sexuella trakasserier som eleverna uppgett att de blivit utsatta för på respektive plats.

0 1 2 3 4 5 6 I kla ssru mm et I m atsa len I kor ridor en I caf eter ian Uto mhu s Vid toal ette n Vid gym pasa len Ann an p lats A n ta l Ord Fysisk handling

Korridoren och utomhus är således de platser där det förekommer flest sexuella trakasserier. I diagrammet ovan, diagram 9, ser vi att de flesta sexuella trakasserier av fysisk art sker i korridoren, medan de flesta fall vad gäller verbal art förekommer utomhus. Den plats där det sker minst fall av sexuella trakasserier är vid toaletten, både vad gäller verbal och fysisk art.

(26)

Diagram 10: Form av sexuella trakasserier som tjejerna uppgett att de blivit utsatta för på respektive plats.

0 1 2 3 4 I kla ssru mm et I m atsa len I kor ridor en I caf eter ian Uto mhu s Vid toal ette n Vid gym pasa len Ann an p lats A n ta l Ord Fysisk handling

I detta diagram, diagram 10, kan vi se att det är vanligare med fysiska sexuella trakasserier när det gäller korridoren som plats för det inträffade enligt tjejernas svar. Vi kan även se att verbala sexuella trakasserier är mer förekommande utomhus än sexuella trakasserier av fysisk art, dock bör vi ha i åtanke att det rör sig om ett litet antal fall överlag. I cafeterian och vid gympasalen förekommer det enbart sexuella trakasserier av fysisk art och på annan plats förekommer enbart verbala trakasserier enligt de svar jag fått in.

Diagram 11: Form av sexuella trakasserier som killarna uppgett att de blivit utsatta för på respektive plats.

0 1 2 3 4 I kla ssru mm et I m atsa len I kor ridor en I caf eter ian Uto mhu s Vid toal ette n Vid gym pasa len Ann an p lats A n ta l Ord Fysisk handling

Fördelningen mellan vilken form av sexuella trakasserier som är vanligast förekommande på respektive plats är något jämnare hos killarna än hos tjejerna. Vi kan se att det är något fler sexuella trakasserier av verbal art som sker i cafeterian och vid toaletten. Det är också något vanligare med sexuella trakasserier i form av fysiska handlingar på annan plats. Utöver dessa specifika platser är fördelningen jämn mellan de olika formerna av sexuella trakasserier.

(27)

5.4 Resultatsammanfattning av enkätundersökningen

Enkätundersökningen har besvarats av 206 elever varav 117 var tjejer och 89 killar. Undersökningen visar att det förekommer sexuella trakasserier på den undersökta skolan. Andelen elever som angett att de blivit utsatt för sexuella trakasserier det senaste halvåret uppgår till 7,3 %. Det är ett relativt lågt antal i jämförelse med de tidigare studier jag redovisat. Vad gäller eventuella skillnader mellan könen är det en något större del av tjejerna som angett att de blivit sexuellt trakasserade. 7,7 % av tjejerna har uppgett att de blivit sexuellt trakasserade, medan siffran för killar är 6,7 %. Dessa siffror anser jag visar på att skillnaden mellan könen är liten bland den som angett att de blivit utsatt för sexuella trakasserier på skolan under det senaste halvåret. På frågan om hur ofta dessa elever blivit sexuellt trakasserade har de flesta angett att de blivit sexuellt trakasserad 2-5 gånger. Fördelningen på de olika svarsalternativen under denna fråga är dock relativt jämn sett till hela elevantalet. Dock bör det poängteras att 50 % av killarna som angav att de blivit sexuellt trakasserade angav att de blivit detta mer än 10 gånger under det senaste halvåret.

Vem är det då som utför de sexuella trakasserierna i de fall de förekommer? Majoriteten av eleverna som har blivit utsatta har angett att det handlar om sexuella trakasserier utförda av en annan elev. 80 % av eleverna som svarade ja på fråga ett har angett en annan elev som förövare. Undersökningen visar även att det är vanligast att bli utsatt för sexuella trakasserier utav någon av motsatt kön. 75 % av de utsatta eleverna har angett att förövaren var av motsatt kön. Det finns en viss skillnad mellan tjejer och killar i svaren på frågan om vem som var förövaren. I tjejernas svar kan vi finna att det även finns de som angett att de blivit utsatta för sexuella trakasserier av en lärare (1 av 3) vilket inte förekommer i killarnas svar.Killarna har däremot angett att de blivit utsatt för sexuella trakasserier av någon av samma kön (57 %), något som tjejerna inte har angett.

Var har då de flesta sexuella trakasserierna ägt rum under det senaste halvåret? Som jag nämnt tidigare är antalet elever som uppgett att de blivit sexuellt trakasserade på skolan det sista halvåret lågt. Fördelningen mellan de olika platsalternativen är relativt jämn, enligt svaren från de elever som angett att de blivit sexuellt trakasserade.De platser som flest elever har angett är korridoren och utomhus. På dessa två platser har, enligt inlämnade svar, sammanlagt 36 % av de inträffade sexuella trakasserierna ägt rum under det senaste halvåret. Den plats där det förekommit minst sexuella trakasserier under det senaste halvåret är vid toaletten. Om vi tittar på hur killar respektive tjejer har svarat på denna fråga ser vi att killarnas svar är relativt jämnt fördelade, medan tjejers svar varierar mer. 61 % av tjejerna som angett att de har blivit utsatta för sexuella trakasserier under det senaste halvåret, angav korridoren eller utomhus som platsen för det inträffade. Ingen av tjejerna angav att de blivit sexuellt trakasserade i klassrummet, i matsalen eller vid toaletten. Intressant är att klassrummet är den plats som flest killar angett som den plats där de blivit utsatta för sexuella trakasserier.

Det råder en jämn fördelning överlag i svaren om vilken form de sexuella trakasserierna var av. 50 % uppges vara av fysiskt art och 50 % av verbal art. Vilken form av sexuella trakasserier som det handlar om när det gäller respektive förövare är även det jämnt fördelat. I killarnas svar är fördelningen 50/50 mellan sexuella trakasserier av fysisk och verbal art. I tjejernas svar finns det en liten skillnad när det gäller trakasserier utförda av lärare. Här är sexuella trakasserier av verbal art vanligast förekommande. När det gäller trakasserier utförda av elever är även tjejernas svar fördelade 50/50 mellan fysisk och verbal art. När det gäller de olika platserna som sexuella trakasserier har ägt rum på finns det en viss skillnad mellan

(28)

vilken form de sexuella trakasserierna var av på respektive plats. Sexuella trakasserier av fysisk art var vanligast i korridoren- Även vid gympasalen låg högt när det gäller denna kategori av sexuella trakasserier. Minst förekommande var sexuella trakasserier av fysisk art vid toaletten och i matsalen. Trakasserier av verbal art var vanligast utomhus. På andra plats när det gäller denna kategori kommer annan plats. Trakasserier av verbal art förekom i minst utsträckning i matsalen, vid toaletten och vid gympasalen.