2002:54M
EXAMENSARBETE
Godsflödet i kallagret
Hos Fehrer Sweden AB
Jens Hagelberg 2003-01-12
Högskolan Trollhättan/Uddevalla
Institutionen för Teknik
Box 957, 461 29 Trollhättan
Godsflödet i kallagret
Hos Fehrer Sweden AB Sammanfattning
Detta examensarbete utfördes på Fehrer Sweden AB i Ed.
Projektet har omfattat en analys av arbetsrutinerna innan godset kommer ut på lagret och även hur godset behandlas ute i kallagret. Fehrer skall, enligt sin rutinbeskrivning, arbeta efter FIFU-principen och detta har inte fungerat tillfredsställande.
Målet med projektet var att kunna erbjuda en ny lagerutformning hos Fehrer så att FIFU-metoden kan fungera i framtiden på ett så rationellt sätt som möjligt.
Resultatet av projektet blev:
• Slutstationens uppgift bör utformas på ett sådant sätt att de packade detaljerna kontrolleras så att det är rätt detalj och rätt kvantitet i buren/pallen.
• Att vrida lagret 90 grader ökar möjligheten till att få ett bättre fungerande lager enligt FIFU-principen.
För att optimera lagret ytterligare ges förslag på ett RF/ID-system som skulle passa bra hos Fehrer.
Nyckelord: FIFU, Lagerutformning, RF/ID
Utgivare: Högskolan Trollhättan/Uddevalla, Institutionen för Teknik Box 957, 461 29 Trollhättan
Tfn: 0520-47 50 00 Fax: 0520-47 50 99 E-post: teknik@htu.se Författare: Jens Hagelberg
Examinator: Oskar Jellbo
Handledare: Rolf Berg, Fehrer Sweden AB
The flow of goods in the warehouse
At Fehrer Sweden AB Summary
This dissertation has been done at Fehrer Sweden AB in Ed.
The project have included an analysis of the working routines before the goods arrive at the warehouse and also how these are treated there. Fehrer should, according to the routine description they have, be working after a principle called FIFU, and this have not work out satisfactory.
The aim with this project was to offer Fehrer a new warehouse layout, so at Fehrer in the future the FIFU-principle will workout as rational as possible.
The result of the project was:
• The terminal assignment should work out in a way, that the packed detailed should be checked out so it’s the right product and quantity, in the crate/pallet.
• To turn the warehouse 90 degrees increases the opportunity for the warehouse to a better function, according to the FIFU-principle.
There is also a suggestion to optimize the warehouse with a RF/ID-system that should fit Fehrer very well.
Keywords: FIFU, Warehouse layout, RF/ID.
Publisher: University of Trollhättan/Uddevalla, Department of Technology Box 957, S-461 29 Trollhättan, SWEDEN
Phone: + 46 520 47 50 00 Fax: + 46 520 47 50 99 E-mail: teknik@htu.se Author: Jens Hagelberg
Innehållsförteckning
Sammanfattning...i
Summary... ii
Innehållsförteckning... iii
1 Inledning...1
1.1 Företaget...1
1.2 Bakgrund...1
1.3 Syfte och mål...2
1.4 Avgränsningar ...2
2 Förutsättningar ...3
2.1 Metod 3 2.2 Mjukvaror ...3
3 Arbetsrutiner...4
3.1 Fabrikslayouten ...4
3.2 Förpackningsemballage ...4
3.3 Line 511 och 516 ...5
3.4 Line 515 ...5
3.5 Slutstationen ...5
3.6 Internflaggan ...6
3.7 Tillsyningsman...7
4 Beskrivning av lagerproblematiken...7
4.1 Nuvarande lagerutformning ...8
4.2 Personal...8
4.3 Leveransplaner ...8
5 Planering av ett lager...9
5.1 Vilken typ av lager ...9
5.2 Vilket sortiment...9
5.3 In och utleveranser ...10
6 Förbättringsförslag...10
6.1 arbetsrutinerna ...10
6.2 Ny lagerutformningen...10
6.3 Auto-ID-system ...11
6.3.1 Streckkodsläsaren ...12
6.3.2 RF/ID-system...12
7 Resultat ...13
8 Analys av resultat ...13
9 Slutsats ...13
10 Reflektioner ...14
11 Referensförteckning ...15
Bilagor
Bilaga 1 – Rutinbeskrivning SQS 9705:1-15.3 Bilaga 2 – Beläggninglista för 2002
Bilaga 3 – Rutinbeskrivning SQS 9705:1-9.10 Bilaga 4 – Rutinbeskrivning SQS 9705:1-15.5 Bilaga 5 – Rutinbeskrivning SQS 9705:1-15.8 Bilaga 6 – Rutinbeskrivning SQS 9705:1-9.12 Bilaga 7 – Streckkodläsare och RF/ID-system
1 Inledning
1.1 Företaget
Fehrer Sweden AB ingår i en koncern som tillverkar detaljer till bil-, lastbil-, motorcykel- och bussbranschen. Tillverkningen är till största del stoppningar av polyuretancellplast till bilsäten och produktionen bedrivs i tvåskift. Det produceras även andra produkter så som bilbarnstolar, nackskydd, armstöd, mm.
Företaget jobbar mest mot Volvo och SAAB.
Bild 1.1 Stoppningar av polyuretancellplast
Fehrer är med från det en idé skapas tills serieproduktion är igång och de har eget teknikkontor i Trollhättan, där man sitter och ritar detaljerna.
Några fakta om Fehrer:
• Omsättningen för år 2001 var ca 230 miljoner kronor.
• Antalet anställda uppgår till ca 260 personer.
• Företaget är certifierat enligt QS 9000.
1.2 Bakgrund
Detta examensarbete är en obligatorisk del i utbildningen till maskiningenjör med inriktning mot produktionsteknik vid Högskolan Trollhättan/Uddevalla.
I den hårda konkurrensvärld vi lever i, krävs att man tillverkar sina produkter på ett så effektivt sätt som möjligt. Detta gör att man måste ha ett bra fungerande kvalitetstänkande på företagen. Kundernas önskemål om produkten måste till varje pris uppfyllas. Ett bra konkurrensmedel utöver priset är att ha hög kvalitet på sina produkter. Detta är ett måste i dagens läge för att kunna behålla lönsamheten, eftersom det ställs krav på att produkten tillverkas med hög kvalitet och till en så låg kostnad som möjligt. Fehrer arbetar indirekt som underleverantör till bilindustrin och det ställs stora krav på företaget.
Dagligen skickas flera hundra pallar med gods och dessa måste levereras i tid eftersom kunderna jobbar med ”just in time” metoden. Om kunderna inte får sina produkter i tid blir det en straffavgift som är mycket kostsam för företaget.
Hos Fehrer måste produkterna tillbringa minst tre dagar på lagret innan de skickas till kunderna, detta p.g.a. att detaljerna skall ligga och ventilera av sig. Detta skapar problem för Fehrer som enligt sin rutinbeskrivning skall arbeta med FIFU- metoden, se bilaga 1. FIFU innebär att det gods som kommer först in på lagret också skall först ut. Dagens lagerutformning är inte anpassad för denna metod.
Klagomål har inkommit till företaget på grund av felmärkta pallar och att fel kvantitet finns i pallarna. Straffavgifter på grund av fel uppgår till 250-300 tkr/år.
Fehrer har insett att det inte är hållbart i längden, då detta är en onödig utgift och man får ett rykte om sig att vara en dålig leverantör. Man har därför bestämt sig att försöka eliminera dessa problem.
1.3 Syfte och mål
Syftet är att analysera arbetsrutinerna av godsflödet innan godset kommer ut på lagret och hanteringen av godset ute på lagret.
Målet är att arbeta fram ett förslag på hur man skall minska de problem företaget har idag. Detta skall ske på ett så effektivt och enkelt sätt som möjligt.
1.4 Avgränsningar
Projektarbetet inkluderar inte alla detaljer, utan det är först och främst de detaljer som skickades till Lear. Övrigt gods behandlas i mån av tid.
Arbetet inkluderar inga prisuppgifter på de föreslagna förbättringsåtgärderna, utan detta skall ses som en början till projekt av den nya lagerutformningen.
2 Förutsättningar
2.1 Metod
Datainsamlingen har skett via dokumentstudier och intervjuer med den personal som arbetar med godset i fråga. Arbetet är fördelat i två delar, där ena delen handlar om arbetsrutinerna och den andra hur lagerutformningen bör förändras.
Alla uträkningar i projektet bygger på data från en beläggningslista för år 2002.
Listan är utarbetad med en beläggningsgrad på 85 %, se bilaga 2.
2.2 Mjukvaror
• Auto-CAD, version R14, har används för att rita upp nya truckvägar och lagerplatser.
• Officepaketet har används för att dokumentera alla uppgifter.
3 Arbetsrutiner
3.1 Fabrikslayouten
En vy ovanifrån som visar Fehrers fabrikslayout. Truckvägarna som är ritade i lagret var vid tiden för projektarbetet de som existerade. Line 515 finns inte med på ritningen, men är placerad där pilen visar. Vid linerna 511, 516 och 515 produceras det mest detaljer som packas i burar.
Slutstationer
Lager
Line 511-516 Line 515
Figur 3.1 Fabrikslayout över Fehrer ovanifrån
3.2 Förpackningsemballage
Fehrer använder sig av olika förpackningsemballage för sina produkter. Det som kräver störst volym av lagret är de s.k. burarna och dessa ägs av Lear- Corporation. Måtten på burarna är 1600x1200x1370. Burarna skickas mellan olika fabriker i Sverige och även ner i Tyskland. Buren fungerar som en byggsats och är nermonterad när den anländer till Fehrer.
Den andra pallen som används är en vanlig pall med måtten 1200x800x150 och den utnyttjas främst till mindre detaljer.
Bild 3.1 Bur från Lear-Corporation
3.3 Line 511 och 516
Vid dessa liner finns 20 stationer och där arbetar 24 personer. Man använder sig av arbetsrotation, där varje person arbetar 15 minuter på varje station. De fyra personer som blir över fungerar som avbytare och ersätter allteftersom. Detaljerna som tillverkas fraktas vidare bort via en konveyor till en packningsstation, för att kontrolleras och eventuellt lagas om så behövs. Fyra personer packar de olika detaljerna i burar. När en bur är färdigpackad meddelas slutstationen att den är OK att hämtas, se bilaga 3.
3.4 Line 515
Detta är den nya linen som kommer att vara i full drift efter semestern. Där skall finnas ca 16 stationer och ha samma arbetsrotation som vid 511 och 516.
Färdigproducerade detaljer fraktas via ett transportband över till kontroll och limningsstation. Efter bearbetning packas detaljerna ner i burar och körs sedan till slutstationen.
3.5 Slutstationen
Det finns två slutstationer i fabriken och den ena är för burar och den andra är för vanliga pallar. Vid slutstationen för burar arbetar två personer/skift med att bygga ihop burar och att hämta färdigpackade burar. Den färdigpackade buren ställs på en rullbana och monteras ihop till en komplett enhet. En internflagga sätts fast på den sida som åker ut mot lagret så att truckföraren skall veta vilket artikelnummer det är.
Vid den andra slutstationen jobbar det en person/skift och hans arbetsuppgift är att banda de pallar som kommer och att sätta fast en internflagga på pallen.
Bandningen sker helautomatiskt.
Bild 3.2 Slutstation för burar.
3.6 Internflaggan
Fehrer använder sig av ett internt flaggsystem, där ett löpnummer finns som streckkod och detta löpnummer är specifikt just för den aktuella buren/pallen. En internflagga måste sättas på innan den åker ut på lagret, se bilaga 4. Internflaggan sätts enbart på ena sidan av buren för att minimera kostnaderna. Flaggan ger följande information:
• Artikelnummer.
• Artikelnamn.
• Antal på pall/bur.
• Löpnummer som går in i Spektra och kopplar detta till ett artikelnummer.
• Datum.
• ID som talar vem som satt på flaggan.
Bild 3.3 Internflagga
3.7 Tillsyningsman
Utöver den ordinarie kontrollen av produkterna fungerar en person som kontrollant i hela fabriken. Hans arbetsuppgift är att kontrollera att det packas rätt produkter i bur respektive pall. Han skall också kontrollera att de produkter som är packade är OK.
4 Beskrivning av lagerproblematiken
Lagerproblematiken som Fehrer har, är följande:
• Lagerhållningen skapar problem då företaget använder sig av ett djuplagringssystem. Med djuplagring menas att lastpallarna ställs i djup på golvet och staplas på varandra. På detta sätt utnyttjar man lagervolymen bra, men åtkomligheten för godset blir begränsad. För de produkter som är mest frekventa används två stuvar. Ena raden fylls på med burar/pallar från fabrik och den andra plockas när det är dags att lasta. Problemet är att det produceras fortare än det försvinner från lagret och man är tvungen att börja ställa i samma stuv. Detta medför att det gamla godset blir kvar längst in. Om godset blir kvar på lagret längre än 20 veckor måste buren/pallen plockas upp och granskas innan den skickas vidare till kund. vilket är en onödig kostnad, se bilaga 5.
Bild 4.1 Djuplagring på Fehrer
• Man måste behålla sina produkter i lager minst tre dagar innan de skickas vidare till kund. Detta gör att volymen av gods konstant är hög, vilket får till följd att det blir svårare att organisera lagret.
• Fehrer har för liten lagerarea för att kunna tillgodose FIFU-principen.
Nuvarande lagerarea där burar/pallar placeras är 3330 m2.
4.1 Nuvarande lagerutformning
På ritningen visas hur lagerutformningen ser ut idag. Godset placeras inom de kryssmarkerade områdena. Det finns två lastzoner, en till Volvo och en till SAAB.
Där ställs det gods som skall levereras. Burarna som kommer från slutstationen placeras på den vänstra delen av lagret och vanliga pallar placeras på högra delen.
Figur 4.1 Nuvarande lagerutformning
4.2 Personal
Det arbetar två personer/skift som truckförare och deras arbetsuppgifter är att transportera godset ut på lagret och vidare ut till lastzonerna. Även styckegods som kommer skall dessa personer ta hand om.
4.3 Leveransplaner
Fehrer använder sig av ett MPS-system som heter Spektra. Företaget får in leveransplaner från sina kunder som sträcker sig upp till ett halvår. Med dessa som grund görs veckoplaner över hur mycket som behöver produceras. De större kunderna använder sig av dagsavrop ifall inte leveransplanen stämmer. Dessa skickas som EDI (Electronic Data Interface) filer till Fehrer. När filen anländer till Fehrer kontrolleras filen så att allt ser OK ut och läggs sedan in i Spektra så att alla orderkvantiteter uppdateras. Orderlistor skickas ut till ansvarig på lagret så att produkterna kan plockas fram, se bilaga 6.
5 Planering av ett lager
Det finns ett antal grundläggande frågor som är bra att ställa innan en ändring av lagerutformning skall göras: [5]
• Vilken typ av lager.
• Vilket sortiment.
• In- och utleveranser.
5.1 Vilken typ av lager
Fehrer arbetar efter FIFU-principen, så det är naturligtvis den lagerutformningen lagret måste anpassas efter. Det skall vara lätt att placera och plocka gods.
5.2 Vilket sortiment
För att studera hur frekvensen av pallar som levereras ut på lagret är, kan man göra en ABC-analys. Analysens utgångspunkt är den s.k. 80/20 regeln, dvs. 80 % av volymvärdet består av 20 % av artikelsortimentet. [2]
Det sortiment som Fehrer producerar idag har analyserats och gjorts en liten annorlunda AB-analys på, se figur 5.1. Det levereras ut till lagret cirka 1700 burar/pallar per vecka. A-sortimentet står för cirka 1000 (60 %) av dessa burar/pallar och är ungefär 25 % av artikelsortimentet som levereras ut till lagret.
Med hjälp av analysen får man en översikt över hur man skall placera godset som kommer ut på lagret. A-sortimentet bör placeras nära utleveransen för att lättare kunna plockas.
AB-analys
0 10 2030 40 50 60 7080 90 100
% av artikelsortimentet på lagret
% av ant. Burar/pallar som levereras ut på lagret Ca 25 %
Figur 5.1. En AB-analys över frekvensen av artiklar som levereras ut på lagret.
Ett annat sätt att styra upp utleveranserna är att försöka placera artiklarna efter hur kunderna beställer sina produkter. För att komma tillrätta med detta krävs en
grundlig statistisk analys över hur kunderna beställer sina produkter. Detta skulle innebära en reducering av körtiden med truck vid plockning av godset.
5.3 In och utleveranser
Det går dagligen åtta leveranser från Fehrers lager ut till de olika Learfabrikerna.
För att sköta utleveranserna måste lastbilarna hålla de tider som finns utsatta, se tabell 7.1. Det tar mellan 30 – 45 minuter att fylla en lastbil med burar/pallar. Då är även avlastning av nytt emballage inkluderat. På varje lastbil får det plats ca 40 burar och några vanliga pallar.
Tabell 5.1 Fasta tider för utleverans till Learfabrikerna Lear Trollhättan 06.00 10.00 15.00 19.00 Lear Göteborg 08.30 11.30 15.30 19.30
Från produktionen levereras dagligen cirka 340 burar/pallar ut till lagret.
6 Förbättringsförslag
Nedan följer förslag till förbättringar angående:
• Arbetsrutinerna före godset kommer ut på lagret.
• Ny lagerutformning för att FIFU-principen skall fungera bättre.
6.1 arbetsrutinerna
Packningsstationerna som finns vid linerna 511, 516, och 515, bör plockas bort från arbetsrotationerna som de ingår i. Detta p.g.a. att när flera personer har hand om samma uppgift, finns det en risk att ansvarskänslan avtar. Därför är det bättre att minimera antalet personer som kontrollerar den färdigpackade buren/pallen.
Den interna kundtillfredsställelsen saknas på vissa positioner i företaget och detta är aldrig bra. Ett bra fungerande kvalitetstänkande är ett måste för att alla skall jobba i samma riktning.
6.2 Ny lagerutformningen
För att få ett bra fungerande lager hos Fehrer behövs några ändringar i lagerutformningen. Det som i första hand bör ändras är layouten på lagret. Vrider man lagret 90 grader, se figur 6.1, får man tillgång till burar/pallar från bägge sidor, vilket skulle underlätta FIFU-principen. Det går inte överallt, på grund av
Figur 6.1. Förslag till ny lagerutformning hos Fehrer Sweden AB
Problemet som blir när man vrider lagret är att internflaggan hamnar på fel sida av buren/pallen när dessa kommer från slutstationen. Detta löser man genom att vrida godset innan det lagras. En streckkodsläsare läser av streckkoden och skickar information till truckföraren som via en monitor i trucken kan avläsa vilket artikelnummer det är. Flaggan måste kunna läsas av den truckförare som senare skall hämta godset för leverans. Att sätta en internflagga på bägge sidor skulle medföra en extra kostnad på ca 1000 kr om dagen och därför är detta inte aktuellt.
Mellanväggen som finns inne i lagret flyttas ut till den yttre väggen och ett nytt skärmtak måste byggas. Detta för att av och pålastning av gods skall vara under tak.
Med denna lagerutformning skapas det fler truckgångar, men lagerarean där godset placeras blir den samma som förut.
Burarna/pallarna bör placeras på rullbanor för att underlätta flyttningen av redan placerat gods.
6.3 Auto-ID-system
För att kunna optimera ett lager behövs ett identifieringssystem som ger rätt information i realtid beträffande aktuellt gods. Detta i sin tur ger ett mer effektivt lagerflöde vilket leder till säkrare in och utleveranser av gods. Genom att kombinera streckkodsläsare för identifiering av gods och RF/ID-system för lokalisering av godsplacering och en PC i trucken kan ett säkert godsflöde garanteras. [3]
Figur 6.2. OIS-L Systemöversikt
6.3.1 Streckkodsläsaren
Streckkodsläsaren bör vara konstruerad så att den tål diverse olika arbetsmiljöer så som slag, damm, fukt och temperaturskillnader. Den skall vara flexibel och kunna avläsa olika streckkoder. En läsare placeras där godset kommer från slutstationen för att ge informationen till truckföraren och en placeras på trucken för att kunna användas när gods hämtas från varje stuv.
6.3.2 RF/ID-system
För Fehrers del skulle ett identifieringssystem av typen OIS-L fungera utmärkt.
Man gjuter ner databärare (s.k. tags) vid varje lagringsplats för att ge platsen en unik lageradress. Alla truckar som är utrustade med systemets antenn kan avläsa denna adress. Detta identifieringssystem kommunicerar via radiokommunikation till överordnat datorsystem som sköter om orderhanteringssystemet. När en pall hämtas för att ställas på en ledig plats ges information till det överordnade systemet om var pallen ställts. När sedan pallar hämtas för att iordningställas innan leverans returneras alla lageradresser och pallidentiteter till den överordnande datorn som fortlöpande uppdaterar orderhanteringssystemet.
7 Resultat
Arbetsrotationen anses hos Fehrer som ett bra arbetssätt då enformigheten minskar och personalens kompetens ökar med de olika arbetsuppgifterna. Vad som inte fungerar i alla lägen är motivationen hos arbetarna vid de olika stationerna. Den interna kundtillfredsställelsen saknas på vissa positioner.
Slutstationens uppgift bör utformas på ett sådant sätt att där skall de packade detaljerna kontrolleras så att det är rätt detalj och rätt kvantitet i buren/pallen.
Efter att ha analyserat godsflödet före och efter lagret hos Fehrer kan man konstatera att det finns brister med nuvarande lagersystem. När man arbetar efter FIFU-principen är det svårt att få ett väl fungerande lager med djuplagringsmetoden.
Förslaget att vrida lagret 90 grader ökar möjligheten till att få ett bättre fungerande lager enligt FIFU-principen.
8 Analys av resultat
Problemet med felleveranserna finns vid packningsstationerna, där det är många personer som arbetar med samma arbetsuppgifter. Här finns en stor risk att man litar för mycket på de personer som varit vid stationen tidigare.
Det kan därför vara en fördel att minimera antalet personer som kontrollerar den färdigpackade buren/pallen.
Efter de veckor som studien har gjorts kan man konstatera att FIFU-principen inte fungerar tillfredsställande. Problemet är lagerutformningen och den är inte anpassad efter denna princip. Det har inte varit full produktion i fabriken, men man får ändå en överblick hur svårt det är att arbeta med FIFU-principen när man använder sig av ett djuplagringssystem. Nuvarande lagerutformning hade säkert fungerat om man inte behövt behålla produkterna i lagret så länge.
9 Slutsats
Fehrer har ambitioner att göra något åt sitt lager vilket är en positiv början på ett problem. Förslaget som lämnas i rapporten anses som det mest lämpade för Fehrers räkning. Målet bör ju ändå vara att bygga ett så rationellt lager som möjligt med de förutsättningar som finns. Ett ytterligare sätt att optimera lagerhanteringen är att skaffa ett bra fungerande RF/ID-system där man kan underlätta för personalen som jobbar med godset ifråga.
Det är många saker som man måste ta hänsyn till när man planerar ett lager och alla kan man inte lyckas med till 100 %. Med dom förutsättningar som Fehrer har i lagerbyggnader anses detta förslag som det mest kreativa och fördelen med förslaget är att man får ett bättre fungerande FIFU-system, vilket var syftet med detta projekt.
Det finns säkert en mängd andra förslag som fungerar och kanske är bättre, men det som skall finnas med i åtanke är hur stor investering bör man göra för att få ett lager att fungera tillfredsställande.
10 Reflektioner
Att hitta den optimala lösningen för ett lagerproblem av detta slag är inte lätt och det skall väl inte vara lätt heller för den delen. Man känner bara hur tiden rinner iväg och tidspressen blir allt hårdare.
Det man upptäcker vid ett sådant här projekt är att man ibland är för snabb i sina beslut och tror att man hittat den perfekta lösningen. Men som sagt är det många saker att hålla reda på när ett lager planeras.
11 Referensförteckning
1 Bergman, Bo & Klefsjö, Bengt. (2001). Kvalitet från behov till användning, Studentlitteratur, Lund, ISBN 91-44-01917-3
2 Lumsden, Kenth. (1998), Logistikens grunder - Teknisk logistik, Studentlitteratur, Lund, ISBN 91-44-00424-9
3 Lundh, Gert. VD på Baumer Ident AB i Huskvarna, samtal via telefon, Tfn 036-139 430
4 Segerstedt, Anders. (1997), Material och Produktionsstyrning/Logistik, Västerås (Tryckning 97-3), ISBN 91-630-5133-8
5 Transportforskningskommissionen, (1989), Materialhantering, Halls Offset AB, Växjö
Bilaga 1
RUTINBESKRIVNING
Kapitel Reg nr Sida av
HANTERING, FÖRVARING, SQS 9705:1 - 15.3 1/1
SKYDD, PACKNING OCH Utgåva Giltig från
LEVERANS 3 990517
Avsnitt Utfärdare / signatur
Hantering, förvaring och Roland Christiansson transport av köpartiklar Granskad / godkänd / signatur
i förråd Mats Strömblad
3 Rutin för förvaring, hantering och transport av köpartiklar i förråd
3.1 All förvaring av material i förråd ska ske så att de skyddas från kvalitetspåverkande åverkan av omgivningen såsom smuts, fukt etc.
Tillståndet på material i förråd ska kontrolleras med lämpliga tidsintervaller.
Se SQS 9705:1 kapitel 15.8.
3.2 All förvaring och hantering av material i förråd ska ske enligt principen FIFU.
3.3 All hantering och transport av material till och från förrådsutrymmen ska ske enligt SQS 9705:2 Materialhanteringsinstruktion.
Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec
Line 511 51,27 56,11 59,72 66,03 49,49 39,15 20,61 43,12 41,52 42,15 41,76 51,85
Line 513 16,34 19,60 21,75 22,15 11,60 5,43 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00
Line 514 12,60 13,88 16,45 15,55 12,97 10,40 3,64 7,91 8,12 7,75 8,40 8,87
Line 515 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 15,37 26,89 35,57 33,80 40,92 39,92
Line 516 29,89 30,49 33,95 36,94 34,56 34,56 10,59 34,31 30,00 24,89 29,90 39,65
Summa: 110,09 120,08 131,87 140,67 108,63 89,54 50,20 112,23 115,21 108,59 120,99 140,29
Totalt formpl. 148,00 148,00 148,00 148,00 148,00 148,00 130,00 130,00 130,00 130,00 130,00 130,00
Beläggn. % 74,39 81,14 89,10 95,05 73,40 60,50 38,62 86,33 88,62 83,53 93,07 107,91
9188726 3050 3150 2834 3100 2418 2950 750 3172 2950 3434 3200 3042 34050
9467738 3050 3150 2834 3100 2418 2950 750 3172 2950 3434 3200 3042 34050
9449842 1150 1150 1040 1400 1044 1250 300 1200 950 1144 1050 1014 12692
9449843 1150 1150 1040 1400 1044 1250 300 1200 950 1144 1050 1014 12692
9467739 1150 1150 1040 1400 1044 1250 300 1200 950 1144 1050 1014 12692
VOLVO V70.E 9191623 1450 1250 1300 2100 1900 2250 750 2800 3000 2300 2437 2490 24027
9191624 1276 1247 1189 1856 1711 2059 750 2291 1769 2300 2437 2490 21375
8665680 3914 3835 3534 5130 4218 4422 1140 3838 3800 2300 2437 2490 41058
9191626 3914 3835 3534 5130 4218 4422 1140 3838 3800 2300 2437 2490 41058
9208420 1550 1850 1550 1450 1100 1400 400 1650 1400 1043 1096 1566 16055
9208421 1421 1740 1392 1326 1100 1218 377 1508 1278 1043 1096 1566 15065
8665681 2100 1918 1900 1748 1406 1738 494 1938 1672 1043 1096 1566 18619
9208423 2100 1918 1900 1748 1406 1738 484 1938 1672 1043 1096 1566 18609
9208065 2950 4021 2500 3400 2600 2500 450 1350 1050 20821
9208066 2668 3300 2117 2842 2148 1914 377 812 232 16410
9141614 100 100 150 150 200 200 100 450 1250 2700
9141615 300 300 400 750 450 600 50 500 850 4200
9141616 150 150 150 200 150 150 150 150 1250
9141617 0
VOLVO C70 8616513 180 216 144 84 280 270 54 90 1318
COUPE 8616515 180 216 144 84 280 270 54 90 1318
C70 CAB. 8616473 342 558 684 486 512 558 128 666 792 800 800 794 7120
8616474 342 558 684 486 512 558 128 666 792 800 800 794 7120
VOLVO V70 L 9141990 2186 1292 1976 3100 1710 2100 836 2546 1450 3073 2912 2730 25911
9141991 2186 1292 1976 3100 1710 2100 836 2546 1450 3073 2912 2730 25911
9141992 2186 1292 1976 3100 1710 2100 836 2546 1450 3073 2912 2730 25911
9141989 2186 1292 1976 3100 1710 2100 836 2546 1450 3073 2912 2730 25911
4939112 540 540 486 648 54 2268
4803326 540 540 486 648 54 2268
4939138 4752 4992 4944 5856 672 48 240 600 480 360 22944
4803342 4752 4992 4944 5856 672 48 240 600 480 360 22944
4232377 4752 5073 4959 5856 672 57 240 600 480 360 23049
4803334 1357 1633 2093 2024 1120 1794 598 1400 1840 2070 1760 1227 18916
4803367 1357 1633 2093 2024 1120 1794 598 1400 1840 2070 1760 1227 18916
SAAB 95 4 D. 4655601 3131 3007 2945 3596 2500 713 2573 2139 2832 3427 2767 1900 31530
4655619 3131 3007 2945 3596 2500 713 2573 2139 2832 3427 2767 1900 31530
5319637 3131 3007 2945 3596 2500 713 2573 2139 2832 3427 2767 1900 31530
5319645 3131 3007 2945 3596 2500 713 2573 2139 2832 3427 2767 1900 31530
SAAB 95 5 D. 4764833 2450 3000 2900 3550 2500 650 2550 2100 2816 3427 2767 1900 30610
4764841 2450 3000 2900 3550 2500 650 2550 2100 2816 3427 2767 1900 30610
5319652 2450 3000 2900 3550 2500 650 2550 2100 2816 3427 2767 1900 30610
5319660 2450 3000 2900 3550 2500 650 2550 2100 2816 3427 2767 1900 30610
4935342 0
4935359 30 15 15 15 15 90
SAAB EPSILON 12790486 3 10 50 85 90 25 263
12794464 3 55 35 5 5 103
12790551 5 15 110 115 95 35 375
12790527 5 15 110 115 95 35 375
12795139 sb. 15 115 120 95 35 380
12795140 sb. 15 115 120 95 35 380
Formplatser 1093 646 988 1550 855 1050 418 1273 725 1537 1456 1365 12956
Snitt/dag 50 32 52 74 50 55 21 64 35 67 69 91 54
Beläggn.i % 1,78 1,16 1,86 2,65 1,80 1,98 0,75 2,28 1,24 2,39 2,49 3,26 23,64 Ant.formpl. 0,53 0,35 0,56 0,79 0,54 0,59 0,22 0,68 0,37 0,72 0,75 0,98 7,09
Arb.dgr 22 20 19 21 17 19 20 20 21 23 21 15 238
Varv/dag 93 93 93 93 93 93 93 93 93 93 93 93 93
Ant.formpl. 30 30 30 30 30 30 30 30 30 30 30 30 30
9174012 13944 16464 13776 13104 14112 14616 6384 13440 15379 17943 13930 14652 167744
VOLVO P26 E 0
304762 7616 10304 9184 9856 9856 9856 3380 3380 7650 10064 6677 7403 95226
VOLVO P26 L 0
307529 2240 2240 1920 2240 1600 2560 640 2240 2560 3073 2912 2730 26955
SAAB 93 0
4389656 3192 4368 4200 4536 240 600 480 360 17976
4389664 3192 4368 4200 4536 240 600 480 360 17976
4389722 4240 4800 4640 5104 71 240 600 480 360 20535
4389730 4240 4800 4640 5104 31 240 600 480 360 20495
4420477 256 512 384 547 1699
4420485 256 512 384 547 1699
SAAB 440 0
307081 130 130 1740 3275 4900 5700 6000 4500 26375
12795840 1740 3275 4900 5700 6000 4500 26115
12795841 1740 3275 4900 5700 6000 4500 26115
12797073 1740 3275 4900 5700 6000 4500 26115
12797074 1740 3275 4900 5700 6000 4500 26115
SAAB 95 4D. 0
5032719 4816 5376 4928 5800 4144 784 5100 4278 5664 6852 5434 3800 56976
SAAB 95 5D. 0
4824702 2400 3000 3000 3300 2550 450 2550 2100 2816 3427 2767 1900 30260
4824710 2400 3000 3000 3300 2550 450 2550 2100 2816 3427 2767 1900 30260
Ant.det. 48792 59744 54256 57974 35044 28846 29304 43913 62345 75686 66407 56325 618636 Formplatser 24396 29872 27128 28987 17522 14423 13782 20319 28723 34993 30204 25913 296261
Snitt/dag 1109 1494 1428 1380 1031 759 689 1016 1436 1400 1510 1728 1245
Beläggn.i % 74,67 100,58 96,15 92,95 69,41 51,12 46,40 68,41 96,71 94,26 101,70 116,33 83,82 Ant.formpl. 11,20 15,09 14,42 13,94 10,41 7,67 6,96 10,26 14,51 14,14 15,25 17,45 12,57
SAAB 9 4801999 11306 12144 13536 14256 3220 3312 57774
5004817 11306 12144 13536 14256 3220 3312 57774
SAAB EPSILON 12787830 5 36 80 50 30 331
12791792 5 36 80 50 30 331
12790974 0
SAAB 93 5120795 1008 1240 1134 1470 310 310 5472
VIGGEN 5120811 1008 1240 1134 1470 310 310 5472
SAAB 95 5214465 980 1104 840 1152 672 280 5028
4654414 5600 5460 6160 6580 4130 1190 29120
5214457 980 1104 840 1152 672 280 5028
5311212 4576 5312 5148 6500 5024 1404 27964
5311220 4576 5312 5120 6500 5024 1404 27936
VOLVO S80 9191702 0
9191703 0
0 -
Ant.det. 41340 45070 47520 53496 22682 11862 0 0 0 0 0 0 221970
Formplatser 41340 45070 47520 53496 22682 11862 0 0 0 0 0 0 221970
Snitt/dag 1879 2254 2501 2547,43 1334 624 0 0 0 0 0 0 11140
Beläggn.i % 90,78 108,86 120,82 123,06 64,46 30,16 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 538 Ant.formpl. 16,34 19,60 21,75 22,15 11,60 5,43 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 97
Arb.dgr 22 20 19 21 17 19 20 20 21 23 21 15 238
Varv/dag 115 115 115 115 115 115 110 110 110 110 110 110 115
Ant.formpl. 18 18 18 18 18 18 18 18 18 18 18 18 18
9208069 3296 3280 3280 3520 2720 2960 960 2080 1360 1700 1360 1020 27536
9208070 3296 3280 3280 3520 2720 2960 880 2160 1360 1700 1360 1020 27536
9208653 800 400 560 640 640 800 240 560 640 800 640 192 6912
9208654 800 400 560 640 640 800 240 400 800 800 640 192 6912
9141953 2030 1610 2520 1890 1890 2310 700 2170 1400 3073 2912 2730 25235
SAAB 93 0
4630182 4650 4960 4960 5890 620 310 240 600 480 360 23070
4371977 2688 3216 4368 3984 2208 3552 1196 2800 3680 4140 3520 2552 37904
300385 28 28 28 84
300458 24 24 48 96
300468 24 24 48 96
VOLVO C70 0
8616518 156 234 171 234 273 234 54 90 1446
8616475 352 528 572 792 528 572 128 666 792 800 800 794 7324
SAAB 95 4 D. 0
5127774 5616 5472 6192 6576 4176 1152 29184
302170 3096 3010 3096 3612 2494 688 15996
4764465 0
4933081 0
4933099 0
VOLVO S80. 0
9191702 3728 4320 4392 4464 3456 4248 1050 4372 3900 4578 4250 4056 46814
9191703 3728 4320 4464 4464 3456 4248 1050 4372 3900 4578 4250 4056 46886
9174012 0
SAAB 95 5 D. 0
4764882 0
4764890 0
305133 2232 2232 2976 2976 2208 1300 2550 2100 3816 3427 2767 1900 30484
306487 2232 2232 2784 2976 2208 1300 2550 2100 3816 3427 2767 1900 30292
Ant.det. 38776 39570 44175 46302 30237 27434 11598 23870 25704 29623 25746 20772 363807
Formplatser 30491 30538 34387 35917 24263 21731 7998 17398 17868 21318 18489 14636 275034
Snitt/dag 1386 1527 1810 1710 1427 1144 400 870 893 853 924 976 1155,61
4654414 5216 5420 5546 6718 5423 3724 32047
5127774 5184 5420 5546 6718 5423 3724 32015
5214457 490 587 566 686 553 380 3262
5214465 480 587 566 686 553 380 3252
5311212 4316 4979 4747 6306 5091 3496 28935
5311220 4352 4979 4747 6306 5091 3496 28971
4801999 1008 2544 3660 4140 3520 2454 17326
5004817 1050 2520 3660 4140 3520 2454 17344
5120795 0
5120811 0
12790976 0
12790977 0
12791794 0
12790974 1860 6550 9800 11400 12000 9000 50610
12787830 864 3275 4900 5700 6000 4500 25239
12791792 1008 3275 4900 5700 6000 4500 25383
12790486 1184 2000 3000 3500 3660 2745 16089
12794464 575 1275 1900 2200 2340 1755 10045
12790527 1560 3275 4900 5700 6000 4500 25935
12790551 1752 3275 4900 5700 6000 4500 26127
12795139 1770 3275 4900 5700 6000 4500 26145
12795140 1740 3275 4900 5700 6000 4500 26115
0 0
Ant.det. 0 0 0 0 0 0 34409 56511 73138 87000 83174 60608 394840
Formplatser 0 0 0 0 0 0 14599 25546 33796 40141 38876 28442 181399
Snitt/dag 0 0 0 0 0 0 730 1277 1690 1606 1944 1896 9143
Beläggn.i % 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 34,92 61,11 80,85 76,82 93,00 90,72 437 Ant.formpl. 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 7,68 13,45 17,79 16,90 20,46 19,96 96,24
Arb.dgr 22 20 19 21 17 19 20 20 20 25 20 15 238
