Utbildningsprogram för sjuksköterskor 180 hp Kurs 2VÅ45E
Ht 2010
Examensarbete, 15 poäng
SJUKSKÖTERSKORS ERFARENHETER AV LEKEN SOM REDSKAP I VÅRD AV SJUKA BARN
- En intervjustudie
Författare:
Sanna Arvidsson Amanda Sjögren
Titel SJUKSKÖTERSKORS ERFARENHETER AV LEKEN SOM REDSKAP I VÅRD AV SJUKA BARN:
En intervjustudie
Författare Sanna Arvidsson och Amanda Sjögren
Utbildningsprogram Utbildningsprogrammet för sjusköterskor 180 hp
Handledare Eva Norén Winsell
Examinator Mona From Attebring
Adress Linneuniversitetet, Institutionen för hälso-
och vårdvetenskap 351 95 Växjö
Nyckelord Avledning, förberedelse, kommunikation,
lek, mötet mellan sjuksköterskor och sjuka barn på sjukhus, vårdrelation
SAMMANFATTNING
Bakgrund: Under 1900-talet har lekens funktion som redskap för att klara av nya situationer vuxit fram. Enligt barnkonventionerna har barn rätt till lek anpassat för ålder. När barn ännu inte behärskar språket använder sig barn av lek för att kommunicera.
Syfte: Var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av leken som redskap i vård av sjuka barn.
Metod: Intervjustudie med kvalitativ ansats för att få en ökad förståelse för forskningsfrågan.
Intervjuerna analyserades med hjälp av latent innehållsanalys.
Resultat: I studien framkom det att lek används som redskap i vård av sjuka barn på olika sätt beroende på barns ålder, vad de sökt vård för samt utifrån behov. Leken används i stort sett i alla möten mellan sjuksköterskorna och de sjuka barnen bland annat som förberedelse, avledning vid undersökning/behandling eller som ett redskap för att kommunicera.
Slutsatser: För att skapa en god vårdrelation mellan sjuksköterskor och sjuka barn används lek som ett redskap. Därför anser vi att det behövs mer forskning om hur
allmänsjuksköterskor kan använda leken i mötet med sjuka barn för att skapa en trygg och god vårdrelation.
INNEHÅLL
INLEDNING
1BAKGRUND
1Mötet mellan sjuksköterskor och sjuka barn 1
Lekens betydelser för sjuka barn 2
Tidigare forskning om lek i samband med barns sjukhusvistelser 3
TEORETISK REFERENSRAM
3PROBLEMFORMULERING
4SYFTE
4METOD
4Urval 5
Datainsamling 5
Dataanalys 6
Forskningsetiska aspekter 7
RESULTAT
71. Sjuksköterskors användande av lek som kontaktskapande aktivitet 7
2. Lek som underlättade specifika situationer 8
2.2. Sjuksköterskors användning av lek för att förbereda sjuka barn i vården 9 2.3. Sjuksköterskors användning av lek för att avleda sjuka barn i vården 10
DISKUSSION
11Metoddiskussion 11
Resultatdiskussion 13
Slutsatser 14
REFERENSER
15BILAGOR
1. Information for participants in the interview study 2. Interview guide
3. Letter to the manager at Children's Hospitals & Clinics of MN 4. Intervjufrågor
1
INLEDNING
Under vår tid på utbildningen till sjuksköterskor har ett stort intresse för vård av sjuka barn väckts hos båda. Den ena författaren har en kusin som är sjuksköterska på ett stort
barnsjukhus i USA och att få komma dit och inspireras, samt samla kunskap för framtida vårdrelationer mellan sjuksköterskor och sjuka barn såg vi som ett stort tillfälle som vi inte ville missa. Vi vill skapa en djupare förståelse för barnens omvårdnad. Att möta dessa på bästa sätt, samt ge barnen en så god omvårdnad som möjligt känns betydelsefullt. Vård av barn är ett brett ämne och vi har valt att inrikta oss på vad allmänsjuksköterskor har för erfarenheter av leken som redskap i vård av sjuka barn. Detta för att få så bra kunskap som möjligt i att möta ett barn i en vårdsituation på bästa sätt, där lek används som
kommunikation och avledning i vårdsituationer för att nå fram till barnen. Vi vill tacka Children's Hospitals & Clinics of MN och även ett särskilt stort tack till Viktoria Carlegren som är sjuksköterska på barnsjukhuset i Minneapolis som har gjort hela studien möjlig för oss.
BAKGRUND
Mötet mellan sjuksköterskor och sjuka barn
Att skaffa sig kunskap om hur sjuksköterskor på bästa sätt ska möta barn i vården är viktigt.
Att vårdpersonalen har förståelse för sjuka barn gör omvårdnadsförloppet mer meningsfullt.
Det centrala i vårdandet är själva mötet mellan sjuka barn och sjukvårdspersonal.
Kommunikationen anses vara främsta redskapet i detta möte, men också en god människosyn.
Genom att kommunicera lär sjuksköterskor känna barnen, kartlägga situationen samt
tillgodose barnens behov. Kommunikationen ses som det främsta medlet för att hjälpa barnen att övervinna lidande och sjukdom, och finna mening med händelsen (Tingberg, 2004). När barnen ännu inte behärskar språket fullt ut använder sig barn av lek för att kommunicera (Edwinson Månsson, 2008).
Edwinson Månsson (2004) ger förslag på vad sjuksköterskor ska tänka på vid olika möten med barn i olika åldrar. När det gäller småbarn (upp till 3 år) ska den viktigaste informationen innan en undersökning framföras till föräldrarna, och småbarnen får endast en lättförstålig och övergripande information om vad som skall hända. Det väsentligt är att vara ett stöd och skapa en trygghet, samt ge barnen utrymme för att bli ledsna och gråta. Att rita lätta skisser för lite äldre barnen eller använda sig av en docka att visa på, tillexempel låta barnen vara med och sätta på en syrgasmask (om barnen själv kommer att använda en sådan i ett senare tillfälle), skapar en tryggare vårdsituation. Barn som däremot är i åldrarna 3 till 6 år skall ges en enkel, kort förklarning, där sjuksköterskor på bästa sätt använder sig av dockor för att beskriva en undersökning. Barnen i denna ålderskategori har lite större förståelse över hur det ser ut inne i kroppen än småbarn, noggrannare skisser kan därför ritas som innehåller mer anatomi och fysiologi. Barn tycker ofta att det är roligt med undervisning och ny information i form av lek på en docka, där de själva är involverade i att exempelvis sätta dropp på en docka.
Skolbarn i åldrarna 6 till 12 år bör bemötas på ett lugnt sätt. Där inleds mötet med att fråga tillexempel hur barnet mår. Vissa gillar att använda docka medans andra tycker det är
pinsamt. Undersök vad barnen har för erfarenheter av sjukvård sedan tidigare och vilket språk barnen använder sig av för att lättare skapa en bra kommunikation.
Det förväntas att sjuksköterskor ska vara ärliga, samt beskriva för barnen om en viss
2
undersökning kommer göra ont och vad som ska hända. Inför en undersökning bör sjuksköterskorna vara förberedda inför undersökningen, samt avleda barnen vid själva undersökningstillfället. Något som bedöms som betydelsefullt är att sjuksköterskor visar barnen respekt genom bland annat ögonkontakt och att hälsa på barnen i mötet, detta gäller även spädbarnen. Att använda ett språk som är på barnens nivå anses som hög prioritet. För att skapa en god dialog används ett språk som är igenkännbart för de enskilda barnen.
Sjuksköterskorna söker hela tiden bekräftelser under en dialog med barnen för att se att de förstått vad som sagts. Mål som att få barnen att känna sig trygga och att känna tillit är något alla sjuksköterskor bör uppnå (Tingberg, 2003).
Det kan vara en ny erfarenhet att hamna på sjukhus, den nya miljön och situationen kan orsaka stress. För att förstå den nya situationen är det relevant att barn får veta vad som kommer att hända. Om barnen känner igen situationen han/hon hamnar i blir det enklare att vårda barnen. Leken på sjukhus kan innebära att barn får lära känna den nya miljön och utrustningen som används i vården. En negativ upplevelse kan skapas om det händer något barnen inte har fått veta. Det ska vara tryggt att vistas på sjukhus och det ska inte ge någon negativ upplevelse (Edwinson Månsson, 2008).
När information ska ges till barn på sjukhus kan olika redskap användas, exempel på det är lek, foton, saga och broschyrer. Om informationen blir positiv för barnen läggs en grund för en god relation mellan sjukvårdspersonalen och barnen, vilket gör det enklare för barnen att utrycka sina känslor. Informationens syfte är att barnen ska få vetskap om vad som kommer att hända. De sjuksköterskor som ska behandla ett barn bör själva informera barnet. Det ska inte ges mer information än vad barnen klarar av att ta emot under ett tillfälle, då får resten av informationen ges under ett annat tillfälle. (Edwinson Månsson, 2008). Trygghet upplevs bland annat genom att sjuksköterskorna är koncentrerade på sitt arbete, organiserad och förberedd inför en vårdsituation (Brandy, 2009). Genom att använda leken mellan en vuxen och ett barn skapas en trygghet, som sedan används när risker och faror närmar sig, eller då barnen kanske har svårt att förstå något (Mark-Nielsen, 2008).
Enligt Brandy (2009) beskriver sjuka barn att, bra sjuksköterskor får barnen att känna sig speciella, på ett positivt sätt. Även beröm när de får en spruta önskar barnen få från vårdpersonalen. Det beskrivs att sjuksköterskors kroppsspråk och tonläge spelar stor roll i vård av barn. Barnen önskar en leende sjuksköterska. Bra sjuksköterskor beskrivs också som någon som är trevlig, snäll, lyhörd, ärlig, hjälpsam, pålitlig, avslappnad, och har en glädjande ton i rösten, samt en som vill lyssna på barnen och spendera tid tillsammans med dem. Mindre bra sjuksköterskor nämns vara en person som är arg, auktoritär, tjurig, samt att de inte tar sig tid att lyssna på barnen. Barnen ser gärna att sjuksköterskorna är en förebild för hälsa.
Humor kan leda bort tankar från svåra saker en stund (Jahren Kristoffersen, Nortvedt &
Skaug, Del 1, 2005). Barnen vill gärna att sjuksköterskor har en känsla för humor och att de är ärlig mot dem. Vårdpersonalen får gärna ha färgglada kläder på sig, då barnen upplever vita kläder som mindre fint (Pelander & Leino-Kilpi, 2004).
Lekens betydelser för sjuka barn
Lek underlättar utvecklingen hos barn samt hos vuxna och ger en känsla av delaktighet (Wiklund, 2003). Enligt Winnicott (1995) i Wiklund (2003) kan leken hjälpa barnen att handskas med upplevelse, prova nya saker och få nya kunskaper. Det kan även vara en del av att koppla av, men det handlar också om att kunna använda sig av förmågan att fantisera.
Förmåga att leka är ett uttryck för livskraft. Wiklund (2003) menar att grunden i leken handlar
3
om att kunna binda samman fantasi och verklighet. Enligt Edwinson Månsson (2008) ska leken vara rolig för barnen, barnen ska själva bestämma leken och den bör vara spontan och frivillig. Enligt Wiklund (2003) har lekens funktion som redskap för att klara av nya
situationer vuxit fram under 1900-talet.
Leken används i kommunikationen med barn, då barn ofta använder sig av lek för att uttrycka känslor och erfarenheter. Leken kan också vara ett sätt att förmedla information. (Tingberg, 2004). Pelander och Leino-Kilpi (2004) beskriver att barnen önskar att sjuksköterskor ska vara roliga och berätta roliga historier för dem. Barnen beskriver att de gillar att leka och vill gärna ha leksaker och tv-spel på sina rum, men också levande djur som fiskar och hundar.
I Förenta Nationernas Barnkonventioner (2010) anses varje människa under 18 år som barn.
Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Vid alla åtgärden som gäller barn oavsett om det är offentliga eller privata skall barnens bästa komma på främsta plats. Barnen har enligt konventionerna bland annat rätt till fritid, lek och vila anpassat för barnets ålder.
Tidigare forskning om lek i samband med barns sjukhusvistelser
Lawes, Sawyer, Amos, Kandiah, Peare och Symons (2008) har gjort en studie på om
användning av leksaker kan göra barnen mindre rädda för vården och ifall smärtan reduceras med hjälp av leksaker. Stressen minskar både hos föräldrar och barn när sjuksköterskor använder sig av copingstrategier, som att leka med leksaker, spela spel, lystna till musik och blåsa såpbubblor. Studien gick ut på att studera hur utbildning kan underlätta för
sjuksköterskorna att hjälpa barn och föräldrar att hantera situationer i vården. Enligt Li och Lopez (2008) så upplever föräldrar och barn mindre oro både inför och efter operation ifall barnen med föräldrarna fick komma till sjukhuset en vecka innan operationen för att se hur sjukhuset ser ut och hur det kommer att gå till. Barnen fick även prova undersökningar på en docka. Barnens upplevelser stämmer väl överens med föräldrarnas, föräldrar vars barn deltog i experimentgruppen känner sig mer lugna och tillfreds. De barn och föräldrar som fick komma till sjukhuset samma dag som operationen och se en film om hur sjukhusvistelsen skulle gå till känner mer oro än de andra inför sjukhusvistelsen. I en studie gjord av Carlsson, Broome och Vessey (2000) finner de ingen skillnad i användningen av att använda
kaleidoscope (en kikare med rörliga bilder i) för att minska smärta, rädsla och stress hos barn än att inte använda det. Dock framkommer det att det finns en skillnad i upplevelsen av smärta, rädsla och stress beroende på ålder. De yngre barnen har svårare att hantera
vårdsituationen än de äldre barnen. Vessey, Carlson och McGill (1994) fann dock att det finns en skillnad i upplevelser av smärta vid användning av kaleidiscope hos barn under
venprovtagning, de i experimentgruppen upplevde mindre smärta. De barn som var i experimentgruppen uppmuntras att berätta det de såg i kaleidoscopet medans barnen i kontrollgruppen bemöts med endast vänligt bemötande.
TEORETISK REFERENSRAM
Det som särskilt belyses i denna studie är vårdrelationen mellan sjuksköterskor och de sjuka barnen för att förstå hur sjuksköterskor arbetar, samt hur kommunikationen används och dess betydelser i vårdsammanhang.
Studien utgår från ett vårdvetenskapligt förhållningssätt och patientperspektivet utgör grunden i vårdandet. För att enklare kunna utgå ifrån patientperspektivet kan olika begrepp vara till hjälp som livsvärld, lidande, välbefinnande, och vårdrelation (Dahlberg et al., 2003). Enligt
4
vårdvetenskapen är människan inte delar av olika saker utan ses som en helhet. En bra relation som fungerar mellan patienten och vårdaren, kan lindra lidande och öka
välbefinnandet för patienten. När det talas om vårdrelation i vårdsammanhang är vårdaren professionell genom att göra det som patienten behöver utan att själv få en gentjänst. I mötet med patienten tar vårdaren hjälp av sin kunskap och erfarenhet för att få en god vårdrelation med patienten. I vårdrelationen måste vårdaren hela tiden reflektera över sitt handlande, för att bli medveten om sin förförståelse och vad det är som händer i relationen. Det är vårdarens ansvar att relationen mellan vårdare och patient blir god, men vårdrelationen är för det inte helt ensidig utan är ett gemensamt möte vilket bör bestå av tillit. (Ibid. 2003). Det är svårt för vårdaren att helt och hållet förstå patientens lidande och välbefinnande och därför är det angeläget att utgå ifrån patientens livsvärld för att få ta del av patientens lidande och välbefinnande (Ibid. 2003). Enligt Bengtsson (1998) i Dahlberg et al. (2003) är livsvärlden verkligheten vi lever i och som vi oreflekterat tar för givet. Att i vården utgå från patientens livsvärld innebär att bekräfta patientens levda verklighet. Enligt Dahlberg et al.(2003) är kommunikationen en viktig del i att förstå patientens livsvärld och kommunikationen mellan patient och sjuksköterskor underlättar bildandet av en relation. Kommunikationen ska även leda till trygghet för patienten.
PROBLEMFORMULERING
Det finns mycket forskning om just lekens betydelser för barn i vården och hur lekterapin använder leken tillsammans med de sjuka barnen, samt om kommunikation mellan
föräldrarna och sjukvårdspersonalen i vårdande syfte av barn. Forskningen är dock begränsad när det gäller sjuksköterskors användning av leken som redskap i vård av sjuka barn och hur sjuksköterskor kommunicerar med hjälp av lek. När använder sjuksköterskor leken som redskap i vårdsituationen? Hur gör sjuksköterskor när de förbereder och avleder sjuka barn i en vårdsituation? Allmänsjuksköterskor träffar barn i många olika vårdsituationer och bör därför vara beredda på mötet med ett barn och vad som är viktigt, då ett möte mellan barn och vuxen skiljer sig från mötet mellan två vuxna. Därför bör sjuksköterskor ha kunskap om hur mötet går till för att kunna ge så god omvårdnad som möjligt och skapa en trygg vårdrelation mellan sjuka barn och sjuksköterskor. Vidare hur leken kan användas för att skapa en god vårdrelation.
SYFTE
Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av leken som redskap i vård av sjuka barn.
METOD
För att fånga sjuksköterskors erfarenheter av att använda leken som redskap i vård av sjuka barn valdes en vetenskapsteoretisk ansats som var kvalitativ. Forsberg och Wengström (s. 68, 2008) beskriver kvalitativ ansats som att informanternas erfarenhet inom olika företeelser kan fångas genom exempelvis intervjuer.
5 Urval
Informanterna var allmänsjuksköterskor som arbetade på ett barnsjukhus i Minneapolis, USA, på en avdelning med barn och ungdomar mellan 0-18 år med olika diagnoser.
Inklusionskriterier var att informanterna skulle vara legitimerade allmänsjuksköterskor, både kvinnor och män skulle tillfrågas att delta i studien och de skulle minst ha två års erfarenhet inom barnsjukvård. Det blev åtta kvinnliga allmänsjuksköterskor, åldrarna 26-63 år som intervjuades. Alla arbetade på samma avdelning på barnsjukhuset och hade mellan 3-30 års erfarenhet inom barnsjukvård.
I en kvalitativ studie består ett urval av miljöer, människor och tidpunkter eller liknande och i en kvalitativ studie används ofta en liten undersökningsgrupp (Forsberg & Wengström, 2008).
Urvalsstrategin som användes var snöbollsvarianten och denna blev avgörande för resultatet.
Sjuksköterskan som handledde oss på sjukhuset hjälpte intervjuarna att välja ut allmänsjuksköterskor som skulle intervjuas. Forsberg & Wengström (2008) beskriver
snöbollsvarianten som att en individ i en studie ger förslag på andra individer som lämpar sig för studien. Detta fortsatte tills riklig data insamlats.
Datainsamling
Kvalitativa datainsamlingsmetoder beskriver systematisering och inhämtning av kunskap vars syfte är att nå en starkare förståelse för forskningsfrågan som studeras.
Datainsamlingsmetoden kan ske genom berättelser, intervjuer och observationer (Forsberg &
Wengström, 2008). Studien utformades som en intervjustudie och informanterna informerades både muntligt och skriftligt om samtycke att delta i studien (Bilaga 1).
Avdelningschefen tillfrågades om tillåtelse att göra studien på arbetsplatsen och på arbetstid (Bilaga 2). Enligt Forsberg och Wengström (2008) är syftet med en intervjustudie att
forskarna ska få förståelse för en händelse eller ett fenomen genom ett väglett samtal. I intervjun får informanten möjlighet att på sitt sätt förklara ämnet eller en viss händelse.
Frågorna till intervjuerna arbetades fram genom att intervjuarna studerade tidigare forskning och var med på barnsjukhuset, Childrens Hospital Minneapolis, i tre dagar före intervjuerna påbörjades för att få idéer till intervjufrågor som skulle kunna besvara studiens syfte (Bilaga 3). Enligt Patel och Davidsson (2008) anses studiebesök och observationer vara ett sätt att samla information och skapa nya tankar om ämnet för att vidareutveckla intervjustudien. Det anses även bra om intervjuarna har viss förkunskap om ämnet innan intervjuerna äger rum och denna förkunskap kan de skaffa sig genom att studera tidigare forskning.
Intervjuarna deltog vid samtliga intervjuer och båda var delaktiga genom att båda ställde frågor i intervjuerna som genomfördes på engelska. Sjuksköterskorna som deltog fick själva bestämma tid när intervjun skulle äga rum men alla intervjuerna ägde rum på Childrens Hospital Minneapolis som de arbetade på. En intervju fick göras ute på avdelningen medans de andra sju gjordes avskilt. Första intervjun som gjordes var en testintervju för att se om frågorna var av så god kvalitet att syftet besvarades. Efter utskrift och genomgång så bedömdes den och det visade sig att den besvarade syftet och därför inkluderades den i resultatet. Intervjuerna spelades in efter informanternas godkännande. Intervjumetoden som användes var strukturerade intervjuer. Enligt Forsberg och Wengström (2008) innebär strukturerade intervjuer att frågorna ställs på ett sådant sätt att informanterna uppfattar frågorna på liknande sätt. Inspelning anses vara ett vanligt sätt att samla in material från intervjuer och det inspelade materialet skrivs ned till en text, precis så som informanterna har uttryckt sig och sedan bearbetas och analyseras texten.
6
Sjuksköterskan som handledde intervjuarna på Childrens Hospital Minneapolis, hjälpte till att transkribera två av intervjuerna och läste igenom intervjuerna när de var transkriberade för att kontrollera så att det engelska språket var korrekt. Intervjuerna spelades in för att inte missa något viktigt som informanterna delgav. Efter att intervjuerna var gjorda skrevs de ned ordagrant.
Dataanalys
Intervjuerna analyserades en och en genom att materialet lästes noga och på så sätt skapades en helhetsbild av situationen. Översättning av intervjuerna från engelska till svenska skedde innan meningsbärande enheter skapades. Efter att de meningsbärande enheterna togs ut ur texten, kondenserades och kodades dessa och bildade kategorier vilket skapade delar. På så sätt skapades djupare förståelse för materialet och då skapades en ny helhet (Dahlberg, 1997).
Intervjuarna analyserade varje intervju enskilt fram till kodningen, sedan jämförde
intervjuarna koderna med varandra för att kontrollera att materialet förstods på liknande sätt.
Det som inte förstods på liknande sätt diskuterades för att komma fram till vad som besvarade syftet. Därefter hjälptes intervjuarna åt att bilda kategorier av koderna, exempel på analysen visas i tabell 1. Graneheim och Lundman (2004) beskriver att meningsbärande enheter är ord eller meningar med samma innebörd som ger svar på syftet. Dessa meningsbärande enheter kondenserades, kodades och kategoriserades men det väsentliga i den meningsbärande enheten bevarades. De koder som ansågs liknande placerades under samma kategori.
Tabell 1. Exempel på analys
Meningsbärande enheter
Kondensering Kod Kategori
Man kan avleda med lek genom att be barnen att måla eller spela tv-spel medans sjuksköterskorna lyssnar på barnens hjärta och lungor.
Avleda genom att be barnen fortsätta måla eller spela tv- spel när
sjuksköterskorna lyssnar på barnen med stetoskopet.
Avledning genom att be barnen fortsätta måla och spela tv- spel vid
undersökning.
Sjuksköterskors användning av lek för att avleda sjuka barn i vården
Viktigt att bli ett med barnen, gå ner på deras nivå, kommunicera på deras sätt för att få barnens tillit.
Kommunikation på barnens nivå för att få deras tillit.
Kommunikation på barnens nivå.
Sjuksköterskors användande av lek som
kontaktskapande aktivitet
Användning av lek som redskap för att barnen ska känna normalitet i livet i den nya situationen på sjukhuset och hur barnen leker visar hur de mår.
Lek som redskap för normalitet i livet på sjukhuset och indikator på hur barnen mår.
Lek som redskap för normalitet i livet och indikator på hur barnen mår.
Lek som underlättade
specifika situationer
7
Intervjuarna använde sig av manifest innehållsanalys när materialet analyserades, vilket innebar att intervjuarna analyserade fram kategorier ur texten för att få ökad förståelse för materialet (Forsberg och Wengström, 2008). Manifest analys innebar att det uppenbara i intervjuerna analyserades (Graneheim och Lundman, 2004).
Forskningsetiska aspekter
Helsingforsdeklarationen (The world medical association, 2004) har riktlinjer vad gäller etiska aspekter, dessa riktlinjer är en grund för all forskning om människor. De fyra huvudkrav som den innehåller är: informationskravet, samtyckeskravet,
konfidentialitetskravet och nyttjandekravet.
Informerat samtycket innebär att de som är med i studien får information om vad studien innebär och hur den kommer att gå till, de få sedan ge sitt samtycke om de vill delta i studien.
De som är med i studien deltar frivilligt och får information om att de kan avbryta deltagandet när de vill utan att ange skäl. (Kvale, 2007). Informationen ges både skriftligt och muntligt.
Konfidentialitet innebär att det informanterna delger inte kommer att bli tillgängliga för obehöriga (Kvale, 2007). Materialet handskas på ett säkert sätt genom att materialet låses in när det inte bearbetades. Information lämnas både skriftligt och muntligt om att deltagarna är anonyma i resultatet då citat presenteras som siffror. Informanterna får muntlig information om att Viktoria Carlegren, sjuksköterska och handledare för informanterna på Childrens Hospital Minneapolis, ska hjälpa till att transkribera materialet och att läsa igenom intervjuerna.
Nyttjandekravet innebär att det material som samlas in genom intervjuerna endast får användas till forskning. (Vetenskapsrådet, 2002). Denna information ges både skriftligt och muntligt till informanterna. Materialet kommer att förstöras när studien är godkänd.
Materialet är på engelska och översatts därför på ett noggrant sätt med hjälp av ordböcker och intervjuarnas engelskkunskaper. Analys av intervjuerna utförs så objektivt som möjligt för att informanternas upplevelser och erfarenheter inom ämnet ska komma fram i resultatet.
Resultat
Intervjuarna skapade två huvudkategorier; Sjuksköterskors användande av lek som
kontaktskapande aktivitet, samt Lek som underlättade specifika situationer. Två subkategorier formades; Sjuksköterskors användande av lek i förberedandet av sjuka barn i vården och Sjuksköterskors användande av lek i avledning av sjuka barn.
Sjuksköterskors användande av lek som kontaktskapande aktivitet
I första mötet med de sjuka barnen, använde sig sjuksköterskorna av leksaker eller kittlade barnen för att barnen skulle känna sig avslappnade och trygga innan själva undersökningen började. Innan undersökning eller behandling påbörjades pratade sjuksköterskorna med barnen och förklarade vad som skulle ske och hur det skulle gå till, samt frågade om barnen ville vara delaktiga. Genom att låta barnen välja vilken ordning en undersökning skulle genomföras i gjorde det barnen mindre rädda för sjuksköterskorna och en lugn röst gjorde barnen tryggare inför situationen. Ofta lekte sjuksköterskorna med barnen med hjälp av de instrument som skulle användas vid undersökningen eller behandlingen.
8
” I like to play using touch so they are used to the touch assessment. I pretend to listen to their knee or you know, there laugh; that’s not where my heart is, or if I have to look in their eyes I let them play with it, I kind of flash in their eyes just to play, then I actually have to look in their eyes they less nervous, so I usually tend to play with the thing I gonna do” Intervju 3
Kommunikationen var en central del i mötet och sjuksköterskorna kommunicerade på barnens nivå utifrån utveckling och ålder för att fånga barnens tillit i relationen. Kommunikationen användes även genom att sjuksköterskorna närmade sig barnen på ett lekfullt sätt genom att de gjorde grimaser, sjöng och använde beröring för att skapa en relation.
En aspekt av kommunikationen var att sjuksköterskor kom ner på barnets nivå fysiskt sett, genom att de satte sig på huk bredvid sängen så att barnen inte behövde se upp mot
sjuksköterskorna eftersom det kunde vara skrämmande. Sjuksköterskor skulle sträva efter att vara glada i rösten och använde barnvänligt språk med enkla ord efter barnens
utvecklingsnivå och inte medicinskt språk när de samtalade med barnen. ”Get down to their level and talk with them and use small words, so dont use medical talk, use happy kid words, like a blood pressure is a big hug, not a blood pressure, they dont know that” Intervju 2
Sjuksköterskor borde vara tydligare i sitt sätt när de kommunicerade och de förklarade mer för äldre barnen om vad som skulle hända. För de yngre barnen berättade inte
sjuksköterskorna om vad som skulle ske för än det var dags, förklaringen bestod av enklare ord så att barnen inte behövde oroa sig i onödan. Kommunikationen till bäbisarna skedde oftast genom att bäbisspråk användes. Sjuksköterskorna borde inte ge småbarn valmöjligheter rörande vården men de äldre barn kunde göra vissa val om hur det skulle gå till.
”I will baby talk to the babies, am, toddlers, you can’t give toddlers choices; you can’t say this or this, because you just tell them to do it, or they will never do it. Grade school ages kids you kind of let them have some choices about how you do things” Intervju 5
De äldre barnen pratade mer med sjuksköterskorna och berättade hur de mådde, de var inte lika rädda för främlingar som småbarnen. När kommunikationen var på barnens nivå kände de sig mindre osäkra inför de nya situationerna som uppstod på sjukhuset.”If they are school age they are more chitty chatty and they will let me know how they are feeling. They are a little bit more okay with strangers and talking. So you kind of talk to their level, you know so they are not so intimidated” Intrevju 8
Lek som underlättade specifika situationer
Sjuksköterskors användande av lek berodde främst på hur pass sjuka barnen var. Leken anpassades efter barnens åldrar och hur pass aktiva de var. Om barnen var sängliggande försökte sjuksköterskorna aktivera barnen genom att de tillät barnen göra så mycket som de förmådde, som att låta barnen måla bilder med mera. Lek var ett bra och hälsosamt sätt att normalisera tillvaron för barnen på sjukhuset.
”More active like an asthma child who has been getting nebs who has a lot of energy then trying to do things around the room, get them a little scooter or a ball, again depending on how sick they are. And, ah, with babies getting them mobiles or things to chew on.” Intervju 4
Sjuksköterskors användande av leksaker berodde främst på barnens ålder. Ibland fick barnen ta med leksaken hem från sjukhuset som använts i ett specifikt vårdtillfälle. Vilken eller vad för leksak sjuksköterskorna valde som redskap var beroende av vad barnen hade för intresse
9
och vad de tyckte om att leka med. Men alla barn var inte intresserade av att leka med leksaker. ”If they´re not responding to you, you cant keep pushing it and trying to play with them. You just have to get what you need to get done.” Intervju 5
Det var bra att ta hjälp av leken som redskap när barnen inte ville eller kunde komma upp från sängen. Sjuksköterskorna kunde locka barnen med att komma upp och se på exempelvis fiskar om det fanns ett akvarium på avdelningen, eller kunde sjuksköterskorna leka
kurragömma med dem. Det fanns också ett lekrum dit barnen kunde gå för att lockas upp från sängen och ut från patientrummet.
”I think its more like well any time kids are bored, you use play as a tool like the one child I needed her to get up and walk, so that’s why I did hiding her stuff around her room game because she got up to get a walk, and all the different station and she wasnt thinking about walking at the time. So that was helpful.” Intervju 2
När sjuksköterskor lekte med barnen kunde de se barnens utvecklingsmönster och hur barnen mådde, för om de haft det traumatiskt så visade det sig oftast genom lek. ”Sometimes when the kid is having kind of a tough time they kind of regress, they would play with toys they would normally not play with like a year ago and stuff, so it kind of gives you an indication how well they are dealing with their stress of hospitalization.” Intervju 8. Sjuksköterskorna kunde få information om barnens rörelsemönster, beteende, hur pass orienterade barnen var i tid och rum, samt deras verbala förmåga. Leken kunde hjälpa barnen till förbättring genom ökad styrka, lungkapacitet, rörelseförmåga och koordination.
”If you need a kid to take deep breaths like if they having respiratory stuff and you need them to cough, you have them to blow bubbles cause then they need to take deep breaths to blow the bubbles, am or you do like a straw game or something, so you kind of have to manipulate how you do stuff.” Intervju 2
Ibland användes leken som belöning efter exempelvis medicinering av ett barn.
Sjuksköterskorna delade ut klistermärken eller kort med bilder efter ett blodprov tagits. Leken användes spontant i mötet med barnen oftast med hjälp av deras favoritleksaker, figurer och intressen. Om sjuksköterskor anpassade leken så var det vanligt att en god kontakt skapades med barnen. ”I think just sort of that would just minimize your role of an authority person and to be more an companion.” Intervju 7
Sjuksköterskors användande av lek i förberedandet av sjuka barn i vården
När barnen inte förstod vad som skulle ske i olika vårdsituationer användes leken som redskap. Leken var nästan alltid lämpligt vid alla undersökningar och behandlingar av barn, då lek ansågs som ett naturligt tankesätt för barnen. Ibland användes barnens gosedjur eller docka som redskap, då sattes bandage på dessa om barnen själva hade bandage, eller så lyssnade sjuksköterskorna på gosedjurens hjärtljud innan de lyssnade på barnens hjärtljud.
Alla sjuksköterskor i studien ansåg att lek i stort sett alltid var lämpligt i vård av barn. Vissa ansåg också att det aldrig var olämpligt med lek i vård av sjuka barn.”For the majority of time our play, I find, is very appropirate. There´s really is´nt an inappropirate time for us at the hospital at all” Intervju 8. Andra sjuksköterskor ansåg att lek var olämpligt om barnen var allvarligt sjuka, vid en akutsituation, krissituation eller om barnen precis opererats. ”If the kids have a crisis it seems like its probably not the time to play with them.” Intervju 7
10
Ofta förbereddes barnen genom att sjuksköterskor demonstrerade på barnens nalle eller docka vad som skulle ske, de låtsades ge nallen eller dockan medicin. Likadant om barnen
genomgick en undersökning kunde de visa på barnens leksaker genom att de lyssnade med stetoskopet, satte syrgasmask eller ett identitetsband på nallen eller dockan. ”using play to show them what might be happening, using a doll or stuffed animal again if they have something that they are close too. Sometimes with little kids we put like if they have oxygen on we put oxygen on their animal or a mask on them or name band on them like they have on them.” Intervju 4. Ibland använde sig sjuksköterskorna av föräldrarna och visade på dessa hur vissa undersökningar skulle gå till. Sjuksköterskorna kunde också få hjälp av ”Childlife” (en avdelning med sjukvårdspersonal som var utbildade inom lekterapi för barn) för att få tips och inspiration när det gällde lekar som de kunde använda sig av i olika vårdsituationer med barn.
Om barnen var ängsliga inför undersökningen eller behandlingen kunde lek användas för att hjälpa barnen att bli mindre ängsliga och därför skulle sjuksköterskorna gå lugnt tillväga så att en god relation mellan sjuksköterskor och barnen skapades. Om barnen var lugnare blev det en bättre undersökning och om de kände sig tryggare med sjuksköterskorna var det enklare att få veta hur barnen mådde och kände sig. Ofta litade barnen på sjuksköterskorna mer om de pratade och informerade föräldrarna först om vad som skulle ske. Barnen informerades där efter i andra hand, detta fungerade bra om barnen kände sig trygga med sina föräldrar och föräldrarna kände sig trygga med sjuksköterskorna.
”The best way to get a good assessment is if they are calm, if you can here their heartsounds and their lungsounds, um, so if you can play with them typically they are going to open up to you, they are going to respond better to you, they´re not gonna be afraid of you.” Intervju 6
Sjuksköterskors användande av lek i avledning av sjuka barn i vården
I en undersökning var barnen oftast fokuserade på vad som skulle hända med dem och då kunde lek användas för att få barnen att fokusera på annat. Ofta ville barnen inte ta sin medicin och då underlättades det om medicinen togs på ett lekfullt sätt.
”I have done with kids if they don’t want to take the medicine from a syringe, we will put it in a medication cup and pretend its tea” Intervju 8
Om leken var på barnens utvecklingsnivå och om det var något barnen tyckte om var det enklare att avleda barnen och därför var det bra om sjuksköterskorna tog reda på barnens intressen. Sjuksköterskorna kunde använda sig av leksaker som fanns hos barnen i sängen och vissa sjuksköterskorna hade någon form av halsband med en leksak på, vilket spädbarnen uppskattade att leka med. De äldre barnen ville gärna hjälpa till vid undersökningen genom att hålla i instrumenten eller själva vara delaktiga genom att lyssna på exempelvis hjärtat efter undersökningen. Klistermärken som barnen tyckte om användes som avledning i
vårdsituationer. Arbetskläder med mönster på, som barnen gillade kunde också användas som avledning, då kunde barnen titta på de olika figurerna på kläderna medans en undersökning genomfördes. Ibland spelade det dock ingen roll hur mycket avledning som användes för inget hjälpte. Därför undersöktes en del barn när de sov för att sjuksköterskorna skulle kunna lyssna på barnens hjärta och lungor.
“I always on my stethoscope I have a little toy and, so I show the kids, so that when I listen to them they can play and touch it and move it around, otherwise I grab a toy and then I distract them with the toy when I listen to their back” Intrevju 2
11
Leken kunde även användas för att avleda barnen från att må dåligt, för om sjuksköterskorna lekte med barnen så kunde barnen för en stund glömma hur de mådde. Många barn gillade att spela tv-spel vilket användes som avledning genom att de bad barnen fortsätta spela medans sjuksköterskorna lyssnade på hjärta och lungor.
”You try to use play to try to distract them from things you might be doing or to help them not feel so sick” Intervju 4
En del barn var rädda för sjuksköterskorna och blev därmed stressade i vårdsituationer vilket ledde till att de blev ledsna och började skrika. I en sådan situation försökte sjuksköterskorna att lugna barnen genom att leka med dem, prata om någon film de tittade på och ta hjälp av föräldrarna för att veta vad barnen tyckte om och inte tyckte om att göra. Förövrigt kunde leken användas för att få tiden att gå fortare om tillexempel familjen var tvungna åka hem och barnen blev lämnade kvar.
”there was a little 18 month old I needed her to get her, um, Blood Pressure and she was screaming and kicking her legs, I would distract her to calm down, I ´d play peek-a-boo with her and it really helped” Intervju 1
Leken som redskap i vård av sjuka barn användes på olika sätt beroende vilken ålder barnen hade, vad de uppsökte sjukvård för och utifrån barnens behov. Att tänka på vid behandling av barnen var deras säkerhet, att de var psykiskt stabila, att deras oro motverkades samt att en trygg vårdsituation skapades. Leken användes i stort sett i alla möten, undersökningar och behandlingar av de sjuka barnen. Bland annat när sjuksköterskorna förberedde barnen inför kommande skeenden, som redskap i behandling/undersökning, som kommunikation och avledning.
Diskussion
Resultatet visade att intresset och användandet av leken som redskap bland sjuksköterskor var stort. Sjuksköterskorna i intervjustudien använde leken som redskap i mötet med barnen, i kommunikationen, i avledning, som förberedelser inför och under behandlingar samt vid undersökningar. Syftet ansågs besvarat då resultatet motsvarar studiens syfte.
Metoddiskussion
För att få svar på syftet valdes kvalitativ metod för att fånga sjuksköterskornas upplevelser inom ämnet. Observationer hade också kunnat ge svar på syftet men hade inte varit
genomförbart ur etisk synpunkt eftersom universitetet inte godkände studier på patientgrupper och det bedömdes svårt att observera sjuksköterskorna utan att observera patienter som i detta fall var sjuka barn, barn ansågs även som en utsatt grupp i samhället. Dahlberg et al. (2003) beskrev att sjuksköterskors och patienters relation var ett gemensamt möte där båda var delaktiga.
Både män och kvinnor skulle tillfrågas att delta i studien, dock kunde inga män tillfrågas att delta i studien. Det arbetade endast två män på avdelningen som intervjuarna befann sig på och det fanns inget tillfälle att fråga dem om deltagande i studien på grund av begränsad studietid. Det kunde vara så att resultatet hade blivit annorlunda till viss del, om männens erfarenhet av lek som redskap i vård av sjuka barn hade framkommit men det skulle ändå ha svarat på studiens syfte. De åtta kvinnliga sjuksköterskor som deltog i studien hade dock
12
minst två års erfarenhet och flera av dem hade längre erfarenhet inom barnsjukvård vilket ledde till att studiens syfte ändå besvarades.
Snöbollvarianten användes vilket innebar att en person gav förslag på personer som kunde delta i studien (Forsberg & Wengström, 2008). Denna metod hade både fördelar och nackdelar, det var ett enkelt sätt för intervjuarna att låta en annan person ge förslag på informanter men det skulle kunna leda till att en viss grupp människor som tyckte på ett liknande sätt deltog i studien. Intervjuarna fann både likheter och skillnader i de olika intervjuerna vilket ändå visade på viss mångfald bland informanternas erfarenheter och åsikter.
Frågorna till intervjustudien arbetades fram för att ge svar på syftet, relevanta frågor togs fram genom att forskning studerades och studiebesök genomfördes på Childrens Hospital
Minneapolis. Första intervjun som gjordes var en testintervju för att se om frågorna besvarade syftet, vilket frågorna gjorde. Intervjufrågorna var strukturerade, detta för att informanterna skulle uppfatta frågorna på ett liknande sätt eftersom frågorna som ställdes besvarade syftet på studien. Studiens trovärdighet stärktes i och med det systematiska tillvägagångssättet för att få fram relevanta intervjufrågor. Enligt Forsberg och Wengström (2008) innebar
strukturerade intervjufrågor att de ställdes så att informanterna uppfattade frågorna på ett liknande sätt. Enligt Kvale (1997) ansågs en intervju av god kvalitet till fortsatt god kvalitet på analysen och resultatet. Enligt Kvale (1987b) i Dahlberg (1997) kunde studiens
trovärdighet granskas genom att kontrollera om metoden till att få fram resultatet hade gett svar på studiens syfte.
Båda intervjuarna var delaktiga vid samtliga intervjuer för att inte gå miste om något i intervjuerna då de var på engelska och för att stötta varandra då ingen av intervjuarna var vana vid situationen. Sjuksköterskorna fick själva bestämma när och var intervjuerna skulle genomföras. En av intervjuerna gjordes ej avskilt utan ute på avdelningen vilket kunde varit stressande för denna sjuksköterska då det ledde till mindre utförliga svar på intervjufrågorna än de informanter som intervjuades avskilt. Intervjuerna spelades in på band för att få med all information från informanterna och sedan kunde de transkriberas ordagrant vilket ledde till ett pålitligt material att arbeta med. Alla intervjuer kontrollästes av sjuksköterskan som
handledde intervjuarna på Childrens Hospital Minneapolis, för rättstavning och kontroll av det engelska språkets regler eftersom detta inte var intervjuarnas förstaspråk. Två av
intervjuerna transkriberades med hjälp av denna sjuksköterska, detta för att inte transkribera inkorrekt, då informanterna i dessa intervjuer talade fort och med slanguttryck. Allt detta för att göra materialet till resultatet så pålitligt som möjligt. Enligt Kvale (1997) var det svårt att avgöra en intervjus giltighet. Att transkribera en text handlade om att skriva ned ett talspråk till ett skriftspråk med regler om hur en mening skrivs och därför blir den transkriberade texten till viss del en tolkning av det inspelade materialet. Att transkribera ordagrant även med pauser och upprepningar var nödvändigt för att kunna analysera.
De transkriberade intervjuerna analyserades enskilt av intervjuarna fram till kodningen, detta för att se om intervjuerna uppfattades av båda på liknande sätt och vad som skiljde åt, det som skiljdes åt diskuterades för att se om det var väsentligt till syftet. Tillsammans analyserade intervjuarna fram kategorier till resultatet. Att analysera intervjuerna noggrant, genom först att läsa dem ett flertal gånger för att få en helhetsbild och sedan genom att använda manifest innehållsanalys gav det god förståelse för innehållet i intervjuerna. För att få texterna så korrekt tolkade som möjligt strävade intervjuarna efter att analysera intervjuerna objektivt och fann både likheter och skillnader i resultatet. Enligt Graneheim och Lundman (2004) menades
13
manifest innehållsanalys att det uppenbara i texterna tolkades. Den manifesta analysen innebar att kategorier skapades istället för teman.
Manifest innehållsanalys valdes för att intervjuarnas åsikter om ämnet skulle komma fram eftersom när intervjuerna transkriberades skedde en viss del av tolkning på grund av ett talspråk skrevs ned till skriftspråk. Engelska citat valdes att publiceras i resultatet för att visa hur sjuksköterskorna uttryckte sig i intervjuerna och hur materialet tolkades från engelska till svenska. Intervjuerna och texterna var på engelska och översättningen till svenska gjordes utifrån intervjuarnas engelskkunskaper och med hjälp av ordböcker skapades en så korrekt översättning som möjligt. Enligt Kvale (1997) var citat från intervjuerna ett sätt att lägga fram resultatet på, citaten visade även samspelen i intervjuerna samt hur materialet hade
analyserats.
Resultatdiskussion
I studien visade det sig att sjuksköterskor nästintill alltid använder leken som redskap i vård av sjuka barn. Sjuksköterskorna ger en mängd olika förslag och idéer när de använder och kan använda sig av leken. Intervjuerna gav likande svar från alla sjuksköterskor som intervjuades och det var bara enstaka tillfällen olika svar uppgavs.
I första mötet med de sjuka barnen beskriver sjuksköterskor att de använder leksaker för att få barnen att känna sig mer avslappnade och trygga innan själva undersökningen påbörjas.
Sjuksköterskorna använder sig av en lugn röst och förklarar för barnen hur undersökningen ska gå till, de frågar också om barnen vill vara delaktiga. Enligt Wiklund (2003) ger leken en känsla av delaktighet. I studien används lek som kontaktskapande aktivitet för att skapa en god vårdrelation mellan sjuksköterskorna och barnen. När en god vårdrelation har skapats upplever sig barnen ofta tryggare och får ökad tillit, detta gör att barnen öppnar sig för sjuksköterskorna och en bättre undersökning kan genomföras. Tingberg (2003) menar att ett mål alla sjuksköterskor bör uppnå är att barnen ska känna tillit och trygghet.
När sjuksköterskor på avdelningen pratar med barnen går de ner (rent fysiskt) på knä för att hamna på samma nivå som barnen, och på så vis skapa ögonkontakt. Samtidigt upplevs inte sjuksköterskorna lika skrämmande för barnen när båda parterna befinner sig på samma nivå, vilket även Tingberg (2003) styrker. Sjuksköterskorna i studien använder sig av en positiv ton i rösten, samt språket de använder är ett barnspråk som lätt kan förstås. Enligt Brandy (2009) önskade barnen att sjuksköterskorna ska ha en glädjande ton i rösten. Eide och Eide (2006) menar att kommunikation är det främsta medlet för att skapa förståelse för patienten eller upptäcka problem. Detta för att sjuksköterskorna ska kunna hjälpa sin patient och ge bra omsorg och stöd, samt stimulera till utveckling på bästa sätt. Tingberg (2003) skriver att kommunikation är det främsta medlet till att övervinna lidande. I studien framkom det att lek är ett sätt för barnen att kommunicera. Barnen kan uppleva lidande av sjukdom och att hamna på sjukhus, men med hjälp av kunskap om hur sjuksköterskor kan använda lek för att
kommunicera, kan barnens lidande lindras. I vård av ängsliga barn bör lek användas för att skapa en god relation. Barn som rädda för sjuksköterskor blir stressade och ledsna vilket kan öka lidande, detta kan sjuksköterskorna lindra genom att vara lugna i bemötandet och använda leksaker. Om kommunikation sker på barnens nivå känner de sig mindre osäkra i den nya situationen på sjukhuset. När föräldrar måste åka hem och lämnar kvar barnen kan lek användas för att få tiden att gå fortare och för att få barnen på andra tankar.
Mindre barn kan avledas med hjälp av exempelvis ett halsband med en leksak på, medans äldre barn avleds då de själva får vara delaktiga i sin vård, genom att bland annat lyssna på
14
deras eller sjuksköterskors hjärtljud. Ibland använder sjuksköterskor sig av föräldrarna för att visa hur undersökningar ska gå till. Edwinson Månsson (2004) menar att barn som är äldre tycker det är roligt med undervisning och information där de själva är involverade. När det gäller småbarn (upp till 3 år) ska den viktigaste informationen innan en undersökning framföras till föräldrarna, medans småbarnen får endast en lättförstålig och övergripande information om vad som skall hända. De intervjuade sjuksköterskorna menar att i vård av små barn är det bättre att vara lite mindre specifik med förklaringen om vad som kommer att ske.
Äldre barn kan däremot få en tydligare förklaring.
Lek kan användas som avledning för att barn ska glömma hur de mår fysiskt och psykiskt, vilket kan öka deras välbefinnande. I studien användes leken som redskap i specifika situationer exempelvis när barnen inte ville eller kunde komma upp från sängen. Barnen lockas att komma upp och se på exempelvis fiskar om det fanns ett akvarium på avdelningen.
Att leka kurragömma med barnen eller ta med dem till ett lekrum var också strategier som användes. Detta för att förbättra barnens hälsoprocesser och öka deras välbefinnande. Alla barnen vill dock inte leka och sjuksköterskorna i studien la vikt vid att detta skulle
respekteras. Enligt Edwinson Månsson (2008) ska leken vara rolig för barnen, barnen ska själva bestämma leken och den bör vara spontan och frivillig. Pelander och Leino-Kilpi (2004) beskriver att barnen på sjukhus önskar levande djur exempelvis fiskar. I intervjuerna beskriver sjuksköterskorna hur de använder sig av färgglada kläder med olika figurer på, för att fånga barnens uppmärksamhet så att de inte fokuserar på själva undersökningen vilket styrks i Pelander och Leino-Kilpi (2004). Pelander och Leino-Kilpi (2004) beskriver även hur viktigt det är för barnen att sjuksköterskorna upplevs som snälla personer som gärna leker med dem. Barnen vill gärna att sjuksköterskor ska vara roliga och berätta roliga historier för dem. Sjuksköterskorna i studien anpassar sin lek efter barnens intresse och strävar efter att vara lekfulla genom att kittla barnen, göra grimaser och sjunga, för att öka barnens
välbefinnande. Brandy (2009) beskriver att barnen önskar beröm när de får en spruta av vårdpersonalen. I intervjustudien används lek som belöning efter bland annat medicinering.
Sjuksköterskorna delar också ut klistermärken och kort till barnen efter att blodprov tagits så att barnen känner sig duktiga.
Lek kan också hjälpa till att normalisera tillvaron för barnen. Sjuksköterskorna i studien använder sig av föräldrarna för att ta reda på vad barnen tycker om och inte tycker om att leka med, för att få en inblick i barnens normala tillvaro. En förståelse för barnens livsvärld kan på så sätt uppenbaras för sjusköterskorna.
SLUTSATSER
Lek används i de flesta situationer i kontext med vård av sjuka barn vilket innebär att det finns ett flertal aspekter att ta hänsyn till där anpassning av lek efter barnens ålder och intresse är bland det viktigaste. Detta kan hjälpa sjuksköterskor att skapa en god vårdrelation med barnen. Studien ger kunskap om hur sjuksköterskor kan använda lek vid vård av sjuka barn men sjuksköterskor behöver utbildas i hur leken kan användas på bästa sätt som redskap i olika situationer för att bemöta sjuka barn. Det finns således behov av mer forskning angående allmänsjuksköterskans användning av leken som redskap i vård av sjuka barn, då allmänsjuksköterskan kan påträffa barn i olika vårdsituationer dagligen. Forskning som tidigare gjorts har framför allt berört lekterapi och därför bör det forskas mer kring
allmänsjuksköterskornas användning av lek i mötet. Studien styrker att det är betydelsefullt för allmänsjuksköterskor att använda leken som redskap i vård av sjuka barn då detta är nyckeln till kommunikation med barn.
15
REFERENSER
Brady, M. (2009). Hospitalized children´s views of the good nurse. Nursing Ethics, 16(5).
544-560.
Carlson, K.L., Broome, M. & Vessey J.A. (2000). Using distraction to reduce reported pain, fear, and behavioral distress in children and adolescents: A multisite study. JSPN. 5(2). April- June.
Dahlberg, K. (1997). Kvalitativa metoder för vårdvetare. Lund: Studentlitteratur.
Dahlberg, K., Segesten, K., Nyström, M., Suserud, B-O., Fagerberg, I. (2003). Att förstå vårdvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
Edwinsson Månsson, M., Enskär, K. (2008) Barn behöver veta. (red.). I: Edwinsson Månsson, M., Enskär, K. Pediatrisk vård och specifik omvårdnad. Lund: Studentlitteratur.
Edwinson Månsson, M., (2004).Beredd på behandling. (red.). I: Bischofberger, E., Dahlquist, G., Tingberg, B. & Ygge, B-M. Barnet i vården. (sid. 137-144). Stockholm: Liber.
Eide, T. & Eide, H. (2006). Kommunikation i praktiken. Malmö: Liber.
Enskär, K. (2008) Barn och familjer på sjukhus. (red.). I: Edwinsson Månsson, M., Enskär, K.
Pediatrisk vård och specifik omvårdnad. Lund: Studentlitteratur.
Forsberg, C. & Wengström, Y. (2008). Att göra systematiska litteraturstudier. Stockholm:
Natur & Kultur.
Förenta nationernas barnkonvention. Hämtad den 6 oktober 2010 från http://www.unicef.se/assets/barnkonventionen-i-korthet_523b790.pdf
Jahren Kristoffersen, N., Nortvedt, F. & Skaug, E-A. (red.) (2005). Grundläggande omvårdnad. Del 1. Stockholm: Liber.
Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: studentlitteratur.
Lawes, C., Sawyer, L., Amos, S., Kandiah, M., Pearce, L. & Symons, J. (2008). Impact of an eduacation programme for staff working with children undergoing painful procedures.
Pediatric nursing. March 20 (2). 33-37.
Li, H.C.W. & Lopez, V. (2008) Effectiveness and appropriateness of therapeutic play
intervention in preparing children for surgery: A randomized controlled trial study. JSPN. 13 (2). April.
Mark – Nielsen, F. (2008). Varför är leken viktig. (red.). I: Ljungström, C. & Olsson, E.
Lekterapeutens roll i sjukhusvärlden (sid. 11-13). Kristianstad
Patel, R. & Davidson, B. (2003) Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.
16
Pelander, T. & Leino – Kilpi, H. (2004). Quality in pediatric nursing care: Children´s expectations. Issues in comprehensive pediatric nursing, 27:139-151.
Steinar, K. (1997) Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Tingberg, B. (2004). Barn på sjukhus. (red.). I: Bischofberger, E., Dahlquist, G., Edwinson Månsson, M., Tingberg, B. & Ygge, B-M. Barnet i vården. (sid. 33-54). Stockholm: Liber.
Vessey, J.A., Carlson, K.L. & McGill, J. (1994). Use of distraction with children during an acute pain experience. Nursing Research. 43 (6). 369-372
Vetenskapsrådet, (2002). Vetenskapsrådet Tryck: Elanders Gotab. Hämtad den 7 oktober 2010 från:
http://www.vr.se/download/18.7f7bb63a11eb5b697f3800012802/forskningsetiska_principer_t f_2002.pdf
Wiklund, L. (2003). Vårdvetenskap i klinisk praxis. Stockholm: Natur och kultur.
Östlundh, L. (2006). Informationssökning. I: Friberg, F. (red) Dags för uppsats. Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. Författarna och studentlitteratur.
Bilaga 1
Information for participants in the interview study
We are two students, Sanna Arvidsson and Amanda Sjögren, who study nursing program at the Linnéuniversity in Sweden. We are planning to, under supervision of Registered Nurse Eva Noren-Winsell, write a paper with the aim to describing how the nurse uses the play as a tool in the care of sick children.
To go through with our study we have chosen to interview nurses who have at least two years of professional experience.
Our idea is to have individual interviews that will take no more than 15 minutes. These interviews will be recorded, printed verbatim and then analyzed.
As an informant, you have the right to:
determine time of interview can stop the interview at any time keep your anonymity
study our material
The information you provide will be stored with the authors' property in a safe manner, and locked up when the author does not carry the material. Only we, as writers, and our supervisor will have access to some of the material during the process.
We look forward to your participation in our study.
With friendly greetings
Sanna Arvidsson and Amanda Sjögren Växjö 2010
For questions, contact us by email; sarij08@student.lnu.se, asjuc07@student.lnu.se
Signature Printed name
Place and date
Bilaga 2.
Letter to the manager at Children's Hospitals & Clinics of MN
Soon we come to you at Children's Hospital and we look forward to meeting you and find out about how you work.
The objective with our study we are doing on your children's hospitals is about how the nurse uses the play as a tool in the care of sick children, and the communication between the nurse and the children.
We will be doing interviews with the hospital nurses at Children's Hospital (which has been active in the profession for at least two years). We will have around five interview questions and these questions will take 15-20 minutes max. Our plan is to observe approximately 5-8 nurses on 7th floor, during 5-8 evning shifts between October 19, 2010 and November 3, 2010. Our liaison will be Viktoria Carlegren.
We now wish for an approval from you, to go through with our study.
Signature Printed name
Place and date
With friendly greetings
Sanna Arvidsson and Amanda Sjögren Växjö 2010 – Sweden
Bilaga 3.
Intervjufrågor
1. What is important to consider when you as a nurse treat a sick child?
1b. Describe how you as a nurse communicate with a sick child?
1c. Tell us about how you use play in your interaction with children?
- In what circumstances is play appropirate/inappropirate?
- Describe a typical situation when you use play?
2. How do you use play as a distraction in an assessment?
2b. Can you give one exemple when you prepare a child for your assessment?
3. Are there other situations where you, as a nurse use play as a tool and can you describe how?
Bilaga 4.
Interview guide
Background Questions Sex:
Male Female
Age: _________
Finished nursing school since: _____________
Number of active years in the care: ________________
Where do you work now and in what position:
