Kandidatexamensarbete
KTH – Skolan för Industriell Teknik och Management Energiteknik EGI-2018
TRITA-ITM-EX 2018:414 SE-100 44 STOCKHOLM
Allergenfria inomhusmiljöer
- En studie kring interventioner för minskad allergenexponering hos pälsdjursallergiker
Sofia Blomström
Jenny Hedblom
-2-
Kandidatexamensarbete EGI-2018 TRITA-ITM-EX 2018:414
Allergenfria inomhusmiljöer
Sofia Blomström Jenny Hedblom
Approved Examiner
Per Lundqvist
Supervisor
Jonas Anund Vogel
Commissioner
Institutionen för energiteknik, KTH
Contact person
Peter Hagström
-3- Sammanfattning
Över en miljon svenskar uppskattas leva med någon form av pälsdjursallergi och långvarig exponering av allergener kan leda till allvarlig astma på grund av att det utvecklas en inflammation i lungorna. Trots detta har varannan barnfamilj husdjur och många väljer att leva med husdjur trots pälsdjursallergi på grund av den sociala aspekten. Pälsdjursallergi definieras som överkänslighet mot allergener, som består av de proteiner som orsakar en patologisk immunreaktion och leder till allergiska symtom som kliande ögon, snuva och i många fall även astma.
Denna rapport syftar till att ta fram en rekommendation om den eller de mest effektiva interventionen/-erna för att skapa en förhöjd levnadsstandard för de som lever med pälsdjursallergi. Ändamålet för informationen från detta arbete är att stå till grund för en studie som kommer att genomföras av KTH Live-In Lab där pälsdjursallergiska hund- och kattägare skall rekryteras som försökspersoner för att bo i de innovationslägenheter som nyligen byggts på KTH Campus. Studien förväntas visa om en förändrad ventilationsstrategi kan minska allergennivåerna och även de allergiska symtomen hos de boende.
En litteraturstudie inom ämnet har genomförts genom att söka information från den forskning som utförts på området samt de artiklar som publicerats angående pälsdjursallergier och de metoder som testats för att minska allergenexponering. Utöver detta har även data hämtats från en enkät som skickats ut till Svenska Kennelklubbens medlemmar i samband med en undersökning som gjorts på uppdrag av Medi-Tec Research & Development i samarbete med Karolinska Institutet. Enkätens syfte är att få mer kunskap om, och i så fall hur, pälsdjursallergi kan undvikas.
En sammanställning av de resultat som erhållits från enkätsvaren ger att det vanligaste tillvägagångssättet för att minska mängden allergener i bostaden enligt de tillfrågade i enkäten är att våttorka inomhusmiljön och att tvätta djuret regelbundet. Medicinering med antihistamin och kortison är den mest förekommande behandlingsmetoden mot allergisymtomen. En stor del av de svarande uppger även att det hjälper att släppa in mycket inomhusluft men att detta också är problematiskt under pollensäsong. Litteraturstudien indikerar på att de mest verkningsfulla interventionerna för att minska förekomsten av allergener är att installera en jonisator och/eller en luftrenare baserad på HEPA-filter. Andra metoder som visat sig vara effektiva är dammsugning med HEPA-filter samt att ej låta djuret vistas i sovrummet.
-4- Abstract
Approximately a million Swedish inhabitants is expected to live with some kind of fur-related allergy and it is commonly known that exposure of allergens can lead to severe asthma due to the inflammation that develops in the lungs. Despite this fact, every second family with children owns a pet and many people choose to keep their pets even though someone in the family might have allergies due to the strong relationship between the owner and the pet. Fur allergy is an oversensitivity reaction to allergens. Allergens are defined as the protein that causes pathological immunological reactions and can lead to allergic symtoms as a snotty nose, itching and tearing eyes and not uncommonly asthma.
This thesis aims to result in a recommendation regarding what the most effective intervention is to create an improved way of life for people with fur allergy. The essay aims to provide information for the upcoming study in collaboration with KTH Live in Lab during the fall of 2018, whereas cat- and dog owners with allergic asthma will be recruited to live in the recently built testbeds at the campus at KTH. This study is expected to show if different ventilation strategies could decrease the level of allergic symtoms among the tenants.
The literature study for this thesis began with compilation of previous studies as well as articles regarding the subject of fur-allergies and methods to decrease the level of allergens in indoor environments. Apart from this, data was also collected from a survey that was sent to 150.000 members of the Swedish Kennel Club. The purpose of this survey was to receive knowledge if, and in that case how, fur allergy among the masses can be avoided.
A short summary of the results that were obtained from the survey indicates that the most common approach to reducing the amount of allergens in the residence according to the
respondents is to swab the indoor environment and to shower the pet regularly. Medication with antihistamine and cortisone is the most common treatment method against allergy symptoms. A large number of respondents also state that it helps to let in outdoor air, although it is
problematic during pollen season and therefore not efficient during this period. The literature study indicates that the most effective measures to reduce the occurence of allergens are to install an ioniser and/or an air purifier based on HEPA-filters. Other methods that prove to be efficient are vacuuming with HEPA-filters and not allowing the animal to stay in the bedroom.
-5- Innehållsförteckning
1 INTRODUKTION ... 8
1.1 VARFÖR FÅR VI ALLERGISKA REAKTIONER? ... 8
1.2 INTRODUKTION AV TESTBÄDDAR ... 9
2 PROBLEMFORMULERING OCH MÅL ... 10
2.1 FRÅGESTÄLLNING ... 10
2.2 SYFTE OCH MÅL ... 10
2.3 BEGRÄNSNINGAR ... 10
3 METOD ... 11
3.1 LITTERATURSTUDIE ... 11
3.2 INTERVJU ... 11
3.3 ENKÄTSTUDIE ... 11
3.3.1 Test av enkäten innan den skickades ut ... 12
3.3.2 Procedur och deltagare ... 12
3.3.3 Innehåll ... 12
3.3.4 Dataanalys ... 12
3.3.5 Etisk analys ... 12
4 RESULTAT ... 13
4.1 RESULTAT FRÅN LITTERATURSTUDIE ... 13
4.1.1 Mätning och uppsamling av partiklar ... 13
4.1.2 Medicinering ... 13
4.1.3 Filterbaserad luftrenare ... 14
4.1.4 Jonisator ... 15
4.1.5 Ytterligare interventioner ... 16
4.1.6 Hur minskas risken för sensibilisering? ... 17
4.1.7 Konceptet allergifria raser ... 18
4.2 RESULTAT FRÅN ENKÄTSTUDIE ... 19
5 DISKUSSION ... 24
5.1 ENKÄTEN ... 24
5.2 MEDICINERING ... 25
5.3 LUFTRENARE ... 25
6 SLUTSATSER OCH FRAMTIDA ARBETE ... 27
6.1 VIDARE ARBETE ... 27
7 REFERENSER ... 29
-6- Tabeller
Tabell 1 (s.17) Medel-IgE vid husdjursexponering Tabell 2 (s.18) Allergenexponering i hemmet Tabell 3 (s.18) Partiklarnas storlek angivet i µm
-7- Nomenklatur
Can f1 Concentrations of dog
dBA A-vägd decibel
Fel d1 Concentrations of cat
HEPA High Efficiency Particulate Air
IgE Immunoglobulin E
kWh Kilowattimme
m2 Kvadratmeter
SKK Svenska Kennelklubben
µm mikrometer
W Watt
IU/ml ’’International unit’’ per milliliter
-8- 1 Introduktion
Mycket forskning har visat att det finns samband mellan långvarig exponering av pälsdjursallergener i inomhusmiljöer och utveckling av astma. Flertalet studier har även gjort mätningar på koncentrationen av pälsdjursallergen i dammprover från möbler och olika platser i hemmiljöer och offentliga miljöer men väldigt få studier har fokuserat på mätningen av luftburna allergener (Parvaneh et. al., 2000).
Sverige har mer än en miljon pälsdjursallergiker och antalet ökar i rask takt. Cirka 20 % av befolkningen har någon form av pälsdjursallergi och 50 % av alla astmatiker reagerar på pälsdjur.
Varannan barnfamilj har husdjur och många väljer att leva med pälsdjur trots allergi. Detta leder ofta till att allergiker utvecklar en kronisk astma efter lång tids vistelse i en miljö med pälsdjur då det kan utvecklas en inflammation i lungorna (Allergiguiden.com, 2016).
Pälsdjursallergi innebär en överkänslighet mot allergener. Guro Gafvelin, forskare inom immunologi på Karolinska Institutet, förklarar allergener som “proteiner som finns på/i ämnen vi utsätts för i vår omgivning, t.ex. pollen eller partiklar (epitel/mjäll/hår) från pälsdjur. De protein som orsakar en felaktig (patologisk) immunreaktion hos vissa människor, vilken leder till allergiska symtom - i fallet pälsdjur i form av rinnande näsa och kliande ögon, och ganska ofta astma - definieras som allergen” (Gafvelin, 2018).
Under de senaste 2-3 årtiondena har stora framsteg gjorts för att förstå betydelsen av hur exponering av allergener kan påverka människans andningsfunktion. Bland annat har epidemiologiska studier bekräftat att individer som är sensibiliserade mot inomhusallergener normalt sett har en mer allvarlig astmafenotyp samt att exponering av dessa allergener ökar risken för att utveckla astma (Sharon K, 2018).
1.1 Varför får vi allergiska reaktioner?
Immunoglobulin E (IgE) är allergiantikroppar med förmågan att känna igen och binda sig till ett specifikt ämne. IgE-förmedlad allergi uppstår således kort efter exponering för ett allergiframkallande ämne, bland andra protein från pälsdjur (Astma- och Allergiförbundet, 2018).
Immunsystemets jobb är att hitta främmande ämnen, som virus och bakterier, och bli av med dem. Normalt skyddar denna reaktion oss från farliga sjukdomar men människor med pälsdjursallergier har överkänsliga immunsystem och kan därför reagera på ofarliga proteiner i husdjurets urin, saliv eller mjäll. De symtom som detta resulterar i är en allergisk reaktion. De ämnen som orsakar allergiska reaktioner är alltså de som kallas allergener, och det är mot dessa som IgE-antikropparna reagerar (Asthma and allergy Foundation of America, 2018). Symtomen för pälsdjursallergi är vanligtvis rinnsnuva, nästäppa, rinnande och kliande ögon, eksem och andningssvårigheter (Allergiguiden.com, 2016).
Om man kan mäta specifika IgE-antikroppar i blodet men individen i fråga inte har några symtom vid exponering av allergenet i fråga så kallas det för IgE-sensibilisering (Nilsson, 2018).
Sensibilisering leder sedan ofta till allergisk astma (Cancer- och allergifonden, 2018).
-9- 1.2 Introduktion av testbäddar
I takt med en ökande befolkningsmängd så ökar även behovet av bostäder, och hundratusentals nya bostäder kommer behöva produceras inom de kommande åren. Samtidigt har det under senaste år allt mer frekvent diskuterats växthuseffekt och hur resurser ska användas mer sparsamt. Teknologin i stort utvecklas kontinuerligt och vi ställer allt högre krav på tunna iPads, trådlösa hörlurar och längre batteritider (Institutionen för Systemteknik, 2018). Samtidigt så byggs det nya bostäder som inte alls är anpassade till de framtida miljökrav som bör ställas på dem (KTH Live-In Lab, 2018).
Byggsektorn är en decentraliserad bransch där otydliga incitament sprids mellan byggherrar, och där strukturella hinder leder till stopp i innovationsprocessen. KTH Live in Lab utvecklades med syftet att testa ny teknik och nya smarta lösningar i bostäder för att öka innovationstakten i bygg- och boendesektorn. Projektet går ut på att se hur olika typer av geometrier samverkar med tekniker och användare. Under perioder kommer olika hyresgäster att bo i husen, samtidigt som det kommer finnas möjlighet att genomföra tester och plocka ut mätdata för bland annat se hur boendemiljön påverkar hälsa och energiförbrukning. Målet med KTH Live In Lab är således att förkorta ledtiden mellan konkurrenskraftiga, hållbara miljötekniska lösningar och byggsektorn (KTH Live-In Lab, 2018).
Ett projekt som planerar att starta i Augusti 2018 har som syfte att mäta allergennivåer i luften och koppla dessa resultat till allergiska besvär. Detta ska göras genom att rekrytera pälsdjursallergiska hund- och kattägare till bostäderna. Dessa är alltså en grupp individer som trots sina besvär har valt att skaffa eller behålla sina pälsdjur. I studien ska det genomföras tester med två olika luftrenare. Den ena luftrenaren filtrerar luftburna cirkulerande partiklar och den andra är en jonisator. Jonisatorn genererar negativ laddning till partiklar i luften och drar dem till en positivt laddad yta. Syftet med detta är att sedan kunna mäta halten av partiklar i luften genom att analysera ytan där partiklarna samlas upp.
I studien kommer testbäddens fyra lägenheter byggas så att olika typer av ventilationsstrategier kan testas löpande utan någon vetskap hos de boende. På så sätt ska studien visa om en förändrad ventilationsstrategi kan minska allegennivåerna i boendemiljön och förändra allergikers välbefinnande. Vidare ur ett långsiktigt perspektiv kan studien förändra byggsektorn så att nybyggnation såväl som renovering av äldre bostäder sker i enlighet med det behov som finns och de lösningar som eventuellt visat sig vara fördelaktiga för pälsdjursallergiker (KTH Live-In Lab, 2018).
-10- 2 Problemformulering och mål
I och med att det finns ett starkt samband mellan långvarig exponering av pälsdjursallergener och utveckling av kronisk astma finns ett stort behov av att hitta en hållbar lösning på hur pälsdjursägare kan minska mängden allergener i bostaden. För att finna denna lösning bör man först kartlägga ett beteendemönster och utefter det avgöra vilken intervention som bäst kan lämpa sig för daglig användning i bostäder. Kartläggandet fokuserar främst på vad allergiska individer med pälsdjur redan gör för att minska allergenmängden i sina bostäder samt vad de gör för att avhjälpa eventuella symptom.
2.1 Frågeställning
Vilka är de vanligaste tillvägagångssätten för att minska mängden allergener i inomhusmiljöer?
Vad görs idag för att avhjälpa symtom hos pälsdjursallergiker som trots allergin väljer att leva med pälsdjur? Vilken metod är enligt forskning, studier och enkätsvar den mest effektiva för att minska allergener i inomhusmiljö?
2.2 Syfte och mål
Syftet med denna rapport är undersöka människors beteende gällande att leva med pälsdjur och samtidigt ha någon form av pälsdjursallergi, för att sedan jämföra detta med vad forskning och utförda studier säger. Detta skall sedan resultera i en eller flera rekommendationer om lämpliga interventioner för att minska mängden allergener i bostaden.
2.3 Begränsningar
Arbetet har begränsats till inomhusmiljöer i bostäder, och därmed görs ingen jämförelse med ventilationssystem i miljöer som har krav på en viss ventilationsstandard, exempelvis arbetsplatser eller offentliga utrymmen. Begränsningarna innefattar också allergener kopplade endast till vanligt förekommande pälsdjur i hemmet, främst katt och hund men även marsvin, kanin etc.
Geografiskt har arbetet begränsats till Sverige. Eftersom rapporten syftar till att ge en rekommendation av intervention för att kunna leva med sitt pälsdjur trots allergi har begränsningen gjorts att alternativet att avlägsna husdjuret permanent förbises (Fejes et. Al., 2014).
-11- 3 Metod
Processen inleddes med en omfattande informationssökning som lade grunden till arbetet.
Utöver denna sökning analyserades data från en enkätstudie som genomfördes av Mistat under våren 2018 där beteendemönster kartlades kring vilka interventioner som är vanligast hos pälsdjursallergiker.
3.1 Litteraturstudie
Studien består huvudsakligen av en litteraturstudie baserad på tidigare forskningsmaterial, artiklar och undersökningar inom området allergener och pälsdjursallergi, samt tillvägagångssätt för att minska förekomsten av allergener och allergiska besvär. De databaser som har använts för att söka upp vetenskaplig information är KTHB Primo, PubMed, ScienceDirect samt Google Scholar, från vilka relevanta källor hämtats. Utöver detta har även enklare, kompletterande information hämtats från olika webbsidor.
3.2 Intervju
För att få mer information om luftreningsmetoder och testpersoners erfarenheter av luftrenare har en samtalsintervju gjorts med LifeAir’s marknadschef Ebba Liljeholm. Via henne har även underlag erhållits där ett antal testpersoner fått svara på hur de upplever sina besvär före och efter användning av luftrenare från LifeAir. Under den personliga intervjun som genomfördes användes så kallad ostrukturerad intervjuteknik, där frågeområdet bör vara känt och respondenten guidar. Följdfrågor ställdes utan styrning (Sallnäs, 2007).
3.3 Enkätstudie
Vidare kommer en enkätstudie genomförd av Mistat att bidra till att besvara vår frågeställning.
Mistat är ett undersökningsföretag som beskriver sig själva som:
‘’Företaget – som grundades 1989 – har lång och bred erfarenhet av undersökningar. Vi kan de allra flesta undersöknings-situationerna och har hjälpt företag inom i stort sett alla branscher.’’
‘’Vi har full kontroll över undersökningsprocessen; från kundens identifierade problemområde, behov och önskemål till metodutveckling, frågekonstruktion, insamling av data, registrering och bearbetning av erhållen information. Därefter sker analysarbete och framtagande av rapport innehållande undersökningens uppdragsbeskrivning, genomförande, resultat, slutsatser och eventuellt åtgärdsförslag.’’ (Mistat, hämtad 2018- 03-29)
Enkäten är beställd av Svenska Kennelklubben (SKK) och har använts i detta arbete som fakta för hur hushåll med pälsdjur hanterar eventuella allergi- och astmaproblem. Utifrån svaren från denna enkät i kombination med litteraturstudien kring luftrenare och ventilationssystem dras en slutsats kring om den vetenskapliga forskningen inom området praktiseras i gemena hushåll.
-12-
3.3.1 Test av enkäten innan den skickades ut
Enkäten har ej formellt testats via en speciell urvalsgrupp. Däremot har enkäten faktagranskats av institutionen för immunologi på Karolinska Institutet före utskick.
3.3.2 Procedur och deltagare
Enkäten skickades ut till Svenska Kennelklubbens samtliga medlemmar, totalt över 150.000 email-adresser och fick in en svarsfrekvens på 10%, motsvarande 13768 svar, varav 2717 män respektive 11051 kvinnor. Enkäten var webbaserad och innehöll 38 antal kryssfrågor varav vissa även hade ett fält där deltagarna kunde fylla i övriga kommentarer. Enkäten var redan färdigkonstruerad med undantag för en fråga som lades till vid påbörjandet av detta arbete. När deltagarna skickade in gav de sitt samtycke till att deltaga i studien. Ingen påminnelse skickades ut efter första utskicket.
3.3.3 Innehåll
De tre enkätfrågor som är aktuella för detta projekt lyder enligt följande:
1. Hur upplever ni att ventilationen i den lokal eller bostad där allergikern(a) vistas påverkar allergisymtomen?
2. Vad gör du/ni för att avhjälpa allergin?
3. Hur bra hjälper dina/era respektive åtgärder mot allergin?
3.3.4 Dataanalys
Enkätsvaren samlades in av Mistat. Vidare bearbetning gjordes av dem i Easyreasearch och slutsammanställningen samt diagrammen gjordes i Microsoft Excel version 2015.
3.3.5 Etisk analys
Studien var frivillig och vid returnering av svar förblev deltagarna anonyma. Det fanns inga frågeställningar i enkäten som ställde känsliga eller kränkande frågor. Enkäten skickades ut till samtliga medlemmar, som tidigare nämnt. Risken finns dock att enkäten inte nått fram till 100%
av medlemmarna på grund av gamla mailadresser, att mailet hamnat i skräpkorgen och eventuella tekniska problem.
-13- 4 Resultat
Här presenteras det resultat som litteraturstudien och enkäten givit angående vilka metoder som finns tillgängliga för att dels samla upp och mäta allergener men framförallt vad som kan göras för att minska förekomsten av allergenerna och besvären de leder till. Här inkluderas även resultat gällande möjligheten att minska risken för sensibilisering. De metoder som under arbetets gång uppskattas som de mest förekommande alternativt de mest studerade metoderna presenteras mer ingående.
4.1 Resultat från litteraturstudie
Nedan presenteras en sammanställning av resultatet från informationssökningen.
4.1.1 Mätning och uppsamling av partiklar
Mätning av allergenerna kan ske på olika sätt. Luftburna allergener kan mätas med hjälp av fasta pumpar eller med personburen luftprovtagare. De fasta pumparna har visat sig vara högmälda och de tar ofta upp stor plats och luftprovtagaren är opraktisk att bära på sig. Ett alternativ till dessa är att samla upp allergenerna med en jonisator, som genom att ladda partiklarna i luften negativt och sedan attrahera dessa till en positivt laddad uppsamlingsplatta, samlar in allergenerna och dammpartiklarna. Dessa är nästan helt tysta och är lätta att hantera (Parvaneh et. al, 2000).
För att minska förekomsten och/eller exponeringen av allergener samt för att minska eller lindra de allergiska symtomen från pälsdjursallergi finns flera tillvägagångssätt, där jonisatorn är en av dem.
Enligt en studie som gjorts av Parvaneh et al. (2000), där en jonisator jämförts med två olika pumpar (en med högt luftflöde och en med lågt) i olika tester, visade det sig att alla tre lyckades samla upp allergener men jonisatorn och pumpen med högre luftflöde var effektivast. Jonisatorn lyckades även samla in partiklar med ett större omfång storleksmässigt, då den kan samla in även de mindre partiklarna (<0.5 µm). Jonisering kan även orsaka förändringar i proteinstrukturen hos allergener så att de bryts ned, vilket kan minska deras förmåga att orsaka en allergisk reaktion (Goodman, 2006).
4.1.2 Medicinering
Vid lättare allergibesvär är antihistamintabletter effektivt då det lindrar besvär som rinnsnuva och nysningar snabbt. Däremot bromsar antihistaminet inte själva inflammationen i slemhinnorna.
För att dämpa inflammationen är det därför vanligt att även ta någon form av kortison i kombination med antihistaminet, till exempel antihistamintabletter och kortisonnäspray eller en nässpray som innehåller både kortison och antihistamin. Antihistamintabletterna fungerar så att de blockerar effekten av det histamin som aktiverar slemproducerande körtlar i bland annat näsan. Hos en allergisk person överreagerar immunförsvaret på allergenet och speciella mastceller släpper då ut dessa histaminer som aktiverar de negativa symtomen. (Astma- och allergilinjen, 2018)
-14-
Ofta verkar antihistamintabletterna fort, vanligtvis inom en timme. Vid symtom med nästäppa så är kortisonnässpray även ett alternativ på behandling (Astma- och allergilinjen, 2018). Kortison har till skillnad från antihistamin en lång verkningstid men med denna kombination av läkemedlen kan de bådas positiva effekter åstadkommas samtidigt. Antihistaminer har få biverkningar men tabletterna kan ibland orsaka dåsighet, trötthet och huvudvärk. Antihistamin i nässprays- eller ögondroppsform kan också irritera slemhinnorna. Kortisonet bör tas regelbundet för att få bäst effekt och vid svårare allergibesvär kan även kortison i tablettform skrivas ut.
Eftersom detta påverkar hela kroppen bör den främst tas lokalt i form av nässpray istället för i tablettform (Astma- och allergilinjen, 2018).
Forskningen om att ta fram ett vaccin mot pälsdjursallergi pågår för fullt på Karolinska Institutet i Solna. Den nya tekniken på forskningsområdet inom immunmedicin kallas intralymfatisk immunterapi och flera studier visar på att metoden är effektiv redan efter ett fåtal injektioner. Det är dock svårt att få finansiering för detta vaccin då läkemedelsföretagen visat sig helt ointresserade av att bota djurallergiker (Allergenius, 2015). Docent och forskare vid Karolinska institutet Hans Grönlund, vars forskargrupp tagit fram ett vaccin mot hundallergen, uttalade sig efter att ha träffat en representant från ett stort läkemedelsföretag: “Han förklarade för mig att ‘vi tjänar hundra miljarder i ren vinst på allergidämpande medicin, att ta fram ett botemedel vore därför oklokt’. Läkemedelsindustrin är helt enkelt inte intresserade av sådana här preparat.”
(Hundsport Special, 2/2015).
Medicinering mot allergibesvär innebär i längden stora kostnader för individen då kontinuerligt intag av allergitabletter i snitt kostar tusentals kronor per år och per person (Allergimedicin.se, 2018).
4.1.3 Filterbaserad luftrenare
Filterbaserade luftrenare använder så kallad mekanisk rening för att rena luften i rummet. Luften drivs med hjälp av fläktar genom något typ av filter och prestandan på luftrenaren beror framförallt av styrkan på fläkten, typ av filter och hur stor fläkten är. Dessa luftrenare använder ofta kolfilter eller HEPA-filter och dessa bör bytas med jämna mellanrum (Luftrenare.se, 2018).
HEPA-filter, eller High Efficiency Particulate Air filter, är ursprungligen avsedda för att rengöra zoner till de standarder som krävs för till exempel läkemedelstillverkning, men de används även som skyddsfilter (DinAir, 2018). Många HEPA-filter går att rengöra genom blötläggning och det går på så vis att återanvända det. Dock tappar HEPA-filtren sin förmåga att effektivt fånga upp partiklar efter en tid och det behöver då bytas ut. Filter som inte går att tvätta bör bytas ut 1-4 gånger per år beroende på hur ofta luftrenaren används (Electrolux, 2018). En luftrenare som använder HEPA-filter fångar upp partiklar av storleken 0.1 µm och större (LifeAir, 2018). Vilka typer av partiklar detta innefattar kan ses i Tabell 3.
Ljudnivån för de vanligaste filterbaserade luftrenarna är mellan ca 30 dBA (A-vägd decibel) på lägsta effekt till 65 dBA på maximal effekt. På lägsta effekt klarar luftrenarna i genomsnitt av att rena ett rum med storleken 15 m2 och på högsta effekt klarar de att rena i genomsnitt 55 m2 (Testfakta.se, 2017). Den ljudnivå som Astma-och Allergiförbundet (2018) angivit som acceptabel högsta ljudnivå för filterbaserade luftrenare är 30 dBA och att en ljudnivå över detta kan upplevas som direkt störande i en i övrigt tyst miljö, till exempel om luftrenaren står i sovrummet. De ställer även krav på att filterbyte bör göras vid maximalt 10% avvikelse från likvärdigt luftflöde
-15-
med ett nytt filter och att detta bör tas med i kalkyleringen om driftskostnad för luftrenaren.
Filterbaserade HEPA-luftrenare på full effekt använder ca 60-175W per timme (LifeAir, 2018).
Denna elförbrukning resulterar i en kostnad på mellan 139-409 kronor per år om luftrenaren används i snitt 8 timmar per dygn. Detta är beräknat på elpriset 0.8kr/kWh (2018-05-08) (Infoom, 2018). Kostnad för underhåll, det vill säga byte av HEPA-filter, beror på modell och kapacitet men uppskattas till mellan 400-4000 kr/år (LifeAir, 2018).
En sammanställning av nio olika studier som undersökt hur enbart luftrenare bland annat kan förändra livsmiljön för astmatiker visar att luftrening minskar astmabesvär och reducerar halten av allergener i luften. En annan studie indikerar att livskvalitén förbättras vid användning men att luftrening inte har någon effekt på astmakontroll (Brian F et al, 2018). Effekter på astmakontroll upplevdes dock när samma luftrenare (utrustad med HEPA-filter) kombinerades med dammsugning med HEPA-filter (Gold, 2017).
4.1.4 Jonisator
Syftet med en jonisator är att rena luften från även de allra minsta och skadligaste partiklarna i hemmet. Jonisatorn placeras någonstans i rummet och kopplas in via ett eluttag. Den genererar billiontals elektroner i sekunden som skapar negativt laddade joner, även kallade anjoner genom att partiklar i luften blir negativt laddade då en eller flera elektroner fästs vid dem. Dessa partiklar kan bestå av exempelvis virus, pollen, avgaser, mögel eller allergener. Den positivt laddade komponenten som sitter synligt placerad på jonisatorn fungerar som en stor magnet som drar till sig de negativt laddade partiklarna. På det sättet elimineras skadliga partiklar som finns i inomhusluften. Denna del som fångat in partiklar tvättas sedan under rinnande vatten regelbundet eller torkas med en fuktig trasa (LifeAir, 2018).
En jonisator kan ha stor påverkan på människors välbefinnande i sammanhanget allergi. Ett urval testpersoner från en enklare studie som gjorts av företaget LifeAir visade att att alla involverade upplevde minskade allergisymtom då de implementerade en jonisator i sina hem (Liljeholm, 2017).
Jonisatorer kan rena luften från partiklar ända ner till 0.007 µm, vilket innebär att den samlar upp ett större omfång på storleksskalor av partiklar. Ljudnivån för jonisatorer är överlag väldigt låg då de inte har några fläktar, vilket är det som kan skapa oljud hos filterbaserade luftrenare. Det som kan höras hos vissa jonisatorer är möjligtvis generatorn som driver luftrenaren, därför kan det vara bra att undersöka vilken typ av generator luftrenaren har (N-ion.com, 2018).
Många jonisatorer skapar ozon som biprodukt. Ozon är en oxidant och ett riskabelt ämne som kan orsaka andningssvårigheter och skada lungorna. Även om den ozon som avges från en luftrenare är ekvivalent med vad en kopiator eller bildskärm avger, kan dessa små mängder orsaka besvär och vara farliga för hälsan (Swedish Research, 2007).
En jonisator bör inte ersätta bostadens ventilationssystem utan fungera som ett komplement.
Ebba Liljeholm på LifeAir beskriver deras produkt enligt följande: “Vår luftrenare förutsätter en normal ventilation med luftbyten så det är inget man kan utesluta. Mobila luftrenare skall inte ersätta befintlig ventilation utan komplettera. Problemet är ju ofta att den ’vanliga’ ventilationen inte räcker till.”.
Elförbrukningen uppskattas till 5 W/timme och resulterar i en kostnad på cirka 15 kronor per år om jonisatorn används i snitt 8 timmar per dygn (LifeAir, 2018). Detta är beräknat på elpriset
-16-
0.8kr/kWh (2018-05-08) (Infoom, 2018). Kostnad för underhåll av en jonisator uppskattas till 0 kr/år (LifeAir, 2018).
4.1.5 Ytterligare interventioner
Eftersom närmare en tredjedel till hälften av tiden hemma spenderas i sovrummet kan en stor del av allergenexponeringen undvikas genom att sovrumsdörren hålls stängd och rummet rengörs noggrant. Djurallergener fastnar lätt i textiler, så det kan underlätta att ta bort djurets favoritmöbler, heltäckningsmattor samt tvätta mattor (Brian F. Et. Al., 2018), gardiner och andra textiler ofta (AAFA, 2015).
4.1.5.1 Dammsugning med HEPA-filter
Från resultatet av åtta studier visade majoriteten att livskvalitén förbättrades vid regelbunden dammsugning med HEPA-filter. En annan effekt var reducerad allergennivå i luften samt minskade astmasymtom (för barn under 12 år) vid åtgärden dammsugning med HEPA-filter (Brian F et al, 2018).
4.1.5.2 Avlägsning av husdjur
En studie visade oförändrad effekt gällande allergennivå i luft, astmasymtom och förbättrad livskvalité vid borttagning av husdjur i hemmet. (Matsui E.C, 2017). Däremot framkom det i en annan studie en tydlig förändring i vilken utsträckning medicinering används med respektive utan närvaro av husdjur. I studien framkom att ingen i gruppen som hade avlägsnat sina husdjur från hemmet längre använde sig av inhaleringsmedicin (kortikosteroider) jämfört med 9/10 i gruppen som valde att behålla sina husdjur (Sharon K, 2017).
American Academy of Allergy and Immunology drar slutsatsen att det främsta botemedlet för att minska allergisymtom till följd av pälsdjur långsiktigt är att avlägsna husdjuren från boendemiljön (Wright, 2014).
4.1.5.3 Undvika att hundar vistas i sovrummet
Om individen är ovillig att göra sig av med sitt pälsdjur, som är den primära åtgärden för att minska astmabesvär, så är en annan effektiv åtgärd att inte låta hundarna vistas i sovrummet. Således fäster inte partiklarna på inomhusmiljön där vi sover, och tack vare detta blir minskas allergenexponeringen nattetid då vi sover (Wright, 2014).
4.1.5.4 Tvätta hundarna
Att tvätta hundarna kan resultera i en reducering av allergennivåer i inomhusmiljön. Det framkom dock att hundarna måste tvättas minst två gånger i veckan för att resultatet ska hålla i sig (Wright, 2014).
-17-
4.1.6 Hur minskas risken för sensibilisering?
Om man redan under första levnadsåret utsätts för pälsdjursallergener så minskar risken för sensibilisering jämfört med om man lever i en pälsdjursfri miljö. Detta identifierades i en studie gjord på en grupp 18-åringar som fick svara på om de vid vuxit upp med inget, ett eller två pälsdjur och om de i dagsläget upplever att de har utvecklat någon typ av sensibilisering.
I studien definierades sensibilisering som att ha minst ett allergen-specifikt IgE-resultat av 0,35 IU/mL eller högre. Resultatet av studien visade att djurexponering under tidig ålder var förknippat med lägre totala IgE-nivåer vid 18-års ålder (Konradsen et al, 2015).
Sensibilisering definieras i tabell 1 som en eller fler allergenspecifika IgE-nivåer på 0.35 UI/mL eller större (Wegienka et Al, 2010).
Då allergenpartiklarna är små (vanligtvis mindre än 10-20 µm) är de ofta luftburna och fastnar därför lätt i hår och på kläder. På det sättet kan de lätt sprida sig till nya omgivningar där inga pälsdjur vistas och passivt överföras till nya föremål. Detekterbara allergenpartiklar finns i 99% av våra hushåll, varav de mest vanligt förekommande är hundallergenet Can f 1 och kattallergenet fel d1, i kemiska termer lipocalin och uteroglobin. Mer än 50% av de allergener som detekterats från pälsdjur är lipocaliner. Dessa allergener återfinns främst i pälsdjurets mjäll, saliv och urin och är tack vare sin stickighet väldigt lätt luftburna och sprider sig således lätt i inomhusmiljöer (Salo et Al, 2017). Studier har visat att allergenerna kan ligga kvar i upp till tre månader oavsett om ett pälsdjur vistas där eller inte. Dock är koncentrationen av partiklar 10-1000 gånger högre i familjehem med husdjur än familjehem som saknar husdjur (Sharon et Al, 2018).
-18-
Tabell 2. Pälsdjur - Allergenexponering i hemmet (Konradsen et. al., 2015).
*, Mätbara nivåer men bidrag till sensibilisering eller symtom är mer oklart. **, Nivå förknippad med sensibilisering och symtom. ***, Nivåer återkommande högre än de som man vet orsakar sensibilisering
Tabell 3. Partiklarnas storlek angivet i µm (Camfil, 2018).
Tabell 3 ovan visar storleken på de olika partiklarna människor exponeras för i inandningsluften.
4.1.7 Konceptet allergifria raser
Allerca är ett exempel på en kennel som påstår sig ha utvecklat en hypoallergenisk kattras via genmutationer som påverkar husdjurets produktion av mjäll, som ofta har en hög nivå av allergener. De menar att de naturligt avlar fram djur som alla bär på en gen som producerar en annan sort av de relevanta proteinerna Fel d 1 och Can d 1. Resultatet blev - enligt företaget - att de ‘’allergifria’’ katterna och hundarnas variant av proteinet inte känns igen som en allergen av människokroppen, och således reagerar inte allergiker på proteinet. Begreppet hypoallergeniska djur stöds dock inte av vetenskapen. (Butt, 2011) En studie som gjordes år 2012 visade istället att halten Can f 1 var högre hos så kallade hypoallergeniska djur, dock bidrog dessa halter inte till större exponering av allergener i miljön. (Vredegoor, 2012).
I en artikel som publicerats angående allergiska besvär mot hundar nämner forskare Guro Gafvelin även att många som inte är allergiska mot hund kan få allergiska reaktioner vid vistelse med hundar på grund av att de bär på många andra allergener, exempelvis pollen, i pälsen. “Det är bra för hundägare att vara observanta på att hunden kan sprida annat än sina egna allergen såsom pollen eller kvalster. Får man allergiska besvär och har hund kan det alltså vara en god idé att tvätta hunden även om man vet att man inte är hundallergisk. Detta gäller särskilt när det är mycket pollen i luften” säger Guro (Allergenius, 2018).
-19- 4.2 Resultat från enkätstudie
Nedan presenteras de resultat som erhållits utifrån svaren från enkäten som skickats ut av Karolinska Institutet, där medlemmar från Svenska Kennelklubben svarat på frågorna om att leva med husdjur och samtidigt ha någon form av pälsdjursallergi.
Fig. 1. Nästan hälften (48%) av de svarande uppger att de inte märker någon skillnad i olika luftmiljöer, följt av att 24%
har svarat att de tycker symtomen lindras av att släppa in utomhusluft.
Kommentarer från fältet med fritext i anslutning till denna fråga har genererat flera varianter av lösningar. Näst intill alla som upplever att det hjälper att släppa in utomhusluft och vädra uppger även att de undviker detta under vår och försommar då de flesta även har besvär med pollen. Här uppger även många att luftrenare av olika slag hjälper påtagligt.
-20-
Fig. 2. De vanligaste åtgärderna är att medicinera, tvätta hunden eller att våttorka i bostaden.
På denna fråga har många kommenterat att de även byter och tvättar sängkläder ofta då de låter hundarna sova i sängen. Många uppger också att hundarna får vistas i sovrummet men drar en gräns vid att ej låta dem sova i sängen.
Tredje enkätfrågan (se Figur 3-10) som är relevant för vår frågeställning presenteras i svar på en skala från 1-5, där 1 representerar att åtgärden inte hjälper alls och 5 representerar att åtgärden hjälper mycket bra.
-21-
-22-
-23-
Figur 3-10 (Mistat, 2018).
Enkäten genererade även ett stort antal övriga metoder för att minska allergiska besvär i kommentarsfälten för de olika frågorna. Dessa inkluderar bland annat att klippa hunden regelbundet, sensibilisering, byte av lakan samt olika förändringar i kost. Många uppger att de inte har några eller mycket små besvär tack vare att de skaffat så kallade “allergivänliga raser”. En del upplever enligt dessa kommentarer att våttorkning, vanlig dammsugning av golv och textiler samt noggrann städning överlag hjälper väldigt bra mot besvären. Några nämner att de tycker att symtomen framträder först när hunden slickar på huden.
-24- 5 Diskussion
En intressant aspekt var att det i litteraturstudien framkom att avlägsnande av husdjur inte förändrade astmasymtom, livskvalité eller allergennivåer i luften. En av orsakerna till detta resultat är att tidsaspekten inte tas med i beaktning. Allergennivåerna minskar långsamt i inomhusmiljöer, och det tar upp till tre månader innan partikelspår från husdjuren försvunnit från hemmamiljön.
Osäkerhet detta resultat är också att det enbart var en enda studie som undersökt strategin att avlägsna pälsdjur. Således är underlaget tunt och resulterar i osäkerheter.
Ett tydligt minskat behov av medicinering framkom dock vid avlägsnandet av husdjur i hemmet.
Trots den överlägset positiva effekten i detta avseende så är strategin att göra sig av med husdjuren inte självklar. Den emotionella faktorn spelar en stor roll då många ser sina husdjur som en familjemedlem och behåller husdjuren trots god kunskap kring vilka negativa effekter exponeringen kring pälsdjur har för deras astmabesvär.
5.1 Enkäten
Enkäten som skickades ut av Svenska Kennelklubben gav en mångsidig bild av hur människor hanterar sina allergibesvär. Trots att många människor anser att deras interventioner minskar de allergiska symtomen så återstår frågan om deras agerande är korrekt ur ett hälso- och miljöperspektiv.
En stor andel personer angav att de bland annat öppnar fönster för att minska sina allergiska besvär. Detta är en temporär lösning som ökar insläppet av kalluft till huset/lägenheten, och därmed belastar husets uppvärmningssystem. Detta ökar energikonsumtionen, vilket är negativt ur både miljö- och ekonomisk synvinkel. Vidare är denna intervention inte hållbar sommartid då många individer då istället upplever ökade allergiska symtom till följd av pollenallergi.
Ett antal individer valde att hantera sin allergi genom att bland annat tvätta lakan och kuddar ofta.
Denna metod är dock inte kliniskt bevisad att ha en positiv effekt enligt vad som har framkommit i denna rapport. Individer som väljer att tackla sin allergi med hjälp av denna intervention bör se till att göra detta med så liten miljöpåverkan som möjligt. Rekommendationen blir således att om denna metod används så bör individen se till att alltid fylla tvättmaskinen samt använda miljövänliga tvättmedel.
Ett stort antal individer säger sig ha skaffat allergifria hundar (även kallade hypoallergeniska), och i och med detta fått minskade allergiska symtom. Konceptet allergifri hund saknar dock vetenskapligt stöd. Trots detta så väljer många kennlar att använda uttrycket. Detta är mycket problematiskt då det ger en felaktig bild till allergiker kring lämpligheten att införskaffa pälsdjur.
Olika anledningar till varför de svarande säger sig uppleva minskade allergibesvär vid införskaffande av de påstådda hypoallergeniska raserna kan istället bero på andra faktorer, såsom att hunden hårar mindre eller att de upplever placeboeffekt. De som upplevt allergiska problem kan även ha införskaffat andra hjälpmedel eller börjat använda sig av någon av tidigare nämnda luftreningsstrategier i samband med införskaffandet av den hypoallergeniska hundrasen och därmed upplever minskade symtom.
-25-
I enkäten som skickades ut till Svenska Kennelklubbens medlemmar är det inte specificerat vilken typ av luftrenare som enkätfrågorna syftar på. Detta kan ge tvivelaktiga resultat huruvida det är jonisatorer eller filterbaserade luftrenare de svarande har utvärderat, då de båda kan klassas som luftrenare. Eftersom det ännu inte är särskilt vanligt i Sverige att äga en jonisator kan det antas att majoriteten av de som svarat på att de använder luftrenare har en filterbaserad sådan.
Informationen från flera av de källor som använts baseras på fler pälsdjur än endast hundar och katter och enkätsvaren från Svenska Kennelklubben riktar sig i allra största utsträckning mot hundägare. Ett antagande som gjorts är att kattägare med allergier har ett liknande beteende och därför kan enkäten förmodas representera båda målgrupper.
Eftersom enkäten skickats ut till alla medlemmar i Svenska Kennelklubben med rubriken “Stor undersökning om allergier” kan en överrepresentation bland de svarande vara de medlemmar som faktiskt har allergier eftersom enkäten därför är mer intressant än för medlemmar som inte är allergiska. Detta kan eventuellt ge missvisande svar på några av enkätfrågorna.
5.2 Medicinering
Enligt enkätstudien så är medicinering det överlägset vanligaste tillvägagångssättet för att lindra allergiska symtom. De svarande har inte specificerat vilken typ av medicinering de använder, men slutsatsen kan dras utifrån fritextsvar från enkäten samt litteraturstudien att det bör röra sig om en kombination av kortison och antihistamin eller något av vardera. Detta är ett effektivt tillvägagångssätt som uppfyller de behov som användarna efterlyser. Medicineringen lindrar dock endast symtomen och hjälper inte till att bota själva allergin. Forskningen för att utveckla och i framtiden kunna lansera botemedel mot allergi går långsamt. Läkemedelsindustrin tjänar stora pengar på de mediciner som reducerar allergiska symtom, och således saknas intresse för att bota allergin i sig.
5.3 Luftrenare
Det finns fortfarande relativt lite information om jonisatorer som luftreningsmetod idag. De flesta artiklarna handlar framförallt om huruvida jonisatorer skapar ozon i luften och hälsoriskerna med detta. Det är trots detta bra att undersöka vilken typ av jonisator som inhandlas så man inte utsätts för onödig ozonexponering. LifeAir har en patenterad teknologi som blockerar ozonutsläppet och är därmed ett säkert alternativ för de som vill minska allergiska besvär och samtidigt bibehålla en hälsosam inandningsluft i inomhusmiljö.
Att använda en filterbaserad luftrenare är i längden kostsamt, då filtret bör bytas ut minst en gång per år. Av ekonomiska skäl eller av ren bekvämlighet och glömska kan det antas att dessa filter i många bostäder inte byts ut så ofta som de borde. Detta leder till att luftrenaren fungerar betydligt sämre eller inte alls. En förutsättning för att dessa filterbaserade luftrenare skall vara ett effektivt verktyg för att minska allergenmängden i bostaden är alltså att den boende investerar i nya filter regelbundet.
Med tanke på att jonisatorer inte kräver något byte av någon komponent, såsom filterbaserade luftrenare kräver regelbundna byten av filter, kan dessa anses vara bättre ut miljösynpunkt - i
-26-
synnerhet i långa loppet. Denna skillnad på de olika typerna av luftrenare gör också att jonisatorn även ur ett ekonomiskt perspektiv blir ett mer fördelaktigt alternativ i och med den filterbaserade luftrenarens driftkostnad.
Eftersom de utvärderingar från testpersoner som erhållits angående en undersökning om upplevd effekt av att installera jonisatorer har tillhandahållits av företaget LifeAir bör resultatet beaktas kritiskt. Det ligger givetvis i företagets intresse att skapa en fördelaktig bild av användandet av jonisatorer och därför kan undersökningen inte ses som helt opartisk.
-27-
6 Slutsatser och framtida arbete
Det vanligaste tillvägagångssättet för att minska mängden allergener i inomhusmiljöer är att våttorka i bostaden, motsvarande 34% av de 13768 svarande i enkäten. 41% av dessa anser att interventionen hjälper bra eller mycket bra mot symtomen. Den näst vanligaste tillvägagångssättet är regelbunden tvätt av hunden/hundarna, motsvarande 37,2% av de svarande. Här anger 37%
att de tycker att det hjälper bra eller mycket bra mot deras symtom.
Den mest frekventa behandlingsmetoden för att avhjälpa symtom hos pälsdjursallergiker som lever med sina husdjur är medicinering, motsvarande 58,2% av 13768 svarande. Denna metod hjälper bra eller mycket bra enligt 61% av de svarande.
Forskning och tidigare gjorda studier anser att medicinering är den främsta metoden för att lindra lättare allergibesvär. Den mest effektiva medicineringen består då av antihistamintabletter och nässpray med kortison, alternativt nässpray med både antihistamin och kortison. Då medicinering är kostsamt och endast behandlar symtomen anses detta inte vara en långsiktigt hållbar lösning, utan bör snarare ses som ett komplement i de fall övriga luftreningsmetoder ej räcker till.
Det är ej rekommenderat för sensibiliserade eller allergiska personer att leva med pälsdjur, då risken är stor för att utveckla astma, och den främsta rekommendationen är således att avlägsna husdjuret från inomhusmiljön. Om individen i fråga trots detta väljer att behålla husdjuret så finns det flera applicerbara metoder för att minska allergener i bostaden:
- Jonisator: En jonisator samlar inte endast upp partiklar, utan kan även orsaka förändringar i proteinstrukturen hos allergener så att de bryts ned och minskar deras förmåga att orsaka en allergisk reaktion. Ett exempel på ett företag som tillverkar jonisatorer är LifeAir.
Deras jonisator har en patenterad teknologi där negativt laddade joner kan skickas ut utan att någon ozon genereras. Jonisatorn anses vara en mycket effektiv metod för att minska förekomsten av allergener i bostaden.
- Filterbaserade luftrenare med HEPA-filter: En filterbaserad luftrenare minskar astmabesvär och reducerar mängden allergener i bostaden. Filtret bör rengöras via blötläggning. Går filtret ej att tvätta bör det bytas ut 1-4 gånger per år beroende på hur ofta luftrenaren används. För optimal funktion och effekter på astmakontroll så bör luftrenaren kombineras med dammsugning med HEPA-filter. Den filterbaserade luftrenaren anses vara en mycket effektiv metod för att minska förekomsten av allergener i bostaden förutsatt att filtret byts ut regelbundet.
Övriga vanliga metoder med bevisad effekt är att regelbundet dammsuga med HEPA-filter, våttorka inomhusmiljön samt att undvika att låta hundarna vistas i sovrummet.
6.1 Vidare arbete
Ett vidare arbete skulle förslagsvis kunna behandla en studie gällande kombinerade luftreningsmetoder då den filterbaserade luftrenaren inte utesluter jonisatorn och vice versa.
Något som skulle vara intressant att studera vidare är hur dessa luftreningsmetoder samverkar alternativt om de genom felaktig placering exempelvis skulle kunna påverka funktionen negativt.
-28-
Ytterligare studier som skulle vara intressanta är hur ventilationen i bostadshus skulle kunna anpassas för att till exempel förbättra luftflödet i respektive bostad och därmed öka effektiviteten hos en luftrenare/jonisator. Undersökningar skulle även kunna göras gällande hur ventilationen och energiförbrukningen påverkas av att de boende öppnar fönstren för att avhjälpa sina besvär med allergier då detta visat sig vara en vanlig intervention hos de tillfrågade i enkätstudien.
-29- 7 Referenser
1. AAFA - Asthma and Allergy Foundation of America (2018)(www.aafa.org) (Hämtad 2018-04-28)
2. Allergenius (2015) Allergivaccination
(http://www.allergenius.se/aktuellt/allergivaccination).
3. Allergenius (2018) Allergiska besvär mot hund kan bero på pollen
(http://www.allergenius.se/aktuellt/allergiska-besvar-mot-hund-kan-bero-pa-pollen).
4. Allergiguiden (2015) Pälsdjursallergi, (http://www.allergiguiden.com/palsdjursallergi/) 5. Allergimedicin.se (2018) Billigaste allergimedicinen?
(https://www.allergimedicin.se/prisjamforelse/)
6. Astma och Allergi Förbundet (2018) Ett nytt ramverk för tolkning av testmetoder för allergiantikroppar (IgE-sensibilisering), (https://astmaoallergiforbundet.se/wp- content/uploads/2017/04/Ramverk_om_allergidiagnostik.pdf).
7. Astma och Allergiförbundet (2018) Kriterier för rekommendation av luftrenare, LRV1 (https://astmaoallergiforbundet.se/wp-content/uploads/2016/10/Kriterier- Luftrenare.pdf).
8. Astma- och allergilinjen (2018) Antihistamin vanligaste vapnet mot allergi
(http://www.astmaochallergilinjen.se/allergi/vad-ar-allergi/histamin-och-antihistamin/) samt http://www.astmaochallergilinjen.se/allergi/behandling-allergi/allergitabletter/.
9. Asthma and Allergy Foundation of America (2018) Pet Allergy: Are you allergic to dogs or cats?
(http://www.aafa.org/page/pet-dog-cat-allergies.aspx).
10. Brian F m.fl. (2018) Effectiveness of indoor allergen reduction in asthma management: A systematic review, Journal of Allergy and Clinical Immunology.
11. Butt, A Rashid, D (2011) Do hypoallergenic cats and dogs exist? Division of Allergy &
Immunology, University of South Florida, and James A. Haley Veterans’ Hospital, Tampa. Florida.
12. Camfil (2018). Filtertester. (https://www.camfil.se/filterteknik/Filterprovning/) 13. Cancer- och allergifonden (2018) Reglering av immunförsvaret mot allergen
(https://cancerochallergifonden.se/forskare/reglering-av-immunsvaret-mot-allergen-nya- strategier-allergibehandling/).
14. Dahlberg, C (2012) Päljsdjursallergi, vad händer då?, Mälardalens högskola.
15. Diane R. Gold (2017) NIAID, NIEHS, NHLBI, and MCAN Workshop Report: The indoor environment and childhood asthma—implications for home environmental intervention in asthma prevention and management. Journal of allergy and clinical immunology. Volume 140, Issue 4. Page 940.
16. DinAir (2018). http://www.dinair.se/works/hepafilter/. (Hämtad 2018-05-07) 17. Electrolux (2018) Så ofta behöver du byta filter (https://www.electroluxhome.se/hem-
hushall/klimat-ac/inspiration/valj-ratt-luftrenare/)
18. Fejes, A Thornberg, R. (2014) Handbok i kvalitativ Analys. Liber.
-30-
19. Goodman, N. (2006) The use of ionizers to destroy allergens: past, present and future research. Int Arch Allergy Immunol, 141, 311–312.
20. Hundsport Special, HSS (2/2015) Allergin borta efter tre vaccinationer - är det möjligt?, Svenska Kennelklubben, SKK.
21. Infoom Elkalkylator (2018), http://www.infoom.se/elkostnad_kwh_watt. (Hämtad 2018- 05-08)
22. Institutionen för systemteknik (2018) (sida 4, https://www.isy.liu.se/intro/isy.pdf), Linköpings Universitet.
23. Konradsen MD, Jon R, Fujisawa MD, T m.fl. (2015) Allergy to furry animals - New insights, diagnostic approaches and challenges. Allergy Clin Immunol. 135, s. 616-625.
24. Kth Live-In Lab (2018) Vision, syfte och mål (https://www.liveinlab.kth.se/om-labbet).
25. LifeAir (2018) LifeAir IonFlow Luftrenare
(https://www.luftrenare.se/documents/LifeAir_IonFlow_Luftrenare_Broschyr.pdf) 26. Liljeholm, E (2017) Upplevelseenkät i samarbete med LifeAir, Stockholm.
27. Luftrenare.se (2018) Skadliga och allergiframkallande partiklar
(https://www.luftrenare.se/i/toppmeny/om-luftrenare/skadliga-och-allergiframkallande- partiklar.html).
28. Lundbäck, B, Jansson, S-A, Arnlind H, Dahlén, M (2007) Okänt hur mycket astma och allergier kostar samhället, Läkartidningen.
(http://www.lakartidningen.se/OldWebArticlePdf/7/7594/LKT0739s2792_2796.pdf).
29. Matsui, E.C, Perzanowski, M. m.fl (2017) Effect of an integrated pest management intervention on asthma symptoms among mouse-sensitized children and adolescents with asthma a randomized clinical trial Journal of the American Medical Association, 317 (10), pp. 1027-1036.)
30. Mistat. (2018) http://mistat.se/om-oss/. (Hämtad 2018-03-29).
31. N-ion.com (2018) How to choose the best ionizer (http://www.n-ion.com/e/how-to-choose- negative-ion-generator.html).
32. Nilsson, C. (2018) Födoämnesallergi hos barn och ungdomar, (http://www.viss.nu/Handlaggning/Vardprogram/Barn-och-
ungdomar/Fodoamnesallergi-hos-barn-och-ungdomar/), Viss, Stockholms Läns Landsting.
33. Parvaneh S, Ahlf E, Elfman L. H. M., van Hage-Hamsten M. (2000) A new method for collecting airborne allergens, Department of Medicine, Unit of Clinical Immunology and allergy, Karolinska Institutet.
34. Sallnäs, E. L. (2007). Beteendevetenskaplig metod, Intervju teknik och analys av intervjudata. Kungliga Tekniska Högskolan, Stockholm.
35. Salo PM. Wilkerson J m.fl. (2017) Bedroom allergen exposures in US households. J Allergy Clin Immunol.
36. Sharon K. Ahluwalia, MDa,b , and Elizabeth C. Matsui, MD, MHS (2018) Indoor
Environmental Interventions for Furry Pet Allergens, Pest Allergens, and Mold: Looking to the Future.
-31-
37. Swedish Research (2007) Luftrenare med jonisator riskabla? (http://vetenskap- forskning.blogspot.se/2007/08/luftrenare-med-jonisator-riskabla.html).
38. Testfakta.se (2017).Luftrenare för medelstora rum.
https://www.testfakta.se/sites/default/files/2017- 10/Grafik_luftrenare_SE%28171004%29.pdf).
39. Vredegoor, D. Willemse, T m.fl. (2012) Can f 1 levels in hair and homes of different dog breeds:
Lack of evidence to describe any dog breed as hypoallergenic. Division of Environmental Epidemiology, Institute for Risk Assessment. Sciences, and the Department of Clinical Sciences of
Companion Animals, Faculty of Veterinary Medicine, Utrecht University and Indoor Biotechnologies, Charlottesville.
40. Wegienka,G, Johnson, C.C m.fl (2010) Indoor Pet Exposure and the outsomes of total IgE and Sensitization at 18 years. J Allergy Clin Immunol.
41. Wright, L. S; Phipatanakul, W. (2014) Environmental remediation in the treatment of Allergy and Asthma: Latest updates. Harvard Medical School, Boston, MA, USA.
Kommentar angående referens till enkätsvar:
På grund av sekretess har vi ej tillåtelse att ge ut källan till enkätsvaren, och hänvisar då istället till Mistat som genomfört enkätstudien. För frågor gällande enkäten hänvisas till Bo Karlstedt (bo.karlstedt@medi-tec.se), VD på Medi-Tec.
