Fördjupning av översiktsplan
KUSTOMRÅDET MELLAN SKIVARPSÅN OCH KOMMUNGRÄNSEN MOT YSTAD Juni 2010
ANTAGANDEHANDLING
Innehåll
BAKGRUND OCH SYFTE 3
SAMMANFATTNING AV FÖRSLAGET 4
PLANDATA 7 Läge och avgränsning
Markanvändning Markägare
PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 8 Gällande planer och restriktioner
Riksintressen Landskapsbildsskydd Biotopskydd Strandskydd Naturreservat Rödlistad art
Ängs- och betesmarksinventering Byggnadsfritt avstånd
Kulturmiljöprogram Fornlämningar
Det historiska landskapet Landskapskaraktärer Bebyggelsemiljö
Kommunikation och trafi k Friluftsliv
Geologi och grundförhållanden
Vattenhöjning Teknisk försörjning
FÖRSLAG 28 Principer för bevarande och utveckling
Bevarande av ett aktivt odlingslandskap och kulturbygd
Utbyggnad/Förtätning
GENOMFÖRANDEASPEKTER 32 MILJÖKONSEKVENSER 33
Sammanfattning av miljökonsekvens
B AKGRUND OCH SYFTE
Inom kustområdet i de sydöstra delarna av Skurups kommun fi nns ett fl ertal motstående intressen. Områ- det berörs av riksintressen för friluftsliv såväl som för kulturmiljö och innehåller delar av landets bördigaste marker. I Mossby och utmed väg 9 fi nns önskemål om förtätningar bland bebyggelsen. Förfrågningar inkommer kontinuerligt till kommunen om avstyck- ningar i det öppna jordbrukslandskapet. För området mellan Mossby och kustområdet pågår diskussion om exploatering.
Syftet med den fördjupade översiktsplanen är att lyfta fram områdets unika värden och med utgångspunkt från dessa föreslå lämplig lokalisering och omfattning för ny bebyggelse. I översiktsplanen studeras områ- det i sin helhet, strukturer och samband synliggörs.
Planen anger riktlinjer för kommande detaljplaner i området och ska även ge stöd vid bygglovprövning.
Den fördjupade översiktsplanen för kustområdet mellan Skivarpsån och Ystads kommungräns är en konkretisering av kommunens översiktsplan. Den fördjupade översiktsplanen har inte rättsverkan, d v s den styr inte förändringar eller bevarande i form av bestämmelser. Den innebär ett åtagande av kommu- nen att den skall fungera som utgångspunkt för fort- satt planarbete i andra former och kan också ligga till grund för prövning av bygglov. Avsikten är samman-
fattningsvis att den ska vara uttryck för kommunens aktuella bedömningar och ställningstaganden.
En fördjupad översiktsplan behandlas på samma sätt som en kommuntäckande översiktsplan med samråd med länsstyrelsen, allmänheten och andra intressen- ter, och därefter, ev bearbetning, utställning och slut- ligen antagande.
I arbetet har följande konsulter medverkat:
FOJAB arkitekter AB, Pia Månsson och Emma Olvenmyr
Från Skurup kommun har följande medverkat:
Robert Werner, stadsarkitekt och Jennie Andersson, planarkitekt
skurup
planområde
SAMMANFATTNING AV FÖRSLAGET
Inom kustområdet i de sydöstra delarna av Skurups kommun fi nns ett fl ertal motstående intressen. Områ- det berörs av riksintressen för friluftsliv såväl som för kulturmiljö och innehåller delar av landets bördigaste marker. I Mossby och utmed väg 9 fi nns önskemål om förtätningar bland bebyggelsen. Förfrågningar inkommer kontinuerligt till kommunen om avstyck- ningar i det öppna jordbrukslandskapet. För området mellan Mossby och kustområdet pågår diskussion om exploatering.
I ett regionalt och till och med i ett nationellt perspek- tiv bör utbyggnad inom det sydskånska backlandska-
Vissa bostadsutbyggnadsfrågor diskuteras men i öv- rigt berör planen dessa frågor mer i form av en diskus- sion om lämpliga sätt att snarare begränsa utbyggna- den av bostäder för att värna landskapskvaliteterna.
Det förslag som är resultat av genomförda studier kan sammanfattas som följer:
Bevarande av ett aktivt odlingslandskap och kul-
•
turbygd.
Utbyggnad av bostadsbebyggelse i begränsad
•
omfattning utmed befi ntlig väg 737 i anslutning till bebyggelsen i Mossbystrand och förtätning inom områden med samlad bebyggelse.
Planens förslag kan sammanfattas på följande karta.
Utredningar
I samband med planarbetet har följande utredningar genomförts:
Arkeologisk utredning steg 1 2008, Mossby-
•
strand. Riksantikvarieämbetet, UV Syd Rapport 2008:31
Miljökonsekvensbeskrivning 2009-12-09
• pet, och framför allt utmed kusten, ske med mycket stor återhållsamhet. Landskapet har höga värden så- väl vad gäller åkermarkens kvalitet som dess land- skapsbild och långa, obrutna historia som kulturbygd med många synbara fornlämningar. Skurup kommuns översiktsplan bekräftar detta och har restriktioner respektive förbud för uppförande av nybebyggelse utmed hela kusten och en bit inåt land. Samtidigt är bebyggelsetrycket högt i en så attraktiv bygd och kommunen får ofta förfrågningar om avstyckningar och förslag till utbyggnad. Det ställer krav på kom- munens bygglovprövning att på ett begripligt sätt re- dovisa grunden till den restriktivitet som är befogad när det gäller ansökningar om bostadsbyggande i om- rådet. Utbyggnad även i liten skala utgör alltid ett hot mot de värden som kännetecknar en miljö av detta slag. Ackumulerade små förändringar utgör till slut en avgörande kvalitativ förändring.
I oktober 2007 beslutade därför kommunen om att en fördjupad översiktsplan ska tas fram för det aktuella området. Syftet med denna fördjupade översiktsplan är att lyfta fram områdets unika värden och med ut- gångspunkt från dessa eventuellt föreslå lämplig lo- kalisering och omfattning för ny bebyggelse.
Det är således inte exploateringsfrågor som är i fokus till skillnad från de fl esta planarbeten av detta slag.
Ny bebyggelse utmed befi ntlig väg
Landskapsbild, kulturmiljö, åkermark - ingen ytterligare bebyggelse
Våtmark naturskyddsområde- ingen ytterligare bebyggelse
Strandskydd, naturreservat- ingen ytterligare bebyggelse söder om väg 9
Möjlighet till förtätning inom befi ntlig bebyggelse i Mossbystrand
N
Skivarpsån
väg 101
väg 9
Mossbystrand Mossby
Västra Nöbbelöv
västra nöbbelöv
abbekåsstrandens naturreservat mossby mosse
(betesmark vall)
skivarpsån bongska
marken golfbana
mossby
kumlagården
mossbylund
mossbystrand kullagården
väg 9 väg 101
N
jordbruksmark bebyggelse naturmark golfbana fruktodling strand väg 9
väg 101
N
PLANDATA
Läge och avgränsning
Planområdet utgör det sydöstra hörnet av Skurups kommun och ligger ca 11 km sydost om Skurups tät- ort. I söder sträcker sig planområdet ner till Östersjön, i öster begränsas det av Ystads kommungräns, i norr går gränsen strax söder om Västra Nöbbelöv och i väster ingår en del av golfbanan och Skivarpsåns ut- lopp. Mitt i planområdet möts de båda riksvägarna väg 9 och väg 101. I höjd med korsningen ligger också Abbekåsstrandens naturreservat.
Planområdet omfattar totalt ca 500 ha.
Markanvändning
Stora delar av marken utnyttjas idag för jordbruk. I området fi nns också en hel del bebyggelse belägen antingen utmed landsvägarna eller, i form av lite större gårdar, likt öar i jordbrukslandskapet. Planom- rådet omfattar även den östra delen av golfbanan. I söder fi nns kustområdet med en sandstrand som ut- nyttjas av bad- och friluftsgäster.
Markägare
All mark inom planområdet ägs av privata markägare.
Vägverket är väghållare för väg 9, väg 101 och väg 737.
Planområde och pågående markanvändning
PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR
Gällande planer och restriktioner Detaljplaner
Planområdet saknar i huvudsak detaljplan. Det fi nns dock gällande plan för golfbanan (Dp Mossby 27:1 m fl , 1988), och för fritidsbebyggelse vid Mossbystrand (Dp Mossby 6:1 m fl , 1963) Sistnämnda detaljplan justerades 1965 med en utökning av naturmark (Dp Mossby 6:4).
Områdesbestämmelser
För kustområdet Abbekås - Mossbystrand fi nns om- rådesbestämmelser, upprättade 1987 i syfte att hitta ett lämpligt läge för en golfbana. Detaljplanen för golfbanan har ersatt delar av bestämmelserna.
Översiktsplan
Den nu gällande översiktsplanen för Skurups kom- mun antogs av kommunfullmäktige 2009-10-26. I översiktsplanen har Mossby och Mossbystrand pekats ut som samlad bebyggelse. Inom de områden som av kommunen utpekats som samlad bebyggelse krävs bygglov för ny-, om- och tillbyggnader. Vid nybygg- nad av bostäder inom sådana områden är det viktigt att anpassning sker till den befi ntliga bebyggelsen i byn.
Översiktsplanen innehåller riktlinjer för ny bebyggel-
Karta från översiktsplanen som visar bebyggelserestrik- tioner. Planområdets utbredning är markerad med svart linje.
se i kommunen. Inom den östra delen av planområdet anges att ingen ny bebyggelse ska uppföras, bl a med anledning av området omfattas av landskapsbild- skydd, riksintresse för kustzonen och strandskydd.
Utblicken mot havet och det öppna landskapet anges vara ett starkt motiv till skyddet.
För den mellersta delen av planområdet anges i över- siktsplanen att kommunen har en mycket restriktiv hållning till ny bebyggelse. Detta motiveras med att området ingår i riskintresse för kulturmiljön men framförallt att området omges av det öppna odlings- landskapet med värdefull landskapsbild från havet och uppåt.
Vid byggnation i den västra delen av planområdet måste hänsyn tas till landskapsbilden och kultur- miljövärden. Den landskapstyp som karaktäriserar södra delen av kommunen, söderslätt, har många kulturhistoriskt värdefulla egenskaper, är unik och saknar motsvarighet i landet. Det öppna landskapet är känsligt för förändringar.
Inom Mossby redovisas en möjlig mindre förtätning.
Planen anger att en eventuell utbyggnad bör ske på den södra sidan om vägen, eftersom det ger en mer sammanhållen bystruktur.
N Riksintresse för kulturmiljön
PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR
Naturvårdsplan
Skurups kommun har gällande naturvårdsplan och miljöskyddsplan, antagna av kommunfullmäktige 1995. Naturvårdsplanen beskriver intressanta och känsliga naturområden samt växt- och djurlivet i kommunen. I planen anges tre skyddsområden inom planområdet. Dessa är nr 33 Bongska marken, nr 34 Abbekåsstrandens naturreservat och nr 35 Mossby mosse, se karta t h. Kommunen har påbörjat arbetet med att ta fram en ny naturvårdsplan.
Riksintressen
Vattenområdet utanför Skurups kust ingår i riksin- tresse för yrkesfi sket såsom fångstområde för torsk, fl atfi sk och ål.
Hela planområdet omfattas av riksintresse för kust- zonen, enligt 4 kap miljöbalken, med hänsyn till dess kultur- och naturvärden. Exploatering och andra in- grepp i miljön får komma till stånd endast om de inte påtagligt skadar dessa värden.
Ett område kring Charlottenlunds slott omfattas av riksintresse för kulturmiljön. I stort sett hela plan- området, förutom den nordvästra delen kring Moss- by, ingår i riksintresset. Syftet med riksintresset är att skydda det fl acka slotts- och kustlandskapet med
Naturvårdsområden enligt kommunens naturvårdsplan
N
1
2 3
4
5
1
Landskapsbildsskydd samt ängs- och betesmarker landskapsbildsskydd
ängs- och betesmarker
hänvisning till nr i text N
strandskydd naturreservat
Strandskydd och naturreservat
PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR
förhistorisk bruknings- och bosättningskontinuitet kring Charlottenlunds slott med av godsförvaltning- en genom århundraden präglat landskap och bebyg- gelse.
Kustområdet mellan Abbekås och Sandhammaren omfattas av riksintresse för friluftslivet. Inom plan- området sträcker sig riksintresset från riksväg 9 och en bit ut i vattnet.
Landskapsbildsskydd
För delar av planområdet fi nns landskapsbildsskydd, med stöd av naturvårdslagens 19§, i syfte att skydda landskapets visuella upplevelsevärden. Naturvårdsla- gen har ersatts av miljöbalken, men bestämmelserna gäller fortfarande så länge Länsstyrelsen inte beslu- tat om något annat. Inom området råder förbud mot plantering av skog, nybyggnad och schaktning.
Biotopskydd
Mindre mark- och vattenområden som utgör livs- miljöer för hotade djur- och växtarter eller som på annat sätt är särskilt skyddsvärda får förklaras som biotopskyddsområden. Generellt biotopskydd inom jordbruksmark gäller, enligt beslut av regeringen, för alléer, källor med omgivande våtmarker, odlingsrö- sen, pilevallar, småvatten och våtmarker, stenmurar
och åkerholmar. Biotopskyddade alléer utgörs av lövträd, i huvudsak vuxna träd, planterade i en en- kel eller dubbel rad som består av minst fem träd i ett öppet landskap eller längs en väg eller det som tidigare utgjort en väg. Inom planområdet fi nns bio- topskyddade alléer utmed väg 9 och väg 101. Det kan fi nnas fl er biotopskyddade alléer inom planområdet.
Området innehåller även fl ertalet mindre våtmarker och åkerholmar. Om biotopskyddade objekt berörs av en förändring ska dispens sökas hos Länsstyrelsen.
Strandskydd
Utmed Östersjön och Skivarpsån råder strandskydd.
Strandskyddsområdet begränsas utmed kusten av riksväg 9. Omkring ån är strandskyddet 100 m på var sida. Syftet med strandskydd är att trygga förutsätt- ningarna för allmänhetens friluftsliv och att bevara goda livsvillkor på land och i vatten för djur- och växtlivet.
Naturreservat
Abbekåsstranden är klassad som naturreservat. Om- rådet omfattar ett ca 4 ha stort markområde och består av en strandäng belägen söder om vägskälet mellan väg 9 och väg 101. Strandängen är av stor betydelse för det rörliga friluftslivet och har en typisk strand- ängsfl ora med bl a backsippor.
Rödlistad art
Ca 400 m söder om Kumlagården fi nns den rödlis- tade kärlväxten sanddådra. I planområdet kan även andra skyddade arter fi nnas.
Ängs- och betesmarksinventering
Flera markområden inom planområdet är upptagna i Jordbruksverkets inventering av ängs-och betesmar- ker, se karta. Nedan följer en kort beskrivning av res- pektive område:
1. Sandig backig betesmark med bronsålders- och järnåldershögar. Spår av stenåldersboplatser.
2. Ohävdad betesmark vid havet.
3. Ohävdat skogsparti med björk, ask, gran, lönn mm.
Stor sandtäkt.
4. Badstrand utan hävd med typisk strandvegetation.
5. Strand utan hävd och med tydlig gödselpåverkan.
Byggnadsfritt avstånd
Byggnader och andra anläggningar eller anordningar som kan inverka menligt på trafi ksäkerheten får inte utan Länsstyrelsens tillstånd uppföras inom det så kallade byggnadsfria avståndet (47§ väglagen). Detta avstånd är generellt 12 meter från vägområdet, men har utmed väg 101 utökats till 30 m. Länsstyrelsens tillstånd krävs dock inte inom detaljplan eller för åt- gärd som kräver bygglov.
Värdefulla kulturmiljöer och kulturmiljöstråk enligt Länsstyrelsens kulturmiljöprogram Abbekås
väg 9 väg 101
Västra Nöbbelöv - Marsvinsholm - Bergsjöholm
Kulturmiljöprogram
I Länsstyrelsens kulturmiljöprogram, som utgör un- derlag för planering i Skåne, omnämns två kulturmil- jöstråk och två kulturmiljöer som berör planområdet.
De båda stråken är de större vägarna; väg 9 och väg 101 medan ett område kring Abbekås och området mellan Västra Nöbbelöv och Bergsjöholm har utpe- kats som särskilt kulturhistoriskt intressanta miljöer.
(se karta på nästa sida) Arkeologi
Inom planområdet fi nns fl era kända fornlämningar.
Flera gravhögar, t ex Kumlahögarna och Bånghög utgör framträdande fasta fornlämningar ovan mark, lokaliserade på höjder med god överblick över omgi- vande mark och vatten. Under mark fi nns rikligt med fornlämningar inom stora delar av området. Tidigare kända lämningar har markerats på kartan på nästa uppslag.
I samband med arbetet med denna översiktsplan har en arkeologisk utredning utförts av Riksnatikva- rieämbetet i syfte att redovisa den kända fornläm- ningssituationen, dels de områden som är känsliga ur fornlämningssynpunkt vid en utbyggnad. Enligt utredningen kan planområdet delas i två delområden;
N söder respektive norr om väg 101.
Området norr om väg 101 kännetecknas av en delvis dramatisk topografi med branta höjdpartier som avlö- ses av fl acka sänkor. Antalet kända fornlämningar är begränsat och utgörs till stor del av lösfunna fl intar- tefakter och sotfl äckar (härdar). Förutsättningarna att träffa på bevarade lämningar har bedömts vara små, främst med anledning av topografi n, men det fi nns undantag. Intill Väg 101 fi nns två gravhögar som är tydligt exponerade i landskapet (RAÄ 6:1-2 och RAÄ 7:1). I anslutning till dessa kan fi nnas ytterligare gra- var, även boplatslämningar. Dessa två områden (3 och 4) har bedömts känsliga ur fornlämningssynpunkt.
Nordväst om område 3 fi nns ytterligare ett område (2) där boplatslämningar registrerats, och strax norr om väg 101 (område 5) där boplatslämningar och här- dar konstaterats.
Området söder om väg 101 har en mindre dramatisk topografi . Här fi nns både torra höglänta partier och våtmarker samt ett stort antal kända boplatser och gravar från såväl stenålder som bronsålder och järn- ålder. Möjligheten att en framtida exploatering berör fornlämningar är mycket stor. Hela området sydväst om väg 101 har därför bedömts känsligt ur fornläm- ningssynpunkt (område 1).
Områden känsliga ur fornlämningssynpunkt (område 1-5)
Fornminnen (RAÄ-nummer, lämningstyp, antikvarisk bedömning)
1. Skivarp 22:4; Flatmarksgrav; Fast fornlämning, Skivarp 22:5; Boplats; Fast fornlämning, Skivarp 22:3; Fornlämningsliknande bildning;
Övrig kulturhistorisk lämning; Skivarp 22:2; Hög;
Fast fornlämning
2. Västra Nöbbelöv 14:1; Fyndplats; Övrig kulturhisto- risk lämning
3. Skivarp 124:1; Fyndplats; Övrig kulturhistorisk läm- ning
4. Västra Nöbbelöv 17:1; Boplats
5. Västra Nöbbelöv 75:1; Boplats; Fast fornlämning 6. Västra Nöbbelöv 18:1; Boplats; Fast fornlämning 7. Västra Nöbbelöv 70:1; Bytomt/gårdstomt
8. Västra Nöbbelöv 68:1; Fyndsamling; Övrig kulturhis- torisk lämning
9. Västra Nöbbelöv 20:1; Boplats; Bevakningsobjekt 10. Västra Nöbbelöv 6:1; Hög; Fast fornlämning, Västra
Nöbbelöv 6:2; Hög; Bevakningsobjekt, Västra Nöb- belöv 19:1; Flatmarksgrav; Uppgift om
11. Västra Nöbbelöv 67:1; Fyndplats; Övrig kulturhisto- risk lämning,
12. Västra Nöbbelöv 65:1; Fyndplats; Övrig kulturhisto- risk lämning
13. Västra Nöbbelöv 56:1; Fyndplats; Övrig kulturhisto- risk lämning
14. Västra Nöbbelöv 15:1; Boplats; Fast fornlämning, Västra Nöbbelöv 15:2; Boplats; Övrig kulturhistorisk lämning
15. Västra Nöbbelöv 12:1; Härd; Bevakningsobjekt 16. Västra Nöbbelöv 9:1; Hög; Bevakningsobjekt 17. Västra Nöbbelöv 55:1; Boplats
18. Västra Nöbbelöv 41:1; Fyndplats; Övrig kulturhisto- risk lämning
19. Västra Nöbbelöv 8:1; Hög, Västra Nöbbelöv 16:1;
Grav- och boplatsområde
20. Västra Nöbbelöv 53:1; Hög, Västra Nöbbelöv 43:1;
Boplats
21. Västra Nöbbelöv 7:1; Hög; Fast fornlämning 22. Västra Nöbbelöv 66:1; Fyndplats; Övrig kulturhisto- risk lämning
23. Västra Nöbbelöv 32:1; Fyndplats; Övrig kulturhisto- risk lämning
24. Västra Nöbbelöv 11:1; Vägmärke; Fast fornlämning 25. Västra Nöbbelöv 58:1; Härd; Bevakningsobjekt 26. Västra Nöbbelöv 59:1; Härd; Bevakningsobjekt
27. Västra Nöbbelöv 61:1; Härd; Fast fornlämning 28. Västra Nöbbelöv 60:1; Boplats; Fast fornlämning 29. Västra Nöbbelöv 40:1; Fyndplats; Övrig kulturhisto- risk lämning
30. Västra Nöbbelöv 62:1; Fyndplats; Övrig kulturhisto- risk lämning
1 2 3
4 5 6
7
8 9
10
12
13
15 14
16 17 11
18 19
20 22 21
23
24 25
26 27
28 29 30
N
enskiftets spridda gårdsbebyggelse.
Landsvägar
Den gamla landsvägen mellan Malmö och Ystad, väg 101, sträcker sig från Malmö till Mossbystrand där den anknyter till kustvägen väg 9. Vägen är återgi- ven på Skånska rekognoseringskartan från 1812-1820 där den väl överensstämmer med dagens sträckning.
Troligtvis är vägen äldre än så och sträckningen är i huvudsak intakt. Kulturmiljön längs vägen med den karaktäristiska bebyggelsen i byarna, alléträd och gravhögar höjer dess kulturmiljövärde.
Landsvägen mellan Trelleborg, Simrismham och Brö- sarp, väg 9, är även den ett historiskt betydelsefullt element. Även denna går att återfi nna på rekognose- ringskartan från tidigt 1800-tal. Vägens sträckning har förändrats något över tiden, men till stor del är den gamla landsvägen väl bevarad.
Järnvägar
År 1874 öppnade Grevebanan, järnvägen mellan Mal- mö och Ystad, som fi ck stor betydelse för Skurups stationssamhälles tillväxt. Även Västra Nöbbelöv och Skivarp trafi kerades av en järnvägssträckning som inte längre fi nns kvar i landskapet.
rade landskapet och från havet. Ännu har inga järnål- dersbosättningar hittats i området.
Under bronsåldern fl yttade troligen bosättningarna med täta intervaller. När klimatet försämrades och det blev viktigare att vinterstalla djuren, vilket skapa- de förutsättningar för gödselhantering, kunde bosätt- ningarna vara i fl era sekler under järnåldern. Troligen har det funnits boplatser med viss varaktighet sedan yngre järnålder i Skurups kommun.
Medeltid
Under medeltiden skedde en omfattande bybildning i Skurups kommun på grund av en ordentlig befolk- ningsökning, teknisk utveckling inom jordbruket och nya idéer angående odlingssystem. Bebyggelseut- vecklingen innebar fl ergårdsbyar med 10-20 gårdar samlade i en by på den bästa odlingsjorden. På fl era håll kan man fortfarande se den täta bykärnan och i vissa fall är även den medeltida sockenkyrkan beva- rad, t ex i Västra Nöbbelöv.
Enskiftet
Kulturlandskapets struktur har i stort sätt varit stabil från medeltidens bystruktur fram till enskiftet under 1800-talets första decennier. De äldre bystrukturerna splittrades då och gårdarna fl yttades ut i jordbruks- landskapet. Dagens landskap präglas ännu starkt av Det historiska landskapet
Det förhistoriska landskapet
Landskapet är ett mjukt kuperat odlingslandskap, i den östra delen präglat av storgodsdriften, känneteck- nat av vidsträckta åkrar och alléer. Eftersom marken i området har god jordmån och tillgång på betesmark har den lämpat sig för bosättning och tagits i anspråk av människan under lång tid, alltsedan stenålder.
Kännedomen om det förhistoriska landskapet är be- gränsad, dels på grund av att endast ett fåtal arkeo- logiska undersökningar genomförts i kommunen, dels på grund av att fornlämningar försvunnit i samband med att människan brukat marken. Det kan dock fi n- nas rester av okända fornlämningar som klarat sig un- dan jordbrukets framfart och som kan förväntas dyka upp i samband med framtida markingrepp.
Det äldsta spåret av mänsklig verksamhet har hittats i Hylteberga mosse öster om Skurup. Fyndet består av ett 10 000 år gammalt bearbetat renhorn som troligen härstammar från den tid då renägare under somma- ren följde renfl ockarna över den arktiska tundran som uppstod efter inlandsisens avsmältning. Idag fi nns inga synbara rester av stenålderns kulturlandskap inom Skurups kommun. Från äldre bronsålder fi nns däremot ett fl ertal gravhögar, placerade på backkrön eller i kanten av höjdplatåer för att synas i det kupe-
Generalstabskartan 1864
Efter andra världskriget
Även de senaste decenniernas utveckling har haft betydelse för landskapsbilden. Bl a har ett effekti- vare jordbruk inneburit sammanslagningar till större brukningsenheter. Kustbebyggelsen öster om Abbe- kås har utvecklats med fritidshus och inslag av per- manent bebyggelse.
Historiska spår inom planområdet fornlämningar
•
landsvägarna
•
bystrukturerna
•
utfl yttade gårdar
•
radbyarna - hus utmed gata
gravhögar - historiens närvaro
kontakten med havet
tydliga vägar i landskapet spridda gårdar i åkerland- skapet
Visuella karaktärsdrag
Landskapskaraktärer
Beskrivningen av landskapskaraktärerna som här föl- jer grundar sig bland annat på Länsstyrelsens analys av det sydskånska backlandskapet. Analysen används som ett redskap att identifi era det som kännetecknar ett område och som utgör skillnaderna mellan detta och andra områden. I analysen tar man hänsyn till fl era aspekter. Förutom att redogöra för de mer syn- bara karaktärsdragen såsom t ex fornlämningar, be- byggelsestruktur, topologi och grönska, tar man i analysen bl a även hänsyn till landskapets förvaltning, markförhållanden, hur invånarna bor och verkar i re- gionen och hur området har utvecklats hittills. Med kännedom om karaktären hos ett specifi kt landskap, ges bättre möjlighet till medvetna val av åtgärder som tillägg eller förändringar av den lokala karaktären.
Landskapets egenskaper
Området kan karaktäriseras som ett svagt böljande backlandskap. Det är ett öppet kuperat odlingsland- skap med tydlig kontakt mellan slätt och hav. Områ- dets stora innehåll av såväl fornlämningar som senti- da gårdar visar ett kontinuerligt ianspråkstagande av landskapet sedan förhistorisk tid. Fornlämningarnas och gårdarnas dominans i den öppna åker- och betes- marken har betydelse för landskapsbilden liksom den äldre bebyggelsen och dess gruppering i nära anslut-
ning till bylandsvägen. Enligt Länsstyrelsens analys av det sydskånska backlandskapet ligger områdets värde i kulturlandskapet som helhet, snarare än spek- takulära inslag, och betecknas som enastående.
Området präglas av de under 1800-talet genomförda skiftena med ett bebyggelsemönster med spridda gårdar, hus utmed gata och enstaka kvarliggande gårdar på de tidigare byplatserna. Träd och dungar kring bebyggelsen utgör viktiga element i områdets öppna delar. Genom området löper landsvägen, väg 101 och kustvägen, väg 9. Omgärdade av oxelalléer är farvägarna synbara på långt håll genom landskapet.
Vindskyddsbälten och trädridåer förekommer också i anslutning till bebyggelse, i ägogränser och längs vattendrag och sank mark. Dessa avgränsande ele- ment bidrar till att ge landskapet dess karaktär. Det mellanstora fältmönster, som dominerar i området är framför allt en produkt av jordbrukets utveckling un- der de senaste 50 åren.
Området innehåller även ett antal våtmarkspartier.
Mest framträdande är Skivarpsån som slingrar sig fram genom naturmark och golfbana ut i havet. Na- turen kring ån är kuperad och växtligheten är rik och frodig.
Utöver lokala, mindre sänkor på åkermark fi nns
Höjdskillnader i området. Från stranden genomgår landskapet en höjning mot norr. En färd på väg 101 västerifrån ger fi na vyer mot havet genom att vägen svänger av i riktning mot vattnet och går från högre höjder ner mot strandens nivå. På höjden öster om Mossby ligger gravhögen Bånghög. Kring Bånghög breder en tydlig höjdrygg ut sig i öst-västlig riktning.
På kartan syns låglänta partier såsom stranden, Ski- varpsåns utlopp, våtmarker och vattendrag tydligt, som vita fält.
Bånghög också ett långt, öppet dike mellan åkrarna i områdets
mitt. Diket leder fram till en våtmark strax sydväst om Kumlagården. Diket och våtmarken har funnits på platsen en längre tid och fi nns bl.a. med på Hä- radsekonomiska kartan från 1910-15. I februari 2007 beviljade kommunen fastighetsägarens ansökan om anläggning (utvidgning) av våtmark här, med syfte att stävja näringsläckaget från odlingsmarken. I väs- ter mynnar diket i Mossby mosse, ett område för be- tesmark/vall sydväst om Mossby.
Även om landskapet till stor del är öppet utgör träd, alléer och mindre skogspartier viktiga inslag i land- skapsbilden. Träddungar förstärker den inneslutna och intima naturen på de lägre belägna delarna av området. Stora träd som omger fl era av gårdarna bry- ter av mot horisonten.
Närmast havet utgör sandstranden med sina klitter på vissa ställen utmärkta badplatser, speciellt vid Moss- bystrand, Mossbylund och norr om Skivarpsåns myn- ning. Strandzonen i övrigt består av ängsmark med enstaka träd och buskar. Vid Abbekåsstrandens na- turreservat är strandängen särskilt välhållen.
västra nöbbelöv
skivarpsån
golfbana
siktlinje allé
vegetation runt bebyggelse
tydlig trädrad landmärke
hänvisning till foto på nästa sida 1
2
4 3
0
N
Landskapsanalys
1 2
3 4
Landskapets förvaltning
Sydvästskåne är en utpräglad jordbruksbygd med lan- dets i särklass bästa åkerjordar. De goda markförhål- landena har medfört att jorden brukats och andelen skog och naturbetesmark är därför liten. Landskapet med sina bördiga åkrar domineras av växtodling men används även som betesmarker om än tämligen be- gränsat. Andelen mark som ligger i träda ligger un- der det obligatoriska uttaget av areal vilket innebär att många utnyttjar möjligheten att använda den ut- tagna arealen till energi- eller industrigrödor. Marken är helt enkelt för bra för att inte odlas. Enligt 1970 års gradering av åkermarken hör områdets bästa jor- dar till intervallet 8-10 enligt den 10 gradiga skalan.
Denna klass är också vanligast och utgör hela 80% av jordbruksmarken. Närmast kusten är jordarna lättare och något magrare.
Att så mycket av marken brukas innebär att området har förhållandevis lite allemansrättsligt tillgänglig mark. Inom planområdet fi nns dock ett antal särskilt skyddsvärda naturområden som beskrivs nedan.
Skivarpsån är ett mindre vattendrag som mynnar i pla- nområdets sydöstra del. Åns avrinningsområde ligger till största del inom Skurups kommun och består näs- tan uteslutande av åkermark. För Skivarpsån fi nns ett vattendragsförbund som är en sammanslutning mel-
lan kommuner, vattenregleringsföretag, industrier och övriga som är beroende av vattensystemets vård och utnyttjande. Enligt Länsstyrelsen ingår Skivarp- sån i den grupp av skånska åar som behöver extra skydd. 2005 utförde Fiskeklubben FK Sydfi skarna ett projekt för att skapa en bättre miljö för havsöringens överlevnad och lek. Bland annat grävdes ån ut, sedi- ment togs bort och stenar i olika storlekar lades dit för att öka genomströmningen. Nya träd planterades för att förhindra erosion samt ge skugga för ån och därmed minska risken för att ån växer igen.
Bongska marken är ett naturområde nära Skivarpsåns utlopp som omfattar ca 15 ha mark av företrädesvis ängar. Inom området fi nns ett fl ertal fornlämningar som vittnar om att området har brukats sedan sten- åldern. Naturmarken är relativt artfattigt men har bland annat ett stort och varierat bestånd av rosor samt ett rikt fi sk- och fågelliv. Området restaurera- des av kommunen i början av 90-talet och omfattas av skötselplan från 1990. I skötselplanen poängteras vikten av att hålla området kring ån öppet . Vid Ski- varpsåns mynning arrenderas stor del av marken ut för boskapshållning och de betande djuren bidrar till att bevara kulturlandskapet i området. Namnet Bong- ska marken kommer sig av att stora delar av marken länge ingick i de grönsaksodlingar som försåg Bongs fabriker med råvaror.
Kusten med sin sandstrand och intilliggande strand- ängar är allmän mark och delar av den även natur- reservat. Strandbetet är viktigt för att bevara kustens öppna karaktär.
Mossby mosse strax väster om vägen mellan Moss- by och Mossbystrand breder ut sig ca 300 x 400 m har använts som betesmark under sommaren. Byns samtliga gårdar har här så kallade ängslotter sedan urminnes tider. En bäck fl yter genom mossen som i den östra delen består av vattenytor med vass och ka- veldun. Mossen är gödslad och besådd med vall på en del ställen.
Befolkning
Enligt Länsstyrelsens landsbygdsprogram ökar idag befolkningen på landsbygden i sydskåne. Mellan 1990-2004 ökade befolkningen på landsbygden med ca 12,7%. Ökningen sker främst i åldersgrupperna 35 år och däröver. Barn och ungdomar har blivit något färre under perioden. Nybyggandet i såväl tätort som på landsbygden överstiger med god marginal genom- snittliga värden för Skåne som helhet.
Hittillsvarande utveckling
Följande utvecklingstrender av betydelse för det syd- skånska landskapet och för ställningstaganden till områdets framtida utveckling har kunnat konstate- rats i Länsstyrelsens analys.
Djurhållningen i området har minskat till förmån för växtodling.
Höga skördar, god avkastning. Området är ett av de få områden i Sverige där spannmålsodlingen fortfa- rande är ekonomiskt bärkraftig. Val av gröda styrs alltmer av marknaden.
Andel åkermark i träda har minskat.
Strukturomvandlingen har gått snabbare här än i Skåne som helhet. Detta innebär att ett jordbruk av tre har försvunnit de senaste tio åren. Marken på de avvecklade företagen har sugits upp av andra som ex- panderar vilket har medfört att antalet större företag har ökat.
Många enheter är fortfarande för små för att hålla en komplett maskinpark. Inlejda maskinstationer har istället blivit ett sätt att hålla nere maskinkostnader- na.
En ökning av farmartjänst kan konstaterats. Lantbru- kare med mindre arealer har valt att sälja alternativt arrendera ut sin mark. Inkomsten har istället skapats via tjänster utanför jordbruket såsom ex körslor inom tätbebyggt område, vid vägbyggen och övriga mark- beredningsarbeten. Snöröjning mm.
Betesmarkerna har minskat i snabb takt. Detta beror till viss del på att marken har gått till bebyggelse och vägar men det är också till stor del en följd av brist på betesdjur.
Minskningen i antalet djur har bidragit till en mins- kad belastning av växtnäring i området. Övergången från djurhållning till ren växtodling har dock bidragit till mer ensartade växtföljder med minskat inslag av vall vilket lett till ökade risker för läckage och en ökad användning av bekämpningsmedel.
De miljöåtgärder som vidtagits i området i form av t ex fånggrödor har bidragit till att minska miljöbe- lastningen i området. (Fånggröda är en gröda, som sås in i befi ntlig gröda och är avsedd för att ta upp växtnäring under sensommaren och höst, för att se- dan plöjas ner.)
Andelen jordbruksmark i produktion har ökat på be- kostnad av andelen träda vilket ökat växtnäringsbe- lastningen och användandet av bekämpningsmedel i området.
Ökat byggande och infl yttning medför en exploate- ring av vägar och bebyggelse på värdefull åkerjord.
Högt bebyggelsetryck på områdets kustremsa har gjort den svårtillgänglig för allmänheten.
Bebyggelsestruktur i området. Bebyggelsen i området består i huvudsak av jordbruksgårdar fritt liggande i jord- brukslandskapet och bebyggelse samlad kring landsvägar- na. Där vägarna 101, 737 och vägen mot Västra Nobbelöv möts fi nner man den gamla byn Mossby.
bebyggelse omkring landsvägen
fritt liggande gårdar skapet med träd och buskar. Byggnaderna är i en och en halv våning med fasader av ljus puts eller mörkt trä. Förutom de utskiftade gårdarna består bebyggel- sen i planområdet mestadels av bostadshus, fritidhus och permanentbostäder. Bebyggelsen är lokalise- rad utmed landsvägarna, framför allt utmed kusten.
Mossby utgör en äldre bykärna och består av en grupp hus, bl a en gammal smedja, som samlats kring landsvägen. Planområdet innehåller ett antal gamla låga gathus, placerade mycket nära landsvägen, med långsidan mot gatan och entré från gården. Bebyggel- sen är i övrigt relativt varierad och består av bostads- hus från olika tider med varierande fasadmaterial.
Det gemensamma för husen är deras höjd: mestadels ett och ett halvt plan, någon gång i två plan.
Kommunikation och trafik Biltrafi k
Området nås dels via väg 101, den gamla landsvägen mellan Malmö och Ystad. Vägen slutar inom planom- rådet i korsningen med väg 9. Utmed kusten går väg 9 som efter planområdet fortsätter österut mot Sim- rishamn och Brösarp och västerut mot Trelleborg. De båda landsvägarna är relativt smala och trädkantade och utgör viktiga historiska strukturer i landskapet.
Vägverket är huvudman för de allmänna vägarna i området. Övriga vägar är enskilda.
Bebyggelsemiljö
Bebyggelsen i området består av gamla utskiftade gårdar som ligger utspridda i jordbrukslandskapet.
Bostadshus och ekonomibyggnader samlas kring en skyddad gårdsplats och utgör därmed en väl avgrän- sad enhet, ofta avgränsad mot det omgivande land-
väg 9
allmän väg enskild väg
ystad väg 101
väg 737 malmö
N
Gång- och cykelvägar
I området fi nns idag inga separerade gång- och cykel- vägar. All trafi k är hänvisad till de smala allmänna vägarna. Vägverket planerar för närvarande en dub- belriktad gång- och cykelväg på den södra sidan om väg 9 mellan Skateholm, Abbekås och Svarte. Syftet med projektet är att öka trafi ksäkerheten och trygghe- ten genom att separera cyklister och fotgängare från biltrafi ken. Gång- och cykelvägen kommer att utgöra ett viktigt kommunkationsstråk för boende och turis- ter utmed kusten. Anläggning av sträckan fram till Mossbystrand är planerad till hösten 2009.
Kollektivtrafi k
I dagsläget trafi keras området av två busslinjer. Linje nr 303 mellan Skateholm, Abbekås, Skivarp, Svarte och Ystad går utmed väg 101 och stannar bl a i Moss- by, vid Mossby smedja och vid Mossbystrand. Turen avgår ungefär en gång i timmen morgon och efter- middag/kväll. Linje 305 går mellan Skurup, Skivarp, Abbekås och Mossbystrand. Linjen trafi kerar väg 9 och har hållplats bl a vid Mossby kaffestuga. Turen avgår från Mossbystrand ett fåtal gånger per dag un- der vardagar med tätare turer under kvällstid.
Trafi kmängder
Riksväg 101 trafi keras, enligt Vägverkets belägg- ningsdata, av minst 1500 fordon per dygn. Länsväg 9
moränlera eller lerig morän sand
organisk jordart lera-silt
trafi keras av 800 - 1500 fordon och väg 737 av 1-250 fordon per dygn.
Friluftsliv
Planområdet innehåller mycket lite allmänt tillgänglig mark. De enda möjligheterna att röra sig runt i områ- det fi nns utmed de smala landsvägarna och längsmed stranden. Däremellan består marken till största del av åker.
Mossbystrandens badplats är ett populärt utfl ykts- mål under sommaren. I vägkorset mellan väg 9 och väg 101 fi nns en stor grusad parkering för badgäster.
Här fi nns även en sommarkiosk. I den västra delen av planområdet fi nns en golfbana med natursköna omgivningar; Bongska marken, fruktträd och gamla gårdar.
Andra målpunkter i området är Mossbylunds konfe- rensanläggning och en kaffestuga, båda lokaliserade utmed kustvägen.
Geologi och grundförhållanden
Kustzonen präglas av sandiga jordar och innanför denna utbreder sig ett svagt böljande landskap, upp- byggt av baltiska moräner som är kalkrika och sten- fria. Den har i allmänhet en hög lerhalt och en god
vattenhållande förmåga. Jordlagrens mäktighet är avsevärda.
Enligt Sveriges geologiska undersökningar, SGU, be- står marken söder om väg 9 samt marken kring väg 737 framför allt av sand, se karta. Den norra delen av planområdet består av moränlera eller lerig morän, vilket utgör god odlingsmark. Inom planområdet fö- rekommer även områden med organisk jordart samt ställvisa partier av lera-silt.
Grundvattenförhållanden
Sandjordarna inom planområdet är infi ltrations- känsliga. Inom planområdet fi nns dock inga grund- vattentäkter eller skyddsområden för vatten. Vid en framtida höjning av havsnivån kan grundvattennivån komma att påverkas. En höjning av grundvattenni- vån inom området skulle kunna innebära problem för befi ntlig bebyggelse med brunnar, källare och VA- system. Vid fortsatt planering är det därför viktigt att inte lägga bebyggelse där grundvattennivån ligger nära markytan samt att planera för en utbyggnad av det kommunala VA-systemet. Dagvatten ska så långt möjlig tas omhand lokalt.
Planområdet berörs av två regionala grundvattenfö- rekomster, Alnarpsströmmen och Sjörup. Sjörups- förekomsten berör delar av befi ntlig odlingsmark,
Jordartskarta med planområdesgräns
© Sveriges geologiska undersökningar
Elnät
Inom planområdet fi nns fl era elledningar och nätsta- tioner, se karta.
Riskområden för översvämning fi nns bl a söder om Rv 9 och i de södra delarna av Skivarpsån. Vid eta- blering av ny bebyggelse är det viktigt att ta hänsyn till risken för förhöjd vattennivå. Enligt kommunens översiktsplan bör lägsta plushöjd över havsnivån för nybyggnation i kommunen vara 3m och nybyggna- tion mellan 3-5m över havsnivån bör föregås av geo- tekniska undersökningar.
Teknisk försörjning Vatten och avlopp
Bostadshusen inom planområdet har idag enskilda avloppsanläggningar. En utbyggnad av kommunalt vatten och avlopp pågår.
Skurups kommun tar sitt dricksvatten ur grundvatten- täkter. Rakt igenom kommunen från nordväst under Skurup och Rydsgård ner mot Skivarp och ut i Öst- ersjön går Alnarpsströmmen, ur vilken kommunen pumpar upp råvatten ur borrade grundvattenbrunnar.
Brunnarna har mycket stor vattentillgång av god kva- litet och ligger i anslutning till vattenverken i Skurup, Rydsgård och Skivarp.
Dagvatten
Lokalt omhändertagande av dagvatten krävs vid ny- exploatering i kommunen
Alnarpsströmmen går delvis under det område som föreslås kunna förtätas med bostadsbebyggelse.
Stranderosion
Stranden utmed kusten nordost om Abbekås (se nr.1 på karta) är utsatt för erosion och har inventerats i samband med en riksomfattande utredning av SGI 2003. I utredningen konstaterades att erosionsproces- sen har avstannat i östra halvan (inom planområdet) och minskat i västra (vid Abbekås), där erosion fort- farande pågår i viss utsträckning, vid kraftig pålands- vind och högt vattenstånd. En följd av erosionen vid Abbekås är att sandstranden i Mossbystrand har växt genom ackumulation. Numera är det största proble- met igensandning av inloppet till Abbekås hamn (se nr.2) samt erosion inom västra delen.
Vattenhöjning
SMHI har beräknat att framtida medelvattenstånd kommer att vara 0,37-0,79 m högre än idag och att högvattenståndet i Blekinge och Skåne kommer att ligga på 1,86-2,29 m, varierande mellan olika platser.
Den stigande havsnivån medför att bebyggelse och markområden utmed våra kuster riskerar att drabbas av översvämning i högre grad än idag, risken för ero- sion ökar och grundvattennivån närmast kustlinjnen riskerar att stiga i förhållande till havsnivåhöjningen.
Stranderosion Elledningar
lågspänningsledning högspänningsledning nätstation
N PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR
Principer för bevarande och utveckling
Ett överordnat intresse i denna fördjupning är att be- vara det öppna backlandskapet och jordbruket i om- rådet. Förslaget är således inte en utbyggnadsplan i vanlig ordning utan mer av en kartläggning av vilka värden som bör prioriteras i området och av utveck- lingsmöjligheterna i området i relation till dess roll som produktiv mark för den ännu aktiva jordbruks- näringen.
Kommunens översiktsplan överensstämmer med den markanvändning som anges i denna fördjupning. I ett nationellt perspektiv berörs hela eller stora delar av planområdet av riksintressen för friluftslivet, kustzo- nen, kulturmiljövården och yrkesfi sket. Åkerjorden håller hög kvalitet och har brukats sedan bronsåldern.
Området är även präglat av spår från det förfl utna och innehåller en mängd kända fornlämningar. Mest på- tagliga av dessa spår är kanske de gravhögar som lig- ger kvar som upphöjda kullar i åkerlandskapet, men även spår från senare tider bidrar till områdets spe- ciella karaktär. Av dessa är alléerna utmed de gamla landsvägarna särskilt tydliga.
Området berörs av en rad restriktioner som gör att vissa delar av landskapet är olämpliga att bebygga.
FÖRSLAG
Riksintresse för kulturmiljön Landskapsbildsskydd Strandskydd Naturreservat
Vägreservat (byggnadsfritt avstånd) Fornlämning
Skapa tillräckligt stora bostadstomter så att områdets gröna karaktär bibehålls, så att befi ntlig grönska kan sparas vid exploatering och utblickar mot landskapet tillåtas mellan husen.
Minimera påverkan på landskapsbild, historiska ele- ment och naturområden.
Dessa principer ligger till grund för förslaget som kan sammanfattas i två punkter:
Bevarande av ett aktivt odlingslandskap och
•
kulturbygd
Utbyggnad av bostadsbebyggelse i begränsad om-
•
fattning utmed befi ntlig väg 737 i anslutning till bebyggelsen i Mossbystrand och förtätning inom och i direkt anslutning till områden med samlad bebyggelse.
Bevarande av ett aktivt odlingslandskap och kulturbygd
Med undantag för ett område som föreslås för ny bostadsbebyggelse, i anslutning till vägen mellan Mossby och kustvägen, förutsätts befi ntlig åkermark, betesmark och naturmark ha oförändrad användning och ytterligare avstyckningar för ny bebyggelse på denna mark medges ej. Ingen ny bebyggelse, utöver
kompletterande byggnader för jordbruket inom nuva- rande gårdsplatser, får uppföras. Efter prövning kan ombyggnad- och viss tillbyggnad till befi ntlig bebyg- gelse eventuellt tillåtas. Med ”gårdsplats” avses den tomtplats som tillhör gården och som avgränsas, med vegetation eller på annat sätt, från det öppna jord- brukslandskapet.
De befi ntliga vägarna förutsätts bibehållas i oförändrat läge. Ny tillfart får tillåtas i begränsad omfattning.
Gräsbevuxna stråk, s.k. ”beträdor” utefter diken och vattendrag är vanligt förekommande i jordbruksland- skapet. Deras främsta syfte är att hindra kväveläck- age från åkrarna till vattendragen men de är också utmärkta promenadstråk. Dessa beväxta kantremsor kan med små insatser utvecklas ytterligare till ett sam- manhängande nät och som resurs i rekreationsmiljön i samband med exploatering.
De för byar och gårdar karaktäristiska dungarna bör värnas. Ett minskat antal dungar och träd skulle leda till minskad variation i landskapet.
De få kvarvarande naturbetesmarkerna måste fortsätta hävdas.
FÖRSLAG
- Landskapsbildsskydd
- Naturvårdsområden och naturreservat - Strandskydd
- Fornlämningar och kulturmiljöskydd
Utöver dessa bör hänsyn tas till upplevelsevärden i landskapet, såsom vyer över hav, öppen jordbruks- mark och gravhögar, den bördiga jordbruksmarken, historiska inslag såsom bebyggelsstruktur samt över- svämningsrisk.
Utifrån detta har följande principer för utbyggnad och förtätning tagits fram:
Minimera ianspråktagandet av mark. Ny bebyggelse utgår ifrån befi ntligt vägnät och där det är möjligt ur trafi khänsyn att anordna nya infarter. Befi ntlig väg får kompletteras med tillfart i begränsad omfattning.
Koncentrera bebyggelsen i anslutning till samlad be- byggelse. Förtäta istället för att sprida ut.
Ta vara på den goda jordbruksmarken. Skapa en sam- lad bebyggelsestruktur som inte delar upp värdefull åkermark på så vis att stora delar blir svåra att bruka.
Bygg vidare på befi ntliga bebyggelsetrukturer i områ- det. Ny samlad bebyggelse bör uppföras i anslutning till befi ntliga landsvägar.
öppet jordbrukslandskap bevaras
befintlig bostadsbebyggelse, förtätning möjlig
gårdar
utbyggnadsområde för bostäder
förslag till detaljplaneområde naturmark
golfbana strand
förslag till nya beträdor släpp för utblick/gångstråk
väg 9
väg 101
väg 737
Markanvändningskarta
Utbyggnad/förtätning
Den yta som förslås kunna bebyggas med bostäder är ett område vid väg 737 i anslutning till bebyggelseom- rådena Mossbystrand fritidsområde och Mossby. Ut- byggnadsförslaget möjliggör ca 80 nya bostadstomter, inklusive förtätning inom befi ntlig bebyggelse, utmed väg 737. Vägen är en gammal förbindelselänk mellan landsvägen och kusten och fi nns bl.a. med på General- stabskartan från 1864. Det är en allmän väg som ägs av vägverket men är som sådan tämligen lågt trafi ke- rad (1-249 fordon/dygn). Vid en utbyggnad kan det bli aktuellt att låta vägen övergå till kommunen eller en samfällighetsförening.
Marken som föreslås för bostadsbebyggelse används idag huvudsakligen för odling/verksamhetsbebyg- gelse. Del av golfbanan utmed vägen föreslås även kunna bebyggas i begränsad omfattning. Marken be- rörs inte av landskapsbildskyddet och den södra de- len av markområdet är delvis skymt av intilliggande trädbevuxna fastigheter. Marken inom området består av grus/sand och har som sådan ett lägre värde som jordbruksmark. Området berörs dock av ett antal fornlämningar (se även avsnitt om arkeologisk för- undersökning s.13).
Utbyggnadsområdet bör brytas ner med hjälp av gång- stråk och öppningar i bebyggelsen till det omgivande landskapet samt gemensamma gröningar.
Planen medger även förtätning inom och i direkt an-
slutning till mark för befi ntlig bebyggelse där så prö- vas lämpligt. Förfrågan om ett serviceboende på idag obebyggd bostadsfastighet med tillfart från väg 737 har inkommit vilket kommunen anser möjligt att pröva i ny detaljplan. Tillika kan utbyggnad inom större bo- stadsfastigheter utmed väg 737 prövas mot bakgrund av samma resonemang som gäller för utbyggnadsom- rådena i övrigt.
De kulturhistoriska värdena hos bebyggelsen i området är varierande. Ur kulturhistorisk synvinkel är kanske ändå helhetsmiljön mest påfallande, såsom bebyggel- sens förhållningssätt till åkerlandskapet och gatuhusens placering utmed vägarna. Det är också detta som bör beaktas vid om- och tillbyggnader av befi ntlig bebyg- gelse samt vid nybyggnad. De nedan beskrivna riktlin- jerna föreslås tills vidare fungera som vägledning för kommunens bygglovhantering för att senare formalise- ras i samband med ny detaljplan.
Riktlinjer
Följande riktlinjer för utformningen av den nya bebyg- gelsen föreslås:
Högst en våning + inredd vind
Lämplig tomtstorlek är 1000-2000 kvm. Syftet med detta är att bebyggelsen ska hålla samma gröna karaktär som radbyn Mossbystrand.
Den nya bostadsbebyggelsen skall följa den skånska byggnadstraditionen i skala och volym, och utfor-
FÖRSLAG
mas med hänsyn till läget i det öppna landskapet.
Med detta menas slanka, småskaliga byggnader med en tydlig uppdelning i huvudbyggnad och komple- mentbyggnader. Gavelbredd på huvudbyggnad bör begränsas till ca 8 meter. Framför allt i den norra delen av utbyggnadsområdet som ligger exponerat i det öppna landskapet är det viktigt att höjden på bebyggelsen hålls låg.
Garage/carport bör vara tillbakadragen från för- gård/gata så att uppfarten eller portar inte domine- rar vyn från gatan
Komplementbyggnader bör vara fristående från huvudbyggnad och inte placeras så att de domine- rar vyn mot gatan
Avgränsning mot grannfastighet och mot allmän plats bör utformas som häck, trädridå och/eller lågt spjälstaket. Plank och höga murar i fastighets- gräns mot gata, granne eller det öppna landskapet är olämpliga i den öppna och gröna miljön. Där bostadstomterna gränsar till det öppna landskapet bör i likhet med befi ntlig miljö en tätare, läskapan- de vegetationsridå uppföras.
Karaktärsbestämmande fasadmaterial bör vara puts och tegel.
måste slutundersökas i samband med upprättande av detaljplan.
I samband med detaljplanearbete för ny bebyggelse ska avgöras om trädraden utmed väg 737 är biotopskyd- dad. Om så är fallet ska hänsyn tas till detta och vid behov dispens sökas hos Länsstyrelsen.
Skyddade arter kan fi nnas inom utbyggnadsområdet.
Flora och fauna bör inventeras i den fortsatta plane- ringen.
Naturmark
Gräsbevuxna stråk, s.k. ”beträdor” utefter diken och vattendrag är vanligt förekommande i jordbruksland- skapet. Deras främsta syfte är att hindra kväveläckage från åkrarna till vattendragen men de är också utmärkta promenadstråk. Dessa beväxta kantremsor kan med små insatser utvecklas ytterligare till ett sammanhäng- ande nät och som resurs i rekreationsmiljön i samband med exploatering.
GENOMFÖRANDEASPEKTER
Den fördjupade översiktsplanen visar på huvudinrikt- ningen för fortsatt planläggning, hantering av bygglov- och avstyckningsärenden samt andra beslut som rör området.
Förtätning inom samlad bebyggelse
Gällande bygglov och avstyckningar i fråga om för- tätning inom den samlade bebyggelsen får bedömning ske i varje enskilt fall. Hänsyn bör bl a tas till land- skapsbild, trafi ksäkerhet, fornlämningar och områdets värden som rekreationsmiljö. Framtida exploatering inom område känsligt ur fornlämningssynpunkt bör föregås av ytterligare arkeologisk utredning, se även avsnitt om arkeologisk förundersökning s.13. Detta bör även gälla eventuella förtätningar av bebyggelsen på norra sidan av väg 9. Tillgången på allemansrättslig mark bör värnas. Möjligheten att röra sig runt i land- skapet på sammanhängande gångstigar bör utvecklas.
Huruvida ny detaljplan behöver upprättas för enstaka ny bostad inom befi ntligt bostadsområde får kommu- nen avgöra i varje enskilt fall. Vid mer omfattande för- slag på utbyggnad inom område för befi ntlig bebyg- gelse, innehållande fl era bostadstomter eller förslag på etablering av annan bebyggelse än friliggande villor, kan kommunen komma att kräva att detaljplan behöver upprättas.
Utbyggnadsområdet
För utbyggnadsområdet ska detaljplan upprättas innan exploatering.
Vägverket är idag huvudman för väg 737. I samband med en exploatering utmed vägen bör denna övergå till kommunen eller en samfällighetsförening. Framkom- ligheten mellan Mossby och stranden fi nns även via väg 101.
Genom den södra delen av utbyggnadsområdet går en luftledning för el. Ledningen kan grävas ner, vilket i så fall bekostas av exploatören. Nya elledningar och transformatorstation/-er kommer att behöva anläggas i anslutning till den nya bebyggelsen.
Den norra delen av utbyggnadsområdet kan kopplas till befi ntliga ledningar för vatten och avlopp i Mossby, medan en exploatering av den södra delen förutsätter en utbyggnad av det kommunala va-nätet. Nya ledningar planeras utmed väg 9. Utförandet kommer troligen ske under 2011.
Lokalt omhändertagande av dagvatten bör eftersträvas för ny bebyggelse i området.
Inom utbyggnadsområdet fi nns kända fornlämningar (se avsnitt om arkeologisk förundersökning s.13) som
MILJÖKONSEKVENSER
I en hållbar samhällsutveckling förespråkas att utbygg- nad av våra samhällen sker inom och i anslutning till befi ntliga orter, i närheten av service och kollektivtra- fi k. Översiktsplanen för Skurups kommun pekar inte ut kustområdet i den södra delen av kommunen som det mest förespråkade utbyggnadsområdet, tvärtom läggs restriktioner över kustområdet och backlandska- pet. Denna fördjupning av översiktsplanen medger inte heller omfattande exploatering utan pekar först och främst på ett bevarande av natur- och kulturvärden och ett fortsatt brukande av den bördiga jorden.
Intresset av att bo mitt i naturen är trots allt stort. Om- rådet kan erbjuda en unik boendemiljö med närheten till havet, äldre bebyggelsemiljöer och det skånska backlandskapet. Med hänsyn tagen till natur- och kul- turvärde och landskapsbild föreslår planen en viss bo- stadsutbyggnad. Genom att begränsa exploateringen och samla den nya bebyggelsen, istället för att sprida ut den över området bevaras värdefulla natur- och kul- turvärden och landskapsbilden påverkas minimalt. En mindre del av åkermarken tas i anspråk för bebyggelse.
Samtidigt sparas större sammanhängande jordbruksen- heter, vilket ger förutsättningar för ett rationellt utnytt- jande av marken.
Sammanfattning av miljökonsekvens- beskrivning
I samband med utarbetande av utställningsförslag för en fördjupning av översiktsplan för område mellan Skivarpsån och kommungränsen mot Ystad har en mil- jökonsekvensbeskrivning upprättats.
Två alternativ har utretts:
Nollalternativet - utveckling om förändringarna i plan- förslaget inte genomförs.
Planförslaget – planförslaget i den fördjupade över- siktsplanen genomförs.
Nollalternativet
Konsekvenserna av nollalternativet innebär att viss ve- getation inne på befi ntliga tomter försvinner i samband med förtätningar. Biotopskyddade element och forn- lämningar kan ev fi nnas i de områden som förtätas och därmed påverkas av en förändring. Koppling till kom- munalt vatten och avlopp kan dröja pga ekonomiska svårigheter. Fram tills den dag ledningsnätet byggs ut fortsätter användandet av enskilda avloppslösningar, vilket ev kan innebära en risk för miljön. Svinproduk- tion inom området kan fortgå med ev luktproblem för närliggande bostäder. En förtätning innebär även att trafi krörelserna på befi ntliga vägar ökar minimalt. Det fi nns i nollalternativet inga planer på att utöka den al-
lemansrättsligt tillgängliga marken och förbättra möj- ligheten till rekreation i området.
Förfrågningar om avstyckning och uppförande av nya bostäder inom området kommer att fortsätta komma in till kommunen. Då det saknas ett samlande dokument som ger riktlinjer för områdets utveckling kommer förfrågningarna bedömas från fall till fall, med risk att värden i området påverkas negativt och i en fortsätt- ning kanske helt försvinner.
Planförslaget Naturresurser
En konsekvens av planförslaget blir att jordbruksmark, delar av ängs- och hagmark minskar och delvis ersätts av bebyggda ytor. Den jordbruksmark som tas i anspråk är dock inte av högsta kvalitet utan består av sandjord.
Sammanhängande enheter av högkvalitativ jord sparas i den östra delen av planområdet.
Kulturmiljö
Ett genomförande av planförslaget kommer sannolikt att påverka fornlämningar under mark. Ytterligare stu- dier krävs därför i samband med detaljplaneläggning för ny bebyggelse och utgrävningar kan komma att krävas. Synliga gravhögar ligger utanför det område som föreslås bebyggas. Planförslaget innebär att de även fortsättningsvis är synliga i landskapet genom att öppen mark omkring dem hålls fri från bebyggelse.
Landskapsbild
Planförslaget innebär även en viss påverkan på land- skapsbilden. Marken där exploatering föreslås är del- vis redan bebyggd mark med storskalig verksamhet och ett bostadshus, vilket den nya bebyggelsen delvis ersätter. Den norra delen av utbyggnadsområdet kom- mer att vara synlig från intilliggande vägar då denna ligger högre än omgivande mark. Den södra delen av utbyggnadsområdet ligger på fl ackare mark i an- slutning till bebyggelse och är delvis omgiven av ve- getation. Viktiga utblickar mot vatten och det öppna landskapet i den östra delen av planområdet får ett starkare skydd genom föp:en.
Riksintressen
Planförslaget innehåller bebyggelse inom gränserna för riksintresset för kulturmiljö. Riksintresset syftar på det förhistoriska slotts- och kulturlandskapet kring Charlottenlunds slott. Utbyggnadsområdet är visuellt inte direkt kopplat till Charlottenlunds slott och det historiskt sett sammanhängande öppna jordbruks- landskapet är idag till viss del påverkat av t ex golf- bana och uppvuxen vegetation, varför planförslaget påverkan på riksintresset bedöms vara begränsad.
Framtida klimatförändringar
För att undvika konsekvenser vid en framtida havsni- våhöjning till följd av klimatförändringar bör enligt
kommunens översiktsplan ingen bebyggelse ligga lägre än + 3 m och byggnation på nivåer mellan +3 och +5 m föregås av geoteknisk undersökning. Ut- byggnadsområdet ligger i sin helhet över + 3 m. Den nordvästra delen av det markområde där utbyggnad föreslås ligger under + 5 m. En geoteknisk undersök- ning ska utföras i samband med framtida detaljplane- arbete för att säkra att bebyggelsen inte påverkas av stigande havsnivåer.
Rekreation
Samtidigt innebär ett genomförande av planförsla- get i sin helhet att den allemansrättsligt tillgängliga marken ökar och möjligheten till rekreation i området förbättras.
Betydande miljöpåverkan
Betydande miljöpåverkan av planförslaget kan upp- stå då landskapsbilden förändras med byggnationen i den norra delen av utbyggnadsområdet och genom den påverkan på områdets kulturhistoriska miljö, framför allt fornlämningar, som den nya bebyggelsen innebär.
Genomförande av planförslaget medför även viss positiv miljöpåverkan genom att värdefulla delar av landskap och jordbruksmark får ett bättre skydd mot exploatering, ytorna för rekreation ökar och det kom- munala ledningsnätet byggs ut.
