Examensarbete
Batteridrivna sågar i
skogsbruket - en avlägsen framtid eller dagens
verklighet?
Battery powered saws in forestry - a distant future or today's reality?
Författare: Emil Sandqvist Handledare: Daniel Nilsson Examinator: Erika Olofsson Datum: 2021-06-06
Kurskod: 2TS10E, 15hp
Sammanfattning
Historiskt sett har skogsarbete dominerats av tungt manuellt arbete. Verktygen som primärt har använts är yxa, stocksåg och timmersvans för att under 1950-talet övergå till motorsåg. Sverige har under de senaste åren åtagit sig att minska sin klimatpåverkan vilket har lett en ökad övergång till eldrift. Till exempel har röj- och motorsågar de senaste tio åren övergått till en mer omfattande användning av batteridrift. Olika egenskaper har även visat sig påverkas positivt av batteridrift, såsom buller, avgaser, ergonomi och minskade vibrationer.
Syftet med denna studie var att studera vilken efterfrågan som fanns på de egenskaper som var förknippade med batteridrivna röj- och motorsågar inom skogsbruket samt undersöka vilka erfarenheter som olika aktörerna inom skogsbruket hade av dessa. Studien undersökte därutöver vilka förbättringar som behövdes för att batteridrivna röj- och motorsågar skulle ha möjlighet att i större utsträckning ersätta dess bensindrivna motsvarigheter. För studera efterfrågan på olika egenskaper samt vilka förbättringsbehov som fanns på röj- och motorsågar genomfördes sju kvalitativa intervjuer av semistrukturerad typ.
Den här studiens resultat kom fram till att batteridrivna röj- och motorsågar generellt ansågs vara enklare att använda, tystare, smidigare samt vibrerade mindre. Arbeten som innebar långa förflyttningar med motorsåg ansågs vara lämpliga för batteridrift eftersom vikten var lättare på dessa. Även i klenare röjning ansågs batteridrivna röjsågar fungera bra. Till batteridrivna röj- och motorsågars nackdelar hörde framförallt bristande batterikapacitet och effekt.
Flera aktörer såg svårigheter med att få tillräcklig batterikapacitet för dess arbetsuppgifter. Studien kunde dock konstatera att redan idag har vissa enskilda skogsägare och skogsföretag till största del gått över till batteridrivna röj- och motorsågar.
Summary
Historically, forestry work has been dominated by heavy manual labor. The tools that have primarily been used were axes, log saws and timber tails, which were replaced by chainsaws in the 1950s. In recent years, Sweden has committed itself to reducing its climate impact, which has led to an increased transition to electric power. For example, clearing- and chainsaws have been subject to an increased use of battery operation in the last ten years. Various properties have also been shown to be positively affected by battery operation, such as noise, exhaust fumes, ergonomics and reduced vibrations.
The purpose of this study was to study the demand for the properties associated with battery-powered clearing and chainsaws in forestry and to investigate what experiences the various actors in forestry had of these. In addition, the study examined what improvements needed to be implemented so that battery-powered clearing- and chainsaws would be able to replace their petrol-powered counterparts to a greater extent. To study the demand for different properties and the need for improvement in clearing and chainsaws, seven qualitative interviews of a semi-structured type were conducted.
This studies results concluded that battery-powered clearing and chainsaws were generally considered to be easier to use, quieter, smoother and less vibrating.
Work that involved long movements with a chainsaw was considered suitable for battery operation as the weight carried was lighter. Even in leaner clearing, battery-powered clearing saws were considered to work well. The disadvantages of battery-powered clearing- and chainsaws included, above all, a lack of battery capacity and power. Several respondents saw difficulties in obtaining sufficient battery capacity for its tasks. However, the study was able to state that already today, some individual forest owners and forest companies have largely switched to battery-powered clearing and chainsaws.
Abstract
Sverige har under de senaste åren åtagit sig att minska sin klimatpåverkan vilket har lett en ökad övergång till eldrift hos bland annat röj- och motorsågar som används i skogsbruket. Olika egenskaper har visat sig påverkas positivt av övergång till batteridrift såsom buller, avgaser, ergonomi samt minskade vibrationer.
Syftet med denna studie var att studera vilken efterfrågan som fanns på de egenskaper som var förknippade med batteridrivna röj- och motorsågar inom skogsbruket, vilka förbättringsbehov som fanns på dem samt undersöka vilka erfarenheter som de olika aktörerna hade av dessa inom skogsbruket. För studera efterfrågan på olika egenskaper samt vilka förbättringsbehov som fanns på röj- och motorsågar genomfördes sju kvalitativa intervjuer av semistrukturerad typ.
Resultatet av intervjuerna visade på att batteridrivna röj- och motorsågar generellt ansågs vara enklare att använda, tystare, smidigare samt vibrerade mindre. Till batteridrivna röj- och motorsågars nackdelar hörde framförallt bristande batterikapacitet och effekt.
Röjsåg, motorsåg, batteri, skogsbruk, arbetsmiljö
Clearing saw, chainsaw, battery, forestry, work enviroment
Förord
Många är de skogsarbetare som under åren givit sina arbetsföra år, till förmån för familj och samhälle, genom hårt arbete i skogen. Sverige som land står i skuld till dessa arbetare som med yxa, timmersvans, motorsåg, röjsåg, skördare och skotare hjälpt till att bygga den välfärd och välstånd vi idag åtnjuter i vårt samhälle.
Många arbetare har med vita, känsellösa fingrar framfört maskiner som successivt minskat deras hörsel och brutit ner dess ryggar. Än idag kämpar skogsarbetare med att starta motorsågar i snöblandat regn, där luftfiltret blötts ner och motorn blivit sur. Vibrations- och förslitningsskador fortsätter att förekomma. Utan att minska dessa arbetares yrkesstolthet önskar jag en framtid där de kan fortsätta genomföra detta viktiga arbete utan försämrad hälsa och med bibehållen produktivitet.
Jag vill tacka respondenterna som medverkade och gjorde den här studien möjlig.
De vittnar om att det än idag utförs ett viktigt arbete i skogen.
Innehållsförteckning
Sammanfattning ______________________________________________ III Summary ____________________________________________________ IV Abstract _____________________________________________________ V Förord ______________________________________________________ VI Innehållsförteckning __________________________________________ VII 1. Introduktion_________________________________________________ 1
1.1 Bakgrund _______________________________________________________ 1 1.1.1 Övergång till el ______________________________________________ 2 1.1.2 Elektriska röj- och motorsågar i skogsbruket _______________________ 3 1.2 Arbetsmiljö _____________________________________________________ 5 1.2.1 Buller ______________________________________________________ 5 1.2.2 Avgaser och luftföroreningar ____________________________________ 6 1.2.3 Ergonomi ___________________________________________________ 6 1.2.4 Vibrationsskador _____________________________________________ 6 1.4 Avgränsningar ___________________________________________________ 8 2. Material och metoder _________________________________________ 9
2.1 Metodik ________________________________________________________ 9 2.2 Genomförande___________________________________________________ 9 2.2.1 Framtagande av intervjuguide ___________________________________ 9 2.2.2 Förutsättningar för användande av semistrukturerad intervju __________ 10 2.2.3 Inhämtning och tillämpning av tidigare kunskap____________________ 10 2.2.4 Formulering av en preliminär semistrukturerad intervjuguide _________ 10 2.2.5 Pilottest och framtagning av slutlig intervjuguiden __________________ 11 2.2.6 Val av respondenter __________________________________________ 11 2.2.7 Genomförande av intervjuer ___________________________________ 11 2.2.8 Bearbetning av resultat _______________________________________ 11 3. Resultat och analys __________________________________________ 13
3.1 Beskrivning resultat _____________________________________________ 13 3.2 Fördelar _______________________________________________________ 13 3.3 Nackdelar _____________________________________________________ 14 3.4 Växthusgaser ___________________________________________________ 16 3.5 Buller_________________________________________________________ 17 3.6 Avgaser och luftföroreningar ______________________________________ 17 3.7 Ergonomi______________________________________________________ 18 3.8 Vibrationer ____________________________________________________ 19 4. Diskussion och slutsatser _____________________________________ 21
4.1 Diskussion _____________________________________________________ 21 4.1.1 Växthusgaser ________________________________________________ 21 4.1.2 Arbetsmiljö _________________________________________________ 22 4.1.3 Övrigt _____________________________________________________ 23 4.2 Metoddiskussion ________________________________________________ 23 4.2.1 Intervju ____________________________________________________ 23 4.2.2 Praktisk relevans _____________________________________________ 23 4.3 Fortsatta studier _________________________________________________ 24 4.4 Slutsatser ______________________________________________________ 24 5. Referenser ________________________________________________ 25
6. Bilagor ___________________________________________________ 28
BILAGA 1 ________________________________________________________ 29
1. Introduktion
1.1 Bakgrund
Historiskt sett har skogsarbetet dominerats av tungt manuellt arbete. Det dominerande verktyget var fram till mitten av 1800-talet yxan (Hjelm 1991). Arbetet var hårt och synen på skogsarbetarna präglades starkt av den tidigare feodala arbetsordningen med sitt statarsystem (Ager 2012). Mot slutet av 1800-talet infördes stocksågen vilket förenklade fällningen (Figur 1, Hjelm 1991). Timmersvansen och bågsågen tillkom vid 1900-talets början vilket effektiviserade fällningen av klen och medelgrov skog. Det skulle dröja långt in på 1930-talet innan arbetsvillkoren inom skogsbruket förbättrades ordentligt (Ager 2012).
Figur 1 Avverkning med stocksåg, Härjedalen, ca 1915–1920 (Jamtli n.d.). CC BY-NC-ND 4.0
I takt med att motorsågen blev skogsarbetarens viktigaste redskap ökade de svåra olycksfallen drastiskt. Skogsbrukets värsta olycksår var 1967 med 38 dödsfall och 11 000 övriga olycksfall (Skogsstyrelsen 1967). Ett gemensamt utvecklingsarbete mellan forskare och motorsågstillverkare resulterade i olika skyddsåtgärder såsom bland annat kastskydd och kedjebroms. Dessa åtgärder minskade antalet olycksfall kraftigt (Synwoldt 2001). En av de vanligaste orsakerna till dödsfall för motormanuella skogsarbetare var risken för fallande träd i samband med fällningen (Ager 2012). Ända fram tills dess att det motormanuella skogsarbetet till stor del ersattes av dagens moderna skogsbruk dominerat av skogsmaskiner omkom årligen 10–12 personer av fallande träd. Antalet olycksfall har sedan dess sjunkit men utgör fortfarande en betydande risk, särskilt när det kommer till självverksamma skogsägare.
Under åren 2000 till 2006 omkom totalt 32 personer vid arbete i skogen (Jordbruksverket 2007).
Det är inte bara trauma-skador som skogsbrukare utsatts för. Under skogsbrukets helmanuella tid orsakade det tunga arbetet förslitningsskador på till exempel rygg (Hjelm 1991). Även om belastningen blev skonsammare med motorsågens intåg så förde den med sig andra problem. Ett exempel på detta var Raynauds fenomen även kallat “vita fingrar” vilket orsakades av maskinernas vibrationer (Axelsson 1968, Goundry 2012). Begreppet vita fingrar kommer från fingertopparnas förlust av färg som uppstår när blodtillförseln stryps i blodkärlen till följd av vibrationerna.
1.1.1 Övergång till el
Sverige har åtagit sig att uppfylla 16 miljömål där det första målet är begränsad klimatpåverkan (Sveriges miljömål 2021). Riksdagens definition av detta mål lyder: ”Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att det globala målet kan uppnås”.
Sverige har även förbundit sig till Parisavtalet från 2015 och därmed åtagit sig arbeta mot målet att den globala temperaturökningen ska begränsas till långt under 2º C jämfört med förindustriell nivå (Prop. 2016/17:16).
Riksdagen har därför som mål att Sverige år 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären (SOU 2016:21). För att sträva mot detta beslut finns den nu gällande energiöverenskommelsen från 2016 (Regeringen 2016). Inom denna överenskommelse ingår bland annat ett mål att ha en 100% förnybar elproduktion senast 2040.
Enligt Miljödepartementets publikation “En samlad politik för klimatet” står arbetsmaskiner för cirka sex procent av utsläppen inom Sveriges gränser (Prop. 2019/20:65). Samma rapport betonar även vikten av skogsbrukets roll i substitution av fossilintensiva material och ökad tillgång på biomassa för att nå de nationella klimatmålen. För att nå klimatmålen samtidigt som tillgången på biomassa ska öka behövs en omställning och utveckling av dagens fossildrivna skogsmaskiner till alternativ med möjlighet till lägre utsläpp där elektrisk batteridrift är ett av dessa alternativ. En övergång till batteridrivna röj- och motorsågar kan även ha positiva effekter utöver minskad påverkan på den globala uppvärmningen så som lägre buller, minskad exponering mot avgaser och spån samt även för hand- och armvibrationer (Marchi 2017, Poje 2018).
1.1.2 Elektriska röj- och motorsågar i skogsbruket
Även om de första motorsågarna lanserades på 1910-talet så var det inte förrän på 1950-talet som dessa allmänt användes för fällning och inte förrän på 1960-talet som de även kom att användas till kvistning (Ager 2012).
Figur 2 Avverkning med tidig tvåmansmotorsåg, Vemdalen, 1946 (Jamtli n.d.). CC BY-NC- ND 4.0
Den första mobila motorsågen ämnad för skogsbruk lanserades 1926 och var en elektrisk maskin framtagen av Andreas Stihl (Husqvarna n.d.). Med en vikt på över 50 kg var arbetet med denna maskin långt ifrån lätt och det krävdes två man för att manövrera den. Kort därefter kom den första bensindrivna motorsågen vilket sedermera blev standard för det manuella skogsarbetet (Figur 2). Under 1950-talet och framåt gjordes stora förbättringar bland de bensindrivna motorsågarna vilket gjorde dem mer effektiva och säkrare (Figur 3).
Figur 3 Kvistning med motorsåg, Offerdal, 1963 (Jamtli n.d.). CC BY-NC-ND 4.0
På senare tid har cirkeln gällande motorsågar börjat slutas och flera tillverkare har lanserat batteridrivna alternativ. Bland annat lanserade Husqvarna under senare delen av 2010-talet en batteriserie som utlovade samma effektivitet som hos bensindrivna maskiner med fördelarna lägre vibrationer, mindre buller, enklare hantering samt inga direkta utsläpp (Husqvarna n.d.). Batteridrivna motorsågar har visat sig vara särskilt lämpliga för arborister då de minskar vissa specifika risker såsom oönskade kast och rörelser (Poje 2018). Syftet med studien av Poje et.al. (2018) var att just jämföra de batteridrivna alternativens effektivitet med motsvarande bensindrivna motorsågar. Studiens resultat visade att de batteridrivna alternativen generellt var lättare, tystare och vibrerade mindre. Bland annat utfördes kaptest på fem olika trädslag och olika diametrar vilket visade på att de batteridrivna sågarna generellt presterade bra samt under vissa förutsättningar bättre än dess bensindrivna motsvarighet. Studien
understryker dock batteridriftens begränsning när det kommer till uthållighet, mindre batterier laddas ur snabbt och ryggsäcksburna alternativ har en negativ påverkan på manövreringsförmågan.
Batterikapacitet är ett begrepp som används för att beskriva hur mycket energi som lagras i ett batteri. Enheten som används är amperetimme (Ah) och kan till exempel uppgå till 4,5 Ah för ett maskinmonterat batteri och 10,6 Ah för ett ryggburet batteri (Colantoni 2016). Användningen av alkalimetallen litium i batterier har ökat vilket visat sig medföra en betydande risk för brand på grund av felaktig hantering vid transport, förvaring, användning och återvinning (Lisbona 2011).
1.2 Arbetsmiljö
Det finns ett antal olika negativa effekter som påverkar hälsan och som ofta nämns när arbetsmiljö berörs vid användandet av röj- och motorsåg (Colantoni 2016, Neri 2017, Poje 2018). Nedan följer en kort redogörelse och beskrivning av några för dessa gällande konsekvenser av mer eller mindre långdragen exponering.
1.2.1 Buller
Buller är ett välkänt arbetsmiljöproblem, bland annat kan en tydlig koppling göras mellan ökad exponering för buller och försämrad produktivitet, oavsett yrke (Hua 2014). Därutöver har buller visat sig medföra en ökad risk för olyckor, med dödlig utgång, framförallt på grund av försämrad möjlighet till kommunikation men även till följd av försämrad uppmärksamhet och precision samt minskat synfält (Desharies 2015). Enligt undersökningar av SCB har 18,3 % av Sveriges befolkning över 16 år någon form av hörselnedsättning vilket motsvarar mer än 1,5 miljoner invånare (SCB 2020).
Exponering av buller kan leda till hörselnedsättning vilket innebär att lägsta ljudnivån(dB) för när en viss frekvens uppfattas höjs (Hua 2014). Enligt arbetsmiljöverket är maximala dagliga exponeringen för buller 85 dB under åtta timmar (Arbetsmiljöverket 2020). Om det genomsnittliga bullret under en arbetsdag är 80 dB eller mer är arbetsgivaren skyldig att informera och utbilda arbetstagarna, erbjuda tillgång till hörselskydd samt eventuellt erbjuda hörselundersökning. En exponering på 85 dB under åtta timmar dagligen under tio år beräknas medföra en 50 % ökad risk för hörselskador (ISO 2018).
Utöver skador på hörsel har flertalet rapporter visat på att exponering mot buller kan ha andra negativa effekter på kroppen (Hua 2014). Till exempel kan hjärt- och kärlsystemet påverkas vilket kan leda till högt blodtryck, hjärtsjukdomar samt stroke. Bullerexponering har även visat sig leda till stress och även utbrändhetssymptom.
1.2.2 Avgaser och luftföroreningar
Bensindrivna röj- och motorsågar medför att brukaren exponeras för potentiellt farliga avgaser. Därför ska brukare av röj- och motorsågar skyddas från avgaser (Arbetsmiljöverket 2012). En studie av Neri et.al. (2017) kom fram till att oavsett om en motorsåg användes till fällning eller kvistning fanns ingen nämnvärd påverkan på hur mycket av de farliga ämnena bensen, toluen, xylen och polycykliska aromatiska kolväten som andades in utan exponeringen blev densamma oavsett arbetsuppgift. Studien visade även på att användandet av vanlig blyfri bensin bidrog till högre inandning av ämnena jämfört med om alkylatbensin används. Dock visade sig exponeringen ligga inom det europeiska gränsvärdet (OEL) för båda bränslealternativen. Studien poängterar dock att även om utsläppen är under gränsvärdena så medför exponering en ökad risk för lungcancer.
1.2.3 Ergonomi
Ensidig belastning, statiskt muskelarbete och olika grad av belastning kan medföra risker för arbetsskador (Arbetsmiljöverket 2012). Långvarig ensidig belastning kan, även om den är låg, orsaka skador på leder och muskler.
Rygg, nacke och skuldrer tar ofta skada men även andra kroppsdelar kan påverkas, till exempel armar eller händer vid handintensivt arbete. Upprepade lyft, som sker långt bort från kroppen, under lång tid utgör ett belastningsproblem. En minskad vikt eller förflyttning av den belastande vikten närmre kroppen har således en positiv inverkan på belastningen. Det finns också andra faktorer som påverkar belastningen så som till exempel temperatur, vibrationer, buller, skyddsutrustning, arbetstakt, krav på resultat, psykosociala faktorer mm. Även arbetstagarnas olika förutsättningar spelar roll dvs kön, kroppsmått, ålder, kondition mm.
1.2.4 Vibrationsskador
Vibrationer från maskiner kan påverka hälsa, säkerhet och välbefinnande (Arbetsmiljöverket 2020). Arbetsgivare har huvudansvaret för arbetsmiljön inom verksamheter och måste följa de föreskrifter som finns bland annat gällande vibrationer. Vibrationer kan delas upp i helkroppsvibrationer, som till exempel maskinförare utsätts för i sin hytt, och hand- och armvibrationer, som till exempel en brukare av röjsåg utsätts för (Arbetsmiljöverket 2011, Tholin 2008). Hand- och armvibrationer kan ge tillfälliga symtom såsom domningar och köldkänsla men även kroniska skador på nerver (vita fingrar), leder och muskelfunktion. Risken för skador kan även öka vid en kombination av vibrationer och dålig ergonomi. Risken med vibrationer tenderar ofta att ignoreras då det inte innebär en omedelbar effekt på hälsan utan symptom på skada kan dyka upp flera år senare (Neri 2017).
För att mäta hur mycket vibrationer som en individ utsätts för används generellt vibrationsrörelsens accelerationsamplitud som uttrycks i enheten m/s² (Arbetsmiljöverket 2011). För att räkna ut hur mycket vibrationer en individ exponeras mot kombineras mängd vibrationer med hur länge exponeringen skett. Ofta används begreppet A(8) vilket innebär vibrationsexponeringen under en åtta timmar lång arbetsdag. En maskin som vibrerar lite ger ett lågt värde under till exempel en hel arbetsdag. Om en maskin däremot avger mer vibrationer, under samma arbetstid, kan den totala exponeringen uppgå till ett värde som benämns som insatsvärde. Om maskinen vibrerar tillräckligt länge under tillräckligt lång tid anses exponeringen vara farlig och ett så kallat gränsvärde uppnås. Insatsvärdet utgör den undre gränsen som kräver att ett företag måste vidta aktiva åtgärder för att minimera risker för brukaren av maskinen. För en motorsåg med vibrationsnivå på 5 m/s² motsvarar det tre timmars användning under ett dygn (Arbetsmiljöverket n.d.). Gränsvärdet utgör den högsta tillåtna exponeringen för vibrationer, då ytterligare exponering anses vara skadlig. För tidigare nämnda motorsåg motsvarar det åtta timmars användning under ett dygn.
1.3 Syfte och frågeställningar
Syftet med studien var att studera vilken efterfrågan som fanns på de egenskaper som var förknippade med batteridrivna röj- och motorsågar inom skogsbruket samt undersöka vilka erfarenheter som de olika aktörerna inom skogsbruket hade av dessa. Studien undersökte därutöver vilka förbättringar som behövde genomföras för att batteridrivna röj- och motorsågar skulle kunna, i större utsträckning, ersätta dess bensindrivna motsvarigheter.
Målet med studien var att ge aktörer inom skogsbruket bättre möjlighet att välja röj- och motorsågar efter sina krav och behov samt främja framtagning batteridrivna röj- och motorsågar som matchar aktörernas efterfrågan.
Frågeställningar
Vilka egenskaper efterfrågas, till exempel mindre vibrationer, mindre nettoutsläpp av växthusgaser, lägre buller, lägre exponering av avgaser och bättre ergonomi, vid användandet av röj- och motorsågar?
Vilka förbättringsbehov efterfrågas hos eldrivna röj- och motorsågar för att de effektivt skall kunna ersätta dagens varianter med förbränningsmotorer.
1.4 Avgränsningar
Studien avgränsar sig till att enbart omfatta användandet av röj- och motorsågar inom skogsbruk då skogsbruket ställer särskilda krav på funktion och egenskaper jämfört med t ex parkförvaltning. Inte heller arborister ingick i studien eftersom den typen av verksamhet har egna säregna förutsättningar.
Studien omfattar inte ekonomiska jämförelser utan fokuserar på efterfrågan av olika funktioner och tekniska skillnader, i syfte att begränsa studiens omfattning och för att kunna lägga större vikt vid undersökning av sågarnas egenskaper.
2. Material och metoder
2.1 Metodik
För att studera efterfrågan på olika egenskaper samt vilka förbättringsbehov som fanns på röj- och motorsågar genomfördes sju kvalitativa intervjuer av semistrukturerad typ. Detta innebar att intervjuerna inte hade fastställda svarsalternativ utan respondenterna fick svara fritt. Ett antal olika ämnen, rörande användning av röj- och motorsågar, var närvarande vid samtliga intervjuer och kan sammanfattas med följande punkter:
1. Fördelar med bensindrivna röj- och motorsågar?
2. Fördelar med batteridrivna röj- och motorsågar?
3. Vilka egenskaper hos batteridrivna röj- och motorsågar behöver bli bättre?
4. Vibrationsexponering 5. Bullerexponering 6. Exponering för avgaser
7. Bidragande till ökad mängd växthusgaser i atmosfären 8. Ergonomi
Valet av kvalitativa intervjuer, som metod för att samla data, gjordes för att ge den medverkande möjlighet att med egna ord beskriva sin syn på de olika punkterna.
2.2 Genomförande
2.2.1 Framtagande av intervjuguide
För att säkerställa tillförlitligheten i studien genom pålitlighet och bekräftelse användes det ramverk som togs fram av Kallio et. al. (2016). Ramverket gav vägledning vid framtagandet av en intervjuguide för kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Genom att dela upp arbetet i fyra olika steg förbättrades rättfärdigandet i framtagandet av intervjuguiden. De fyra olika stegen var:
1. Identifiering av förutsättningar för användande av semistrukturerad intervju
2. Inhämtning och tillämpning av tidigare kunskap
3. Formulering av en preliminär semistrukturerad intervjuguide 4. Pilottest och framtagning av slutlig intervjuguide
2.2.2 Förutsättningar för användande av semistrukturerad intervju
För att fastställa valet av strukturerad intervju som metod togs ett antal parametrar i beaktande baserat på tidigare kunskap samt de intervjuades förutsättningar. Semistrukturerade intervjuer gav möjlighet att utforska aktörers åsikter och uppfattningar. Andra fördelar var möjligheten att lägga mer fokus på frågor som var betydelsefulla eller som respondenten hade stor kunskap inom, för att lägga mindre fokus på frågor med mindre möjlighet att ge relevant resultat. På liknande sätt var metoden användbar när respondenten saknade kunskap inom området för att likväl kunna notera respondentens ståndpunkt.
2.2.3 Inhämtning och tillämpning av tidigare kunskap
Steg två var att söka efter och ta del tidigare kunskap rörande ämnet. Detta var av stor vikt för att kunna strukturera en tillfredsställande intervjuguide.
Tidigare publicerade artiklar rörande ämnet granskades och även relaterade ämnen studerades. Olika lagkrav rörande bland annat arbetssäkerhet studerades och även de bakomliggande anledningarna för dess uppkomst såsom fysiologiska skador. Olika aktörer inom skogsbruket, som inte ingick i studien och ej nödvändigtvis hade erfarenhet av alla dess delar, konsulterades och rådfrågades för att tillse att en god förståelse och kunskapsnivå rörande ämnet uppnåddes. Diskussioner med aktörer med stöd av tidigare kunskap gav goda förutsättningar för upprättandet av en intervjuguide.
2.2.4 Formulering av en preliminär semistrukturerad intervjuguide
Under denna del formulerades ett antal frågor, till en intervjuguide, vars syfte var att dirigera intervjuns samtal mot studiens frågeställningar. Även om intervjuguiden formulerades med en särskild ordning i åtanke skulle den även kunna vara flexibel och frågornas ordning förändras för att möta dialogen med en intervjuad respondent.
Frågorna formulerades för att uppnå god möjlighet att få fram data samtidigt som de var av öppen karaktär och inte styrde den intervjuade. Välformulerade och lättförståeliga frågor eftersträvades. För att få till beskrivande svar eftersträvades frågor som började med ord som vad, vilka, vart, när, hur och varför. Öppningsfrågor, med syftet att bryta isen, ansågs inte behövas då frågorna inte hade något emotionellt djup eller var av känslig karaktär.
Huvudfrågorna som togs fram eftersträvades täcka de ämnen som ansågs innefattas i frågeställningarna och syftet var att dessa frågor skulle ställas i samtliga intervjuer.
2.2.5 Pilottest och framtagning av slutlig intervjuguiden
En testintervju genomfördes med intervjuguiden som grund i syfte att bekräfta att frågorna var relevanta och gav tillräcklig täckning för att svara på frågeställningarna. Vissa frågor omformulerades därefter för att förbättra kvaliteten på data som insamlades. Testintervjun genomfördes via fälttest med potentiella aktörer med eventuell medverkan i studien. Efter testintervjun fastställdes den slutliga intervjuguiden (Bilaga 1). Frågorna eftersträvades då vara lättförståeliga, logiska och välarbetade. Utöver frågor som berörde vibration, buller, ergonomi och utsläpp ingick frågor om tidigare erfarenhet, hur respondenten arbetar i skogen samt vad som fungerar bra respektive dåligt med olika typer av sågar.
2.2.6 Val av respondenter
Sju aktörer valdes aktivt ut som respondenter för att svara på frågorna. En viss spridning av bakgrund och erfarenhet eftersträvades. Minst två respondenter var helt självverksamma inom skogsbruk. Samtliga av de intervjuade hade någon form av erfarenhet av batteridrivna röj- och/eller motorsågar. På grund av det begränsade användandet av batteridrivna röj- och motorsågar samt frånvaron av register över dessa letades aktörerna upp aktivt istället för att väljas ut slumpmässigt.
2.2.7 Genomförande av intervjuer
Intervjuerna genomfördes över telefon med stöd av intervjuguiden. Samtliga intervjuer spelades in. Respektive aktör som intervjuades fick ett individnummer för framtida referering och säkerställande av anonymitet.
2.2.8 Bearbetning av resultat
Samtliga intervjuer lyssnades igenom för att sedan transkriberas. Irrelevant information, till exempel formaliteter eller utsvävningar, transkriberades ej.
Efter transkriberingen lyssnades inspelningarna igenom igen för att säkerställa korrekt transkribering. Därefter bearbetades texterna i tre steg.
Första steget innebar att texterna gjordes mer överskådliga genom att dela upp texten i mindre stycken. Varje mindre stycke eftersträvades att innehålla information om ett ämne. Texten gavs en färgkodning som korrelerade med respektive respondent. På så vis kunde olika respondenter enkelt urskiljas när stycken blandades.
Andra steget var att leta fram teman i de olika svaren. Med frågeställningarna som utgångspunkt kategoriseras de olika styckena från de olika intervjuerna efter vilket ämne som de passade in på. De teman som identifierades och valdes var; fördelar, nackdelar, växthusgaser, buller, avgaser, ergonomi och vibrationer.
Tredje steget var att sortera respektive ämnes stycken i olika undergrupper till exempel positiva och negativa åsikter eller olika typer av upplevd förbättringspotential. Detta gjorde resultatet mer överskådligt och det blev enklare att vidare analysera vilka respondenter som hade liknande erfarenheter och åsikter.
3. Resultat och analys
3.1 Beskrivning resultat
Respondenterna återfanns framförallt i Götaland med undantag för respondent 2 och 7 som var verksamma i Norrland (Tabell 1). Av respondenterna var sex män och en kvinna. Fem av respondenterna arbetade primärt som anställd i skogen medan två respondenter arbetade endast i egen skog.
Tabell 1 Respondenter
Respondent Kön Landsdel Skoglig anknytning
1 Man Götaland Säljer och servar motorsågar 2 Man Norrland Egenföretagare inom skogsvård 3 Man Götaland Anställd inom skogsvård 4 Man Götaland Anställd inom skogsvård 5 Man Götaland Anställd inom skogsvård
6 Man Götaland Pensionär och självverksam skogsägare 7 Kvinna Norrland Självverksam skogsägare
Respondenterna hade samtliga både positiva och negativa erfarenheter av batteridrivna röj-och motorsågar. Däremot hade inte alla respondenter åsikter rörande vibrationer och avgaser.
3.2 Fördelar
Flertalet av respondenterna nämnde de batteridrivna maskinernas enkelhet vid användning som någonting positivt. Vid användning krävdes bara att montera ett batteri och trycka på en knapp till skillnad mot bränsledrivna motsvarigheter som behövde dras igång. Bensindrivna sågar var även mer benägna att inte starta samt kunde få problem med blött luftfilter eller orolig tomgång. Respondent 2, 3 och 4 uttryckte att batteridrivna maskiner generellt var tystare, smidigare, lättare, vibrerade mindre och var enklare att arbeta med.
Vid arbetsuppgifter där maskinen användes sporadiskt, så som kantträdsfällning eller grenkapning med stångsåg, ansågs batteridrivna maskiner ha övertag enligt respondent 2, 4 och 5. Dessa arbetsuppgifter innebar ofta långa förflyttningar i förhållande till hur mycket maskinen användes vilket gav fördel åt lätta maskiner som var enkla att använda.
Respondent 6, som endast arbetade i egen skog, valde oftast sin batteridrivna röjsåg istället för sina bensindrivna motsvarigheter. Han ansåg att den
batteridrivna röjsågen röjde lika bra i klenare skog men med bättre smidighet och lägre vikt. För denna respondent var den verksamma arbetstid, som två mindre maskinburna batterier medförde, en lagom arbetstid. Den begränsade batterikapaciteten, som flytande bränsle inte hindras av, utgjorde inget problem för honom. Denna syn delades av respondent 7 som ofta använde batteridriven röjsåg i klenare skog. Respondent 7 använde både ett ryggburet samt maskinburna batteri och delade uppfattningen om att dessa räckte för de arbetsuppgifter som hon åtog sig.
“När man gick tillbaka till sågen med flytande bränsle, då var det som att köra med en dinosaurie, den var tung, levde om och var otymplig. Det kändes
som att det inte var någon framtid alls”
Respondent 7
Trots flera respondenters syn att batteridrivna röjsågar inte fungerade professionellt hade respondent 5 nästan helt gått över till batteridriven röjning. Genom att nyttja ryggburna batterier samt extra mindre maskinburna batterier var arbetarna försedda med batterikapacitet under en hel förmiddag respektive eftermiddag. Vid lunch genomfördes ett byte av batterier ur ett för ändamålet avsett fordon. Detta fordon var specialutrustat för laddning av ett antal ryggburna batterier; även fordonet i sig var eldrivet. Respondent 5 menade på att detta system fungerade bättre för dem än att arbeta med maskiner drivna av flytande bränsle. Användandet av batteridrivna maskiner gav även en fördel till respondent 5 vid upphandling av arbeten. Flera respondenter uppgav att de ställde sig positiva till utvecklingen av tekniken och respondent 5, 6 och 7 ansåg att eldrift var den rätta vägen.
“Jag tror det bara är början det här, om tio år har vi ännu mycket bättre grejer, lättare och starkare. Så det är inget att hålla emot.”
Respondent 6
3.3 Nackdelar
Bland de nackdelar som presenterades av de olika respondenterna var det framförallt två punkter som återkom; batteriernas begränsningar gällande kapacitet och vikt samt maskinernas brist på effekt. Problem med att förse användaren med tillräckligt med batterikapacitet utan att avsevärt öka mängden vikt och utrustning utgjorde en farhåga eller ett hinder för flertalet respondenter. Ryggburna batterier ansågs av respondent 4 vara för osmidiga och svårmanövrerade vilket gjorde att maskinburna batterier därför istället föredrogs. Respondent 4 hävdade dock att det skulle krävas 75 batterier för att tillgodose ett arbetslag om fem personer under en arbetsdag.
Respondent 6 ansåg att enstaka maskinburna batterier fungerade bra för honom då det innebar en för honom en lagom längd på arbetspass men att
antalet maskinburna batterier som krävdes för en hel arbetsdag var för många för att det skulle kunna fungera i en professionell kontext.
Hur batterierna skulle laddas mellan arbetsdagar lyftes som ett problem av flera respondenter. Respondent 4 nämnde speciellt att de ofta hyr in sig i tillfälliga boenden när de arbetar vilket försvårar möjlighet att ladda flera batterier samtidigt. Ett stort antal batterier kräver ett stort antal laddare som behöver aktiveras successivt för att inte överbelasta säkringar. En överbelastning kunde avbryta all laddning och förstöra nästkommande arbetsdag. Med bensindrivna maskiner fanns inte den problematiken, då det bara var att tanka maskinerna med nytt bränsle.
Respondent 1 och 3 nämnde problematiken med att batteriernas effekt försämrades vid låga temperaturer, varav respondent 1 också hade farhåga om hur fukt påverkar batteriernas långsiktiga hållbarhet. En annan farhåga som nämndes av respondent 4 var brandrisken vid användning av batterier i skogen. Om en brukare faller och slår sönder ett batteri så ansågs en kraftig, ytterst svårsläckt, brand kunna uppstå. Ett annat problem som togs upp av respondent 1 var konsekvenserna av ett elavbrott till följd av t ex kris eller krig. Även eventuell elbrist skulle kunna innebära att batterierna inte går att ladda under vissa tider på dygnet.
Merparten av respondenterna tog upp att effekten hos batteridrivna alternativ inte motsvarar den effekt som återfinns hos motsvarande bensindrivna maskiner idag. Vid grövre röjningar eller vid fällandet av enstaka grövre träd i klenare röjningar slår batteridrivna röjsågar ifrån för att inte överbelastas och röjningen blir därför mer tidskrävande. Respondent 7 ansåg att dennes batteridrivna kedjeröjsåg fungerade bra även vid grövre röjningar men att den underpresterade vid klenare partier med mycket sly och ris. Samma respondent menade på att bensindrivna röjsågar var mer mångsidiga och gick att använda i både klen och grov röjning.
“Bensinsågar har en kapacitet så att man både kan röja smått och grovt, utan att behöva byta såg. De batterisågar vi har testat har dels varit med kedja och det fungerar bra på grovt men är inte alls någon höjdare när det
gäller klent sly och ris. För det fungerar klinga perfekt. Fördelen med aspendrivna sågar är att de fungerar för både och, då behöver man inte byta
såg”
Respondent 7
Respondent 3 hävdade dock att effektökningen hos röjsågar generellt var onödig och att det vore bättre om även röjsågar drivna av flytande bränsle gick ner i effekt för att bättre matcha huvuddelen av arbetet som utfördes.
Även motorsågar uppfattades som klena och att det även berodde på underdimensionerade kedjor och spåntransport. Respondent 1 som sålde
motorsågar menade på att de uppgifter som idag kräver motormanuellt arbete ofta kräver motorsågar med väldigt hög effekt till exempel fällning av frötallar, ekhuggning och upparbetning av stormfälld skog. Motorsågar motsvarande 50 cm³ anses vara småsågar och de som sågar yrkesmässigt använder sågar om 70–90 cm³.
3.4 Växthusgaser
Av de olika respondenterna var det bara respondent 7 som efterfrågade en minskning av utsläpp av växthusgaser vid användandet av röj- och motorsågar. För respondent 7 var minskade utsläpp av växthusgaser den främsta anledningen till användandet av batteridrivna röj- och motorsågar.
Däremot tog respondent 1, 3 och 4 upp oro för utsläpp vid produktion samt tveksamma etiska förhållanden vid framtagandet av råvaror till batterierna.
Respondent 1 och 4 ansåg att livslängden på sågarna blivit kortare och att detta hade en än större miljöpåverkan. Enligt dem borde produkterna hålla längre vilket i sin tur skulle minskar utsläppen vid framtagandet samt transporter till brukaren.
“Hade de varit miljömedvetna så hade de sett till att man kan ha en såg i fasligt många år. Miljökonsekvensen blir ju betydligt mindre för varje år som du kör och idag är det ju ingen som har en såg mer än ett år för proffsbruk.
För 20 år sedan kunde du köra tre år med samma såg.”
Respondent 1
Respondent 3 ansåg att batteridrift hade för stora risker kopplat till framtagandet av råvarorna och att fokus istället borde ligga på biobaserade bränslen. Respondent 7 hade en betydligt mer positiv syn på användandet av batteridrivna maskiner och en ökad cirkularitet. Dels kunde produkter anpassas bättre för återvinning och dess metaller återbrukas i form av nya batterier, dels att ägandet av maskiner kan minska i framtiden till förmån för hyrtjänster.
En annan aspekt som togs upp risken att elen som en batteridriven såg laddas med kommer från en fossil källa. En oro för att bristande möjlighet att reparera batteridrivna sågar fanns också, vilket skulle kräva inköp av nya sågar i förtid och på så vis ha negativ miljöpåverkan. Respondent 1 och 4 ansåg i det stora hela att övergången till batteridrift var ett spel för galleriet och att det används som en marknadsföringsmetod samt att problem som livslängd på produkter och hur råvaror tagits fram inte redovisas.
3.5 Buller
Av de intervjuade uttryckte flertalet att de upplevt positiva effekter vid användandet av batteridrivna röj- och motorsågar kopplat till buller. Däremot ansågs det spela en mindre roll då hörselskydd ändå används i stor utsträckning. Även om minskat buller uttrycktes som något positivt av samtliga respondenter ansåg respondent 1, 2 och 3 att maskiner med lägre buller inte var något som efterfrågades. Respondent 7 upplevde att det var skönt med det lägre bullret hos en batteridriven såg men att de två viktigaste egenskaperna hos en såg var minskade utsläpp och effektivitet. Däremot avsåg respondent 7 att endast nyttja batteridrivna sågar under sin graviditet för att inte störa bebisen med buller. Respondent 1 påtalade att även röjsågar om 30–40 cm³, som de flesta batteridrivna röjsågarna motsvarar i effekt, har relativt låga bullernivåer trots att de använder sig av förbränningsmotorer.
“Jag tycker det är underbart.”,”...hörselkåpor och sånt behöver du ju fortfarande ha kvar men det är fortfarande så att bullernivån går ner nått enormt, så du kan ju fortfarande stå och hålla en normal konversation med en kollega. Man behöver ju inte direkt höja rösten om man behöver stoppa
upp och prata igenom ett problem.”
Respondent 4
Den mest positiva responsen uttrycktes av respondent 4 och 5 som båda arbetade i arbetslag. För de var det en stor fördel att inte behöva stänga av röjsågarna för att kunna kommunicera utan att det räckte med att släppa gasen. Detta möjliggjorde mer kontinuerlig kommunikation inom arbetslagen vilket både hade en positiv effekt på arbetsprodukten och på arbetsmiljön.
“Något som vi har pratat om, alla stänger ju av sågen någon gång och då kan man prata och kommunicera men nu är det som att, man släpper ju ofta
på gasen och då kan man säga att du har missat. Kan du gå tillbaka och ta det? Så det är ganska skönt. Man kan kommunicera på ett helt annat sätt och
så är det tyst. Det är knappt så man behöver ha hörselkåpor på sig. Det är lite det här skärande ljudet som är jobbigt men annars är det ju otroligt tyst.”
Respondent 5
3.6 Avgaser och luftföroreningar
Av de intervjuade uttryckte respondent 1, 2 och 3 att avgasers påverkan på användaren av maskinen inte spelade någon större roll. Moderna bränslen avsedda för maskinerna upplevdes uppfylla de krav som ställs på skydd av arbetarens hälsa och ansågs inte utgöra något problem. Respondent 4, 5, 6 och 7, uttryckte däremot sig väldigt positiva till att användandet av
batteridrivna maskiner innebar en minskad exponering för avgaser och en förbättrad arbetsmiljö.
“Allmänna arbetsmiljön kommer ju att bli bättre, du slipper det här med avgaser och liknande som du får från bensindrift”
Respondent 4
Respondent 7 uttryckte att även om bränslen såsom Aspen innebar betydligt renare avgaser så drar brukaren fortfarande i sig dessa vilket kan vara extra oönskad i samband med graviditet.
“...nu är jag höggravid och så fort snön drar undan då är det dags att röja och då kommer jag köra uteslutande med batterisågar. Då har det ju både med att dra i sig avgaser, även om vi kör med aspen som är 99% renare än vanlig bensin, men där är det framförallt för att bebisen i magen blir ju rädd
för ljud som lever om. Det är en kombination av dem två.”
Respondent 7
3.7 Ergonomi
Bland de intervjuade respondenterna uttrycktes både positiva och negativa effekter på ergonomin vid en övergång till el. Till de positiva effekterna hörde bland annat att vikten kunde minskas i maskinen genom lättare motorer samt omplacering av vikt till andra delar av kroppen genom ryggburet batteri eller extra mindre batterier. Genom att minska maskinens vikt minskade snedbelastning på kroppen då vikten centreras vilket även var positivt för balansen. Batteridrivna röjsågar gav också möjlighet för brukaren att enklare göra enstaka kapningar i midjehöjd eller högre.
“...det som var fördelen var att sågen överlag var lättare, så behöver man komma upp för att eventuellt göra en snabb toppkapning av någonting eller högre midjekap då blir ju sågen i helhet mycket lättare att lyfta. Så det är ju
en fördel, den är ju lättare själva maskinen. Du får ju en bättre balans i kroppen…”,” ...det blir ju inte lika mycket vikt som hänger över åt maskinens
håll, när du hakar på den där, utan du har ju mer centrerad vikt. Ergonomin blir ju lite bättre…”
Respondent 4
Till de negativa effekterna hörde framförallt att i vissa situationer krävdes en hög batterikapacitet vilket innebar att en stor vikt medfördes. Batteriernas vikt behövde förflyttas både fram till beståndet och tillbaka, till skillnad mot flytande bränsle vars bränslevikt försvann efter förbrukning. Vid röjning av långsmala bestånd upplevdes detta vara särskilt problematiskt. Respondent 7
ansåg dock att detta problem även gällde för bensindrivna sågar då dunkar fortfarande behövde bäras tillbaka.
Både respondent 4 och 5 hade dock gått över till batteridrivna motorsågar vid kantträdsfällningar i kraftledningsgator. Vikten var då lättare än med bensindrivna motsvarigheter och vikten kunde även bäras i två händer om batteriet togs loss. Det ryggburna batteriet upplevdes inte vara användarvänligt av respondent 4 som upplevde att kabelanslutningarna fastnade i vegetation. Denna åsikt delades dock inte av respondent 5 och 7, som använde ryggburna batterier frekvent, och respondent 5 menade på att kabeln gick att fästa smidigt runt armen utan att vara i vägen.
“Det sitter ju ganska många kardborreband så man får den ganska tight mot kroppen”
Respondent 5
Respondent 3 menade att den viktigaste ergonomiska effekten uppnåddes genom att röjsågar anpassades efter skogsröjningar, och inte gräsröjning, med kort riggrör och anpassad vinkel på klingan. Ett problem som ofta uppkommer med batteridrivna röjsågar är att de är gjorde för att fungera som gräsröjsågar vilket i sin tur gör att ergonomin blir sämre i skogsröjning. Att enkelt kunna starta och stänga av batteridrivna maskiner, och inte behöva dra igång en såg som stått länge, upplevdes som en klar fördel av respondent 7.
3.8 Vibrationer
Enligt respondent 1 var vibrationer inte något som köpare övervägde vid val av maskin utan fokus låg på effekt och pris. Respondent 1 menade att detta mest troligt berodde på okunskap hos brukarna. Samma respondent menade dock på att batteridrivna sågar inte vibrerade märkbart mindre utan att de mesta av vibrationerna kom från skärutrustningen.
Respondent 3 och 4 ansåg att vibrationerna var betydligt mindre från batteridrivna sågar och enligt den senare berodde det framförallt på att de saknade rörliga delar såsom kolvar samt att motorn ofta var placerad närmare skärutrustningen vilket medför kortare transport av rörelseenergin i maskinen.
“Vibrationer kommer gå ner väsentligt, för du slipper ju, oavsett hur många såna där roliga gummibussningar och fjädrings grejer som du har emellan
motorhuset och handtagen, så kommer du fortfarande få motorvibrationer från motorn. På elsågen har du ju egentligen så att elmotorn sitter närmare
klingan direkt och driver och då får du ju inte alls de vibrationerna.
Elmotorerna har ju snällare vibrationer överlag om det inte blir obalans
någonstans, men det är ju inte alls som i en förbränningsmotor som hela tiden måste ha en kolv som skakar och har sig.”
Respondent 4
Respondent 2 tänkte på vibrationerna vid användning av röjsåg och hade problem med vibrationsskador såsom vita fingrar, pirr och känslighet för kyla.
“... man känner ju att det är vibrationer. Det känns ju ändå att det inte är helt vibrationsfritt…”,”Batteridrivna kanske inte har lika mycket vibrationer
eftersom motorn inte vibrerar på samma sätt…”,”...det är i händerna, man får lite pirr och vita fingrar och blir lätt kall, det kommer med tiden. När man
håller på med vibrationer, när man gör det mycket.”
Respondent 2
Respondent 3 påtalade vikten av att arbetsledare utvärderar produkter vid val av inköp av maskiner. Arbetsledare bör kontrollera produktblad efter A(8) värden och analysera belastningar för att säkerställa god arbetsmiljö. Flera aktörer menade på att vibrationsdämpningen i maskiner, framförallt äldre eller välanvända, inte fungerade tillfredsställande. Dock ansåg respondent 6 att vibrationerna var kraftiga på sin batteridrivna röjsåg, vilket eventuellt berodde på slitage. För respondent 7 var vibrationer inget som hon tänkt på eller reflekterat över.
4. Diskussion och slutsatser
4.1 Diskussion
Resultatet från den här studien visar på att olika aktörer har olika erfarenheter från användning av batteridrivna röj- och motorsågar, både positiva och negativa, men att det redan idag finns situationer där batteridrivna maskiner används istället för bensindrivna. Batteridrivna röj- och motorsågar ansågs generellt vara enkla att använda, tystare, smidigare och vibrerade mindre.
Arbeten som innebar långa förflyttningar med motorsåg ansågs vara lämpliga för batteridrift då vikten var lättare. Även i klenare röjning ansågs batteridrivna röjsågar fungera bra vilket underströks av respondent 5 som var på väg att helt gå över till batteridriven röjning av kraftledningsgator. Till batteridrivna röj- och motorsågars nackdelar hörde framförallt bristande batterikapacitet och effekt. Flera aktörer såg svårigheter med att få tillräcklig batterikapacitet för dess arbetsuppgifter.
4.1.1 Växthusgaser
Av respondenterna var det bara en som efterfrågade minskade utsläpp av växthusgaser från röj- och motorsågar vilket står i kontrast till de miljömål som Sverige åtagit sig (Sveriges miljömål 2021). Däremot var flera av respondenterna intresserade av och måna om andra faktorer som kan påverka klimatet. Ökad livslängd på maskiner är en av de faktorer som kan leda till minskad energi- och resursanvändning. Även möjlighet att fortsättningsvis kunna reparera sågar förhindrar energi- och resursanvändning om införskaffandet av ny maskin kan skjutas upp. En oro för tveksam framtagning av råvaror kan, som respondent 7 var inne på, delvis förhindras genom förbättrade möjligheter till återvinning och återanvändning.
Respondenternas avsaknad av tankar, vid val av utrustning, över att minska utsläpp av växthusgaser vid användning av röj- och motorsåg behöver inte nödvändigtvis tolkas som en ovilja att arbeta mot en minskning av utsläpp av växthusgaser. Det skulle kunna vara så att de ansåg att de utsläpp som genereras av röj- och motorsågar i skogsbruket är i sin proportion små i förhållande till andra utsläpp eller att ett bidragande till skogsbruket i sig medför så många positiva effekter för klimatet att utsläppen från sågar blev försumbara. Viktigt att poängtera är dock att för att kunna nå riksdagens mål om att år 2045 inte ha nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären krävs det att även röj- och motorsågar antingen drivs av energi från fossilfri källa eller kompenseras för av bindning av växthusgaser på annat håll.
4.1.2 Arbetsmiljö
Minskningen av buller upplevdes som något positivt av samtliga respondenter, även om vissa i praktiken ställde sig likgiltiga till egenskapen.
Anledningen till minskat buller inte värderades särskilt högt av vissa uppgavs vara att hörselskydd fortfarande används. Respondent 4 och 5 ställde sig mest positiva till det minskade bullret och gemensamt för dessa två är att de båda arbetade i arbetslag. Dessa två respondenter beskrev båda hur kommunikation och därigenom produktivitet förbättrades med det minskade bullret vilket sammanfaller med tidigare forskning (Hua 2014). Minskad olycksrisk nämndes inte av respondenterna men förbättrad kommunikation borde medföra den effekten (Desharies et.al. 2015).
Drygt hälften av respondenterna ansåg att den minskade exponeringen mot avgaser var positiv medan övriga ansåg att användandet av renare bränsle var en tillräcklig åtgärd. Att flertalet önskade minska sin exponering mot avgaser är rimligt då långvarig exponering kan leda till lungcancer, även om alkylatbensin används och det är inom gränsvärden för tillåten exponering (Arbetsmiljöverket 2012). Respondent 7 belyser även batteridriftens möjlighet till arbete i skogen, trots normavvikande förutsättningar; i det här fallet behov av minskad exponering mot buller och avgaser på grund av respondentens graviditet.
Resultatet visade på att möjligheter till förbättrad arbetsergonomi fanns vid en övergång till batteridrift. Maskinernas lägre vikt samt möjlighet att bära batterier på ryggen sammanfaller med Arbetsmiljöverkets (2012) åtgärdsförslag för bättre ergonomi, dvs minska vikt på lyft långt från kroppen och om möjligt flytta vikt närmre kroppen. Resultatet visar dock att batterikapaciteten i vissa situationer kan göra att ergonomin försämras på grund av förflyttning av höga vikter. Respondent 5 tydliggör dock, att med tillräckliga förberedelser och med korrekt planering, går detta att undvika.
Resultatet visade på att det finns, till viss del, okunskap rörande vibrationer bland brukare av röj- och motorsågar. Att vibrationsskador fortfarande är ett problem inom skogsbruket påtalas av respondent 2. Resultatet från denna studie kan inte påvisa att batteridrivna röj- och motorsågar har mindre vibrationer men ett antal respondenter vittnar om att vibrationerna har upplevts mindre med batteridrivna sågar. Dessa respondenter visade förståelse för och intresse av minskade vibrationer vilket tillsammans med tidigare studier, som visade på en minskning av vibrationer med batteridrivna motorsågar jämfört med bensindrivna, gör att en efterfrågan på sågar med mindre vibrationer är trolig (Neri 2017, Poje 2018).
4.1.3 Övrigt
Utöver tillräckligt med batterikapacitet för att genomföra en hel dags arbetsuppgifter behöver batterierna kunna återställas inför nästkommande arbetsdag. Detta kan vara problematiskt för verksamheter där utgångspunkten inte alltid är fast eftersom tillräcklig strömförsörjning kommer att behöva säkerställas. Större verksamheter behöver planera för och implementera system för denna återställning av batterier efter genomförd arbetsdag, vilket det enligt den här studiens resultat inte finns några färdiga lösningar för. En övergång av beroende från bensin till el, gör även att återställningen av batterier kommer vara känslig för elavbrott. Batteridriften innebär även nya risker kopplat till säkerhet då batterier innehållande litium kan medföra brandrisk vid till exempel laddning, lagring och användning, vilket respondent 4 uttryckte farhågor om (Lisbona 2011). Hur stor risk detta utgör vid användandet av batteridrivna röj- och motorsågar kan inte denna studie svara på, men risken bör oavsett inte negligeras.
4.2 Metoddiskussion
4.2.1 Intervju
En tydlig begränsning i rapportens tillförlitlighet var det faktumet att respondenterna valdes ut aktivt. Samtidigt som detta möjliggjorde att erfarenhet av batteridrivna röj- och motorsågar kunde säkerställas riskerade detta att vissa erfarenheter över- eller underrepresenterades.
En annan tydlig nackdel med studien var det låga antalet respondenter som medverkade. Denna begränsning innebar att risken för att väsentlig erfarenhet inte togs med i studien var hög. Precis som med att respondenterna valdes ut aktivt medförde detta att olika synsätt och åsikter riskerades att få för stor eller för liten vikt. Resultatet var alltså inte statistiskt säkerställt. Fördelen med valet av kvalitativ undersökning genom intervjuer var att respondenterna kunde frågas ut grundligt genom följdfrågor.
4.2.2 Praktisk relevans
Eftersom resultatet visar på att det finns aktörer som under vissa förutsättningar har funnit att batteridrivna röj- och motorsågar fungerar bättre än de bensindrivna motsvarigheterna bör batteridrivna sågar ingå som alternativ vid val av såg. Val av batteridrivna röj- och motorsågar kan vara särskilt intressant vid arbete i grupp i syfte att främja kommunikation som i sin tur kan ha en positiv effekt på både produktivitet och säkerhet (Hua 2014, Desharies 2015). Andra fördelar kan vara minskat buller, minskade vibrationer, minskad exponering mot avgaser och utsläpp av växthusgaser.
Det kan även vara intressant om ergonomin vill förbättras. Batterikapacitet och effekt är något som bör tas i beaktande vid användandet av batteridrivna röj- och motorsågar då batteriernas särskilda egenskaper och sågarnas effektbegränsning bör utvärderas inför vilken typ arbete sågarnas ska användas till.
4.3 Fortsatta studier
För att bättre förstå vilken efterfrågan som finns på de olika egenskaperna kan en kvantitativ studie genomföras, där ett större antal aktörer kan ge sin syn. Dessa aktörer kan även innefatta aktörer som endast använt bensindrivna röj- och motorsågar då egenskaperna vibrationer, avgaser, buller, ergonomi och växthusgaser även berör dessa.
För att ge mer underlag till olika aktörer vid val av röj- och motorsågar skulle en studie kunna genomföras där olika sågar, varav vissa batteridrivna, jämförs ekonomiskt. Batteridrivna röj- och motorsågar kan ha högre inköpspris men behöver inte drivas av bensin vilket gör att driftkostnader skulle kunna bli lägre och det eventuellt skulle kunna finnas ekonomiska incitament för att gå över till batteridrivna sågar.
4.4 Slutsatser
Det finns en vilja bland olika aktörer inom skogsbruket att både bidra till ett bättre klimat och förbättra arbetsmiljön för brukare av röj- och motorsågar.
Det finns ett behov av att göra detta med tillräcklig kapacitet och effekt på dessa maskiner. I takt med att utvecklingen går framåt finns det mycket som tyder på att användandet av batteridrivna röj- och motorsågar kommer att öka i framtiden.
1. Det finns en efterfrågan på röj- och motorsågar som släpper ut mindre växthusgaser och som ger en bättre arbetsmiljö genom bättre ergonomi, lägre buller och mindre exponering av avgaser.
2. Redan idag har vissa enskilda skogsägare och skogsföretag till största del gått över till batteridrivna röj- och motorsågar.
3. Batteridrivna röj- och motorsågar behöver få bättre batterikapacitet och högre effekt för att de, i större utsträckning, skall kunna ersätta bensindrivna motsvarigheter.
5. Referenser
Ager, B. 2012. Skogsarbetets rationalisering och humanisering 1900–2011 och framåt. Sveriges lantbruksuniversitet, Umeå. ISSN 1401–1204.
Arbetsmiljöverket. 2011. Arbete och helkroppsvibrationer - hälsorisker (AFS 2011:8). Arbetsmiljöverket, Stockholm. ISSN 1650–3171.
Arbetsmiljöverket. 2012. Användning av motorkedjesågar och röjsågar (AFS 2012:1). Arbetsmiljöverket, Stockholm. ISBN 978-91-7930-564-2.
Arbetsmiljöverket. 2012. Belastningsergonomi (AFS 2012:2). Arbetsmiljöverket.
Arbetsmiljöverket. 2020. Hemsida för Arbetsmiljöverket. Krav vid olika bullernivåer. Tillgänglig på https://www.av.se/halsa-och-sakerhet/buller/krav- vid-olika-bullernivaer/#1 , hämtad 2021-05-05.
Arbetsmiljöverket. n.d. Poängmetoden för uppskattning av daglig vibrationsexponering för hand- och armvibrationer. Arbetsmiljöverket.
Axelsson, S. 1968. Analysis of Vibrations in Power Saws. Skogshögskolan, Stockholm.
Colantoni, A., Mazzocchi, F., Cossio, F., Cecchini, M., Bedini, R., Monarca, D.
2016. Comparison between Battery Chainsaws and Internal Combustion Engine Chainsaws: Performance and Safety. Contemporary Engineering Sciences, 9(27), 1315-1337.
Från Jamtli n.d. JLM LOI315 - Skogsbruk [Fotografi].
https://jlm.kulturhotell.se/items/show/156694?sort_field=id&sort_dir=d&recor d_types%5B0%5D=Item&record_types%5B1%5D=Publication&record_types
%5B2%5D=Individual&query=stocks%C3%A5g&query_type=exact_match&
ref=%2Fsearch. CC BY NC ND 4.0.
Från Jamtli n.d. JLM Hlg39814 4 - Skogsbruk [Fotografi].
https://jlm.kulturhotell.se/items/show/230821?sort_field=id&sort_dir=d&recor d_types%5B0%5D=Item&record_types%5B1%5D=Publication&record_types
%5B2%5D=Individual&query=motors%C3%A5g&query_type=exact_match
&ref=%2Fsearch%3Fpage%3D2. CC BY NC ND 4.0.
Från Jamtli n.d. JLM EMo242 1 - Skogsbruk [Fotografi].
https://jlm.kulturhotell.se/items/show/143108?sort_field=id&sort_dir=d&recor d_types%5B0%5D=Item&record_types%5B1%5D=Publication&record_types
%5B2%5D=Individual&query=motors%C3%A5g&query_type=exact_match
&ref=%2Fsearch%3Fpage%3D3. CC BY NC ND 4.0.
Goundry, B. Bell, L. Matthew, L. Arumugam, M. 2012. Diagnosis and management of Raynaud's phenomenon. BMJ 2012;344:e289.
Hjelm, J. 1991. Skogsarbetarna och motorsågen. [Doktorsavhandling, Umeå universitet]. ISBN 91-7924-0593.
Hua, H. 2014. Employees with Aided Hearing Impairment: An Interdisciplinary Perspective. Linköping Universitet, Linköping. ISBN 978-91-7519-240-6.
Husqvarna. n.d. Hemsida för Husqvarna. History of the Chainsaw - Celebrating 60 years. Tillgänglig på
https://carefully_removed_external_link_due_to_policy , hämtad 2021-05-05.
ISO. 2018. Hemsida för ISO. ISO 1999:2013 Acoustics - Estimation of noise induced hearing loss. Tillgänglig på https://www.iso.org/standard/45103.html , Hämtad 2021-05-05.
Jordbruksverket. Skogsstyrelsen. 2007. Motverka olycksfall i lantbruket - rapport från Jordbruksverket och Skogsstyrelsen. Jordbruksverket, Jönköping. ISSN 1102–3007.
Kallio, H., Pietilä, A., Johnson, M., & Kangasniemi, M. 2016. Systematic methodological review: Developing a framework for a qualitative semi- structured interview guide. Journal of Advanced Nursing, 72(12), 2954- 2965.
Kungl. Skogsstyrelsen. 1969. Skogsstatistisk årsbok 1967. Kungl. Skogsstyrelsen, Stockholm.
Lisbona, D., Snee, T. 2011. A review of hazards associated with primary lithium and lithium-ion batteries. Process Safety and Environmental Protection 89 (2011), 434–442.
Marchi, E., Neri, F., Cambi, M., Laschi, A., Foderi, C., Sciarra, G., & Fabiano, F.
2017. Analysis of dust exposure during chainsaw forest operations. IForest - Biogeosciences and Forestry, 10(1), 341-347.
Naturvårdsverket. 2021. Hemsida för naturvårdsverket. Sveriges miljömål.
Tillgänglig på https://www.sverigesmiljomal.se , hämtad 2021-05-05.
Neri, F., Foderi, C., Laschi, A., Fabiano, F., Cambi, M., Sciarra, G., Marchi, E.
2016. Determining exhaust fumes exposure in chainsaw operations.
Environmental Pollution, 218, 1162-1169.
Desharies, P., Martin R., Belzile D., Fortier P., Laroche C., Leroux T., Nelisse H., Girard S., Arcand R., Poulin M., Picard M. 2015. Noise as an explanatory
