Förskolors utevistelse
Jämförelse mellan: I ur och skur, Waldorf och Kommunal förskola
Preschools outdoor activities
Comparison between: Outdoor, Waldorf and Municipal preschool
Josefine Ryhnell
Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap Biologi
15 Hp
Handledare: Eva Bergman Examinator: Per- Arne Viebke Datum: 2014-02-04
Abstract
Studies conducted in preschool environment points toward the importance of outdoor activity, as outdoor activities have an important role in the child's learning and development process. Further, the preschool outdoor environmental design is important for the children that need challenge when outdoors. I examine how much time children spend outdoors in three different preschool pedagogies: Outdoor, Waldorf and Municipal preschools. I also identify some different qualities of how the time is used and what the kids do when outdoors. This study used interviews of preschool teachers and observations of children during preschool outdoor activities. The results showed that all investigated preschools try to be outdoors every day. The result also shows that the children's activities outdoors differ between the preschool pedagogies.
The children in the municipal preschools usually played with fabricated toys, and within Outdoor and Waldorf preschools children played more with natural and recycled materials
Keyword: environment, learning, outdoor activities, preschool-yard
Sammanfattning
Studier utförda på förskolan pekar på utomhusmiljöns betydelse, i förskolan har utevistelse en betydande roll i barnets lärande och utveckling. Förskolegårdens utformning är viktig för barnen som behöver utmaning i sin utevistelse. I denna studie undersöker jag hur mycket tid barn tillbringar utomhus inom olika förskoleinriktingar: I ur och skur, Waldorf och kommunal förskola. Jag identifierar även några olika kvaliteter på hur denna tid utnyttjas och vad barnen aktiverar sig med utomhus. Till undersökningen användes två metoder, intervjuer med förskollärare och observationer av barnen i utevistelse. Resultatet visade att alla sex förskolor försöker vara utomhus varje dag. Resultatet visar även på att barnens
aktiviteter under utevistelsen skiljer sig åt inom de olika förskoleinriktningarna. Barnen i de kommunala förskolorna leker oftast med färdiga redskap, inom I ur och skur och Waldorfförskolorna leker barnen mer med natur-och återvinningsmaterial.
Nyckelord: förskolegård, lärande, miljö, utevistelse
Innehållsförteckning
Inledning ... 1
Syfte ... 3
Frågeställningar ... 4
Metod ... 5
Urval ... 5
Datainsamlingsmetoder ... 5
Procedur ... 6
Databearbetning ... 7
Resultat ... 7
Hur mycket tid spenderar de olika förskoleinriktningarna utomhus? ... 7
Vilka kvaliteter ser pedagogerna med utevistelse? ... 7
Vad anser pedagogerna att utevistelse ska ge barnen mellan de olika inriktningarna och hur ofta besöker förskolorna skogen/andra närmiljöer utanför förskolegården? ... 8
Vilka material finns tillgängliga för barnen på förskolegården och hur skiljer sig barnens aktiviteter åt mellan de olika inriktningarna? ... 9
Diskussion ... 11
Resultatdiskussion ... 11
Hur mycket tid spenderar de olika förskoleinriktningarna utomhus? ... 11
Vilka kvaliteter ser pedagogerna med utevistelse? ... 12
Vad anser pedagogerna att utevistelse ska ge barnen mellan de olika inriktningarna och hur ofta besöker förskolorna skogen/andra närmiljöer utanför förskolegården? ... 12
Vilka material finns tillgängliga för barnen på förskolegården och hur skiljer sig barnens aktiviteter åt mellan de olika inriktningarna? ... 13
Reliabilitet ... 13
Slutsats ... 13
Referenslista ... 15
Inledning
Forskning påvisar vikten av att barn spenderar tid utomhus. I Sverige är barnen ute mer än i länder som USA och Australien, men även i Sverige har utomhusvistelsen minskat de senaste tjugo åren (Schön, 2013, 30 september). Studier utförda på
förskolan pekar på utomhusmiljöns betydelse för barns samverkan med naturen, att ge barnen tillgång till lösa föremål såsom pinnar, stenar, bräder och plankbitar främjar deras samspel med omgivningen (Björklid, 2005). I Sverige ska förskolan inspirera barn till utveckling och lärande, förskolans uppdrag är att ett livslångt lärande skall grundas för alla barn inom förskolan. Detta lärande ska då ske både inom- och utomhus för ett optimalt kunskapssökande (Skolverket, 2010). Inom förskolan är utevistelse en grund i verksamheten, den kringliggande miljön är en viktig del för pedagogiken. När pedagoger inte har möjlighet att ta sig iväg på utflykter till
grönområden får barnen spendera sin utevistelse på förskolegården (Björklid, 2005).
Tiden barnen spenderar utomhus ska ge möjlighet till aktivitet och lek i både planerad och i naturmiljö. Vidare ska förskolan sträva efter att varje barn utvecklar hänsyn för allt som är vid liv och omtänksamhet för den omgivning som är omkring dem
(Skolverket 2010). Barnets möte med natur och miljö är betydande för barnens
erfarenheter om de naturvetenskapliga områdena, lusten och nyfikenheten att utforska naturen är en central grund som bör läggas redan i förskolan. Alla sinnen ska vara med i utforskandet, barnen kan då verkligen känna in situationen och därmed blir lärandet mer beständigt (Sträng & Persson 2003). Barn i tidig ålder ska få chans till att skapa ett gott miljöengagemang, och detta genom att röra sig mycket ute i naturen för att få goda livserfarenheter (Austli, 2012). Det börjar bli allt fler organisationer som inser värdet i att utveckla en lärdom om hållbar utveckling redan för de allra yngsta barnen, kännedom om hur vi kan engagera oss i miljön blir alltmera vanligt
förekommande inom förskolan. Forskare konstaterar att förskolor som lägger vikt vid att skapa ett miljö- och naturtänk hos barnen i tidiga år, lägger en grund till ett intresse och engagemang hos barnen som är med dem i framtiden (Ogelman, 2012).
Utemiljön lockar barn i alla åldrar till lek, upptäckter och fantasi. I förskolan har utevistelse en betydande roll i barnets lärande och utveckling, naturen inbjuder barn i förskolan till att använda hela sin förmåga och utveckla lärdomar. När barnet lämnar de fyra väggarna och tar sig ut får det möjlighet att smaka, dofta, känna och se hur verkligheten ute ter sig genom att själv få uppleva. Det är viktigt att pedagoger förstår att barn inte enbart är utomhus för att få frisk luft och må bra, utan att det sker ett lärande i själva upplevelsen (Austli, 2012; Szczepanski, 2007). Hur barnet möter naturen i tidiga år kan ligga till grund för framtidens inställning till den, därför är den vardagliga kontakten utomhus i förskolan viktig för barnet (Grahn, 2007). I den utomhusvärld som barnet kommer i kontakt med bör det förekomma sådant som främjar barnets lust och engagemang, därför är det viktigt att ge dem tid utomhus för att det ska få möjlighet att tillägna sig erfarenheter (Grahn, 2007). Studier utförda i Storbritannien påvisar vikten av att barn får uppleva varierande utomhusmiljöer för att
inspireras av utevistelsen (Maynard & Waters, 2007). Kuperad och ojämn mark tränar barnets koordinationsförmåga och dessutom stärks barnets självförtroende genom att det får försöka på egen hand (Maynard & Waters, 2007). Undersökningar som gjorts i Skandinavien visar att barn som får tillbringa tid i skog och natur får en helt annan lekupplevelse än de barn som vistas i planerade utemiljöer, barnen har möjlighet till större rörelsefrihet och erfarenheter när de får tid i skog och natur (Maynard &
Waters, 2007). Även flera lärare vittnar om att de känner sig friare att undervisa i utomhusmiljö, inomhus är det stramare tyglar om vad som ska utföras (Maynard &
Waters, 2007). Hälsa och utevistelse har starka samband, inomhus är barnen i direktkontakt med varandra och detta gör att smittor ökar. Utevistelse medför att miljön är mer öppen och barnen är inte lika tätt intill varandra som inomhus (Socialstyrelsen, 2008).
Undersökningar som utförts i förskolor bekräftar att barn som tillbringar sin
utomhusvistelse inom naturrika förskolegårdar sällan hamnar i konflikt med varandra och leker mer varierande lekar. Barn som uppfattar den fysiska omgivningen som sluten och oinspirerande leker inte på den platsen, de kan inte få utlopp för sin energi och inlevelse, detta kan leda till att barnets fysiska, intellektuella och sociala
utveckling hämmas (Björklid, 2005). Trädgårdsmästare bör involveras i utformningen av förskolegårdar, om en trädgårdsmästare anlitas på varje skola och förskola i
Sverige skulle det kunna innebära att gårdens status och syfte förbättras, säger Emma Crawley, skolgårdsinspiratör. Mycket fokus läggs idag på inomhusmiljöns
utformning, utemiljön blir ofta bortglömd (Björklid, 2005; Lagerlöf, 2013;
Mårtensson, 2004). Forskning har visat att förskolegårdens utformning spelar en betydande roll för barnet som behöver utmanas och stimuleras, detta genom möjlighet till varierande miljöer (Mårtensson, 2004). Förskolegårdens utformning är betydande för barnets upplevelse av utemiljön, det förefaller mer och mer som om man i dagens samhälle inte lägger så mycket vikt vid förskolegården när man bygger förskolor. Det blir alltmer vanligt att förskolor byggs i bostadskvarter där utegården är mycket liten, eller t.o.m. helt utan gård. Det är viktigt att varje förskola får ha en egen utegård med omgivningar som inbjuder barnen till utforskande, och där barnen har en möjlighet till att röra sig fritt (Mårtensson, 2004). Den pedagogiska verksamheten främjas genom att mer tid ges till det naturliga materialet på skol- och förskolegårdar och den
optimala utemiljön är en plats med kuperad mark, grönska, och odlingar som erbjuder barnet till lek och utforskande (Lagerlöf, 2013).
Olika pedagogiska inriktningar betonar olika delar av barnets lärande. Gemensamt för alla Waldorfförskolor är deras syn på barnets möjlighet att förstå världen.
Waldorfpedagogen anser att det är genom den verkliga upplevelsen där barnet får prova sig fram som barnet kan ta omvärlden till sig. Waldorfförskollärare ser därför den yttre miljön som mycket viktig, här får barnet komma i kontakt med luft, vatten och jord som kan ge barnet ett samband till naturen och till att få utvecklas i harmoni med sin omvärld. Tid och omsorgsfull planering ges till att skapa utomhusmiljön som oftast är rofyllt konstruerad med dova färger och naturmaterial, eftersom detta anses
frambringa ett lugn hos barnet. Naturen är ett centralt inslag i
Waldorfförskolepedagogiken, det är genom upptäckarlusten som barnet får möjlighet att utvecklas, det provar sig fram för att själv utforska sin förbindelse med naturen (Liebendörfer, 2013;Lindholm, 2005). För barnen är pedagogen i förskolan en förebild, vad och hur pedagogen gör avspeglas i barnets sätt att bete sig.
Waldorfpedagogiken lägger vikt vid att barnet ska få tillfälle att iaktta och imitera de vuxna, det är genom att studera vuxenvärlden som barnet tillägnar sig en önskan om att efterlikna. Det är därför betydelsefullt att ge barnet en verklig känsla om hur vi på bästa sätt kan ta hand om vår natur och miljö (Liebendörfer, 2013).
I ur och skur pedagogiken utgår från ett upplevelsebaserat lärande, där lärandet sker i naturen (Westerlund, 2007). Barnet inom I ur och skur förskolor tillbringar mycket av sin tid utomhus, där också den större delen av verksamheten bedrivs. Genom olika lärmiljöer kan barnet få chans att använda alla sina sinnen, dessa miljöer kan vara allt ifrån förskolegården till skogen. I ur och skur pedagoger tar vara på det som barnet visar engagemang för och då kan det hända att man som pedagog plötsligt får tänka om. Det som pedagogen till en början planerat att studera måste plötsligt ändras eftersom pedagogiken utgår från att det som fångar barnet här och nu är viktigt att ta tillvara på. Konkreta livserfarenheter fascinerar barnet till att lära sig mer, därför är det viktigt att pedagogen är medforskande och aktiv för att ge barnet stimulans och stöd i sitt utforskande (Westerlund, 2007). Upptäckarglädje är en central term inom I ur skur förskolor, att barnet får möjlighet till att bli kreativ i sin utevistelse genom att använda sin kropp för att ta reda på naturens resurser (Westerlund, 2007). Närmiljön är inom I ur och skur förskolor en grundpelare för tiden utomhus, barnet behöver upprepande gånger besöka samma plaster för att igenkänna och uppleva trygghet, detta är särskilt viktigt för det allra yngsta barnet (Westerlund, 2007).
I den kommunala förskolan, utan någon speciell pedagogisk inriktning är den fysiska miljön en motivationskälla för barnet till att söka ny lärdom och erfarenhet (Pramling Samuelsson & Sheridan, 1999). Den pedagogiska miljön är en stor del i barnets kunskapssökande, och denna miljö ska inspirera barnet till att använda fantasi och kreativitet. Det är viktigt att miljön förändras emellanåt, detta beroende på vilka aktiviteter som utförs och vad det är som fångar barnets uppmärksamhet (Pramling Samuelsson & Sheridan, 1999).
Min studie fokuserar på att jämföra hur pedagoger inom olika pedagogiska inriktningar ser på utevistelsens betydelse. Dessutom vill jag undersöka vilka möjligheter barnet har till utforskande och stimulans, samt tiden det spenderar utomhus.
Syfte
Syftet med min undersökning är att undersöka hur mycket tid barn tillbringar utomhus och identifiera några olika kvaliteter på hur denna tid utnyttjas. Jag avser också inom ramen för min studie att jämföra några olika pedagogiska inriktningar och deras
inställning till utevistelse. De pedagogiska inriktningar jag jämför är 1) Waldorfförskola, 2) I ur- och skur förskola och 3) Kommunal förskola.
Frågeställningar
Frågeställningarna är:• Hur mycket tid spenderar de olika förskoleinriktningarna utomhus?
• Vilka kvaliteter ser pedagogerna med utevistelse?
• Vad anser pedagogerna att utevistelse ska ge barnen mellan de olika inriktningarna och hur ofta besöker förskolorna skogen/ andra närmiljöer?
• Vilka material finns tillgängliga för barnen på förskolegården och hur skiljer sig barnens aktiviteter åt mellan de olika inriktningarna?
Metod
Urval
Förskolorna valdes utifrån vilken pedagogisk inriktning de har, vilket har sin grund i den jämförelse som jag valt att undersöka. Jag kontaktade sammanlagt tio stycken förskolor som jag sökte upp via internet och av dessa var tre I ur och skur förskolor, tre Waldorfförskolor samt fyra kommunala förskolor. Totalt fyra förskolor föll bort av de tio som kontaktades, tre tackade nej på grund av tidsbrist direkt via telefon och den fjärde hörde aldrig av sig. Av de sex förskolor som valde att delta i undersökningen var två I ur och Skur-förskolor, två Waldorfförskolor och två kommunala förskolor.
Två förskollärare från varje pedagogisk inriktning valdes ut för intervju. Eftersom mina intervjufrågor behandlar frågor rörande läroplanen så var det lämpligast att intervjua förskollärare med ett större ansvar för verksamheten. Dessutom skulle barnens aktiviteter under en utevistelse observeras. Vi kom gemensamt överens om dag och tid för observationer samt intervjuer, och via post skickades samtyckesbrev till pedagoger (bilaga 1) som också godkände att dela ut samtyckesbrev till
vårdnadshavare för deras medgivande till observationerna av barnen (bilaga 2). Det är centralt när man skriver examensarbete att visa respekt och tilltro till dem som valt att delta så därför är samtyckesbrevet en viktig del. I samtycktesbrevet ska det tydligt framgå vilket syfte som undersökningen har och vad det är som ska studeras, deltagaren ska känna sig säker att inget annat än det som står i brevet kommer användas till undersökningen (Johansson & Svedner, 2001). Jag har observerat 18 barn i de två I ur och skur förskolorna, 22 stycken barn i Waldorfförskolorna och 15 stycken barn i de två kommunala förskolorna.
Datainsamlingsmetoder
Jag har valt att kombinera två metoder: intervjuer och observationer. Genom att sammanföra fler metoder kan frågeställningarna belysas från två håll och ge möjlighet till en vidare bild av det som är tänkt att undersökas. Då mitt syfte med intervjuerna var att försöka få ett sammanhang, en förståelse för hur den intervjuade tänker mer djupgående om utevistelse och dess betydelse för barnet användes kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Jag valde att intervjua två stycken förskollärare från varje pedagogisk inriktning för att jämförelsen mellan de pedagogiska inriktningarna skulle bli så bra som möjligt. Kvalitativa intervjuer är ett bra sätt att få en inblick i hur pedagogen tänker mer djupgående, och också för att kunna ställa frågor som kan följas upp av den som intervjuar (Trost, 2005). Innan jag kontaktade förskolorna sammanställde jag mina intervjufrågor (bilaga 3). Intervjufrågorna utformades efter undersökningens syfte samt frågeställningarna och inkluderar frågor som berör hur mycket tid som spenderas utomhus, vad pedagogen anser att utevistelsen ska ge barnet, hur pedagogen ser på barnets utevistelse samt läroplanens målområden för utevistelse. För att få en bredare uppfattning om tiden som barnen spenderar utomhus och vad denna tid kan ge barnen utfördes även observationer av pedagoger och barn på varje förskola. Jag observerade även förskolegård och närmiljö för att få en uppfattning om barnens möjlighet till andra naturupplevelser än förskolegården. Jag
har vid observationerna tittat efter vad barnen leker med utomhus, vilka material de använder. Jag har även observerat hur barnen leker, ensamma eller gruppvis och vad pedagogerna gör vid utevistelsen. Till observationerna av barnens aktiviteter utomhus användes ostrukturerade observationer med löpande protokoll (bilaga 4). Detta för att kunna redogöra för vad det är barnen och pedagogerna gör under sin utevistelse samt hur förskolegård/närmiljö ser ut. Att förena kvalitativa intervjuer tillsammans med kvalitativa observationer är två givande metoder i skrivande av examensarbete (Johansson & Svedner, 2001).
Procedur
Jag kontaktade förskolorna via telefon där jag presenterade mig och gav information om vad min undersökning behandlar och även hur observationerna samt intervjuerna skulle gå till. Därefter fick de tillfrågade bestämma om de ville delta eller inte. Jag besökte först förskolorna som deltog i undersökningen för att utföra observationer.
Detta för att inte påverka pedagogen i sitt agerande genom att utföra intervjun först. I två av de sex förskolorna utfördes både observation samt intervju under samma dag, men observationerna gjordes alltid först. Ute på förskolorna presenterade jag mig för både pedagoger och barn och en pedagog visade mig runt och berättade lite kort om verksamheten. Innan besöket hade barnen blivit informerade om att jag skulle komma och vad som skulle ske, både av sina föräldrar och av pedagogerna. De kände därför till mitt syfte redan innan mitt besök. Intervjuerna spelades in med bandspelare för att jag senare skulle kunna skriva ut texterna och se detaljer under
transkriberingsprocessen. Innan intervjun började frågade jag pedagogen om jag fick spela in samtalet, jag läste också upp samtyckesbrevet för att tydliggöra vilket ämne frågorna kommer beröra, samt för att få en underskrift på de brev som ännu inte undertecknats. Ingen av de sex förskollärarna avböjde att jag spelade in samtalet.
Under intervjun hade jag med anteckningsblock och penna för att kunna följa upp den intervjuade genom att skriva ner svaren som jag fick, detta för att få den intervjuade att tydliggöra sig och gå ännu djupare i sin uppfattning. Jag ville även få den
intervjuade att känna sig avspänd genom att inte ha alldeles för bråttom till nästa fråga, utan låta den intervjuade ta god tid på sig i sina formuleringar, det kan lätt kännas som ett förhör både för den som intervjuar och den som blir intervjuad särskilt då samtalet blir bandat (Johansson & Svedner, 2001). Intervjuerna pågick mellan tjugo och trettio minuter.
Observationerna genomfördes efter att jag fått medgivande av vårdnadshavare till att barnet deltog i undersökningen. De barn vars målsman inte undertecknat
samtyckesbrevet observerades inte, pedagogerna pekade ut dessa barn för mig så att jag kunde bortse från dessa. De barn som har observerats har varit mellan 1-5 år gamla. Vid själva observationerna höll jag mig i bakgrunden för att iaktta vad barnen sysselsatte sig med, stödord gjordes med hjälp av ett observationsprotokoll, jag hade även med anteckningsblock för att skriva mer utförligt om det behövdes. Många av barnen ville visa mig deras förskolegård så jag gjorde också deltagande observation då detta kändes mest naturligt, barnen verkade inte störas av att jag befann mig i deras närhet därför valde jag att fortsätta observationerna i barngruppen. Barnen
observerade jag ungefär 25- 35 minuter för att sedan övergå till att observera pedagogerna. Pedagogerna som varit både barnskötare samt förskollärare
observerades genom att jag på håll antecknade vad de gjorde under utevistelsen, jag observerade pedagogerna under 20- 30 minuter. Observationerna utfördes vid fem förskolor under förmiddagstid, den sjätte förskolan besöktes efter lunchtid, utegård och närliggande miljö undersökte jag vid varje tillfälle innan barn- och
pedagogobservation. Samtliga observationer pågick under 1- 2 timmar.
Databearbetning
Pedagogintervjuerna och observationerna transkriberades i två separata
Worddokument på datorn. Intervjuerna lyssnades av och skrevs ordagrant ned i ett dokument som jag sedan skrev ut, detta för att jag på ett tydligare vis skulle kunna gruppera och sammanställa genom att skriva anteckningar och stryka under ord samt meningar. Sammanfattningen skrev jag sedan rent på dator i ett dokument. De svar som varit mest väsentliga för min rapport har jag sammanställt och jag har tittat efter lik- olikheter. Jag har grupperat resultaten efter studiens frågeställningar: Hur mycket tid spenderar de olika förskoleinriktningarna utomhus? Vilka kvaliteter ser
pedagogerna med utevistelse? Vad anser pedagogerna att utevistelse ska ge barnen mellan de olika inriktningarna och hur ofta besöker förskolorna skogen/ andra närmiljöer? Vilka material finns tillgängliga för barnen på förskolegården och hur skiljer sig barnens aktiviteter åt mellan de olika inriktningarna? som sedan
presenteras som underrubriker i resultatdelen.
Resultat
Hur mycket tid spenderar de olika förskoleinriktningarna utomhus?
Alla sex förskolor försöker vara utomhus varje dag men det skiljer sig väldigt mycket i tid beroende på vilket väder det råder och vad som är inplanerat för dagen. Båda I ur och skur förskolorna bedriver större delen av sin verksamhet utomhus, under vintern är de ute efter vilket klimat som råder. I ur och skur förskolorna följer barnen och lyssnar in dem. De två Waldorfförskolorna är ute minst två gånger per dag, oavsett väder och vind, ungefär 3 timmar per dag. De två kommunala förskolorna försöker komma ut två gånger under dagen, ungefär 3,5 timmar per dag. Pedagogerna från de kommunala förskolorna menar att det beror på vad som är inplanerat, om de har projekt som ska göras inomhus kan det bli att barnen inte går ut alls den dagen.
Vilka kvaliteter ser pedagogerna med utevistelse?
Några av de kvaliteter som pedagogerna såg med utevistelse var att barnen fick möjlighet att röra på sig och få frisk luft. Samtliga intervjuade menar att barnen får ett helt annat utrymme utomhus till att röra sin kropp i. Alla sex pedagoger lägger vikt vid att barnet ska få möjlighet till detta utrymme i sin utevistelse. I ur och skur
pedagogerna och Waldorfpedagogerna pekade dessutom på att barnet vid utevistelsen
får uppleva med alla sina sinnen, medan de kommunala förskollärarna mer var inne på hälsoeffekter av utevistelsen, då t.ex. smitta minskar genom att barnen inte behöver vara nära inpå varandra. Konflikthantering var en annan aspekt som både I ur och skur pedagogerna och pedagogerna från de kommunala förskolorna nämnde som en fördel gällande barnets utevistelse. I utomhusmiljö finns det större utrymmen för barnen att gå till, och det uppstår inte samma konflikter runt de saker som finns utomhus som det gör inomhus.
Dom får uppleva ja. Med alla sina sinnen och de upplever det sociala också för dom får lära sig det i och med leken ute. Och dom lär sig fin- och grovmotorik, allt. Allt som barn behöver lära sig (Ur intervju med Waldorfförskollärare) Det finns så mycket barnen och vi som pedagoger får vara med om när man är utomhus. Barnen får använda alla sina sinnen. Uppleva genom kroppen, barnen behöver inte avbrytas i sin lek på samma sätt som inomhus (Ur intervju med I ur och skur förskollärare)
Vad anser pedagogerna att utevistelse ska ge barnen mellan de olika inriktningarna och hur ofta besöker förskolorna skogen/ andra närmiljöer utanför förskolegården?
Alla pedagoger, oavsett inriktning var överens om att utevistelse är en god grund till möte med naturen och upptäckter i omgivningen. Pedagogerna ställde sig positiva till utevistelse. Resultatet av intervjuerna visade att pedagogerna inom I ur och skur lägger stor vikt vid att ett lärande ska ske ute, vid en jämförelse mellan
Waldorfpedagogerna och de två kommunala pedagogerna ser man att de har olika uppfattning. I ur och skur förskolorna ser till det naturliga mötet med naturen som ger barnet en mer bestående kunskap. Waldorfpedagogerna ser till att barnet ska få en upplevelse när de är utomhus, men inte att pedagogen håller biologilektioner för barnet utan att det får möjlighet att själv komma på vad saker och ting är bra för, i sin egen takt. De kommunala förskolorna ser till den fria leken och vad barnen visar intresse för.
Vi jobbar ju inte så mycket med intellektuell kunskap så, det är ju mer att uppleva, vi tror ju på det att barnet har ju sådana starka sinnen... Tar in så mycket med sina sinnen… (Ur intervju med Waldorfförskollärare)
Vi tänker nog att man ska vara ute lite varje dag och man ska få röra på sig motoriskt… Springa och hoppa, leka och göra sig av med energi. Att man tänker i gamla banor. Vi behöver nog sätta oss ner för att diskutera vad det är vi vill att barnen ska få ut av det (Ur intervju med kommunal förskollärare) Båda I ur och skur förskolorna har skogen och andra grönområden väldigt nära och de besöker skogen en till två gånger per vecka, då med hela barngruppen.
Ja, det är faktiskt såhär att vi inte är på den här gården så ofta för vi har så otroligt nära till skogen. Så vi går ju till skogen nästan två gånger om dagen då eftersom vi har så nära (Ur intervju med Waldorfförskollärare)
Vi går till skogen två gånger i veckan då. De små, går mest ut och sjunger lite och lär sig röra sig i skogen. Eh, desto äldre man blir desto mer lärande blir det då. Vissa har ett speciellt träd som man följer, eller vissa har en myrstack som man kollar på varje gång, sen så är det varje gång lärande. Eh, man pratar kanske om årstiden, vad som händer, lite allemansrätten och sådana saker. Och sen är det fri lek då (Ur intervju med I ur och skur förskollärare)
De två kommunala förskolorna har bägge skogen i närheten, men utnyttjar inte denna möjlighet både beroende på barnens ålder och på arbetssättet som förskolan har.
Personalbrist är även något som hindrar de kommunala förskolorna från att ta sig iväg.
Ehh, jadu... Jag skulle påstå att under det år jag varit här så har vi aldrig gjort det… Jag tror mycket handlar om lathet av oss pedagoger… Alltså att man tycker det är bökigt och krångligt när man har många som inte kan gå. Men vi har ju ändå ett gäng på fem barn som är äldre som skulle kunna motoriskt sätt.
Men då är det med personaltäthet och sådana saker, att man inte vill gå ut med för många barn själv, man vill inte lämna pedagoger med för mycket barn på avdelningen. Vi pedagoger sätter nog upp hinder när det egentligen skulle funka bra (Ur intervju med kommunal förskollärare)
Vilka material finns tillgängliga för barnen på förskolegården och hur skiljer sig barnens aktiviteter åt mellan de olika inriktningarna?
Tabell 1. Olika lekmaterial som fanns på förskolegårdarna I ur och skur n= 2
Waldorf n=2
Kommunal n=2
Naturmaterial 2 2 2
Sandlåda 2 2 2
Återvinningsmaterial 1 1 2
Fordon 1 1 2
Gunga/gungdjur 0 1 2
Rutschkana 1 0 1
Det fanns olika lekmaterial på de olika förskolegårdarna (Tabell 1), samtliga förskolor hade sandlåda och naturmaterial i form av plankor, stockar, tegelstenar och bräder.
Gungor eller gungdjur förekom i en Waldorfförskola samt i två kommunala förskolor, återvinningsmaterial som gummidäck och rör sågs på fyra förskolegårdar, i bägge de
kommunala förskolorna, i en av I ur och skur och i en Waldorfförskola. Rutschkana fanns på två gårdar, en kommunal och i en I ur och skur förskola. Fordon i form av, bobbycars och cyklar förekom på fyra förskolegårdar, i en av Waldorfförskolorna, bägge kommunala förskolorna samt i en av I ur och skur förskolorna. Resultatet pekar på att de kommunala förskolorna har mer färdigt material på sina utegårdar än
Waldorf och I ur och skur förskolegårdarna. Detta kan vara en faktor till att barnen i Waldorf och I ur och skur använder mer tid till fantasilekar, då de inte har lika mycket färdigt material att tillgå.
Figur 1. Barnens aktiviteter vid utevistelsen i de tre olika förskolepedagogikerna, värdena för de två lika förskolorna har polats
Barnen inom I ur och skur förskolorna lekte främst tillsammans och beroende på förskolegårdens utformning använde de sig av olika material och redskap (Figur 1).
Barnen lekte mycket gemensamt inom I ur och skur förskolorna, de använde sig av mycket fantasilekar och rörelse i form av klättring i träd, balansering på stockar och springande mellan de olika delarna på gården. I sandlådan satt barnen parvis och vid rutschkanan åkte ett barn ensamt. Barnen i Waldorfförskolorna använde sig mycket av kroppen med naturmaterial som material, de gungade, kröp genom rör, klättrade, rullade ner för slänten, använde pinnar och kottar i sin lek, barnen ägnade sig även också mycket åt vattenlek. Barnen lekte i olika grupper som ofta ändrades i
Waldorfförskolorna, barnen lekte parvis och gruppvis som ändade gruppmedlemmar vart eftersom. I de kommunala förskolorna ägnade sig barnen till mycket ensamlek med olika fordon som bobbycars, cyklar och dockvagnar, ensamlek observerades även i sandlådan och vid gungorna. Rutschkanan åkte barnen parvis, aktiviteterna ändrades ofta hos barnen som växlade mellan olika lekredskap, vissa barn gick fram och tillbaka för att komma på något att sysselsätta sig med eller i väntan på att använda något av de redskap som fanns på förskolegårdarna (Figur 1).
!
Diskussion
Resultatdiskussion
I studien framkommer det att varje förskola försöker vara utomhus med barnen varje dag, men att det skiljer sig tidsmässigt beroende på vilken pedagogisk inriktning som förskolan har. Jag fann att pedagogens inställning till utevistelse påverkar vad barnen aktiverar sig med utomhus. Både I ur och skur- och Waldorfpedagogikerna ser till barnets upplevelse med alla sinnen i utevistelsen. Observationerna som utförts pekar på att barnen inom dessa pedagogiker får använda hela sin förmåga och kreativitet i sina aktiviteter, detta stämmer överens med förskolornas grundfilosofi (Liebendörfer, 2013; Westerlund, 2007). De kommunala förskolorna såg barnens utevistelse ur ett hälsoperspektiv då den friska luften utomhus minskar smittspridning, detta stämmer överens med forskning som menar att utevistelse i förskolan förebygger infektioner (Socialstyrelsen, 2008). Min studie visar också att de kommunala förskolegårdarna är mer planerade med lekredskap än I ur och skur samt Waldorfgårdarna som har mer naturliga material, detta kan vara en orsak till att barnen inte använder sig av de natur- samt återvinningsmaterial i samma uträckning då de har mycket färdiga redskap att tillgå, vilket även tidigare studier visat (Grahn, 2010).
Hur mycket tid spenderar de olika förskoleinriktningarna utomhus?
Min studie visar att barnen spenderar olika mycket tid utomhus, beroende på
förskoleinriktning. I ur och skur förskolornas grundtanke är att så mycket som möjligt av verksamheten ska bedrivas utomhus, därför får barnen möjlighet till en bredare utevistelse inom just den pedagogiken. Detta överensstämmer med I ur och skur förskolans pedagogik som beskriver förskolans upplevelsebaserade lärande som ska ske större delen i utemiljö (Westerlund, 2007). Vid en jämförelse mellan de olika pedagogiska inriktningarna kan man se en viss skillnad på antal dagar utomhus per vecka då de två kommunala förskolorna inte alltid tar sig ut med barnen.
Waldorfpedagogerna samt de två kommunala pedagogerna försöker se till att barnen får vara utomhus varje dag, både för- och eftermiddag. De kommunala förskolorna och Waldorfförskolorna är utomhus nästintill lika många timmar per dag. Det skiljer sig en halvtimme mellan de båda förskolorna, utifrån resultatet. Det är svårt att dra en parallell på hur mycket tid som är det optimala för barnen att vara utomhus då detta beror på vilken barngrupp som berörs. Pedagogerna inom de kommunala förskolorna menar att de vissa dagar inte kommer ut alls med barnen, detta beroende på vilket projektarbete som utförs. I och med den nya reviderade läroplanen ska förskollärarna utgå från det barnen är intresserade av i förskolan (Skolverket, 2010). Det hade varit intressant att ta reda på varför de kommunala pedagogerna inte utför projekten ute, vad som stoppar dem till att ta ut en del av sin verksamhet just de dagar som de är inne. Min undersökning visar att de hinder som finns för att ta sig utomhus inom de olika förskoleinriktningarna till stor del beror på väderförhållanden, är det snöstorm eller väldig kyla väljer de att stanna inomhus. Detta är förklarligt då barnen kan få negativa bilder av utevistelse om de får vara ute då det är alldeles för kallt eller blåser riktigt kraftigt. I en tidigare undersökning om barns utevistelse såg pedagogerna olika
väder som en fördel i barnens utevistelse då fick de möjlighet till att erfara hur våra årstider ter sig (Andersson, 2008).
Vilka kvaliteter ser pedagogerna med utevistelsen?
Det som framgår av studien angående de kvaliteter som pedagogerna anser att
utevistelsen ska ge främst grundar sig i barnets behov av rörelse. Utomhus får barnen chans till större ytor att röra sig inom (Maynard & Waters, 2007). I ur och skur och Waldorfpedagogerna är eniga om att barnen får använda alla sina sinnen i
utevistelsen, då både I ur och skur samt Waldorfpedagogikerna utgår från att barnet ska få möjlighet att uppleva med hela sin kropp och sina sinnen överensstämmer resultatet med vad pedagogikerna utgår ifrån (Liebendörfer, 2013; Szczepanski, 2007;
Westerlund, 2007). Mina resultat visar att de kommunala pedagogerna ser till utevistelsens betydelse ur ett hälsoperspektiv, där barnen får frisk luft som därmed minskar smittspridning då barnen inte behöver vara lika nära inpå varandra som inomhus (Socialstyrelsen, 2008). Det var svårt att få fram vilka kvaliteter som pedagogerna såg med utevistelsen. En av pedagogerna nämner även att de behöver diskutera mer om detta i arbetslaget.
Vad anser pedagogerna att utevistelse ska ge barnen mellan de olika inriktningarna och hur ofta besöker förskolorna skogen/ andra närmiljöer utanför förskolegården?
Min undersökning pekar på att pedagogerna verksamma inom I ur och skur förskolorna ser utevistelsen som en möjlighet för barnen att lära, i utemiljön får barnen uppleva konkret och lärandet blir enligt pedagogerna mer bestående.
Pedagogernas inställning till utevistelse kan påverka vad barnen aktiverar sig med utomhus, Detta kan bero på pedagogernas inställning om den fria leken när barnen är utomhus, till skillnad från I ur och skur pedagogerna som ser till att ett lärande ska ske utomhus ser pedagogerna inom de kommunala förskolorna till barnens och
pedagogens frihet ute, där inte samma krav ställs på dem som vid inomhusaktiviteter.
Waldorfpedagogernas inställning till utevistelse kan liknas vid de kommunala pedagogernas syn, där barnen inte ska tillämpa olika kunskaper, utan barnen får utomhus uppleva och tillägna sig erfarenheter samt kunskaper i sin egen takt. Min studie pekar på att I ur och skur och Waldorfförskolorna besöker skogen och andra närmiljöer mer regelbundet än de kommunala förskolorna. Bägge de kommunala förskolorna var placerade i områden med mycket grön- och skogsområde i nära anslutning till förskolorna, vad som får dem att inte ta sig iväg lika ofta kan bero på som även en av de kommunala pedagogerna uttalar sig om, personalbrist. I en tidigare undersökning framkom det att förskolor besöker andra platser än förskolegården ungefär en gång i veckan, ökade barngrupper har försvårat för pedagoger att ta sig iväg (Brisfjord, 2008). Läroplanen för förskolan lägger vikt vid att arbetslaget ska ta tillvara på de närområden som finns utanför förskolan för att ge barnen möjlighet att lära känna den. Områdena utanför gården kan inbjuda barnen till att vilja ta del av miljön, skapa sig nya upplevelser och erfarenheter (Skolverket, 2010). Detta motsäger
sig då mot de kommunala förskolorna som inte drar nytta av de möjligheter med att besöka närområden runt den egna förskolan. Jag kan inte uttala mig om det beror på förskolorna eller om det är deras pedagogik som medför att det skiljer sig i hur ofta förskolorna lämnar förskolegården för att ta sig till skogen och andra miljöer.
Vilka material finns tillgängliga för barnen på förskolegården och hur skiljer sig barnens aktiviteter åt mellan de olika inriktningarna?
Vid en jämförelse mellan barnens aktiviteter inom de olika pedagogiska
inriktningarna kan undersökningen visa att barnen på de kommunala förskolorna leker mer ensamma på förskolegården än vad barnen i Waldorf- och I ur och skur
förskolorna gör. Min studie visar även att de barn som använde sig av mer
naturmaterial än färdiga redskap lekte fler påhittade lekar. Föremål som pinnar, kottar, rör och stockar skapar en samhörighet mellan barnen där de får möjlighet att hitta på lekar utifrån sina tidigare erfarenheter och fantasier, lösa material ger även barnen en starkare samhörighet till naturen då barnen känner, smakar och utforskar föremålen i sin lek (Björklid, 2005; Grahn 2007; Mårtensson, 2004). Barnen i Waldorf- och I ur och skur förskolorna lekte i grupper om två och två eller flera stycken barn
tillsammans, jämför man med barnen i de kommunala förskolorna som hade mer färdiga redskap på gården kan studien visa att de lekte mer ensamma med de färdiga lekredskap som fanns på gården.
Reliabilitet
I en av de sex förskolorna utförde jag deltagande observation i och med att barnen önskade ha mig med, detta kan ha påverkat resultaten. Skulle jag göra om min undersöknings hade jag valt att utföra en och samma observationsmetod på varje förskola, för att vara säker på ett mer jämlikt resultat. Jag utförde även observation då en av förskolorna besökte skogen och inte på deras förskolegård, detta beroende på förskolans närhet till skogen som var belägen precis intill och att de använde skogen mer än sin förskolegård i utevistelsen. Detta är en liten undersökning som har utgjorts av endast en person, hade möjligheten funnits hade jag tillsammans med en annan använt mig av fler förskolor runt om i landet för att kunna göra en bredare
generalisering av resultatet. Trots detta anser jag ändå att undersökningen ger en sann bild av det som valts att studeras, då jag använt mig av två metoder har jag kunnat få en utförligare grund till studiens frågeställningar och dess syfte.
Slutsats
Denna undersökning om utevistelse inom olika pedagogiska inriktningar har gett mig ny kunskap om I ur och skur samt Waldorfpedagogiken, kommunal förskola hade jag från mina VFU- perioder erfarenheter om innan. Studien påvisar att varje intervjuad förskollärare ser utevistelse som viktig för barnen, och samtliga sex förskollärare ställer sig positiva till utevistelse. Min studie visar även vilken betydelsefull roll förskolegården har i barnens eget utforskande, och i deras fysiska och sociala upplevande (Björklid, 2008). Jag är övertygad om att utemiljön i framtiden kommer
bli ännu mer i fokus, i och med läroplanens målområden som belyser vikten vid att varje barn ska värna om miljö, närmiljö och den planet som vi bor på (Skolverket, 2010). I min kommande roll som förskollärare önskar jag verkligen att alla barn varje dag får möjlighet att uppleva en variationsrik utemiljö, som är inbjudande och
stimulerande. Vilken möjlighet det vore om varje förskola och också skola inom en snar framtid fick trädgårdsmästare. Utegården skulle med hjälp av en
trädgårdsmästare i samverkan med personal och barn kunna skapa en optimal gård utifrån vad barnen är intresserade av och med utgångspunkt i att varje barn ska känna sig lockade till att utnyttja gården i sin helhet (Lagerlöf, 2013).
Referenslista
Andersson, F. (2008) Vikten av utevistelse inom förskolan: En studie om pedagogers tankar och syften med utevistelse. Lärarutbildningsuppsats. Karlstads Universitet, Fakulteten för samhälls- och livs vetenskap, Karlstad
Austli, L. (2012). Hur med natur: Att utforska och inspireras av naturen i förskola och förskoleklass. Malmö: Gleerups utbildning AB
Björklid, P. (2005). Lärande och fysisk miljö: En kunskapsöversikt om samspelet mellan lärande och fysisk miljö i förskola och skola. Forskning i fokus, nr. 25.
Hämtad från databasen http://www.skolverket.se/om-skolverket/visa-enskild- publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2 Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D1827
Brisfjord, A. (2008). Förskolegården: Pedagogers syn på lekens och förskolegårdens betydelse för förskolan. Lärarutbildningsuppsats. Högskolan i Gävle,
Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Gävle
Grahn, P. (2007). Barnet och naturen. I Dahlgren, L- O., Sjölander, S., Strid, J- P. &
Szczepanski, A. (red.). Utomhuspedagogik som kunskapskälla: Närmiljö blir lärmiljö (s. 55-104). Lund: Studentlitteratur
Johansson, B. & Svedner, P- O. (2001). Examensarbetet i lärarutbildningen:
Undersökningsmetoder och språklig utformning. Uppsala: Kunskapsföretaget Lagerlöf, I. (2013). Gröna gårdars försvarare. Lärarnas tidning. Intervju med Emma
Crawley. Nummer 19: årgång 24
Liebendörfer, C & Ö. (2013). Waldorfpedagogik. Lund: Studentlitteratur
Lindholm, M. (2005). Waldorfpedagogiken och Waldorfskolan. I Forssell, A. (red.).
Boken om pedagogerna. (s. 134- 148). Stockholm: Liber
Maynard, T. & Waters, J. (2007). Learning in the outdoor environment: a missed opportunity? Early years: An international research journal. Volym: 27: 255- 265. doi: 10.1080/09575140701594400
Mårtensson, F. (2004). Landskapet i leken: En studie av utomhuslek på förskolegården. Diss. Alnarp: Sveriges lantbruksuniversitet.
Ogelman, G- O. (2012). Teaching Preschool Children About Nature: A Project to Provide Soil Education for Children in Turkey. Early childhood education journal. Volym: 40: 177- 185. doi: 10.1007/s10643-012-0510-4
Pramling Samuelsson, I. & Sheridan, S. (1999). Lärandets grogrund. Lund:
Studentlitteratur
Schön, E. (2013, 30 september). Naturens under. Helsingborgs Dagblad. Hämtad från http://hd.se/kultur/2013/09/30/naturens-under/
Skolverket (2010). Läroplan för förskolan, Lpfö 98 (Rev. Uppl.). Stockholm:
Skolverket
Socialstyrelsen (2008). Smitta i förskolan: En kunskapsöversikt. Stockholm:
Socialstyrelsen
Sträng, M- H. & Persson, S. (2003). Små barns stigar i omvärlden. Lund:
Studentlitteratur
Szczepanski, A. (2007). Uterummet: ett mäktigt klassrum med många lärmiljöer. I Dahlgren, L- O., Sjölander, S., Strid, J- P. & Szczepanski, A. (red.).
Utomhuspedagogik som kunskapskälla: närmiljö blir lärmiljö. ( s. 9 – 38).
Studentlitteratur: Lund
Trost, J. (2005). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur
Westerlund, A. (2007). I Ur och Skur- Grundbok från friluftsfrämjandet.
Friluftsfrämjandet
Bilaga 1
Hej! Mitt namn är Josefine Ryhnell och jag läser sista terminen på lärarprogrammet vid Karlstad Universitet. Vi skriver nu examensarbete inom vår inriktning som är Naturvetenskap i vardagen, syftet med min studie är att undersöka hur mycket tid barn tillbringar utomhus och identifiera några olika kvaliteter på hur denna tid utnyttjas. Jag avser också inom ramen för min studie att jämföra några olika pedagogiska inriktningar, 1) Waldorfförskola, 2) I ur och skur förskola och 3) Traditionell förskola.
Dessutom har jag för avsikt att undersöka pedagogernas inställning till utomhuspedagogik på dessa olika förskolor. Till detta arbete kommer observationer samt intervjuer utföras, jag vill därför ha er tillåtelse för detta.
Deltagandet är helt frivilligt och ni kan när som helst under processen avsluta er medverkan. Insamlat material kommer att förvaras så att inga obehöriga får tillgång till det. Under utskriften av min uppsats kommer hänsyn tas till att uppgifter kring den enskilda personen och förskolan inte lämnas ut, ni kommer vara anonyma och inga namn används eller annat som kan kopplas till just er. Materialet kommer inte sparas på något vis utan raderas efter sammanställning. Kontakta gärna mig om ni vill ta del av den färdiga uppsatsen, vid frågor eller liknande.
Stort Tack Josefine Ryhnell Telefon: 0735286701
Mailadress: jo.fagerberg@gmail.com
Namnunderskrift
Bilaga 2
Hej! Mitt namn är Josefine Ryhnell jag läser sista terminen till förskollärare vid Karlstads Universitet, nu skriver vi vårt examensarbete. Syftet med min studie är att undersöka hur mycket tid barn tillbringar utomhus och identifiera några olika kvaliteter på hur denna tid utnyttjas. Jag kommer därför behöva utföra observationer på vad det är barnen gör när de är utomhus.
Därför ber jag om medgivande från er som förälder att genomföra detta med era barn.
Observationerna kommer att sammanställas med hjälp av anteckningar (också protokoll) som görs med papper och penna. Under utskriften av min uppsats kommer hänsyn tas till att uppgifter kring den enskilda personen och förskolan inte lämnas ut. Varje barn är helt anonymt och inga namn eller bilder kommer användas.
Kontakta gärna mig vid frågor, via mail eller telefon.
Telefon: 0735286701
Mailadress: jo.fagerberg@gmail.com Med vänlig hälsning Josefine Ryhnell
Tillåter du/ni som vårdnadshavare att ert barn deltar?
JA:
NEJ:
Barnets namn:
Vårdnadshavare:
Bilaga 3
• Hur länge har du arbetat inom barnomsorgen?
o Utbildning
• Har du någon utbildning/ fortbildning inom utomhuspedagogik?
o Om svar nej: Är det något som du funderat över eller skulle tänka dig att göra?
• Hur skulle du beskriva er förskolegård?
• Vad får barnen uppleva under sin utevistelse?
• Hur många dagar är ni ute per vecka?
• Hur mycket tycker du som pedagog är det optimala att vara utomhus med barnen under en dag?
• Om ni inte går ut, vilken är oftast anledningen?
• Hur ofta går ni till skogen?
• Har ni särskilda aktiviteter för barnen utomhus?
• Utomhuspedagogik, vad tänker du när jag säger det?
• Krävs det annorlunda planering vid utomhusvistelse än vid inomhus?
• Hur upplever du som pedagog barnens tid utomhus?
• Anser du som pedagog att målen för utomhusvistelse i Läroplanen är tydliga?
• Skulle du säga att er utomhusvistelse är i intention med Läroplanen?
• Vilka delar ur Läroplanen anser du kan kopplas till utevistelse?
• Finns det någonting du skulle vilja tillägga?
Bilaga 4
Hur ser utegård och närmiljö ut?
Vilka material finns tillgängliga för barnen på förskolegården.
Närhet till skog, vatten, öppna naturytor
Vad gör barnen utomhus?
Vilka saker leker de med
Vad gör pedagog/pedagogerna utomhus?
Integrerar de med barnen
