Helen Christensen
Examensarbete Kandidatnivå, 30hp Vårterminen 2016
K3, Malmö Högskola, Scenproduktion
Handledare: Martin Berglund & Johny Lövgren
Stämningsfulla skuggor
En undersökning av skuggors potential att påverka känslan i en teaterscen till att bli mer dramatisk och hur man skapar sådana skuggor.
Atmospheric shadows
An investigation of the shadows potential to add a dramatic feeling to a theatric scene and how to create such shadows.
1
Sammanfattning
Ljusdesign är ett av elementen som är med och skapar stämning till teater. Jag har undersökt att belysa föremål med lågt placerade ljuskällor för att framhäva skuggor som jag undersöker om de kan skapa dramatik till en teaterscen. Undersökningarna har jag gjort i tre steg. Först egna experiment med att skapa skuggor. Sedan har jag visat en kort scen tre gånger med olika ljusvariationer för allmänheten och sist intervjuade jag ljusdesigners inom teater om
användandet av skuggor. Genom mina experiment och genom intervjuerna framkom det att föremål med mycket hålighet är mer intressant att belysa än ett föremål med lite hålighet. Föremålets hålighet ger en skugga med mycket kontraster och det är kontraster som gör en skugga intressant. Min undersökning för en publik resulterade i att scenen kan uppfattas som mer dramatisk med skuggor som skapas med lågt placerade ljuskällor, men att det behövs andra element också för att alla i publiken ska få samma upplevelse.
Abstract
Lightning design is one of the element which create the atmosphere in the theatre. I have investigated to illumine object with light sources that is placed low to emphize shadows which I have investigetet if they can create dramatics to the theatre scene. The investigation is made in three steps. First I experimented with diffrent ways of creating shadows by myself. Then I showed an audience a short scene three times with diffrent lighting variations. And last I interviewed lighting designers for theatre about the use of these shadows. Through my experiment and the interviews it appeared that an object with more cavity is more interesting to illumine than a object with less cavity. The objects cavity gives a shadow with much contrasts. And it is the contrasts which make the shadow interesting. My investingation with the audience showed that a scene can be perceived more dramatic with shadows but that it need other elements too ensure all the audiense get the same experience.
Sökord
Ljusdesign, Teater, Skugga, Dramatiskt, Känsla i teaterscen
Förord
Jag vill först tacka mina handledare Martin Berglund och Johny Lövgren för deras hjälp och vägledning. Ett stort tack till Sara Christensen som ställde upp som skådespelare och stöttade
2 mig genom mitt examensarbete. Sedan vill jag även tacka Hans Roupe, Max Mitle och
3
Innehållsförteckning
Sammanfattning ... 1 Abstract ... 1 Sökord... 1 Förord ... 1 Bildförteckning ... 4 Förtecknade bilagor ... 4 1. Inledning ... 5 2. Bakgrund ... 5 3. Syfte ... 6 4. Problemet ... 65. Litteraturgenomgång och konstnärliga projekt ... 7
6. Metod och material ... 8
7. Genomförande ... 9
7.1. Egna experiment med skuggor ... 9
7.2. Variationer av en scen ... 12
7.3. Intervjuer med ljusdesigners ... 16
8. Resultat ... 16 8.1. Egna undersökningar ... 16 8.2. Variationer av en scen ... 17 8.2.1. Lysrör ... 17 8.2.2. Scenljus ... 17 8.2.3. Skuggljus ... 17 8.2.4. Sammanfattning ... 18
8.3. Intervjuer med ljusdesigners ... 18
8.3.1. Första intervjun ... 18
8.3.2. Andra intervjun ... 20
4
8.4. Viktigaste resultaten från intervjuerna ... 23
9. Analys av resultat ... 24
10. Sammanfattning och diskussion ... 25
Referenser ... 27
Appendix/Bilagor ... 28
Bildförteckning
Bild 1. Belyst med en Profil som är placerad precis nedanför barstolen. Barstolen själv är placerad nära väggen. Ljusstyrka 40%. Barstolen ser hotfull ut när den är vänd mot oss. ... 10Bild 2. Belyst med en Profil som är placerad precis nedanför barstolen. Barstolen är placerad nära väggen. Ljusstyrka 40%. Barstolen blir inte lika hotfull som om den hade varit vänd mot oss. ... 10
Bild 3. Belyst med en Selecon PC. Lampan är placerad 2m från stolen och 75cm upp och riktad snett mott stolen. ... 11
Bild 4. Belyst med Selecon PC. Lampan är placerad 2m från stolen och ca 75cm upp och riktad snett mott stolen. ... 11
Bild 5. Belyst med en Profil i golvnivå som är 2,5 meter från stolen. Stolen är 0,5 meter fån väggen. Ljusstyrka 100%. ... 11
Bild 6. Belyst med lysören i taket som lyser upp hela blackboxen. ... 13
Bild 7. Belyst med ”vanligt” scenljus. ... 14
Bild 8. Belyst underifrån för att skapa skuggor. ... 15
Förtecknade bilagor
5
1. Inledning
Teater är något jag fått ett stort intresse för de senaste åren. Jag var runt 14 år när jag började gå på teater. När jag började läsa Scenproduktion på Malmö Högskola växte mitt intresse ännu mer. Jag började titta runt på vad för slags lampor som satt uppe i fronten innan ridån gick och när ridån gått tänker jag på så mycket mer än vad jag gjort innan, hur scenografin var, hur ljudet låter, hur ljuset ser ut etc.
Jag kom att vilja undersöka ljusdesign till mitt examensarbete. En ljusdesign för att framhäva skuggor, tydliga skuggor som skapas av att belysa ett föremål underifrån eller i höjd med. Skuggor som skulle skapa en känsla till scenen, göra scenen mer dramatisk. Varför jag blev intresserad av just den sortens skugga var mycket för att jag själv inte kan minnas att jag sett det användas i de teaterföreställningar jag varit på. Men även för att jag inte tidigare ljussatt för att skapa sådana skuggor, har mest mörklagt scenen på vissa ställen. Jag blev intresserad av tanken på en scen där föremålen i scenografin fick stora skuggor bakom sig som spred sig över golvet eller klättrade upp på väggarna. Jag såg framför mig scenen i Disneys Skönheten & Odjuret, när Belle kommer in i slottet. Hur stort allt var och hur liten hon var i jämförelse. Scenografi belyst underifrån för att skapa stora skuggor bakom sig. Känslan av att inte vara välkommen in. Belle som nervöst steg in även om hon var rädd.
Mina förhoppningar är att jag med denna undersökning kan förmedla djupare kunskap om att belysa för att skapa stora skuggor som gör scenen mer dramatisk. Rapporten riktar sig
framförallt till det konstnärliga teamet inom teaterproduktion. Såväl producent som scenograf och såklart ljusdesigner har nytta av att fundera över ljusets möjligheter att skapa atmosfär och känsla till scenen. I den här rapporten undersöker jag ett sätt att ljussätta för att skapa skuggor som jag undersöker om enbart den ljussättningen kan förändra atmosfären och känslan i scenen till att bli mer dramatiskt.
2. Bakgrund
Det är väl känt att ljussättning kan påverka känslor. Det är något som påverkar oss dagligen. När solen lyser blir vi gladare än en molnig regnig dag. Det märks även av i såväl film som på scen. Ljuset tillsammans med ljud och handling ger oss en upplevelse och skapar stämning. Och det är så vi oftast ser ljuset i underhållningsevent. Tillsammans med ljud och handling. Men hur blir ljussättningen för sig? Då den inte påverkas eller kompletterar ljud och
6 ett specifikt sätt att ljussätta för att se den ljussättningens potential att skapa dramatik till scenen och undersöka vad man bör tänkas på för att skapa dessa skuggor. Det är skuggor som skapas av att belysa ett föremål underifrån eller i höljd med föremålet. Skuggan blir då antingen lång och sträcker sig över golvet eller så klättrar den upp på väggen bakom föremålet. Kan man med enbart dessa skuggor skapa dramatik till en scen?
Att ljussättning kan påverka vår sinnesstämning är känt sedan innan. Antonin Artaud (1896-1948) lade märke till att ljus påverkar publiken på ett fenomenologiskt plan som väcker känslor inom oss (Palmer, 2013). Fenomenologi innebär att man ser på psyket som aktivt och konstruktivt och söker därefter förklara människors sätt att vara och reagera utifrån hur de uppfattar och föreställer sig händelser och situationer (Psykologiguiden, u.d.). I detta fall människors reaktioner på vad som händer på scenen.
När man ska planera en ljusdesign menar Scott Palmer att det kan vara till hjälp att gå tillbaka till vår kulturs kodspråk gällande ljus. Han ger exempel på vår kulturs synsätt, att ljust och varmt ljus oftast förknippas med en lugn, varm och vänskaplig atmosfär, medan ett kallt ljus oftast förknippas med en orolig atmosfär som framkallar ångest eller sorg. Han anser att om man ska göra en ljusdesign som ska skapa en viss typ av atmosfär är det därför viktigt att se tillbaks på vad vi har för kodspråk gällande ljus i just vår kultur. Men dessa koder är dock inte enbart relaterade på stämning utan även på idéer. Idéer om olika ljusförhållande, till exempel att mörker hör till ondskans rike och demoner, medan ljushet hör till de goda och det
gudomliga. Alltså om ljusdesignen i en teaterföreställning används så att man kan relatera till sådana idéer kan man med ljuset visa om det till exempel pekar mot vinst eller förlust
(Palmer, 2013).
3. Syfte
Syftet är att undersöka hur skuggor kan skapa dramatik till en scen i teater och hur man utformar ljussättningen för att uppnå detta.
4. Problemet
Jag vill undersöka skuggans potential att förändra känslan i en teaterscen till mer dramatiskt. Mina frågeställningar jag har att försöka besvara i denna rapport är:
Hur upplevs en scen belyst med lågt placerade ljuskällor för att ge scenografin stora mörka skuggor?
7 Finns det något särskilt som kan vara bra att tänka på i skapandet av skuggor?
Vad säger dagens ljusdesigners om användandet av skuggor som skapar dramatik?
5. Litteraturgenomgång och konstnärliga projekt
Litteratur om ljusteknik och ljusdesign finns det ganska mycket av. Det är då oftast böcker som beskriver hur en ljusdesigner jobbar, vad de olika lampsorterna heter och vad man kan göra med dem, vad ljuset kan bidra med till scenen. Mycket då inriktat på just ljus och inte så mycket på mörker. Oftast nämns skuggor i relation till skådespelaren. Om skådespelaren belyses på det viset blir hennes skugga så här etc.
En bok som har varit bra är Linda Essigs och Jennifer Setlows bok Lighting and the Design Idea.
In the theatre, we rarely ask ”is it enough light?” but rather ask, ”is it the right light?” (Essig & Setlow, 2013)
Essig och Setlow skriver att ljus kan trigga igång känslor hos publiken. Antingen kan ljuset designas till att stötta känslan hos skådespelaren eller spela emot känslan. Ljuset kan inte agera på samma vis som en skådespelare men ljus kan skapa en atmosfär som kan vara till exempel mystisk, glad eller romantisk. Dem menar också att våra ögon dras naturligt till platser med mycket kontraster vilket är bra att ha med sig i bakhuvudet i skapande av skuggor som man vill ska synas (2013).
Under mitt arbete tittade jag på några filmer för att se om denna teknik har använts tidigare i filmer. Som referens till att skuggor har använts tidigare för att öka dramatiken hittade jag filmen Psycho. Huvudpersonen Marion Crane har precis kommit till sitt motellrum. Därefter blir hon frågad av motellägaren Norman Bates om hon vill ha något att äta. Han har redan förberett en bricka till henne och erbjuder henne att äta det inne på hans kontor så kan han hålla henne sällskap. Som åskådare känner man redan nu att något är skumt men känslan ökar när han öppnar dörren till kontoret och tänder en bordslampa. Runt om på väggarna har han uppstoppade fåglar som tack vare lampans sken får skuggor som gör sig stora och hotfulla bakom djuren. Detta gör Marion Crane mer nervös och otrygg i hans sällskap. Och vi som åskådare får en obehaglig känsla som ökar vår misstanke mot Norman Bates (Hitchock, 1960).
8
6. Metod och material
De metoder jag valt att använda mig av för att besvara mina frågeställningar är egna
experiment, undersökning för inbjuden publik och kvalitativ forskningsintervju. Jag valde att börja min undersökning genom att själv belysa olika föremål underifrån och i höjd med för att få en förförståelse för skuggans natur och en grund att stå på då jag själv aldrig belyst för att skapa sådana skuggor. Att själv undersöka skuggor kom även att hjälpa mig i mina senare undersökningar och de senare undersökningarna bygger vidare på vad jag kom fram till och upptäckte genom eget experimenterande. Efter detta byggde jag upp en scen och visade den för publik med olika ljusvariationer varpå de fick svara skriftligt om vilken känsla de olika variationerna gav. Därefter intervjuade jag ljusdesigners inom teater om hur de ser på användandet av skuggor som skapas av att belysa med låga ljuskällor för att skapa tydliga skuggor. Detta genom en intervjumetod som Steinar Kvale och Svend Brinkmann kallar för en halvstrukturerad intervju. En halvstrukturerad intervju är varken ett öppet vardagssamtal eller ett slutet frågeformulär. Detta innebär att man har intervjufrågor uppskrivna, men dessa måste inte ställas i den ordningen och det kan även finnas med exempel på frågor man kan ställa (Kvale & Brinkmann, 2014).
Jag testade lite olika ljuskällor som profil, selecon PC och flodljus. Profilen och selecon PC gav liknande ljus men med selecon PC kan du inte ändra ljusstrålen lika mycket som med profilen. Flodljuset däremot gav ett väldigt skarpt vitt ljus. Den är även en lampa som är skapt att lysa upp stora områden. Perfekt om man ska lysa upp något stort och om det inte gör något att ljuset slaskar.
Den scenlampa jag framförallt kom att använda var en Profil ETC Modell: CE Source Four jr. Det var den sortens scenlampa som jag kom att föredra, mycket för att den är enkel att använda och att man kan ändra inställningarna på ljuskäglan och hur skarp ljuskäglan ska vara.
I en profillampa finns det två linser som sitter framför själva lampan. Det finns även en reflektor som precis som lampan är fasta och orörliga. Båda linserna är flyttbara och när linsen flyttas framåt eller bakåt ändras ljusstrålen kvalitet och dess storlek därefter. En mjuk kägla har mer suddiga konturer och en hårdare kägla en mer tydlig kontur (Reid, 2001). På samma sätt som käglans konturer påverkas av linsen påverkas även skuggan. En hård kontur på käglan skapar en hård kontur på föremålets skugga. Fört att ändra form på den runda ljuskäglan finns det fyra spadar som kan hjälpa till med det (Morgan, 2003).
9
7. Genomförande
Genomförandet av mitt praktiska arbete gjorde jag i tre steg. Det första jag gjorde var att själv experimentera med att belysa föremål underifrån och i höjd med för att få en bättre
förförståelse till skuggans natur och jag fick även insikter och teorier om skuggans användande och uttryck. Detta kom att bli min grund för mitt examensarbete samt en inspiration och utgångspunkt för de två andra undersökningarna som då baserades på mitt egna experiment.
7.1. Egna experiment med skuggor
Jag experimenterade med att skapa skuggor med enbart en ljuskälla. Skuggor som skapas av att ett föremål belyses med en lågt placerad ljuskälla som då belyser underifrån eller i höjd med föremålet. De hållpunkter jag hade under mitt eget undersökande var att jag hade lampan placerat i golvnivå, lampan placerad i ett golvstativ och lampan placerad 75cm högt upp. Sedan testade jag tre olika ljuskällor, Profil, Selecon PC och Flodljus. Framförallt kom jag att använda mig av profillampan. Här i rapporten tar jag upp de skuggor från experimenten som jag tycker blev intressantast och passar bäst till mina frågeställningar (för att se mer bilder från experimenten se bilaga 1).
10 En skugga påverkas av ljuskällan och det den belyser. I detta fall påverkas skuggan av
förhållandet mellan föremål och ljuskälla. Jag experimenterade med att vända på barstolen som visas i bild 1 och 2. Skuggans hotfullhet som den har i bild 1 blir inte lika påtaglig i bild 2.
Skuggor kan bli mer förvrängda beroende på föremålet och ljuskällans placering Såväl som skuggans hotfullhet kan förändras av ljuskällans och föremålets förhållande till varandra.
Bild 2. Belyst med en Profil som är placerad precis nedanför barstolen. Barstolen själv är placerad nära väggen. Ljusstyrka 40%. Barstolen ser hotfull ut när den är vänd mot oss.
Bild 1. Belyst med en Profil som är placerad precis nedanför barstolen. Barstolen är placerad nära väggen. Ljusstyrka 40%. Barstolen blir inte lika hotfull som om den hade varit vänd mot oss.
11 De två bilderna nedan visar på att en skugga kan se olika ut beroende på från vilken vinkel den ses ifrån. Skuggan av det vänstra armstödet upplevs mycket längre på bilden 5 än den gör på bilden 6.
Den här skuggan skapades oavsiktligt. Jag kom att kalla den skelettskugga då den påminde om en röntgenbild.
Bild 5. Belyst med en Profil i golvnivå som är 2,5 meter från stolen. Stolen är 0,5 meter fån väggen. Ljusstyrka 100%.
Bild 4. Belyst med Selecon PC. Lampan är placerad 2m från stolen och ca 75cm upp och riktad snett mott stolen. Bild 3. Belyst med en Selecon PC. Lampan är placerad 2m
12 Stolen är precis som mina andra experiment belyst med bara en ljuskälla. Det som hände här var att lampan riktades nedåt mot golvet varav då golvet reflekterar ljuset och det reflekterade ljuset träffar stolen och skapar en till skugga.
7.2. Variationer av en scen
Min andra undersökning var att se vad för känsla skuggor ger en teaterscen. Jag tittade
igenom bilderna från mitt eget undersökande av skuggor och valde ut några jag skulle vilja ha med. Sedan skapade jag en kort handling och planerade scenens utformning och planerade mer exakt vilka skuggor jag skulle ha med och hur de skulle bli. Scenens handling ville jag hålla ganska händelselös och enkel för att händelserna inte skulle påverka besökarnas uppfattning om ljusdesignens påverkan. Det skulle enbart vara ljusdesignen som skulle sätta stämning. För att besökarna skulle få lite mer perspektiv och något att jämföra med fick de se scenen i tre olika variationer där det var ljusdesignen som skiljde dem åt. Denna undersökning hölls i Malmö Högskolas lokal Blackbox. Jag hade en variation där hela blackboxen lystes upp av lysrör i taket, en annan där scenen belystes med ”vanligt scenljus”. Alltså att scenen lystes upp och att skådespelaren och scenografin syntes bra. Det skulle vara ett neutralt scenljus. Och sedan hade jag en variation som belystes med två profiler som stod nedanför scenen och belyste föremålen för att framhäva stora skuggor bakom dem. Besökarna fick väldigt lite information om min undersökning för att det inte skulle påverka dem när de såg scenen. I stort sett fick de reda på att jag höll på med en undersökning till mitt examensarbete och att de skulle få se en kort scen tre gånger med olika variationer och att de efteråt skulle svara skriftligt på några frågor om vad de tyckte. Jag marknadsförde undersökningen med ett evenemang på det sociala mediet Facebook och satte upp affischer på Malmö Högskola och i byggnaden där blackboxen finns. Sedan stod jag utanför och marknadsförde eventet för förbipasserande personer.
13 Det som händer i scenen är att en person kommer hem, hänger av sig jackan och halsduken, fixar till sig och går tvärs över scenen och sätter sig i fåtöljen varpå hon tar upp en tidning från bordet bredvid och börjar läsa den. Det fanns varken ljud eller repliker i scenen. Jag fick hjälp av Sara Christensen som ställde upp som skådepelare. Det kom sjutton deltagare. De flesta fick se variationerna i ordningen lysrör, scenljus och sist skuggljus varav fyra fick se dem i ordningen skuggljus, lysrör, scenljus för att se om ordningen påverkade upplevelsen.1 Med lysrörsbelysningen blev hela blackboxen upplyst.
Bild 6. Belyst med lysören i taket som lyser upp hela blackboxen.
1 Länk till variation med lysrör https://youtu.be/guUe4s0Wy7I Länk till variation med scenljus https://youtu.be/zFJpLkO93OY Länk till variation med skuggljus https://youtu.be/PboMQGIVog8
14 Variation två var belyst med ”vanligt” scenljus. Alltså ett neutralt scenljus som var där för att lysa upp scenen och inte avsedd att skapa någon specifik känsla.
Bild 7. Belyst med ”vanligt” scenljus.
Jag använde mig av Stanley McCandless belysningsmetod. Den grundar sig i att använda både varma och kalla filter. Två lampor i fronten riktas och belyser samma punkt. Den ena lampan har ett varmt filter (jag använde 103 Lee Filters Straw 09FT) och den andra lampan har ett kallt filter (jag använde 053 Lee Filters Paler Lavender 05FT). När ljuset sedan träffar en skådespelares ansikte blandas den varma och kalla färgen och ger en neutraliserad känsla i ansiktet och skuggorna i ansiktet får en kallare ton. På detta vis undviker man att få tydligare mörkare skuggor. Sedan kan man upp en tredje lampa bakifrån för att få ett bakljus på scenen och skådespelaren (Reid, 2001).
Till variation tre använde jag mig bara av två profiler som belyste underifrån. En riktad snett ned mot scengolvet och mot stolen så att en dubbelskugga bildades tack vare golvets
reflektion av lampans ljus. Och den andra lampan riktades upp mot fåtöljen och bordet
bredvid fåtöljen så att en stor skugga bildades på skärmarna bakom. Den vänstra profilen sedd från publiken hade filtret 053 Lee Paler Lavender 05FT för att skapa ett något kallare ljus. För att få ett bra ljus och lagom upplyst vid fåtöljen fick profilen ha en ljusstyrka på 60 %. Den högra profilen behövde inget filter utan gav ett kallt sken ändå och hade en ljusstyrka på 100
15 %. Att den belyste så starkt hjälpte till att få ett kallare ljus och skärmen bakom stolen hade även ett kallare svart tyg än skärmarna som utgjorde den bakre väggen.
Bild 8. Belyst underifrån för att skapa skuggor.
Bild 8 stämmer inte helt med hur det såg ut i verkligheten. Skuggan av stolen hade även en reflekterad skugga från golvet som skuggan i bild 5. Och belysningen på fåtöljen upplevs varmare på bilden än den gjorde i verkligheten.
Eventet marknadsfördes på det sociala mediet Facebook och genom affischer som fanns upphängda på Malmö Högskola och utanför i byggnaden där blackboxen finns. Själva undersökningen marknadsförde jag som Variationer av en scen. På eventdagen stod jag utanför byggnaden till blackboxen och bjöd personligen in förbipasserande personer. Allt som allt fick jag sjutton besökare. Efter att dessa fått se de olika variationerna fick de skriftligt svara på tre öppna frågor om vad de tyckte om de olika variationerna. Frågorna löd:
1. Vad tyckte du om variation ett? Vad tyckte du det var för känsla i scenen? 2. Vad tyckte du om variation två? Vad tyckte du det var för känsla i scenen? 3. Vad tyckte du om variation tre? Vad tycker du det var för känsla i scenen? Först efter detta berättade jag för besökarna att undersökningen gick ut på att se hur de upplevde de olika ljussättningarna till scenen och hur det påverkade känslan i scenen.
16
7.3. Intervjuer med ljusdesigners
Jag skickade mail till en del ljusdesigners som jobbar med teater varav jag fick svar från tre som kunde ställa upp på intervju vilket var Hans Roupe som jobbar på Moomsteatern, Max Mitle från Göteborgs Stadsteater och Joakim Brink från Göteborgs Operan. Jag träffade dessa personligen för intervjun.
Intervjun började med att jag frågade lite om deras jobb, hur länge de varit ljusdesigner och vilka teatergenrer de brukar ljussätta. Sedan fick de se scenen jag använde mig av i
undersökningen Variationer av en scen när den var belyst med lysrören i taket, som jag hade filmat. Efter det fick de berätta om hur de trodde att de hade valt att ljussätta scenen för att skapa en känsla av obehag. Detta för att höra hur de först tänker innan jag avslöjar vad för sorts ljusdesign jag undersöker. Sedan leddes intervjun mot frågor om de har belyst underifrån för att skapa stora skuggor bakom. Här får de även reda på mer om vad mitt examensarbete går ut på. Jag diskuterar även lite om det jag upptäckte under min egen undersökning, så som att föremål som hade mycket hålighet gav intressantare skuggor och att skuggan kan se annorlunda ut beroende från vilket håll den ses från etc.
8. Resultat
Jag kommer nu presentera resultaten av mina undersökningar.
8.1. Egna undersökningar
De viktigaste resultaten som jag fick fram av att själv experimentera och undersöka skuggor som skapas av att belysa ett föremål underifrån eller i höjd med är att det är som mest
intressant att belysa föremål med mycket hålighet i. Skuggor med mycket hålighet drar till sig ens uppmärksamhet. Med en ljuskälla kan man skapa två skuggor om man belyser så att något annat material reflekterar ljuset. Föremålet blir då direkt belyst från ljuskällan men också indirekt belyst av det reflekterade ljuset. Man bör titta på skuggan från alla de vinklar som publiken kommer se den ifrån för att se om skuggan ser olik ut från något håll och då överväga om skuggans uttryck har förändrats eller om den ändå ger samma uttryck. En profillampa är väldigt tacksam att ha som ljuskälla för att skapa skuggor. Med den kan du förändra ljusstrålens radie och form med hjälp av linser och spadar. Med linserna kan man även ändra skärpan. Du kan också sätta på ett filter för att förändra ljusstrålens färg.
17
8.2. Variationer av en scen
8.2.1. Lysrör
Det blev ganska blandade svar till scenen belyst med lysrör. En tyckte det kändes som en repetition, arbetsljus, föreläsning. En annan tyckte att det gav ett platt uttryck. Några tyckte det kändes dystert och tråkigt. En annan tyckte det påminde om ett väntrum. Det var också en del som fick svårt att koncentrera sig på scenen då de blev distraherade av allt annat runt omkring som också lystes upp. En tyckte dock att det var glatt vilket var lite utstickande från de övrigt.
8.2.2. Scenljus
Kändes som en vanlig föreställning och blev mer dramatiskt intryck än med lysrören. Det blev även lättare att fokusera på scenen än vad det var med lysrörsbelysningen. Scenen kändes varm och avslappnad.
8.2.3. Skuggljus
Utav alla sjutton personer tyckte fjorton att scenen med skuggljus blev väldigt dramatisk, mer läskig än de två andra variationerna och även mystisk. De tre som tyckte att scenen inte blev dramatisk beskrev scenen så här:
Kändes som att det var vinter, typ sent på kvällen. "Skönt" att komma hem.
En känsla av avslappnad stämning, vilket bidrog till en bra upplevelse. Några av de som tyckte att scenen blev dramatisk och obehaglig svarade så här:
Stort fokus på skådespelaren tack vare ljuset, vilket gav mig intrycket av att jag skulle fokusera på karaktärens reaktion. Hade ni börjat med den här scenen så hade jag trott att något stort var på gång och ske i scenen. (Detta
var en av dem som såg variationerna i ordningen lysrör, scenljus och sist skuggljus)
Dramatiskt. Men sen hände det inget. Anti-klimax att inget hände i det ljuset.
Lite kusligare än de övriga. Man kände att det viktiga var stunden när hon satt i stolen
18 Riktigt mörk dag, något hemskt har hänt
Gillade denna versionen. Känslan man fick var lite skräck då skådespelarens ansikte ibland var i mörker samt att hon lystes upp
underifrån när hon satt i fåtöljen.
De skarpa tunga skuggorna la in mycket betydelse i scenen som går att tolka om hot eller något mystiskt. Det kommer hända något annat i denna scenen - skuggorna antyder det. Stolen till höger blir till en gestalt som man
kan ana att den ska börja tala tex. I stolen sitter inte en person utan personen och dess skugga.
Det var dock ett svar som jag tyckte var lite svårt att placera om det hörde ihop med de som tyckte at scenen blev dramatiskt och mer läskig eller de som tyckte att scenen var vardaglig och mysig.
Mycket mer franskt drama. Väntade på att hon skulle tända en cigg och berätta sin livs historia.
Jag kan inte helt fullständig veta vad personen menar med franskt drama. Men jag tolkade att ”… berätta sin livs historia” som en förväntan på att få höra en dramatisk historia. Så jag räknar ändå med denna åskådares kommentar som att hon tyckte att scenen blev dramatisk.
8.2.4. Sammanfattning
Resultatet av undersökningen Variationer av en scen visade att 14 av 17 deltagare tyckte att när scenen var belyst underifrån så att föremålens skuggor fick ta plats på skärmarna, blev dramatisk och mer läskig än de andra. Och att det kändes som att det antingen hade skett något eller att något snart skulle ske. Några antydde även rakt på att det var skuggorna som hjälpte till att skapa den upplevelse de fick av scenen.
8.3. Intervjuer med ljusdesigners
8.3.1. Första intervjun
Min första intervju var med Hans Roupe som jobbar som teknisk chef på Moomsteatern men gör även ljusdesignen till majoriteten av deras teaterföreställningar. Just ljusdesign har Roupe jobbade med i ungefär 15 år. När jag frågade vilka teatergenrer han oftast gör ljusdesign till tyckte han det var enklare att svara på vilka han inte brukar göra ljusdesignen till vilket är
19 musikaler, rock’n’roll och operor. Men annars är det ganska olika teateruppsättningar, både barn- och vuxenteatrar, komiska pjäser och även mindre komiska pjäser (Roupe, 2016).
- Hur skulle du ljussatt scenen?
Han började med att säga att säga att det oftast är ljudet man jobbar med för att ge känslan av obehag. För att använda Roupes uttryck att ljudet är den starka boven. Tänk dig att se en skräckfilm utan ljud, det blir inte särskilt läskigt menar han. Men något som absolut skulle användas i hans ljusdesign skulle vara kalltonade ljus. Antingen helt vita ljus som går att skapa med LED-lampor eller filter med kalla nyanser. Möjligt även någon svag nyans av grön, metallgrön trodde han att färgen kallades. Sedan skulle han använda sig av så kallade ”låga ljus”. Alltså bakljus, sidljus, höga ljus och underljus. Ingenting ”normalt”. Detta för att skapa ensamhet. Sedan trodde han att han hade gjort en ljusdesign som inte avslöjar så
mycket av rummet, att man inte riktigt ser vart rummet slutar, detta med små ljus. Sedan hade han förmodligen också haft väldigt långsamma ljusförändringar och sedan plötsliga
ljusrörelser. Dock är det detta som man oftast gör med musiken menar han (Roupe, 2016) - Brukar du göra ljusdesign för att skapa tydliga skuggor?
På detta fick jag svaret att han nästan alltid gör det. Enligt honom är det mycket
effektbildande och han jobbar gärna med ljus underifrån för att skapa stora skuggor. Dock brukar Roupe framförallt belysa skådespelaren på detta vis (Roupe, 2016).
- Samtal som knyter an till vad jag kom fram till genom eget undersökande av skuggor som skapas av att belysa ett föremål underifrån.
Jag berättade att jag upptäckt att en skugga kan se olika ut beroende på från vilket håll man ser den ifrån. Roupe hade inte märkt detta men trodde att det kunde vara så (Roupe, 2016).
- Passar dessa skuggor att använda på både stor och liten scen? Absolut. Skulle jag vilja säga (Roupe, 2016).
Roupe tror att det borde gå att göra minst lika bra på både små och stora scener. Men man får jobba lite olika för de olika scenerna. Till exempel att som besökare till en stor scen blir skådespelaren väldigt liten. Besökarna till en liten scen kommer närmare scenen och skådespelarna för att de inte finns lika många publikrader (Roupe, 2016).
20 8.3.2. Andra intervjun
Den andra intervjun hade jag med Max Mitle som är belysningsmästare på Göteborgs Stadsteater. Mitle började jobba som ljusdesigner någon gång i slutet på 1990-talet. Han ljussätter olika genrer till talteater (Mitle, 2016).
- Vad skulle du göra för ljusdesign till denna scen för att skapa känslan av obehag? Mitle inleder med att berätta att det inte är ljuset som är obehagligt utan det är mörkret. Därefter säger han att han hade valt att inte belysa henne. En ljuskälla som ger bakljus till fåtöljen och sedan ut över golvet. Sedan hade han även fått golvet att reflektera ljuset vilket kommer ge skådespelaren det ljus som hon behöver. En spott som belyser bordet. Sedan kanske det hade behövt någonting mer, inte på henne, men kanske att kapphängaren får bli belyst så att hon går in i halvt upplyst när hon hänger av sig. Sedan när hon går bort mot fåtöljen bör nog bakljuset bakom fåtöljen dämpas för att reflektionen från tidningen som hon sedan läser inte ska bli för stark (Mitle, 2016).
- Har du belyst ett föremål underifrån för att skapa en stor skugga bakom föremålet? Ja absolut, många gånger (Mitle, 2016).
Han hade, precis så som jag upptäckt att man kunde göra, belyst golvet för att skapa en reflektion som då gör att två skuggor skapas. Det som ger effekt är ju i dessa fall inte ljuset utan det är skuggan (Mitle, 2016).
Mitle menar också att genom att skapa skuggor som inte är vanliga, alltså som när man belyser underifrån. När detta bland annat träffar en skådespelares ansikte får ansiktet ett annat skuggsystem och kan bli mera otäckt. Och det är genom att förändra utseendet som det kan bli mera otäckt.
Mitle använder sig ofta av att belysa med en låg ljuskälla på olika vis (Mitle, 2016).
- Samtal som knyter an till vad jag kom fram till genom eget undersökande av skuggor som skapas av att belysa ett föremål underifrån.
Till hur ett föremål ska se ut för att få en bra skugga svarade Mitle: Ju tätare föremål ju tråkigare (Mitle, 2016).
Ett föremål med mycket hålighet är mer intressant än ett föremål utan hålighet. Men för att få ett föremål utan hålighet att bli mer som ett föremål med hålighet, till exempel få fåtöljen i
21 den korta scenen att bli mer som stolen, kan vara att sätta en gobo2 i lampan som då skapar ett
skuggspel på fåtöljen och ger då mer kontraster och skuggan blir då mer än bara en svart massa (Mitle, 2016).
Han hade, precis så som jag upptäckt att man kunde göra, belyst golvet för att skapa en reflektion som då gör att två skuggor skapas. Det som ger effekt är ju i dessa fall inte ljuset utan det är skuggan (Mitle, 2016).
- Skillnad på stor eller liten scen?
På större scener blir det svårare att på samma sätt jobba med skuggor i ansiktet då den publiken som sitter ganska långt ifrån scenen inte ser skuggorna så bra. Man kan ha ett annat bildspel på mindre scener då all publik är lagom nära scenen. Det blir svårt att ge samma ansiktsspel på större scener som man kan ge på mindre scener för att publiken på större scener kan sitta längre ifrån scenen än på mindre scener som också har färre sittplatser (Mitle, 2016).
8.3.3. Tredje intervjun
Min sista intervju hade jag med Joakim Brink som jobbar som ljusdesigner på Göteborgs Operan och även frilansar. Brink har jobbat som ljusdesigner på Göteborgs Operan i 22 år nu. Men sin karriär som ljusdesigner började innan dess och som ljusdesigner har han
sammanlagt jobbat som i ungefär 30 år. Till operan jobbar Brink framförallt med operor och musikaler men han gör även ljusdesignen till dansföreställningar. Sedan när han frilansar blir det att göra ljusdesign till talteater. Hur man ljussätter en talteater skiljer sig från operor och musikaler. Fast Brink brukar ändå försöka göra ljussättningen till talteatern mer som
ljussättningen till operor och musikal. Han menar att ljuset blir mer spännande då (Brink, 2016).
- Hur skulle du ljusdesigna denna korta scen?
Brink fick tre idéer om hur scenen skulle kunna belysas. En idé var att ha bakljus på hela scenen så att skådespelaren går in i siluett. När hon kommit till fåtöljen ändras ljuset och fokus flyttas dit. En annan idé är att det bara är ljus genom dörren när hon kommer in. Då ett väldigt starkt ljus som även sträcker sig över scenen. Och den sista idén var att ha ett ljus utifrån som ett fönster som lyser in på scenen, med någon fönstergobo eller liknande, när
2 Gobo är en platta med önskat mönster på som sätts längst fram på scenlampan och ger då önskat mönster på
22 skådespelaren kommer in. Sedan när hon går till fåtöljen så ändras ljuset till mer spelljus på juste den sidan av scenen med frontljus och kanske lite bakljus (Brink, 2016).
Mest dramatiskt funderar Brink på om kanske det är att ha ett starkt ljus genom dörren och att ljuset därefter ändras och flyttar fokus till fåtöljen (Brink, 2016).
- Har du använt dig att belysa underifrån för att skapa stora skuggor till föremålet? Det hade Brink bland annat använt på skådespelare som skulle bråka med varandra (Brink, 2016).
Just skuggor på föremål eller scenografier menar Brink att man alltid får fram och personligen tycker han om att få streck på dessa. Han tycker också det är snyggt med sidljus. Det är någonting Brink gärna använder sig av (Brink, 2016).
Efter att ha sett lite av mina bilder kommenterade Brink att detta är sådant som man kan tänka sig att använda i teater. Men det passar inte till alla föreställningar och sedan får man ju tänka på om man vill ha scenografin så. Men att belysa med låga ljus blir mer hotfullt. Kontraster gör bilden mer intressant och spännande att titta på (Brink, 2016).
- Samtal som knyter an till vad jag kom fram till genom eget undersökande av skuggor som skapas av att belysa ett föremål underifrån.
Vi diskuterade om man kunde ha skuggor i olika riktningar i samma ljusbild. Oftast har Brink skuggorna åt samma håll. Om man ska byta riktning får man byta ljusbild. Blir konstigt att blanda realistisk skuggor med orealistiska skuggor i samma stillbild (Brink, 2016).
Vi pratade även om ifall skuggor kan tala för sig själv eller om det är ett komplement. Brink anser att dem kan det men effekten kan även förstärkas med andra element. Det hänger mycket ihop med dramaturgin om hur man ska ljussätta (Brink, 2016).
Gällande hålighet i skuggor gör att det blir mer dramatiskt och hotfullt. Kontraster är det som gör en bild intressant (Brink, 2016).
Han tog även upp att scenografin måste ha ett bra ljus, den får inte se platt ut. Efter det kan man få till ett bra stämningsljus. Hela föreställningen kan förstöras om scenografin blir belyst dåligt och då skapas heller inte det rum som var tänkt (Brink, 2016).
23 - Skillnad på stor eller liten scen?
Skuggor kan man ha på både liten och stor scen. Det krävs dock mer på en stor scen än en liten scen. Vad en liten lampa kan göra på en liten scen kräver en större lampa på en stor scen. Sedan kanske det även på en stor scen finns fler lampor tända runt omkring vilket då kräver mer ljus. Men att ha skuggor fungerar på både stora och små scener (Brink, 2016).
8.4. Viktigaste resultaten från intervjuerna
Ett gemensamt tema om hur ljusdesigners först tänkte för att få den korta scenen att bli mer dramatisk var att belysa för att skapa skuggor och mörker. Scenen skulle inte vara mycket upplyst utan mörker var ett genomgående tema. Att ha skuggor i skådespelarens ansikte pratade de en del om också (Roupe, 2016) (Mitle, 2016) (Brink, 2016).
När jag frågade dem om de använt sig av att belysa något underifrån för att skapa en större skugga bakom så fick jag mycket positiva svar. Alla tyckte att det är ett effektfullt sätt att skapa stämning på (Roupe, 2016) (Mitle, 2016) (Brink, 2016).
Jag hade själv märkt att skuggor med mycket hålighet gav en stark effekt vilket
ljusdesignersarna också höll med om. Föremål med mycket hålighet ger en skugga med mycket hålighet, kontraster mellan ljust och mörkt. Det är framförallt kontraster som är intressant på en sådan skugga (Roupe, 2016) (Mitle, 2016) (Brink, 2016).
Användning av skuggor som stämningsskapare fungerar bra på såväl mindre som större scener. Det som är den stora skillnaden är att en större scen sitter många i publiken ganska långt ifrån scenen. Detta är viktigt att tänka på så att även de som sitter på de bakersta raderna får en bra upplevelse. Ljusdesignerna trycker dock på att det är framförallt viktigt när det gäller skuggor i ansiktet då de på en större scen blir svåra att se och det blir svårt att se skådespelarens ansiktsspel (Roupe, 2016) (Mitle, 2016) (Brink, 2016).
En av de intervjuade påpekade att skapandet av skuggor inte får förstöra scenografins uttryck (Brink, 2016). Att ha skuggor som går i olika riktningar kan i vissa fall vara problematiskt. En av de intervjuade framhöll att det kan se konstigt ut när en skugga kommer från ett naturligt håll (en realistisk skugga) och en skugga kommer från ett onaturligt håll (en orealistisk skugga). Det kan däremot bra att ha en ljusövergång från en realistisk skugga till en orealistisk skugga eller tvärt om (Brink, 2016).
24
9. Analys av resultat
Resultaten tyder på att man med rätt sorts skuggor kan skapa dramatik till en teaterscen. Men för att vara helt säker på att alla åskådare upplever den tänkta känslan behöver intrycket förstärkas med andra element som scenografi, skådespeleri, handling och ljud. Dels visade experimentet att några få av åskådarna faktiskt fick ett annat intryck och dels framhöll alla de intervjuade vikten av att använda fler element som samverkar.
Lågt placerade ljuskällor som ger tydliga och stora skuggor är ett effektivt sätt att skapa en dramatisk stämning. Det verkar vara just skillnaden mot det normala som ger detta. Av de intervjuade ljusdesignerna framkom tydligt att de gärna använde sig av att belysa med lågt placerade ljuskällor vid sådana tillfällen. Detta gällde både belysning av scenografi och av skådespelare. Även i filmvärlden har denna metod använts och gett väntat resultat, som i scenen ur filmen Psycho där Norman Bates bjuder in Marion Crane till sitt kontor. Där hänger det uppstoppade fåglar på väggarna som blir belysta underifrån av bordslampan. Skuggorna från fåglarna gör att man som åskådare förstår att Marion upplever situationen som
skrämmande. I den scenen spelar även andra element en roll till upplevelsen som kameravinkling och den kvinnliga karaktärens reaktion på fåglarna och dess skuggor (Hitchock, 1960).
Skuggor från föremål med håligheter bidrar mycket till den dramatisk effekt. Här är det kontrasterna mellan ljust och mörkt som spelar en stor roll och håligheter ger en större mängd sådana kontraster. Likt vad Essig och Setlow menade om att våra ögon dras till kontraster (2013) har det ett samband till att skuggor med mycket kontraster är mer intressant än en skugga med bara kontrast mellan den svarta täta skuggan och det upplysta runt om.
Det går att belysa ett föremål med en ljuskälla och få två skuggor genom att låta något annat material reflektera ljuset från ljuskällan. Detta var något jag skapade oavsiktligt när jag höll på att vrida till lampan som jag egentligen villa ha direkt riktad på stolen. Men innan jag fått lampan på plats belyste den nedåt och jag upptäckte att det då kom fram två skuggor, en direkt från ljuskällan och en från golvet som reflekterade ljuset. I samtal med ljusdesignerna framkom det att de ofta på olika vis använder sig av reflekterat ljus och planerar
ljussättningen för att utnyttja detta. Mitle beskrev ett exempel där skådespelaren enbart belystes av ljus som reflekterades från golvet, inte av något direkt riktat ljus (2016).
Att göra en ljusdesign som framhäver skuggor går bra på både en mindre som större scen. Det som kan behövas reflektera över är huruvida skuggorna syns på en större scen där det finns
25 fler publikrader vilket innebär att en del av publiken sitter väldigt långt ifrån scenen, hur skuggorna syns från de publikraderna längst bak. Ser dem tillräckligt mycket för att få tänkt upplevelse? När det gäller skuggor till scenografin bör det oftast fungera bra. Det är när det kommer till mindre skuggor som i skådespelarnas ansikten som det kan bli svårt att se dessa från de bakre raderna.
Som ljusdesigner har man ansvar att belysa scenen, scenografin och skådespelaren på ett sätt som passar teaterföreställningen. Det handlar inte bara om att det som händer på scen ska synas, utan också att ljusdesignen bidrar till att skapa den tänkta stämningen. Inte minst kan användandet av skuggor bli som en del av scenografin. Som Essig och Setlow tar upp i sin bok:
In the theatre, we rarely ask ”is it enough light?” but rather ask, ”is it the right light?” (Essig & Setlow, 2013)
Ljuset ska ge rätt atmosfär och göra sig rätt gentemot handling, scenografi, ljud och skådespelare. I design där man vill framhäva skuggor får man ta sig en extra titt och inte glömma bort att se hur föremålet ter sig av ljussättningen för att se att föremålet framhävs på rätt sätt så att inte ljusdesignen förstör scenografin.
Till scenproduktionsvärlden kan min undersökning bidra till en ökad förståelse av skuggor som en viktig stämningsskapare och vad som är viktigt att tänka på när man gör en design där skuggor får spela en stor roll. Även om min undersökning inriktade sig på teater anser jag att man kan applicera resultaten i andra sammanhang också, som i film, musikevenemang och till och med i spel.
10.
Sammanfattning och diskussion
Att ljus kan påverka oss känslomässigt är vida känt. I underhållningssyfte är ljusdesign en del av upplevelsen tillsammans med handling, skådespeleri, scenografi och ljud. Men det är intressant att undersöka ljusdesignens potential att förmedla en stämning till scenen. Jag har valt att undersöka användandet av skuggor som skapas av att belysa ett föremål med en låg ljuskälla och dess potential att göra scenen mer dramatisk. Jag baserade min
deltagarundersökning och intervjuerna på det jag upptäckte under mitt eget experimenterande med att skapa dessa skuggor.
26 Min undersökningar Variationer av en scen hade en publik där de flesta var i samma ålder, 20-30 år. Urvalet var inte representativt för en teaterpublik. Det var därför viktigt att resultaten kunde bekräftas av intervjuerna med de yrkesverksamma inom ljusdesign.
Intervjuerna visade på att ljusdesigners inom teater idag gärna använder sig av låga ljuskällor för att skapa skuggor. De pratade också väldigt levande om ljusövergångar av skuggorna och hur reflektionsljuset kommer påverka det som finns på scenen. Alla de intervjuade
ljusdesignerna framhöll också vikten med att skapa skuggor i skådespelarens ansikte för att skapa dramatik och detta hade varit ett intressant nästa spår att undersöka vidare om efter denna undersökning med att skapa skuggor till föremål.
27
Referenser
Brink, J. (den 29 Mars 2016). (H. Christensen, Intervjuare)
Essig, L., & Setlow, J. (2013). Lighting and the Design Idea. USA: Wadsworth, Cengage Learning. Hitchock, A. (Regissör). (1960). Psycho [Film].
Kvale, S., & Brinkmann, S. (2014). Den Kvalitativa forskningsintervjun (3:e uppl.). (S.-E. Torhell, Övers.) Lund: Studentlitteratur AB.
Mitle, M. (den 21 Mars 2016). (H. Christensen, Intervjuare)
Morgan, N. (2003). Stage Lightning for Theatre Designers (Second edition uppl.). The Studio, High Green, Great Shelford, Cambridge, CB2 5EG: Entertainment Technology Press Ltd.
Palmer, S. (2013). Light, Readings in Theatre Practice. England: Palgrave Macmillan. Psykologiguiden. (u.d.). Hämtat från http://www.psykologiguiden.se:
http://www.psykologiguiden.se/www/pages/?Lookup=fenomenologi den 20 Mars 2016 Reid, F. (2001). The Stage Lighting Handbook (6:e uppl.). 29 West 35th Street New York, NY 10001:
Routledge.
28
Bilaga 1 – bilder från mina experiment
29
30
31
32
33
34
