1
2012-04-17
Göteborgsregionens
kommunalförbund
2
Index
Aktiviteter ...17
Aktiviteter och löpande verksamhet ...21
Arbetsformer ...14
Arbetsmarknadspolitik i förändring ...10
Avslutade EU-projekt 2011 ... 8
Brukarkraft/medborgarkraft ...17
Brukarstyrda sociala tjänster ...17
En samarbetsorganisation för 13 kommuner ... 6
Ett interaktivt arbetssätt ... 4
EU och det internationella perspektivet ... 7
EU-arbetet... 18
Forskning och utveckling för stärkt samarbete kring gränssnittsfrågor...22
Främjande, förebyggande och tidiga insatser för barn och unga 18 GR är regionplaneorgan ...14 GRvux ...30 Göteborgsregion med växtvärk ...10 Göteborgsregionens luftvårdsprogram ...14 Hållbar utveckling ... 6 Inbromsning ...10
Internt och externt samarbete ...17
Kommunernas roll i arbetsmarknadspolitiken ... 11
Kompetensförsörjning ...19
Kompetensutveckling ... 7
Kompetensutveckling genom samlad erfarenhet och vetenskap .. 23
Kvaliteten på kommunernas välfärdstjänster ... 5
Läromedel – region gemensamma satsningar på läromedelsförsörjning ...32
Medborgarkraft och delaktighet ...22
Medlemskommunernas företrädare ... 4
Måluppfyllelse 2011 ...26
Några satsningar i urval ... 31
Några verksamhetsmått ...26
Pedagogiskt centrum – regiongemensamma satsningar på kompetensutveckling för pedagoger och skolledare ... 31
Personalförsörjning och kunskapsutveckling ...17
Politisk styrning och nätverksarbete ... 6
Projekt som påbörjas under 2012 ... 8
Pågående EU-projekt 2011 ... 7
Regionala nätverk och externa samarbetspartners ... 11
Samarbete inom sjukvårdsområdet ... 18
Samarbete med högskolan ...19
Samordningsansvar för infrastrukturplaneringen i regionen ...14
Skola–arbetsliv – region gemensamma satsningar på lärande i arbetslivet ...33
Skolformer ...28
Socialt hållbar utveckling ...17, 21 Strategi ... 11
Strategier ...21
Strategiska satsningsområden ...15
Styrgruppens arbete ... 11
Styrgruppens roll ...14, 17 Särskilda uppdrag och projekt ...15
Särskilt viktiga områden år 2011 ...17
Ungdomar ...12
Uppdraget ... 6
Uppföljning av mål och strategier ...15
Uppföljning av strategi och mål ...12
Uppföljning, följeforskning och utvärdering ...24
Utbildningsgruppens arbetsformer ...25
Utbildningsgruppens utgångspunkter ...25
Utbildningssamverkan – ett öppet, gränslöst och tillgängligt utbildningslandskap ...28
Utmaningar ...10
Utveckling av e-samhället ... 5
Utvecklingen av en kunskapsbaserad socialtjänst ...19
Validering ...12 Verksamheten 2011 ... 4 Vision ...21 Visionen ... 25 Vård- och Omsorgscollege ...19 Övrig verksamhet ...16
3
Förbundsdirektören har ordet ...4
Så arbetar GR i regional samverkan ...6
GR – uppföljning av mål och satsningar ...9
Styrgruppen för arbetsmarknad ...
10
Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad ...
14
Styrgruppen för sociala området ...
17
FoU i Väst/GR ...
21
Utbildningsgruppen ...
25
Bokslut 2011 ... 35
Förvaltningsberättelse GR ...
35
Resultat GR 2011 ...
35
GR i siffror – 5 års översikt ...
39
Resultaträkning
...
40
Balansräkning
...
40
Finansieringsanalys
...
42
Noter till årsredovisningen ...
43
Förvaltningsberättelse sammanställd redovisning ...
46
Redovisningsprinciper ...
49
Revisionsberättelse
...
50
Förbundsstyrelsen ... 51
GRs politiska organisation ... 51
Politiska styrgrupper ... 52
Innehåll
Göteborgsregionens
kommunalförbund
Årsredovisning 2011
4
Förbundsdirektören har ordet
Verksamheten 2011
Ibland är det först när vi gör bokslut som vi får perspektiv över den verksamhet vi bedriver. Så är det också inom GR. Ett ständigt fokus på hur vi genomför uppdrag, projekt och aktiviteter gör att vi ofta inte ser skogen för alla träd. För att få en helhetsbild har vi efter årsskiftet tagit fram en kortfattad översikt med de viktigaste uppdragen under det gångna året. Denna översikt är en bra introduktion till GR och ett gott exempel på vilka uppdrag som genomförts för att infria förbundsordningens portalparagraf ¨att genom samhällsplanerande insatser och utredningar och på annat sätt verka för samordning av angelägenheter av gemensamt intresse för medlemskommunerna¨.
GR-verksamheten 2011 är den mest omfattande någon-sin. Det bör särskilt uppmärksammas att omsättning och resultat växer utan att medlemsavgiften har ökat. Upp-dragen inom de politiska styrgrupperna attraherar också medfinansiering från andra externa parter som Socialsty-relsen, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Västra Götalandsregionen (VGR), Länsstyrelsen och Europeiska Socialfonden (ESF).
Inom GRs helägda bolag skedde förändringar under 2011. För Göteborgsregionens internationella skola, ISGR AB, påbörjades förberedelser för att GR, enligt förändringar i Skollagen, ska kunna bli huvudman för den svenska sektio-nen fr.o.m. juli 2012. På grund av en snabbt växande obalans mellan kostnader och intäkter samt oklara framtidsutsikter i valideringsbolaget Meritea AB beslutade styrelse och företagsledning, i samråd med ägaren GR, att avveckla verksamheten i bolaget och överföra valideringsverksam-heten till GR.
Medlemskommunernas företrädare
GR är ett kommunalförbund som har i uppgift att tillvarata medlemskommunernas intressen och samordna
angelä-genheter av gemensamt intresse inom olika kommunala verksamhetsområden. Förutom detta interna stöd till kom-munerna har förbundet under senare år som medlemskom-munernas företrädare allt oftare uppvaktats av regionala och nationella organisationer som VGR, Länsstyrelsen, Socialstyrelsen och SKL m.fl.
Uppvaktningen från VGR gäller regionala utvecklings-frågor som näringslivsutveckling, infrastruktur och kom-munikationer, kompetens och kunskapsutveckling samt kultur och hälsa (Vision Västra Götalands fokusområden), där det finns ett territoriellt samordningsansvar hos VGR. Ett regionalt perspektiv gäller i växande utsträckning också frågor inom välfärdsområdet. Här har under senare år skett en massiv satsning från Socialstyrelsen med stöd av SKL på insatser för de mest sjuka äldre. GR kommer att medverka i en gemensam ledningsstruktur för samverkan inom detta område. Under åren 2012-2013 avser regeringen att nationellt satsa sammanlagt 3,75 miljarder kronor för att förbättra vården och omsorgen om de mest sjuka äldre. Sådana statliga ambitioner och insatser är också aviserade för områdena barn och unga samt psykiatri.
Ett interaktivt arbetssätt
Sedan starten 1995 har GR utvecklat ett arbetssätt som utmärks av interaktivitet och ett ömsesidigt beroende i relation till andra aktörer och organisationer i de olika samhällsfrågor som GR har att hantera. Många av dessa frågor kännetecknas av att de inte enbart kan lösas inom den kommunala sfären utan förutsätter att flera aktörer medverkar. Denna form av en politisk beslutsprocess i samverkan mellan olika aktörer, s.k. governance, är särskilt viktig i storstadsområdena. Här samverkar GR med övriga storstadsområden t.ex. kring trafikinfrastruktur, bostads-byggande och ungdomars inträde på arbetsmarknaden.
Detta breda arbetssätt utmärker också ett annat upp-drag som påbörjades under 2011; företagsklimat som en
5
Nils-Gunnar Ernstson,
förbundsdirektör på GR
strategisk faktor för Göteborgsregionens utveckling. SKL genomförde under året en enkätundersökning kring före-tagsklimatet i olika kommuner. Undersökningen Insikt är en mätning av kvaliteten i kommuners myndighetsutövning och service till företagare. Betygen från 2 259 företag i de tretton GR-kommunerna resulterade i ett genomsnittligt NöjdKundIndex på 63, vilket är under snittet för alla del-tagande kommuner i landet. Inom GR diskuteras nu varje kommuns ansvar för att förbättra sina egna resultat men också hur GR-kommunernas samlade position kan upp-märksammas och förbättras.
Kvaliteten på kommunernas
välfärdstjänster
En annan faktor som bestämmer ett områdes attraktivitet är kvaliteten på kommunernas välfärdstjänster. Här arbetar GR sedan flera år med uppföljning och utveckling av Öppna jämförelser inom en rad kommunala områden. Även här ligger ansvaret på enskild kommun, men flera områden kan vi bearbeta gemensamt för att uppnå en samlad effekt. I Göteborgsregionen har glädjande nog Kungsbacka av SKL utsetts till årets kvalitetskommun.
Mistra Urban Futures är ett flerårigt stadsutvecklings-projekt där GR är en av sju parter. Här ges möjlighet att utveckla ett tvärsektoriellt samarbete för att t.ex. integrera sociala behov i planering och samhällsbyggande. Om ett kommunalt projekt vinner gehör kan kommunen få re-sursförstärkning från centret. GRs viktigaste uppgift är att företräda de kommuner som vill delta aktivt.
För sjätte året i rad har GR genomfört den s.k. Stor-stadsregionjämförelsen, där några nyckeltal inom utbild-ningssektorn jämförs i de tre storstadsregionerna. Även i den senaste mätningen hävdar sig GR väl och man kan konstatera följande:
– GR har högst andel elever som är behöriga till gymna-sieskolan.
– GR har lägst andel elever på de s.k. IV-programmen. – GR har högst andel 20-åringar (ca 66 %) som är behöriga
till universitet och högskola.
– Storstockholm har högst genomsnittligt meritvärde/ betyg efter utgången grundskola och gymnasieskola medan GR kommer på andra plats. Skillnaderna är marginella.
– GR har högst andel invånare 20-64 år som deltar i kom-vuxutbildning.
– GR har lägst nettokostnad för ungdomsskoleverksam-heten liksom alla tidigare år som mätningen gjorts. Jämför man med Storstockholm som ligger högst ser det ut på följande sätt:
För grundskolan skiljer det 5 188 kr/elev/år. Inom GR finns ca 89 000 grundskoleelever vilket innebär en skillnad på ca 453 milj mellan GR som har lägst kostnad och Stor-stockholm som har högst. För gymnasieskolan är skillnaden mellan GR och Storstockholm 6 049 kr/elev/år.
Enligt samma beräkningsmodell som ovan så får man en skillnad på 225 milj. Den sammanlagda skillnaden i kostnadsjämförelsen inom ungdomsskolan uppgår till ca 678 milj på ett år.
Utveckling av e-samhället
SKL vill driva på en verksamhetsutveckling i kommu-nerna genom ett aktivt utnyttjande av informationsteknik (IT). Behovet av kommunal samverkan understryks. För GR gäller det att här bygga vidare på det samarbete som sedan några år pågår med övriga kommunalförbund och VGR kring e-hälsa och samordnad vårdplanering samt utbildningssektorn, där samverkan på IT-området är väl etablerad sedan många år. n
6
Så arbetar GR i regional samverkan
En samarbetsorganisation för 13
kommuner
GR är en samarbetsorganisation för 13 kommuner i Väst-sverige som tillsammans har cirka 940 000 invånare. Högsta beslutande organ är förbundsfullmäktige som vanligtvis sammanträder en gång per år. Den löpande verksamheten styrs av förbundsstyrelsen som består av politiska represen-tanter från respektive kommun. Verksamheten finansieras till viss del genom årliga medlemsavgifter från kommunerna (ca 20 procent), medan huvuddelen (ca 80 procent) finansieras genom intäkter från kurser, konferenser, utredningsarbete, sambruk, forskningsuppdrag m.m. GR har en årsomsättning på drygt 300 mkr (2011). Inklusive de majoritetsägda bolagen uppgår omsättningen till cirka 700 mkr (2011).
Uppdraget
GR är ett kommunalförbund som även har kommunför-bundsuppgifter. Som kommunalförbund är GR en offent-ligrättslig form för frivillig samverkan mellan kommuner och denna form för samverkan regleras i kommunallagen (3 kap, §§ 20-28). Som kommunförbund är GR en intresse-organisation som för kommunernas räkning bevakar rena intressefrågor.
Förbundets uppgifter regleras i förbundsordningen som fastställs av förbundsmedlemmarnas fullmäktige. Enligt förbundsordningen har förbundet till ändamål att som organ för Göteborgsregionen tillvarata medlemskommunernas intressen samt främja deras samverkan och ge dem service. GR ska stödja och utveckla den kommunala självstyrelsen. Förbundet ska också genom samhällsplanerande insatser och utredningar verka för samordning av angelägenheter av gemensamt intresse för medlemskommunerna inom region-planering, näringsliv/ marknadsföring, kommunikationer, teknisk försörjning, utbildning, natur- och miljövård, bo-stadsförsörjning, sociala frågor, arbetsmarknadsfrågor samt regionala verksamheters finansiering. Dessutom innebär uppdraget att GR ska bistå kommunerna med utbildnings-insatser, utvecklingsaktiviteter och medieinsatser. Förbundet ska även svara för antagningen till gymnasieskolan enligt skollagen samt för anordnande av lärande för vuxna.
Politisk styrning och
nätverksarbete
Förbundsstyrelsens uppdrag är enligt förbundsordningen att se till att förbundets fastställda mål och planer följs samt att ha hand om den löpande förvaltningen. För att bereda arbetet inom olika målområden finns dessutom följande politiska styrgrupper: Utbildningsgruppen (också antagningsnämnd för gymnasieskolan och nämnd för vuxenutbildningen, utsedd av förbundsfullmäktige), styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad, sociala styrgruppen samt styrgruppen för arbetsmarknad. Styrgrupperna har en viktig roll i att omsätta förbundsstyrelsens antagna mål och strategier till olika kom-mungemensamma aktiviteter inom respektive styrgrupps verksamhetsområde. Styrgrupperna tar också egna politiska initiativ inom sina respektive verksamhetsområden. Idé- och erfarenhetsutbyte är en viktig del i styrgruppernas arbete.
Centralt för GRs uppdrag är å ena sidan den starka poli-tiska styrningen, å andra sidan nätverksarbetet. Dialog förs både i politiska grupper och i tjänstemannanätverk. Detta samspel skapar förutsättningar för ett väl förankrat arbete med goda resultat men också för kreativitet, flexibilitet och nytänkande. GRs uppdrag utförs även i tät samverkan mellan medlemskommunerna och andra aktörer i det omgivande samhället som till exempel Business Region Göteborg (BRG), övriga kommunalförbund i länet, Västra Götalandsregionen och statliga regionala organ.
Hållbar utveckling
GR ska bidra till en hållbar utveckling i medlemskommu-nerna. Denna utveckling kan beskrivas i tre grundläggande och inbördes beroende dimensioner – den ekonomiska, den miljömässiga och den sociala. Ett hållbart samhälle ska tillgodose dagens behov utan att äventyra kommande gene-rationers. Alla beslut ska utformas på ett sätt som balanserar dessa tre dimensioner.
”Vision Västra Götaland – Det goda livet” är den gemen-samma visionen för region och kommuner i Västra Götaland. Visionen ska också prägla GRs verksamhet. Fem fokusom-råden betonas; ett livskraftigt näringsliv, kompetens och kunskapsutveckling, infrastruktur och kommunikationer, kultur samt hälsa. Fyra generella perspektiv ska genomsyra arbetet; den gemensamma regionen, jämställdhet, integration och internationalisering.
7
Förbundsstyrelsen har genom mål- och strategidokumen-tet ”Uthållig tillväxt – mål och strategier med fokus på hållbar regional struktur” (antaget i maj 2006) beskrivit de grund-läggande utmaningarna för Göteborgsregionens utveckling. Göteborgsregionen ska vara en stark och tydlig tillväxtregion i Europa – en region som är attraktiv att bo, leva och verka i, samt besöka. Genom ett gemensamt målinriktat arbete vill vi stärka regionens kvaliteter och aktivt arbeta för att möta framtidens utmaningar.
Kompetensutveckling
GR ser kompetensutveckling för personer som är verksamma i Göteborgsregionens medlemskommuner som ett viktigt medel för att utveckla vår region. I ”Vision Västra Götaland” utpekas kompetens- och kunskapsutveckling som ett av fem viktiga fokusområden. Kompetensutvecklingen i GRs regi är tillgänglig för alla och möjlig att kombinera med annan verksamhet. Utbudet av bl.a. kurser, konferenser och semi-narier spänner över ett brett verksamhetsfält. En viktig del är att bidra till att hålla medlemskommunerna uppdaterade i ny lagstiftning, nya regelverk och olika former av nationella riktlinjer. Utbudet omfattar även yrkesinriktade utbildningar och utvecklingsprogram för såväl medarbetare som ledare.
Kompetensutvecklingen kan bestå av kortare eller längre insatser som bedrivs i samarbete med exempelvis högskola och universitet. Vissa insatser initieras och medfinansieras av staten inom t.ex. psykiatri samt äldre- och handikappomsor-gen. Socialfonden är ytterligare ett exempel på möjlig med-finansiering av kommungemensamma utbildningsinsatser. Oavsett finansiering ska behovet av insatser och om de bör vara kommungemensamma definieras av medlemskommu-nerna. Utbudet ska komplettera medlemskommunernas egna insatser. Detta förutsätter en tät dialog med medlemmarna och en god förankring i nätverken.
EU och det internationella
perspektivet
Det internationella perspektivet och EU-frågorna ska ge-nomsyra förbundets verksamhet. GRs EU-arbete är alltid resultatet av ett uttalat behov i medlemskommunerna och bedrivs i tät dialog med de inom GR etablerade nätver-ken. Omvärldsbevakning och kompetensutveckling kring EU-frågor är en del av uppgiften. Ett aktivt deltagande i EU-projekt betraktas därmed som en av flera projektfinan-sieringsformer för GR. EU-arbetet inom förbundet ska bidra till tillväxt och utveckling i medlemskommunerna, gärna i form av gemensamma utvecklingsprojekt.
Framtidens EU-program kommer att ha en allt större fokus på att EU-projekten genomförs gränsöverskridande. I linje med detta deltar GR i allt fler EU-projekt som genomförs mellan regioner och över nationsgränser.
GR deltar i flera regionala, nationella och internationella EU-nätverk som rör utbildning, arbetsmarknad, sociala
frå-gor, samhällsplanering och forskning. I flera sammanhang bedrivs internationellt arbete i samverkan med andra orga-nisationer, privata såväl som offentliga, där EU-arbetet är att betrakta som en integrerad del i ett större internationellt perspektiv.
Pågående EU-projekt 2011
• Catch MR – Ett transnationellt projekt som syftar till att öka kunskapen om utmaningarna för transportsystem i storstadsregionerna.
• Drop outs – GR har beviljats 8 miljoner från Europeiska socialfonden för att arbeta med "Drop outs", elever som inte vill gå i skolan och riskerar att hamna i utanförskap. • EE&WoW – Projektet (Entrepeneurship Education and the World of Work) är finansierat av pågår fram till 2013. GR Utbildning Pedagogiskt Centrum kommer inom projektet initialt att genomföra en kartläggning av entreprenöriella initiativ som riktar sig mot skolan. • Ensamkommande barn och ungdomar i
Göteborgsregionen – stödinsatser och vardagsliv
Projektet avser att få mer kunskap om ensamkommande barn och ungdomar i GR-området.
• GNU – Gränsöverskridande undervisning i nordiska skolor – ett nordiskt EU-projekt med fokus på aktions-forskning i klassrummet, lärande och användningen av informations och kommunikationsteknologi (IKT) • GRo – Projektet syftar till att skapa hållbara strukturer
för organisatoriskt lärande i kommunala verksamheter genom att ta fram, pröva och utvärdera olika modeller för utvecklingsarbete.
• iTEC – Europeiska perspektiv på digitaliseringen av skolan – EUs hittills största forsknings- och utvecklings-satsning om IT i skolan. Forskare, lärare och politiker från 12 europeiska länder samarbetar för att hitta nya smarta pedagogiska lösningar.
• ”Lust att lära" – GR Utbildning, Pedagogiskt Centrum, har fått i uppdrag att medverka i EU-projektet "Lust att lära". Lust att lära fokuserar på kompetensutveckling med fokus på arbetsorganisation och lärande i vardagen. • Maths Practice PALs – GR Utbildning deltar under perioden 2011-2013 i EU-projektet Maths Practice PALs i samarbete med Storbritannien. Det är ett regionalt part-nerskapsprojekt med syfte att utveckla mentorsverksam-het.
• Mind the Gap – Mind the Gap är ett transnationellt EU-projekt som under två år kommer att sammanföra människor som arbetar med arbetslösa ungdomar för att utbyta erfarenheter och metoder. Avslutas 2012. • MMGR – GR Leonardo Mobility. Genom
arbetsskugg-ning får EU-samordnare i GRs EU-nätverk samt andra kollegor i medlemskommunerna erfarenheter och kompetensutveckling genom 15 europeiska kontakter. Avslutas i juni 2012.
8
• STEPS – Strategiskt Entreprenörskap i Skolan - Projekt STEPS ska utveckla och utöka deltagande skolors lärar-lag och rektorers förutsättningar att skapa en entrepre-nöriell, företagsam och jämställd skola.
Avslutade EU-projekt 2011
• Growth, 2011 utsågs GRs ESF-finansierade satsning på entreprenörskap i skolan, Growth, i konkurrens med ett stort antal andra EU-projekt till Best Practises, ett EU-projekt som ska utgöra förebild för andra.
• Projekt Mellan Rum – för arbetslösa ungdomar - Mellan Rum var ett projekt för att skapa en gemensam process för att förhindra att arbetssökande ungdomar hamnar mellan stolarna.
• Västkraft – ett projekt som erbjöd anställda eller uppsagda inom teknikbranschen kompetenshöjande insatser. Projektet skapades utifrån arbetsmarknadsläget i Göteborgsregionen under hösten 2008.
Projekt som påbörjas under 2012
• GRAF PO1 – Göteborgsregionen Arbetsmarknad Funk-tionsnedsättning (PO1 är ESF kontorets benämning för ”Kompetensutveckling för anställda”). Start i augusti 2012.
• IT-lyftet – IT-lyftet ska utveckla arbetsinnehållet inom äldreomsorgen genom lärande av ny teknik och IT. • IT-piloterna – IT-piloterna handlar om att arbetslösa
ungdomars teknikkunskaper ska tas tillvara inom äld-reomsorgen och att de därigenom ska ges ökade möj-ligheter till inträde på arbetsmarknaden.
• SamTidigt – Projektet är ett samverkans- och me-todutvecklingsprojekt för socialtjänst och skola i åtta GR-kommuner, med mål att skola och socialtjänst ska ge samordnade och samtidiga insatser, i tid till barn i utsatta miljöer. n
9
GR – uppföljning
av mål och satsningar
2011
10
Styrgruppen för arbetsmarknad
Utmaningar
Inbromsning
Under 2011 har det blivit färre arbetslösa, och fler anmälda lediga tjänster har anmälts till arbetsförmedlingen än under de två föregående åren. Denna arbetskraftsefterfrågan har under senhösten bromsats in och trots det stora antalet sysselsatta är antalet arbetslösa fortfarande högre än före hösten 2008. Variationen är stor inom Göteborgsregionen.
I Sverige var arbetslösheten (öppet arbetslösa och de som deltar i arbetsmarknadspolitiska program) i december 2011 8,6 procent av den registrerade arbetskraften. Motsvarande andel av ungdomar mellan 18-24 år var 19,1 procent.
Under hösten 2011 har rapporterna om en vikande konjunktur blivit alltmer alarmerande. Det finns en klar enighet om att det pågår en inbromsning av konjunkturut-vecklingen, men det råder osäkerhet om hur kraftfull den kommer att bli. Oroligheter i ekonomin i flera av Europas länder spelar en avgörande roll likväl som utvecklingen i USA. Stora statsfinansiella problem i omvärlden kommer att få effekt på konjunkturen.
På nationell nivå har en inbromsning av efterfrågan på arbetskraft konstaterats likväl som att antalet varsel har ökat den senaste månaden. Det finns signaler om att företag i större utsträckning avslutar tidsbegränsade anställningar i stället för att göra förlängningar. Enligt konjunkturbarome-tern för oktober 2011 är tillväxten i svensk ekonomi lägre än normalt, och sämst är utvecklingen inom specialiserad butikshandel.
En minskad efterfrågan på arbetsmarknaden då antalet arbetslösa fortfarande ligger kvar på en förhållandevis hög nivå är en delvis ny situation. Det finns en tendens att konjunkturcyklerna blir allt kortare samt att förändringen mellan hög- och lågkonjunktur blir allt snabbare. Det med-för högre krav på att arbetsmarknaden är flexibel och att snabba omställningar kan göras utifrån de nya kraven och förutsättningarna.
Arbetsmarknadspolitik i förändring
Staten har det övergripande ansvaret för arbetsmarknadspo-litiken och det är arbetsförmedlingen som är den myndig-het som ska realisera de intentioner som politiken anger. Under föregående mandatperiod utvecklades en delvis ny
arbetsmarknadspolitik som inriktades på att externa leve-rantörer i högre grad skulle utföra insatser på uppdrag från arbetsförmedlingen. Ytterligare en förändring i arbetsmark-nadspolitiken är att insatserna i högre grad tidsbegränsas utifrån konjunkturcykler och behov, till exempel gäller det förhöjda studiebidraget för dem som ej fullföljt gymnasiet samt den förhöjda ersättningen till anordnare inom särskilt anställningsstöd.
Göteborgsregion med växtvärk
Göteborgsregionen med de 13 medlemskommunerna utgör en sammanhållen arbetsmarknadsregion. Ett starkt och mångfacetterat näringsliv är av avgörande betydelse för en god arbetsmarknad. Befolkningen i arbetsmarknadsregio-nen förväntas öka från dagens drygt en miljon invånare till uppskattningsvis 1,6 miljoner år 2020. Ökningen beror inte främst på att antalet människor ökar i Göteborgsregionen utan att arbetsmarknadsområdet vidgas geografiskt. Män-niskors möjlighet att arbetspendla över längre sträckor på kortare tid, dvs. pendlingsarean, ökar. I dagsläget pendlar cirka 175 000 personer in till en kommun i Göteborgsre-gionen och av den totala inpendlingen sker drygt sextio procent till Göteborg. Det kraftigt stigande invånarantalet ger underlag för fler branscher och arbetstillfällen. Om ar-betsmarknadsregionen ska klara att växa och bli en tillgång för alla invånare krävs en väl utvecklad kollektivtrafik och kommungemensamma strategier när det gäller bland an-nat bostäder, förutsättning för etablering, social service och livslångt lärande.
Demografin är betydligt gynnsammare för storstadsre-gionerna än för flertalet kommuner i övriga landet. Rela-tionen nytillkommande ungdomar på arbetsmarknaden i förhållande till antalet åldersavgångar den närmaste tioårs-perioden är positiv i Göteborgsområdet. Paradoxen är att arbetsmarknaden inte klarar av att ta emot alla ungdomar som vill ha jobb.
Strukturomvandlingen på den svenska arbetsmarknaden är omfattande. Teknologiska förändringar och även utflytt-ning av jobb till låglöneländer har minskat efterfrågan på mindre kvalificerad arbetskraft. Samtidigt råder det inom vissa branscher och yrkesgrupper brist på personer med adekvat utbildning eller yrkeserfarenhet, såsom tekniker, ingenjörer samt olika arbeten inom anläggningsbranschen.
11
Efterfrågan på kvalificerad arbetskraft med hög kompetens förväntas öka till följd av den höga tekniska utvecklingen i arbetslivet.
Strategi
Kommunernas roll i
arbetsmarknadspolitiken
Arbetsmarknadspolitiken är ett statligt ansvarsområde, men kommunerna har utifrån flera utgångspunkter ett stort intresse av att delta i arbetsmarknadens utveckling. Genom lagen om arbetslöshetsnämnd har kommunen ett uttryck-ligt ansvar att vidta eller på annat sätt främja kommunala åtgärder för att förebygga eller minska verkningarna av arbetslöshet.
Arbetsmarknadssituationen är även central utifrån flera andra aspekter i en kommun. En god arbetsmarknad är en viktig förutsättning för att invånarna har goda livsvillkor, att kommunen får skatteintäkter och kan bedriva en god service osv. Detta i sin tur kan medföra att företagen i kommunen får en god tillväxt och att fler företag etableras. Kommunerna har också ett uppdrag att visa på kommunal verksamhet med många attraktiva yrkesområden.
Kommunens har det yttersta ansvaret för sina invånare genom Socialtjänstlagen. Här anges även att kommunen ska erbjuda aktiva insatser så att den enskilde blir själv-försörjande; framförallt betonas detta när det gäller unga under 25 år. Kommunen har även ett informationsansvar för ungdomar under 20 år vilket innebär att kommunen ska hålla sig informerad om vad den unge gör och om denne avslutat gymnasiet erbjuda relevanta insatser.
Satsningar för att få arbetslösa ungdomar, flyktingar/ invandrare och försörjningsstödstagare i arbete, feriearbete samt insatser för människor med medicinska och sociala arbetshandikapp är några av de områden där kommunernas roll utvecklas i samverkan med arbetsförmedlingen samt ibland också med andra aktörer.
Styrgruppens arbete
GR är en plattform för det kommungemensamma arbetet, och utgångspunkten för styrgruppens arbete är regionens möjligheter och utmaningar. Styrgruppen för arbetsmark-nad är en politisk beredningsgrupp för GRs förbunds-styrelse.
Styrgruppen uppdrag innebär att
• utforma en gemensam analys över arbetsmarknadssitua-tionen i regionen • utarbeta gemensamma ställningstaganden och utöva påtryckning • skapa arenor för samarbete och rationellt sambruk • vara katalysator för erfarenhets-, idé- och projektutveck-ling • intressebevaka det arbetsmarknadspolitiska området • bidra till medlemskommunernas kompetensutveckling
Under 2011 har styrgruppen haft fem sammanträden
varav ett var förlagt till ett internat med överläggningar med sociala styrgruppen. En del av sammanträdena har, som tidigare år, varit förlagda i medlemskommunerna och 2011 har Tjörn, Lilla Edet och Kungsbacka varit värdar för styrgruppen. Värdkommunen ges möjlighet att informera om vad som är aktuellt på arbetsmarknadsområdet i kom-munen. Vid sammanträdet på Tjörn medverkade även cheferna från kommunernas arbetsmarknadsverksamheter. Arbetsförmedlingens regionchef har varit adjungerad till styrgruppen.
GR följer noga arbetsmarknadens utveckling i regionen och deltar i samarbetet med Business Region Göteborg AB (BRG) vad gäller näringslivsutveckling och strate-giska arbetsmarknadsfrågor. Kopplingar finns även i GRs uppdrag till statliga och regionala myndigheter, såsom Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Migrationsverket, länsstyrelsen och landstinget.
Avgörande för GRs arbete är förankringen i kommunerna och medlemmarnas engagemang.
Regionala nätverk och externa
samarbetspartners
Till stöd för GR Arbetsmarknads arbete finns regionala nätverk samt tillfälliga projektgrupper som knyts till de uppdrag styrgruppen beslutat att driva. Gruppers sam-mansättning varierar beroende på uppgiftens art. Exempel på en sådan projektgrupp är den som bildades för det kom-mungemensamma arbetet kring nyanlända flyktingar. En annan är kring det gemensamma arbetet med arbetslösa ungdomar – projekt Mellan Rum.
Kommunernas arbetsmarknadschefer har regelbundna möten för erfarenhetsutbyte för att bevaka samt driva frågor och projekt som är av gemensamt regionalt intresse. Till nätverket är också SKL och Arbetsförmedlingen knutna. Ytterligare ett nätverk som är viktigt för benchmarkingen på arbetsmarknadsområdet är storstadsträffarna mellan Göte-borg, Stockholm och Malmö där även GR deltar med SKL. Ett annat nätverk är medlemskommunernas personal-chefer. Utöver erfarenhetsutbytet inom personalområdet drivs arbetsmarknadsfrågor som främst är kopplade till kommunernas rekrytering, anställdas hälsa samt kompe-tensutveckling.
Medlemskommunernas anställda bidrar i många av de kommungemensamma uppgifter GR arbetar med. Utöver detta investerar också externa organisationer tid och/ el-ler pengar i projekt. Exempel på olika externa intressenter under 2011 var länsstyrelsen, Europeiska Socialfonden, Migrationsverket och Arbetsförmedlingen.
Mål
Det övergripande målet för 2011 var hög sysselsättning för Göteborgsregionens invånare.
12
Uppföljning av strategi och mål
I syfte att bidra till målet om hög sysselsättning har styr-gruppen för arbetsmarknad valt att utifrån strategin om ett regionalt, kommungemensamt arbete fokusera på nedan listade uppgifter.
Validering
Från och med den 1 oktober 2006 har valideringsverksam-heten bedrivits i form av ett helägt dotterbolag till GR, Meritea AB.
Validering är en process som innebär en strukturerad bedömning, värdering och dokumentation samt erkän-nande av kunskaper och kompetens som en person besitter oberoende av hur de förvärvats. Arbetsmarknadens parter, flera branscher, utbildningsanordnare, Arbetsförmedlingen, kommuner, BRG med flera var under året engagerade i verksamheten.
Validering ska ses som en överbryggande länk mellan det informella lärandet i arbetslivet och det formella lärandet i utbildningsväsendet. Samhälleliga motiv för validering är att effektivare kunna möta de strukturella förändringar som sker både på arbetsmarknaden och i arbetslivet samt att bidra till ökad sysselsättning. Intresset för valideringens roll i omställningen på arbetsmarknaden och i arbetslivet har ökat under året.
Behovet av en nationell struktur för validering kvarstår men saknas. Styrelsen för Meritea AB påbörjade under året en översyn av nuvarande driftsform. Under senhösten vars-lade styrelsen sin ägare, GR, om ett förväntat underskott, och en kontrollbalansräkning upprättades som visade att bolaget inte klarade att själv lösa den finansiella situationen. I december beslutades därför att Meriteas verksamhet skulle övertas av ägaren.
Ungdomar
Projekt Mellan Rum
En annan fråga som engagerat styrgruppen har varit lång-tidsarbetslösheten bland ungdomar.
Styrgruppen ansökte om och blev beviljade medel ur Eu-ropeiska Socialfonden (ESF) för att jobba med de ungdomar som bedöms ha extra svårt att etablera sig på arbetsmark-naden samt där Arbetsförmedlingen och kommunerna behöver mötas för att kunna stödja den unga på ett bättre sätt. Elva kommuner med berörda Af-kontor deltog i det tvååriga projektet som döptes till ”Mellan Rum”. Detta metodutvecklingsprojekt startade i september 2009 och avslutades i april 2011. Projektet har utvärderats av extern part och utvärderingen finns att hämta på www.mellanrum. org Medlemskommunernas arbetsmarknadschefer samt Arbetsförmedlingens chefer i GR-området stöder nu ge-mensamt så att vunna erfarenheter används i det ordinarie arbetet med ungdomar, bl.a. fyrpartssamtal samt gemensam handlingsplan.
Totalt nådde projektet 282 personer som bedömdes stå
långt från arbetsmarknaden, varav 38 procent tjejer och 62 procent killar. En uppföljning gjordes i oktober, sex månader efter projektets slut. Åttio personer hade då fortfarande ett arbete och trettio personer var i studier.
Feriearbeten för ungdomar
Styrgruppen följer också medlemmarnas bedömning av behovet av att arrangera kommunalt finansierade feriearbe-ten för ungdomar i huvudsak i gymnasieåldern. Detta görs som komplement till de övriga sommarjobb som erbjuds på marknaden. Under 2011 erbjöds drygt 4000 kommunalt finansierade sommarjobb för ungdomar – en ökning med 200 jämfört med 2010.
IT –lyftet och IT-piloterna
Under 2011 arbetade sju av GR-kommunerna inom verk-samhetsområde arbetsmarknad och äldreomsorg med en ansökan till ESF avseende ett kompetensutvecklingsprojekt och ett projekt riktat till arbetslösa ungdomar. Projekten ska integreras i varandra och syftet är att kompetensutveckla personalen inom äldreomsorgen i ny teknik och IT samti-digt som ungdomarnas dolda kompetens tas tillvara och att de får ökad kunskap om äldreomsorgsverksamhet. ESF beviljade medel till projekten i december 2011 och därmed kommer projekten att bedrivas under 2012-13.
Kommungemensam plattform för nyanlända
flyktingar
Under 2008 ställde styrgruppen för arbetsmarknad frågan till medlemmarnas kommunstyrelser om huruvida GR ska engagera sig i nyanlända flyktingars etablering på arbets-marknaden. Och – i så fall - på vilka områden bedömer kommunerna att ett gemensamt arbete skulle främja frågan? Kommunernas svar var entydiga – det är angeläget att ha ett kommungemensamt engagemang. Under 2009 etablerades en projektorganisation med representanter från samtliga medlemskommuner samt Arbetsförmedlingen för att ringa in aktuella delområden för samarbete. Under våren blev också regeringens intentioner med flyktingmottagandet och etableringsreformen tydligare vilket givetvis påverkar kommunernas arbete. Staten har från den 1 december 2010 tagit över ansvaret från kommunerna när det gäller flyktingars etablering på arbetsmarknaden. Kommunerna i Göteborgsregionen har enats om fyra delområden som man vill jobba tillsammans med. Samtliga ligger inom den kommunala kompetensen och dessa är:
• samhällsorientering • regionaliserad SFI
• boendefrågan och vidareflytt • rehabilitering
På senhösten 2010 tecknade GR Utbildning ett samver-kansavtal med medlemskommunerna kring yrkesinriktad sfi, och ett brett utbud finns nu att söka. På våren 2011 tecknade också medlemskommunerna ett samarbetsavtal med GR kring gemensam drift av ”Samhällsorientering
13
för nyanlända”. Vid årsskiftet hade 540 personer anmält sig eller påbörjat samhällsorienteringen, varav 90 personer från kranskommunerna. Det kommungemensamma arbetet stöds med medel från Länsstyrelsen i Västra Götaland.
Arbetet leds av GR och utöver medlemskommunerna deltar Arbetsförmedlingen, Migrationsverket samt läns-styrelsen.
En fråga som GR Arbetsmarknad drivit med flera andra intressenter är reseersättningen till nyanlända som deltar i sfi och samhällsorientering. Staten har uppmuntrat till regionala lösningar för att bl.a. skapa ett bredare utbud och ett större underlag för de aktiviteter som erbjuds. Insatserna kan på så vis bli betydligt mer kostnadseffektiva än om en enskild kommun ska svara för samma insats. Men resekost-naderna för den enskilde blir betydligt högre än vad som ingår inom ramen för den s.k. etableringsersättningen till den enskilde vilken staten svarar för. GR Arbetsmarknad har här med förbundsstyrelsen och andra intressenter påtalat detta för ansvarig minister. Besked har nu kommit om att staten kommer att svara för den enskildes ökade kostnad för resor i regionen.
Hälsa bland kommunanställda samt
rekrytering
Personalcheferna i Göteborgsregionens medlemskommuner har under året genomfört sin årliga nyckeltalsstudie över hälsan bland kommunanställda. Arbetet syftar till att genom jämförelser och fördjupade studier påverka hälsan och fö-rebygga ohälsa bland anställda. Resultaten redovisas kom-munvis och nyckeltalen exponeras även på GRs hemsida. Personalchefsnätverket har också inlett ett arbete med att marknadsföra de kommunala jobben på Göteborgsre-gionens högskolor samt universitet.
Kompetensutveckling
GRs insatser inom kompetensutvecklingsområdet ska komplettera medlemskommunernas insatser riktade mot anställda. Kompetensutvecklingen kan bestå av kortare eller längre insatser som bedrivs i samarbete med exempel-vis högskola och universitet. EUs socialfond är ytterligare ett exempel på möjlig medfinansiering av kommunge-mensamma utbildningsinsatser. Oavsett finansiering ska behovet av insatser definieras av medlemskommunerna. Nätverk och projektgrupper investerar också tid i planering och genomförande för att utbildningarna ska bli bra och prisbilden hållas låg, då ledtiderna på detta sätt blir kortare och genomförandegraden hög. De regionala kompetensin-satserna innehåller också erfarenhetsutbyte med kollegor från angränsande kommuner och organisationer. Löpande utvärderingar visar att detta kollegiala erfarenhetsutbyte är högt uppskattat.
Inklusive de utbildningar, konferenser och mötesplatser som genomförts på det sociala området (och som också redovisas under sociala styrgruppens verksamhetsrapport)
har under 2011 totalt 134 utbildnings- och kompetensin-satser genomförts. Antalet deltagare har varit cirka 12 160. Internationella inslag i kompetens- och verksamhets-utveckling är också värdefullt. Ett exempel på detta är ett tvåårigt erfarenhetsutbyte mellan praktiker som jobbar med arbetslösa ungdomar i Storbritannien, Estland, Tyskland och Italien. Denna insats stöds av EU inom ramen för pro-grammet ”Mind the Gap” och har pågått under hela 2011. Ett annat exempel är erbjudandet att skugga en kollega i ett ”Europaland” under en vecka. Denna kompetensutveckling stöds med medel ur EUs Leonardoprogram. n
14
Styrgruppen för
miljö och samhällsbyggnad
Styrgruppens roll
Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad har i uppdrag att arbeta med och bereda frågor som rör regional planering, främst inom sakområdena miljö och samhällsbyggnad, be-vaka utvecklingen inom dessa områden samt ta de initiativ som utvecklingen föranleder. Styrgruppens arbete omfattar en basverksamhet som finansieras med medlemspengar. Vidare finns uppdrag med helt eller till större delen extern finansiering. Härutöver sker medverkan i nätverk och i processer där andra parter än GR är projektägare.
GR är regionplaneorgan
GR är av regeringen utsett till regionplaneorgan enligt plan- och bygglagen (PBL). På förbundsstyrelsens uppdrag har styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad lett arbetet och berett sådana frågor som kräver förbundsstyrelsens ställningstagande.
Samordningsansvar för
infrastrukturpla-neringen i regionen
GR har genom ett särskilt beslut i förbundsstyrelsen – för-ankrat i varje medlemskommun – att samordna planeringen av transportinfrastrukturen i regionen.
Göteborgsregionens luftvårdsprogram
GR administrerar och företräder medlemskommunerna i luftvårdsprogrammet, som även omfattar länsstyrelsen i Västra Götalands län och medlemmar från näringslivet. Det innebär att följa utvecklingen och verka för en bättre luftmiljö i regionen så att gällande miljökvalitetsnormer kan klaras och att klimatmålen nås. Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad utgör den politiskt tillsatta delen av styrgruppen för luftvårdsprogrammet och har under året haft två möten.
Arbetsformer
GR är genom styrgruppen bärare av det regionala perspekti-vet inom de aktuella sakområdena (miljö och samhällsbygg-nad) och verkar genom medverkan från såväl politisk som tjänstemannanivå i en rad nätverk, arbets-, lednings- och styrgrupper. Ett viktigt stöd för gemensam kunskapsupp-byggnad och erfarenhetsutbyte ges av de chefsnätverk som finns inom GR – för styrgruppens del i första hand
kommundirektörer, stads-/ samhällsbyggnadschefer och miljöchefer. Härutöver finns nätverk som bildats särskilt för att utveckla kunskapen och arbetet inom prioriterade temaområden, t.ex. bostäder och handel. Nätverket för infrastruktur har ett särskilt mandat att bereda frågor i arbetet med inriktnings- och åtgärdsplaneringen för de långsiktiga infrastrukturplanerna på nationell och regional nivå. Under året bildades även ett nytt chefsnätverk för avfalls- och VA-frågor.
Till GRs huvuduppgifter hör att följa vad som sker inom statlig och kommunal planering inom vissa sakområden samt att vid remissbehandling lyfta fram ett regionalt perspektiv. Styrgruppens ambition har varit att utifrån ett helhetstänkande koncentrera sig på den långsiktiga planeringen. Under året har t.ex. materialförsörjnings- och grönstrukturfrågor aktualiserats.
Styrgruppen har möjlighet att yttra sig över planer och utredningar inom våra sakområden och yttrar sig alltid över kommunala översiktsplaner. Detaljplaner har behandlats endast när dessa bedömts ha regional betydelse. Under året har bl.a. följande ärenden behandlats: Planering på djupet – fysisk planering av havet, Göteborg Landvetter Airports ansökan om nytt miljötillstånd samt översiktsplan för Jeriko – Jonsered (fördjupning av två översiktsplaner) och fördjupad översiktsplan för centrala Partille.
Styrgruppen har även fått föredragningar om bl.a. ”Regional politik och demokrati på olika nivåer”, ”Stor-stadsregioner, framtidsspaning och regionala utmaningar”, utredningarna ”Medfinansiering av transportinfrastruktur” och ”Järnvägens behov av ökad kapacitet” samt information från Västkuststiftelsen.
I sitt arbete har styrgruppen verkat för en långsiktigt håll-bar utveckling utifrån de tre grundläggande och inbördes beroende dimensionerna – den miljömässiga, den sociala och den ekonomiska. Detta har bl.a. kommit till uttryck i remissyttranden vilket i förlängningen innebär att kommu-nerna kan ta större ansvar för den regionala utvecklingen i den egna planeringen.
Under 2011 har styrgruppen haft fem möten varav ett introduktionsmöte samt som en del i sin kunskapsupp-byggnad gjort studiebesök i Göteborgs Hamn.
15
Uppföljning av mål och strategier
Förbundsstyrelsen har genom mål- och strategidokumentet ”Uthållig tillväxt” beskrivit de grundläggande utmaning-arna för Göteborgsregionens utveckling och därmed lagt en tydlig grund för flertalet av de frågor som rör styrgruppens ansvarsområden. Som stöd för arbetet med att nå uppsatta mål finns den strukturbild som visar huvuddragen i regio-nens fysiska struktur och vilken också utgör grund för ett samstämt och konsekvent agerande över lång tid.
Utifrån dessa mål- och strategidokument har styrgrup-pens ambition varit att koncentrera sig på den långsiktiga planeringen och ha ett helhetstänkande.
Det regionala uppdraget har även inneburit att GR Pla-nering stöttat förbundsstyrelsen i deras arbete, t.ex. när det gäller kollektivtrafikprogrammet K2020 och arbetet med att bygga upp ett globalt centrum för hållbar stadsutveckling (Mistra Urban Futures).
Strategiska satsningsområden
Styrgruppens del i att möta de grundläggande utmaning-arna för Göteborgsregionens utveckling som beskrivs i ”Uthållig tillväxt” redovisas nedan.
Infrastrukturplanering
Under året har ett intensivt arbete pågått inför förverkli-gandet av Västsvenska paketet. Syftet är att skapa ett att-raktivt, hållbart och växande Västsverige. Parterna bakom paketet – Trafikverket, Göteborgs stad, GR, Region Halland och Västra Götalandsregionen – har bildat en gemensam organisation för att samordna vissa insatser. Arbetet leds av en politisk styrgrupp där Trafikverket har huvudan-svaret för genomförandet och GR, förutom i lednings- och samordningsgrupper, medverkar i ett antal arbetsgrupper. Inom ramen för paketet har GR förstärkt kansliet med en kommunrådgivare och en strategisk kommunikatör som kommer att stödja kommunerna i genomförandefasen. I november öppnades en utställning i Älvrummet i Göteborg som beskriver vad vi vill uppnå med paketet.
GR har också uppdraget att genom samordning och uppföljning bistå medlemskommunerna och Västtrafik i arbetet med K2020 lokalt.
Utifrån förbundsstyrelsens uppdrag att se över Trans-portstrategin från 1999 har under året en sammanställning tagits fram rörande ”GRs ställningstaganden avseende transporter och transportsystemet i Göteborgsregionen”.
Bostadsbyggande
Arbetet med att utveckla en samverkan för ett ökat bo-stadsbyggande har fortsatt. Till stöd för arbetet finns det s.k. bostadsnätverket som är ett tjänstemannanätverk med företrädare från medlemskommunerna. Nätverket följer utvecklingen på bostadsmarknaden och bostadsbyggandets lokalisering i förhållande till intentionerna i strukturbilden. Under året startades projektet ”InteGRerad bostadsplane-ring med fokus på äldre” som är ett samverkansprojekt
mel-lan fem GR-kommunerna samt FoU i Väst och GR Pmel-lanering med syftet att förbättra planeringsprocessen i kommunerna vid framtagande av goda boendemiljöer för äldre. Inom ramen för arbetet med bostadsfrågor medverkar styrgrup-pen också i arbetet med en kommungemensam plattform för att främja nyanländas inträde på arbetsmarknaden som leds av styrgruppen för arbetsmarknad.
Handel
Med stöd av BRGs handelsgrupp - ett tjänstemannanätverk med företrädare för medlemskommunerna och handeln - förs kontinuerligt samtal om handelsfrågor, vilket är grunden i en informations- och kunskapsbas. Den handels-strategi för Göteborgsregionen som godkändes 2010 syftar till att vara vägledande i arbetet med att nå en balanserad handelsutveckling i regionen. Den ska också ge stöd för lokala beslut och ses som ett hjälpmedel i den fysiska pla-neringen. Under året har temadiskussioner förts kring bl.a. hållbar stadsutveckling i nordöstra Göteborg, hur handeln – i den egna kommunen och i grannkommuner/region – påverkas av en större handelsetablering samt hur mindre kommuner arbetar med handelsfrågor.
Klimat och sårbarhet
GR arbetar på olika sätt med frågor som har bäring på klimat och sårbarhet. I Göta älvs vattenvårdsförbund och vattenråden pågår sedan många år ett arbete kring frågor om vattenkvalitet, vattenskydd m.m. Det samma gäller för luftvårdsprogrammet som verkar för att begränsa utsläp-pen till luft och Clean Shipping-projektet som har bidragit till att begränsa sjöfartens påverkan på miljön. Inom K2020 och Klimp-projektet arbetas för att minska klimatpåverkan från vårt dagliga resande.
Hållbar utveckling
Avdelningen har medverkat i den satsning inom området hållbar stadsutveckling som, med hjälp av FoU-medel från Stiftelsen för Miljöstrategisk forskning (MISTRA), lett fram till att ett centrum för hållbar stadsutveckling har etablerats (Mistra Urban Futures). Detta är ett stort steg framåt till stöd för arbetet med att nå målet om en hållbar utveckling och ger möjlighet till att profilera Göteborgsregionen interna-tionellt i frågor om hållbar stads- och regionutveckling. För att stödja processen och omsätta kunskapen som genereras i praktiken har ett nätverk etablerats.
Särskilda uppdrag och projekt
Klimatinvesteringsprogram – guldklimpar
Det s.k. Klimp-projektet, som är en del i ett långsiktigt arbete för att begränsa klimatpåverkan från vårt dagliga resande, avslutades under året. Att ändra resvanor är svårt, men projektet Dialog med hushållen lyckades minska bilåkandet markant. Nästan 30 000 personer i tio medlemskommuner har under tre år kontaktats per telefon, och en uppföljning visar bl.a. att var femte person har minskat sitt bilkörande med mer än 500 mil. Drygt 75 företag och andra arbetsgivare
16
har deltagit i systerprojektet Dialog med företagen. Företa-gen har däriFöreta-genom fått hjälp att förbättra förutsättningarna för att resa till, från och i arbetet.
Catch MR
GR medverkar i det treåriga EU-projektet Catch MR; Coo-perative Approaches to Transport Challenges within the Metropolitan Regions. Arbetet bedrivs i form av workshops och i samarbete med följande partners: Oslo, Berlin, Wien, Budapest, Ljubljana och Rom. Inom ramen för Catch MR har under 2011 två workshops genomförts, en i Oslo och en i Rom. Fokus låg på ”Hur storstadsregionerna arbetar för att öka andelen kollektivtrafik” samt ”Gynna använd-ning av förnybara energibränslen inom transportsektorn”. GR har bidragit med goda exempel inom ovanstående teman och även skrivit en artikel för tidskriften Regions Magazine utifrån temat ”Hållbara transportlösningar för storstadsregioner”.
Clean shipping
Clean Shipping-projektet, som syftar till att begränsa miljö-påverkan från sjöfarten, gick in i ett nytt skede. Detta skedde för att skapa förutsättningar för att etablera ett nätverk på den internationella arenan som därefter kan fortsätta i en förvaltningsfas på kommersiell grund. Tillsammans med VGR, Länsstyrelsen i Västra Götaland, Göteborgs stad och Göteborgs hamn har GR drivit projektet Clean Shipping Index under flera år. Under 2011 förbereddes en framtida organisation där verksamheten formaliseras i en struktur med två delar, en namnägarförening och en lastägarfören-ing. Namnägarföreningen kommer att äga rätten till namnet och källkod för indexet, medan den lastägarförening som stiftades i november driver verksamheten.
Avfallsplan för Göteborgsregionen A2020
Utifrån det framtida behov av samordning, uppföljning och utredningsstöd från förbundets sida som avfallsplanen lyfter fram har en regional kretsloppstjänst inrättats. Syftet är att bidra till uthållig tillväxt inom Göteborgsregionen genom att stödja och underlätta samarbete och samverkan inom avfall, vatten och avloppsområdet.
Göta älvs vattenvårdsförbund
Förbundet är en frivillig sammanslutning av kommuner och företag som påverkar eller påverkas av Göta älv och dess biflöden. Förbundet har till uppgift att verka för en god vattenvård och vattenkvalitet. Miljötillståndet överva-kas kontinuerligt genom en samordnad recipientkontroll i älven, i dess biflöden och i de större sjöarna inom avrin-ningsområdet. GR administrerar förbundets verksamhet.
Vattenråd
GR har, tillsammans med bl.a. Göta älvs vattenvårdsför-bund, uppdraget att administrera verksamheten för de tre vattenråd som hittills bildats enligt EUs vattendirektiv; Göta älvs vattenråd, Säveåns vattenråd och Mölndalsåns vattenråd. Enligt vattenmyndigheten ska vattenråden bl.a.
vara delaktiga i arbetet med kartläggning/karaktärisering av vattnen samt förslag till åtgärdsprogram och förvalt-ningsplaner.
Vattenskydd
Samtliga kommuner längs Göta älv deltar i ett arbete för att skapa ett gemensamt vattenskyddsområde utmed äl-ven, bl.a. för att långsiktigt säkerställa dess funktion som råvattentäkt.
Under året gavs klartecken för reservvattentäkt i Gråbo genom att mark- och miljödomstolen upphävde tillstån-det att bedriva grustäkt i Gråbo i Lerums kommun. En intressekonflikt har stått mellan täktägarens önskan att ta ut naturgrus för att använda som byggnadsmaterial och Göteborgsregionens behov av en reservvattentäkt. Det lång-siktiga användandet av en förnyelsebar resurs, grundvatten som dricksvatten, anses väga tyngre än det mer kortsiktiga behovet av en icke förnyelsebar resurs, naturgrus som byggnadsmaterial.
Regional vattenförsörjningsplan
Under året har pågått ett arbete med en revidering av vat-tenförsörjningsplanen från 2003. Syftet är att säkerställa dricksvattenförsörjningen i regionen samt peka på nya samverkansmöjligheter.
Kalkning av försurade sjöar och vattendrag
GR planerar och genomför årliga sjö- och våtmarkskalk-ningar i regionen. I de områden i regionen där GR är huvud-man spreds under 2011 totalt ca 3 200 ton kalk. Kalknings-verksamheten finansieras till största delen av statsbidrag, och resterande kostnader står berörda kommuner för. Det innebär att kommunerna betalar en avgift till GR som ska täcka alla kostnader för kansliets administrativa arbete.
Övrig verksamhet
ARC – Airport Regions Conference
GR är medlem i den europeiska intresseorganisationen ARC vars syfte är att genom erfarenhetsutbyte öka kunskapen om hur man hanterar flygets konsekvenser, såväl positiva som negativa. GR har en politisk representant i ARCs styr-grupp. ARC-projektet ”Till och från flygresan”, inriktas på att stödja flygplatsens strävan att minska utsläpp relaterade till personresor till och från flygplatsen.
Miljösamverkan i Västra Götaland
Miljösamverkan i Västra Götaland är ett projektsamarbete som syftar till att effektivisera miljö- och hälsoskyddsarbetet genom att ge stöd både till myndighetsutövning och till informativa och uppmuntrande insatser. GR medverkar på tjänstemannanivå i styrgruppen.
Europakorridoren
GR är medlem i föreningen Europakorridoren som verkar för att höghastighetsjärnvägarna Götalandsbanan och Eu-ropakorridoren ska komma till stånd. n
17
Styrgruppens roll
Styrgruppen är ett beredande organ till GRs styrelse. Styr-gruppen ska arbeta för:
– gemensam analys och gemensamt agerande
– att skapa arenor för samarbete och rationellt sambruk – att vara katalysator för erfarenhets- idé- och
projekt-utveckling – intressebevakning – kompetensutveckling
I ”Vision Västra Götaland – Det goda livet” beskrivs vad som är det önskvärda tillståndet att uppnå:
En god hälsa, arbete och utbildning. Trygghet, gemenskap och delaktighet i samhällslivet. En god miljö där de förnyel-sebara systemen värnas – naturen, boendet och arbetslivet. Möta behoven hos barn och ungdomar. Uthållig tillväxt som skapar resurser för alla, och ett rikt kulturliv” I visionen be-tonas att resurser hos varje människa tas tillvara oavsett kön, ursprung, funktionshinder, sexuell läggning eller religion.
Särskilt viktiga områden år 2011
Den sociala styrgruppen angav i Verksamhetsinriktning 2011 följande områden som särskilt viktiga
Brukarkraft/medborgarkraft
Begreppet brukarkraft används här för att beskriva hur medborgarna i rollen som brukare av sociala tjänster kan påverka utformningen av dessa. Begreppet brukarkraft motsvaras längre ner i texten av ”Brukarstyrda sociala tjänster”. Medborgarkraft syftar på när man som invånare i kommunen engagerar sig ideellt för att utföra sociala tjänster, eller i övrigt är aktiv för att påverka utbudet av välfärdstjänster utan att för den skull själv vara användare av dessa tjänster.
Socialt hållbar utveckling
Ett kunskaps- och diskussionsunderlag har tagits fram gällande den sociala hållbara utvecklingen i Göteborgsre-gionen. Underlaget har redovisats för förbundsstyrelsen och två politikerseminarier genomfördes på senvåren på uppdrag av styrelsen. Underlaget används nu på olika sätt bl.a. i arbetet med den kommungemensamma plattformen för nyanlända samt som ett bidrag till GRs arbete i Mistra Urban Futures.
Personalförsörjning och
kunskapsutveckling
GR har en viktig roll som ett verktyg för medlemskommu-nerna för att erbjuda information och kompetensutveckling i en omfattning som den enskilda kommunen inte har möjlig-het till. Under 2011 genomförde GR Kompetens totalt 134 utbildningar, med sammanlagt över 12 000 deltagare. Se vidare nedan under rubrik Kompetensförsörjning.
Aktiviteter
Internt och externt samarbete
Flera av frågeområdena som kommunerna möter kräver gränsöverskridande arbetssätt. Det förutsätter samarbete mellan GRs politiska styrgrupper och nätverk på tjänste-mannanivå. När det gäller kommunernas samarbete med externa parter är GR i många fall en lämplig plattform att utgå ifrån. Samarbetet kan gälla olika former av samord-ning, samverkan eller samarbete med regionala parter som VGR, länsstyrelsen och West Sweden. VästKom är paraply-organisation i en del frågor där kommunalförbunden har kontakt med VGR. GR har även ett fortlöpande samarbete med övriga kommunalförbund i Västra Götaland. På na-tionell nivå sker samarbete med SKL, Socialstyrelsen m.fl. Nedan ges exempel på internt och externt samarbete under 2011.
Brukarstyrda sociala tjänster
Flertalet av GRs medlemskommuner har antingen infört el-ler beslutat införa kundval enligt Lagen om valfrihet (LOV). Det har inneburit att ett antal nya aktörer tillkommit som utförare av kommunernas vård och omsorg. Detta innebär en delvis förändrad situation när det gäller såväl styrning som uppföljning av verksamheten. Från central nivå tas fortlöpande olika initiativ som ska understödja denna ut-veckling, exempelvis utformningen av värdighetsgarantier och kvalitetssystem för ledning.
Här har GR en roll i att stödja medlemskommunerna, samtidigt som staten ställer identiska krav på de externa utförare som kommunerna kontrakterat. För GR innebär det att information och kompetensutveckling om dessa statliga initiativ erbjuds både kommunala och externa aktörer.
18
Samarbete inom sjukvårdsområdet
Samarbetet mellan kommuner och landsting blir allt vikti-gare. Detta understryks genom de årliga överenskommelser som görs mellan regeringen och SKL kring frågor som vården av de mest sjuka äldre. I dessa överenskommelser förutsätts att kommunal- och landstingssjukvård samarbe-tar både lokalt och på regional-/länsnivå.
I Västra Götalands län samarbetar kommunerna på olika sätt med stöd av de fyra regionala kommunalförbunden (GR, Sjuhärad, Fyrbodal, Skaraborg). På länsnivå samar-betar kommunsidan genom det av kommunalförbunden gemensamt ägda VästKom, med huvudsaklig uppgift att företräda kommunerna i frågor där det krävs att samtliga länets 49 kommuner agerar samfällt i förhållande till VGR. Exempel på detta är det under 2011 utarbetade förslaget till nytt Hälso- och sjukvårdsavtal, vilket reglerar kommuner-nas och VGRs ansvar för sjukvården. Även inom IT-området krävs samordning på länsnivå t.ex. när det gäller rutiner kring utskrivningsklara patienter och rutin för kommunika-tion av utskrivna recept med apoteken.
På delregional nivå finns också de sjukhusområdesvisa samarbetsformerna, inom GR är det LGS (Sahlgrenska Universitetssjukhusets område) samt SIMBA (Kungälvs sjukhusområde). Här avgörs mycket av det praktiska samarbetet mellan huvudmännen. För motsvarande sjuk-husområdesvisa samarbeten ingår Lilla Edets kommun i NU-sjukvården, och Lerum/Alingsås i SÄS-området. Kungsbacka samarbetar med sjukvården i Halland.
Denna inte helt stringenta geografiska indelning tillsam-mans med det faktum att de fyra kommunalförbunden inte har identiska uppdrag från sina ägare, kommunerna, har inneburit att det under 2011 tagits upp en diskussion om såväl VästKoms som kommunalförbundens roll inom det här området.
Främjande, förebyggande och tidiga
insatser för barn och unga
Västbus
Gemensamma riktlinjer har antagits av kommunerna i Västra Götaland om samverkan avseende barn och ungdom med sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problema-tik. Inom ramen för arbetet har Västbus Västra Götalands ge-mensamma styrgrupp arbetat med revidering av befintliga riktlinjer och även nya riktlinjer för familjehemsplacerade barn. Arbetet har under 2011 processats och en politisk hantering i VGR, VästKom och kommunerna kommer att ske under 2012. GRs roll i samarbetet är att samordna och delta i det övergripande arbetet i Västbus styrgrupp.
Ensamkommande asylsökande barn och unga
Sociala styrgruppen följer händelseutveckling och lagstift-ning för gruppen ensamkommande asylsökande barn. GR-kommunernas fokus är att ha ett värdigt mottagande som anvisningskommuner och att ta ett solidariskt ansvar i
GR där Mölndals stad är ankomstkommun. Samtliga med-lemskommuner hade under 2011 överenskommelser med Migrationsverket om mottagande. Ett värdigt mottagande av de här barnen omfattar både omhändertagande under asylprocessen samt boende, skola, fritid och integration efter att barnet beviljats asyl/fått permanent uppehållstillstånd (PUT).
GRs roll är att vara plattform och värd för medlems-kommunernas erfarenhetsutbyte för att forma ett konkret samarbete. Även samarbetsparter som Migrationsverket, länsstyrelsen och Gryning Vård AB m.fl. deltar i erfaren-hetsutbytet. GRs uppdrag är att tillvarata kommunernas intressen i relation till staten. FoU i Väst/GR ingår i erfaren-hetsutbytet men driver i samarbete med Gryning Vård AB kunskapsutveckling genom ett projekt som delfinansieras av Europeiska Flyktingfonden.
EU-arbetet
Medlemskommunerna använder i allt större utsträckning GR som gemensam plattform för projekt finansierade av ESF. Fördelarna ligger i att i varje kommun inte på egen hand behöver svara för ansökningsförfarandet och att bygga upp en egen komplett projektadministration. Vidare ger det regionala samarbetet ökade möjligheter till synergieffekter när det gäller kompetensutveckling, erfarenhetsutbyte, spridning av resultat samt gemensam uppföljning och utvärdering.
Ett under 2011 pågående projekt är GRo, där kompe-tensutveckling sker för ett antal medlemskommuners personal inom främst funktionshinderområdet men även skolmåltidsverksamhet. Totalt erbjuds ca 1 000 personer utveckling via GRo.
Under 2011 har ESF beviljat GR medel för ytterligare fem projekt. Det är SamTidigt, som är ett samverkans- och me-todutvecklingsprojekt för socialtjänst och skola. Målet med projektet är att genom samarbete ge barn i utsatta miljöer samordnade och samtidiga insatser i tid.
Inom äldreomsorgen har beviljats projektet IT-piloterna, vilket handlar om kompetensutveckling för arbetslösa ungdomar så att deras teknikkunskaper tas tillvara inom äldreomsorgen och att de därigenom ges ökade möjligheter till inträde på arbetsmarknaden.
IT-lyftet ska utveckla arbetsinnehållet inom äldreomsorgen genom lärande av ny teknik. Ungdomarna från IT-piloterna ska arbeta med kompetensutveckling för vårdens personal och därmed bidra till att utnyttjandet av ny teknik också leder till ett förändrat arbetssätt.
Inom funktionshinderområdet har ESF beviljat två pro-jekt. Här kommer en extra avstämning att ske med såväl ESF som med ansökande kommuner, innan definitivt beslut fattas om de ansökande kommunerna vill fullfölja detta omfattande projekt.
GRAF Kompetens riktar sig till de anställda och på att stärka kompetensen för att underlätta för personer med
19
funktionsnedsättning att etablera sig på den reguljära ar-betsmarknaden. Cirka 700 av kommunernas medarbetare berörs av GRAF Kompetens.
I ovanstående fem projekt samverkar i olika konstella-tioner mellan 6-8 medlemskommuner/stadsdelar. I ett av projekten, GRAF Kompetens, deltar även Bräcke Diakoni som är kontrakterad utförare av Lerums kommun. Samtliga dessa projekt ska påbörjas under 2012.
Utvecklingen av en kunskapsbaserad
socialtjänst
Inför år 2011 träffade staten och SKL ett nytt avtal som bl.a. omfattade en fortsatt utveckling av kunskapsutvecklingen inom socialtjänsten i linje med motsvarande avtal för 2010. Detta har i sin tur resulterat i att medel ställts till förfogande för de regionala kommunalförbunden. Under 2011 har t.ex. en regional erfarenhetskonferens när det gäller implemen-teringen av de nationella demensriktlinjerna genomförts. Även inom FoU i Väst pågår aktiviteter med stöd av detta nationella initiativ.
2011 års överenskommelse mellan staten och SKL omfat-tade även en 3-årig satsning inom området barn och unga. Denna satsning har särskilt fokus på dels systematisk uppföljning av barn som är placerade i familjehem och HVB-institutioner (Hem för Vård och Boende), dels att förstärka arbetet inom de regionala BBiC-nätverken (Barns Behov i Centrum, ett system för enhetlig handläggning och dokumentation).
Inom området missbruk, riskbruk och beroende har satsningen på en kunskapsbaserad socialtjänst skett inom ramen för det nationella och länsgemensamma utvecklings-arbetet Kunskap till praktik/RIS och Metodstödsprojektet som finansierades av länsstyrelsen. Båda projekten är nu avslutade, men utvecklingsarbetet fortsätter och håller på att integreras i ordinarie stödstrukturer i Västra Götaland. Ett exempel på det är att GR nu fortsätter utvecklingsarbetet med kompetens- och metodstöd till kommunerna.
Vård- och Omsorgscollege
VO-college är ett kvalitetssäkrat samarbete mellan utbildare och avnämare på gymnasie- och yrkeshögskolenivå. Sedan tidigare är Göteborgsregionen certifierad som regionalt VO-college. Detta öppnar i sin tur upp för möjligheterna för kommunerna att bli certifierade som lokala VO-college. Under 2011 har nu de första medlemskommunerna blivit certifierade av Nationella Rådet.
Samarbete med högskolan
En ramöverenskommelse har med stöd av GR utarbetats mellan Sahlgrenska Akademin och kommunerna avseende den s.k. verksamhetsförlagda utbildningen (praktiken) för sjuksköterskor, sjukgymnaster och arbetsterapeuter. Över-enskommelsen reglerar formerna för hur studenter placeras i kommunerna, kvaliteten på kommunernas
handledarorga-nisation, samt även ekonomisk ersättning till kommunerna. Överenskommelsen har praktiskt börjat tillämpas under 2011, där matchningen mellan studenternas önskemål om VFU-plats och kommunernas möjligheter att ta emot stu-denter sköts av GR-baserade Praktikplatsen.se
Sju av GRs medlemskommuner har tecknat överenskom-melse med Sahlgrenska Akademin.
GR har också regelbundna möten med Institutionen för socialt arbete (utbildar socionomer) för överläggningar om både utbildningarnas upplägg, innehåll och praktik-perioder.
Kompetensförsörjning
2011 var ett år då GR satsade mycket på att skapa strukturer för att föra vidare kunskap från våra arrangemang.
Barn och unga
Två konferenser med fokus på psykisk ohälsa hos barn samt en konferens med tema barn som bevittnat våld ge-nomfördes med totalt ca 1600 deltagare. Dessa konferenser filmades samt dokumenterades i text och bild. Allt material publicerades på hemsida för att ge stöd i fortsatt lärande inom kommunerna.
En konferens om ensamkommande barn och ungdomar har genomförts, där de ca 120 deltagarna fick chans att under dagen ta del av såväl aktuell forskning, lokala praktiska exempel som möjlighet till erfarenhetsutbyte.
Missbruk, riskbruk och beroende
GR arrangerade en konferens med en presentation av missbruksutredningens slutbetänkande. Förutom de 350 åhörarna som var på plats sändes den via live stream samt dokumenterades med film, text och foto.
RIS - Nationell baskurs – missbruk, riskbruk och beroende arrangerades som en uppföljning av tidigare nationella baskurser och 250 personer deltog.
HAP – Inspiration och utbildning i HAP - Haschavvänj-ningsprogram startade under hösten 2011 och fortsätter under våren 2012.
GR kommer att följa upp hur kommuner använder sig av filmer och dokumentation i sin interna kompetensut-veckling.
Alla dessa konferenser arrangerades i samverkan med FoU i Väst, länsstyrelsen samt Göteborgs universitet eller via medel inom ramen för det nationella arbetet Evidensbaserad praktik i socialtjänsten.
Äldreomsorg
Mötesplats Äldreomsorg arrangerades för fjärde gången, och cirka 5000 personal inom äldreomsorgen besökte ar-rangemanget. Mötesplats äldreomsorg är ett arrangemang för att sprida goda erfarenheter mellan verksamheter och kommuner och stadsdelar. På mötesplatsen deltog 54 lokala utställningar och 40 lokala seminarier samt fyra in-spirationsföreläsningar med professionella föreläsare. Det
