Årsredovisning 2013

1

2014-04-28

Årsredovisning 2013

2

Index

Arbetsformer ... 14

Avslutade EU-projekt 2013 ... 8

Avtal kring vuxenutbildning ... 25

Barn- och jämställdhetsperspektivet ... 7

Barn och unga ... 18

Bostadsbyggande ... 15

Demokratitorg i Västra Götalandsregionen ... 26

En FoU-plattform för kommunala arbetsmarknadsinsatser .. 12

En samarbetsorganisation för 13 kommuner ... 6

e-Samhället ... 21

EU och det internationella perspektivet ... 7

EU och internationellt arbete ... 11

EU-arbetet ... 22

EU-arbetet inom GR ... 4

Evidensbaserad (kunskapsbaserad) socialtjänst ... 21

Fair Sex: Nätverket – spel om trafficking och mänskliga rättigheter ... 26

Feriejobb ... 11

Generationsskifte och age management ... 12

GR främjar samverkan skola arbetsliv ... 25

GR har bidragit ... 5

GR SYVO ... 26

GR utvecklar Framtidens Samhällsbyggare tillsammans med näringslivet och CMB ... 25

GR är regionplaneorgan ... 14

Gränssnitt kommun och stad ... 10

Grön- och blåstruktur ... 16

Gymnasieantagning och reservantagning genomförd ... 25

Göteborgsregionens luftvårdsprogram ... 14

Hållbar tillväxt – uppdaterat måldokument ... 15

Hållbar utveckling ... 6

Hälsa bland kommunanställda ... 12

Interna förändringar och beslut om flytt till nya lokaler ... 5

Kedja för jobb ... 12

Klimat och sårbarhet ... 17

Kommungemensam plattform för nyanlända flyktingar ... 11

Kompetensplattform ... 26

Kompetensutveckling ...7, 12, 22 Kretslopp ... 16

Läromedel ... 31

Läromedelsinformation och aktiviteter ... 27

Läromedelssamordning ... 27

Mediatjänst och elevkonto ... 27

Mistra Urban Futures ... 7

Mitt i livet med behov av stöd ... 20

Måluppfyllelse 2013 ... 18, 27 Mötesplats Skola och Gymnasiedagarna ... 25

Ny som chef ... 26

Nya EU-projekt på Pedagogiskt Centrum ... 26

Nyckelhändelser ... 25

Några verksamhetsmått ... 24

Näringsliv ... 17

Pedagogiskt Centrum ... 30

Politisk styrning och nätverksarbete ... 6

Pågående EU-projekt 2013 ... 8

Samordningsansvar för infrastrukturplaneringen i regionen 14 Samverkan med utbildningsanordnare/lärosäten ... 22

Satsningar för att motverka utanförskap ... 25

Skolutveckling ... 30

Socialt hållbar utveckling ... 18

Strategiska satsningsområden ... 15

Styrgruppens roll ... 10

Styrgruppens roll ... 14

Transportinfrastruktur ... 15

Ungdomar, arbete och framtidsutsikter ... 11

Uppdrag och arbetsformer ... 18

Uppdraget ... 6

Uppföljning av aktiviteter och löpande verksamhet ... 10

Uppföljning av mål och strategier ... 15

Upphovsrätt ... 27

Utbildningsgruppens arbetsformer ... 23

Utbildningsgruppens utgångspunkter ... 23

Utbildningssamverkan ... 29

Validering ... 10

Vattenvård och vattenförsörjning ... 16

Verksamheter ... 29

Visionen ... 23

Äldres välbefinnande ... 20

3

Ordföranden och förbundsdirektören har ordet ... 4

Så arbetar GR i regional samverkan ... 6

GR – uppföljning av mål och satsningar 2013 ... 9

Styrgruppen för arbetsmarknad ...

10

Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad ...

14

Styrgruppen för sociala området ...

18

Utbildningsgruppen ...

23

Bokslut 2013 ...32

Förvaltningsberättelse

...

33

Redovisningsprinciper GR och sammanställd redovisning ...

41

Resultaträkning GR och sammanställd redovisning ...

42

Balansräkning GR och sammanställd redovisning ...

42

Finansieringsanalys GR och sammanställd redovisning ...

44

Noter GR och koncernen ...

45

Revisionsberättelse

...

50

Förbundsstyrelsen ...51

Politiska styrgrupper

...52

Innehåll

Göteborgsregionens kommunalförbund

Årsredovisning 2013

4

GR

är en samverkansorganisation som verkar i ett stort nätverk av olika samhällsaktörer och med influenser från många olika de-lar av samhället. GR har blivit en allt viktigare aktör i den regionala utvecklingen inom till exempel infrastruktur och kollektivtrafik, välfärd, arbetsmarknad, kompetensförsörj-ning och det livslånga lärandet.

En stor del av verksamheten finansieras av uppdrag utöver medlemsavgiften. Det visar att förbundets verk-samhet efterfrågas av medlemmarna och tydliggör att vi ska fortsätta vara ett bra alternativ för verksamheter som kräver samordning och/eller kompetens utöver en enskild kommun. 2013 omsatte verksamheten drygt 380 mkr och resultatet uppgick som en följd av utvecklingsinsatser i verksamheten till ett planerat underskott på drygt 1 mkr.

I juni 2013 antog GR förbundsfullmäktige efter en gedigen och omfattande förankringsprocess:

Hållbar tillväxt – mål och strategier med fokus på regional struktur.

Dokumentet kommer att vara vägledande för arbetet inom GR under de närmsta åren. Medlemskommunerna i GR vill tillsammans utveckla det goda livet i Göteborgsregionen och Västsverige genom att:

• stimulera en fortsatt befolkningstillväxt och samtidigt ta vara på de möjligheter en fortsatt regionförstoring ger • stärka de kvaliteter som gör att vi vill leva och verka i

samt besöka Göteborgsregionen

• skapa en stark och långsiktigt hållbar regional struktur som utgår från storstadsområdets möjligheter

• utveckla ett långsiktigt hållbart transportsystem med en attraktiv kollektivtrafik.

Hållbar tillväxt gör inte anspråk på att vara heltäckande i alla frågor som rör regional utveckling utan har ett särskilt fokus på hållbar regional struktur, det vill säga främst frågor som rör infra-, bebyggelse- och grönstruktur.

För oss som arbetar inom GR och medlemskommunerna handlar det om att ständigt hålla dessa mål och strategier levande i våra uppdrag. Det gäller också att kunna sam-manlänka strategierna med andra målsättningar som är framtagna i samarbeten där vi är en av flera aktörer. Så antogs exempelvis inom Västra Götalandsregionen under 2013, efter politisk beredning i Beredningen för Hållbar Utveckling (BHU), en ny tillväxtstrategi benämnd VG2020. Strategin lägger fast prioriteringarna för det regionala utvecklingsarbetet i Västra Götalandsregionen 2014–2020. Kommunerna och Västra Götalandsregionen har tillsam-mans tagit fram och ställt sig bakom strategin och kommer också att driva genomförandet.

EU-arbetet inom GR

GR är en stor projektorganisation som framgångsrikt attra-herat extern finansiering för många av de samarbetsprojekt som genomförts tillsammans med medlemskommunerna.

5

Helena Söderbäck

Förbundsdirektör

Göteborgsregionens

kommunalförbund

Finansiering från olika EU-fonder och programområden har haft och kommer även fortsättningsvis att ha stor betydelse, och under 2013 har förberedelserna för EUs nya programperiod påbörjats. Som en del i dessa förbere-delser, och för att ta reda på hur GR på bästa sätt stödjer medlemskommunerna i EU-arbetet, genomfördes under hösten ett kartläggningsarbete i form av en dialogturné. Det konstaterades i dialogerna att medlemskommunerna har en varierande kompetens kring EU-arbetet och att de är nöjda med GRs insatser. Det konstaterades också att det sannolikt finns en stor potential i att aktörerna i Västsverige, i högre utsträckning än idag, agerar gemensamt och samordnat. På så sätt kan insatserna få genomslag i policypåverkan och bevakning av intressefrågor som har betydelse för Göte-borgsregionen och Västra Götalandsregionen, men också för Sverige som helhet.

Interna förändringar och beslut om flytt till

nya lokaler

Under det gångna året har förändringar gjorts i organisa-tionen. Fyra avdelningar blev tre; GR Välfärd, GR Planering och GR Utbildning. Två nya avdelningschefer tillsattes och ny förbundsdirektör tillträdde i augusti när dåvarande förbundsdirektör gick i pension.

I december tog förbundsstyrelsen beslut om att verk-samheten vid GR ska flytta till nya lokaler. Bakgrunden är att nuvarande hyreskontrakt löper ut och att befintliga

lokaler inte längre är ändamålsenliga. Inflyttning planerad till september 2015.

GR har bidragit

Har GR under det gångna året bidragit till hållbar tillväxt i Göteborgsregionen i alla dess tre dimensioner: den eko-nomiska, miljömässiga och sociala? Svaret på den frågan är ett tveklöst ja!

GRs fyra politiska styrgrupper speglar alla tre dimen-sionerna av hållbarhet och anger inom vilka områden vi tillsammans med kommunerna arbetar för verksamhets-utveckling och ökad kunskap.

Vi är stolta över att verksamhetsberättelsen beskriver bredden i uppdragen som kommunerna anförtror GR, men också den fördjupning och samverkan som krävs i komplexa frågor. n

Jonas Ransgård

Ordförande

Göteborgsregionens

kommunalförbund

hållbar tillväxt

6

Så arbetar GR

i regional samverkan

En samarbetsorganisation för

13 kommuner

GR är en samarbetsorganisation för 13 kommuner i Väst-sverige som tillsammans har cirka 950 000 invånare. Högsta beslutande organ är förbundsfullmäktige som sammanträder en gång per år. Den löpande verksamheten styrs av för-bundsstyrelsen som består av politiska representanter från respektive kommun. Verksamheten finansieras till viss del genom årliga medlemsavgifter från kommunerna (cirka 20 procent), medan huvuddelen (cirka 80 procent) finansieras genom intäkter från kurser, konferenser, utredningsarbete, sambruk, forskningsuppdrag m.m. GR har en årsomsättning på cirka 380 mkr (2013).

Uppdraget

GR är ett kommunalförbund som även har kommunför-bundsuppgifter. Som kommunalförbund är GR en offent-ligrättslig form för frivillig samverkan mellan kommuner och denna form för samverkan regleras i kommunallagen (3 kap, §§ 20-28). Som kommunförbund är GR en intres-seorganisation som för kommunernas räkning bevakar rena intressefrågor.

Förbundets uppgifter regleras i förbundsordningen som fastställs av förbundsmedlemmarnas fullmäktige. Enligt förbundsordningen har förbundet till ändamål att som organ för Göteborgsregionen tillvarata medlemskommunernas intressen samt främja deras samverkan och ge dem service. GR ska stödja och utveckla den kommunala självstyrelsen. Förbundet ska också genom samhällsplanerande insatser och utredningar verka för samordning av angelägenheter av gemensamt intresse för medlemskommunerna inom region-planering, näringsliv/marknadsföring, kommunikationer, teknisk försörjning, utbildning, natur- och miljövård, bo-stadsförsörjning, sociala frågor, arbetsmarknadsfrågor samt regionala verksamheters finansiering. Dessutom innebär uppdraget att GR ska bistå kommunerna med utbildnings-insatser, utvecklingsaktiviteter och medieinsatser. Förbundet ska även svara för antagningen till gymnasieskolan enligt skollagen samt för anordnande av lärande för vuxna.

Politisk styrning och

nätverksarbete

Förbundsstyrelsens uppdrag är enligt förbundsordningen att se till att förbundets fastställda mål och planer följs samt att ha hand om den löpande förvaltningen. För att bereda arbetet inom olika målområden finns dessutom följande politiska styrgrupper: Utbildningsgruppen (också intagningsnämnd utsedd av förbundsfullmäktige), styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad, sociala styrgruppen samt styrgruppen för arbetsmarknad. Styrgrupperna har en viktig roll i att omsätta förbundsstyrelsens antagna mål och strategier till olika kom-mungemensamma aktiviteter inom respektive styrgrupps verksamhetsområde. Styrgrupperna tar också egna politiska initiativ inom sina respektive verksamhetsområden. Idé- och erfarenhetsutbyte är en viktig del i styrgruppernas arbete.

Centralt för GRs uppdrag är å ena sidan den starka poli-tiska styrningen, å andra sidan nätverksarbetet. Dialog förs både i politiska grupper och i tjänstemannanätverk. Detta samspel skapar förutsättningar för ett väl förankrat arbete med goda resultat men också för kreativitet, flexibilitet och nytänkande. GRs uppdrag utförs även i tät samverkan mellan medlemskommunerna och andra aktörer i det omgivande samhället som till exempel BRG, övriga kommunalförbund i länet, Västra Götalandsregionen och statliga regionala organ.

Hållbar utveckling

GR ska bidra till en hållbar utveckling i medlemskommu-nerna. Denna utveckling kan beskrivas i tre grundläggande och inbördes beroende dimensioner – den ekonomiska, den miljömässiga och den sociala. Ett hållbart samhälle ska tillgodose dagens behov utan att äventyra kommande gene-rationers. Alla beslut ska utformas på ett sätt som balanserar dessa tre dimensioner.

Vision Västra Götaland – Det goda livet är den gemensamma visionen för region och kommuner i Västra Götaland. Visio-nen ska också prägla GRs verksamhet. Fem fokusområden betonas; ett livskraftigt näringsliv, kompetens och kunskaps-utveckling, infrastruktur och kommunikationer, kultur samt hälsa. Fyra generella perspektiv ska genomsyra arbetet; den gemensamma regionen, jämställdhet, integration och internationalisering.

7

Förbundsfullmäktige har genom mål- och strategidoku-mentet ”Hållbar tillväxt – mål och strategier med fokus på regional struktur” (antaget i juni 2013) beskrivit de grund-läggande utmaningarna för Göteborgsregionens utveckling.

Göteborgsregionen ska vara en stark och tydlig tillväxtregion i Europa – en region som är attraktiv att leva och verka i samt besöka. Genom ett gemensamt målinriktat arbete vill vi stärka regionens kvaliteter och aktivt arbeta för att möta framtidens utmaningar.

Kompetensutveckling

GR ser kompetensutveckling för personer som är verksamma i Göteborgsregionens medlemskommuner som ett viktigt medel för att GR-kommunerna ska upplevas som attraktiva arbetsgivare och för att utveckla vår region. Förbundsord-ningen betonar vikten av utbildnings- och utvecklingsin-satser och i Vision Västra Götaland utpekas kompetens- och kunskapsutveckling som ett av fem viktiga fokusområden. Kompetensutvecklingen i GRs regi är tillgänglig för alla och möjlig att kombinera med annan verksamhet. Utbudet av kurser, konferenser och seminarier spänner över ett brett verksamhetsfält. Formerna för arrangemangen utvecklas kontinuerligt, till exempel möjlighet att som komplement ta del av föreläsningar på distans i realtid och förlägga läran-det till arbetsplatsen. En viktig del är att bidra till att hålla medlemskommunerna uppdaterade i ny lagstiftning, nya regelverk och olika former av nationella riktlinjer. Utbudet omfattar även yrkesinriktade utbildningar och utvecklings-program. Möjligheten för anställda och förtroendevalda att mötas över kommungränserna i olika lärandemiljöer är en mycket viktig ingrediens som också stimulerar till ett fortsatt erfarenhetsutbyte efter utvecklingsprogrammets, utbildning-ens och/eller konferutbildning-ensutbildning-ens slut.

Kompetensutvecklingen kan bestå av kortare eller längre insatser som bedrivs i samarbete med exempelvis högskola och universitet. Vissa insatser inom till exempel socialtjäns-tens verksamhetsområde initieras och medfinansieras av staten. Socialfonden är ytterligare ett exempel på möjlig med-finansiering av kommungemensamma kompetensinsatser. Oavsett finansiering ska behovet av insatser och om de bör vara kommungemensamma definieras av medlemskommu-nerna. Utbudet ska komplettera medlemskommunernas egna insatser. Detta förutsätter en tät dialog med medlemmarna och en god förankring i nätverken.

Mistra Urban Futures

GR har under året medverkat i Mistra Urban Futures - ett internationellt kunskapscentrum inom hållbar stadsutveck-ling, där GR är en av sju parter tillsammans med Chalmers Tekniska Högskola, Göteborgs universitet, IVL (Svenska miljöinstitutet), Länsstyrelsen, Västra Götalandsregionen och Göteborgs Stad. På centrets plattformar i Göteborg, Man-chester, Kapstaden, Kisumu och Shanghai pågår en rad olika

projekt. GR har medverkat i Medborgardialog i Gråbo, Staden

som värdenätverk och Affärsdriven stadsutveckling samt initierat projekt om Urbana stationssamhällen och Stadsbyggnadsdialoger.

Barn- och

jämställdhetsperspektivet

Barn- och jämställdhetsperspektiven har varit en integrerad del av GRs verksamhet under 2013. Den GR-samverkan som etablerats för att stödja barns och ungas välbefinnande har utvecklats och fördjupats ytterligare. Jämställdhet mellan män och kvinnor är ett generellt perspektiv som betonas i Vision Västra Götaland. GR strävar inom alla områden efter en jämställd verksamhetsutveckling där både kvinnors och mäns resurser tas till vara. Genusperspektivet ska beaktas så att en ökad andel kvinnor i styrelse, styrgrupper och andra regionala organ kan åstadkommas.

EU och det internationella

perspektivet

Det internationella perspektivet och EU-frågorna ska ge-nomsyra förbundets verksamhet. GRs EU-arbete är alltid resultatet av ett uttalat behov i medlemskommunerna och bedrivs i tät dialog med de inom GR etablerade nätverken. Omvärldsbevakning, aktivt deltagande i EU-projekt och kompetensutveckling kring EU-frågor är en del av uppgiften. EU-arbetet inom förbundet ska bidra till tillväxt och utveck-ling i medlemskommunerna, gärna i form av gemensamma utvecklingsprojekt.

Framtidens EU-program kommer att ha en allt större fokus på att EU-projekten genomförs gränsöverskridande och transnationellt. I linje med detta deltar GR i allt fler EU-projekt som genomförs mellan regioner över nationsgränser. GR deltar i flera regionala, nationella och internationella EU-nätverk som rör utbildning, arbetsmarknad, sociala frå-gor, samhällsplanering och forskning. I flera sammanhang bedrivs internationellt arbete i samverkan med andra orga-nisationer, privata såväl som offentliga, där EU-arbetet är att betrakta som en integrerad del i ett större internationellt perspektiv. Under 2013 har GR och medlemskommunerna fokuserat EU-arbetet på förberedelserna inför EUs nya pro-gramperiod 2014-2020 med utgångspunkt i gemensamma strategiska dokument. En dialogprocess har påbörjats och en behovskartläggning av EU-arbetet har genomförts i GRs medlemskommuner för att vidareutveckla och förbättra förutsättningarna för samverkan kring EU-arbetet i regionen.

8

Pågående EU-projekt 2013

• Anti Bullying Work

Developing Global Citizens through Anti Bullying Work är ett regionalt partnerskapsprojekt som bedrivs år 2013–2015. Projektet ska bidra till att kunskapen om nätmobbning ökar.

• Fördjupad implementering Plug In GR

I slutet på 2013 beviljades medel från ESF för genomför-ande under 2014 av en fördjupad implementering av Plug in i GR. Det övergripande målet är att stärka sam-verkan och ta tillvara lärdomar från Plug In-projektet samt att ta tillvara projektresultat från liknande projekt som genomförts i Göteborgsregionen.

• GNU – Gränsöverskridande undervisning i nordiska skolor

GNU är ett nordiskt EU-projekt med fokus på aktions-forskning i klassrummet, lärande och användningen av informations och kommunikationsteknologi (IKT).

• GR SYVO

Kompetensutvecklingsprojekt inom området entrepre-nörskap, skola–arbetsliv.

• GRAF

GRAF vänder sig till personal inom kommunens verk-samhet som stöttar personer med funktionsnedsättning till att närma sig, få och behålla ett arbete.

• GRINT – Ett integrationsprojekt i Göteborgsregionen

Mellan 2013–2015 kommer GR Utbildning att genom-föra GRINT. Projektet ska genomgenom-föra en kartläggning i Göteborgsregionen för att kunna bedöma framsteg av utbildningsinsatser kopplade till Sfi.

• GR LEDET

I slutet på 2013 beviljades medel från ESF för genomför-ande under 2014 av en förstudie i Lilla Edet. Syftet och det övergripande målet är att kartlägga de strukturer i kommunen som omgärdar ungdomar som befinner sig i eller riskerar utanförskap för att skapa en gemensam förståelse kring frågorna.

• iMOVE

Under 2013 beviljades iMOVE som kommer att pågå 2014-2016 med syfte att skapa en Europeisk plattform av partners som ska bidra till ökad rörlighet för elever på yrkesförberedande gymnasieprogram. GR kommer att delta tillsammans med ytterligare tio partners från Europa inom ramen för ett nätverksprojekt.

• iTEC - Europeiska perspektiv på digitaliseringen av skolan

GR Pedagogiskt Centrum deltar som associerad part-ner i iTEC som är EUs hittills största forsknings- och utvecklingssatsning om it i skolan.

• IT-Lyftet

IT-lyftet ska utveckla arbetsinnehållet inom äldreomsor-gen äldreomsor-genom lärande av ny teknik och IT. Kompetensut-veckling av personalen ska genomföras i flera steg och på olika nivåer bland annat med hjälp av IT-piloter.

• IT-Piloterna

IT-piloterna handlar om att arbetslösa ungdomars tek-nikkunskaper ska tas tillvara inom äldreomsorgen och att de därigenom ska ges ökade möjligheter till inträde på arbetsmarknaden.

• MWGR – Mobility for Welfare in Gothenburg Region

Projektet Mobility for Welfare in Gothenburg Region (MWGR) är ett projekt för kompetensutveckling av 150 offentligt anställda inom GRs medlemskommuner under 2013–2015.

• Plug In

Plug in, utvecklingsprojekt för att minska avbrotten från gymnasieskolan, målgrupp elever och unga vuxna från 16 år och uppåt. GR leder projektet regionalt som samordnas nationellt av SKL.

• SamTidigt

Projektet är ett samverkans- och metodutvecklingspro-jekt för socialtjänst och skola i sju GR-kommuner, med mål att skola och socialtjänst ska ge samordnade och samtidiga insatser, i tid till barn i utsatta miljöer.

Avslutade EU-projekt 2013

• EE & WoW

2010 startade projektet EE & WoW (Entrepeneurship Education and the World of Work), projektet är finan-sierat av Comenius Life Long Learning och pågår fram till 2013. Projektet kartlägger entreprenöriella initiativ som riktar sig mot skolan.

• GR Drop out

Projektet finansieras av ESF och arbetar med "Drop outs" problematiken, elever som inte vill gå i skolan och riskerar att hamna i utanförskap.

• Maths Practice PALs

GR Utbildning deltar under perioden 2011-2013 i EU-projektet Maths Practice PALs i samarbete med Storbri-tannien. Det är ett regionalt partnerskapsprojekt med syfte att utveckla mentorsverksamhet, Peer Assisted Learning (PAL), som ska stödja elever i 14 till 16-årsål-dern för att nå målen i matematik. n

9

GR – uppföljning av

mål och satsningar

10

Styrgruppen för

arbetsmarknad

Styrgruppens roll

Styrgruppen för arbetsmarknad är en politisk berednings-grupp till GRs förbundsstyrelse. Styrberednings-gruppen bereder frå-gor som är kopplade till arbetsmarknaden och som har en regional karaktär. Styrgruppens arbete handlar om arbets-marknadens utveckling, nyanlända flyktingars etablering, validering och kommunernas roll som arbetsgivare vad gäller t.ex. kompetensutveckling och personalrekrytering.

Nära sammankopplat med styrgruppen finns nätverk med chefer inom de kommunala arbetsmarknadsverksam-heterna, nätverk för personalchefer, tjänstemannanätverk för den kommungemensamma plattformen för vuxna nyanlända flyktingar samt ett nätverk för kommunernas EU-samordnare. Inom GR finns även ett samarbete mellan styrgrupperna och över avdelningsgränserna. Arbetsmark-nadens utveckling påverkar och påverkas av till exempel frågor som rör samhällsbyggnad och utbildning. De om-råden som berör styrgruppen för arbetsmarknad har även en nära koppling till uppdrag inom statliga och regionala myndigheter.

Fokus för styrgruppens arbete under det gångna året har varit validering, kedja för jobb, plattformen för nyanlända vuxna flyktingar, feriejobb, social hållbarhet, sociala hänsyn vid upphandling och FoU-plattform för kommunal arbets-marknadsverksamhet.

Uppföljning av aktiviteter och

löpande verksamhet

Gränssnitt kommun och stad

Styrgruppen för arbetsmarknad har en central uppgift i att följa arbetsmarknadens utveckling samt arbeta för att personer utan arbete får stöd och insatser som bidrar till möjligheten till egen försörjning. Till styrgruppen för ar-betsmarknad är en representant från Arbetsförmedlingens ledning adjungerad och ett nära utbyte sker kontinuerligt. Under året har två sammankomster genomförts för samt-liga arbetsförmedlingschefer och kommunala arbetsmark-nadschefer i Göteborgsregionen. Syftet med träffarna över myndighetsgränserna är bland annat att diskutera gemen-samma frågeställningar och utmaningar samt definiera gemensamma utvecklingsområden.

Kommunerna har varit en stor aktör när det gäller att anordna arbetsmarknadsinsatser på uppdrag från Arbets-förmedlingen. Under de senaste åren har kommunernas uppdrag varierat, både vad gäller innehåll och volym och i dagsläget är det företrädesvis kompletterande privata aktö-rer som utför arbetsmarknadsinsatser på uppdrag från Ar-betsförmedlingen. Kommunerna och Arbetsförmedlingen har på lokal och regional nivå ett kontinuerligt samarbete kring gemensamma målgrupper och på lokal nivå sker detta ibland inom ramen för arbetsmarknadspolitiska projekt.

Kommunen har det yttersta ansvaret för sina invånare genom Socialtjänstlagen och ska på olika sätt erbjuda aktiva arbetsmarknadsinsatser så att den enskilde blir självför-sörjande. Under 2013 har lagstiftningen förändrats så att insatser ska erbjudas samtliga försörjningsstödstagare, oavsett ålder.

Arbetsförmedlingen betonar att kommunen har en viktig roll som arbetsgivare, både vad gäller kommunala rekryteringsbehov och att kommunen kan anställa personer med subvention från staten för att ytterligare komplettera utbudet av arbetsmarknadsinsatser.

Validering

Validering innebär att synliggöra reell kompetens, och det medför stora vinster för den enskilde och för samhället. De främsta användningsområden för validering är:

• Att tillvarata yrkeskompetens för personer med utbild-ning från annat land och/eller arbetslivserfarenhet från Sverige eller annat land.

• Att förkorta utbildningar. Sedan 1998 har cirka 5 000 vård- och sjukvårdsbiträden fått utbildning till under-sköterskor. Utbildningstiden har i genomsnitt halverats med stöd av validering.

• Verksamhets- och kompetensutveckling i arbetslivet. Inom Västra Götaland har det tagits beslut om hur den regionala stödstrukturen för validering ska se ut, vilket innebär att stödstrukturen för validering är en del av kom-petensplattformen. Stödstrukturen opererar under namnet Validering Väst, och en arbetsgrupp med representanter från VGR, Göteborgs stad, kommunalförbunden samt GR Meritea har fått i uppdrag att förverkliga stödstrukturen.

Validering Väst har under året genomfört en rad aktivite-ter och några av de större aktiviteaktivite-terna har varit:

11

• 235 handläggare vid Arbetsförmedlingen har fått utbild-ning gällande validering. Ytterligare cirka 350 personer har getts valideringsinformation i olika sammanhang. • Validering Västs valideringsportal/hemsida har sjösatts. • Samarbetet med Arbetsförmedlingen på

valideringsom-rådet har fördjupats och konkretiserats.

• Utveckling av valideringsmetoder inom områdena svets, CNC-operatör, verktygsmakare, handel/administration, måleri, generella kompetenser (IT-pilot) har slutförts. • Deltagit i ett flertal valideringsrelaterade projekt. • Övertagit av driften av projekt valideringstolks hemsida. • Medverkat som föreläsare vid ett antal konferenser och

mässor.

EU och internationellt arbete

EU-nätverket har kontinuerliga träffar för erfarenhetsutbyte och arbetet fortsätter med att förbereda inför den nya pro-gramperioden. Bland annat genomfördes en studieresa till Bryssel för tjänstemän som arbetar med EU-frågor.

IT-lyftet och IT-piloterna

Under 2013 har arbetet inom de båda projekten pågått. IT-piloterna har genomfört två utbildningsomgångar för arbetslösa ungdomar i enlighet med ansökan. Inom IT-lyftet har fokus varit att kompetensutveckla personal inom äldreomsorgen så att ny teknik och it kan bli en na-turlig del i verksamheternas vardag. Projekten har fått stor uppmärksamhet både nationellt och internationellt för sin innovation. I projekten har arbetslösa ungdomar utbildats inom ny teknik och it samt pedagogik för äldre med fokus på bland annat rörelse och minnesträning. I nästa steg har de varit anställda för att genomföra ett arbetsplatsförlagt lärande inom äldreomsorgen. Projekt IT-piloterna avsluta-des vid årsskiftet 2013/2014 och IT-lyftet pågår till slutet av april 2014.

Mellan Rum 2.0

I slutet av 2013 beviljades Arbetsförmedlingen och GR-kommunerna en gemensam förstudie inom ramen för ESF. Arbetsförmedlingen är projektägare och i förstudien ska en kartläggning genomföras som syftar till att synliggöra hållbara samverkansstrukturer mellan myndigheterna. Detta arbete kan ligga till grund för framtida projektidéer under den nya programperioden.

MWGR

I början av 2013 beviljades GR ett omfattande mobili-tetsprojekt. Mobility for Welfare in Gothenburg region, MWGR. Projektet kommer att ge 150 tjänstmän inom GR-kommunerna möjlighet att besöka kollegor i Europa för kompetensutveckling, nätverkande och erfarenhetsutbyte. Projektet kommer att pågå under två år och drivs gemen-samt av GR Utbildning och GR Välfärd.

Ungdomar, arbete och framtidsutsikter

Andelen ungdomar som står utanför arbetsmarknaden va-rierar kraftigt mellan GR-kommunerna. Förklaringarna till de stora skillnaderna är flera och komplexa men det är en av de enskilt största frågorna som engagerar både regionalt och lokalt. Flera av GR-kommunerna arbetar med olika former av ungdomsjobb för att på så sätt ge ungdomarna arbetslivserfarenhet, referenser och ett första steg in på arbetsmarknaden. I detta sammanhang kan såväl yrkesin-troduktionsplatser som kedja för jobb användas.

Ett av skälen till arbetslöshet är brist på utbildning. Under de senaste åren har ungdomar under 25 år och som inte har fullständiga gymnasiebetyg haft möjlighet till ett förhöjt studiebidrag på över 6 000 kr per månad om de studerar på gymnasienivå. Vid en kartläggning visade det sig att endast ett fåtal ungdomar i GR-kommunerna hade nyttjat möjligheten. Fullgjord gymnasieutbildning underlättar etableringen på arbetsmarknaden och är en angelägen fråga att arbeta vidare liksom att erbjuda olika former av lärande som kan bidra till att fler kan slutföra sina gymnasiestudier.

Feriejobb

GR-kommunerna erbjuder feriearbete till ungdomar som går ut nian eller är i gymnasieåldern. Under 2013 hade närmare 5 000 ungdomar ett feriejobb. Detta är en ökning sedan tidigare år. Feriejobb är för den unge många gånger en första inblick i arbetslivet och ett sätt att marknadsföra välfärdsektorn till presumtiva arbetstagare. Under som-maren genomfördes en undersökning av ferieungdomarnas uppfattning om feriejobben och kommunel sektor i bl.a. GR-kommunerna och i samarbete med SKL. Resultaten visar att ungdomarnas bild av feriejobbet var övervägande positivt. I undersökningen framkom att ungdomarna efterfrågar en tydligare information kring arbetet och arbetsuppgifterna

innan de påbörjade sin första dag på feriejobbet.

Kommungemensam plattform för nyanlända

flyktingar

Under 2013 har antalet asylsökande ökat kraftigt. Från 2011 då cirka 30 000 personer sökte asyl, till 2012 då 44 000 personer sökte och till närmare 54 000 personer under 2013. Fördelning på kön visar att 64 procent av dessa var män och 36 procent kvinnor. Knappt 50 procent av dem som sökt asyl och prövats fick uppehållstillstånd. Den i särklass största andelen asylsökande kom från Syrien. Cirka 16 300 personer flydde från Syrien för att söka asyl i Sverige och 85 procent av de ärenden som prövats fick bifall.

Arbetet med den kommungemensamma plattformen för nyanlända vuxna flyktingar har under år 2013 innefat-tat processer inom samtliga fyra delar av projektet. Inom regional SFI har ett nytt upplägg lanserats som innebär yrkesutbildningar med språkstöd, och under året har tre omgångar startat inom olika yrkesinriktningar. Det innebär att det finns en möjlighet till yrkesutbildning utan att

delta-12

garen uppnått en viss svenskkunskap. Utbildningarna har en regional intagning och intresset bland sökanden har varit stort. Den kommungemensamma samhällsorienteringen har fortgått och ett nytt och mer långsiktande samverkans-avtal togs fram inför 2014. Samtliga medlemskommuner har godkänt överenskommelsen. Under 2013 påbörjade eller genomförde 1 320 personer utbildningen inom sam-hällsorientering. Hälften var män, hälften kvinnor och tolv procent av deltagarna kom från kranskommunerna. Under hösten har också verksamheten utvärderats med finansiellt stöd av länsstyrelsen. På det stora hela får verksamheten med beröm godkänt av såväl deltagare som remitterande kommuner. GR har också med länsstyrelsen och social resursförvaltning i Göteborg genomfört en seminarieserie som syftade till att deltagarna skulle lära sig mer om de länder från vilka människor flyr samt orsaken till flykten. Seminarierna har förlagts till medlemskommunerna, och totalt har drygt 520 anställda i medlemskommunerna som arbetar med nyanlända flyktingar deltagit. Behov finns av ytterligare en seminarieomgång vilket planeras.

Inför 2013 fick GR fick i uppdrag att se över hur de lokala överenskommelserna (LÖK) mellan kommun, Migrations-verket, Arbetsförmedlingen samt hälso och sjukvården ser ut i GRs medlemskommuner. De lokala överenskommel-serna syftar till att formulera ansvarsfördelning, rutiner och samarbete på lokal nivå. Genomlysningen visar dock att det är få som har aktuella överenskommelser och att det inte uppdaterats på flera år.

Hälsa bland kommunanställda

Genom GRs nätverk för personalchefer har rapporten Nyckeltal hälsa/ohälsa tagits fram för elfte året i rad. Stu-dien är en sammanställning av nyckeltal över hälsan hos de kommunanställda och syftar till att genom jämförelser och fördjupade studier påverka hälsan samt öka möjlig-heten att förebygga ohälsa bland de anställda. I rapporten för 2012 noteras att sjuktalen ökar inom alla åldrar, kön och yrkesgrupper, att kvinnor fortfarande har en högre sjukfrånvaro än män samt att andelen långtidssjuka ökar i större omfattning.

Kompetensutveckling

GRs insatser inom kompetensutvecklingsområdet för kom-munanställda ska komplettera medlemskommunernas egna insatser. Kompetensutvecklingen består av kortare eller längre insatser som bedrivs i samarbete med exem-pelvis högskola och universitet. Vissa insatser initieras och medfinansieras av staten. Socialfonden är ytterligare ett exempel på möjlig medfinansiering av kommungemen-samma utbildningsinsatser. Oavsett finansieringsform ska behovet av insatser och om de bör vara kommunge-mensamma definieras av medlemskommunerna. Ett antal större arrangemang genomfördes under 2013, bland annat mötesplatserna Äldreomsorg och IFO. Evenemangen

byg-ger på personalens eget deltagande när det gäller såväl föreläsningar, seminarier som utställningar. De regionala kommungemensamma insatserna innehåller också erfa-renhetsutbyte med kollegor från angränsande kommuner och organisationer. Inom arbetsmarknadsområdet har en utbildning i karriärvägledning genomförts samt en stu-dieresa avseende hur man i England arbetar med sociala hänsyn vid upphandling. Vidare har personalcheferna och arbetsmarknadscheferna haft en gemensam genomgång kring BEA-avtalet och yrkesintroduktionsavtalen. Årliga uppföljningar visar att det kollegiala erfarenhetsutbytet både är effektivt och högt uppskattat.

En FoU-plattform för kommunala

arbetsmarknadsinsatser

Arbetet med etableringen av en FoU-plattform för kommu-nal arbetsmarknadsverksamhet bereddes och beslutades i arbetsmarknadschefernas nätverk i slutet av 2012. I mars 2013 inleddes arbetet med en workshop tillsammans med forskarnätverket WE (center for working and employment) och utifrån de diskussioner som fördes konkretiserades en handlingsplan som godkändes av nätverket för arbets-marknadsenheternas chefer i september 2013. I enlighet med handlingsplanens intentioner inleddes under hösten en kartläggning av arbetsmarknadsenheterna samt en rad initiativ för att etablera kontakt och väcka intresse för sam-arbete med relevanta aktörer inom universitet/högskolor. Under året har även GR deltagit i en nationell arbets-grupp som syftat till att uppdatera och förnya modellen för uppföljning av de kommunala arbetsmarknadsenheternas resultat.

Generationsskifte och age management

Parallellt med en hög arbetslöshet finns kännedom om att det inom några år kommer att ske en kraftig ökad efterfrå-gan inom flera av arbetsmarknadens sektorer. Skälet handlar bland annat om generationsskifte och en minskad andel av befolkningen som kommer att vara i arbetsför ålder.

Yrkesambassadörer i GR/marknadsföring av kommunal verksamhet är ett gemensamt arbete för att etablera arenor som ger GR-kommunerna möjlighet att marknadsföra kom-munala yrken. Kommunerna har utsett yrkesambassadörer som tillsammans med personalavdelningarna kan genom-föra aktiviteter och erbjuda praktikplatser, jobbskuggning och examensarbeten. Ett flertal möten och aktiviteter har genomförts för universitets- och högskolestudenter inom olika områden.

Kedja för jobb

I det nuvarande utbudet av arbetsmarknadsinsatser finns en varierad samling av åtgärder men tyvärr leder många av dem inte till en varaktig och hållbar lösning för den enskildes försörjning. Många gånger staplas arbetsmark-nadsinsatserna på varandra utan inbördes sammanhang

13

och utan långsiktig plan. Kedja för jobb är en modell som kan användas för att ge fler arbetslösa möjlighet till en egen försörjning. Modellen medger en kombination av olika arbetsmarknadspolitiska åtgärder och syftar till att den enskilde uppnår en formell behörighet inom ett visst yrke. Modellen är utarbetad av arbetsförmedlingen i samarbete med GR-kommunerna och ska ses som ett erbjudande till arbetsgivare som har rekryteringsbehov alternativt som en insats för att främja sysselsättningen i en kommun samt motverka effekterna av utanförskap och arbetslöshet. Syftet med kedjan är att försöka åstadkomma en helhetslösning för ett varaktigare resultat samt att den enskilde får en långsiktig försörjning och en formell behörighet till ett yrke.

De kommuner som har intresse av att genomföra en kedja för jobb kan genom tjänsteskrivningen och föreslagen bud-get anpassa modellen utifrån de lokala förutsättningarna. Till valda delar kan kedjan även kombineras med yrkesin-troduktionsanställningar.

Styrgruppen för arbetsmarknad har vid sammanträde under våren ställt sig bakom förslaget och sänt det vidare till GRs förbundsstyrelse för vidare rekommendation till medlemskommunerna. n

14

Styrgruppen för

miljö och samhällsbyggnad

Styrgruppens roll

Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad har i uppdrag att arbeta med och bereda frågor som rör regional planering främst inom sakområdena miljö och samhällsbyggnad, be-vaka utvecklingen inom dessa områden samt ta de initiativ som utvecklingen föranleder. Styrgruppens arbete omfattar en basverksamhet som finansieras med medlemspengar samt särskilda uppdrag med helt eller till större delen ex-tern finansiering. Härutöver sker medverkan i nätverk och i processer där andra parter än GR är projektägare.

GR är regionplaneorgan

GR är av regeringen utsett till regionplaneorgan enligt plan- och bygglagen (PBL). På förbundsstyrelsens uppdrag bereder styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad sådana frågor som kräver förbundsstyrelsens ställningstagande inom uppdraget som regionplaneorgan.

Samordningsansvar för

infrastrukturplaneringen i regionen

GR har genom ett särskilt beslut i förbundsstyrelsen – för-ankrat i varje medlemskommun – att samordna planeringen av transportinfrastrukturen i regionen.

Göteborgsregionens luftvårdsprogram

GR administrerar och företräder medlemskommunerna i luftvårdsprogrammet, som även omfattar Länsstyrelsen i Västra Götalands län och medlemmar från näringslivet. Det innebär att följa och bedöma utvecklingen, ta fram underlag för samhällsplaneringen och på andra sätt verka för en bättre luftmiljö i regionen så att gällande miljökvalitetsnormer kan klaras. Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad utgör den politiskt tillsatta delen av styrgruppen för luftvårds-programmet och har under året haft två möten.

Arbetsformer

GR är genom styrgruppen bärare av det regionala per-spektivet inom de aktuella sakområdena (miljö och sam-hällsbyggnad) och verkar genom medverkan från såväl politisk som tjänstemannanivå i en rad nätverk, arbets-, lednings- och styrgrupper. Ett viktigt stöd för gemensam kunskapsuppbyggnad och erfarenhetsutbyte ges av de

chefsnätverk som finns inom GR – för styrgruppens del i första hand kommundirektörer, samhällsbyggnadschefer och miljöchefer. Nätverket för infrastruktur har ett särskilt mandat att bereda frågor i arbetet med inriktnings- och åtgärdsplaneringen för de långsiktiga infrastrukturplanerna på nationell och regional nivå. Härutöver finns nätverk som bildats särskilt för att utveckla kunskapen och arbetet inom prioriterade temaområden, till exempel bostäder, grön- och blåstruktur samt avfalls- och VA-frågor.

Styrgruppen yttrar sig över kommunal planering och lyfter då fram det regionala perspektivet. Ambitionen har varit att utifrån ett helhetstänkande koncentrera sig på den långsiktiga planeringen. Styrgruppen yttrar sig alltid över kommunala översiktsplaner medan detaljpla-ner har behandlats endast när dessa bedömts ha regional betydelse. Under året har yttranden lämnats över bland annat Alingsås ÖP, fördjupade översiktsplaner för Åsa och Lödöse, program för Kållereds köpstad samt Göteborgs Stads utbyggnadsplanering, trafikstrategi och grönplan. Styrgruppen har även yttrat sig över nationell och regional plan för infrastrukturen 2014–2025, slutbetänkande av bul-lersamordningsutredningen, Naturvårdsverkets handlings-plan för grön infrastruktur samt lagpromemorian Tekniska egenskapskrav och kommunala markanvisningar. För egen del har styrgruppen remitterat förslag till regional vattenför-sörjningsplan till totalt 40 remissinstanser. Ambitionen är att kansliet medverkar vid tidiga skeden i regionalt intressanta planeringsuppgifter.

Till styrgruppens uppgifter hör också att följa vad som sker inom dess sakområden. Under året har till exempel frågor kring regional boendeplanering, cykelplanering och urbana stationssamhällen aktualiserats. Styrgruppen har fått föredragningar om bland annat Västlänken, uppdate-ringen av Uthållig tillväxt, överenskommelser inom Smart

Energi och Nya Vägvanor i regionen.

I sitt arbete har styrgruppen verkat för en långsiktigt håll-bar utveckling utifrån de tre grundläggande och inbördes beroende dimensionerna – den miljömässiga, den sociala och den ekonomiska. Detta har bland annat kommit till uttryck i remissyttranden vilket i förlängningen innebär att kommunerna kan ta större ansvar för den regionala utvecklingen i den egna planeringen.

Under 2013 har styrgruppen haft sex möten varav ett heldagsmöte där bland annat styrgruppens roll och

arbets-15

former diskuterades.

Uppföljning av mål och

strategier

Förbundsstyrelsen har genom mål- och strategidokumenten

Uthållig tillväxt och Hållbar tillväxt beskrivit de grundläg-gande utmaningarna för Göteborgsregionens utveckling och därmed lagt en tydlig grund för flertalet av de frågor som rör styrgruppens ansvarsområden. Som stöd för arbetet med att nå uppsatta mål finns den strukturbild som visar huvud-dragen i regionens fysiska struktur och vilken också utgör grund för ett samstämt och konsekvent agerande över lång tid. Utifrån dessa mål- och strategidokument har styrgrup-pens ambition varit att koncentrera sig på den långsiktiga planeringen och ha ett helhetstänkande. Det regionala upp-draget har även inneburit att planeringsavdelningen stöttat förbundsstyrelsen i deras arbete, till exempel när det gäller uppdatering av Uthållig tillväxt, kollektivtrafikprogrammet K2020 och Mistra Urban Futures.

Hållbar tillväxt – uppdaterat måldokument

Med syftet att levandegöra och uppdatera mål- och strate-gidokumentet Uthållig tillväxt samt förstärka delaktigheten i regionens utveckling genomfördes under hösten och vintern 2012/2013 en femte rådslagsrunda. Rådslagen visade att det finns ett fortsatt starkt stöd för de mål och strategier som drogs upp i Uthållig tillväxt. Rådslagen visade också en vilja att ta ett större ansvar för den sociala hållbarheten liksom för klimatförändringen, vilket avspeglas i det uppdaterade dokumentet och dess nya titel: Hållbar tillväxt som antogs av förbundsfullmäktige den 11 juni. Rådslagsrundan av-slutades med att närmare 200 fullmäktigeledamöter i mars samlades på Svenska Mässan för att reflektera kring resul-tatet av dessa rådslag. Syftet var att föra det gemensamma samtalet kring regionens möjligheter och utmaningar ett steg vidare samt ytterligare förstärka kommunernas del-aktighet i regionens utveckling.

Strategiska satsningsområden

Styrgruppens del i arbetet med att uppfylla mål och strate-gier i Uthållig tillväxt och Hållbar tillväxt redovisas nedan. Insatser inom tre områden – bostadsbyggande, transport-infrastruktur samt grön-och blåstruktur – är prioriterade.

Bostadsbyggande

Arbetet med att utveckla en samverkan för ett ökat bo-stadsbyggande har fortsatt. Till stöd för arbetet finns det s.k. bostadsnätverket som är ett tjänstemannanätverk med företrädare från medlemskommunerna. Nätverket följer utvecklingen på bostadsmarknaden och bostadsbyggandets lokalisering i förhållande till intentionerna i strukturbilden. Ett nytt nätverk med kommunernas mark- och exploate-ringschefer har startats med syfte att utveckla den regionala synen på mark och exploatering.

Under året har diskussioner förts med samtliga medlems-kommuner kring hur arbetet med gemensam hantering av bostadsfrågan ska ske. Motsvarande diskussion har inletts med övriga parter som till exempel Fastighetsägarna och Sveriges Byggindustrier.

Regeringen tillsatte under året en Kommitté för regional planering och bostadsbyggande. GR har haft inledande diskussioner med kommittén för att synliggöra rollen som regionplaneorgan.

I samtal med länsstyrelsen har innebörden av målet att kustzonens större tätorter ska stärkas (Hållbar tillväxt) diskuterats. Idag finns en samsyn kring att främja lokali-seringar av bostäder och verksamheter till större tätorter enligt strukturbildens intentioner.

Hållbar utveckling

Inom ramen för Mistra Urban Futures, ett centrum för hållbar stadsutveckling, projektleder GR tillsammans med Trafikverket ett kunskapsuppbyggande projekt om urbana stationssamhällen. Under 2013 har en kunskapsöversikt tagits fram och ett kunskapsseminarium anordnats för att presentera resultatet och ha dialog om utmaningar i utveck-lingen av framtidens stationssamhällen. GR medverkar även i ett projekt om stadsbyggnadsdialoger som handlar om medborgardialog i tidiga skeden av planprocesser. Även här har en kunskapsöversikt tagits fram och ett seminarium anordnats för att presentera resultatet.

Transportinfrastruktur

Under året har arbetet fortgått inför förverkligandet av Västsvenska paketet. Syftet är att skapa ett attraktivt, hållbart och växande Västsverige. Parterna bakom pake-tet – Trafikverket, Göteborgs stad, GR, Region Halland och Västra Götalandsregionen – har bildat en gemensam organisation för att samordna vissa insatser. Arbetet leds av en politisk styrgrupp där Trafikverket har huvudan-svaret för genomförandet och GR, förutom i lednings- och samordningsgrupper, medverkar i ett antal arbetsgrupper. Inom projektet Nya Vägvanor medverkar GR aktivt med insatser som handlar om att förändra resvanor. Under 2013 genomfördes bland annat Dialog med hushållen där cirka 20 000 bilister fick provåkarkort samt personlig rådgivning och tips på hur man kan resa hållbart i vardagen. Projektet var ett samarbete mellan Västtrafik, GR och 11 kommuner.

GR har under 2013 deltagit i arbetet med att revidera nationell respektive regional infrastrukturplan för perioden 2014-2025. Arbetet har letts av Västra Götalandsregionen respektive Trafikverket och GR har samordnat kommu-nernas inspel i planeringen av transportinfrastrukturen genom nätverket för infrastruktur. Diskussioner har även förts kring en eventuell fortsättning av K2020, i dialog med kommunerna och berörda parter. Inget ställningstagande har gjorts.

Under året har GR tagit fram en kartläggningsrapport i samarbete med kommunerna längs med sträckan

Göteborg-16

Borås. Rapporten är en inventering av pågående och gjorda utredningar i stråket och kan ses som ett första kunskaps-underlag kring planeringsläget för berörda kommuner samt kommunalförbunden längs med sträckan. Därtill har samt-liga GR-kommuner beslutat att medfinansiera Trafikverkets utredning för sträckan Göteborg-Borås för att möjliggöra ett helhetsgrepp i stråket.

Vidare medverkar GR i EU-projektet The Scandinavian 8

Million City som studerar möjligheterna med en stegvis ut-byggnad av befintligt järnvägsnät för gods och persontrafik samt förutsättningarna för att bygga en ny, modernare och snabbare järnvägsförbindelse på sträckan Oslo–Göteborg– Malmö/Köpenhamn på sikt.

Under våren 2013 gjorde Göteborgsregionens kommuner ett gemensamt arbete med att kartlägga hur cykelvägnätet ser ut idag och vilka cykelsatsningar som är planerade i respektive kommun samt diskuterade möjliga samordnings- och samverkansmöjligheter. GR kommer nu att ta fram en strategi för samordnat genomförande av cykelsatsningar och en målbild för ett regionalt stomcykelnät och dess målpunkter.

Grön- och blåstruktur

GR påbörjade under 2013 ett långsiktigt arbete med att utveckla strukturbilden med fokus på grön- och blåstruk-tur. Som referensgrupper för arbetet används två av GRs chefsnätverk och en referensgrupp har skapats för offentliga organisationer som på olika sätt är intressenter i regionens naturområden. Vidare påbörjades ett pilotprojekt i en av regionens gröna kilar med syftet att stärka samverkan över kommungränserna. Stort fokus ligger på att utveckla metoder för att kartlägga kilens olika värden, så att dessa bättre kan värnas och utvecklas i framtiden. Erfarenheterna ska användas i regionens andra gröna kilar. En ansökan för ett samarbetsprojekt i ytterligare en grön kil skickades in under året.

Under 2013 genomförde GR två seminarier, varav det ena med syftet att få en dialog som läggs till grund för arbetet med att utveckla kustzonen med start år 2014. Under året ökade GR sitt engagemang för regional grönstruktur genom att mer aktivt ta del i remisser inom området, delta i kom-munövergripande projekt och i Trafikverkets utrednings-arbete kring att begränsa vägars barriäreffekter. GR deltog också i ett initiativ från VGR för att öka samarbetet mellan kommunerna längs Göta älv kring kulturarv och båtturism.

Vattenvård och vattenförsörjning

Göta älvs vattenvårdsförbund

Förbundet är en frivillig sammanslutning av kommuner och företag som påverkar eller påverkas av Göta älv och dess biflöden. Förbundet har till uppgift att verka för en god vattenvård och vattenkvalitet. Miljötillståndet överva-kas kontinuerligt genom en samordnad recipientkontroll i älven, i dess biflöden och i de större sjöarna inom

avrin-ningsområdet. GR administrerar förbundets verksamhet.

Vattenråd

GR har, tillsammans med bland annat Göta älvs vatten-vårdsförbund, uppdraget att administrera verksamheten för de tre vattenråd som hittills bildats enligt EUs vattendirektiv – Göta älvs vattenråd, Säveåns vattenråd och Mölndalsåns vattenråd. Enligt vattenmyndigheten ska vattenråden bland annat vara delaktiga i arbetet med kartläggning/karaktä-risering av vattnen samt förslag till åtgärdsprogram och förvaltningsplaner.

Vattenskyddsområde för Göta älv

Samtliga kommuner längs Göta älv har tillsammans med GR under 2013 fortsatt deltagit i arbetet med att skapa ett gemensamt vattenskyddsområde för älven inklusive Vänersborgsviken. Detta arbete görs för att långsiktigt säkerställa älvens funktion som råvattentäkt.

Regional vattenförsörjningsplan

GR verkar för ett säkerställande av god vattenkvalitet i regionens vattensystem genom arbetet i Göta älvs vatten-vårdsförbund och i vattenråden. Arbetet med revidering av den regionala vattenförsörjningsplanen från 2003 har fortsatt under 2013. Efter ett engagerat remisskede med åtföljande diskussion och ställningstagande i styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad är planförslaget i början av 2014 föremål för justeringar och kompletteringar. Planen förväntas kunna antas i GRs förbundsstyrelse under 2014. Vattenförsörjningsplanen syftar till att trygga vattenförsörj-ningen i Göteborgsregionen på ett robust och klimatsäkert sätt i ett långsiktigt perspektiv.

Kalkning av försurade sjöar och vattendrag

GR planerar och genomför årliga sjö- och våtmarkskalk-ningar i sju av regionens kommuner. I de områden i regio-nen där GR är huvudman spreds under 2013 totalt ca 2 500 ton kalk. Kalkningsverksamheten finansieras till största delen av statsbidrag, och resterande kostnader står berörda kommuner för.

Kretslopp

Med utgångspunkt i den regionala avfallsplanen har GR under 2013 fortsatt att samordna kommunernas ambitio-ner för ett ökat regionalt samarbete inom avfallsområdet. Under hösten har målen i avfallsplanen följts upp för att ge en överblick över hur långt vi har kommit och vad vi har framför oss till målåret 2020. Handlingsplaner utarbetas årligen i tjänstemannanätverket för avfall med syfte att ge vägledning i det gemensamma arbetet med att uppnå målen i planen.

Arbetet i tjänstemannanätverket för VA-chefer har under 2013 bidragit till att fortsatt stärka det regionala samarbetet på VA-området. Nätverket utgör grunden för ett infor-mations- och kunskapsutbyte med syfte att diskutera och utveckla regionens framtida VA-försörjning. VA-nätverket

17

deltar i arbetet med att revidera den regionala vattenför-sörjningsplanen.

Klimat och sårbarhet

GR arbetar på olika sätt med frågor som har bäring på klimat och sårbarhet. I Göta älvs vattenvårdsförbund och vattenråden pågår sedan många år ett arbete kring frågor om vattenkvalitet, vattenskydd med mera och inom K2020 arbetas för att minska klimatpåverkan från vårt dagliga resande.

I samband med uppdateringen av Hållbar tillväxt ställde sig GR bakom Västra Götalandsregionens klimatstrategi med målet att bryta beroendet av fossil energi till 2030. Som en del i arbetet med att nå målet tog GR under 2013, tillsammans med medlemskommunerna, fram förslag, så kallade överenskommelser, kring konkreta klimatåtgärder. GR kommer att koordinera arbetet för ett stort antal kom-muner i Västra Götaland med syftet att öka arbetspend-lingen med cykel, öka matavfallsinsamarbetspend-lingen eller minimera avfallsmängder.

GR har under året tagit del i Länsstyrelsens arbete med att ta fram en regional handlingsplan för klimatanpassning som planeras att färdigställas under 2014.

Näringsliv

Handel är en del av näringslivet och med stöd av BRGs handelsgrupp, ett tjänstemannanätverk med företrädare för medlemskommunerna och handeln, förs kontinuerligt samtal om handelsfrågor vilket är grunden i en informa-tions- och kunskapsbas.

Övrig verksamhet

ARC – Airport Regions Conference

GR är medlem i den europeiska intresseorganisationen ARC vars syfte är att genom erfarenhetsutbyte öka kunskapen om hur man hanterar flygets konsekvenser, såväl positiva som negativa. GR har en politisk representant som även är vice ordförande i ARCs styrelse.

Miljösamverkan i Västra Götaland

Miljösamverkan i Västra Götaland är ett projektsamarbete som syftar till att effektivisera miljö- och hälsoskyddsarbetet genom att ge stöd både till myndighetsutövning och till informativa insatser. GR medverkar på tjänstemannanivå i styrgruppen.

Europakorridoren

GR är medlem i föreningen Europakorridoren som verkar för att höghastighetsjärnvägarna Götalandbanan och Euro-pakorridoren ska komma till stånd. n

18

Uppdrag och arbetsformer

Den sociala styrgruppen är en politisk beredningsgrupp till GRs förbundsstyrelse. Styrgruppen bereder frågor som är kopplade till det sociala området och som har en regional karaktär. Styrgruppens arbete handlar om hur kommunerna kan samverka för en socialt hållbar utveckling av en regional tillväxt samt utveckling av kommunernas stöd inom soci-altjänstens verksamhetsfält. Den sociala styrgruppen har under verksamhetsåret 2013 genomfört fem sammanträden varav ett tillsammans med styrgruppen för arbetsmarknad vid ett gemensamt internat.

Verksamhetsinriktningen anger huvuddrag och övergri-pande mål för verksamheten samt spänner över ett brett spektrum av frågor. Med utgångspunkt i framtagna mål och strategier utformas olika aktiviteter och projekt, i nära sam-spel med GRs tjänstemannanätverk. Betoningen av olika frågor och områden förändras kontinuerligt samt påverkas av vilka insatser som efterfrågas och vilka möjligheter till externa projektanslag som finns.

Under år 2013 genomfördes en förändring internt på kommunalförbundet då GR Kompetens och FoU i Väst gick samman till en avdelning, GR Välfärd. GR Välfärd stöder både den sociala styrgruppen och styrgruppen för arbets-marknad. Bland annat utgör FoU i Väst sedan 2013 också plattform för FoU-insatser inom arbetsmarknadsområdet. FoU i Väst bedriver forskningsbaserat utvecklingsarbete som stöd till GR-kommunerna. Vid GR Välfärd bedrivs en omfattande kompetensutvecklingsverksamhet för anställda och förtroendevalda i GR-kommunerna – i sociala frågor och arbetsmarknadsfrågor men också i andra frågor av vikt för kommunerna.

Under året har ett fortlöpande samarbete ägt rum med nationella och regionala aktörer som exempelvis SKL, So-cialstyrelsen, Länsstyrelsen, Göteborgs universitet, övriga kommunalförbund i länet och Västra Götalandsregionen.

Måluppfyllelse 2013

Med utgångspunkt i GRs verksamhetsinriktning inom det sociala området för 2013 (utdrag med kursiv stil) redovisas här måluppfyllelsen för respektive område.

Socialt hållbar utveckling

Samhället står inför stora utmaningar för att ställa om till en hållbar utveckling. … Den sociala dimensionen handlar mycket om att skapa förutsättningar så att medborgare själva kan på-verka sina liv. … Den sociala styrgruppens vision är inriktad på att etablera ett synsätt där de sociala aspekternas betydelse i samhällsutvecklingen alltid beaktas.

En rådslagsrunda i GR-kommunerna avslutades under våren 2013 och mynnade ut i styrdokumentet Hållbar till-växt - mål och strategier med fokus på regional struktur. I dokumentet uttrycks bland annat en vilja att utveckla ett kommungemensamt arbete för att öka den sociala sam-manhållningen och skapa tryggare levnadsförhållanden. En identifiering av de områden som mest gagnas av ett kommungemensamt arbete anges som ett första steg i arbetet. Sociala styrgruppen har under året inlett en dis-kussion om områden för gemensamma satsningar och att identifiera indikatorer som kan utgöra grund för en analys av utvecklingen. Sociala styrgruppen har funnit att sociala risker särskilt behöver uppmärksammas. Som en del i ar-betet samverkar GR med Västra Götalandsregionen om hur man kan följa äldres samt barns och ungas hälsa och livsvillkor över tid.

Barn och unga

Samverkan och kunskapsprojekt behövs kring tidiga och förebyg-gande insatser. Mer kunskap och samverkan behövs kring barn som far illa eller riskerar att fara illa. Det gäller till exempel barn vars föräldrar har allvarliga problem med föräldraskapet, placerade barn, ensamkommande barn och barn som lever i fattiga familjer, eller med våld och/eller missbruk.

EBP Barn och unga

Inom ramen för satsningen på en evidensbaserad (kun-skapsbaserad) socialtjänst för barn och unga har uppföljning av placeringar av barn och unga fortsatt fokuserats med dokumentationssystemet BBIC (Barns Behov i Centrum)

Styrgruppen för

sociala området

19

som grund. En viktig del av EBP-satsningen rör att vården som ges barn och unga ska vara trygg och säker, och för att stärka det arbetet har det tagits fram nationella stöd-dokument vilka har spridits genom GRs nätverk och vid konferenser anordnade av GR. En del av satsningen har under året handlat om att stödja kommunernas planering av utbildning till familjehem.

Ensamkommande barn och unga

Sociala styrgruppen har under ett flertal år engagerat sig för att kommunerna ska ge förutsättningar för ett gott mottagande och bra insatser riktade till ensamkommande barn och unga. Med det syftet inleddes under 2013 det läns-styrelsefinansierade projektet Kommunsamverkan kring ensamkommande barn och unga i Göteborgsregionen. Inom ramen för projektet ingår även det tematiskt upplagda materialet Hitta rätt som vänder sig till unga som kommit ensamma till Sverige. Ett av projektets uppdrag är att sprida, presentera, utbilda och ge metodstöd i Hitta rätt i första hand till GRs medlemskommuner. FoU i Väst rapporterade 2013 resultaten från en studie om ensamkommande barn och unga som tagits emot i GR-kommunerna. Projektet hade fått stöd av Europeiska flyktingfonden och har skett i samarbete med Gryning Vård AB. Erfarenheter från FoU-projektet inarbetades bland annat i en kunskapsöversikt om stöd till ensamkommande barn och unga utgiven av Socialstyrelsen.

Samverkan för barn och unga

GR har med stöd från ESF genomfört projekt SamTidigt med syftet att i de sju deltagarkommunerna utveckla ge-mensamma metoder och verktyg för skola och socialtjänst för att i samordnade insatser nå barn tidigt i utsatta miljöer. De transnationella utbytena har bidragit med inspiration, och genom SKL finns nu ett intresse av att nationellt sprida de idéer och arbetssätt som utvecklats i projektet. Lilla Edet har inlett en satsning på samverkan där FoU i Väst under året gett forskarstöd. Sedan 2005 har skola, primärvård, BUP och socialtjänst i VGR samordnat sitt arbete kring barn och unga med psykiska, psykiatriska och sociala problem, med stöd av gemensamma riktlinjer – Västbus. Under 2013 och 2014 sker en utvärdering av Västbus med barnen i fokus. Ut-värderingen sker integrerat med stöd till kommunerna i ett förbättringsarbete kopplat till Psynkprojektet vid SKL. Tre GR-kommuner har tillsammans med kommuner i Örebro kommunalförbundsområde samarbetat med Socialstyrelsen och Allmänna barnhuset för att pröva samverkansinsatser som kan bidra till att stärka barnens position när föräldrarna befinner sig i vårdnads- och umgängeskonflikter.

Föräldrastöd

Ett projekt som uppmärksammar behovet av att förstå föräldrars situation när barnet har en funktionsnedsättning och att utveckla stödet till föräldrarna har i samarbete med frivilligorganisationer och Göteborgs universitet pågått

i flera GR-kommuner. Ett treårigt projekt som riktas till föräldrar med egna kognitiva svårigheter, där ett manual-baserat program (Parenting Young Children, PYC) provas, har fortsatt under 2013. Konferenser om aktuell forskning om föräldrastöd har arrangerats av GR. FoU i Väst har vidare genomfört en nationell kartläggning om behovet av stöd när föräldern själv har ett missbruk och i en samverkan inom länet har GR-kommunerna fått möjlighet till arbetsplatsför-lagd utbildning i stödet till denna målgrupp.

Sociala investeringar

Att tänka investeringar istället för kostnader har på många håll i landet och internationellt utvecklats som ett inslag för socialt hållbar utveckling. Synsättet är att tidiga och förebyggande insatser lönar sig. Ale kommun har startat ett projekt inom ramen för sociala investeringar, och FoU i Väst har fått i uppdrag att utvärdera projektet. GR har också för kommunernas räkning varit samtalspart i Västra Götalandsregionens planering för att inrätta sociala inves-teringsfonder.

Gryning Vård AB

FoU i Väst har ett tvåårigt uppdrag från Gryning Vård AB kring centrala utvecklingsfrågor och har under året arbetat med kvalitetssäkring av bedömningsinstrument, FoU-cirklar och forskningsstöd i utvecklingsinsatser.

Ungdomars situation

Den sociala styrgruppen har i samarbete med styrgruppen för arbetsmarknad 2012–2013 genomfört de ESF-finansiera-de projekten IT-lyftet och IT-piloterna. Projekten har syftat till att utveckla arbetsinnehållet inom äldreomsorgen genom att tillvarata arbetslösa ungdomars IT-kunskaper. FoU i Väst ger under 2013 och 2014 stöd till sex GR-kommuner i genomförande och analys av data från Ungdomsstyrelsens enkät för lokal uppföljning av ungdomspolitiken (LUPP). Enkäterna syftar till ett bättre kunskapsunderlag kring insatser för unga.

Trygghetsfrämjande och brottsförebyggande

insatser

FoU i Väst har samordnat arbetet med ett program för trygghetsfrämjande och brottsförebyggande arbete i Gö-teborgs Stad. Ett samarbete mellan SDF Angered och FoU i Väst har inletts för att följa och utvärdera en satsning på mobiliserande trygghetsarbete som i hög grad involverar närsamhället. Det blev också klart under året att FoU i Väst ska utvärdera pågående samverkan mellan skola, social-tjänst, polis och fritid (SSPF) i Göteborg. Sociala styrgruppen har vidare inlett en dialog med Göteborgs Stad om möjligt samarbete för att motverka organiserad brottslighet.

Cannabis

FoU i Väst har tagit fram två kunskapsöversikter om can-nabis. Konferenser om cannabis har genomförts. FoU i Väst