Uthållig tillväxt – uppdatering Underlag info r ra dslag 5 – kommunal reflektion

(1)

Uthållig tillväxt –

uppdatering

Underlag info r ra dslag 5

– kommunal reflektion

Förbundsstyrelsen antog 2006-05-16 dokumentet Uthållig tillväxt - mål och

strategier med fokus på hållbar regional struktur. Avsikten är nu att, efter

rådslag i regionens kommuner uppdatera Uthållig tillväxt. Förbundsstyrelsen har inför dessa rådslag också väckt frågan om hur sociala aspekter kan inkluderas och hur miljöfrågan kan fördjupas i de regionala strategierna. Denna rapport är ett underlag och ett arbetsmaterial inför rådslagen i kommunerna, med en delrapport om utvecklingen inom de fem mål och strategiområdena i Uthållig tillväxt som presenteras under rubriken Lägesrapport. De aspekter som presenteras är alla viktiga för regionens utveckling och alla kan analyseras mer och djupare. Vår förhoppning är att det ska vara intressant att göra sådana fördjupningar i olika aspekter efter

diskussionerna i rådslagen.

Utöver delrapporten av utvecklingen i de fem mål och strategiområdena innehåller materialet två avsnitt som väcker frågor kring en socialt

sammanhållen Göteborgsregion och ett avsnitt om vad klimatfrågan innebär för Göteborgsregionen.

(2)

Uthållig tillväxt – uppdatering, Arbetsmaterial inför Rådslag 5 – kommunal reflektion. 2012-10-09 sida 2

Göteborgsregionens kommunalförbund – GR

Göteborgsregionens kommunalförbund är en samarbetsorganisation för 13 kommuner i Västsverige. GRs uppgift är att verka för samarbete över kommungränserna och vara ett forum för idé- och erfarenhetsutbyte inom regionen.

Göteborgsregionens kommunalförbund

(3)

Uthållig tillväxt - Lägesrapport 2012

Stora och täta regioner har generellt växt mer och snabbare trots nedgången i ekonomin 2006-2009. Det gäller också för Göteborgsregionen, som står sig bra i jämförelse med regioner i Europa. För en fortsatt tillväxt i en global värld är det fortsatt viktigt att regionen är tillgänglig och uppkopplad mot världen. Sida 5.

Befolkningen i regionen växer stadigt och blir allt mer rörlig. Arbetsmarknadsregionen har expanderat. Det finns potential för att arbetsmarknadsregionen växer ytterligare men det är beroende av infrastrukturens utveckling. Sida 8.

Vi är på god väg att nå målet som innebär ytterligare 40 000 arbetsplatser och 30 000 boende i kärnan. Befolkningen har också ökat i sammanhängande stadsområdet och stråken. Utvecklingen av arbetsplatser är fortfaranade påverkad av nedgången 2008-2009. Sida 10.

I regionen mår vi generellt bra, men sociala skillnader består. Regionens befolkning uppskattar och värdesätter närheten till kust och skog. Vi har tillgång till rent vatten men miljökvalitetsnormen för kvävedioxid uppfylls inte. Sida 12.

Vi närmar oss målet om en högre andel kollektivtrafik, och biltrafiken över älven och på leder centralt i regionen ökar inte lika mycket som tidigare. Infrastrukturinvesteringar är planerade och på gång men senare än målet. Mer insatser behövs för att klara krav på kapacitet och robusthet. Sida 14.

En socialt sammanhållen region

Det är inte vägarna som håller samman regionen, utan människorna som rör sig på dem. Framtiden kräver att vi värnar den sociala utvecklingen – villkoren för samspelet mellan människor. Ett underlag för att gemensamt diskutera vilka frågor som är angelägna att arbeta med för en socialt sammanhållen region. Sida 16.

Klimatfrågan för Göteborgsregionen

Sedan 2007 har klimatfrågan blivit alltmer aktuell och konkret. Med allt större säkerhet har sambandet mellan utsläpp av växthusgaser och global

uppvärmning bekräftats. Göteborgsregionen ligger inte i fas med de nationella klimatmålen. Regionen är också utsatt för klimatförändringarnas effekter med t ex extrema väderhändelser. Ett underlag för att gemensamt diskutera

klimatfrågan för Göteborgsregionen. Sida 18.

Uthållig tillväxt

Mål och strategier med fokus på hållbar regional struktur • Vi vill stimulera en fortsatt befolknings-tillväxt och samtidigt ta vara på de möjlig-heter en fortsatt regionförstoring ger •Vi vill skapa en stark och långsiktigt hållbar regional struktur som utgår från storstads-områdets möjligheter •Vi vill stärka de kvaliteter som gör att vi vill bo, leva och verka i Göteborgs-regionen

•Vi vill utveckla en långsiktigt hållbar infrastruktur med en attraktiv kollektivtrafik •Vi vill fördjupa sam-arbetet ytterligare mellan alla inblandade aktörer

(4)

Uthållig tillväxt –

lägesrapport 2012

Vad har hänt i Göteborgsregionen sedan 2006? En rad faktorer har påverkat läget fram tills idag, både lokalt, regionalt och globalt. Här presenteras några bilder som speglar Göteborgsregionens utveckling i de fem mål- och

strategiområdena i Uthållig tillväxt.

Inom Göteborgsregionen har samarbetet konkretiserats och fördjupats. 2008 beslutades en strukturbild för Göteborgsregionen – en överenskommelse om att vi gemensamt tar ansvar för att den regionala strukturen är långsiktigt hållbar. GR har också stärkt samarbetet kring skol- och utbildningsfrågorna samt tagit fram ett kunskapsunderlag kring socialt hållbar utveckling. Andra viktiga beslut som kan nämnas är framtagandet av K2020 – Kollektivtrafik-program för Göteborgsregionen, plattform för nyanlända, avtal om

Västsvenska paketet och deltagande i Mistra Urban Futures.

Vi har sedan 2006 påverkats av bl a en finanskris, Lehman Brothers konkurs och en lågkonjunktur som inledningsvis drabbade den västsvenska

fordonsindustrin hårt och många ser växande osäkerheter. I Sverige har vi haft två nationella val, 2006 och 2010. Klimatfrågan har fått tydligare fokus sedan 2007 då FNs klimatpanel med stor säkerhet visade på sambandet mellan utsläpp av växthusgaser och ett förändrat klimat.

”Göteborgsregionen ska vara en stark och tydlig tillväxtregion i Europa – en region som är attraktiv att bo, leva och verka i, samt besöka. Genom ett gemensamt, mål-inriktat arbete vill vi stärka regionens kvaliteter och aktivt arbeta för att möta framtidens utmaningar.

Vi ser ett starkt näringsliv och en uthållig tillväxt som förutsättningar för ett fortsatt välstånd – det goda livet - för alla. Göteborgsregionen ska vara en stark utbildnings- och kulturregion. Teknologi, kreativitet, öppenhet och

mångfald är viktiga drivkrafter för regionens utveckling.

Vårt arbete utgår från Vision Västra Götaland – Det goda livet. Det innebär att vi vill verka för enutveckling i balans mellan de ekonomiska, sociala och

miljömässiga dimensionerna och en tillämpning av perspektiven; den

gemensamma regionen, jämställdhet, integration och internationalisering.”

(5)

Göteborgsregionen

– en tillväxtregion i Europa

Stora och täta regioner växer snabbare. Närmarknad, storlek och mångfald är avgörande attraktionsfaktorer för en storstadsregion i Europa. Kontakter och relationer mellan människor i skilda delar av vår värld ökar i omfattning och intensitet. För en fortsatt uthållig och hållbar tillväxt i en globaliserad värld blir det allt viktigare för Göteborgsregion att vara tillgänglig och uppkopplad mot världen.

Världen har växt med 50 procent på tio år, mätt i BNP. Det är en snabbare tillväxt än tidigare år. Sverige ligger över Europasnittet när det gäller tillväxt, bl.a. beroende på framgångsrik export och IT-telekombransch samt även en portion tur. Graden av export och handel ökar allt mer. Exporten som andel av BNP har ökat från 40 till 50 procent under de senaste tio åren. 15 procent av Sveriges export tillverkas i Göteborgsregionen och 30 procent av all import och export i landet går via Göteborgs hamn.

Globaliseringen går snabbare än förväntat och innebär en oändlig marknad med enorm konkurrens och ett ökat utländskt ägande i företag verksamma i Göteborgsregionen, ca 75 000 människor i regionen jobbar i utlandsägda företag. Vi märker också av den globala konkurrensen när t.ex. Astra Zeneca väljer att stänga anläggningar i Sverige. Allt detta ställer krav på oss.

Göteborgsregionen måste finnas med på den globala marknaden och vara uppkopplad mot den.

Stora regioner växer

Är det sant att stora och täta regioner växer snabbare? Enligt den nya ekonomiska geografin är närmarknad, storlek och mångfald avgörande attraktionsfaktorer. Skillnaderna mellan små och stora städer är större idag. På kortare sikt är det uppenbart att invånare och jobb fortsätter att koncenteras och allt mer till storstadsregionerna. Befolkningen har ökat med ca 300 000 personer i Sveriges tre storstadsregioner sedan 2006. Denna ökning ser ut att

(6)

fortsätta. Större arbetsmarknadsregioner uppvisar ett genomsnittligt lägre ohälsotal sett till hela befolkningen. Det är även en starkare löneutveckling och en större produktivitet i stora regioner. Stora regioner har även lägre arbetslöshet, och nya jobb skapas främst i storstadsregioner. Siffror visar att det sedan 2006 har skapats ca 115 000 nya jobb i de tre storstadsregionerna, ca 500 000 sedan 1993. Både densitet och geografi spelar in här.

En större arbetsmarknad med ökat utbud, större mångfald och fler branscher ger också fler möjligheter till jobb. Idag har vi ca 750 branscher i Göteborg, vilket får betecknas som ett minimum för att upprätthålla mångfald.Men det ska vara spets i branscherna också. Regioner med många kluster och branscher genererar fler innovationer. Det finns ett tydligt samband mellan klusterstyrka och patent/innovationer.

Slutsatsen blir att stora regioner är fortsatta vinnare i kunskapsekonomin. Här finns en närhet till mångfald i alla dess dimensioner. Det är storstädernas dragningskraft. Det finns olika typer av kunder, feedback, kultur,

specialisering och kunskapskluster. De större regionerna är också globala noder. Tillgänglighet och att vara uppkopplad mot världen är än viktigare. Kanaler ut i världen som t.ex. flygplats och hamn behövs. Ett Göteborg utan Landvetter och hamnen kommer väldigt snabbt att bli omsprunget.

Är Göteborgsregionen en tydlig tillväxtregion i Europa? En internationell utblick visar att vi ligger bland topp 20 när det gäller tillväxt räknat i BRP. Vi ligger bland topp 30 i produktivitetstillväxt. BRP per capita är dock på genomsnittlig nivå. Vi ligger i BAK Basels undersökning på femte plats när det gäller tillväxtpotential. Det syns idag en nedgång i företagens FoU per capita i regionen, men Göteborgsregionen står sig bra internationellt sett. Jämfört med Stockholms- och Malmöregionen hade Göteborgsregionen den högsta tillväxten i lönesumma 2000-2011, både totalt och i privat sektor. När det gäller åren 2006-2011 var tillväxten av lönesumman lägre, då

tjänstesektorn inte riktigt hängde med. 2011 skedde en återhämtning och vi fick den högsta tillväxten för både privata och tjänsteföretag. Även när det

Rapporter och analysmaterial BRG

(7)

gäller lönesummans totala andel i Göteborgsregionen ser vi en svag

förskjutning mot tjänster under 2006 till 2011, i förhållande till andra sektorer som t.ex. industrin.

En stark utbildningsregion

Utbildningssamarbetet i Göteborgsregionen har stärkts och levererar. I

jämförelse med de andra två storstadsregionerna har vi bl.a. högst andel elever som är behöriga till gymnasieskolan, lägst kostnad per elev i grundskola och gymnasium samt högst andel 20-åringar med grundläggande behörighet till universitet och högskola. Göteborgregionens befolkning är också, likt övriga storstadsregioner, mer välutbildad jämfört med Sverige som helhet.

Med den studerande i centrum har GR etablerat en för landet unik samverkan på utbildningsområdet, vilken idag inbegriper alla skolformer, från förskola till vuxenutbildning. Verksamheter som i flertalet medlemskommuner utgör över 50 % av den samlade omsättningen. Runt 210 000 studerande i alla åldrar, uppemot 20 000 lärare och drygt 1 000 skolledare omfattas av

(8)

samarbetet i kommunala såväl som fristående skolor. Exempelvis finns samverkansavtal för alla skolformer, över 1 200 skolor får sin

läromedelsförsörjning genom GR, drygt 6 000 företag och över 10 000 elever deltar i arbetslivssatsningar och mer än 50 000 skolledare och lärare erbjuds kompetensutveckling inom ramen för det regionala samarbetet. Ett

regiongemensamt arbete på det livslånga lärandets område som ska stödja skolområdets aktörer i att åstadkomma högsta kvalitet och bästa

kostnadseffektivitet.

Regionen växer

Befolkningen växer med jämna steg och blir allt mer rörlig. Arbetsmarknadsregionen har expanderat, främst söderut och fler pendlar både till och från Göteborg. Potentialen finns för att arbetsmarknadsregionen ska växa ytterligare men beror av infrastrukturens utveckling.

Vi vill stimulera en fortsatt befolkningstillväxt och samtidigt ta vara på de möjligheter en fortsatt regionförstoring ger.

 Befolkningsökningen inom Göteborgsregionen ska vara minst

8000 invånare per år.

 Göteborgs lokala arbetsmarknad ska år 2020 omfatta närmare

1,5 miljoner invånare.

Ur Uthållig tillväxt

Målet innebär att regionens befolkning ska öka med 8000 invånare varje år och att den lokala arbetsmarknaden ska omfatta närmare 1,5 miljoner invånare år 2020. Sedan 2006 har befolkningen i regionen ökat med totalt ca 50 000 invånare och med en årlig takt som överträffat målen. Ungefär hälften av befolkningsökningen beror på att fler flyttar till än från regionen även om Göteborgsregionen i jämförelse med Stockholm och Malmö har lägre inflyttning. Vi ser också att flyttnettot för högutbildade minskat de sista åren, även om det fortfarande är positivt. Göteborgsregionen tappar högutbildade främst till Stockholm t ex ingenjörer, datatekniker och ekonomer. Av alla som flyttar in till Göteborgsregionen bosätter sig flest i kärnan och

(9)

För att uppnå målet om 1,5 miljoner invånare i arbetsmarknadsregionen behövs en ökad rörlighet i form av fler pendlare till och från Göteborgs-regionen. Mellan 2003 och 2010 har fler västsvenskar börjat pendla till arbete i annan kommun, vilket är en indikator på att rörligheten ökar och att

arbetsmarknaden växer. Göteborgs arbetsmarknadsregion har vuxit sedan 2006 och nu ingår Varberg och Falkenberg. En lokal arbetsmarknadsregion är dock ett statistiskt begrepp; om 20 procent av kommunens sysselsatta pendlar ut från kommunen är kommunen en del av en annan kommuns arbetsmarknad. Från ett tillväxtperspektiv är det viktiga att förutsättningarna för rörlighet i regionen förbättras, inte att den statistiska gränsen om 20 procent nås med liten marginal.

(10)

Vad kan vi då säga om utvecklingen framöver? Om vi tittar på trender för resandet så ligger det närmast att Mark åter integreras i Göteborgsregionen. Vi ser också att allt fler pendlar mellan Göteborg och Uddevalla, och bara 300 fler pendlare krävs för att Uddevalla kommun skall bli en del av Göteborgs arbetsmarknadsregion. Hur snabbt de nya järnvägsförbindelserna mellan Trollhättan och Göteborg ger ett effekter för ökad pendling är svårt att säga, men om antalet pendlare från Trollhättan ökar med 600 personer integreras Trollhättan med omnejd i Göteborgsregionen. Allt fler pendlar mellan Göteborg och Borås med olika trafikslag. Dock krävs att ytterligare 2000 fler pendlar ut från Borås för att Borås lokala arbetsmarknad ska bli en del av den större regionen och i detta stråk ligger infrastrukturinvesteringarna längre fram i tiden. Vår bedömning är dock att målet om 1,5 miljoner invånare kan nås någon gång efter 2020.

Benägenheten att pendla långt skiljer sig åt beroende på kön och

utbildningsnivå och även om alla grupper har ökat sin arbetsmarknadsregion sedan 1993 har t ex män fortfarande en mycket större benägenhet att pendla långt till arbete än kvinnor.

Befolkningen ökar i kärnan,

stadsområdet och stråken

Vi är på god väg att nå målet som innebär att vi vill uppnå 40 000 arbets-platser och 30 000 boende i kärnan men befolkningen ökar även i stråken. Utvecklingen av arbetsplatser har påverkats av nedgången 2006-2009

Vi vill skapa en stark och långsiktigt hållbar regional struktur som utgår från storstadsområdets möjligheter:

 Göteborgsregionen ska utvecklas med en stark och attraktiv regional

kärna och längs tydliga stråk med ett flertal starka och attraktiva regiondelscentrum.

 Kärnan ska stärkas med ytterligare 40 000 arbetsplatser och 30 000

boende fram till 2020. Det innebär att stråk och regiondelscentrum till samma tidpunkt ska stärkas med minst 40 000 arbetsplatser och 90 000 boende.

 Den långsiktiga inriktningen ska vara att skapa en befolkningsmässig

balans nord – syd med älven och Säveån som mittaxel.

2008 godkände GR:s styrelse en strukturbild för Göteborgsregionen – en överenskommelse om att vi gemensamt tar ansvar för att den regionala strukturen är långsiktigt hållbar. Strukturbilden, innebär en utveckling i Göteborgsregionen i tydliga stråk och med en stark kärna, en levande kust och gröna kilar. Strukturbilden syns tydligt i de översiktsplaner som antagits i

Strukturbild för Göteborgsregionen

(11)

kommunerna under de senaste åren. Befolkningen i Göteborgsregionen ökar i kärnan och längs stråken, framför allt nära järnvägsstationerna.

Ett delmål är en befolkningsmässig balans mellan nord och syd, med Göta älv och Säveån som mittaxel. Här finns dock en fortsatt obalans, befolkningen har ökat mer i de södra delarna av regionen.

Bostadsbyggandet i Göteborgsregionen håller inte jämna steg med befolkningsutvecklingen. Det byggs ungefär en bostad per tre invånare. I medeltal bor vi därför fler per bostad, men även här kan vi anta att skillnaderna ökar. Liknande mönster kan skönjas i Stockholmsregionen. Bostadsbyggandet följer delvis strukturbilden; vi bygger nära

järnvägsstationen, i kärnan och i det sammanhängande stadsområdet, men bostadsbebyggelse tillkommer även utanför stråken, främst vid kusten.

Antalet arbetsplatser som tillkommit i den regionala strukturen 2007 – 2010 har påverkats av nedgången 2009. Mellan dessa år har kärnan dock fått ett tillskott av ca 6500 sysselsatta, medan utvecklingen i stråken varit svagare.

Antal boende (röda cirklar i kartan till vänster) och antal arbets-platser (gröna cirklar i kartan till höger) per SAMS-område. Storleken på cirkeln representerar antal boende. Kä lla S CB

(12)

Det finns dock anledning att tro att regionens goda utveckling under 2011 gett ett tillskott av arbetsplatser även i andra delar av regionen än kärnan. Liksom för bostäder har antalet sysselsatta ökat mer i den södra halvan av regionen. Vi ser en relativt låg produktion av kontorslokaler i Göteborgsområdet jämfört med övriga storstadsområden, och frågan är om vi bygger tillräckligt för framtidens jobb.

Vi gillar Göteborgsregionen men

livskvalitet och miljöstatus varierar

I regionen mår vi generellt bra, men sociala skillnader består. Regionens befolkning uppskattar och värdesätter närheten till kust och skog. Vi har tillgång till rent vatten men miljökvalitetsnormen för kvävedioxid

uppfylls inte.

Vi vill stärka de kvaliteter som gör att vi vill bo, leva och verka i Göteborgsregionen

 Närheten till kust, hav, skogar och sjöar ska tas till vara för att utveckla

regionens attraktionskraft. Samtidigt ska till-gängligheten till dessa miljöer säkras.

 Stads- och andra tätortsmiljöer ska utformas så att de inbjuder till ett rikt

stads- och vardagsliv.

 Livsmiljön ska värnas från skadlig påverkan – alla ska tillförsäkras ren

luft och friskt vatten.

Att mäta trivsel och livskvalitet är svårt och för att följa upp målen om en attraktiv storstadsregion som ger möjligheter till ett rikt stads- och vardagsliv krävs utvecklade indikatorer och mätmetoder. En indikator på att regionens miljöer är attraktiva är dock att befolkningen ökar, många väljer att bo här och att flytta hit. En annan är att regionen är ett attraktivt besöksmål för turister. Vi ser att antalet besöksnätter ökar i Göteborgsregionen. Ett tredje mått kan vara hur bra regionens invånare trivs med livet. SOM-institutets mätningar av livstillfredsställelse och nöjdhet visar att de allra flesta i Göteborgsregionen är nöjda eller mycket nöjda med livet. I varje undersökning mellan 2006 och 2011 är det dock runt 8 procent som svarat att de inte är nöjda med livet, ett svar som har samband med arbetslöshet och ohälsa. Siffror från Välfärdsbilder i Göteborgsregionen 2012 visar också att den socioekonomiska kraften ser olika ut mellan olika kommuner och stadsdelar. Skillnader som inte verkar minska.

Närheten till kust, hav, sjö och skog ökar ett områdes attraktivitet och trivsel och ett av målen i uthållig tillväxt är att tillgängligheten till dessa områden ska

(13)

säkras. Att det gröna och blå är viktigt för många visar sig i att 8 av 10 har varit ute i naturen den senaste månaden och att många anger att närheten till grönska är en viktig faktor för en trivsam boendemiljö. Några fler områden i regionen har sedan 2006 skyddats som naturreservat.

Alla ska tillförsäkras ren luft och rent vatten. Vad gäller partiklar i luften har vi sett minskade halter, men för halterna av kvävedioxid pekar inte trenden åt rätt håll. Miljökvalitetsnormen för kvävedioxid uppnås inte. I

Göteborgsregionen har vi rent och bra vatten i kranen men systemet är sårbart. Att bada vid regionens många badplatser är också säkert, badvattnet håller i de flesta fall bra kvalitet. Den ekologiska och kemiska vattenstatusen i våra sjöar är i de flesta fall god, medan mätningen vid kusten bara visar en måttlig status. Sedan 2006 har utsläppen av växthusgaser och dess påverkan på klimatet fått allt större fokus och sedan några år finns uppgifter om växthusgasutsläppen inom Göteborgsregionens gränser. Vi ligger inte i fas med EU:s, Sveriges eller VGR:s uppsatta klimatmål om att minska de totala utsläppen. Mellan åren 1990 och 2010 har växthusgasutsläppen inom GR-området istället ökat med 3,4 procent. Ser man istället till utsläpp per person i GR, så minskade däremot utsläppen med 13 procent mellan 1990 och 2010, vilket förklaras av att regionen på de tjugo åren fått fler invånare.

Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen

(14)

Allt fler åker kollektivt

Vi närmar oss målet om en högre andel kollektivtrafik 2020.

Infrastrukturinvesteringar är på gång men senare än målet. Mer insatser krävs för att klara krav på kapacitet och robusthet.

Vi vill utveckla en långsiktigt hållbar infrastruktur med en attraktiv kollektivtrafik

 Marieholmsförbindelsen och Västlänken ska vara utbyggda senast 2015

och Götalandsbanan senast 2020.

 K2020 ska vara genomförd senast 2020. Minst 40 procent av resorna i

Göteborgsregionen ska göras med kollektivtrafik 2025.

 Hamnbanan ska vara utbyggd i nytt läge senast 2020.  Landvetter flygplats ska 2020 ha minst 6 000 000 resande/år.

Resvanorna i Göteborgsregionen har förändrats något sedan 2006, men att mäta hur vi väljer att resa är osäkert och kostsamt. Inom Västsvenska paketet kommer det senare under hösten 2012 att publiceras säkrare

resvane-undersökningar för Göteborgsregionen. Enligt Barometern från Svensk kollektivtrafik är det görs i Västra Götalandsregionen ca 22-26 procent av resorna med kollektivtrafiken. Inom Göteborgsregionen är andelen som reser med kollektivtrafik högre. Även antalet resor med kollektivtrafik ökar, liksom utbudet av kollektivtrafik. Procentuellt sett ökar resorna mest inom

regiontrafiken, kanske som en effekt av en ökad långväga pendling. Biltrafikflödet vid de fasta mätpunkterna i Göteborg har sedan 2006 ökat marginellt. Sett över en längre tidsperiod har dock trafiken över Göta älv och Göteborgs kommungräns tydligt ökat.

K2020 – Målbild för kollektivtrafiken

(15)

Målsättningen i Uthållig tillväxt är att Västlänken och Marieholms-förbindelsen ska stå klara 2015 samt Götalandsbanan och K2020 ska vara genomförda senast 2020. Marieholmsförbindelsen och delar av K2020 genomförs inom ramen för Västsvenska paketet. Byggstart för Marieholms-tunneln är planerad till 2015. Utbyggnad av Hamnbanans kapacitet är finansierad, och planeras i befintligt läge med en ny järnvägsbro över Marieholm. Under sommaren 2012 kom besked om finansiering av en del av Götalandsbanan, från Bollebygd till Landvetter. För att säkerställa en robust och hållbar infrastruktur med attraktiv kollektivtrafik krävs dock ytterligare investeringar i väg och järnvägssystemet i hela Göteborgsregionen.

Göteborgs hamn är Nordens största och spelar en stor roll för regionens tillväxt. Antalet containers som passerar hamnen har ökat från 615 000 till 887 000 mellan 2001 och 2011. Allt större andelar av containertrafiken går på järnväg och hamnbanan är hårt belastad. Flygtrafiken på Landvetter flygplats ger regionen en viktig internationell tillgänglighet, 73 procent av alla resor från flygplatsen är utrikes resor. Resandet från och till flygplatsen har ökat, och under 2011 reste 4,9 miljoner resenärer via 47 direkta flyglinjer. Dock gick antalet linjer 2012 ner till 35, bland annat beroende på Skyways konkurs.

Samarbete viktigt för en fortsatt regional

utveckling och konkurrenskraft

GR och dess medlemskommuner ingår i en rad nätverk och samarbeten och arbetar aktivt för att förstärka samverkan inom många områden. Vi vill fördjupa samarbetet ytterligare mellan alla inblandade aktörer

 Tillväxt- och strukturfrågor ska prioriteras i GRs och BRGs arbete.

 Samarbetsformerna med Västra Götalandsregionen och Region Halland

ska utvecklas, liksom med de övriga kommun-/kommunalförbunden i utvalda frågor.

 Nätverksarbetet i transportinfrastrukturfrågor ska stärkas. Nya nätverk

ska etableras i frågor som identifieras som vik-tiga för Göteborgsregionens utveckling.

 Samarbetet på nationell respektive internationell nivå ska fortsätta.

Ett stort antal aktörer är aktiva i att utveckla Västsverige och

Göteborgsregionen och ett utvecklat samarbete är nödvändigt för att kunna möta framtidens krav. Samarbetet har många ansikten och tar sig olika former beroende på frågor som uppstår.

Inom GR samverkar kommunerna inom de flesta områden i nätverk, överenskommelser, projekt och bolag, men samarbetet är minst lika aktivt med och mellan organisationer utanför kommunsfären.

Några exempel på samarbeten:

Beredningen för hållbar utveckling BHU Västsvenska paketet Mistra Urban Futures Samarbete för vuxenutbildning Praktikplatsen FoU projekt i samverkan Vård och omsorgscollage Nätverk GR samhällsbyggnad Nätverk GR utbildning Nätverk GR sociala området Nätverk GR arbetsmarknad

(16)

En socialt sammanhållen

Göteborgsregion

GR:s arbete grundar sig i en insikt om vikten av regionala samband där kärna och omland stöder varandra. Under det senaste decenniet har samarbetet kring gemensamma frågor stärkt regionens utveckling – en stark regional struktur skapar förutsättningar för lokala kvaliteter.

En regional struktur handlar inte enbart om trafikinfrastruktur – det är inte vägarna som håller samman regionen, utan människorna som rör sig på dem. Framtiden kräver att vi värnar den sociala utvecklingen – villkoren för samspelet mellan människor. GRs förbundsstyrelse har tagit fram ett kunskapsunderlag om ”Socialt hållbar utveckling i Göteborgsregionen”. En socialt hållbar utveckling är beroende av samhällets förmåga att skapa strukturella förutsättningar för ett gott liv. Men vad är ett gott liv? Och för vem?

Samhällets sammanhållning är beroende av relationer mellan människor som bygger upp en social gemenskap utanför familjen eller den närmaste kretsen av vänner. Det handlar om relationen till grannar eller kollegor, men

framförallt om relationen och tilliten till människor man inte känner. Det enskilt största hotet mot en socialt hållbar utveckling är den accelererande segregationen med ökade klyftor och geografisk polarisering. I en segregerad region minskar möjligheterna till spontana möten mellan olika grupper. Räckvidden och framförallt spännvidden på dessa sociala nätverk – dvs. relationer mellan människor med olika bakgrund, ålder och socioekonomisk tillhörighet – är avgörande för att människor ska kunna leva ett gott liv. Ur en regional infallsvinkel urskiljs följande grundläggande aspekter för en socialt hållbar utveckling:

 En attraktiv livsmiljö som möjliggör ett gott boende och plats att mötas.

 Människors möjligheter att finna mål och mening handlar om både

sysselsättning/arbete och delaktighet i samhället.

 En god välfärd är avgörande för människors känsla av trygghet och rättvisa, vilket i sin tur är nödvändigt för en välfungerande demokrati.

 Sammanhållningen i regionen är ömsesidigt beroende av samtliga

ovanstående aspekter och grundläggande för en socialt hållbar utveckling.

De sociala sambanden över kommungränserna blir allt mer framträdande och ställer nya krav på kommunerna att hantera problemlösning på olika nivåer, i olika konstellationer och med olika metoder. För kommunerna och för GR handlar arbetet för en socialt hållbar utveckling inte enbart om traditionella socialtjänstfrågor, eller ens enbart om kommunernas välfärdsuppdrag. För att

Kunskapsunderlag Socialt hållbar utveckling i Göteborgsregionen

(17)

nå visionen om en hållbar utveckling måste även arbetet med

utvecklingsfrågor genomsyras av hänsyn till den sociala dimensionen, såväl som till de ekonomiska och miljömässiga dimensionerna.

GR har sedan 1997 tagit fram ”Välfärdsbilder” som visar hur

medlemskommunerna och Göteborgsregionen utvecklas när det gäller ett urval av parametrar (se figur nedan). Dessa visar att trots framsteg på vissa områden så ökar de sociala skillnaderna i Göteborgsregionen.

Ovan syns ett utdrag ur välfärdsbilder 2012, två spindeldiagram som visar bilden för Göteborgsregionen som helhet jämfört med riket som helhet (den orange ringen). Göteborgsregionen har tillexempel en högre medelinkomst än riket och ett lägre ohälsotal. För förklaringar av mått och spindeldiagram för respektive kommun se ”Välfärdsbilder”.

Det behövs därför en gemensam diskussion för att identifiera frågor… …som är angelägna att driva gemensamt och där GR bedöms vara en bra plattform för det fortsatta arbetet.

…av kommungemensam karaktär men där GR inte är den självklara plattformen.

…som bäst främjas i den enskilda kommunen men där ett fördjupat erfarenhetsutbyte och/eller forsknings- och utvecklingsarbete är önskvärt.

Välfärdsbilder för Göteborgsregionen

(18)

Klimatfrågan för

Göteborgsregionen

Göteborgsregionen har speciella förutsättningar när det gäller att klara klimatutmaningarna. Regionen växer och har därmed kraft och möjlighet att omforma sig. Vi har strukturer som är

fossilberoende, men är samtidigt rustade med visioner och

strategier som visar vägen ur beroendet. Västsverige har också ett näringsliv med industrigrenar som är centrala för

klimatomställningen globalt och lokalt. Göteborgsregionen är särskilt utsatt för klimatförändringar och översvämningsrisker. De här förutsättningarna är på gott och ont, men det ger oss möjligheter att göra skillnad och visa vägen för andra i världen.

Uthållig tillväxt och miljön

I mål och strategidokumentet Uthållig tillväxt poängteras den viktiga balansen mellan den miljömässiga, sociala och ekonomiska dimensionen. Dokumentet har mål om att stärka kvaliteter som ren luft, friskt vatten, tillgänglighet till kust och grönområden, liksom att skapa hållbara strukturer och

transportsystem. Sedan år 2006 då Uthållig tillväxt antogs har insikten om klimatfrågans betydelse ökat. Oftast hänger klimatutmaningens effekter och åtgärder väl ihop med de för bra luft- och vattenkvalitet, biologisk mångfald, god bebyggelsestruktur och hållbara transporter.

Klimatfrågan rymmer mycket och är alltjämt aktuell Kunskapen om vad vi behöver göra och konsekvenserna av

klimatförändringarna vilar på slutsatser från FN:s klimatpanel. Med allt större säkerhet slås sambandet mellan utsläpp och uppvärmning fast.1 Utsläppen av koldioxid med fossilt ursprung (kol, olja, naturgas) ökar växthuseffekten genom ett nettotillskott av växthusgaser i atmosfären. I framtidens

Göteborgsregion kan vi på grund av ett förändrat klimat förvänta oss betydligt fler extrema vädersituationer med översvämningar och värmeböljor.2

Lösningarna och konsekvenserna av klimatfrågan griper in i flera

samhällsområden som energi- och resursförbrukning, säkerhet och hälsofrågor och inte minst konsumtion och livsstilsfrågor.

GR ligger inte i fas med klimatmålen

Det finns olika sätt att räkna ut Göteborgsregionens klimatpåverkan. Det traditionella sättet är att titta på utsläppen som sker inom Göteborgsregionens yta. Ett annat sätt är att beräkna konsumtionsutsläppen, det vill säga utsläpp

1

FN:s klimatpanel 2007: Den naturvetenskapliga grunden. Naturvårdsverket, rapport 5677 (2007)

(19)

som är orsakade av Göteborgsregioninvånares konsumtion av varor och tjänster.

Sedan några år finns uppgifter om växthusgasutsläppen inom

Göteborgsregionens gränser. Det viktigaste budskapet som går att utläsa är att vi inte ligger i fas med EU:s, Sveriges eller VGR:s uppsatta klimatmål om att minska de totala utsläppen. Mellan åren 1990 och 2010 har

växthusgasutsläppen inom Göteborgsregionen istället ökat med 3,4 procent.3 Per person i Göteborgsregionen minskade däremot utsläppen med 13 procent mellan 1990 och 2010, vilket förklaras av att regionen på de tjugo åren fått 150 000 fler invånare.4

Hur vi lever och handlar påverkar

Under 2012 kom för första gången tidsserier med beräkningar av vilka utsläpp som en medelsvensks konsumtion orsakar, siffror som troligen stämmer väl för ”medel-göteborgsregionsinvånaren”. Utsläppen räknas fram genom att exporten dras av, men import och internationella transporter tas med. Resultaten visar att konsumtionsutsläppen ökar, även räknat per person. Visserligen minskar utsläppen inom Sverige, men de ökar desto mer utomlands eftersom vi importerar och reser mer.5 Konsumtionsperspektivet sätter fokus på hur vi som individer reser, bor, äter och shoppar. Mellan tummen och pekfingret ger vår livsstil en klimatpåverkan som är fem gånger högre än vad som är hållbart.6

Storstadsregioner har fördelar

Under 2012 har också de första jämförelserna kommit mellan storstädernas konsumtionsutsläpp. Storstäder har genomgående lägre utsläpp för boende och transporter, vilket pekar på fördelarna med att bo tätt, men bilden är inte helt entydig t ex har Stockholmarna högre konsumtionsutsläpp än genomsnittet. Göteborgarens konsumtion ger däremot upphov till utsläpp under rikssnittet.7 Industri och tunga transporter är en stor del av problemet och lösningen

Ökningen av de geografiska utsläppen i Göteborgsregionen går främst att härleda till tunga transporter och industrin. Sektorer som är utmärkande för vår region. Av de runt 7,5 miljoner ton växthusgaser som släpps ut varje år så står energi- och industriproduktion för ungefär hälften. 8 Lite förenklat är det Göteborgs raffinaderier och kraftvärmeverk som tillsammans med

3

Länsstyrelsen, RUS, nationell emissionsdatabas, http://projektwebbar.lansstyrelsen.se/rus (sept 2012)

4_{SCB, www.scb.se och Länsstyrelsen, RUS, http://projektwebbar.lansstyrelsen.se/rus}

(sept 2012)

5

Konsumtionsbaserade miljöindikatorer. Naturvårdsverket, rapport 6483 (2012)

6_{Konsumtionens klimatpåverkan. Naturvårdsverket, rapport 5903 (2008)} 7

Global miljöpåverkan och lokala fotavtryck - analys av fyra svenska kommuners totala konsumtion, SEI (2012)

8

Länsstyrelsen, RUS, nationell emissionsdatabas, http://projektwebbar.lansstyrelsen.se/rus (sept 2012)

(20)

Stenungsunds kemiföretag står för stora delar av utsläppen.9 Alltså dels lokal energiproduktion som använder naturgas och dels två tunga industrigrenar som nästan uteslutande har fossila bränslen som råvara. Här finns några av de stora utmaningarna och möjligheterna i regionen. Redan nu tas steg mot fossilfria lösningar genom planer på storskalig biogasproduktion, visionen om hållbar kemi 2030 och nya biodrivmedel som produceras i vår region. Göteborgsregionen är också hemvist för Nordens logistiknav och en fordonsindustri för bilar, lastbilar och bussar. Våra initiativ kan flytta stora mängder gods från väg till järnväg och vatten och fordonsindustrin bidrar till att vägtrafiken får mer och mer miljöanpassade fordon.

Vi måste hantera effekterna

Klimatförändringarna har redan börjat visa sig i Västsverige. Beräkningar för Västra Götaland visar att kraftiga regn blivit vanligare. Under det innevarande seklet förväntas klimatet förändras, och medeltemperatur öka med 4-6°C och nederbörden med 10-30 procent. Havsnivån beräknas stiga cirka en meter, men dämpas ett par decimeter av landhöjningen längs kustzonen i

Göteborgsregionen. Det är framförallt på vintern som temperaturen och nederbörden förväntas öka, men inte i form av snö. Perioden med snötäckt mark minskar en månad. På sommarhalvåret ökar risken för värmeböljor och de katastrofliknande episoder som drabbat Sydeuropa kan bli verklighet även här.10

Det här sätter vårt samhälle på stora prov. Förtätningen behöver innehålla både byggnader och grönska för att kyla staden. Bebyggelsen måste anpassas för att hantera högre vattennivåer. Kajkanter och stränder måste stå emot vatten och ökade risker för skred. Men för att vattnet ska tas om hand måste det också kunna sippra ner och översvämma på andra ställen. Detta kommer kräva ännu mer mellankommunala samarbeten. De gröna och blå strukturerna har inte bara ett värde i form av biologiskt liv och som plats för rekreation. Vårt beroende av naturens tjänster har inte varit så tydliga på länge. Vi har börjat – räcker det?

Vad är det då för region vi behöver bygga för att klara alla dessa utmaningar? På många sätt har vi redan svaren på frågan. Strukturbildens idé om att bygga tätare i kärnan, stadsområdet och längs huvudstråken ger på sikt allt fler möjlighet att utnyttja hållbar infrastruktur. Att välja motsatsen gör det svårt att klara klimatutmaningen, med en ökad spridning av bostäder, handel och service i bilberoende lägen. Storskaliga satsningar på kollektivtrafik krävs också för att fånga upp en ökad regional pendling. Västsvenska paketet är ett första steg mot ett hållbart transportsystem. Arbetet med kretslopps- och klimatanpassade system för värme, vatten, avfall, avlopp med mera måste fortsätta - ett komplext och på många sätt osynligt klimatarbete.

9

Naturvårdsverket, SMP https://smp2.naturvardsverket.se och Länsstyrelsen, RUS (se adress ovan)

(21)

Många kommuner i Göteborgsregionen är långt framme. Det finns gott om enskilda spetsexempel inom energisnålt nybyggande och renoverande, god stadsplanering, biogasproduktion och fiffiga avfallssystem. Vi ser också generella höjningar av miljöstandarden med energikrav på nybyggnation, fordonsflottor med miljöbilar och höga ambitionsnivåer inom avfallsområdet. Trenden är att samarbeta mer över kommungränserna genom att koppla ihop allt från rör till cykelbanekartor och nya idéer. Olika miljöaspekter samverkar nästan alltid positivt. Lyckas vi bygga den täta, gröna, nära och uthålliga regionen så har den alla chanser att bli människovänligare på många sätt. Tätortsmiljöerna kan få en bättre ljudmiljö och luftkvalitet. Barn och andra kan röra sig friare och säkrare. Naturvärdena i form av gröna kilar och kustzonen bevaras i högre utsträckning vilket gör naturen tillgänglig och regionen mer attraktiv.

- Vilka miljö- och klimatfrågor är angelägna att driva gemensamt och där GR kan vara en bra plattform för det fortsatta arbetet?

- Vilka miljö- och klimatfrågor är av kommungemensam karaktär men där GR inte är den självklara plattformen?

- Vilka miljö- och klimatfrågor främjas bäst i den enskilda kommunen men skulle gynnas av ett fördjupat erfarenhetsutbyte och/eller