Energianalys av fastigheten Björnen

Energianalys av fastigheten Björnen

Kvarteret Björnen i Mariestad

Energy analysis of a multi-use

property

The block Björnen in Mariestad

Kristian Östanbäck

Examensarbetet omfattar 15 högskolepoäng och ingår som ett obligatoriskt moment i Högskoleingenjörsexamen Byggingenjör, 180Hp

Energianalys av fastighet Energy analysis of property

Kristian Östanbäck, kristian.ostanback@outlook.com Kandidatuppsats examensarbete Ämneskategori: Teknik Högskolan i Borås Institutionen Ingenjörshögskolan 501 90 BORÅS Telefon 033-435 4640

Examinator: Linda Hägerhed

Intern handledare, namn: Lennart Jagemar

Intern handledare, adress: Högskolan i Borås

501 90, Borås

Extern handledare, namn: Sandra Johansson

Extern handledare, adress: Miljöbron

506 30, Borås

Uppdragsgivare: Mariestads Torg AB, Lars Andersson, 542 30, Mariestad.

Datum: 15/07/06

Nyckelord: Energieffektivisering, Normalårskorrigering,

Sammanfattning

Denna rapport behandlar en energianalys av fastigheten Björnen i Mariestad. I rapporten kommer aspekter som antags vara kritiska för byggnadens energianvändning att behandlas. Exempel presenteras på hur framtagande av dokumentation och behandling av existerande sådan gjordes. Att dokumentation saknas eller inte är uppdaterad kan innebära problem då fastigheten skall analyseras. Detta problem eftersträvas delvis att elimineras i denna rapport genom de analyser som görs.

Ett syfte med rapporten är att ta fram möjliga förtjänster som framtida energieffektiviserings åtgärder påverkar. Exempelvis vid en renovering. Emellertid är en heltäckande förståelse för hur den i fastighetens tillförda fjärrvärmeenergi tillförs och används i byggnaden central. En kartläggning av hur fastigheten fungerar i nuläget med till exempel energisignatur, samt samlad statistik finns också att tillgå. Detta skall fungera som ett underlag inför eventuella framtida energieffektiviserande åtgärder i fastigheten.

Nyckelord: Energieffektivisering, Normalårskorrigering, Energisignatur, Energiuppföljning.

Abstract

This report is covering an energy analysis of the property Björnen, Mariestad. The report will cover aspects assumed to have a critical impact on the energy use of this property in particular. Examples on how produce documentation and analysis of existing documentation is covered. Missing documentation or badly organized one can cause major problems in an energy analysis. This problem is sought to be partially eliminated through this report.

One purpose of this report is to declare possible profits that may be the result of proposed energy efficiency actions regarding this property. Actions such as renovation. The central purpose, however, is to create an understanding of how this property in particular is using the energy delivered to it. A survey of how the property is functioning in these aspects with appurtenant statistics and analysis are covered. This should act as a base of thought to consider for possible actions taken with this property in the future.

Innehåll

1. Inledning ... 1

2. Metod och material ... 1

3. Avgränsningar ... 1

4. Energianalys av fastigheten i nuläget ... 2

4.1 Förutsättningar ... 2 4.2 Fjärrvärme ... 3 4.2.1 Normalårsförbrukning ... 3 4.3 Ventilation ... 6 4.4 Transmissionsförluster ... 8 4.4.1 Fönster ... 8 4.4.2 Övriga transmissionsförluster ... 10 4.5 Elenergi ... 11 4.6 Praktisk dokumentation ... 11

4.7 Total energianvändning och utvärdering ... 14

4.7.1 Utvärdering av värmereglering ... 16

4.7.2 Utvärdering av klimatskal... 17

4.7.3 Utvärdering av ventilation ... 17

5. Teoretisk Energieffektivisering – Åtgärder ... 17

5.1 Fönsterutbyte ... 17 5.2 Tak - extraisolering ... 19 5.3 Vidare studier ... 21 6. Fördjupning - Energisignatur ... 21 7. Diskussion ... 23 8. Slutsats... 23 Referenser ... 24 Bilaga 1 Fjärrvärmestatistik

Bilaga 2 Energisignaturer och normalår

Bilaga 3 Ventilation

Bilaga 4 Mängdning av fönster/dörrar

Bilaga 5 Exempel på detaljer

Figur, tabell och ekvationsförteckning

Figur 4-1: Energisignatur Björnen 2014 ... 4

Figur 4-2: Energisignatur Björnen 2014 - Eldningsäsong ... 5

Figur 4-3: Tranmissioner genom olika fönstertyper, diagram ... 9

Figur 4-4: Area samt markering av Kallvind ... 10

Figur 4-5: Mätning av luftspalt ... 12

Figur 4-6: Mätning av fönster ... 12

Figur 4-7: Fasadbild ... 12

Figur 4-8: Roterande värmeväxlare ... 13

Figur 4-9: Uppmätning av övre lager vindsisolering ... 13

Figur 4-10: Utförande av vindsisolering ... 13

Figur 4-12: Diagram av värmeförluster från olika källor, Björnen ... 15

Figur 5-1: Effekter av tilläggsisolering kallvind ... 20

Tabell 4-1: Gradtimmar Björnen: ... 3

Tabell 4-2: Normalårsförbrukning uppvärmning Björnen ... 6

Tabell 4-3: αkl beroende av luftspaltens storlek vid temperaturdifferens 10K. ... 9

Tabell 4-4: Transmissioner från olika fönstertyper ... 9

Tabell 4-5: Värmeenergiförluster under normalår, Björnen ... 15

Tabell 4-6: Avkylning av fjärrvärmevatten 2009-14 Björnen ... 16

Tabell 5-1: Effekter av byte av 2/1-Glasfönster till bättre isolerade fönster ... 18

Tabell 5-2: Effekter av byte av samtliga fönster till bättre isolerade fönster ... 18

Tabell 5-3: Effekter av tillägsisolering på kallvindar ... 19

Tabell 5-4: Vinster genererade av tilläggsisolering kallvindar ... 20

Ekvation 4-1: Energisignatur Björnen, normalår ... 5

Ekvation 4-2:Värmeeffektförlust ventilation ... 7

Ekvation 4-3: Värmeenergiförluster ventilation ... 7

Ekvation 4-4:Beräkning av luftens temperatur efter värmeåtervinning ... 7

Ekvation 4-5: Värmegenomgångskoefficient material, allmänt. ... 8

Ekvation 4-6: Värmemotstånd; element med luftspalt ... 8

Ekvation 4-7: Värmemotstånd oventilerad luftspalt ... 8

Ekvation 4-8: Strålnings påverkan av luftspalters värmemotstånd ... 8

Ekvation 4-9: Värmemotstånd material, allmänt ... 10

Ekvation 4-10: Total energianvändning fastighet ... 14

Ekvation 4-11: Energi från materia beroende på temperaturförändring ... 16

Ekvation 6-1: Normalårskorrigering av effektanvändning ... 22

Ekvation 6-2: Omvandling från medeleffektbehov till värmeenergianvändning ... 23

1. Inledning och syfte

Dagens samhälle sätter stort fokus på de begränsade energiresurserna vi har och vår miljöbelastning. Detta påverkar alla sektorer i samhället, inklusive hur vi väljer att bygga och bruka fastigheter. Detta har inte alltid varit fallet. Det är inte ovanligt att äldre byggnationer, som fortfarande brukas, saknade fokus på energiaspekter när de producerades. Denna rapport täcker en fastighet som har sina äldsta delar från relativt tidigt 1900-tal. Sådan äldre byggnation saknar sålunda oftast de moderna normer kring energieffektivitet som används idag.

Denna rapport kartlägger en specifik fastighet med en analys av hur denna är uppbyggd. Fokus ligger på bristande och lättåtgärdade lösningar inom fastighetens konstruktion samt i viss mån installationer. Inte bara en förtjänst för miljöpåverkan utan eventuellt också kapitala besparingar och vinst förhoppas göras med lösningarna som presenteras.

En stor del av rapporten täcker lösningar och metoder för analys då dokumentation saknas. Avsaknad av dokumentation kan inte anses ovanligt i äldre bebyggelse. Denna avsaknad har försökts elimineras beroende på infallsvinkel. Detta görs genom praktisk dokumentation och analys av fastigheten. Förhoppningen är att denna rapport kan utgöra ett underlag då förändringar av fastigheten skall ske, vid exempelvis renovering.

2. Metod och material

Materialet som användes i denna studie är diverse litteratur som presenteras i referensavsnittet. Samtlig litteratur behandlar aspekter inom energiteori, byggnadsfysik och energieffektivisering inom byggsektorn. Ett antal rapporter har också betraktats, dessa är också presenterade i referensavsnittet.

Intervjuer har gjorts med sakkunniga personer inom fastigheten i synnerhet och inom energianalyser av fastigheter i allmänhet. Intervjuer har gjorts med fastighetsskötaren Jari Peltola samt universitetslektor Lennart Jagemar. Kommentarer och synpunkter från dessa intervjuer kommer presenteras sporadiskt och löpande i rapporten. Intervjuerna har skett löpande under projekttiden februari-april 2015.

Då mycket dokumentation saknades eller inte var fullständig fick praktisk dokumentering av fastigheten tillämpas. Denna dokumentation utformas av diverse mätningar, observationer, uppskattningar och fotografering.

Dokumentation som fanns tillgänglig, exempelvis ritningar och tidigare analyser, användes och granskades. Statistik har mottagits från leverantören av el- och värmeenergi. Slutligen har tidigare rapporter och analyser av fastigheten granskats.

3. Avgränsningar

En energianalys av en fastighet som är så pass komplex som Björnen behövdes i början av projektet ett antal avgränsningar göras. Dessa avgränsningar gjordes i samråd med beställaren av denna rapport.

Delar av klimatskalet där större renoveringar behövde göras för förbättring ignorerades. Exempel på detta är fasadväggar av fastigheten samt grundkonstruktion. Beräkningar som presenteras i energieffektiviseringskapitlet kommer inte behandla vilka investeringar de

föreslagna åtgärderna kräver. Beräkningarna kommer istället behandla hur stora kapitala besparingar som kan göras årsvis.

En mer omfattande dokumentation av luftläckage och köldbryggor i fastigheten hade varit önskvärt att göra. Utrustning för denna typ av dokumentation fanns emellertid inte tillgängligt.

4. Energianalys av fastigheten i nuläget

I detta kapitel presenteras analyser och teori bakom byggnadens energianvändning.

4.1 Förutsättningar

Fastigheten Björnen är uppdelad i olika kategorier; kontor, bostäder och lokaler. Emellertid betraktas fastigheten som en homogen huskropp. Där antagande av fastighetens brukande behövt göras har denna antagits som kontorslokaler. Björnen ligger i centrala Mariestad på adresserna Västerlånggatan 1 och 3, Esplanaden 1, Hamngatan 10 och Rådhusgatan 2. Den totalt uppvärmda fastighetsarean, Atemp, uppgår till Atemp= 4730 m2 vilket framgår i en äldre analys av fastigheten (Statistiska Centralbyrån 2004). Av denna area är 119 m2 bostäder och resterande kontor och förvaltning.

Aspekter som behöver beaktas i en analys av en fastighet ur energisynpunkt är tillförd uppvärmningsenergi, transmissionsförluster, varmvattenanvändning, ventilationsförluster och reglering och anpassning av värmesystemet. Dessa nämnda aspekter behandlar och ger uppfattning om hur effektiv uppvärmningen i fastigheten är. Den sista aspekten är elanvändningen, vilket kan anses vara den mest variabla.

Det kan utläsas ur tillämpad byggnadsfysik (Pettersson 2009a) att kritiska delar av en byggnads energianvändning är värmeisolering, lufttäthet, ventilation, samt värmeproduktion och brukande. Specifika delar av fastigheten som valdes att studeras var isolering i takdelar och fönsters uppbyggnad. Upp till tio gånger större (per areaenhet) transmissionsförluster kan uppskattas ske genom fönster än genom övriga konstruktioner. Fönster kan då anses vara en kritisk del att utvärdera (Pettersson 2009a). Ventilation och byggnadens värmehantering ansågs också som centrala delar att beakta för.

Antal gradtimmar för fastigheten beräknas med nedanstående metod. Balanstemperaturen i byggnaden är för denna fastighet framtagen till tbalans= 18,13 °C efter energisignaturen, se kap 4.2.1. En balanstemperatur är den utetemperatur då ingen extra uppvärmning tillförs fastigheten. För att få fram antalet gradtimmar framtags differensen mellan balanstemperaturen och utetemperaturen, Δt= tbalans-tute Δt= 18,13-tute. Denna differens, Δt, multipliceras sedan med antal timmar T för varje månad som fastigheten värms upp. Antal gradtimmar(S) för byggnaden blev enligt tabell 4-1 nedan cirka S= 100 000 °C∙h per år. Metod för framtagande av gradtimmar baseras på principer presenterade i projektering av VVS installationer (Warfvinge & Dahlblom 2010).

Tabell 4-1: Gradtimmar Björnen:

Månad t T ti-tu= Δt Gradtimmar

1 -2,5 744 20,63 15348,72 2 -2,9 672 21,03 14132,16 3 0,3 744 17,83 13265,52 4 4,6 720 13,53 9741,6 5 10,9 744 7,23 5379,12 6 15,3 720 2,83 2037,6 7 16,6 744 1,53 1138,32 8 15,6 744 2,53 1882,32 9 11,8 720 6,33 4557,6 10 7,8 744 10,33 7685,52 11 2,9 720 15,23 10965,6 12 -0,6 744 18,73 13935,12 Medel/Total 6,5 100069,2 4.2 Fjärrvärme

Fjärrvärmeleverantören till fastigheten Björnen är VänerEnergi AB. Energistatistik som mottagits från leverantören presenteras i bilaga 1. Tabellerna i bilaga 1 visar hur statistiken har bearbetats för att få fram en golvareaspecifik energianvändning och effektbehov vid månadsmedel utetemperaturer som är tagna från SMHI opendata (Mariestads Vattenverk 2015). Dessa tabellvärden är inte normalårskorrigerade.

Fjärrvärmen som tillförs fastigheten användes för uppvärmning av byggnaden och varmvattenberedning.

4.2.1 Normalårsförbrukning

Variationen av värmeenergin, med undantag för varmvatten, som tillförs en byggnad är helt beroende av utetemperaturen. Temperaturvariationer är normalt på årlig basis. Sålunda kan värmeenergistatistik skiljas kraftigt år till år. För att få ett statistiskt jämförbart värde behövs en så kallad normalårsförbrukning tas fram. Normalårsförbrukning avser den teoretiska energiförbrukningen en fastighet förväntas ha ett normalår. Ett normalår baseras i nuläget på medelutetemperaturen år 1961-1990 (SMHI 2015). Denna period är på 30 år och bestäms av världsmetrologiska organisationen, WMO. För att få ett statistiskt jämförbart värde behöver energianvändningen av en byggnad sålunda normalårskorrigeras. Normalårskorrigering kan göras genom graddagar, energiindex eller en energisignatur unik för byggnaden. I detta projekt valdes energisignatur som metod. För en fördjupande diskussion om energisignatur se kapitel 6.

För att ta fram energisignaturen för en fastighet behövs energistatistik från energileverantören. Ur energistatistiken fås en golvareaspecifik energianvändning fram. Detta genom att dividera den totala energianvändningen med total uppvärmd golv area Atemp, se bilaga 1 för framräknade värden mellan år 2009-2014.

Temperaturvärderna är framtagna från SMHI öppen data (Mariestads Vattenverk 2015). Statistiken är uppdelad på dygnsbasis och en månadsmedelutetemperatur fick beräknas. Nästa steg för att beräkna fastighetens energisignatur är att ställa det golvareaspecifika effektbehovet

mot uppmätt månadsmedelutetemperatur vilket grafiskt visas i figur 4-1. Varje punkt i grafen motsvarar sålunda golvareaspecifik effektbehov [W/m2] i relation till medelutetemperaturen (°C), på månadsbasis. Denna med tillhörande regressionslinjer, se nedan.

Figur 4-1: Energisignatur Björnen 2014

I realiteten är det enbart intressant att ta fram signaturen under eldningssäsongen, se figur 4-2 för exempel (för alla signaturer åren 2009-2014 hänvisas till bilaga 2). Detta i och med att ingen direkt uppvärmning behöver ske av fastigheten på grund av hög medeldygnstemperatur. Fastigheten har nått sin balanstemperatur. Balanstemperaturen är den temperatur då bygganden inte behöver tillföras extern energi för uppvärmning (Pettersson 2009a). Resultat över balanstemperaturen ger sålunda missvisande resultat i och med att regressionslinjen planar ut och inte behandlar själva uppvärmningen utan enbart varmvattenanvändningen under sommaren. I denna rapport valdes eldningssäsongen till september-maj i samråd med Lennart Jagemar1 efter granskning av signaturerna.

Notera att metoden som används i detta kapitel slår ihop tappvarmvattenuppvärmning med uppvärmning av rumsluft. Resultatet kan då differentiera sig från verkligheten, beroende på hur stor del av fjärrvärmeenergin som brukas till tappvarmvatten. Statistik på denna användning saknades emellertid därmed motiveras användningen av denna metod.

1 _{Lennart Jagemar Universitetslektor, intervju Mars 2015}

y = -1,168x + 21,179 0 5 10 15 20 25 30 35 -10 -5 0 5 10 15 20

Golvareaspecifikt Effektbehov / månadsmedelutetemperatur

-2014

W/m2

°C

Figur 4-2: Energisignatur Björnen 2014 - Eldningsäsong

Ur varje graf i Bilaga 2: Energisignaturer och Normalår beräknas en årsspecifik ekvation (årsspecifik energisignatur) där värmeanvändningen blir beroende av utetemperaturen. Denna ekvation är regressionslinjen av plottade värden av effektbehovet och medelutetemperatur. Determinationskoefficienten (R2), det vill säga måttet på spridningen av mätningarna kring regressionslinjen, framgår också, se figur 4-2 för exempel. För att få fram en rimlig energisignatur måste ett medelvärde av varje års energisignatur tas fram. Ekvationer där determinationkoefficienten understiger 0,9 elimineras, detta godtyckligt. Denna elemination baseras på eftersträvan att få ett så riktigt värde som möjligt. Detta behövdes emellertid inte tillämpas, se bilaga 2: Energisignaturer.

För att få en någorlunda representativ energisignatur på fastigheten så togs ett medelvärde av åren 2009-2014 energisignaturer fram. Medelvärdet för bilaga 2s årspecifika energisignaturer beräknades till ekvation 4-1.

𝑃𝑃

𝐴𝐴= −1,258 ∗ 𝑡𝑡𝑚𝑚𝑚𝑚𝑚𝑚𝑚𝑚𝑚𝑚,𝑢𝑢𝑢𝑢𝑚𝑚 + 23,03 [W/m 2_]

Ekvation 4-1: Energisignatur Björnen, normalår

Genom att sätta temperaturdata för ett normalår in i energisignaturen, ekvation 4-1, får man sålunda ett statistiskt representativt värde för den förväntade medeleffektanvändningen ett normalår. Detta kan genom multiplicering med gradtimmar för undersökt period ge normalårsförbrukningen i Wh/m2. Denna normalårsförbrukning visas i tabell 4-2. Byggnadens balanstemperatur kan också uppskattas från ekvation 4-1, genom att sätta P/A= 0.

y = -1,3971x + 22,262 R² = 0,9946 0 5 10 15 20 25 30 35 -10 -5 0 5 10 15

Golvareaspecifikt Effektbehov / Månadsmedelutetemperatur

-2014 Jan-Maj, Sep-Dec

Tabell 4-2: Normalårsförbrukning uppvärmning Björnen Normalår Månad t W/A kWh kWh/m2 1 -2,5 26,1750 92112,97 19,47 2 -2,9 26,6782 84798,26 17,93 3 0,3 22,6526 79717,22 16,85 4 4,6 17,2432 58723,44 12,42 5 10,9 9,3178 32790,46 6,93 6 15,3 3,7826 12882,02 2,72 7 16,6 2,1472 7556,25 1,60 8 15,6 3,4052 11983,31 2,53 9 11,8 8,1856 27876,88 5,89 10 7,8 13,2176 46514,32 9,83 11 2,9 19,3818 66006,66 13,96 12 -0,6 23,7848 83701,57 17,70 Medel/Total 6,5 175,9716 604663,3 127,8358

Normalårsanvändning blir cirka 128 kWh/m2Atemp. Notera att detta är energi som enbart syftar till uppvärmning av inneluft samt tappvarmvatten. Normalårsanvändningen för dessa poster kan med andra ord förväntas vara cirka 605 MWh = 605,000 kWh för hela fastigheten (4730 m2) ett normalår. För utvärdering av dessa framtagna värden, se kapitel 4.7.

4.3 Ventilation

Efter studier av OVK-protokoll (obligatorisk ventilationskontroll) uppenbarade sig vissa brister. En av dessa är att flera luftflöden för aggregat inte var uppmätta. Framtagning av exakt värde för ventilationsflöden blev sålunda omöjligt. Metoden som då valdes var att granska de uppmätta ventilationspunkterna och vilka areor de var avsedda för. Den totala summan av flöden delades sedan upp på avsedd totalarea. Denna metod får anses acceptabel då dokumentationen är bristande. Framtagna värden blev frånluft: 1,37 l/(s∙m2_{) samt tilluft: 1,27} l/(s∙m2), se bilaga 3 för uträkningar. Dessa flöden bedöms rimliga för en fastighet med olika användningsområden men primärt kontorsmiljö (Pettersson 2009b). Värdena antags vara karakteristiska för hela byggnaden avseende värmeförluster.

Fastigheten är utrustad med FTX system för samtliga aggregat och återvinner då en del av värmen som ventileras ut. Detta med roterande värmeväxlare, se kapitel 3.6 för bilder på en av växlarna. Efter observationer hittades inga synliga defekter. En roterande värmeväxlare kan enligt VVS-installationer (Warfvinge & Dahlblom, 2010), uppnå upp till 85 % temperaturverkningsgrad i laboratoriemiljö. Denna kan godtyckligt uppskattas till temperaturverkningsgrad(η) η= 75% när den är i bruk. Detta kan grovt räknat sänka energieffektbehovet från uppvärmning av tilluft till ca 80 %. Ventilationssystemet är enlig

intervju med Peltola2 _{igång ca 11h per dygn (07:00-18:00) vardagar. Detta ger drifttiden T=} 52∙11∙5 = 2860 h per år. Energiförluster från ventilation beräknas enligt ekvation 4-2.

𝑃𝑃 = 𝑞𝑞 ∙ 𝑐𝑐𝑝𝑝∙ 𝜌𝜌 ∙ (𝑇𝑇𝑖𝑖− 𝑇𝑇𝑢𝑢) (kW)

Ekvation 4-2:Värmeeffektförlust ventilation (Warfvinge & Dahlblom 2010)

Multipliceras ekvation 4-2 med antalet drifttimmar T per år får man ut den årliga energiförlusten i kWh/år, enligt ekvation 4-3.

𝑄𝑄𝑣𝑣= 𝑞𝑞 ∙ 𝑐𝑐𝑝𝑝∙ 𝜌𝜌 ∙ (𝑇𝑇𝑖𝑖− 𝑇𝑇𝑢𝑢) ∙ 𝑇𝑇 (kWh) Ekvation 4-3: Värmeenergiförluster ventilation

Luftflödet uppgår karakteristikt, se bilaga 3, till q/A= 1,37l/(s∙m2_{) q/A= 0,00137 m}3/(s∙m2₎ vilket ger q= 6,48 m3/s för hela fastigheten. Inneluften i fastigheten värms enligt Peltola2 till 20°C med årsmedelutetemperaturen 6,5°C ett normalår, se bilaga 2. Övriga värden tagna från VVS-installationer (Warfvinge & Dahlblom, 2010) ger specifik värmekapacitet för luft cp= 1,0 kJ/(kg∙K), densitet luft ρ= 1,2 kg/m3_{. T}

å alltså lufttemperaturen efter återvinning, beräknas enligt ekvation 4-4 nedan.

𝜂𝜂∗𝑞𝑞𝑓𝑓𝑓𝑓å𝑛𝑛

𝑞𝑞_{𝑡𝑡𝑡𝑡𝑡𝑡𝑡𝑡} �𝑇𝑇𝑓𝑓𝑓𝑓å𝑛𝑛− 𝑇𝑇𝑢𝑢𝑢𝑢𝑚𝑚� + 𝑇𝑇𝑢𝑢𝑢𝑢𝑚𝑚 = 𝑇𝑇å (°C)

Ekvation 4-4:Beräkning av luftens temperatur efter värmeåtervinning (Warfvinge & Dahlblom 2010)

Med en uppskattad temperaturverkningsgrad på η= 75 %, qfrån= 6,48 m3/s samt qtill= 6,00 m3/s, Tfrån= 20°C, Tute= 6,5°C medelårsutetemperatur normalår, ger detta:

0,75 ∗ 6,48

6,0 (20 − 6,5) + 6,5 = 𝑇𝑇å = 17,435°C

Total energiförlust efter värmeväxling blir då, om Tu ersätts med Tå, som svarar för den förminskade energiförlust som sker med hjälp av värmeväxling:

𝑄𝑄𝑣𝑣−𝑣𝑣å = 𝑃𝑃 ∗ 𝑇𝑇 → 6,48 ∗ 1,0 ∗ 1,2 ∗ (20 − 17,435) ∗ 2860 = 57 043 𝑘𝑘𝑘𝑘ℎ/å𝑟𝑟

Vilket blir 12 kWh/m2, år. Ca 10% av totala värmeenergin som tillförs byggnaden ett normalår, se kapitel 3.2.2. Detta är inte ett orimligt värde vid jämförelse av Projektering av VVS-installationers typvärden (Warfvinge & Dahlblom, 2010). Notera att värdet Qv-vå tar hänsyn både till förluster vid ventilation och vinster vid värmeväxling. Metoden är en förenkling och ett varaktighetsdiagram hade gett korrektare värden. Resultaten syfte är dock att få ett approximativt jämförelsevärde.

Nedan visas energianvändningen om man bortser från värmeväxlaren, detta för att agera referensvärde.

Qv = P ∗ T → 6,48 ∗ 1,0 ∗ 1,2 ∗ (20 − 6,5) ∗ 2860 = 300 231 kWh/år

Slutsatsen kan dras att med antagande ovan så förloras, 57043/300231= 0,19, enbart 19 % av energin då värmeväxling används.

2 _{Jari Peltola JP:s Fastighetsservice, intervju Mars 2015}

4.4 Transmissionsförluster

Allmänt kallas oönskad värmetransport från en fastighet för transmissionsförluster. Notera att många approximationer görs för att kunna presentera färdiga uträkningar i detta kapitel.

4.4.1 Fönster

För värmemotstånd genom en byggnadskonstruktion gäller ekvation 4-5.

𝑈𝑈 = _𝑅𝑅 1

𝑠𝑠𝑖𝑖+ ∑ 𝑅𝑅𝑚𝑚𝑚𝑚𝑢𝑢𝑚𝑚𝑓𝑓𝑖𝑖𝑚𝑚𝑚𝑚+ 𝑅𝑅𝑠𝑠𝑚𝑚 [𝑘𝑘/(𝑚𝑚

2_{∗ 𝐾𝐾)]} Ekvation 4-5: Värmegenomgångskoefficient material, allmänt.

Värmemotståndet i englasfönster är enbart beroende på glasskivan och Rse+Rsi= 0,17. Denna värmegenomgångskoefficient brukar sättas till 6 W/m2K enligt ekvation 4-5 (Sandin 2010). 6W/m2K är ett minimalt motstånd och brukar emellertid försummas när man behandlar fönster med en eller flera luftspalter. Denna förenkling appliceras då värmemotståndet genererat av spalterna är så pass mycket större än det från glasskivorna, se ekvation 4-6 för U-värde på flerglasfönster.

𝑈𝑈 = _𝑅𝑅 1

𝑠𝑠𝑖𝑖+ ∑ 𝑅𝑅𝑆𝑆𝑝𝑝𝑚𝑚𝑚𝑚𝑢𝑢+ 𝑅𝑅𝑠𝑠𝑚𝑚 [𝑘𝑘/(𝑚𝑚

2_{∗ 𝐾𝐾)]}

Ekvation 4-6: Värmegenomgångskoefficient; element med luftspalt (Sandin 2010)

Notera sålunda att Rmaterial inte används i ekvation 4-6. Ett annat värde på värmemotståndet,

Rspalt, används i fallet av flerglasfönster. Detta värmemotstånd behandlar värmeöverföring

genom konvektion och ledning. En icke ventilerad luftspalts värmemotstånd Rspalt beräknas enligt ekvation 4-7.

𝑅𝑅𝑠𝑠𝑝𝑝𝑚𝑚𝑚𝑚𝑢𝑢 = _𝛼𝛼 1

𝑠𝑠+ 𝛼𝛼𝑘𝑘𝑚𝑚 [(𝑚𝑚

2_{∗ 𝐾𝐾)/𝑘𝑘]}

Ekvation 4-7: Värmemotstånd oventilerad luftspalt (Sandin 2010)

Där αs är värmeöverföringskoefficient beroende av strålning samt αkl

värmeöverföringskoefficient beroende av konvektion och ledning. Värdet på αs beräknas enligt ekvation 4-8.

𝛼𝛼𝑠𝑠 = 4 ∗ 𝜀𝜀12∗ 𝜎𝜎𝑠𝑠∗ 𝑇𝑇𝑚𝑚 3 [𝑘𝑘/(𝑚𝑚2∗ 𝐾𝐾)]

Ekvation 4-8: Strålnings påverkan av luftspalters värmemotstånd (Sandin, 2010)

Där T är medelvärdet på temperaturer mellan glasytorna, approximativt innertemperatur och utetemperatur. ε12 är emittansvärdet som för obehandlat glas är 0,92 och σs= 5,7∙10-8 Wm-2K-4. Temperaturdifferenserna i flerglasfönster kan uppskattas till +5°C samt +15°C i beräkningssyfte (Sandin 2010). Denna uppskattning ger sålunda Tm= 283 K och en temperaturdifferens på 10 K inom spalten.

Värdena på αkl beräknas beroende av luftspaltens storlek samt temperaturdifferens inom luftspalten. Detta görs enligt diagram (Sandin 2010 s. 43) se tabell 4-3 för framtagna värden ur detta diagram.

Tabell 4-3: αkl beroende av luftspaltens storlek vid temperaturdifferens 10K.

Luftspalt [mm] 10 15 25 40 50

α

kl [W/(m2K)] 2,5 1,8 1,3 1,6 1,8

Mängdning och framtagande av fastighetens transmissionsegenskaper i egenskap av fönster täcks i bilaga 4. Summeras fönsternas transmissionsförluster i bilagan framgår att UA-värdet (W/K) för varje fönstertyp blir enligt tabell 4-4. Tabellen visar också procent av totala fönstertransmissioner och procent av totala fönsterarea de olika fönstertyperna står för. Den totala energiförlusten ett normalår redovisas även.

Tabell 4-4: Transmissionsförluster från olika fönstertyper

Summa tranmissionsförluster från olika fönstertyper

Typ UA Atot UA/Atot UA % Area % Q (kWh) Q/Agolv 1Glas 42,2 7,0 6,0 3,3 1,6 4 224 0,9 2Glas 931,0 301,4 3,1 73,6 68,0 93 098 19,7 3Glas 291,8 135,0 2,2 23,1 30,4 29 179 6,2

1265,0 443,5 126 501 26,7

I figur 4-3 visas grafiskt hur stora delar transmissionsförluster de olika typerna av fönster står för. Då 2-glasfönstrerna hamnade på ett ungefärligt U-värde på 3,1 W/(m2K) och 3-glas på 2,1 kan det grovt påstås att 2 glasfönsterarean står för cirka 50 % större transmissionsförluster än 3 glasfönsterarean per areaenhet fönster. Detta samband kan ses i figur 4-3 där UA står i proportion till total area fönster. Notera att i bilaga 4 har det antagits att inga lågemissionsglas eller tunga gaser ingår i fastighetens fönster. Notera också att de beräknade U-värdena är teoretiska och inte nödvändigtvis stämmer överens med tillverkarens värden.

Figur 4-3: Tranmissionsförluster genom olika fönstertyper, diagram

0 200 400 600 800 1000

1Glas 2Glas 3Glas

Tranmissionsförluster från olika fönstertyper

4.4.2 Övriga transmissionsförluster

Värmegenomgångskoefficient för dörrar är relativt svår att ta fram. Nyproducerade dörrar har alltid ett satt U-värde som gäller för dörrtypen. För att beräkna ett ungefärligt värde för transmissionsvärme genom fastighetens dörrar har U-värdet genom observationer uppskattats ligga runt 1,8 W/(m2K) detta efter samma metod som i rapporten Energi i bebyggelsen (Boverket, 2010). Se bilaga 4 för transmissioner från dörrar.

Mätningar av mineralullslagret på kallvindarna i fastigheten visade att totalt 2x145= 290 mm tjockt lager mineralullskivor stod för värmeisolering, se kap 3.6 för bilder. Efter studier av detaljritningar i bilaga 5 dras slutsatsen att isolering i takdelarna av fastigheten är 70+145= 215 mm rockwool. Dessa kan antas ligga inom rimliga värden (Pettersson 2009a). Fördelningen av kallvind och isolerade takdelar visas i figur 4-4.

Figur 4-4: Area samt markering av Kallvind

Arean av kallvindar beräknas till 730m2_{. Resterande horisontella area är approximativt 900 m}2_. Med en lutning på taket uppskattas denna yta av klimatskärm på tak till 1000 m2. Denna uppskattning är approximativ men kan antas rimlig. Emellertid behövdes en uppskattning göras då takvolymerna är relativt oregelbundna samt att heltäckande detaljritningar saknas.

För beräkning av värmetransmissioner genom mineralullen uppskattas λd till 0,036 W/(m∙K) enligt tabell i praktisk byggnadsteknik (Sandin 2010) och föreslagna värden i byggnadens klimatskärm (Pettersson 2009b). Värmemotstånd för material beräknas genom genom Ekvation 4-9.

𝑅𝑅

𝑆𝑆𝑘𝑘𝑖𝑖𝑘𝑘𝑢𝑢

=

_λd𝑚𝑚 [(m2∙K)/W] Ekvation 4-9: Värmemotstånd material, allmänt

Vilket ger ett värmemotstånd:

215mm Isolering: R= 0,215/0,036 R= 5,97 (m2∙K)/W 290mm Isolering: R= 0,290/0,036 R= 8,06 (m2∙K)/W

Värmemotstånd från övrig konstruktion tillkommer emellertid. Detaljritningar är bristande men generellt kan det antas, efter observationer, att takbjälklagen består förutom mineralull av något sorts bjälklag av trä, diffusionsspärr samt gipsskiva. Detta motstånd antags i transmissionssyfte som homogent trä på en uppskattad medeltjocklek på 100 mm. Trä har λ= 0,14 och får sålunda R= 0,1/0,14 R= 0,71 (m2∙K)/W. Värmegenomgångskoefficienten, U, beräknas sedan enligt ekvation 4-5 i början av detta kapitel med Rsi+Rse= 0,14 (m2∙K)/W som gäller för tak (Sandin 2010).

215mm Isolering U= 1/(0,14+5,97+0,71) U= 0,15 W/(m2∙K) 290mm Isolering U= 1/(0,14+8,06+0,71) U= 0,11 W/(m2∙K)

Punktköldbryggor upptäcktes bland annat på vind men då dessa är minimala (>1 % av vindarean) och med hänsyn till detta kapitels approximationer ignoreras dessa i beräkningssyfte.

Transmissionsförluster genom väggar och grund kommer inte behandlas i detalj i denna rapport. Anledningen är att åtgärder av dessa byggnadsdelar delvis är en stor investering samt att detaljer för att fastställa dessa elements utförande saknas eller är bristande. Denna avgränsning baseras också på önskemål från fastighetsägaren.

4.5 Elenergi

Elenergianvändningen för byggnaden har mottagits från leverantören. Uppdelningen mellan förvaltning, hyresgäster och installationsdrift är oklar. Beteckningar på mätare visar oklart vilken del av fastigheten de gäller och ett försök till tolkning ger orimliga värden. Energideklarationen visar på en användning av 4 kWh/(m2∙år). Mottagen statistik (efter beräkning) ger värde på 50 kWh/(m2∙år). Ett sista fall från en rapport från Bravida Väst visar på en användning på 64 kWh/(m2∙år). Denna stora differens röjer en stor oklarhet i hur mycket el fastigheten egentligen använder. Detta är dock en post som kan variera stort beroende av hur fastigheten brukas. Efter överläggning med Jagemar3 bekräftas statistiken bristande. Då fastighetens olika typdelar samt användningsområden borde ge upphov till starkt varierande värden blir detta också en faktor till osäkerhet i resultatet. I ett försök att uppskatta total energianvändning i kapitel 4.7 kommer emellertid elenergianvändningen betraktas som en variabel summa. Notera att det enbart är drift och reglage el som är intressant för en fastighets energistandard. Detta framgår dock inte i någon av de tidigare deklarationerna.

4.6 Praktisk dokumentation

Fönster, dörrar, vindisolering har dokumenterats genom fotografering och observation. Dokumentation i form av ritningar har i många fall saknats och detta blev sålunda valda metod för mängdning. Detta fenomen i sig är inte förvånade då fastighetens olika delar är relativt

3 _{Lennart Jagemar Universitetslektor, intervju Mars 2015}

gamla och dokumentation kan förväntas ha försvunnit. Ett annat scenario kan vara att dokumentation existerar fast inte hittats vid genomförd sökning.

Fönster har mätts på plats och luftspalters storlek uppskattats efter uppmätning enligt figur 4-5 och 4-6. Mängdning har sedan gjorts med hjälp av fotografering av fasader där ritningar saknades, för exempel se figur 4-7.

Figur 4-5: Mätning av luftspalt

Figur 4-6: Mätning av fönster

Samtliga luftaggregat är utrustade med roterande värmeväxlare, se figur 4-8. På bilden visas själva rotorn där värmeväxling av frånluft/tilluft sker.

Figur 4-8: Roterande värmeväxlare

Isolering på kallvindarna behandlas i kapitel 3.4.2 uppmättes på plats, enligt figur 4-9. Isoleringen på dessa vindar är monterat som på figur 4-10. Notera att reglarna går igenom hela isoleringsmattorna och sålunda agerar som eventuella köldbryggor.

Figur 4-9: Uppmätning av övre lager vindsisolering

4.7 Total energianvändning och utvärdering

Total årlig energianvändning för en fastighet beräknas enligt ekvation 4-10. 𝑄𝑄𝐸𝐸𝑛𝑛𝑚𝑚𝑓𝑓𝐸𝐸𝑖𝑖 = 𝑄𝑄𝑢𝑢+ 𝑄𝑄𝑣𝑣+ 𝑄𝑄𝑚𝑚+ 𝑄𝑄𝑢𝑢𝑣𝑣𝑣𝑣+ 𝑄𝑄𝑚𝑚𝑓𝑓,𝑚𝑚𝑚𝑚− 𝑄𝑄𝑣𝑣å− 𝑄𝑄𝑢𝑢𝑖𝑖𝑚𝑚𝑚𝑚𝑠𝑠𝑘𝑘𝑡𝑡𝑢𝑢𝑢𝑢∗ (kWh)

Ekvation 4-10: Total energianvändning fastighet (Pettersson, 2009a)

* t-Transmissionsförluster, v-Ventilationsförluster, l-luftläckageförluster, tvv-Tappvarmvatten, dr,el-distributions och reglerförluster (pumpar fläktar osv), vå-Värme från VVX, tillskott-Personer, belysning, maskiner etc.

Denna energi visar sig bli, enligt kapitel 4.2.1, ett normalår: 𝑄𝑄𝐸𝐸𝑛𝑛𝑚𝑚𝑓𝑓𝐸𝐸𝑖𝑖 = 128 + 𝑄𝑄𝑚𝑚𝑓𝑓,𝑚𝑚𝑚𝑚 𝑘𝑘𝑘𝑘ℎ/𝑚𝑚2, å𝑟𝑟

Då kapitel 3.3 har tagit hänsyn till värmeväxling i beräkningarna så elimineras Qvå och Qv och ersätts med värdet Qv-vå. Faktorer i formel ovan som påverkar fjärrvärmeanvändning är Qt, Qv, Ql, Qtvv, Qtillskott.

Enligt energideklaration (Boverket 2015) har liknande hus en total energianvändning i det statistiska intervallet Q= 180-220 kWh/(m2∙år). Fastigheten kan antas hamna under detta intervall enligt elförbrukningen i kapitel 4.5. Det vill säga Q= 128+Qdr, el kWh/m2,år.

Då detaljritningar på väggar och grund inte fanns att tillgå har dessa uppskattats efter boverkets rapport energi i bebyggelsen (Boverket 2010). Detta görs för att få en uppfattning av byggnadens värmeförluster. Enligt denna rapports typvärden för liknande fastigheter uppskattats grunden ha ett Um= 0,30 W/(m2∙K) samt ytterväggar ha ett Um= 0,40 W/(m2∙K). Notera att denna uppskattning används enbart för att uppskatta övriga transmissionsförluster. Se tabell 4-5 och figur 4-12 för uppskattning hur stora de olika värmeförbrukningsposterna är i fastigheten. Transmissionsförlusterna genom tak och vind visade sig enbart uppgå i 3 % av total värmeenergianvändning. Detta kan anses uppseendeväckande litet. Faktorer till detta kan vara att köldbryggor ej är beräknades i dessa delar och att tak och vind var relativt välisolerat i förhållande till övrig konstruktion.

Tabell 4-5: Värmeenergiförluster under normalår, Björnen

Energibehov uppvärmning, Björnen (Normalår)

Element Qt

(kWh/år) Andel total energianvändning Q/Atemp [kWh/(m2∙år)] Kommentar Tak 15000 2 % _3,17

Vind 8190,6 1 % _1,73 Fönster 126501 21 % _26,74

Dörrar 16253 3 % _3,44 Grovt _uppskattat Ventilation 57043 9 % _12,06 Med FTX Väggar 84000 14 % _17,76 Grovt _uppskattat Grund 51900 9 % _10,97 Grovt _uppskattat Övriga förluster; Läckage

(ofrivillig ventilation), köldbryggor,

varmvattenberedning

245775,4 41 % _51,96 Total 604663 _127,84

Figur 4-11: Diagram av värmeförluster från olika källor, Björnen

Med de värden som presenteras ovan kan det misstänkas att en stor del av värmeförlusterna i fastigheten består av ofrivillig ventilation och köldbryggor. Notera att, som tidigare nämnt, elenergi tillkommer till både drift av system samt fastighetsel.

0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40% 45%

Värmeförbrukning, fördelning

4.7.1 Utvärdering av värmereglering

En dålig värmereglering innebär att effektbehovet inte möts eller överstiger den behövda effekten under eldningssäsongen. Med behövd effekt menas den värmeenergi som behöver tillföras fastigheten för att hålla önskad inomhustemperatur. Med en dålig reglering så varierar sålunda värmeeffektsanvändningen vid samma temperaturer och olika månader/år. Vid undersökning av spridningen av uppmätta temperaturer i relation till värmeeffektsanvändning enligt Bilaga 2: Energisignatur och Normalår dras slutsatsen att värdena inte är särskilt spridda kring regressionslinjerna. Faktum är att R2, determinationskoefficienten, inte understiger 0,9 vilket kan ses som ett bevis att värmeregleringen följer utetemperaturens variation relativt linjärt. Vidare undersökning av inställningar i värmesystemet antogs sålunda överflödigt. Enligt Tabeller och formler (Ölme, 2003) beräknas energin som kan utvinnas genom tillförd värme, se ekvation 4-11.

𝑄𝑄 = 𝑚𝑚 ∗ 𝑐𝑐 ∗ 𝛥𝛥𝑇𝑇

Ekvation 4-11: Energi från materia beroende på temperaturförändring (Ölme 2003)

Där m är massan, c är den specifika värmekapaciteten och ΔT står för ”nedkylningen” av fjärrvärmevattnet in i fastigheten. Eftersom c är densamma för vatten hela tiden och att massan som införs går att reglera så är det ”nedkylningen” som är styrande för hur effektivt man utvinner energi. I tabell 4-6 visas nedkylningen för år 2009-2014.

Tabell 4-6: Avkylning av fjärrvärmevatten 2009-14 Björnen

Avkylning av fjärrvärme, ΔT

Månad/År 2009 2010 2011 2012 2013 2014 1 30,7 37,9 22,4 29,2 31,6 29,9 2 33,3 37,6 25,0 32,7 31,4 33,0 3 29,7 32,3 27,6 28,3 30,4 28,5 4 26,8 27,5 273 27,8 28,1 28,4 5 26,1 28,9 31,3 28,0 30,5 28,5 6 29,7 30,4 30,0 28,2 31,6 29,2 7 25,8 25,7 25,7 28,4 28,9 23,3 8 26,6 28,6 28,1 30,1 30,7 27,8 9 32,8 32,2 31,6 35,0 34,4 32,3 10 29,4 31,2 28,4 30,9 26,4 31,0 11 28,1 30,7 27,6 28,9 25,4 28,9 12 34,2 27,4 28,3 33,0 26,1 30,4 Årsmedel 30,3 31,7 26,6 30,2 29,1 29,9

Det som framgår är att avkylningen inte varierar nämnvärt under granskande år. Det kan med dåligt fungerande systeminställningar bli stora variationer i avkylningen beroende på utetemperaturerna. Detta verkar inte vara fallet i fastigheten och därför bedöms ingen direkt åtgärd behöva tas. Detta antagande i samråd med Jagemar4. Emellertid är ett så stort ΔT som möjligt önskvärt men dessa värden antags utfalla rimliga.

4 _{Lennart Jagemar Universitetslektor, intervju Mars 2015}

4.7.2 Utvärdering av klimatskal

De delar av klimatskalet som denna rapport behandlar är fönster och isolering på kallvindarna. Detta valdes som tidigare nämnt efter gällande förutsättningar och önskemål. Fönster visade sig stå för ett totalt värmebehov av 126 501 kWh ett normalår på grund av transmissioner. Detta svarar för ca 21 % av den förväntade användningen på 604 663 kWh årligen, vilket presenteras i kapitel 4.2.1. Detta är alltså en relativt stor post för fastighetens totala energiförbrukning av fjärrvärme. Emellertid står de olika typerna av fönster i fastigheten för olika stora delar. Efter utvärdering av framtagna värden i kapitel 4.4.1 kan slutsatsen dras att byte av existerande 2 och 1 glas fönster till bättre isolerande fönster kan eliminera stora transmissionsförluster. Vilka vinster detta teoretiskt skulle kunna generera täcks i kapitel 5.1.

Takdelarna på fastigheten är relativt svåra att åtgärda och skulle kräva större ingrepp i form av renoveringar. Kallvindarna skulle däremot kunna ges ett större värmemotstånd genom till exempelvis insprutning av lösull. Detta är ett relativt enkel ingrepp i fastigheten och vilka vinster detta eventuellt skulle kunna generera täcks i kapitel 5.2.

4.7.3 Utvärdering av ventilation

I rapporten har fastigheten valt att behandlas som en homogen kropp. Detta är i verkligheten inte fallet utan djupare utvärdering på olika delar i fastigheten skulle kunna göras. Detta skulle leda till en bättre bild av eventuellt belastade delar och om inställningar på ventilation kan göras. Om det skulle framkomma av vidare studier att vissa delar av fastigheten har en överdimensionerad ventilering kan detta åtgärdas. Genom att strypa ned ventilationen kan besparingar göras. Dessa besparingar är emellertid förhållandevist små då fastigheten är utrustad med FTX och sålunda inte har särskilt stora ventilationsförluster i nuläget.

Ventilationen i fastighetenen får enligt arbetsmiljöverket i kontor inte understiga 7 l/s,person + 0,35 l/(s∙m2_{)(Warfvinge & Dahlblom 2010). Med en uppskattad ventilation på 1,27 l/(s}∙m2₎ enligt kapitel 4.3 antags detta hållas. En djupare analys görs inte.

5. Teoretisk Energieffektivisering – Åtgärder

Det bör nämnas att åtgärderna som utvaldes i detta kapitel är ett fåtal av de faktiska åtgärder som kan göras på byggnaden. Det har i samtycke med fastighetsägaren avgränsats till de antagligen mest bristande samt lättåtgärdade lösningarna.

I detta kapitel kommer exempel på vad byte av fönster och/eller tilläggsisolering av vind kan generera för vinster. Vilken investering som behöver göras är mycket beroende på vilket företag som sköter installationen och om man eventuellt kan få ned priser. Variablerna blir med andra ord många. Med detta i baktanken kommer därför bara direkta vinster att presenteras.

Kostnaden för 1 kWh fjärrvärme är enligt leverantörens hemsida (Vänerenergi 2015) 0,76 kr/kWh för företag. Detta är en uppskattning efter leverantörens exempel då rörliga avgifter kan variera något. Värdet kommer användas för beräkning av vinster i detta kapitel.

5.1 Fönsterutbyte

Den största faktorn för transmissioner genom fönster är som nämnt tidigare i rapporten antal luftspalter. Den mest uppenbara energieffektiviseringen kan då anses vara att byta ut 2-glasfönster i fastigheten mot 3-2-glasfönster. Det finns också andra åtgärder som kan göras, bland annat använda ett lågemissionsskikt som minskar strålningen från fönstret. Ett lågemissionsskikt kan grovt uppskattat motsvara en till luftspalt (Pettersson 2009b). En annan

åtgärd kan vara att fylla glasen med en tyngre gas än luft. Detta ger upphov till mindre konvektion. Exempel på gaser är argon eller krypton. Dessa ”superisolerande” fönster kan gå ned i så låga värden som U= 0,5 W/(m2∙K).

I tabell 5-1 och tabell 5-2 visas vilka energibesparingar fönsterutbyte skulle kunna generera. Notera att samtliga uträkningar svarar för ett normalår. Tabell 5-1 svarar för utbyte av fastighetens samtliga 1 glas samt 2 glas fönster. Tabell 5-2 svarar för utbyte mot samtliga fönster.

Tabell 5-1: Årliga besparingar genererade genom byte av 2/1-Glasfönster till bättre isolerade fönster

Byte av 2-glas och 1-glas fönster

Nytt U UA (Utbytta _fönster) UA total Förbättring Transmissioner fönster (kWh/år) Minskning årsförbrukning (kWh/år) Besparing (kr/år) 0,5 154 446 65% 44 602 81 899 62 243 0,6 185 477 62% 47 687 78 815 59 899 0,7 216 508 60% 50 771 75 730 57 555 0,8 247 539 57% 53 856 72 645 55 210 0,9 278 569 55% 56 940 69 561 52 866 1 308 600 53% 60 025 66 476 50 522 1,1 339 631 50% 63 110 63 392 48 178 1,2 370 662 48% 66 194 60 307 45 833 1,3 401 693 45% 69 279 57 222 43 489 1,4 432 724 43% 72 363 54 138 41 145 1,5 463 754 40% 75 448 51 053 38 800 1,6 494 785 38% 78 533 47 969 36 456 1,7 524 816 35% 81 617 44 884 34 112 1,8 555 847 33% 84 702 41 799 31 767 1,9 586 878 31% 87 786 38 715 29 423 2 617 909 28% 90 871 35 630 27 079

Tabell 5-2: Årliga besparingar genererade genom byte av samtliga fönster till bättre isolerade fönster

Byte av samtliga fönster

Nytt U UA (Utbytta _fönster) UA total förbättring Transmissioner fönster

(kWh/år) Minskad årsförbrukning (kWh/år) Besparing (kr/år) 0,5 222 222 82% 22 174 104 327 79 289 0,6 266 266 79% 26 609 99 892 75 918 0,7 310 310 75% 31 043 95 458 72 548 0,8 355 355 72% 35 478 91 023 69 177 0,9 399 399 68% 39 913 86 588 65 807 1 443 443 65% 44 348 82 153 62 436 1,1 488 488 61% 48 783 77 718 59 066 1,2 532 532 58% 53 217 73 284 55 696 1,3 577 577 54% 57 652 68 849 52 325 1,4 621 621 51% 62 087 64 414 48 955 1,5 665 665 47% 66 522 59 979 45 584 1,6 710 710 44% 70 956 55 545 42 214 1,7 754 754 40% 75 391 51 110 38 843 1,8 798 798 37% 79 826 46 675 35 473 1,9 843 843 33% 84 261 42 240 32 103 2 887 887 30% 88 696 37 805 28 732 5.2 Tak - extraisolering

Ett relativt enkelt sätt att tilläggsisolera på kallvindar är med så kallad lösull. Denna isolering kan uppskattas till λ= 0,040 W/(m∙k) om utförandet skett korrekt (Sandin 2010). Nedan visar tabell 5-3 och figur 5-1 hur kallvindens U-värde skulle minskas av extra lösullsisolering. Tabell 5-3: Årliga besparingar genererade genom tillägsisolering på kallvindar

Tilläggsisolering (m) R (m2_{∙K/W) U (W/m}2_{∙K) Förbättring} 0,10 11,41 0,088 20 % 0,15 12,66 0,079 28 % 0,20 13,91 0,072 35 % 0,25 15,16 0,066 40 % 0,30 16,41 0,061 45 % 0,35 17,66 0,057 49 % 0,40 18,91 0,053 52 % 0,45 20,16 0,050 55 % 0,50 21,41 0,047 58 % 0,60 23,91 0,042 62 % 0,70 26,41 0,038 66 % 0,80 28,91 0,035 69 % 0,90 31,41 0,032 71 % 1,00 33,91 0,029 73 %

Figur 5-1: Effekter av tilläggsisolering kallvind

Det som kan utläsas är att U-värdet påverkas mindre och mindre med ökad mängd tilläggsisolering, detta är beroende av övrigt värmemotstånd som taket innehåller. Emellertid så står dock transmissionsförlusterna ifrån vinden för en liten del av fastighetens totala transmissioner, cirka 1 % som visas i början av detta kapitel. Detta resulterar i att åtgärder blir svåra att försvara rent ekonomiskt, se tabell 5-4 för besparingar per år. Det framgår ur tabellen att de årliga besparingarna blir relativt små. Som ett exempel skulle 73 m3_{(+åtgång)lösull} behöva användas för ett tilläggsisoleringslager på 0,1 m. Detta skulle generera en årlig besparing på 1364 kr. Pay-off tiden skulle hamna i storleksordningen 30 år (grovt uppskattat) beroende på leverantör och entreprenad. Investeringen kan sålunda inte påstås vara ekonomiskt gynnsam och mer ingående analys görs inte.

Tabell 5-4: Årliga besparingar genererade av tilläggsisolering kallvindar

Tilläggsisolering

(m) (m2K/W) R (W/m2K) Förbättring U totalt (kWh/år) Tranmissioner

Minskning tranmissioner (kWh/år) Besparing (kr/år) 0 8,9 0,112 - 8193 - - 0,1 11,4 0,088 20 % 6398 1795 1364 0,15 12,7 0,079 28 % 5766 2427 1844 0,2 13,9 0,072 35 % 5248 2945 2238 0,25 15,2 0,066 40 % 4815 3378 2567 0,3 16,4 0,061 45 % 4449 3744 2846 0,35 17,7 0,057 49 % 4134 4059 3085 0,4 18,9 0,053 52 % 3860 4333 3293 0,45 20,2 0,050 55 % 3621 4572 3475 0,5 21,4 0,047 58 % 3410 4783 3635 0,6 23,9 0,042 62 % 3053 5140 3906 0,7 26,4 0,038 66 % 2764 5429 4126 0,8 28,9 0,035 69 % 2525 5668 4308 0,9 31,4 0,032 71 % 2324 5869 4460 1 33,9 0,029 73 % 2153 6040 4591 0 0,01 0,02 0,03 0,04 0,05 0,06 0,07 0,08 0,09 0,1 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5 0,6 0,7 0,8 0,9 1

U-värde vindskonstruktion

Tilläggsisolering (m) U-värde (W/m2K)

5.3 Vidare studier

Detta kapitel hänvisar till vidare studier som denna rapport avgränsat sig ifrån, men som misstänks. eller kan anses, bristande. Notera att ingen djupare analys görs i detta delkapitel utan behandlar snarare generella tankar och funderingar.

Då en stor del av värmeförbrukningen misstänks gå förlorad i otätheter i fastigheten kan en provtryckning av byggnaden göras. Ett sådant prov kan ge en uppskattning av hur stor den ofrivilliga ventilationen är. Om denna skulle visa sig oacceptabelt stor kan identifiering av köldbryggor/läckage göras. Att åtgärda dessa brister kan beroende av deras omfattning bidra till en energieffektivare fastighet.

För vidare studier av fastigheten skulle uppdaterad dokumentation av denna behöva göras. Exempel på detta är att bättre mäta upp areor och att uppskatta klimatskalets uppbyggnad. En utredning om eventuella överdimensionering av ventilationen kan göras. Detta görs genom att fråga brukare av fastigheten om hur de upplever inneklimatet. Det kan också anses värt att kontrollera om ventilationssystemet är igång i delar av fastigheten som delvis eller aldrig brukas. Detta skulle generera onödiga värmeförluster. En viktig aspekt är att tillfråga brukare om de ventilerar fastigheten till exempel genom att öppna fönster. Sådan ventilation passerar inte aggregatens värmeväxlare och sålunda kan ingen värme återvinnas. Notera att denna typ av ventilation enbart verkar negativ då fastigheten har ett behov av att värmas upp. Skulle ventilation av denna typ vara vanligt förekommande är det fördelaktigt att istället öka ventilationen genom större flöden i FTX-systemet. Det bör till sist påpekas att brukares ventilation genom drag (öppna fönster) kan bero på andra aspekter än dålig ventilation. Notera att denna typ av ”felventilering” verkar negativt under eldningsäsong.

6. Fördjupning - Energisignatur

I denna rapport valdes metoden energisignatur som metod för att tolka fastighetens förväntande energianvändning. En fördel med denna metod är att den blir specifik för

bygganden i fråga. Metoden som användes var i samråd med universitetslektor Jagemar5 samt efter studier i rapporten Normalårskorrigering av energistatistik (Heincke, Jagemar, Nilsson 2011).

Metoden energisignatur (E-signatur) går ut på att man ”plottar” upp det areaspecifika effektbehovet per månad [W/(m2∙mån)] mot månadens medelutetemperatur (Heincke et al. 2011). Det vill säga den effekt som behövs för fastighetens uppvärmning i relation till rådande medelutetemeperatur. Detta baserat på att utetemperaturen är det mest kritiska för behovet av uppvärmning av en fastighet. Det framkommer då en relation mellan dessa värden. För exempel på hur dessa relationer ser ut för Björnen, se Bilaga 2. Notera att effektbehovet ökar relativt proportionellt mot sjunkande utetemperatur, detta gör det möjligt att skapa en regressionslinje för värdena. Denna ekvation är en E-signatur. I denna rapport valdes medelvärdet för års 2009-2014 framräknade E-signaturer att agera karaktäristiskt för byggnaden. E-signaturen för Björnen presenteras i kapitel 4.2.2.

5 _{Lennart Jagemar Universitetslektor, intervju Mars 2015}

Det som E-signaturen kan användas till är att kunna utvärdera vad förändringar/åtgärder i fastigheten kan ha för effekt. Då utetemperaturen kan variera relativt kraftigt från år till år behövs en ”korrigering” av uppmätt förbrukning göra. Om denna korrigering inte görs kommer utetemperaturen ge upphov till missvisande resultat. För att korrigera ett uppmätt effektbehov tags kvoten av uppmätt användning (PUppmätt) och förväntad användning (PFörväntad) vid rådande temperatur. Denna kvot (PUppmätt / PFörväntad) multipliceras med

förväntad effektanvändning (PNormalår) samma månad ett normalår. Man får då den korrigerade användningen (PKorrigerad) (Heincke et al. 2011). Notera att kvoten PUppmätt / PFörväntad i sig är ett mått för hur stor effekt ingrepp har gjort då denna är en relation mellan uppmätta och

förväntade effektbehovet. Emellertid beräknas korrigeringen enligt ekvation 6-1. 𝑃𝑃𝐾𝐾𝑡𝑡𝑓𝑓𝑓𝑓𝑖𝑖𝐸𝐸𝑚𝑚𝑓𝑓𝑚𝑚𝑚𝑚 = _PP𝑈𝑈𝑝𝑝𝑝𝑝𝑚𝑚ä𝑢𝑢𝑢𝑢

𝐹𝐹ö𝑓𝑓𝑣𝑣ä𝑛𝑛𝑢𝑢𝑚𝑚𝑚𝑚∗ P𝑁𝑁𝑡𝑡𝑓𝑓𝑚𝑚𝑚𝑚𝑚𝑚å𝑓𝑓

Ekvation 6-1: Normalårskorrigering av effektanvändning (Heincke et al 2011)

Notera att detta enbart är en effekt och att korrigering måste ske månadsvis. Den korrigerade användningen kan jämföras med normalårsanvändning för att uppskatta effekten av

förändringar av fastigheten. Om många förändringar av fastighetens klimatskal eller drift görs kan emellertid en ny E-signatur behöva räknas fram (Heincke et al. 2011). Notera att årliga variationer kan uppstå utan att förändringar i fastigheten gjorts. Emellertid skall större avvikelser noteras.

För att skapa en förståelse av hur korrigeringen kan användas för att uppskatta ändringar av fastigheten presenteras här ett teoretiskt exempel för Björnen:

Man uppmäter i januari ett år att effektbehovet är 20,0 W/m2 vid medelutetemperaturen -2,0°C. Efter att denna mätning har gjorts så genomförs en förändring som skall effektivisera fastighetens energianvändning. Det påföljande året uppmäts i januari månad ett medeleffektbehov på PUppmätt= 22,0 W/m2 då medelutetemperaturen är -3,0°C. Har en

förbättring gjorts även om fastigheten behov är 2,0 W/m2 _{högre i januari detta år?}

Det förväntade effektbehovet är enligt fastighetens E-signatur PFörväntad= -3,0∙-1,258+23,03=

26,804 W/m2 (Detta enligt energisignaturen i kap 4.2.2). För att framta Pkorrigerad måste också

PNormalår tas fram. I kapitel 4.2.1 framgår att den förväntade användningen är PNormalår = 26,175

W/m2 _{för januari. P}

korrigerad beräknas då till:

𝑃𝑃𝐾𝐾𝑡𝑡𝑓𝑓𝑓𝑓𝑖𝑖𝐸𝐸𝑚𝑚𝑓𝑓𝑚𝑚𝑚𝑚 = _{26,804 ∗ 26,175 = 21,48 𝑘𝑘/𝑚𝑚}22,0 2

Detta korrigerade effektbehov är alltså 21,48 och skall jämföras med vad den förväntade användningen är ett normalår. Effektbehovet blir 26,175-21,48= 4,7 W/m2 mindre än för ett

normalår. En förminskning till 21,48/26,175= 82 % av det förväntade. En klar reduktion av värmeenergibehovet.

Är det önskvärt att omvandla det areaspecifika effektbehovet till kWh används ekvation 6-2. Där P är medeleffektbehovet, A är den uppvärmda arean och T antal timmar som P svarar för (vanligtvis antal timmar per månad).

𝑄𝑄 = 𝑃𝑃 ∗ 𝑇𝑇 ∗ 𝐴𝐴_{1000 (kWh)}

Ekvation 6-2: Omvandling från medeleffektbehov till värmeenergianvändning

7. Diskussion

Det som framkommit i denna rapport är att fastigheten Björnen har för sin tids byggnad en relativt förväntad energiförbrukning. De energieffektiviseringar som rapporten har behandlat kommer med hänsyn till förväntad investering ta en relativt lång tid innan kapital kan tjänas in. Att utföra åtgärderna för snabb vinst är emellertid inte aktuellt. Istället kan de förslagna åtgärderna användas som underlag för när framtida renoveringar skall göras.

Det visade sig efter undersökning av misstänkta brister i fastigheten att dessa varierade kraftigt i storhet. Som exempel kan nämnas att vindarna enbart stod för 1 % av byggnadens uppvärmningsförluster, ett värde som antogs större innan ingående analys samt kalkyl. Det kan diskuteras om en lättare analys skulle ha gjorts för att dömt ut sådana icke-kritiska delar innan en mer djupgående analys gjordes.

Då mycket dokumentation har praktisk dokumentering varit applicerat i denna rapport. Denna metod för dokumentation innehåller flertalet felkällor. Exempel på sådana felkällor kan vara felmätningar, missade element eller felaktiga observationer. Emellertid får detta accepteras i brist på bättre metod.

8. Slutsats

En analys av en fastighet kan med bristande och svåråtkomlig dokumentation visa sig vara utmanande. En stor del av projekttiden gick åt till uppmätning och praktisk dokumentation av fastigheten. I eventuella framtida analyser av fastigheten hade en bättre samlad, organiserad samt genomgående dokumentation underlättat. Detta kan till viss del finnas i denna rapport. Ur rent ekonomisk synvinkel kommer de åtgärder som presenteras i denna rapport ta relativt lång tid innan de ger pay-off. Det rekommenderas sålunda inte att utifrån detta perspektiv genomföra dessa åtgärder. Det som kan beaktas är att om renovering av annat skäl än för ren vinning skulle genomföras kan denna rapport ge riktlinjer till vilka alternativ som kan vara att föredra. Emellertid ökar värdet på fastigheten med till exempel utbyte av fönster, något som inte har behandlats i denna rapport men som ändå kan tas i beaktning.

Slutligen är förhoppningen att denna rapport kommer bidra till en större förståelse till hur fastigheten fungerar ur energisynpunkt. En uppföljning av energianvändning med framtagen E-signatur rekommenderas göras för kontroll av energianvändning eller effekt av effektiviseringar.

Referenser

Statistiska Centralbyrån (2004). Energistatistik för lokaler 2003 (Rapport 2004-01-21). Statistiska centralbyrån, Enheten för energistatistik: Örebro.

Mariestads Vattenverk (2015). smhi-opendata_2_83440_20150227_104405 [2015-03-10] SMHI (2015).

http://data.smhi.se/met/climate/time_series/month_year/normal_1961_1990/SMHI_mon th_year_normal_61_90_temperature_celsius.txt [2015-04-10]

Sandin. K (2010) Praktisk Byggnadsfysik. Lund: Studentlitteratur AB

Boverket (2010). Energi i Bebyggelsen – Tekniska egenskaper och beräkningar. (Rapport 2010-12). Boverket: Karlskrona.

Warfvinge, C. & Dahlblom, M. (2010) Projektering av VVS-installationer. Lund:

Studentlitteratur AB

Pettersson. B (2009a) Tillämpad byggnadsfysik. (4:e Upplagan) Lund: Studentlitteratur AB Pettersson. B (2009b) Byggnadens klimatskärm. Lund: Studentlitteratur AB

Ölme. A (2003) TABELLER och FORMLER. Stockholm: Författarna och Liber AB Vänernenergi (2015)

http://www.vanerenergi.se/download/18.3b465a25148214b05662f50/1416571048082/Prislist a+f%C3%B6retag+Mariestad+2015.pdf [2015-04-20]

Boverket (2015)

http://www.boverket.se/sv/byggande/energideklaration/sok-energideklaration/sok-och-bestall-energideklaration/ [2015-05-02]

Heincke, C., Jagemar, L. & Nilsson, P. (2011) Normalårskorrigering av energistatistik. (Rapport 2011-04). CIT Energy Management AB: Göteborg.

Bilaga 1: Fjärrvärmestatistik

Bilagans värden är ej normalårskorrigerade enligt leverantör. Fjärrvärmestatistik Björnen 2014 2014 Månad kWh m2 T kWh/m2 W/m2 t 1 81 490 4730 744 17,2 23,2 -1,2 2 58 860 4730 672 12,4 18,5 3,0 3 53 910 4730 744 11,4 15,3 5,3 4 38 570 4730 720 8,2 11,3 8,0 5 24 150 4730 744 5,1 6,9 12,1 6 5 500 4730 720 1,2 1,6 15,9 7 3 180 4730 744 0,7 0,9 20,7 8 4 570 4730 744 1,0 1,3 16,1 9 11 550 4730 720 2,4 3,4 13,3 10 27 290 4730 744 5,8 7,8 10,0 11 51 240 4730 720 10,8 15,0 5,5 12 72 900 4730 744 15,4 20,7 1,1 Total/Medel 433 210 91,6 10,5 9,2 Fjärrvärmestatistik Björnen 2013 2013 Månad kWh m2 T kWh/m2 W/m2 t 1 88 770 4730 744 18,8 25,2 -2,3 2 79 990 4730 672 16,9 25,2 -2,5 3 86 490 4730 744 18,3 24,6 -2,5 4 53 340 4730 720 11,3 15,7 4,9 5 22 690 4730 744 4,8 6,4 13,0 6 9 010 4730 720 1,9 2,6 15,7 7 5 790 4730 744 1,2 1,6 18,2 8 7 860 4730 744 1,7 2,2 16,8 9 18 120 4730 720 3,8 5,3 12,9 10 40 550 4730 744 8,6 11,5 9,0 11 58 020 4730 720 12,3 17,0 4,6 12 58 040 4730 744 12,3 16,5 4,0 Total/Medel 528 670 111,8 154,0 7,7

Fjärrvärmestatistik Björnen 2012 2012 Månad kWh m2 T kWh/m2 W/m2 t 1 79 150 4730 744 16,7 22,5 -0,4 2 83 160 4730 696 17,6 25,3 -1,9 3 58 920 4730 744 12,5 16,7 5,2 4 51 940 4730 720 11,0 15,3 5,3 5 25 970 4730 744 5,5 7,4 12,7 6 16 280 4730 720 3,4 4,8 13,5 7 6 710 4730 744 1,4 1,9 17,1 8 8 570 4730 744 1,8 2,4 16,4 9 19 430 4730 720 4,1 5,7 12,3 10 57 280 4730 744 12,1 16,3 7,2 11 63 930 4730 720 13,5 18,8 4,9 12 91 560 4730 744 19,4 26,0 -3,1 Total/Medel 562 900 119,0 163,0 7,4 Fjärrvärmestatistik Björnen 2011 2011 Månad kWh m2 T kWh/m2 W/m2 t 1 87 490 4730 744 18,5 24,9 -1,6 2 83 670 4730 672 17,7 26,3 -3,7 3 76 770 4730 744 16,2 21,8 1,2 4 41 070 4730 720 8,7 12,1 9,8 5 26 260 4730 744 5,6 7,5 11,6 6 12 520 4730 720 2,6 3,7 16,5 7 6 850 4730 744 1,4 1,9 18,4 8 10 070 4730 744 2,1 2,9 16,7 9 17 950 4730 720 3,8 5,3 14,0 10 42 280 4730 744 8,9 12,0 8,7 11 55 220 4730 720 11,7 16,2 6,1 12 69 220 4730 744 14,6 19,7 3,0 Total/Medel 529 370 111,9 154,2 8,4

Fjärrvärmestatistik Björnen 2010 2010 Månad kWh m2 T kWh/m2 W/m2 t 1 105 590 4730 744 22,3 30,0 -7,7 2 104 780 4730 672 22,2 33,0 -5,9 3 94 360 4730 744 19,9 26,8 0,7 4 58 770 4730 720 12,4 17,3 6,4 5 41 700 4730 744 8,8 11,8 10,5 6 15 420 4730 720 3,3 4,5 15,4 7 7 369 4730 744 1,6 2,1 19,0 8 11 431 4730 744 2,4 3,2 16,6 9 25 890 4730 720 5,5 7,6 12,1 10 51 810 4730 744 11,0 14,7 6,8 11 81 150 4730 720 17,2 23,8 0,2 12 104 940 4730 744 22,2 29,8 -7,5 Total/Medel 703 210 8760 148,7 204,7 5,6 Fjärrvärmestatistik Björnen 2009 2009 Månad kWh m2 T kWh/m2 W/m2 t 1 90 770 4730 744 19,2 25,8 -0,3 2 81 390 4730 672 17,2 25,6 -2,5 3 78 260 4730 744 16,5 22,2 1,3 4 39 940 4730 720 8,4 11,7 9,1 5 30 330 4730 744 6,4 8,6 11,9 6 13 920 4730 720 2,9 4,1 14,7 7 6 930 4730 744 1,5 2,0 17,5 8 7 740 4730 744 1,6 2,2 17,1 9 16 200 4730 720 3,4 4,8 14,0 10 64 010 4730 744 13,5 18,2 5,9 11 67 320 4730 720 14,2 19,8 5,4 12 97 690 4730 744 20,7 27,8 -2,1 Total/Medel 594 500 125,7 172,7 7,7

Bilaga 2 – Energisignaturer och normalår

I denna bilaga presenteras energisignaturer för fastigheten Björnen i Mariestad, baserat på data framtagen i Bilaga 1 – Fjärrvärmestatistik. För en fördjupning av vald metod av normalårskorrigering, se kapitel 6 Fördjupning - Energisignatur. Diagram för total energianvändning samt energianvändning under vinteråret presenteras nedan.

Energisignaturer helår y = -1,168x + 21,179 0 5 10 15 20 25 30 35 -10 -5 0 5 10 15 20

Golvareaspecifikt Effektbehov / månadsmedelutetemperatur

-2014

W/m2 °C y = -1,1852x + 21,898 0 5 10 15 20 25 30 35 -10 -5 0 5 10 15 20

Golvareaspecifikt Effektbehov / månadsmedelutetemperatur

-2013

W/m2

y = -1,2491x + 22,87 0 5 10 15 20 25 30 35 -10 -5 0 5 10 15 20

Golvareaspecifikt Effektbehov / Månadsmedelutetemperatur

-2012

W/m2 °C y = -1,1779x + 22,733 0 5 10 15 20 25 30 35 -10 -5 0 5 10 15 20

Golvareaspecifikt Effektbehov / månadsmedelutetemperatur

-2011

y = -1,1729x + 23,571 0 5 10 15 20 25 30 35 -10 -5 0 5 10 15 20

Golvareaspecifikt Effektbehov / Månadsmedelutetemperatur

-2010

W/m2 °C y = -1,3248x + 24,55 0 5 10 15 20 25 30 35 -10 -5 0 5 10 15 20

Golvareaspecifikt Effektbehov / Månadsmedelutetemperatur

-2009

y = -1,3971x + 22,262 R² = 0,9946 0 5 10 15 20 25 30 35 -10 -5 0 5 10 15

Golvareaspecifikt Effektbehov / Månadsmedelutetemperatur

-2014 Jan-Maj, Sep-Dec

y = -1,2484x + 22,01 R² = 0,9937 0 5 10 15 20 25 30 35 -10 -5 0 5 10 15

Golvareaspecifikt Effektbehov / Månadsmedelutetemperatur

-2013 Jan-Maj, Sep-Dec

y = -1,2345x + 22,867 R² = 0,9485 0 5 10 15 20 25 30 35 -10 -5 0 5 10 15

Golvareaspecifikt Effektbehov / Månadsmedelutetemperatur

-2012 Jan-Maj, Sep-Dec

y = -1,1903x + 22,858 R² = 0,9907 0 5 10 15 20 25 30 35 -10 -5 0 5 10 15

Golvareaspecifikt Effektbehov / Månadsmedelutetemperatur

-2011 Jan-Maj, Sep-Dec

y = -1,1535x + 23,612 R² = 0,9247 0 5 10 15 20 25 30 35 -10 -5 0 5 10 15

Golvareaspecifikt Effektbehov / Månadsmedelutetemperatur

-2010 Jan-Maj, Sep-Dec

y = -1,3258x + 24,584 R² = 0,9625 0 5 10 15 20 25 30 35 -10 -5 0 5 10 15

Golvareaspecifikt Effektbehov / Månadsmedelutetemperatur

-2009 Jan-Maj, Sep-Dec

Normalår Månad t W/m2 kWh kWh/m2 1 -2,5 26,175 92112,97 19,4742 2 -2,9 26,6782 84798,26 17,92775 3 0,3 22,6526 79717,22 16,85353 4 4,6 17,2432 58723,44 12,4151 5 10,9 9,3178 32790,46 6,932443 6 15,3 3,7826 12882,02 2,723472 7 16,6 2,1472 7556,254 1,597517 8 15,6 3,4052 11983,31 2,533469 9 11,8 8,1856 27876,88 5,893632 10 7,8 13,2176 46514,32 9,833894 11 2,9 19,3818 66006,66 13,9549 12 -0,6 23,7848 83701,57 17,69589 Medel/Total 6,5 175,9716 604663,3 127,8358 Tabell 7: Normalårs energianvändning

𝑤

𝐴 = −1,258 ∗ 𝑡𝑚𝑒𝑑𝑒𝑙,𝑢𝑡𝑒+ 23,03

E-signaturen baseras på medelväret av 2009-20014 eldningsäsongers E-signaturer vilket presenteras i denna bilaga.

Bilaga 3: Ventilation

Golv Area (m2) Frånluft (l/s) Tilluft (l/s) FL TL Kommentar Plan 2, Hamngatan 128 151 155 1,179688 1,2109375

Plan 4, Hamngatan 175,5 220 207 1,253561 1,1794872 + Lunchrum, Areabegränsningar oklara i OVK Plan 4, VLG 3 132,25 173 185 1,308129 1,3988658

Plan 5, VLG 3 134 168 130 1,253731 0,9701493

Plan 2, VLG1 314,25 434 253 1,381066 0,8050915AGGREGAT AVSTÄNGT - Räknas ej

Plan 0-2-3, VLG3 945 1515 1365 1,603175 1,4444444 Ritningar ej skalenliga/saknas, area uppskattad

Plan 3, VLG 380 370 370 0,973684 0,9736842

SUMMA 1894,75 2597 2412