Elevers identitetsskapande

Elevers identitetsskapande

En studie om elevers olika Identiteter/roller i skolan

Students identity creation

A study of pupils different identities / roles

Lena Bjurbäck

Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper Lärarprogrammet

Examensarbete, 15 hp Handledare: Linda Harkman Examinator: Anders Broman Datum 2012-11-01

Löpnummer

Abstract

The very concept of identity is not easy to explain when, like so much else, it stands for different things depending on who you ask. What also makes the concept of identity difficult to explain is because there are so many identities that a human can be.

In the essay that follows, you will be able to read about how children develop their identity and how the children take on different roles depending on who they are with, surroundings and situation. To find out how the children take different roles, there have been interviews and observations presented in the work, which is also set against the literature used in the continuous process.

The results show how the school can affect students' identity formation. Students take different roles depending on what they have in their environment, it can be about the staff or classmate who is in the students' neighborhood. As students, for example, play games, they take on different roles, but what the role significance and what the role stand for they don’t know. The identity developed through meetings with other people, and it is the interaction between different individuals and situations that govern our lives. The students' development of identity in the school has an important role, you can say that the school is a great scene with many different meetings. The environment of the school is important, as teachers approach towards the students have a great importance in the students’ development of identity and self-esteem.

Keywords: Identity, Identity creation, roles

Sammanfattning

Själva begreppet identitet är inte lätt att förklara då det, som så mycket annat, står för olika saker beroende på vem man frågar. Det som också gör att begreppet identitet är svårt att förklara är eftersom det finns väldigt många identiteter.

I uppsatsen som följer kommer du att kunna läsa om hur barn utvecklar sin identitet och om barnen tar på sig olika roller beroende på vem de är med, omgivning och situation. För att få reda på hur barnen intar olika roller har det gjorts intervjuer och observationer som redovisas i arbetet, som även ställs mot litteraturen som använts i det genomgående arbetet.

Resultatet visar hur skolan kan påverka elevernas identitetsskapande. Eleverna intar olika roller

beroende på vilka de har i sin omgivning, det kan handla om vilken personal eller klasskamrat som är i elevernas närhet. När eleverna till exempel leker lekar tar de på sig olika roller, men vad rollen har för betydelse och vad den rollen står för vet de inte riktigt. Identiteten utvecklas genom möten med andra människor, och det är det samspelet som i stor utsträckning styr våra liv. I elevernas utveckling av identitet har skolan en stor roll, då man kan säga att det är en stor arena med många olika möten. Miljön i skolan har betydelse, precis som lärarnas synsätt gentemot eleverna har en stor betydelse, i elevernas utveckling av identiteten och självkänslan.

Nyckelord: Identitet, Identitetsskapande, roller,

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 1

1.1 Bakgrund ... 1

1.2 Syfte ... 1

1.3 Frågeställning ... 1

2. Metod ... 2

2.1 Val av metod ... 2

2.2 Urval... 3

2.3 Genomförande ... 4

2.4 Validitet och Reliabilitet ... 6

3. Teoretiska utgångspunkter ... 7

3.1 Forskning ... 7

3.2 Definition av Identitet ... 7

3.3 Identitet som roll ... 8

3.4 Symbolisk interaktionism ... 9

3.5 Skolans påverkan av elevers identitet ... 10

3.6 Samspelet mellan lärare och elev ... 12

4. Redovisning av resultat ... 14

4.1 Intervjuer ... 14

4.2 Observationer ... 19

4.3 Sammanfattning av resultat ... 21

4.4 Reflektion av resultat ... Fel! Bokmärket är inte definierat. 5. Diskussion ... 22

6. Slutsats ... 26

7. Fortsatt forskning ... 27 Litteraturförteckning

Bilaga 1 Bilaga 2

1

1. Inledning

1.1 Bakgrund

Arbetet handlar om identitetsskapande och roller. Där jag inriktar mig på barns identitet, självkänsla och vilka olika roller de kan tänkas ta i skolan. Intresset för detta kom när jag under termin fem i skolan hade socialpsykologi. Socialpsykologi handlar om relationer och möten med andra människor, hur samspelet med andra människor styr våra liv. Ämnesvalet är viktigt för att bättre få en förståelse hur barnen utvecklas och hur vi pedagoger kan hjälpa eleverna på bästa sätt. Identitetsutveckling finns även med som en del av pedagogernas uppdrag i skolan, därför anses ämnet relevant för min framtida

yrkesroll(Lgr 11, 2011).

Det som gjorde att jag fastnade för ämnet identitetsskapande och roller var när vi hade föreläsningar om hur vi som vuxna intar olika roller beroende på vart vi är och med vem eller vilka, att man vid olika tillfällen tar på sig olika masker. Även detta med hur vi människor skapar förutfattade meningar om andra som vi möter i samhället. Vi får ett första intryck av en annan människa och kategoriserar in de i olika fack, såsom: punkare, raggare, söt, ful med mera. ”Var vi än lever och hur vi än lever så är vi på något sätt ständigt beroende av någon eller några människor, grupper eller organisationer”(Jeffmar, 1987:14).

1.2 Syfte

Syftet är att undersöka om elever redan i tidig ålder utvecklar olika roller och identiteter beroende på vilken omgivning de befinner sig i. I syftet ligger också att studera om man som lärare och pedagog kan urskilja elevers roller tydligt, samt om det går att se när de byter roll/identitet i relation till situation och omgivningens betydelse.

1.3 Frågeställning

För att försöka åskådliggöra mitt syfte ställs dessa frågeställningar:

 Hur utvecklar barnen sin identitet och självkänsla?

 Hur påverkas barnens identitetsskapande av skolan?

 Går det att se om barnen intar olika roller beroende på vad, vem eller vilka de har omkring sig?

2

2. Metod

2.1 Val av metod

I detta examensarbete har jag använt mig av en kvalitativ intervju metod, som betyder att man har ett fast frågeområde, där frågorna kan variera lite beroende på vad de olika respondenterna svarade på frågorna(Johansson & Svedner, 2010). Intervjuerna gjordes individuellt med fyra stycken

lärare/pedagoger som blev mina respondenter, där jag i förväg skrev upp vilka frågor jag skulle ställa, se bilaga 1. Det kom även upp underfrågor i samtalet, så intervjun blev en blandning av en intervju med fast struktur och en samtalsliknande intervju. En fast intervju blir det på grund av att jag i förväg bestämt vilka frågor jag skulle ställa, samtalsliknande intervju blev det också eftersom jag ställde

underfrågor(Merriam, 1994).

En forskare som är ovan att intervjua väljer oftast, precis som jag, att göra en strukturerad intervju med förutbestämda frågor. Man frågar intervjufrågorna utifrån ett frågeschema där man skrivit ner sina frågor, och genom detta sätt känner man ett större självförtroende. Självförtroendet är något som en oerfaren forskare behöver ha för att kunna genomföra en bra intervju(Merriam, 1994).

En annan metod som också använts i arbetet är observationer, som handlar om att iaktta en viss situation, som i detta fall iakttas beteendet för att se om man tydligt kan se om eleverna intar olika roller(Patel & Davidson, 2003). Observationerna skedde på förmiddagen under skoldagen och även på eftermiddagen under fritidsdelen. När jag observerade använde jag mig av respondenternas svar som utgångspunkt, observationen blev en strukturerad observation eftersom jag visste vad jag skulle observera(Merriam, 1994). I en strukturerad observation använder man sig av ett observationsschema, där man har en så kallad lista som man utgår ifrån. Listan prickar man sedan av under observationen, man prickar av när de givna beteenden sker som man letar efter under själva observationen(Patel &

Davidson, 2003).

Observation valde jag att ha med som metod för att jag genom respondenternas svar ville se om jag kunde se något av det som respondenterna kunde se och inte se i skolans verksamhet.

Det finns flera forskare som utgår ifrån ett visst antal punkter vid observationer. De menar att man måste börja någonstans eftersom man ändå inte kan observera allt och behöver ta hänsyn till vissa faktorer:

 Miljön - I miljön ska man tänka på hur omgivningen ser ut och vilka slags beteenden som uppmuntras, hindras, tillåts eller motverkas.

 Deltagarna – Vilka närvarar, antal och vilka roller de har.

3

 Aktiviteter och samspel – Vad är det som händer? Hur sker mötet mellan människorna? Finns det en ordningsföljd i samspelet?

 Frekvens och varaktighet – Början och slutet på situationen? Återkommande eller unik situation?

Vilka faktorer är det som skapar situationen?

 Svårfångade faktorer – Informella och oplanerade aktiviteter, symboliska innebörder och synonymer för olika ord, icke verbala budskap som avstånd och klädsel, diskreta eller

”självklara” faktorer i miljön, och vad som inte händer(framförallt om det borde skett)(Merriam, 1994:104).

2.2 Urval och avgränsningar

Jag valde att intervjua fyra stycken personal på skola X, två lärare och två pedagoger. Valet av att intervjua fyra stycken respondenter i årskurs 1A och 1B kändes som en bra avgränsning med tanke på den tiden man hade på sig att göra uppsatsen. Skola X är den plats där jag har haft mina praktikperioder på och det är anledningen till att skola x valdes. Skola X är en F-3. Att intervjuer och observationer skedde i årskurs 1, var eftersom min handledare var i årskurs 1 och jag utgick ifrån handledaren när skola och klass valdes. Respondenternas ålder var inget jag visste innan, utan de blev en slumpmässig men bra blandning av respondenter. Den enda jag visste ålder på var min handledare som är en av respondenterna.

Mitt val av skola kan ha en viss påverkan på mitt resultat, speciellt när en av respondenterna var min handledare som jag haft under mina praktikperioder. Resultatet av handledarens svar tror jag var mer ärliga på grund av att vi kände varandra än om någon okänd för respondenten genomfört intervjun. Detta då samspelet mellan respondent och intervjuare är viktigt för att intervjun ska bli så framgångsrik som möjligt(Merriam, 1994). En positiv påverkan då vi kände varandra sen innan och båda var avslappnade.

De andra tre respondenterna jag intervjuade har jag ingen relation med, förutom att klassläraren i min handledares klass vet ytligt vem jag är.

Turen som jag ser det är att i klasserna där jag skulle intervjua personal, fanns nya respektive gamla i verksamheten, och att blandningen var i klass 1A och 1B. I och med detta blev valet en yngre respektive äldre av lärare och pedagog. Valde alltså att intervjua klasslärare i 1A respektive 1B, samt pedagogerna som jobbar i de respektive klasserna. Att jag valt hälften lärare hälften pedagoger har att göra med att lärarna ser hur barnen är fram till cirka kl.14 på dagarna medan pedagogen även ser barnen då de är på fritidshemmet på eftermiddagen samt förmiddagen i skolan. I klass 1A är både lärare och pedagog relativt nya i verksamheten, då läraren blev nyutexaminerad 2005 och pedagogen 2012, och läraren och

4

pedagogen i klass 1B har jobbat inom verksamheten i 30 respektive 20 år. Valet av intervjupersoner var inget strategiskt val utan det blev slumpmässigt, både åldermässigt och könsmässigt.

Urvalet av vilka jag skulle observera skedde i enighet med lärare och pedagog i respektive klass, eftersom jag ville observera elever som gick på fritidshemmet på eftermiddagen. Med anledning att jag utgick från respondenternas svar ifrån intervjuerna när jag observerade, även att jag ville se om man kunde se någon skillnad från skoldagen och tiden på fritidshemmet, som pedagogen. Observationen skedde på fyra elever som är 7år och går i årskurs 1.

2.3 Genomförande

Kontakten mellan mig och de jag intervjuade skedde först via mejl, där jag skrev till min handledare jag haft under mina praktikperioder. I mejlet frågade jag om det fanns någon möjlighet att ta sig tid för mig och en kortare intervju. Jag mejlade alltså min gamla handledare, som är en av pedagogerna jag

intervjuade, och via handledaren blev det en vidare kontakt med de andra lärarna och den andra

pedagogen. Vi bestämde via mejlen att jag skulle komma till skola X och lämna frågorna ena dagen och nästa dag gick jag dit igen för att göra mina fyra intervjuer. Att intervjufrågorna lämnades dagen innan intervjuerna anser jag ha en positiv effekt där jag gav respondenterna tid att kunna reflektera över frågorna och kunna förbereda sig. Samtidigt som jag var till skola X för att lämna mina frågor berättade jag för dem ännu en gång, som jag gjort i mejlet, att deras deltagande var frivilligt och att jag kommer att behandla de uppgifter dem lämnar konfidentiellt och hur lång tid intervjuen skulle tänkas ta. Berättade även att mitt arbete handlade om identitetsskapande och barnens roller. Intervjuerna skedde sedan individuellt men var och en. Att en av de intervjuade var min handledare, var både positivt och negativt.

Det negativa var att handledaren lätt började prata om annat som inte hade med intervjun att göra, och det positiva var att jag som intervjuare lätt kunde styra in samtalet på rätt spår igen. Med rätt spår menar jag att respondenten, min handledare, svarade på frågorna först och sedan pratade vi allmänt efter att intervjun var gjord. Detta kan man se som en problematik att respondenten lätt kunde börja prata om sådant som inte var väsentligt under intervjun, men att det samtidigt är positivt då jag som intervjuare kunde styra in samtalet på rätt spår igen.

Jag intervjuade personal ur klass 1A och klass 1B. I klass 1A är både läraren och pedagogen relativt nya i verksamheten, läraren blev nyutexaminerad 2005 och pedagogen 2012, och läraren och pedagogen i klass 1B har jobbat inom verksamheten i 30 respektive 20 år. Jag kommer i arbetet att benämna respondenterna som Lärare 1A, Lärare 1B, Pedagog 1A och Pedagog 1B. När jag intervjuade lärarana satt vi i lärarnas respektive klassrum med stängd dörr under båda intervjuerna, och vi blev inte störda av någonting. Det enda negativa kan vara att Lärare 1B var stressad och gav mig kortfattade svar, då hon inte skulle ha någon möjlighet att träffa mig förens en lång tid framöver. Lärare 1B gav mig kortfattade

5

men bra svar, hon uppgav att hon hade det stressigt och bad mig mejla om det skulle vara något jag inte förstod eller ville veta mer om. Jag behövde dock inte mejla till Lärare 1B, utan tog mig an de svar jag fick.

Under tiden som jag intervjuade pedagogerna satt vi i fritidshemmet i ett rum med halvstängd dörr där barnen kunde komma in om de ville pedagogen något. Vid intervjun Pedagog 1B kom det både personal och barn in som undrade över saker, men även om vi blev störda och jag upplevde att Pedagog 1B blev lite stressad kunde vi ta upp samtalet snabbt igen och fortsätta i ett relativt lugnt tempo. Intervjun med Pedagog 1A blev en lugn intervju rätt igenom som med lärarna, även om vi satt med dörren lite öppen.

Under intervjuerna valde jag att inte anteckna någonting utan bestämde mig för att göra en inspelning av intervjuerna. Jag frågade varje respondent om det var okej att jag spelade in intervjun, och varje

respondent sa att det var okej, anteckningsblock och penna fanns annars i min närhet ifall någon av dem skulle sagt nej till att bli inspelade. Att göra en inspelning av intervjuer gör att man kan vara säker på att man inte missar något och att materialet till hela samtalet finns att lyssna på under skrivandets stund av arbetet. Man kan gå tillbaka i inspelningen och lyssna på den så många gånger man vill. Istället för att spela in intervjuerna kan man också anteckna under intervjuens gång, och nackdelen med att anteckna under en intervju är att man inte kan skriva ner allt som sägs, eller att man inte hinner med att skriva ner allt. Det positiva kan vara att man under intervjun, när man antecknar, kan öka tempot och eller även sakta ner tempot i intervjuerna. Väljer man att både ha inspelning och anteckna samtidigt kan det vara att man antecknar något man tycker var speciellt viktigt, eller något man senare vill fråga mer om(Merriam, 1994).

Under intervjuerna kom det underfrågor. Underfrågorna var viktigt för mig att ställa då det handlade om vad respektive material handlade och även vad de menade med vissa saker dem uttalade, de fick

utveckla sina svar utifrån underfrågor som:

- Hur menar du? Kan du utveckla svaret lite? Vad menas med det?

Observationerna skedde i klass 1A och 1B på skola X. Vilka jag skulle observera bestämdes tillsammans med läraren och pedagogen i klassen, eftersom det var viktigt att det var elever som även gick på fritids på eftermiddagen. Detta på grund av att jag skulle utgå från respondenternas svar ifrån de intervjufrågor jag ställde till dem. Innan observationerna inträffade skrev jag ner tydligt men kortfattat i ett

observationsschema, se bilaga 2, vad jag skulle titta efter för beteenden och situationer, som jag senare kunde pricka av i om det uppkom vissa beteenden vid olika situationer. Jag observerade en flicka och en pojke i klass1A och 1B, där lärare och pedagog varit med och bestämt vilken pojke och flicka. Att de valde dem eleverna som jag skulle observera var för att de tänkte på att där trodde personalen att jag

6

skulle se mest förändringar i roll beteendet, beroende på vart dem är och i vilken situation de befinner sig i. Att jag valde observation som en metod till intervjuerna var att jag själv sökte efter att bekräfta de svar jag fått ifrån mina respondenter. Om eleverna jag skulle observera hade valts ut av slumpen tror jag mina resultat skulle ha kunnat bli annorlunda, då lärarna och pedagogerna valde ut elever åt mig för att de tänkte att där skulle jag förhoppningsvis se mest roll/identitets byte.

Under min arbetsgång har jag gjort etiska överväganden genom att jag har frågat respondenterna om tillåtelse för att spela in intervjuerna, och även påpekat att dem är anonyma. Detsamma gäller eleverna som jag observerat där jag har tagit kontakt med föräldrarna och fått godkännande för att kunna observera deras barn. Eleverna själva visste inte om att jag observerade just dem.

Efter att jag gjort mina intervjuer och observationer satte jag mig ner hemma för att gå igenom allt och sammanfatta all fakta jag fått. I redovisningen av resultatet redovisar jag mina respondenters svar och jag har valt att redovisa vissa delar utifrån mina observationer, där man kan läsa om exempel på rollbyten och olika identiteter som jag såg under mina observationer.

2.4 Validitet och Reliabilitet

Uppsatsen genomsyras av validitet som menas att jag har undersökt det som skulle undersökas och inte kommit in på några villospår. Det som skulle undersökas i uppsatsen har undersökts och ingenting annat och därför kan validiteten kallas god. Om någon annan skulle göra om samma undersökning som jag har gjort i denna uppsats, intervjua och observera samma personer skulle svaren bli liknande som jag fått, och detta kallar man för att uppsatsen har en hög reliabilitet(Thurén, 2007). Svaren ifrån respondenterna skulle bli liknande om någon annan gjorde om uppsatsen med samma syfte, men inte detsamma som mina svar, då allt beror på samspelet mellan intervjuare och respondent(Merriam, 1994). Även observationerna skulle bli liknande om de skedde i liknande situation som jag observerade eleverna i, men om observationerna skulle ske under andra omständigheter och i helt andra situationer kanske svaren inte alls skulle bli liknande. Reliabiliteten är hög om man gör intervjuer och observationer med samma personer som redan gjorts(Thurén, 2007).

7

3. Teoretiska utgångspunkter

3.1 Forskning inom socialpsykologi

Lars-Erik Berg, professor inom socialpsykologi, inriktar sig mot identitets- och socialisationsprocesser menar att människan behöver ett samspel med andra eftersom det är samspelet med andra som gör att människor utvecklar sin identitet. Utan våra möten och samspel med andra där vi till exempel blir bekräftade så blir vi inte medvetna om våra individuella drag. ”Människan står i relation till varandra, det är det som gör dem till människor.” Lars-Erik Berg tar också upp att forskningen av identitet inte fått samma uppmärksamhet som då till exempel socialisationsprocesserna har fått. Detta tycker han är väldigt konstigt eftersom människans identitet växer fram ur just socialisationsprocessen(Berg, 2007).

Det har inte forskats mycket angående identiteten hos yngre barn utan forskningen har mer fokuserats på ungdomar. Det man kan inom forskningen se att barnen först mellan åldrarna 6-12 börjar få en aning om sin identitet och utforska mer roller. De intar olika roller när de leker, men vad rollen har för betydelse och vad den står för vet de inte riktigt. Barnpsykologer kallar ibland perioden mellan 6-12 år för ”de glömda åren” eftersom det inte läggs mycket forskning på den utvecklingsperioden, som de andra upp till sex år och sedan perioden tolv år och puberteten(Havnesköld & Risholm Mothander, 2010).

3.2 Definition av Identitet

Definitionen av begreppet identitet är inte det lättaste att tyda. Precis som så mycket annat i samhället tycker och tänker folk olika på olika saker. Identitet är ett sådant begrepp som kan betyda olika saker beroende på vem man frågar, dessutom finns det väldigt många identiteter. Vilka identiteter man har kan vara beroende på om man är kvinna eller man eller vart man har växt upp etc. En annan skillnad som finns är till exempel den mellan olika kulturer och historiska tidsperioder. När man ska försöka förstå sig på begreppet identitet menar många forskare att man ska ta hänsyn till den mångfald av identiteter som finns. De olika varianter av identitet som man pratar om är självidentitet, social identitet och kulturell identitet(Hammarén & Johansson, 2009).

 Självidentitet: Den man vill vara

 Social identitet: Hur andra uppfattar en. Den sociala identiteten stämmer inte alltid överens med självidentiteten.

 Kulturell Identitet: Man får sin identitet utifrån sin bakgrund. Olika händelser kan förstärka identiteten, exempel: vid händelser som Estonia då vi tänker på de svenskar som dog

(Hammarén & Johansson, 2009).

8

Identiteten är personlig och är en känsla av att vara ”hemma” i sig själv. Det är ett beteende och kan också vara en handling av en enorm fantasi, samt att identiteten ger svar på frågor som till exempel:

Vem är du och Vad uppskattar du? (Fisher & Lerner, 2007).

Identiteten är också något som bildar en brygga mellan oss själva och samhället, där man använder identiteten till att ”koppla upp oss på samhället”(Hammarén & Johansson, 2009). Den är i en arbetande process hela tiden, den slutar aldrig att skapas(Johansson & Lalander, 2010).

3.3 Identitet som roll

Vilken identitet man har beror på sammanhanget, omgivningen etc. Man kan säga att beroende på vart man än befinner sig så tar man alltid på sig en roll som passar in i kontexten. En amerikans

socialpsykolog vid namn Erving Goffman är den som är mest känd för just roll begreppet. Roll är ett begrepp som liknar identitet, ”när vi går in i en roll definieras också vår identitet”(Hammarén &

Johansson, 2009:27). De roller vi tar/blir kan handla om rollen som: lärare, elev, polis, förälder etc.

När barn intar en annan roll som till exempel mamma eller pappa i en lek, experimenterar de med sin egen identitet. Genom att barnen leker rollekar som mamma, pappa och barn ökar det barnens förmåga att se saker ifrån olika perspektiv och får en mer förståelse för hur andra känner och tänker(Evenshaug &

Hallen, 2001).

Goffman(2000) pratar om två typer av roller: Uppriktig rollspelare och cynisk rollspelare. Är man en uppriktig rollspelare så tror man på den roll som spelas, rollen kan även gå till överdrift. Med överdrift kan man som exempel ta att någon blivit arbetsnarkoman, där har personen tagit en roll som kommit att gå till överdrift. Den cyniska rollspelaren är en person som har distans till sin roll, till exempel att personen inte alls är intresserad av själva jobbet i sig utan mer intresserad av just hög status, det finns inget äkta engagemang i rollen.

När Goffman(2000) pratar om att inta roller pratar han om olika scener, där han använder olika begrepp ifrån teatervärlden:

 Människor gör framträdanden – till exempel i skolan och på yrket.

 De står på olika scener – har olika förväntningar och olika publik.

 Bär masker – olika roller beroende på situation, exempel på roller: man, hustru, lärare, etc.

 Spelar olika roller – yrkesroll, föräldraroll etc.

9

Framträdanden handlar om att spela rollen bra inför sin publik som finns på plats. Till exempel en lärarens genomgång av en uppgift(framträdande) inför sina elever(Publik). Under ett framträdande menar Goffman(2000) att man används av en fasad, fasaden består av två delar, inramning: möbler, dekor, bakgrundsinslag mm. och personlig fasad: ålder, kön, kläder, hållning, gester, mm. Även den personliga fasaden kan delas upp i två delar: Uppträdanden – som upplyser om den agerandes sociala status som till exempel klädstil, och manér – som handlar om hur personen agerar i sin roll.

Dessa två delar brukar stämma överens med varandra men ibland finns det tillfällen då dem inte gör det, tillexempel om man är rik och lever väldigt sparsamt så stämmer inte uppträdande och manér överens.

Man kan även säga att man då inte lever efter den sociala statusen. Alla våra olika roller som vi har definierar den identitet vi får, till exempel hur man ska vara som man eller kvinna, och den rollen börjar redan när vi föds(Johansson & Lalander, 2010).

Identitetsbegreppet och rollbegreppet är rätt lika, det är bara det att identitetsbegreppet är mer

psykologiskt påverkat. Begreppet identitet är något man hellre använder än begreppet roll då identitet handlar om självbilden i större utsträckning än rollbegreppet(Johansson & Lalander, 2010).

3.4 Symbolisk interaktionism

Begreppet roll finner man inom ramen för symbolisk interaktionism som ”är ett synsätt, ett perspektiv, en utgångspunkt för en analys av den sociala verkligheten”(Trost & Levin, 2004:10) Med symbolisk interaktionism menas att vi människor reflekterar, tolkar och använder oss av olika symboler i vår kommunikation, och själva begreppet symbolisk interaktionism skapades av den amerikanske sociologen Herbert Blumer. Den tankegång som är central inom den symboliska interaktionismen är mötet med andra där man skapar förmågan att genom den andres blick se sig själv. Människor agerar på ett sätt som de tror att den andra vill att man ska vara, eller som man tror att den andra förväntar sig att man ska vara. Detta agerande kallas för rollövertagande och agerandet, mötet med andra, är en grund till människors känsloliv, vi blir sedda av den andre och kan på det sättet skapa känslor som till exempel stolthet och skam(Johansson & Lalander, 2010)

Rollövertagandet, där människan kan bedöma hur den tror att den blir bedömd av andra, är något som kommer att utvecklas fullt efter ett visst antal processer i livet. I en av processerna handlar det om att finna sin personliga identitet, där man först lär sig att vara barn, elev, pojke eller flicka(Johansson &

Lalander, 2010)

10

Processerna handlar om socialisation där man ska lära sig att anta olika roller beroende på miljöer, så man kan leva i samhället. En annan amerikansk sociolog, som även är filosof och psykolog, George Herbert Mead delade in socialisationen i tre delar som handla om hur vi socialiseras och tar olika roller:

 Det förberedande stadiet – Här menar George att barnet inte har utvecklat något självmedvetande än, och inte riktigt lärt oss att kommunicera med varandra på det sättet att vi inte riktigt kan tolka och bedöma andras beteenden än.

 Lekstadiet – Här börjar man inta olika roller som barn, man tar till exempel på sig rollen som mamma eller barn i en lek, men har egentligen ingen aning om hur rollerna i leken är relaterade till varandra.

 Spelstadiet – Medvetandet om hur de roller som barnet tar relaterade till varandra kommer i detta stadie. Man vet här vilka regler och normer som styr de olika roller som barnet tar.

(Johansson & Lalander 2010) Efter den tredje delen i socialisationen har alltså människan lärt sig de sociala spelregler som finns, men även om man lärt sig de sociala spelreglerna så är varken identitet eller medvetande färdigutvecklat.

Inom den symboliska interaktionismen befinner sig både identitet och medvetandet i en ständig process som aldrig blir klar. Vi utvecklas hela tiden i möten med andra. Det tar väldigt lång tid för människan att få de kunskaper och färdigheter som behövs för att bli vuxen, en människa behöver ett självständigt beteende för att klara sig i samhället(Johansson & Lalander 2010). Socialisationen, samspelet mellan människor är något som behövs för människans identitetsbildning, då det krävs samspel för att nå en självständighet och personlig identitet(Evenshaug & Hallen 2001). ”Sociala möten och situationer är enligt den symboliska interaktionismen det viktigaste i vårt liv”(Johansson & Lalander 2010:27).

3.5 Skolans samt föräldrars påverkan av elevers identitet

”Skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet”(Lgr 11, 2011).

”Jag vill bara va mej själv men här i vardagskarusellen E det lättare att följa nån annan än att hitta den egna gången

Jag vill bara va mej själv Men vill inte hamna utanför nä

Jag vill bara va mig själv Men vill inte hamna utanför nä”

(Johansson & Lalander, 2010:105)

11

När barnet börjar skolan så utvecklas identiteten inom två olika system som innehåller: familjegruppen och kamratgruppen. I skolan finner eleven nya kamratrelationer som är viktigt för identitetens utveckling där de bildar nya sociala relationer, men viktigast för identiteten är fortfarande föräldrarna. Även om eleverna nu inte behöver sina föräldrar hela tiden så är det viktigt att föräldern är kvar och finns där för att hjälpa barnets identitetsutveckling. Den sociala relationen till sina kamrater i skolan ses som en viktig aspekt i elevernas identitetsutveckling eftersom relationerna har en stor påverkan på deras

personlighetsutveckling och psykiska hälsa. ”… för en åtta- eller nioåring är det viktigt att få vara med i gänget eller laget, att bli vald eller åtminstone accepterad”(Havnesköld & Risholm Mothander,

2010:326f).

Modellen som visas på nästa sida visar olika socialisationsfaktoren och menar att familjen är barnets första samspelare och att det är föräldrarna som ger barnet dess första syn på samhällets normer och värderingar och de roller som finns. Barnen lär sig via föräldrarna, och ser hur föräldrarna tolkar de påverkningar och intryck som kommer ifrån andra faktorer ut i samhället. Det föräldrarna gör färgas av på barnen, det blir en grund för barnen att stå på för att jobba med sin egen identitet, men den grunden behöver nödvändigtvis inte vara avgörande för barnens identitetsbildning(Evenshaug & Hallen 2001).

Figur 1: Barnets identitetsbildning

(Evenshaug & Hallen 2001:32)

Skolan är en socialisationsfaktor som har ett eget ansvar till barnen där dem med ett eget pedagogiskt ansvar också fostrar barnen. Skolan har en speciell roll i barnens identitetsbildning om man jämför med andra faktorer i modellen som till exempel massmedia och jämnåriga. Även om de sista har en stark påverkan på det sociala och kulturella innehållet i identitetsbildningen så har skolan ett större ansvar för att påverka barnen(Evenshaug & Hallen 2001).

12 Eleverna har rätt att:

”utveckla och utforma sin specifika identitet. Sådant identitetsskapande kan ta sig många olika uttryck;

existentiellt, konstnärligt, politiskt, sexuellt, religiöst etc. Oavsett uttrycksform ska elevernas identitetsskapande bemötas med respekt från omgivningen. Skolan ska aktivt förebygga och förhindra att elever blir utsatta för kränkande behandling, trakasserier eller diskriminering på grund av den identitet de väljer att skapa. Elever har också rätt att söka och sig fram och byta mellan olika identiteter” (Skolverket.se, 2010).

Både lagar och läroplaner har nedskrivit att skolan ska hjälpa barnen att utveckla alla sidor av sin personlighet och att detta ska ske i samarbete hemmet. Skolan bidrar på olika sätt till elevernas utveckling av identiteten. Ett exempel är att eleverna i de teoretiska ämnena inte bara lär sig det

teoretiska ämnet utan att de samtidigt lär sig hur de uppfattas av både lärare och andra elever. Eleverna uppfattas till exempel som om de är smarta eller dumma och om de är populära eller inte. Denna utveckling av elevernas identitet kallas ibland för den dolda läroplanen och hur denna utveckling sker har till exempel att göra med det psykologiska klimatet i skolan och lärarens synsätt och dess handlingar.

Klimatet i skolan kan handla om hur hela skolledningen sammarbetar med att ge eleverna klara och tydliga mål om vad som gäller i alla ämnen, även att läraren ska lägga stor vikt på att berömma eleverna med de framsteg, små eller stora, som eleverna gör och inte fungera på ett allt för befallande

sätt(Evenshaug & Hallen, 2001).

Lärarens synsätt och handlingar gentemot sina elever är något som kan påverka elevernas identitet.

Lärarens synsätt kan handla om att den ser vissa elever som smarta och andra som dumma, de smarta eleverna får mer beröm och fler utmaningar och de elever som ansen dumma får då färre utmaningar och mindre beröm. De eleverna som anser sig dumma får mera kritik och allt mindre beröm. Genom lärarens synsätt menar Good & Brophy m.fl. att: ”läraren genom sina förväntningar, attityder och handlingar gentemot olika elever påverkar deras jaguppfattning och motivation för skolarbetet – de påverkar därmed deras prestationer i generell bemärkelse”(Evenshaug & Hallen, 2001:256).

3.6 Samspelet mellan lärare och elev

Samspelet mellan lärare och elev är viktigt för att få eleven att vilja utvecklas och lära sig. Det är läraren som sätter gränser för samspelet mellan lärare och elev. Grundaren till Reggio-Emilia, Loris Malaguzzi, skapade ett uttryck för samspelet mellan lärare och elev: ”om att ta emot bollen som barnen kastar och kasta tillbaka den på ett sådant sätt att barnen fortfarande vill vara med i spelet”(Arnér & Tellgren, 2006:57). Reggio-Emilia står för ett pedagogiskt arbetssätt där man har barnet som utgångspunkt, och står för ett utvecklande och delaktighet(Reggio Emilia, 2012).

13

Tillsamman behöver lärare och elever utveckla ett förhållningssätt som är demokratiskt och som hjälper varje enskild individ till en bättre självständighet och att ta ett bättre ansvarstagande social. För att kunna få en bra kommunikation i samspelet mellan lärare och elev krävs det att eleven känner tillit till läraren och att läraren visar ett äkta intresse för vad eleven har att säga(Arnér & Tellgren, 2006).

14

4. Redovisning av resultat

4.1 Intervjuer

Nedan redovisas mina intervjuer, där både lärare och pedagoger berättar om elevernas väg till deras utveckling av identiteten med hjälp av skolan. Lärarna och pedagogerna berättar också vilka typiska roller de kan se att eleverna tar till, beroende på vilken omgivning och situation de befinner sig i.

4.1.1 Kan du som lärare/pedagog se om eleverna har olika roller beroende på vem/vilka lärare/pedagoger det är i omgivningen? Vilka klasskamrater eleverna är med? Om de är ute eller inne?

Lärarnas svar:

Lärare 1A berättar att man tydligt kan se på eleverna när de tar en roll och oftast tar en roll i gruppen.

Lärare 1A menar att det är situationen i sig som klassen befinner sig i som bestämmer vem som har vilken roll i klassen:

- ”De roller man ser mest av är när eleverna intar en negativ roll när de till exempel inte känner att de har kontroll över en situation, inte passar in eller inte vet riktigt vad de ska göra”.

Det finns så klart väldigt många olika anledningar till att de tar på sig en negativ roll men dessa är några exempel som Lärare 1A berättar om. Lärare 1A menar även att eleverna ”faller tillbaka” när de tar en negativ roll och att det kan bli så att eftersom till exempel en uppgift är för svår tar eleven på sig en roll där den inte vill göra någonting alls, där eleven tror att den kommer att få slippa göra den uppgiften. En negativ roll kan också handla om att man i situationen inte vågar göra det man ska göra och intar ”en roll där man till exempel då surnar ihop och sitter med armarna i kors och menar att: jag ska aldrig göra något” Det kan handla om att man tycker en uppgift verkar rolig men att man inte riktigt vågar prova på det.

- ”Rollerna som syns tydligast, som i alla fall jag tycker man kan se tydligast, är just de roller som eleverna har gentemot oss vuxna här i skolan.”

Lärare 1A pratade om att det är självklart att eleverna tar roller gentemot varandra men att man som lärare inte alltid är med på just de rollbytena som eleverna gör. När eleverna är ute och ingen

lärare/pedagog är med så menar Lärare 1A ”att vi inte har någon aning om vilka roller eleverna tar”.

Lärare 1A fortsätter berätta om att de flesta eleverna anpassar en roll till gruppen och bara finns där. Att de anpassar sig till hela gruppen kan vara mer vid tillfällen som till exempel om någons bästa kompis är borta, den klasskompisen som du känner dig extra trygg med i skolan. Detta med att byta roller kan ha

15

både en negativ eller en positiv roll antingen kan det betyda att eleven får ”kliva tillbaka” för att få vara med i en annan grupp när bästa kompisen är borta, eller så får eleven ”kliva framåt” och tuffa till sig och visa en starkare roll än man vanligvis har i gruppen. Sen finns det också de elever som ”är där dem är”

hela tiden, man tror sig i alla fall att man ser samma roll hela tiden. De eleverna har tidigt funnit en trygghet i sig själv, där de har en bra självkänsla och inte känner att de vill eller behöver byta någon roll för att passa in. De få som ”är där dem är” ser man ett rollbyte på tydligt vid utvecklingssamtal där föräldrar eller förälder är med, där kan det också variera ifrån att ”kliva framåt eller bakåt” i sin roll.

Lärare 1A tror också att eleverna har många identiteter och roller redan i ettan, men sen att alla

identiteter och roller som eleven har just idag kanske eleven inte har kvar om två-tre år när den har blivit tryggare i sig själv och vet lite mer om sig själv.

Lärare 1B börjar berätta att man till viss del kan se att eleverna får olika beteenden beroende på vilken lärare som möter dem. Lärare 1B tror att det har att göra med hur vi är som pedagoger och vilka arbetsområden vi ansvarar för ex. sociala övningar, skapande övningar eller teoretiska övningar. Det beror nog också på vilken relation man själv vill ha till eleverna och om man uppmuntrar dem till att ta en annan roll än de kanske vill ha. Mot vissa lärare/pedagoger kan vissa elever vara ”kaxiga” mot men att dem mot andra lärare/pedagoger intar en mer lugn roll där eleven anses som blyg. Dessa rollbyten tror Lärare 1B har mycket att göra med läraren/pedagogens egen roll till eleven, om läraren/pedagogen är sträng eller inte, och sen också hur sträng.

Lärare 1B berättar även om att eleverna ofta är tillsammans med sin favoritkompis när de är ute på rast, men också att de i den gruppen de har nu kan se att de oftast är flera som leker tillsammans. När de är inne och har lektioner i klassrummet där eleverna ska jobba tillsammans med någon så försöker läraren att styra hur grupperna ska se ut och via den vägen hittar de kamrater som de kanske inte alltid är med annars. Men Lärare 1B menar att det ändå, så fort det blir fri lek och alla är tillsammans, söker sig de flesta till sin favoritkompis.

”Man kan tydligt se att det finns elever som intar en tuffare och kaxigare roll i gruppen när deras

favoritkompis är i närheten, än om favorit kompisen inte skulle vara i skolan en dag eller två på grund av till exempel sjukdom”, säger Lärare 1B. Lärare 1B försöker därför styra mycket i klassrummet så att alla ska vara mer med alla. Det är klart att alla inte går ihop i gruppen, menar Läraren 1B, men att man måste göra sitt bästa för att försöka göra så att alla kan umgås med alla på något vis och inte alltid vara med den man känner sig som tryggast med.

16 Pedagogernas svar:

Pedagog 1A pratade mycket om att det är viktigt med ett gemensamt förhållningssätt inom verksamheten och gentemot alla barn. Pedagog 1A upplever att ”eleverna intar olika roller i samspel med pedagogen beroende på pedagogens ålder”. Är pedagogen äldre så intar eleverna en helt annan roll än om den sampelar med en yngre pedagog, och för den yngre pedagogen menar Pedagog 1A att det är svårare att få respekten från barnen som man vill ha som vuxen. En yngre pedagog ses mer som en kompis och tas inte på lika mycket allvar som en äldre, Pedagog 1A menar att de lyssnar på både yngre och äldre men att de äldre pedagogerna i verksamheten får mera av det allvar som ibland behövs i gruppen för att undervisa. Det syns tydligt att eleverna beter sig olika beroende på vilken lärare/pedagog de har omkring sig. Hur eleverna ska bete sig mot de vuxna i verksamheten och vilka roller eleverna kan ta med vilka lärare tycker Pedagog 1A kan handla om det första intrycket som eleverna får från lärarna.

Pedagog 1A tycker också att pedagoger har en mer social roll till eleverna än vad lärarna har då

pedagogerna är mer i en miljö där man kan skoja och leka med barnen, och lärarna befinner sig mest i en mer strukturerad verksamhet än vad pedagogerna gör på eftermiddagen.

- ”Vi som är fritidspedagoger ser mer hur eleverna beter sig ute och kan jämföra mer med miljön inne.”

Pedagog 1A berättar att på skola x är det oftast pedagogerna som är ute med eleverna och de kan då se att en del intar en mer avslappnad roll utomhus än inomhus eller tvärtom. Annars ser man inte mycket rollbyten ute, det beror på vad varje elev tycker om att göra ute. En del elever blir lugna av att vara utomhus och sedan när de kommer in blir de ”mer som klassens clown”, men majoriteten i den grupp vi har nu så är de flesta lugna i klassrummet och blir mer ”spralliga och klassens clown” ute. Precis som Lärare 1A nämner Pedagog 1A att eleverna har ett samspel med mera roller gentemot varandra än vad Pedagog 1A ser. Pedagog 1A gav ett exempel på vad en elev sagt till en annan elev i klassen:

 ”Att när jag är med den klasskompisen och är dum mot dig så menar inte jag det så att du vet det, jag är bara så när jag är med den.”

Att man hört detta har gjort att både lärare och pedagoger i verksamheten ”har fått upp ögonen mer” och man har extra koll på vissa elever när de är med en viss klasskompis, berättar Pedagog 1A. Pedagog 1A menar då att när man har mer koll på vissa syns det tydligt hur eleverna ena sekunden kan sitta med sin bästis i ett hörn och vara en lugn elev. Men när bästisen är sjuk ”hoppar” den in i en annan grupp i klassen och blir en helt annan person som då kan bli dum mot bästisen de första dagarna den har kommit tillbaka till skolan.

17

Pedagog 1A avslutar liknande som Lärare 1B också att det handlar mycket om vad läraren/pedagogen har för roll gentemot eleven, till exempel om läraren/pedagogen har en roll som är sträng eller inte, och självklart handlar det då också om hur sträng man är menar Pedagog 1A.

Pedagog 1B började direkt berätta om att det var självklart att eleverna hade olika roller beroende på vilken eller vilka lärare/pedagoger som var i elevens omgivning. En del lärare är väldigt stränga samtidigt som andra är ”normalt stränga”. Pedagog 1B menar att hade hon själv varit elev hade hon också varit annorlunda beroende på vilken lärare/pedagog hon var med och trycker mycket på detta med att vara väldigt sträng eller ”normalt sträng”.

Pedagog 1B fortsätter berätta om att eleverna byter roll beroende på om det är helklass eller halvklass.

Man kan tydligt se i gruppen att vissa blir starkare i sina roller och sin identitet när de är i halvklass än helklass, samtidigt som ett fåtal elever i gruppen blir lugna i halvklass och i helklass har vissa elever ”en massa överflödig energi” som de inte vet vad de ska göra med. Är det många elever som man märker intagit en roll där det ”följer med energi” ser man till att eleverna får röra på sig, vad det än är för situation och undervisning. Pedagog 1B menar att man försöker anpassa undervisningen lite till hur eleverna är och mår.

- ”Vi gör vårt bästa för att eleverna ska få känna att de är med och bestämmer”, säger Pedagog 1B

4.1.2 Arbetar ni något i skolan för att hjälpa eleverna att få en bra självkänsla och växa i sin identitet?

Alla respondenter svarar väldigt lika på denna fråga om hur de jobbar i skolan för att eleverna ska få en bra självkänsla och växa i sin identitet. I skolan jobbar de med olika typer av övningar för att stärka självkänslan och gruppsammanhållningen. Där de jobbar utifrån material som heter SET/SEL, Projekt Charlie, och Gruppen som grogrund. Lärare 1A förklarade kort vad man arbetar med inom de olika materialen:

 SET/SEL – Här tränar man på att kunna samspela med andra människor och på att hantera sina egna och andras känslor på ett bra sätt

 Projekt Charlie – Handlar om att hjälpa eleverna att få en bra självkänsla och ett bra självförtroende. Precis som med SET/SEL pratar man här också om känslor.

 Gruppen som grogrund – Handlar mycket om värderingsövningar och samarbetsövningar

18

Varje vecka försöker de på skola X att jobbar med någon form av sociala övningar, ibland gör dem övningar med hela klassen, halvklass och ibland i kill- och tjejgrupper. Vilka grupper de har när de jobbar med övningar beror på vad för sorts övning de ska göra.

Lärarnas svar:

Lärare 1A nämner också att det är viktigt att ge dem positiv feedback på det dem gör, att man försöker lägga fokus på allt positivt som eleverna gör.

- ”Man ger inte så mycket positiv feedback till eleverna som man borde utan man lägger mer märke på när de gjort något fel, och bara genom att ge positiv feedback på små saker gör att de växer i sig själva. Alla lärare/pedagoger inom skolans verksamhet borde försöka uppmärksamma små positiva saker eleverna gör istället för att lägga märke till det negativa, som vi oftast gör.”

Lärare 1A menar inte att man skäller på eleverna hela tiden utan mer att man nästan aldrig påpekar till exempel ”vad duktig en elev är på att skriva en femma, rita en regnbåge, eller vad bra eleven är på att räcka upp handen”, det handlar om att ge eleverna mer beröm.

Pedagogernas svar:

Pedagog 1A tycker att den här biten med att arbeta med elevers självkänsla är den viktigaste i skolan för att de ska kunna klara av skoldagen, som till exempel med samspelet i skolan. Det gäller att ta vara på vad barnen vill, och med detta menar Pedagog 1A att man kan ta vara på mer i fritidshemmet än under skoldagen:

- ”Man frågar vad barnen vill göra, vad de har för intressen, de får vara med att bestämma vad som händer på fritids. Vi kan vara mer lyhörda för eleverna än lärarna.”

Pedagog 1B berättade om liknande som Lärare 1A, se ovan, och menar att man måste se varje enskilt barn, man ska ”peppa” barnen både enskilt och i grupp. Pedagog 1B nämnde att pedagogerna i

verksamheten som är på fritidshemmet kan vara ”mer lyhörda och ta vara mer på elevernas intressen”, och att de har en helt annan roll till eleverna än vad lärarna har. Båda pedagogerna påpekar även att det är pedagogerna som hjälper eleverna lite mer med att växa i sin identitet, än lärarna, och att hitta sin sociala roll i skolan. Detta eftersom de jobbar med de flesta barnen i gruppen efter skoltid också, som inte läraren gör. Lärarna gör ett bra jobb i skolan också men pedagogerna menar att de kan jobba med barnen mer och längre på eftermiddagen, och de kan jobba på ett sätt så att det inte känns som

undervisning för eleverna.

- ”Fritidshemmet är mer fritt även om det finns viss struktur i verksamheten”, berättar Pedagog 1B.

19 4.2 Observationer

4.2.1 Observation Klass 1A

Vid observationen av klass 1A kunde jag se en väldigt stor skillnad på hur pojken och flickan var.

Inomhus hade pojken en roll som mest var utåtagerande, (speciellt då det handlade om att göra det teoretiska som det är mest av i skolan.) I ett ämne intog pojken en roll som Lärare 1A pratade om, en negativ roll, där han möjligtvis var osäker i situationen och inte visste vad som skulle göras eller hur det skulle göras. Istället för att till exempel ”korsa armarna” som Lärare 1A prata om satt pojken och tittade på de andra eleverna i klassen och verkade bli mer stressad när han såg att de flesta arbetade med uppgiften. Han verkade lite otålig på något sätt även om läraren stod vid pojken och försökte förklara uppgiften. En situation när läraren stod vid pojken verkade göra att pojken intog en ännu mera negativ roll än den han hade innan, när han då istället gick ifrån sin plats för att störa de andra och bli mer

högljudd. Läraren bad pojken att sätta sig på sin plats, detta sa hon bara en gång, med en lugn och sansad roll för att sedan ignorera honom en stund. Att ignorera pojken verkade vara en bra strategi för även om han störde sina klasskamrater ytterligare en stund efter att läraren sagt till, gick han till sin plats, tog sin bok och penna för att fråga om han kunde sätta sig i rummet dem kallar läsrum. Han fick gå dit för att sätta sig och fortsätta arbeta, och han verkade få andra papper med andra uppgifter som han kunde göra.

Under min observation kunde jag se att pojken verkade ha väldigt mycket energi och att det kan vara därför han tar till roller som gör att han verkar osäker i klassrummet. På fritidshemmet kunde man också se att pojken hade väldigt mycket energi och svårt att vara stilla, men detta verkade också bero på vilken pedagog som var i närheten av pojken. När den ena pedagogen var i närheten av pojken så var han relativt avslappnad och hade en väldig respekt för pedagogen, och med den andra pedagogen verkade det som att han fylldes av energi och på något sätt inte vill prata med pedagogen. Den ena pedagogen, som pojken blev relativt avslappnad med, hade själv en roll som var avslappnad och tilltalade pojken på ett lugnt sätt och satt även så att dem var i samma höjd i samtalet.

Pedagogen som verkade ge pojken mycket energi och osäkerhet, tilltalade honom mer på ett stängt sätt och stod väldigt ofta över honom när pedagogen pratade till honom.

Flickan som observerades under en dag i klass 1A var väldigt neutral och visade knappt någon annan roll förutom rollen som var neutral. Det som sågs var att när flickan var ute på skolgården och även på fritidhemmet så intog hon en roll där hon blev lite av en ledare bland eleverna. Flickan bestämde vad som skulle lekas, vem som skulle vara vad, vart eleverna skulle leka etc. Hon hade en roll som ledare över de flesta flickorna på fritidshemmet och även några pojkar. Även fast flickan hade en ledarroll

20

verkade hon vara spänd, speciellt ute på skolgården. Ofta tittade flickan mot någon av personalen på fritidshemmet och även personalen hade koll åt flickans håll.

På observationen under fritidshemmets tid kunde man tydligt se, det som både lärare och pedagoger pratade om under intervjun, att eleverna kan ta olika roller beroende på vilken personal som är i deras omgivning. Här var det också väldigt tydligt eftersom man kunde se att en pedagog gjorde så att pojken blev lite osäker och den andra gjorde honom avslappnad. Under observationen kunde man se att vissa, både elever och pedagoger, tydligt intog olika roller beroende på situation och omgivning.

4.2.2 Observation klass 1B

I observationen i klass 1B vill jag förtydliga att observationen av flickan och pojken hände under samma sekvens i klassrummet, och därför beskrivs observationen gemensamt för flickan och pojken och inte var för sig.

Rollbyten i klass 1B var tydliga på flickan i klass 1B, pojken genomsyrades av en och samma

roll/identitet under hela skoltiden. Flickan var väldigt tystlåten när hon var inomhus, avslappnad och lite tillbakadragen. Hon gjorde inte mycket väsen av sig så hon var svår att lägga märke till. Pojken var också en elev som var svår att lägga märke till då han gjorde sitt under lektionen precis som flickan.

Både Lärare 1B och Pedagog 1B var hos alla elever under en lektion med individuellt arbete, de gick till flickan respektive pojkens bänk för att se hur det gick med uppgiften dem gjorde. Läraren gav pojken beröm vid varje tillfälle hon gick förbi han, men när läraren gick förbi flickan gav hon inget beröm av något slag utan checkade av hur det gick bara och påpekade lite att flickan skulle jobba på för att hinna klart innan lunch. Pedagog 1B gick runt i klassrummet och tilltalade mest eleverna om det var så att de ville ha hjälp, eller tilltalade pedagogen först. Flickan fick hjälp av pedagog 1B och när pedagogen gick ifrån flickans bänk såg man att flickan log.

I jämförelse med observationen i klassrummet och inne på fritidshemmet så var det ingen större skillnad på flickans beteende. Hon hade intagit samma roll här som i klassrummet, tystlåten, avslappnad och tillbakadragen. Pojken kunde man se ett rollbyte hos då han på fritidshemmet var väldigt pratglad och hade alltid något på gång som han skulle göra. Pojken hördes väl och man märkte av pojken mer under tiden på fritidshemmet än vad man gjorde i klassrummet där han då istället var en i mängden, och inte märktes avsevärt mycket. På fritidshemmet var pojken väldigt självgående och precis som observationen på skolgården såg man att han var den som bjöd in till lek. Han tog på sig en roll där han bjöd in alla ute på skolgården, precis som inne på fritids, till lek. Stod någon elev själv eller satt själv ute på skolgården eller inne på fritidshemmet och pojken såg det gick han till personen i fråga och bjöd in den att vara med

21

i det som han gjorde. All personal som var ute under tiden som pojken var ute gav honom beröm och påpekade till vissa andra elever att ”alla skulle vara mer som han, alla ska kunna vara med alla.”

Observationen av flickan ute på skolgården gav en helt ny bild, hon intog en roll som en ledare ute på skolgården. Denna ledarroll kunde man tydligt se ute om ingen personal var i närheten men när personal gick förbi tystnade flickan och återupptog sin ledarroll när personalen kommit en bit ifrån. Flickan hade en ledarroll över vissa flickor och pojkar på fritidshemmet, där hon bestämde vad som skulle lekas och vem som skulle vara vad etc. Ingen av flickans kompisar sa emot henne, och även de tystnade när personal gick förbi när de lekte, speciellt om flickan var i närheten. En pedagog gick förbi när eleverna lekte och frågade de med ett leende på läpparna:

- ”Vad gör ni?”

- ”Vi (paus)… gör ingenting”, svarade flickan.

- ”Okej, bara ni har kul, vi är på framsidan av skolan om ni vill något”, svarade pedagogen, fortfarande med ett leende på läpparna.

När personal gått iväg och inte syntes till fortsatte flickan sin ledarroll och gruppen med elever fortsatte att leka.

4.3 Sammanfattning av resultat

Alla respondenterna berättar att man som lärare/pedagog kan se att elever, i alla fall vissa, har olika roller beroende på vilka lärare/pedagoger som är i elevernas omgivning. Även beroende på vilka klasskompisar de har runt om sig och om de är inne eller ute. Vissa elever tar på sig identiteter som lärarna och pedagogerna anser vara negativa roller, och för att få eleverna att inta mer positiva roller arbetar de med elevernas självkänsla och identitet. Materialet de använder på skolan är material som heter Charlie, SET/SEL och Gruppen som grogrund. Genom dessa material hjälper de eleverna att utveckla och växa i sin identitet och få en bra/bättre självkänsla, och lärarna/pedagogerna jobbar mycket med att ge eleverna positiv feedback. Med det menar de att man oftast bara lägger märke till eleverna när de gjort något fel, och man måste bli bättre på att ”ge mer positiv feedback även om det är på små saker”, för det är de sakerna som gör att de växer i sig själva. Observationerna som gjordes bekräftade mycket av det som lärarna berättar om, att eleverna har olika roller beroende på hur omgivningen ser ut.

Som observatör kunde skillnader ses på dem elever som observerades, att beroende på situation och omgivning intog eleverna olika roller/identiteter. Vilken roll/identitet som eleverna intog var beroende på situation och omgivning, speciellt beroende på vilken personal som var i närheten av eleven och vart på skolan eleven var, ute eller inne.

22

5. Diskussion

Intervjuerna med respondenterna gick väldigt bra, det ända som var lite negativt var att en av

respondenterna var min handledare som jag haft under mina praktikperioder. Det negativa med det var att respondenten, min handledare, lätt kom in på annat än just det som skulle besvaras, och det blev mycket prat om andra saker inom skolan. Det positiva i det hela var att man lätt kunde styra in respondenten på rätt spår igen under intervjun och att man fick respondenten att svara på intervjufrågorna först, för att sedan prata allmänt om allt mellan himmel och jord. Resultatet av handledarens svar tror jag var mer ärliga på grund av att vi kände varandra än om någon okänd för respondenten genomfört intervjun. Genom att vi kände varandra kändes det som att handledaren var mer avslappnad genom intervjun än dem resterande respondenterna.

Under mina observationer skrev jag ner egna reflektioner kring det jag såg och det mesta var positiva reflektioner. En reflektion som jag skrev ner var när pedagogen förde en dialog med pojken, att hon satt på huk och pratade med pojken. Många vuxna brukar annars stå och titta ner på eleverna när de pratar med elever, och att pedagogen satte sig på huk innan hon började prata med pojken var något som jag tycker är bra och det fastnade hos mig. Att detta fastnade i mina tankar är nog för att man skrivit om att samspelet är så viktigt, och genom att läraren hukar sig ner och är i ögon höjd med eleven visar det ett bra samspel i kommunikationen mellan läraren och eleven. Något annat som fastnade hos mig var den flickan jag observerade som var väldigt tillbaka dragen när hon var inomhus och inte sa mycket alls.

Men när flickan var ute och ingen pedagog var i närheten så hade hon en roll som ledare över sina kompisar men tystande när hon såg en pedagog närma sig gruppen. Frågan som kom upp i mina tankar var/är:

- Vet inte pedagogerna vilken skillnad det är på flickan, beroende på var flickan är och vad hon gör?

Andra reflektioner som kom upp under observationen var att jag skrivit ner att lärarna/pedagogerna bara verkade ge beröm om det var någon som gjort något väldigt bra och inte ge beröm, som en av

respondenterna sa, även när någon elev gjort något litet men bra. Här gjorde lärare och pedagoger olika då en del kanske gav väldigt mycket beröm hela tiden för minsta lilla grej, och andra inget beröm alls om det inte var något väldigt bra. Lärare och pedagoger skulle där behöva mötas i mitten och

tillsammans kunna ge beröm på ett bra sätt där de får eleverna att växa och utvecklas. Min tanke är att för mycket beröm inte är bra och för lite är inte heller bra, eleverna behöver en balans i det hela. Kritik i arbetet eleverna gör är också bra för att kunna lära sig ta både kritik och beröm och via detta utveckla sin identitet mera. Annat som jag reflekterar över efter observationerna är situationen där personalen

påpekar att alla andra elever ska vara som pojken(i klass 1B), detta kanske är positivt för pojkens del men väldigt negativt för dem resterande elever som personalen jämför pojken med. På långsikt beroende

23

på hur ofta pedagoger och lärarna säger så här högt, gör det att elevernas självkänsla och identitet kanske inte utvecklas på ett bra och positivt sätt.

Identitetsskapande och roller har varit ett intressant ämne att skriva om, även om det varit mest fokus på barn under sex år och barn över tolv år i litteratur och annat som använts. Forskningen har haft fokus på spädbarnets utveckling och ungdomens utveckling. Detta kanske för att man tror att det är då allt händer, att det är då man kan se mest utveckling hos barnen, i spädbarns ålder och ungdomen. Ändå låter det konstigt eftersom man inom forskningen ändå kunde se att det är mellan åldrarna 6-12 som barnen börjar utveckla sin identitet och inta mer olika roller i sina lekar. Apropå detta är det, enligt min åsikt, konstigt att det inte forskats mer om vad som händer mellan åldrarna 6-12, eftersom forskarna ändå påpekat att det är då man börjar utveckla identiteten.

Eftersom identiteten är i en ständig process där den arbetar och ofta byter form, undrar jag hur många identiteter man kan ha egentligen. Man har identiteter som man eller kvinna, polis eller lärare etc. Finns det oändligt med identiteter som man kan ta till sig, eller kan man bara ha ett visst antal? När tar det stopp? Det verkar som att man har en identitet per situation och beroende på vilken grupp människor man är i. Är man med familjen tar man på sig en helt annan identitet och roll än den man intar när man är i skolan, till exempel med sina kompisar. I skolan kunde både jag och respondenterna se olika

identitetet hos eleverna och det är precis det som Hammarén och Johansson(2009) skriver om. Att varje människa har olika identiteter och detta beror på vart man befinner sig, i vilken omgivning och beroende på situation. Man har olika identiteter både som vuxen och som barn. Som barn kan man ha olika

identiteter som till exempel i skolan är man en elev och hemma är man storasyster. Den ständiga process som identiteten är i kan handla om att man hela tiden förändrar sin tanke om vem man vill vara -

självidentiteten, hur man tror andra uppfattar en och vill att man ska vara så beter man sig – Social identitet, och sen har vi den kulturella identiteten som man får utifrån sin bakgrund. Dessa tre olika varianter av identiteter är något man faktiskt kan se finns. Eftersom vissa elever på skolan intog en helt annan roll med vissa kompisar än vad den hade för roll med några andra kompisar så ändrade eleven sin sociala identitetet och i och med det tycker jag det var svårt att se självidentiteten. En egen fundering som kommer upp angående självidentiteten:

- När man möter andra människor, möter man någon gång deras självidentitet, eller visas bara självidentiteten när personen ifråga är själv?

Att hjälpa barnen till att utveckla alla sidor av sin personlighet står i både lagar och läroplaner, och personligheten är något som kopplas till identiteten. Tolkningen som jag gör är att genom våra olika identiteter intar vi också olika roller med vår personlighet. Utvecklingen hos barnet i skolan tar sin grund hos läraren. Beroende på vad läraren tycker och tänker om just eleven. Arnér och Tellgren(2006) menar

24

att samspelet är något som måste funka mellan elev och lärare för att eleven överhuvudtaget ska vilja lära sig och utvecklas. Av egen erfarenhet kan man koppla detta till verkligheten och man kan se att samspelet spelar stor roll. Beroende på hur läraren bemöter de olika eleverna så kan man se om läraren visar något intresse för det som eleverna berättar för läraren. Vid vissa samspel som lärare och

pedagoger gör ser man tydligt när de har ett intresse eller inte för vad eleverna har att berätta. Om jag som annan pedagog ser detta, kan man bara gissa sig till hur eleven känner till läraren. Ser eleven att läraren/pedagogen är intresserad eller inte? Arnér och Tellgren(2006) tar upp att man som lärare måste visa eleven ett gediget intresse för att på så sätt vinna elevernas tillit och att man då utvecklar ett

demokratiskt förhållningssätt gentemot varandra där den enskilde individen får en bättre självständighet och även ett bättre ansvarstagande socialt.

Sampelet mellan lärare och elever kan man själv se skiljer väldigt mycket beroende på vilken elev lärarna/pedagogerna pratar med. I verksamheten har jag exempel där man kan se att i ett samspel med tillexempel elev 1, hur läraren/pedagogen förstärker elevens självkänsla och med elev 2 hur

lärare/pedagoger inte ger elevens en chans i att utveckla en bra självkänsla. Självkänslan är något som verkar styra vilken roll man tar på sig beroende på vilka man har i sin omgivning och hur situationen ser ut.

Enligt de respondenter som intervjuats verkar det handla mycket om respekt mellan elev och lärare. Där man som lärare inte får, enligt respondenterna, vara för snäll eller för sträng utan är man något

däremellan så menar de att man får en bra kontakt med eleverna och man får den respekt man behöver för att kunna ha ett bra samspel med eleverna. Man ska som lärare vara ”lagom” sträng enligt en av respondenternas svar och där håller jag med. Med ”lagom” sträng menar respondenten att man är konsekvent i sin undervisning. Det som respondenterna berättar om angående samspelet mellan lärare och elev kan man koppla till det demokratiska förhållningssättet som togs upp innan. Där det är viktigt att man hittar en balans i samspelet mellan lärare och elev.

Något som jag tänker mycket på efter att jag skrivit arbetet är den texten som Johansson och

Lalander(2010) tog upp i sin bok. Texten som handlar om att man vill vara sig själv, men att det är svårt att vara sig själv då man inte vill hamna utanför, där man tar på sig en roll som de i sin omgivning vill att man ska ha. Istället för att vara sig själv och gå sin egen väg så är det lättare att följa efter någon annan på deras väg, för att då förhoppningsvis inte hamna utanför. Denna text påminner om hur mycket man själv ville vara en i gänget när man var mindre och inte ville hamna utanför. I dagens skolor är det mycket grupperingar och utfrysningar och för att slippa det tror jag många gör som i texten, de tar på sig en roll de egentligen inte vill ha för att passa in med de andra i omgivningen.

25

Detta med att identitetsutvecklingen har sin grund hos lärare/pedagoger kan ge olika följder på utvecklingen beroende på hur läraren/pedagogen är gentemot eleverna. Det verkar handla mycket om lärarens/pedagogens intresse inför vad eleven har att säga och visa läraren, hur mycket tillit man skapar i samspelet mellan lärare/pedagog och elev. Visar inte läraren/pedagogen något intresse i eleven och har en tanke om att eleven till exempel är dum, lat och inte bryr sig om elevens lärande så stjälper den identitetsutvecklingen mer än vad läraren då hjälper eleven i utveckingen. Som lärare och pedagog gäller det att se alla elever som lika värda individer och att alla har lika rätt att lära. Ta reda på hur eleverna som individ lär bäst och få eleverna att hjälpa till i sin egen undervisning och lärandets gång. Att se varje individ och vad som är bäst för den är svårt i dagens samhälle på grund av för få resurser.

Resultatet för arbetet visar att skolan påverkar elevernas utveckling av sin identitet och självkänsla.

Skolan är en stor arena för identitetsutvecklingen hos eleverna då identiteten utvecklas genom möten med andra människor, och det är det samspelet som i stor utsträckning styr våra liv. Det som påverkar eleverna mest förutom själva samspelet är hur samspelet utspelar sig mellan lärare-elev och elev-elev.

Det handlar väldigt mycket om vilket synsätt lärarna har mot eleverna och även vilket synsätt elev har mot annan elev.