a
arbete och hälsa vetenskaplig skriftserie
ISBN 91–7045–437–X ISSN 0346–7821
1997:18
Upplevd trötthet efter mentalt arbete
En fältstudie
Elizabeth Åhsberg
ARBETE OCH HÄLSA Redaktör: Anders Kjellberg
Redaktionskommitté: Anders Colmsjö, Elisabeth Lagerlöf och Ewa Wigaeus Hjelm
© Arbetslivsinstitutet & författarna 1997 Arbetslivsinstitutet,
171 84 Solna, Sverige ISBN 91–7045–437–X ISSN 0346-7821 Tryckt hos CM Gruppen
Arbetslivsinstitutet
Centrum för arbetslivsforskning
Arbetslivsinstitutet är nationellt centrum för forskning och utveckling inom arbetsmiljö, arbetsliv och arbets- marknad. Kunskapsuppbyggnad och kunskapsanvändning genom utbildning, information och dokumentation samt internationellt samarbete är andra viktiga uppgifter för institutet.
Kompetens för forskning, utveckling och utbildning finns inom områden som
• arbetsmarknad och arbetsrätt,
• arbetsorganisation, produktionsteknik och psykosocial arbetsmiljö,
• ergonomi,
• arbetsmiljöteknik och belastningsskador,
• arbetsmedicin, allergi, påverkan på nervsystemet,
• kemiska riskfaktorer och toxikologi.
Totalt arbetar omkring 470 personer vid institutet, varav 350 med forskning. Forskning och utbildning sker i samarbete med universitet och högskolor.
Innehåll
Introduktion 1
Problemställning 2
Metod 3
Deltagare 3
Procedur 3
Frågeformulär 4
Statistisk bearbetning 4
Resultat 5
Trötthet 5
Studenter 5
Kontrollrumsoperatörer 5
Jämförelse av de två undersökningsgrupperna 6
Arbetsbelastning 7
Studenter 7
Kontrollrumsoperatörer 8
Arbetsbelastning relaterat till trötthet 8
Studenter 8
Kontrollrumsoperatörer 9
Diskussion 10
Trötthet 10
Mental belastning 11
Metodproblem 11
Jämförelse med fysiskt arbete 11
Slutsats 12
Sammanfattning 13
Summary 13
Referenser 14
Introduktion
Trštthet Šr ett begrepp som sŠllan definieras utan oftare beskrivs i termer av de symptom som tršttheten orsakar. Ett vanligt sŠtt att beskriva tršttheten Šr att beskriva den som bestŒende av tre delar. Fšrst som objektiv trštthet, vilket kan vara nŒgon prestationsfšrsŠmring, sedan som fysiologisk trštthet, vilket kan vara metaboliska fšrŠndringar, och slutligen subjektiv trštthet, vilket kan vara kŠnslor av utmattning eller av att vara uttrŒkad (1). I arbetslivet Šr trštthets- upplevelser intressanta nŠr individens vŠlbefinnande studeras, nŠr man vill fŒ en švergripande bild av miljšeffekter pŒ mŠnniskan, eller nŠr prestation och psykofysiologiska effekter
studeras (10). Olika typer av arbetsbelastningar kan antas pŒverka mŠnniskan pŒ olika sŠtt och dŠrmed leda till kvalitativt skilda trštthetstillstŒnd. Med flerdimensionella mŠttekniker kan man samtidigt fŒ en uppfattning om bŒde kvalitet och intensitet i trštthetsupplevelsen (15).
Trštthet har dock vanligen mŠtts i en dimension, med en enskild frŒga om hur trštt individen kŠnt sig (tÊex 9, 19, 20, 23, 25, 32). I de fall dŠr trštthet har differentierats har det varit vanligt att tala om fysisk och mental trštthet (tÊex 5, 11, 27, 28), och pŒ senare Œr har en skattnings- skala just fšr mental och fysisk trštthet utvecklats (7). Andra aspekter av trštthet som studerats har varit sšmnighet (tÊex 31) och obehag (tÊex 6).
Ett flerdimensionellt instrument fšr mŠtning av trštthetsupplevelser i arbetslivet, Swedish Occupational Fatigue Inventory (SOFI ), har utvecklats av •hsberg, Gamberale och Kjellberg (30). UtifrŒn tidigare forskning (2, 7, 16, 17), och nya utfšrda intervjuer, erhšlls en samling av 172 verbala uttryck med vilka man kunde beskriva upplevd trštthet efter olika typer av krŠvande arbeten. Med hjŠlp av frŒgeformulŠr bedšmdes 95 av de 172 uttrycken av personer i arbetslivet (n=705). DŠrefter utfšrdes explorativa och konfirmativa faktoranalyser, vilka resulterade i en fem-faktor modell av trštthet (Figur 1). Faktorerna benŠmndes Brist pŒ energi, Fysisk anstrŠngning, Fysiskt obehag, Brist pŒ motivation och Sšmnighet med en gemensam fšrklarad varians om 59.6%). Antalet verbala uttryck var reducerade till 25, med en fšrdelning av fem uttryck per faktor. UtifrŒn resultatet skapades mŠtinstrumentet SOFI, dŠr individen bedšmer de 25 uttrycken pŒ en elva-gradig numerisk skala. De fem faktorerna korrelerade i olika grad med varandra (Figur 1). Framfšrallt fanns ett samband mellan Brist pŒ energi och de švriga fyra faktorerna, vilket tyder pŒ att Brist pŒ energi kan vara en mer generell, och underliggande, trštthetsdimension. Mellan de švriga faktorerna fanns det starkaste sambandet mellan Brist pŒ motivation och Sšmnighet.
Ett liknande mŠtinstrument har nyligen utvecklats i Holland av Smets och medarbetare, Multidimensional Fatigue Inventory (MFI) (24), dock med skillnaden att den initiala ansatsen var konfirmativ och att undersškningsdeltagarna var patienter, studenter, lŠkare och soldater.
UtifrŒn tidigare forskning formulerades en hypotes och med konfirmativa faktoranalyser bekrŠftades Šven hŠr en fem-faktor modell om trštthet. Faktorerna benŠmndes "AllmŠn trštthet" (General fatigue), "Fysisk trštthet" (Physical fatigue), "Minskad aktivitet" (Reduced activity), "Minskad motivation" (Reduced motivation) och "Mental trštthet" (Mental fatigue).
Instrumentet MFI bestŒr av 20 meningar i pŒstŒendeform som den svarande bedšmer pŒ en
fem-gradig skala. MFI och SOFI baseras pŒ samma antagande om att trštthetsupplevelser har
en inneboende flerdimensionalitet, och bŒda mŠtinstrumenten har utvecklats med liknande
statistiska metoder. DŠremot skiljer sig mŠtinstrumenten Œt avseende vilka benŠmningar som
givits de erhŒllna faktorerna, liksom vilka variabler som ingŒr i instrumenten. Vad gŠller
innehŒllsliga likheter mellan MFI och SOFI sŒ representeras bŒde en allmŠn trštthets- upplevelse (Brist pŒ energi och "AllmŠn trštthet"), liksom fysisk (Fysisk anstrŠngning, Fysiskt obehag och "Fysisk trštthet") och mental trštthet (Brist pŒ motivation och "Mental trštthet") av faktorer i bŒda instrumenten. DŠremot kan inte upplevelsen av minskad aktivitet ("Reduced activity") mŠtas med SOFI, och upplevelsen av sšmnighet (Sšmnighet) kan inte mŠtas med MFI. En ytterligare skillnad mellan instrumenten Šr att MFI frŠmst Šr utvecklad med tanke pŒ patienters trštthetsupplevelser, medan SOFI avser att mŠta upplevd trštthet i arbetslivet.
En experimentell studie har genomfšrts fšr att validitetspršva SOFI, med tvŒ skilda typer av simulerat fysiskt arbete (29). Det ena arbetet, dynamiskt helkroppsarbete pŒ
cykelergometer, pŒverkade frŠmst bedšmningarna av Fysisk anstrŠngning, medan det andra arbetet, statisk muskelbelastning vid uthŒllighetsfšrsšk i en arm med 90o skulderflexion, frŠmst pŒverkade bedšmningarna av Fysiskt obehag. Bedšmningarna av Brist pŒ energi var ocksŒ relativt hšga efter bŒda arbetsuppgifterna. Detta tolkades som en indikation pŒ en innehŒllslig validitet fšr de fysiska dimensionerna av SOFI, dvs att upplevelsen av Fysisk anstrŠngning och Fysiskt obehag fšljer arbeten av skild fysisk karaktŠr, liksom att
upplevelsen av Brist pŒ energi fšljer efter fysiskt arbete. Upplevd trštthet mŠttes ocksŒ med Borgs CR10-skala (3), och relativt hšga skattningar erhšlls efter bŒda arbetsuppgifterna.
CR10 Šr en generell intensitetsskala pŒ kategorinivŒ med kvotegenskaper och har frŠmst anvŠnts fšr att mŠta upplevd anstrŠngning. Den har dock ett stšrre anvŠndningsomrŒde och kan tÊex anvŠndas fšr att mŠta vŠrk och smŠrta (4). Som ett ytterligare resultat av denna fšrsta pršvning av SOFI kom uttrycket blodsmak i mun, i faktorn Fysisk anstrŠngning (se Figur 1), att ersŠttas av uttrycket varm.
ProblemstŠllning
Det švergripande syftet var att studera de subjektiva trštthetskvaliteterna vid krŠvande arbete.
DŒ en pršvning av SOFI genomfšrts avseende trštthet vid fysiskt arbete (29), var avsikten i denna undersškning att studera trštthet vid mentalt arbete. Syftet var att validitetspršva SOFI avseende mŠtning av mental trštthet i en verklig arbetssituation.
Undersškningsgrupperna som valdes var dels vuxna studenter efter en krŠvande skriftlig tentamen, dels operatšrer efter en dag med švervakningsuppgifter i kontrollrum. En skriftlig examination Šr en intressant arbetsuppgift i en realistisk miljš, eftersom den Šr vŠl avgrŠnsad bŒde i tid och till sitt innehŒll. Dessutom har sannolikt den egna prestationen en stor betydelse fšr flertalet studenter. I den tidigare explorativa studien (30) rapporterade studenter en trštthet frŠmst i termer av Brist pŒ energi. Kontrollrumsoperatšrerna valdes till denna studie p.g.a. att dessa tydligare Šn švriga yrkesgrupper beskrivit sin trštthet i termer av Brist pŒ motivation och Sšmnighet (30). Operatšrernas bedšmningar utfšrdes efter ett nattskift och syftet hŠr var att urskilja om deras tidigare skattningar frŠmst var ett resultat av arbetets karaktŠr eller av dygnsrytmiska effekter. Kontrollrumsoperatšrer har ett arbete som bl a prŠglas av hšga krav pŒ uppmŠrksamhet och yrkeskunnande, samtidigt som de har liten mšjlighet att pŒverka arbetstakten.
Hypotesen var att skattningarna av trštthet hos bŒde studenterna och operatšrerna skulle ge
hšga skalvŠrden i faktorerna Brist pŒ energi, Brist pŒ motivation och Sšmnighet, jŠmfšrt med
faktorerna Fysisk anstrŠngning och Fysiskt obehag.
šgonen faller ihop dŒsig
gŠspar sšmnig
slš
sšmnighet
hŒglšs ofšretagsam passiv likgiltig ointresserad
brist pΠmotivation
stela leder gšr ont vŠrker
domnande kŠnsla spŠnda muskler
fysiskt obehag hjŠrtklappning
svettig
blodsmak i mun andfŒdd flŒsar
fysisk anstrŠngning
sliten utmattad slut uttšmd utarbetad
brist pΠenergi
.47
.30
.63 .45 .34
.38 .29
.63 .26 -.01
Figur 1. Illustration šver vilka uttryck (rektanglar) som tillhšr vilken faktor (ellips) i Swedish Occupational Fatigue Inventory (SOFI), och korrelationer mellan faktorer, n=705.
Metod
Deltagare
FrŒn ett kommunalt vuxengymnasium deltog 178 studenter, varav 63 mŠn och 115 kvinnor.
Studenternas medelŒlder var 27.3 Œr (standardavvikelse = 6.5).
FrŒn fyra kemiska processindustrier deltog 90 kontrollrumsoperatšrer, varav 85 mŠn och 5 kvinnor. Operatšrernas medelŒlder var 37.9 Œr (standardavvikelse = 10.9).
Procedur
Studenterna utfšrde en skriftlig examination i nŒgot av fšrekommande Šmnen pŒ vuxen-
gymnasium. Direkt efter avslutad examination blev studenterna ombedda att besvara ett
frŒgeformulŠr. Det bedšmdes inte som praktiskt genomfšrbart att gšra en datainsamling
omedelbart fšre examinationstillfŠllet. Flertalet studenter, 139 personer, hade en skrivtid som
av lŠrarna bedšmdes som normal, i fšrhŒllande till examinationens krav. Den avsatta
skrivtiden varierade mellan tvŒ till fem timmar. En mindre grupp studenter, 39 personer, hade en skrivtid begrŠnsad till tvŒ timmar, vilket av lŠrare bedšmdes som en fšr kort tid fšr den examination som skulle utfšras.
Operatšrerna tjŠnstgjorde i ett kontrollrum under ett arbetspass pŒ dagtid. Arbetet bestod huvudsakligen av visuell švervakning och beslut om ŒtgŠrd om nŒgot fel uppstod.
Operatšrerna besvarade ett frŒgeformulŠr dels i bšrjan av arbetspasset, dels i slutet av arbetspasset.
FrŒgeformulŠr
Upplevd trštthet skattades med mŠtinstrumentet SOFI (30) (Bilaga 1). Dessutom skattades sex nya verbala uttryck, med syfte att eventuellt kunna fšrbŠttra skalan. Dessa nya uttryck var
"svŒrt att hŒlla mig vaken", "varm", "flŠmtar", "nickar till", "fryser", och "halvsovande".
Denna datainsamling gjordes innan resultatet frŒn den tidigare studien var analyserat (29), dŠrfšr tillhšrde ordet "varm" fortfarande gruppen av nya uttryck. Tršttheten skattades Šven med Borgs CR10-skala (3) fšr att fŒ ett mŒtt pŒ den švergripande trštthetsnivŒn. FrŒgan lšd
"Hur trštt kŠnner Du Dig efter den skrivning Du just avslutat?" fšr studenterna, och "Hur trštt kŠnner Du Dig efter det arbetspass Du just avslutat?" fšr operatšrerna.
En utgŒngspunkt i studien var att trštthetsupplevelsen till stor del orsakats av det arbete som utfšrts. Fšr att kunna relatera tršttheten till nŒgot mŒtt pŒ arbetsbelastning formulerades frŒgor fšr studenterna i termer av upplevd tidspress, mental anstrŠngning samt psykologisk stress (22). FrŒgorna lšd: "Hur svŒrt hade Du att hinna med att besvara skrivningen?" "Hur svŒr kŠndes skrivningen?" "Hur viktigt var det fšr Dig att prestera bra?"
Fšr kontrollrumsoperatšrerna formulerades frŒgor om arbetsbelastning i termer av krav och kontroll (13, 14, 18). FrŒgorna gŠllde tidspress och snabbt beslutsfattande (krav), styrning av arbetstakt och planering av arbete (kontroll). FrŒgorna lšd: "Arbetade Du under oacceptabel tidspress?" "KrŠvde arbetet att Du skulle fatta snabba beslut fast betŠnketiden knappt rŠckte till? "Kunde Du sjŠlv bestŠmma Din arbetstakt?" "Kunde Du planera Ditt eget arbete?"
Svaren fšr samtliga frŒgor om belastning gavs pŒ fem-gradiga skalor (Bilaga 2).
Statistisk bearbetning
Data frŒn SOFI bearbetades genom att medelvŠrden berŠknades fšr varje person, av de fem skattningarna i respektive faktor. DŠrefter berŠknades gruppmedelvŠrden (hŠrefter kallat skalvŠrden) och standardavvikelser fšr studenter och kontrollrumsoperatšrer.
Skillnader mellan grupper (kšn, grad av tidspress bland studenter) pršvades bŒde med Kruskal-Wallis icke-parametriska test (dŠr det var olika stora grupper) och variansanalys.
Ingen nŠmnvŠrd skillnad i resultat mellan metoderna erhšlls, varfšr resultatet frŒn varians- analyserna redovisas hŠr. Fšr kontrollrumsoperatšrer pršvades skillnader mellan skalvŠrden frŒn SOFI fšre och efter arbetspasset med t-test fšr upprepade mŠtningar. FšrhŒllandet mellan rapporterad arbetsbelastning och trštthet studerades med hjŠlp av multipel regressionsanalys.
FšrhŒllandet mellan skattningar pŒ Borgs CR10-skala och skalvŠrden frŒn SOFI beskrevs
med hjŠlp av Pearsons produktmoment korrelation och multipel regressionsanalys. Cronbachs
alfa berŠknades fšr respektive faktor i SOFI som ett mŒtt pŒ intern konsistens. De enskilda
uttrycken i respektive SOFI-faktor underkastades itemanalyser.
Resultat
Trštthet
Studenter
Studentgruppen beskrev frŠmst sin trštthet i termer av Brist pŒ energi (Tabell 1).
En 2 (kšn) x 2 (tidspress) variansanalysmodell fšr oberoende grupper tillŠmpades fšr var och en av de fem SOFI-faktorerna och fšr CR10-skalan. Kšnsfšrdelningarna i den hšgt respektive normalt tidspressade delgruppen motsvarade kšnsfšrdelningen i hela student- gruppen. En interaktionseffekt av kšn och tidspress fšrelŒg i faktorerna Fysisk anstrŠngning (p=.036) och Brist pŒ motivation (p=.038). Kvinnorna med hšg tidspress hade hšgre skal- vŠrden i bŒda dessa faktorer Šn mŠnnen, medan motsatt kšnsskillnad fšrelŒg i delgruppen med normal tidspress (Tabell 1).
Studentgruppen med hšg tidspress skattade sin trštthet šverlag nŒgot hšgre Šn de med normal tidspress, frŠmst i Fysisk anstrŠngning (p=.026) och pŒ CR10-skalan (p=.045).
Kvinnorna hade šverlag hšgre skalvŠrden Šn mŠnnen i faktorerna Brist pŒ energi (p=.019), Fysiskt obehag (p<.001), och pŒ CR10-skalan (p=.017) (Tabell 1). Trots att kvinnorna rapporterade en starkare trštthetsupplevelse Šn mŠnnen, hade de nŒgot kortare skrivtid (kvinnor m=2.16 tim., sd=.89, mŠn m=2.42 tim., sd=.88).
Tabell 1. MedelvŠrden (m) och standardavvikelser (sd) av studenternas skalvŠrden inom varje SOFI-faktor och skattningar pŒ CR10-skalan*.
hšg tidspress(39) normal tidspress(139) hela studentgruppen(178) kvinnor(24) mŠn(15) kvinnor(91) mŠn(48) kvinnor(115) mŠn(63)
m sd m sd m sd m sd m sd m sd
Brist pŒ energi 5.73 3.03 3.77 2.40 4.26 2.67 3.82 2.47 4.51 2.82 3.66 2.33 Fysisk anstrŠngning 2.29 1.81 1.65 1.41 1.10 1.31 1.62 1.50 1.24 1.47 1.60 1.52 Fysiskt obehag 4.06 2.44 1.80 1.53 2.95 2.53 2.24 2.00 3.06 2.55 1.98 1.86 Brist pŒ motivation 2.62 2.52 1.64 1.74 1.65 1.96 2.33 1.91 1.87 2.14 2.18 1.90
Sšmnighet 3.05 2.47 2.07 1.76 2.56 2.22 2.47 1.90 2.73 2-36 2.35 1.82
CR10 4.81 2.90Ê 2.90 1.79 3.07 2.33 2.84 2.32 3.45 2.68 2.89 2.14
*Inom parentes anges antal individer per grupp
Kontrollrumsoperatšrer
Skillnader mellan skalvŠrden frŒn bšrjan, respektive frŒn slutet, av arbetspasset testades med t-test fšr upprepade mŠtningar, per faktor. Den rapporterade tršttheten, i termer av Brist pŒ energi (p=.059) och Fysisk anstrŠngning (p<.001), var nŒgot hšgre mot slutet av arbetspasset.
DŠremot tenderade tršttheten i termer av Brist pŒ motivation (p=.083) och Sšmnighet (p=.054) att vara nŒgot lŠgre efter arbetsdagen. Kontrollrumsoperatšrernas skattningar av trštthet var dock šverlag lŒga, Šven mot slutet av arbetspasset. De relativt sett hšgsta skal- vŠrdena erhšlls i faktorn Brist pŒ energi och Sšmnighet (Tabell 2).
Fšr att utreda om nŒgon information doldes av gruppmedelvŠrden delades operatšrgruppen
efter rapporterad švergripande trštthetsnivŒ. Uppdelningen gjordes efter medianvŠrdet pŒ
CR10-skattningarna. Det framgick dŒ att trštthetsprofilerna var liknande i bŒda delgrupperna,
bortsett frŒn nivŒskillnaden. DŠremot Šr skalvŠrdena i Brist pŒ energi nŒgot hšgre, jŠmfšrt
med švriga faktorer, i delgruppen šver CR10 medianen. Det tyder pŒ att tršttheten i termer av
Brist pŒ energi framtrŠder tydligare i den allmŠnt tršttare delgruppen (Tabell 2).
Tabell 2. MedelvŠrden (m) och standardavvikelser (sd) av skalvŠrden i SOFI-faktorer och skattningar pŒ CR10-skalan, vid bšrjan och slutet av arbetspasset. Resultat visas fšr samtliga operatšrer,
dessutom fšr de operatšrer som skattat en hšg, respektive lŒg, švergripande trštthetsnivŒ*.
vid bšrjan (90) vid slutet (90) vid slutet (44) vid slutet (45) hela gruppen hela gruppen šver CR10 median under CR10 median
m sd m sd m sd m sd
Brist pΠenergi 1.87 1.93 2.25 2.39 3.63 2.44 .86 1.20
Fysisk anstrŠngning 0.81 1.35 1.21 1.79 2.01 2.16 .41 .76
Fysiskt obehag 1.30 1.80 1.29 2.00 2.10 2.45 .49 .91
Brist pΠmotivation 1.83 2.07 1.49 2.00 2.21 2.42 .75 1.03
Sšmnighet 2.61 2.04 2.18 2.10 3.21 2.42 1.20 1.27
CR10 3.11 2.02 4.55 1.68 1.71 1.15
*Inom parentes anges antal individer per grupp
JŠmfšrelse av de tvŒ undersškningsgrupperna
Student- och operatšrgrupperna jŠmfšrdes avseende rapporterad trštthet med en, 2 (undersškningsgrupp) x 2 (kšn, kovariat) variansanalysmodell, fšr varje faktor. DŒ vissa kšnsskillnader pŒvisats fšr studentgruppen valdes variabeln kšn som kovariat fšr att dŠrmed konstanthŒllas i analysen. Resultatet visade att studenterna šverlag rapporterade en hšgre grad av trštthet jŠmfšrt med kontrollrumsoperatšrerna, bŒde pŒ CR10-skalan och SOFI. Det gŠllde sŠrskilt i faktorerna Brist pŒ energi (p<.001), Fysiskt obehag (p=.004) och Brist pŒ motivation (p=.033).
Sambanden mellan bedšmningar pŒ CR10-skalan och i SOFI-faktorerna var hšgst fšr faktorn Brist pŒ energi, fšr bŒda undersškningsgrupperna (Tabell 3). …verlag var sambanden, Šven interkorrelationerna mellan faktorerna, liksom den interna konsistensen per faktor, nŒgot hšgre fšr kontrollrumsoperatšrerna Šn fšr studenterna. Enligt en analys med Cronbachs alfa, var den interna konsistensen 0.67 eller hšgre fšr samtliga faktorer i bŒda undersšknings- grupperna.
Fšr att studera i vilken utstrŠckning de olika SOFI-faktorerna bidrar till fšrklaringen av den švergripande tršttheten genomfšrdes en multipel regressionsanalys, dŠr CR10-skalan
utgjorde den beroende variabeln och SOFI-faktorerna de oberoende variablerna.
Standardiserade regressionskoefficienter ( b) frŒn analysen visade att faktorerna Brist pŒ energi (studenter b=.48, operatšrer b=.37) och Sšmnighet (studenter b=.22, operatšrer b=.29) unikt fšrklarade den stšrsta andelen av variansen i CR10-skalan. Faktorn Fysisk anstrŠngning fšrklarade ocksŒ en relativt stor andel av variansen i skattningarna pŒ CR10-skalan fšr
operatšrerna ( b=.32)(Tabell 3). Gemensamt fšrklarade SOFI-faktorerna mellan en tredjedel och drygt hŠlften av variansen i CR10-skalan (studenter r
2=.36, operatšrer r
2=.63).
DŒ faktorn Brist pŒ energi tidigare tolkats som en generell, underliggande trštthetsfaktor (30), genomfšrdes Šven regressionsanalyser dŠr Brist pŒ energi uteslšts. Den gemensamt fšrklarade variansen minskade nŒgot (studenter r
2=.27, operatšrer r
2=-.56) medan den unika andelen fšrklarad varians škade nŒgot, dels fšr faktorn Sšmnighet (studenter b=.40,
operatšrer b=.42) hos bŒda undersškningsgrupperna, dels fšr faktorn Fysisk anstrŠngning hos
kontrollrumsoperatšrerna ( b=.48). Ingen nŠmnvŠrd unik varians i faktorerna Fysiskt obehag
(studenter b=.11, operatšrer b=-.03), Brist pŒ motivation (studenter b=-.01, operatšrer b=-
.03), eller Fysisk anstrŠngning ( b=.14) hos studenterna kunde pŒvisas.
Tabell 3. Korrelationskoefficienter (r)* mellan skalvŠrden i SOFI-faktorerna, skattningar pŒ CR10- skalan, Cronbachs alfa (a) och standardiserade regressionskoefficienter (b) med CR10 som
beroende variabel, fšr studenterna (under diagonalen), och operatšrerna (šver diagonalen).
Studenter, n=178
Kontrollrumsoperatšrer, n=90
Brist pŒ energi Fysisk anstrŠngning Fysiskt obehag Brist pŒ motivation Sšmnighet
Brist pΠenergi
Fysisk anstr.
Fysiskt obehag
Brist pŒ
motiv. Sšmnighet a
a
b
b CR10
CR10
.80 .77 .73 .77 .72 .94 .37
.83 .62 .57 .67 .90 .32
.63 .64 .62 .93 -.01
.76 .56 .93 -.13
.64 .92 -.29 .45
.59 .52 .61
.52 .89 .48
.45 .28 .26
.24 .67 .04
.36 .45
.34 .83 -.04
.63
.31 .84 -.06
.44 .81 .22
*Studenter, n=178, r>.135=<.05, r>.190=<.01, r>.267=<.001
*Operatšrer, n=90, r>.174=<.05, r>.245=<.01, r>.342=<.001
Itemanalyser genomfšrdes av de enskilda SOFI uttrycken, fšr studenterna och
kontrollrumsoperatšrerna, per faktor. Analyserna gav ingen indikation om att nŒgot uttryck skulle ersŠttas av nŒgot av de nya uttrycken som ocksŒ skattades.
Arbetsbelastning
Studenter
Den tid som skrivningen tog i ansprŒk varierade bl a beroende pŒ vilket Šmne som examinerades (Tabell 4).
MedelvŠrden fšr samtliga studenters skattningar visade att det inte var sŠrskilt svŒrt att hinna med skrivningen, att den var ganska svŒr, och att det var mycket viktigt att prestera bra (Tabell 5). De 39 studenter som hade fšr kort tilltagen skrivtid skattade sin tidspress hšgre jŠmfšrt med de 139 studenter med normal skrivtid (p<.001), dŠremot var det ingen nŠmnvŠrd
Tabell 4. MedelvŠrden (m) och standardavvikelser (sd) fšr skrivtiden i timmar. Inom parentes anges antal skrivande per Šmne, n=178.
Šmne m sd
redovisning (4) 3.10 0.44
svenska (73) 2.54 1.09
ADB (1) 2.50 -
naturkunskap (13) 2.29 0.45
matematik (60) 2.21 0.49
historia (2) 1.92 0.59
psykologi (3) 1.44 0.10
engelska (2) 1.33 0.24
samhŠllskunskap (12) 1.24 0.44
fšretagsekonomi (7) 1.21 0.27
Tabell 5. MedelvŠrden (m) och standardavvikelser (sd) fšr skattningar av arbetsbelastning. F-vŠrde och signifikansnivŒ (p) frŒn variansanalys avseende skillnad mellan de tvŒ delgrupperna av studenter med olika tidspress.
hšg tidspress (n=39) normal tidspress (n=139) variansanalys
m sd m sd F p
tidspress 3.44 1.39 1.76 1.07 64.63 .001
mental anstrŠngning 2.80 0.82 2.86 0.89 1.91 .169
psykologisk stress 4.13 0.89 3.90 0.93 0.02 .888
skillnad mellan dessa delgrupper i skattningar av hur svŒr skrivningen var (mental anstrŠngning) eller hur viktigt det var att prestera bra (psykologisk stress).
Kontrollrumsoperatšrer
Arbetstiden fšr kontrollrumsoperatšrerna varierade mellan 8 och 16 tim. (m=8.19, sd=1.23), pŒ dagtid.
Kontrollrumsoperatšrerna skattade sin arbetsbelastning genom att svara pŒ fyra frŒgor.
MedelvŠrden fšr samtliga operatšrers skattningar visar att man arbetade under en oacceptabel tidspress mindre Šn 1/4 del av arbetstiden, att man sŠllan eller ibland tvingades fatta beslut utan tillrŠcklig betŠnketid, att man sjŠlv kunde bestŠmma sin arbetstakt under ungefŠr 3/4 delar av arbetstiden, och att man kunde planera sitt eget arbete under ungefŠr 3/4 delar av arbetstiden (Tabell 6).
Tabell 6. MedelvŠrden (m), och standardavvikelser (sd) fšr skattningar av arbetsbelastning, n=90 operatšrer.
m sd
tidspress 1.69 1.27
beslutsfattande 2.39 1.15
arbetstakt 2.08 1.44
arbetsplanering 1.98 1.34
Arbetsbelastning relaterat till trštthet
Studenter
FšrhŒllandet mellan skattningarna av belastning och trštthet analyserades med multipla
regressionsanalyser. Belastningsvariablerna (upplevd tidspress, mental anstrŠngning och
psykologisk stress) utgjorde oberoende variabler och de beroende variablerna var SOFI-
faktorerna och CR10-skalan. Av belastningsvariablerna fšrklarade tidspress stšrst andel av
variansen i rapporterad trštthetsupplevelse ( b mellan .05-.33). Dessutom, skattad tidspress
fšrklarade ungefŠr lika mycket av variansen i CR10-skalan som i faktorn Fysisk anstrŠng-
ning, och skattad mental anstrŠngning fšrklarade ungefŠr lika mycket av variansen i CR10-
skalan som i faktorn Brist pΠenergi. Gemensamt hade dock de tre skattade belastningarna ett
lŒgt fšrklaringsvŠrde fšr den skattade tršttheten (r
2mellan .02-.16). €ven om belastnings-
variablernas gemensamma fšrklaringsvŠrde šverlag var lŒgt, sŒ framgŒr att en stšrre andel av
variansen fšrklaras fšr CR10-skalan (p<.001), faktorerna Brist pŒ energi (p<.001),
Tabell 7. Standardiserade regressionskoefficienter (b) fšr hur vŠl skattad belastning (tidspress, mental anstrŠngning och psykologisk stress) predicerar typ av trštthets- upplevelse. Regressionskoefficienter (r2) fšr hur vŠl de tre skattningarna av belastning tillsammans predicerar typ av trštthetsupplevelse, n=178 studenter.
tidspress, b mental anstr., b psyk. stress, b total belastning, r2
Brist pΠenergi .22** .17* .19* .13
Fysisk anstrŠngning .33*** .02 .04 .12
Fysiskt obehag .25** .13 .11 .11
Brist pΠmotivation .16 -.08 .13 .06
Sšmnighet .05 -.01 .12 .02
CR10 .32*** .16* .11 .16
*=p<.05, **=p<.01, ***=p<.001
Fysisk anstrŠngning (p<.001) och Fysiskt obehag (p<.001), jŠmfšrt med faktorerna Brist pŒ motivation (p=.030) och Sšmnighet (p=0.406) (Tabell 7).
LŒng skrivtid antogs ge relativt hšga trštthetsskattningar. Ytterligare regressionsanalyser, dŠr den oberoende variabeln utgjordes av skrivtid och de beroende variablerna utgjordes av de respektive SOFI-faktorerna och CR10-skalan, visade att skrivtiden till en liten del kunde fšrklara skalvŠrdena i Brist pŒ motivation (r
2=.03, p=.045). Det tyder pŒ att de som satt lŠnge och skrev pŒ sin skrivning upplevde mer av Brist pŒ motivation, Šven om hela studentgruppen frŠmst rapporterade en trštthet i termer av Brist pŒ energi.
Kontrollrumsoperatšrer
Regressionsanalyser utfšrdes pŒ samma sŠtt fšr kontrollrumsoperatšrerna som fšr
studenterna. Skattningarna om krav (tidspress och krav pŒ beslutsfattande) respektive kontroll (arbetstakt och mšjlighet att planera sitt arbete) i arbetet relaterades till skattningarna av trštthet mot slutet av arbetsdagen.
Belastningsvariablernas prediktionsfšrmŒga fšr trštthetsupplevelse var šverlag lŒg, Šven om upplevd tidspress fšrklarade en del av variansen i Fysisk anstrŠngning ( b=.30) och i CR10-skalan ( b=.35). Tillsammans hade dock de fyra skattade belastningarna ett relativt lŒgt fšrklaringsvŠrde fšr den skattade tršttheten (r
2mellan .05-.33). Trots detta fšrklarades Šven fšr operatšrerna mer av variansen i CR10skalan (p<.001), faktorerna Brist pŒ energi
(p<.001), Fysisk anstrŠngning (p<.001) och Fysiskt obehag (p<.001), jŠmfšrt med faktorerna Brist pŒ motivation (p=.395) och Sšmnighet (p=.272) (Tabell 8).
Tabell 8. Standardiserade regressionskoefficienter (b) fšr hur vŠl skattad belastning (krav och kontroll) predicerar typ av trštthetsupplevelse. Regressionskoefficienter (r2) fšr hur vŠl de fyra skattningarna av belastning tillsammans predicerar typ av trštthetsupplevelse, n=90 operatšrer.
tidspress(krav),b beslutsfatt.(krav),b arbetstakt(kontr),b planera(kontr),b r2
Brist pΠenergi .21 .15 .19 .07 .26
Fysisk anstrŠngning .30* .22 .19 -.04 .33
Fysiskt obehag .16 .26* .24 -.01 .29
Brist pΠmotivation .19 .01 .10 -.05 .05
Sšmnighet .18 .01 -.04 .13 .06
CR10 .35* .12 .05 .04 .23
*=p<.05
Fšr bŒde studenter och kontrollrumsoperatšrer framgŒr att faktorerna Brist pŒ motivation och Sšmnighet hade lŠgst samband med skattad belastning (Tabell 7, Tabell 8). Fšr
kontrollrumsoperatšrerna var sambanden šverlag hšgre Šn fšr studenterna. Det kan delvis fšrklaras av att fyra belastningsvariabler ingick i analysen fšr operatšrgruppen jŠmfšrt med tre fšr studenterna.
Diskussion
Syftet med denna studie var att gšra en validitetspršvning av mŠtinstrumentet SOFI med arbeten av utprŠglad mental karaktŠr i realistiska miljšer. Hypotesen om betydelsen av de mentala faktorerna i trštthetsupplevelsen bekrŠftades sŒ till vida att bŒda undersšknings- grupperna frŠmst beskrev sin trštthet i termer av Brist pŒ energi. Det var dock inte fšrvŠntat att studenternas skalvŠrden skulle vara hšgre i faktorn Fysiskt obehag jŠmfšrt med faktorerna Brist pŒ motivation och Sšmnighet. Kontrollrumsoperatšrerna hade som vŠntat hšgre
skalvŠrden i faktorerna Brist pŒ energi, Sšmnighet och Brist pŒ motivation, jŠmfšrt med Fysisk anstrŠngning och Fysiskt obehag. DŠremot var den trštthetsnivŒ de rapporterade šverlag lŠgre Šn fšrvŠntat.
Trštthet
Kontrollrumsoperatšrernas relativt lŒga skalvŠrden i denna studie, dŠr skattningarna refererar till ett dagpass, tyder pŒ att det var dygnsrytmiska effekter som pŒverkade skalvŠrdena i den tidigare studien (30). DŒ refererade skattningarna till ett arbetspass som den svarande
bedšmde som sŠrskilt tršttande. En orsak till att kontrollrumsoperatšrerna i denna studie inte bedšmde sig som sŠrskilt trštta kan vara att de, precis som flertalet personer i arbetslivet, inte belastas maximalt under ett normalt arbetspass pŒ dagtid. SkalvŠrdena gav ŠndŒ ett fšrvŠntat resultat, dvs att de mentala faktorerna erhšll hšgre skalvŠrden Šn de fysiska faktorerna. Detta mšnster Œterfanns Šven nŠr gruppen delades upp efter de som šverlag skattade en hšg,
respektive lŒg, švergripande trštthet (Tabell 2). Detta innebŠr att trštthetsupplevelserna skilde sig frŠmst i intensitet. Den enda kvalitativa skillnad i trštthetsupplevelse mellan delgrupperna som kunde urskiljas var att Brist pŒ energi var mer framtrŠdande i den tršttare delgruppen.
Kontrollrumsoperatšrernas upplevelse av Fysisk anstrŠngning och Brist pŒ energi škade nŒgot šver dagen, medan upplevelsen av Fysiskt obehag, Brist pŒ motivation och Sšmnighet tenderade att minska šver dagen. Trots att skillnaderna i trštthetsupplevelse šver dagen inte var entydiga hos operatšrerna hade det varit intressant att se om en sŒdan skillnad hade funnits hos studentgruppen.
Vad gŠller studenterna, sŒ kan en fšrklaring till de relativt hšga skalvŠrdena i faktorn Fysiskt obehag vara att belastningen under skrivningarna inte enbart var av intellektuell karaktŠr. Vissa fysiska inslag var ofrŒnkomliga, t ex kunde spŠnda muskler erhŒllas bŒde av att stora textmŠngder mŒste skrivas liksom av stillasittande. Hypotesen om att den
rapporterade tršttheten skulle ge hšga skalvŠrden i faktorerna Brist pŒ energi, Brist pŒ motivation och Sšmnighet, jŠmfšrt med faktorerna Fysisk anstrŠngning och Fysiskt obehag, bekrŠftades inte i sin helhet fšr studenterna. DŠremot visar resultatet att tršttheten efter ett krŠvande intellektuellt arbete framfšr allt beskrivs i termer av Brist pŒ energi.
De SOFI-faktorer som fšrklarade den relativt stšrsta andelen av variansen i den
švergripande trštthetsupplevelsen (CR10) var Brist pŒ energi och Sšmnighet, hos bŒda
undersškningsgrupperna (Tabell 3). Det tyder pŒ att dessa tvŒ faktorer till viss del beskriver
kvaliteten i trštthetsupplevelsen. Den interna konsistensen var relativt hšg fšr samtliga faktorer i bŒda undersškningsgrupperna, men hšgst fšr faktorn Brist pŒ energi. Sammantaget kan detta tolkas som ett tecken pŒ innehŒllslig validitet fšr faktorn Brist pŒ energi.
De kvinnliga studenterna hade hšgre skalvŠrden i faktorn Fysiskt obehag Šn de manliga studenterna, trots att kvinnorna hade en nŒgot kortare skrivtid. Dessutom framgick att de kvinnor som rapporterat en hšg tidspress šverlag beskrev starkare trštthetsupplevelser, bŒde jŠmfšrt med švriga kvinnor och samtliga mŠn (Tabell 1). Liknande resultat har erhŒllits nŠr det gŠller smŠrta, dvs att kvinnor rapporterar en starkare smŠrtupplevelse av tryck pŒ olika kroppsdelar jŠmfšrt med mŠn (8, 12) och Šven vad avser hŠlsosymptom (26). En mšjlig fšrklaring till dessa kšnsskillnader kan vara att kvinnor Šr mer uppmŠrksamma Šn mŠn pŒ det inre tillstŒndet (21, 26). I den tidigare nŠmnda experimentella studien med fysiskt arbete, dŠr upplevelser av Fysisk anstrŠngning och Fysiskt obehag var det mest framtrŠdande, kunde dock inga kšnskillnader pŒvisas (29).
Mental belastning
Tre indikatorer pŒ mental belastning erhšlls fšr studenterna: om det var svŒrt att hinna med att besvara skrivningen (tidspress), hur svŒr skrivningen var (mental anstrŠngning) och hur viktigt det var att prestera bra (psykologisk stress). Det hšgsta sambandet fanns mellan tids- press och trštthet, vilket tyder pŒ att upplevd tidspress hade stšrre betydelse fšr trštthets- upplevelsen Šn mental anstrŠngning och psykologisk stress. De studenter som arbetade under en uttalad hšg tidspress rapporterade ocksŒ en hšgre trštthet Šn švriga studenter. Den faktiska skrivtiden fšr studenterna kunde enbart fšrklara en mindre del av skalvŠrdena i faktorn Brist pŒ motivation. Det tyder dock pŒ att det uppstŒr en kvalitativ fšrŠndring i trštthetsupplevelsen efter en viss intensiv arbetstid. Kontrollrumsoperatšrerna hade ju šverlag lŒga skalvŠrden, med spridningarna under 1.52, bŒde vad gŠllde belastning och trštthet. Det har sannolikt bidragit till att sambandet mellan den skattade belastningen och trštthet inte Šr entydigt.
Studenternas och kontrollrumsoperatšrernas arbetsuppgifter var jŠmfšrbara sŒ tillvida att de krŠvde uppmŠrksamhet och informationsbearbetning. DŠremot var arbetsuppgifterna mycket olika till sin karaktŠr, tÊex vad gŠllde vilken betydelse arbetet hade fšr den enskilde individen och hur lŠnge arbetet pŒgick. Delvis kan detta fšrklara varfšr studenterna šverlag
rapporterade en hšgre grad av trštthet Šn kontrollrumsoperatšrerna.
Metodproblem
Ett flertal jŠmfšrelser har gjorts mellan de olika SOFI-faktorerna i resultatredovisningen ovan. Det Šr dock viktigt att pŒpeka att direkta jŠmfšrelser mellan de fem delskalorna kan vara missledande. Varje delskala bestŒr av fem verbala uttryck, dŠr medelvŠrden av de fem skattade uttrycken bildar skalvŠrden. Varje sŒdant uttryck kan uppfattas ha en inneboende intensitet, tÊex kan en kŠnsla av att man flŒsar uppfattas som en mer intensiv upplevelse jŠmfšrt med om man kŠnner sig dŒsig. Det kan i sin tur innebŠra att en skattning av tÊex fyra fšr flŒsar, motsvarar en starkare upplevelse jŠmfšrt med en skattning av fyra fšr dŒsig.
JŠmfšrelse med fysiskt arbete
En jŠmfšrelse med trštthet efter fysiskt arbete (29) visar att tre skilda faktorer dominerat skattningarna vid tre skilda arbetsuppgifter. Mentalt arbete av den typ som frŠmst fšrekom bland studenterna i denna studie, dvs med krav pŒ kunskaper, koncentrations- och uttrycks- fšrmŒga, orsakade en trštthet som huvudsakligen beskrevs i termer av Brist pŒ energi.
Trštthet efter fysiskt dynamiskt arbete beskrevs frŠmst som en upplevelse av Fysisk
anstrŠngning, medan lokal statisk muskelbelastning orsakade en trštthet som frŠmst beskrevs som en upplevelse av Fysiskt obehag. Detta tyder pŒ att tre olika typer av arbetsbelastningar ger upphov till tre kvalitativt skilda trštthetsupplevelser. Sambanden mellan skalvŠrdena pŒ SOFI och skattningarna pŒ CR10-skalan, vilket kan antas ge ett sammanfattande mŒtt pŒ trštthetsupplevelsen, var ocksŒ hšgst fšr den dominerande faktorn vid respektive
arbetsuppgift.
Slutsats
Sammantaget visade resultatet, som vŠntat, att mentalt arbete i realistiska miljšer frŠmst orsakade en trštthet vilken beskrevs som en upplevelse av Brist pŒ energi. Resultatet tyder dŠrmed pŒ att vissa aspekter av mental trštthet kan mŠtas med faktorn Brist pŒ energi. Det Šr en indikation pŒ en innehŒllslig validitet i SOFI vad gŠller den mentala dimensionen av trštthet. DŠremot rapporterades nŒgot lŠgre nivŒer Šn vŠntat av Brist pŒ motivation och Sšmnighet. Det finns dŠrfšr ett behov av att ytterligare klargšra SOFIs
diskrimineringsfšrmŒga mellan olika trštthetstillstŒnd nŠr det gŠller mentalt arbete.
Sammanfattning
Upplevd trštthet efter mentalt arbete. En fŠltstudie. Elizabeth •hsberg. Arbetslivsinstitutet.
Arbete och HŠlsa 1997;18
Syftet var att studera validiteten i ett flerdimensionellt instrument fšr mŠtning av trštthet (Swedish Occupational Fatigue Inventory, SOFI) efter mentalt arbete i realistiska miljšer. I studien deltog 178 studenter och 90 kontrollrumsoperatšrer. Tršttheten mŠttes med SOFI och den endimensionella CR10-skalan efter en avslutad examination, och efter en arbetsdag i kontrollrum. Som vŠntat var skalvŠrdena i faktorerna Brist pŒ energi, Brist pŒ motivation och Sšmnighet hšgre jŠmfšrt med Fysisk anstrŠngning och Fysiskt obehag. De kvinnliga
studenterna rapporterade en hšgre upplevelse av Fysiskt obehag Šn mŠnnen.
Kontrollrumsoperatšrerna rapporterade konsistenta, men šverlag lŒga skattningar av trštthet.
Sammantaget visade resultatet att det frŠmst var skalvŠrdena i faktorn Brist pŒ energi som pŒverkades av mentalt arbete i realistiska miljšer. Det finns dock ett behov av att ytterligare klargšra SOFIs diskrimineringsfšrmŒga mellan olika trštthetstillstŒnd efter mentalt arbete.
Nyckelord: arbete, frŒgeformulŠr, fŠltstudie, mental belastning, upplevd trštthet
Summary
Perceived fatigue after mentalt work. A field study. Elizabeth •hsberg. National institute for working life. Arbete och HŠlsa 1997;18
The aim of this study was to investigate the validity of a multidimensional questionnaire for assessment of fatigue (Swedish Occupational Fatigue Inventory, SOFI ) after non simulated mental work. Two groups participated, 178 students and 90 operators in control rooms.
Perceived fatigue was assessed by the SOFI and the CR10-scales, after a written examination and after a working day in a control room. As expected, both work tasks primarily influenced the scores on Lack of energy, Lack of motivation and Sleepiness as compared to Physical exertion and Physical discomfort. Among the students, the women reported a higher level of Physical discomfort than the men. The operators reported consistent, but low ratings of fatigue. In sum, the results showed that non simulated mental work primarily affected the ratings of Lack of energy. However, the discriminative power of SOFI concerning different fatigue states after mental work needs futher clarification.
Keywords: field study, mental load, perceived fatigue, questionnaire, work
Referenser
1. Bartley S, Chute E. Fatigue and impairment in man. New York: McGraw-Hill Book Company, Inc., 1947.
2. Bohlin G, Kjellberg A. Self-reported arousal during sleep deprivation and its relation to performance and physiological variables. Scand J Psychol 1973;14:78-86.
3. Borg G. A category scale with ratio properties for intermodal and interindividual comparsions. In: Geissler H-G, Petzold P, ed. Psychophysical judgment and the process of perception. Berlin: VEB Deutscher Verlag der Wissenschaften, 1982: 25-33.
4. Borg G. Upplevd anstrŠngning i fysiskt arbete. In: Lennerlšf L, ed. MŠnniskan i arbetslivet. Uddevalla:
AllmŠnna Fšrlaget, 1991: 50-69.
5. Cameron C. A theory of fatigue. Ergonomics 1973;16:633-648.
6. Cameron J. Assessing work-related body-part discomfort: Current strategies and a behaviorally oriented assessment tool. Int J Ind Ergonomics 1996;18:389-398.
7. Chalder T, Berelowitz G, Pawlikowska T, et al. Development of a fatigue scale. J Psychosom Res 1993;37:147-153.
8. Ellermeier W, Westphal W. Gender differences in pain ratings and pupil reactions to painful pressure stimuli. Pain 1995;61:435-439.
9. Finkelman J. A large database study of the factors associated with work-induced fatigue. Hum Factors 1994;36:232-243.
10. Gamberale F, Kjellberg A, •kerstedt T, Johansson G. Behavioral and psychophysiological effects of the physical work environment. Scand J Work Environ Health 1990;16:5-16.
11. Grandjean E. Fatigue in industry. Br J Ind Med 1979;36:175-186.
12. Hogeweg J, Langereis M, Bernards A, Faber J, Helders P. Algometry. Measuring pain treshold, method, and characteristics in healthy subjects. Scand J Rehab Med 1992;24:99-103.
13. Karasek R. Job demands, job decision latitude, and mental strain: Implications for job redesign. Admin Sci Quart 1979;24:285-308.
14. Karasek R, Theorell T. Healthy work. Stress, productivity, and the reconstruction of working life. New York: Bassic Books, 1990.
15. Kinsman R, Weiser P. Subjective symptomatology during work and fatigue. In: Simonson E, Weirser P, ed.
Psychological aspects and physiological correlates of work and fatigue. Springfield: CC Thomas Publisher, 1976: 336-405.
16. Kjellberg A, Bohlin G. Self-reported arousal: further development of a multi-factorial inventory. Scand J Psychol 1974;15:285-292.
17. Lee K, Hicks G, Nino-Murcia G. Validity and reliability of a scale to assess fatigue. Psychiat Res 1991;36:291-298.
18. Lindstršm K, Dallner M, Elo A-L, et al. Review and development of the General questionnaire for psychological and social factors at work (OPSNordic). Copenhagen: Nord, 1997: in press.
19. Mital A, Foononi-Fard H, Brown M. Physical fatigue in high and very high frequency manual materials handling: Perceived exertion and physiological indicators. Hum Factors 1994;36:219-231.
20. Nunney D. Fatigue, impairment, and psycho-motor learning. Perc Mot Skills 1963;16:369-375.
21. Pennebaker J. The psychology of physical symptoms. New York: Springer-Verlag, 1982.
22. Reid G, Nygren T. The subjective workload assessment technique: A scaling procedure for measuring mental workload. In: Hancock P, Meshkati N, ed. Human mental workload. Amsterdam: Elsevier, 1988:
185-218.
23. Sato H, Ohashi J, Iwanaga K, Yoshitake R, Shimada K. Endurance time and fatigue in static contractions. J Hum Ergol 1984;13:147-154.
24. Smets E, Garssen B, Bonke B, De Haes J. The multidimensional fatigue inventory (MFI). Psychometric qualities of an instrument to assess fatigue. J Psychosom Res 1995;39:315-325.
25. Stevens JC, Krimsley AS. Buildup of fatigue in static work: Role of blood flow. In: Borg G, ed. Physical work and effort. Stockholm: Pergamon Press, 1975: 145-155.
26. Tibblin G, Bengtsson C, Furunes B, Lapidus L. Symptoms by age and sex. Scand J Primary Health Care 1990;8:9-17.
27. Wessely S, Powell R. Fatigue syndromes: a comparsion of chronic "postviral" fatigue with neuromuscular and affective disorders. J Neurol Neurosurg and Psychiat 1989;52:940-948.
28. Yoshitake H. Relations between the symptoms and the feeling of fatigue. In: Hashimoto K, Kogi K, Grandjean E, ed. Methodology in human fatigue. London: Taylor & Francis, 1971: 175-185.
29. •hsberg E, Gamberale F. Upplevd trštthet efter fysiskt arbete. En experimentell utvŠrdering av ett trštthetsinstrument. Arbete & HŠlsa 1996;3.
30. •hsberg E, Gamberale F, Kjellberg A. Upplevd trštthetskvalitet vid olika arbetsuppgifter. Utveckling av ett mŠtinstrument. Arbete & HŠlsa 1995;20.
31. •kerstedt T. Sleepiness as a consequence of shiftwork. Sleep 1988;11:17-34.
32. …berg T, Sandsjš L, Kadefors R. Subjective and objective evaluation of shoulder muscle fatigue.
Ergonomics 1994;37:1323-1333.
