Abortpolicys – En följd av utveckling?: En global studie av abortpolicys samband med utveckling

(1)

ARBETSRAPPORTER

Kulturgeografiska institutionen

Nr. 680

___________________________________________________________________________

Abortpolicys – En följd av utveckling?

En global studie av abortpolicys samband med utveckling

Tobias Dalberg

Uppsala, januari 2009 ISSN 0283-622X

(2)

2

Förord

Först och främst vill jag tacka min handledare John Östh, utan vars hjälp analysen av statistiken för mig hade varit endast ett myller av obegripliga siffror och beteckningar, som trots sitt fullspäckade schema tagit sig tid för min uppsats. Jag vill även passa på att framföra ett tack till kunnig statistiker Michael Wiberg som jag konsulterat rörande frågor kring statistiken i uppsatsen.

2009-01-29 Tobias Dalberg

(3)

3

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. INLEDNING 4

1.1 Syfte 4

1.2 Metod 5

1.3 Material och avgränsning 5

1.4 Disposition 8

1.5 Forskningsläge 8

2. TEORI 12

2.1 Begreppet abortpolicy 12

2.2 Policy och stigberoende 14

3. UNDERSÖKNING 17

4. FALLSTUDIER 21

5. SAMMANFATTANDE DISKUSSION 27

KÄLL- OCH LITTERATURFÖRTECKNING 29

(4)

4

1. INLEDNING

År 1994 hölls i Cairo FN:s internationella konferens om befolkningsfrågor och utveckling. Denna konferens har gått till historien som en av de mest omskrivna konferenserna i FN:s regi. En stor anledning till detta publika intresse från omvärlden var en särskild fråga som ledde till stor kontrovers bland deltagarna: abortfrågan.¹ I öppningstalet som hölls av Dr. Sadik måndag den 5 september lyfte hon fram problemet med att mellan 70,000 och 200,000 kvinnor dog varje år på grund av osäkra aborter. Hon uttalade sig även om att högre läskunnighet, bättre hälsa och en minskad befolkningsökning är nödvändig för att gynna ekonomisk utveckling. Den stora kontroversen bestod i att bland andra Gro Harlem Brundtland ville se att konferensen skulle enas om att abort ska avkriminaliseras i hela världen. Länderna i den utvecklade världen hade en något liberalare inställning till abort, även om det givetvis fanns nationer såsom Irland som framhöll att det faktiskt var belagt med straff att genomföra abort på Irland.² Vad man slutligen kom överens om var att abort under inga omständigheter får användas som metod för familjeplanering, men att varje medlemsland måste ta tag i problemet med osäkra aborter, vilka definierades som aborter utförda av ickeauktoriserad personal eller i bristfälliga miljöer med låg medicinsk standard.³

I denna uppsats kommer abortfrågan att tas upp med ett perspektiv som tittar på abortpolicys och vilka faktorer som kan tänkas påverka utveckling av abortpolicys.

1.1 Syfte

Det finns forskning som bedrivits på området abort och abortpolicys, vilket framgår av forskningslägesavsnittet nedan. Vad som framgår där är att det finns tankegångar som går i riktningen att abortpolicys har ett samband med främst ekonomisk utveckling, men även social utveckling i form av jämställdhet mellan kvinnor och män. Det tycks dock inte finnas någon forskning som studerar detta samband statistiskt på en global skala. Syftet med denna uppsats är att utifrån dessa tankegångar kring abort och utveckling formulera en hypotes som sedan testas statistiskt. Hypotesen kan formuleras som att mer utvecklade länder har en abortpolicy som innebär större lagstiftad tillgänglighet till att genomföra abort.

Utifrån denna hypotes och ett följande hypotestest kan man formulera följande frågeställningar till resultaten: Finns det ett samband mellan abortpolicys och indikatorer på utveckling? Är resultaten signifikanta? Vilka slutsatser kan dras utifrån ett eventuellt samband?

1Johnson, Stanley, (1995), The Politics of Population,London: Earthscan Publications Limited, s. 101.

2Johnson, Stanley, (1995), The Politics of Population,London: Earthscan Publications Limited, ss. 103f.

3Johnson, Stanley, (1995), The Politics of Population, London: Earthscan Publications Limited, s. 120.

(5)

5

Det finns dock, vilket också det framträder i forskningsläget nedan, andra linjer inom forskningen än den som vill framhäva ett samband mellan abortpolicys och utveckling. Det finns studier som kopplar ihop abortpolicys med religiösa och kulturella faktorer, vilket, om så är fallet, kräver en annan förklaringsmodell än ett statistiskt hypotestest. En förklaringsmodell som tillämpas, om än inte på ett djupgående analytiskt plan, är teorin om stigberoende, i vilken uppkomsten och utvecklingen av policys genom ett historiskt perspektiv kan förklaras.

Frågeställningar som kan användas för att undersöka stigberoende är: Hur har abortpolicys uppkommit? Vilka orsaker ligger bakom utformandet och utvecklingen av abortpolicys?

1.2 Metod

I studien kommer hypotesen att testas genom ett antal t-tester. Ett t-test undersöker huruvida det finns en statistisk skillnad mellan två valda grupper. I fallet med denna studie är de två grupperna Ja respektive Nej till abort. Dessa grupper är uppdelade i sju kategorier utifrån de sju olika förutsättningar under vilka man kan tänkas tillåta abort. Vad som görs i undersökningen är att medelvärdena för de två grupperna undersöks, varpå man jämför medelvärdena för att se om det finns något statistiskt samband.

De resultat från t-testerna som kommer att presenteras i uppsatsen är t-värde, signifikans, utfall i de två valda grupperna samt medelskillnad. Om signifikansvärdet är lågt så innebär det att resultatet man får fram är signifikant. Gränsen för signifikant resultat är i denna studie ett signifikansvärde som understiger 0,05. Vad gäller t-värdet så består det av en uträkning där man dividerar skillnaden i medelvärde med skillnaden i varians i provet. Om testet visar sig vara signifikant så innebär det att sannolikheten för att den formulerade hypotesen ska vara sann är högre.⁴

Utöver den statistiska undersökningen kommer ett antal fallstudier genomföras baserade på forskningsartiklar och rapporter. Detta för att undersöka om abortpolicys kan förklaras ur ett stigberoendeperspektiv.

1.3 Material och avgränsning

I studien ingår data om abortpolicys från 195 länder i världen. Dessa data är hämtad från Abortion Policies: A Global Review volym 1-3⁵ där det finns information om varje lands abortpolicy. Att tänka på är att data som rör abortpolicys är data som är publicerad 2001 och 2002. Övrig data som ingår i undersökningen är från 2005 och framåt. Det kan tyckas vara ett problem att den data som rör abortpolicys är från

4Edling, Christoffer & Hedström, Peter, (2003), Kvantitativa metoder – Grundläggande analysmetoder för samhälls- och beteendevetare,Danmark: Narayana Press, s. 120.

5 Abortion Policies: A Global Review, vol. 1 (2001), 2 (2001) och 3 (2002),New York:

United Nations.

(6)

6

2001 och 2002 medan övrig data är från 2005. Det skiljer dock bara 3 respektive 4 år mellan abortpolicys och övrig data. Abortpolicys hinner i regel under den tidsrymden inte förändras nämnvärt. Att ändra på policys kräver politiska beslutsprocesser vilket tenderar att ta tid. Det är också på så sätt att studien får bedrivas på det dataunderlag som det finns tillgång till, och så får man ta det i beaktande om man drar stora slutsatser utifrån underlaget.

Abortpolicys har sju olika kategorier: abort tillåten vid fara för kvinnans liv;

abort tillåten vid fara för kvinnans fysiska hälsa; abort tillåten vid fara för kvinnans mentala hälsa; abort tillåten vid våldtäkt eller incest; abort tillåten vid fosterförsvagning; abort tillåten vid socio-ekonomiska skäl; samt abort tillgänglig på begäran. Oavsett under vilka förutsättningar ett land tillåter abort så finns det restriktioner som rör hur långt gången graviditeten får vara för att abort ska tillåtas genomföras. Detta skiljer sig från land till land.⁶

Utöver abortpolicys ingår i studien följande variabler: könsrelaterat utvecklingsindex; läskunnighet bland vuxna; könsmaktsmått; Primär, sekundär och tertiär bruttoskolgångsproportion; förväntad livslängd vid födseln för kvinnor; samt BNP/Capita.

Könsrelaterat utvecklingsindex, hädanefter förkortat GDI, är ett mått på utveckling som tar med indikatorer som rör kvinnors och mäns olika status. Detta mått introducerades 1995 i Human development report för att visa på skillnader mellan män och kvinnor.⁷ Det finns inbyggda begränsningar i detta mått. Bland annat när det gäller måtten på förväntad inkomst hos män och kvinnor som mått på utvecklingsstatus. Detta mått visar inte hur relationen ser ut mellan den manliga och den kvinnliga inkomsten. Kvinnan kan å ena sidan ha en lägre inkomst än mannen, men kan å andra sidan vara fri från bördan att stå för inköpen av vissa livsnödvändiga hushållsprodukter. En annan begränsning har uppstått genom en feltolkning som lett till att man använder GDI som mått på ojämlikhet mellan män och kvinnor, när det i själva verket mäter skillnader mellan män och kvinnor.⁸

Könsmaktsmåttet, hädanefter förkortat GEM, mäter rättvisa mellan könen i form av politisk och ekonomisk makt genom att mäta representationen av kvinnor på de olika områden som berörs. En begränsning med GEM är att det mäter inte bara klyftan mellan kvinnors och mäns uppskattade inkomst, utan det tar också hänsyn till absoluta tal som rör inkomsten. En ytterligare begränsning är att måttet inte tar hänsyn till kvinnor som är sysselsatta med befattningar inom rörelser på gräsrotsnivå.

Det finns också förslag på att man bör föra in en indikator som påvisar kvinnors tillgång till preventivmedel, vilket skulle kunna indikera kvinnors frihet att själv välja tidpunkt för moderskapet.⁹

6 Abortion policies: a global review¸ vol. 1 (2001),New York: United Nations.

7 Human Development Report, (1995), Oxford: Oxford University Press , ss. 72ff.

8 Measuring Human Development – A Primer, (2007), New York: United Nations, ss. 61f.

9 Measuring Human Development – A Primer, (2007), New York: United Nations, ss. 61ff.

(7)

7

Läskunnigheten bland vuxna räknas fram som andelen läskunniga i en utvald åldersgrupp, i detta fall personer från 15 år och äldre. En person betraktas som läskunnig när den kan läsa och skriva samt förstå sådant som är relaterat till personens vardagliga liv.¹⁰

Primär, sekundär och tertiär bruttoskolgångsproportion, hädanefter förkortat GpstER, är ett mått som beskriver hur många som går i någon form av skola. Detta mått kombinerar motsvarande grundskola, gymnasieskola samt högskola och visar hur många som, oavsett ålder, är intagna i de tre stadierna. Måttet visar antal personer intagna som andel av den totala populationen av officiell skolålder för respektive stadium.¹¹

Förväntad livslängd vid födseln för kvinnor visar vilken ålder ett nyfött flickebarn förväntas nå under förutsättning att den under tiden för födseln rådande ålderstruktur och mortalitetsmönster består genom den nyföddas livstid.¹²

Bruttonationalprodukt per capita (BNP/Capita) är ett sammanlagt mått på ett lands produktionsvärde under ett år fördelat på befolkning i arbetsför ålder.¹³

Viktigt att poängtera är att källmaterialet inte är fullständigt för alla länder. För abortpolicys så finns data från 195 länder. Detta är den databas som studien grundas på. Övrig data finns i relation till abortpolicydata. För GDI så finns data för 156 av länderna; data om läskunnighet finns för 143 länder; data om utbildningsnivå finns för 179 länder; data om förväntad livslängd vid födseln finns för 178 länder och data om BNP/capita finns för 176 länder. I de fall där källmaterialet inte är fullständigt kommer dessa att räknas bort i det provet. Vad gäller det material som används i de fallstudier som görs så är det i huvudsak hämtat från Abortion Policies – A Global Review¹⁴ och forskningsartiklar. Fallstudierna baseras med andra ord på befintlig litteratur inom området.

10 Measuring Human Development – A Primer, (2007), New York: United Nations, s. 20.

13 Measuring Human Development – A Primer, (2007), New York: United Nations, ss. 146f.

14Abortion Policies: A Global Review, vol. 1 (2001), vol. 2 (2001) och vol. 3 (2002),New York: United Nations.

(8)

8

Diagram 1. ”Human development index” och Könsrelaterat utvecklingsindex. Källa:

UNDP:s statistikdatabas på hdr.undp.org/statistics.

Denna graf visar på den stora samvariation som råder mellan human development index och GDI. Vad man kan utläsa från Diagram 1 är att ett land med högt värde på GDI också har ett högt värde på HDI. Av denna orsak används i studien företrädelsevis indikatorer ur ett av indexen, GDI, för att på så sätt undvika multikolinjäritet, där två eller fler oberoende variabler är korrelerade. Samband kommer att studeras mellan abortpolicys och indikatorer som ingår i GDI.

Anledningen till valet av GDI framför HDI är att det finns litteratur som pekar på att abortpolicys är en fråga av vikt för jämställdhet. Litteraturen pekar även på att det i första hand är kvinnors hälsa som påverkas av abortpolicys. Eftersom GDI visar data för män och kvinnor separat så är det indexet att föredra i detta fall.

1.4 Disposition

Uppsatsens upplägg är att först ges ett forskningsläge med aktuell forskning inom det område som studien rör sig i. Därefter följer kapitel 2 med teori. Det är uppdelat i två delar där första delen kretsar kring viktiga begrepp inom studieområdet. Den andra delen av teoriavsnittet söker ge en förståelse för den teori som kommer att användas i uppsatsen samt vilket sätt den kan appliceras på. Därefter följer kapitel 3 som innehåller uppsatsens undersökning. Där redovisas resultaten från den statistiska undersöknings som genomförts. När resultaten redovisats så följer ett kapitel med fallstudier med syfte att ge ett annat perspektiv på resultaten som redovisas i kapitel 3. Kapitel 5 avslutar uppsatsen med ett avsnitt med slutsatser.

(9)

9

1.5 Forskningsläge

Den finns forskning som studerar abortfrågan ur olika perspektiv. Viss forskning tittar på abortfrågan ur ett filosofiskt perspektiv, med frågeställningar som vad är ett liv värt och vem bestämmer över detta. När man pratar om filosofiska perspektiv på abortfrågan så kan man inte undgå den forskning som bedrivs ur ett genusperspektiv, där kvinnans självbestämmanderätt över sin kropp är en central fråga. Även sökningar inom teologisk litteratur ger artiklar som berör abortfrågan. Ovannämnda exempel handlar i mångt och mycket om vad som är moraliskt riktigt i abortfrågan, och hur man bestämmer vad ett liv är. Det finns dock forskning som är mer praktiskt inriktad, om man får uttrycka sig så, där man tittar på effekter av abortlagstiftning och abortpolicys i olika länder. Ett sent exempel är tidskriften International Development Studies Bulletin¹⁵ som 2008 gav ut ett nummer där artiklarna ägnades åt abortfrågan i utvecklingsländer. Den finns två linjer i forskningen som är av särskilt intresse i denna uppsats. Den ena linjen hävdar att abortpolicys har ett samband med utveckling, och till och med kan användas som en indikator på utveckling. Den andra linjen är mer religiöst och kulturellt inriktad, och fokuserar på att det finns särskilda kulturella och religiösa aspekter att ta i beaktande när man studerar abortpolicys.

Leila Hessini skriver i en artikel om islam och abort hur abortlagstiftningen i muslimska länder i många fall inte är en följd av sharia, den islamska lagkroppen.

Hon visar detta med exempel från bland annat Indonesien där man har ett högt tal av så kallade osäkra aborter – aborter som utförs av icke auktoriserad personal – och där NGO:s har lyckats mobilisera muslimska grupper i sin kamp för att liberalisera abortlagarna och ge invånarna tillgång till säkra aborter. Majoriteten av aborterna som genomförs i muslimska länder är idag osäkra aborter, eftersom det i regel är en reglerad abortlagstiftning i dessa länder vilket medför att tillgången till auktoriserad läkarvård för abort är låg. Vad Hessini vill trycka på här är att det är stor skillnad på osäker och säker abort, vilket innebär att det kan ses som en diskriminering, eftersom kvinnor tvingas till osäker abort, som innebär högre priser och osäkra förhållanden.¹⁶

Hessini har gjort en förteckning som visar de muslimska ländernas abortlagstiftning, ursprung för lagen samt eventuella förändringar som gjorts till lagen. Av denna förteckning framgår att de flesta abortlagarna i de muslimska länderna har ett kolonialt ursprung där Frankrike och England är de kolonialmakter som satt störst avtryck i regionen.¹⁷ Hessini hävdar alltså ingen direkt koppling mellan utveckling och abortpolicys, utan snarare ett historiskt arv från kolonialismen som levt kvar i de kulturer som ingår i hennes undersökning.

15International Development Studies Bulletin 39.3, (2008),Brighton: Institute of Development Studies.

16 Hessini, Leila, (2008), “Islam and abortion: The diversity of discourses and practices.”, IDS bulletin 39.3,Brighton: Institute of Development Studies, ss. 18f.

17 Hessini, Leila, (2008), “Islam and abortion: The diversity of discourses and practices.”, IDS bulletin 39.3, Brighton: Institute of Development Studies,ss. 20ff.

(10)

10

Walsh et al. konstaterar i en artikel att det är bevisat att regleringar av abortlagar inte påverkar behovet av att utföra abort. Snarare, skriver de, är regleringar en orsak till att fler kvinnor söker osäkra abortmetoder och därmed riskerar sin hälsa.

Författarna lyfter fram att kvinnor sällan utan orsak behöver abort. Det är i regel socio-ekonomiska faktorer som ligger bakom beslutet, alternativt en kulturell kontext där samhälleliga normer spelar stor roll i kvinnors beslut att genomföra abort.¹⁸

Vad Walsh et al. strävar efter är att sammankoppla abort och mänskliga rättigheter. Detta är inte en helt självklar koppling att göra, då fördrag och konventioner om mänskliga rättigheter inte direkt kan kopplas till abortfrågan.

Däremot kan vissa uttryckta rättigheter kopplas till abortfrågan, till exempel kvinnans rätt till liv och hälsa, icke-diskriminering, religionsfrihet, etcetera. FN har gjort tolkningar av denna lagkropp som innebär att man vill ge kvinnan full bestämmelserätt över sin egen kropp och således bör äga rätten att genomföra abort.¹⁹ Denna artikel är ett exempel på hur man gör forskningen om abort till en kvinnorättsfråga, och hur detta stöds av FN:s tolkningar.

Onyango och Mugo har genomfört en fallstudie på Kenya där man tittat på abortstatistik, kvinnans situation i samhället samt abortlagstiftningen. De olika aspekterna av abortfrågan blir här tydliga, samtidigt som man får en djup inblick i hur det i praktiken fungerar. Författarna påpekar hur en abortlag som Kenyas, där man har starka regleringar för vilka förutsättningar som gäller för att få genomföra abort, är diskriminerande då den slår mot de fattigaste i samhället, det vill säga kvinnorna. Det är de som måste genomgå en osäker, kriminaliserad abort, eftersom de inte har råd till legal abort.²⁰

Vidare visar författarna hur Kenyas abortlagstiftning kan ses ur ett människorättsperspektiv. Sett ur detta perspektiv så respekterar inte Kenya kvinnans rätt till att leva och överleva i och med att man tvingar henne att genomgå hemliga och osäkra aborter. Man undergräver också kvinnans rätt till hälsa och icke- diskriminering genom en lagstiftning som gör abort otillgänglig för många kvinnor.²¹

I fallet Kenya visar författarna hur man skapade en skuggtribunal där man fastslog, efter vittnesmål från fyra kvinnor, brott mot mänskliga rättigheter, kvinnliga rättigheter och reproduktionsrättigheter. Vad författarna vill visa med att ta upp skuggtribunalen är hur den kan fungera som ett effektivt forum för dialog mellan inblandade parter som berörs av abortfrågan samt makthavare och beslutsfattare. Den

18 Walsh et al, (2008), “Abortion and human rights: Examples from Latin America.”, IDS bulletin 39.3,Brighton: Institute of Development Studies, s. 28.

19 Walsh et al, (2008), “Abortion and human rights: Examples from Latin America.”, IDS bulletin 39.3,Brighton: Institute of Development Studies, s. 28.

20 Onyango & Mugo (2008), “Highlighting human rights violations: The mock tribunal on abortion rights in Kenya.”, IDS bulletin 39.3,Brighton: Institute of Development Studies, ss.

40f.

21 Onyango & Mugo (2008), “Highlighting human rights violations: The mock tribunal on abortion rights in Kenya.”, IDS bulletin 39.3,Brighton: Institute of Development Studies, s.

41.

(11)

11

visar också på hur ett lands abortpolicy inte behöver reflektera behov och åsikter hos människor i landet. I fallet Kenya så bygger abortlagstiftningen på engelska lagar från kolonialtiden.²²

I artikeln som Adewole och Oye-Adiniran har skrivit så hävdar författarna att en brist på tillgång till säker abort både visar på social ojämlikhet och även verkar som indikator på låg utvecklingsnivå hos landet i fråga. Man pekar på hur det på en global skala tycks vara så att länder med en statsapparat som är mer demokratisk och liberal och där man värnar om medborgarnas mänskliga rättigheter förser människor med en större möjlighet att genomföra säker abort.²³

Vad författarna strävar efter i denna artikel är att öka medvetenheten för problemet med osäker abort. Detta problem har tidigare uteslutande behandlats som en kvinnorättsfråga. Författarna vill att osäker abort ska ses som en viktig faktor vad gäller skapandet av utvecklingspolicys och utvecklingspraktiker. Man vill alltså med denna studie lyfta fram att man inte bara kan se abortfrågan ur ett kvinnorättsperspektiv, utan även som en fundamental fråga för utveckling.²⁴

I fallstudien som presenteras, Nigeria, så tar man upp en studie av Campaign Against Unwanted Pregnancy’s (CAUP) som bland annat kommer fram till att restriktiva abortlagar hindrar ett lands utveckling; fördriver undermåliga behandlingar under jord och gör bra behandling tillgänglig endast för de rikaste medborgarna.²⁵ Författarna gör en tydlig koppling mellan utveckling och abort med ett kausalt samband att restriktivare abortpolicys hämmar utveckling, i detta fallet i utvecklingsländer.

Om man tittar på Latinamerika, med undantag för Puerto Rico och Cuba, ser man mycket restriktiva abortlagar med hårda påföljder för de som deltar i abortprocessen. Man kan här se, enligt Soares och Sardenberg, att lagstiftningen är tydligt influerad av religion, i synnerhet den katolska kyrkan. Man kan dock på senare år skönja en viss förändring i abortlagstiftningen. Denna förändring är, enligt författarna, en följd av framförallt feministrörelser som drivit frågan hårt. Det finns också de länder som på senare år reglerat abortlagarna genom att införa hårdare restriktioner. Det är då framförallt lobbyister från katolska kyrkan som drivit frågan i riktningen mot hårdare restriktioner.²⁶

22 Onyango & Mugo (2008), “Highlighting human rights violations: The mock tribunal on abortion rights in Kenya.”, IDS bulletin 39.3,Brighton: Institute of Development Studies, ss.

42ff.

23 Adewole & Oye-Adeniran, (2008), “Unsafe abortion and development: a strategic approach.”, IDS bulletin 39.3,Brighton: Institute of Development Studies, s. 47.

24 Adewole & Oye-Adiniran, (2008), “Unsafe abortion and development: a strategic approach.”, IDS bulletin 39.3, Brighton: Institute of Development Studies, s. 48.

25 Adewole & Oye-Adeniran, (2008), “Unsafe abortion and development: a strategic approach.”, IDS bulletin 39.3,Brighton: Institute of Development Studies, s. 50.

26 Soares & Sardenberg, (2008), “Campaining for the right to legal and safe abortion in Brazil.”, IDS bulletin 39.3,Brighton: Institute of Development Studies, ss. 55f.

(12)

12

En intressant punkt som författarna lyfter fram är det faktum att Latinamerika, trots restriktiva abortlagar, har den högsta abortfrekvensen i världen, högre än till exempel Västeuropa som har förhållandevis liberala abortlagar.²⁷ Författarna lyfter i denna artikel fram den religiösa aspekten av abortpolicys och ger på det sättet ett slags religionshistorisk bakgrund till utvecklingen av abortpolicys. Man visar också hur abortpolicys inte behöver motsvara behovet av tillgång till abort hos befolkningen.

2. TEORI

2.1 Begreppet abortpolicy

Det är på sin plats att diskutera innebörden av begreppet abortpolicy. I denna uppsats definieras abortpolicys som en policy som reflekterar auktoritativa attityder gentemot två olika sidor av abortfrågan. Den ena sidan rör individens val och den andra rör statens vilja att tillåta och underlätta detta individens val. Det är först och främst den första sidan, som gäller individens val, som är central för denna uppsats. Vad gäller individens val så handlar det, enligt Yishai,²⁸ om kvinnans tillgänglighet till reproduktiv frihet. Denna frihet kan mätas i de flesta av världens länder genom de förutsättningar under vilka det är tillåtet för en kvinna att genomföra abort. Som förutsättningar nämner författaren fosterålder, kvinnans ålder, genetiska överväganden samt kvinnans hälsa. Den största friheten är, enligt Yishai, när abort är tillgänglig på begäran från kvinnan ifråga.²⁹

Den andra sidan, om statens vilja att tillåta och underlätta individens val, handlar om hur staten är beredd att finansiera och upplåta sjuk- och hälsovård åt den som genomför abort. Det handlar också om att göra abort tillgängligt för alla kvinnor i samhället, något som i många fall är tillgängligt för de mer bemedlade medborgarna.

Det är alltså inte bara en fråga om att från statens sida tillåta abort, utan det är även en fråga om att praktiskt möjliggöra abort. Utifrån detta resonemang konstruerar Yiashi fyra kategorier av abortpolicys: möjliggörande policys; restriktiva policys;

hindrande policys; samt inkräktande policys.³⁰

27 Soares & Sardenberg, (2008), “Campaining for the right to legal and safe abortion in Brazil.”, IDS bulletin 39.3,Brighton: Institute of Development Studies, s. 56.

28Yishai, Yael, (1993), “Public ideas and public policy: Abortion politics in four

democracies.”, Comparative Politics, Vol. 25,Ph.D. Program in Political Science of the City University of New York, No. 2, s. 210.

29 Yishai, Yael, (1993), “Public ideas and public policy: Abortion politics in four

democracies.”, Comparative Politics, Vol. 25,Ph.D. Program in Political Science of the City University of New York, No. 2, s. 210.

democracies.”, Comparative Politics, Vol. 25, No. 2,Ph.D. Program in Political Science of the City University of New York, s. 210.

(13)

13

I denna uppsats är det de två första kategorierna som är intressanta, med en förenkling på den första, möjliggörande, kategorin där det i denna uppsats endast är av intresse under vilka förutsättningar ett land tillåter abort. Det kan dock vara på sin plats att förklara kategorierna. En möjliggörande abortpolicy ger tillåtelse till abort samt möjliggör ett praktiskt genomförande av ingreppet. Yashi tar som exempel på detta Sverige, där man tillåter abort under alla förutsättningar, har god tillgång till kliniker samt förser medborgarna med detta ingrepp kostnadsfritt. Exempel på restriktiv abortpolicy är Irland, där abort är förbjudet i alla fall utom när det är fara för kvinnans liv. Som exempel på hindrande abortpolicy ger Yiashi USA, där abort på nationell nivå är tillåtet, men där det helt saknas initiativ från staten att förse medborgarna med faciliteter och andra medel för att utföra aborter. Israel lyfts fram som ett exempel på inkräktande abortpolicy, där staten i princip har all makt över huruvida kvinnan kan tillåtas genomföra abort eller inte.³¹

Yishia lyfter fram motiv bakom makthavares beslut angående abortpolicys. Fem perspektiv nämns: sociala, religiösa, demografiska, frihetsivrande samt feministiskt.

Det sociala perspektivet innefattar de styrandes strävan efter social välfärd bland medborgarna, där abortpolicys blir en del i strävan att värna om medborgarnas hälsa.

Det religiösa perspektivet ligger på ett mer filosofiskt plan, där mycket handlar om när ett liv påbörjas. Vanligt inom teologin är att livet påbörjas vid befruktningen och att man bör värna om barnets liv och således intar en ställning mot abort. Det frihetsivrande perspektivet lyfter fram individens rätt till frihet över sitt eget liv inom ramen för landets lagar. I det demografiska perspektivet så blir abortpolicys ett verktyg för att styra den demografiska utvecklingen i ett land. Om landet har en kraftigt ökande befolkning kan det vara på sin plats med friare abortlagar, och på samma sätt kan ett land införa restriktiva abortlagar som ett medel för att stimulera nativiteten. I det feministiska perspektivet så står kvinnans rätt till sin egen kropp i centrum, vilket innebär att man söker fri tillgång till abort för kvinnan.³²

Vad som även bör tilläggas när man diskuterar abortpolicys är att det finns en diskrepans mellan policy och praktik när det gäller abort. Ett exempel är Malta, där abort enligt lag är helt förbjudet, även när det är fara för kvinnans liv. Dock kan man tillgripa lagen om nödvändighet, vilket skulle innebära att den läkare som utför ingreppet och den kvinna som ingreppet genomförs på undviker rättsliga påföljder.

En utförd abort behöver med andra ord inte per definition få rättsliga påföljder, trots att landet enligt lag förbjuder abort under alla förutsättningar.³³

democracies.”, Comparative Politics, Vol. 25, No. 2,Ph.D. Program in Political Science of the City University of New York, ss. 211ff.

democracies.”, Comparative Politics, Vol. 25, No. 2,Ph.D. Program in Political Science of the City University of New York, s. 215.

33 Abortion Policies: A Global Review, vol. 2, (2001),New York: United Nations, s. 126.

(14)

14

2.2 Policy och stigberoende

Det finns olika vägar att gå för att analysera policys uppkomst och utveckling. En teoretisk modell som är applicerbar på området är ”path dependence”, eller som det hädanefter kommer att benämnas i uppsatsen: stigberoende. Denna teorigrund använder sig av ett historiskt perspektiv för att förklara de stigar vilka utvalt studieobjekt tagit. Pierson tar upp flera definitioner av begreppet stigberoende. En bred definition är att det som händer i ett tidigt skede kommer att påverka resultatet av en sekvens händelser i ett senare skede. Pierson kommenterar denna definition som att historien spelar en viktig roll. Han tar dock upp en smalare definition av stigberoende som förklarar begreppet som att när ett land eller en region väl har slagit in på en stig så är kostnaderna för att återvända eller ändra kurs väldigt höga, vilket minskar sannolikheten för att man ska ändra på den ursprungliga stigen.

Givetvis kommer det att finnas tillfällen under stigen där man har möjlighet att göra andra val. Dock kommer det att finnas institutionella arrangemang som verkar för att bevara det ursprungliga valet vilket gör att man tenderar att följa det ursprungliga valet även vid nya tillfällen av valmöjligheter.³⁴

En annan aspekt av institutionella arrangemang rör det politiska systemets utformning vad gäller tillsättning av poster i de styrande organen. Politiska aktörer tillsätts i många fall på en relativt kort tidsbestämd period, med nyval över tid. Detta leder i många fall till att politiska aktörer tenderar att skapa regler och ramar som gör det svårt för eventuella efterträdare att ändra på tagna beslut. Detta ser Pierson som en skillnad mellan den politiska arenan och den ekonomiska arena, av vilka den sistnämnda är den som primärt i forskningen analyseras som ett stigberoende.

Skillnaden, som Pierson vill framhålla, mellan politiska aktörer och aktörer på den ekonomiska arenan är att man på den ekonomiska arenan kan ha ett annat perspektiv på långsiktighet, medan man på den politiska arenan måste ta i beaktande att man kan komma att efterträdas av politiska rivaler. En annan orsak till att politiska aktörer tenderar att skapa regler som kan ändra tagna beslut är att man vill skapa stabilitet.

Genom att inskränka möjligheten för både sig själv och efterträdare kan man skapa en stabil utveckling som i ett längre perspektiv leder till tillväxt, till exempel genom justering av skattesatser, som Pierson tar som ett exempel.³⁵

Pierson sammanfattar de självförstärkande processerna på den politiska arenan i fyra punkter: multipla equilibria, osäkerhet, sekvensering, samt tröghet. I den initiala fasen av multipla equilibria finns det flera alternativ av val att göra. Vad gäller dessa val så finns det en osäkerhet som gör att små händelser kan generera stora konsekvenser över tid. I denna osäkerhet är timing och sekvensering av vikt. Det spelar roll när en händelse inträffar, eftersom händelser som inträffar tidigt i

34 Pierson, Paul, (2004), Politics in Time – History, Institutions, and Social Analysis, Princeton: Princeton University Press, s. 20.

(15)

15

sekvensen har större möjlighet att påverka utgången än händelser som inträffar senare i sekvensen, trots att det kan vara en mycket viktig händelse. Sekvens kan här ses som den kedja i vilken händelser utspelas som formar en viss politisk sättning.

Med begreppet positiv återkoppling så innebär det att i en sekvens så blir historien ihågkommen genom den händelsekedja som utspelas och som formar dagens politiska sättning. Pierson framhäver att den sekvens, eller snarare del av sekvensen, i vilken politiska grupper träder in i spelar stor roll för resultatet. När processen satts igång så kommer positiv återkoppling att verka som en tröghetsfaktor som motverkar förändringar i sekvensen, som i sin tur kommer uppnå ett equilibrium där motståndskraften mot förändringar är stark.³⁶

Som nämndes ovan är positiv återkoppling ett viktigt begrepp inom stigberoende, vilket Pierson förklarar med hjälp av ett statistiskt exempel. Det är ett exempel som kallas Polyas urna, i vilken man placerar en röd boll och en svart boll.

Exemplet går ut på att man ska plocka upp en boll, för att sen lägga tillbaks bollen i urnan tillsammans med ytterligare en boll i samma färg som den boll som nyss plockats upp ur urnan. Denna procedur upprepas sedan. Utfallet efter 100, eller kanske 1000, repetitioner kommer med stor sannolikhet ge ett resultat där ena färgen har betydligt fler bollar i förhållande till den andra färgen, men att man efter ett visst antal repetitioner kommer att nå ett slags equilibrium där varje ny dragning av bollar inte kommer att förändra distributionen av färger nämnvärt. Pierson lyfter här fram att sekvensen är avgörande för utfallet. De första dragningarna ur urnan kan ses som statistiskt slumpmässiga och är helt avgörande för hur distributionen av bollar ska se ut i ett senare skede.³⁷ Att studera stigberoende innebär att man tittar på sekvensen och vilka händelser eller beslut som varit avgörande för att ett land ska vandra en viss stig.

Ovan har nämnts positiv återkoppling och institutionella arrangemang som faktorer som motverkar ändringar av inslagen kurs. En ytterligare faktor som kan motverka ett avvikande från stigen är det som Pierson benämner kultur, i betydelsen ett slags kollektivt medvetande eller kollektiv kunskap som verkar som ett lim som håller i den kurs i vilken man färdas.³⁸

Den positiva återkopplingen kan leda till att ett val som görs i ett tidigt skede kan stå sig starkt över tiden, trots att detta val i sig kan ha allvarliga tillkortakommanden gentemot andra tillgängliga valmöjligheter som dyker upp över tid.³⁹

36 Pierson, Paul, (2004), Politics in Time – History, Institutions, and Social Analysis, Princeton: Princeton University Press, ss. 44f, 73.

39 Pierson, Paul, (2004), Politics in Time – History, Institutions, and Social Analysis, Princeton: Princeton University Press, s. 40ff.

(16)

16

Stigberoendeteorin och dess element kan appliceras på studier som rör familjeplaneringspolicys. Pierson lyfter fram ett exempel om Irans familjplaneringspolicy och hur man kan förklara utvecklingen av denna. Iran har under senare år haft sociala problem i form av överbelastade skolor och stor arbetslöshet bland unga män vilket kan härledas till den demografiska explosion som till viss del härstammar från den familjeplaneringspolicy som man antog efter revolutionen 1979. Vid den tiden hade man en policy som förespråkade en befolkningsökning. Idag har Iran infört ett striktare program med familjeplanering och preventivmedel. Pierson vill med detta exempel visa på hur man som forskare kommer att ge olika bilder av den kausala händelsekedjan i detta intresseområde. En demograf kommer att avsluta sin iakttagelse med den demografiska explosionen, eller dagens sjunkande nativitet, medan en samhällsvetare med politisk inriktning gärna inleder med det politiska spelet bakom nativitetssiffrorna och användandet av policys. Resultatet av studien beror med andra ord på vilket teoretiskt ramverk som forskaren befinner sig inom.⁴⁰

Utifrån detta teoretiska avsnitt kan man hämta ett antal element som är intressanta för studien. Institutionella arrangemang och historiska händelser är två element som är användbara i de analyser som utföres senare i studien. Ett annat intressant perspektiv på regioner och utveckling är teorin om investeringslager.

Denna teori beskriver ”cykler av ekonomisk utveckling i specifika platser och regioner”.⁴¹ Denna teori kan beskrivas som en kortlek, där man delar ut kort till respektive land eller region. Varje kort som delas ut representerar ett investeringslager och efter ett par rundor av delande så kommer länderna eller regionerna att ha olika händer. I detta exempel representerar de olika korten olika typer av investeringar vilket ger att länderna och regionerna kommer utvecklas olika.⁴²

Denna teorigrund används i avsnittet med fallstudier där syftet är att identifiera historiska händelser som avgör utvecklingen av abortpolicys. Det är värt att tillägga att stigberoende och investeringslager två sätt att beskriva en och samma teoretiska utgångspunkt.

41 ”Layers of investment.”, (2000), The Dictionary of Human Geography, red. Johnston, Ronald John, ss. 440ff.

42 ”Layers of investment.”, (2000), The Dictionary of Human Geography, red. Johnston, Ronald John, ss. 440ff.

(17)

17

3. UNDERSÖKNING

Data som ligger till grund för tabeller i kapitel två är hämtad från FN:s statistikdatabaser samt Abortion Policies – A Global Review⁴³ samt Förenta Nationernas Utvecklingsprograms (UNDP) statistikdatabas.⁴⁴ Kapitlet redovisar resultaten från utförda t-tester samt kommentarer till dessa i Tabell 1 till och med Tabell 6. Ett förtydligande av tabellerna är att de olika förutsättningarna för abort har en annan beteckning i tabellerna enligt följande: abort tillåten vid fara för kvinnans liv (a1), abort tillåten vid fara för kvinnans fysiska hälsa (a2), abort tillåten vid fara för kvinnans mentala hälsa (a3), abort tillåten vid våldtäkt eller incest (a4), abort tillåten vid fosterförsvagning (a5), abort tillåten vid socio-ekonomiska skäl (a6) samt abort tillgänglig på begäran (a7).

Föruts. Med. GDI Ja Med. GDI Nej T Sign. Med.diff. ∑ Ja ∑ Nej

a1 0,714 0,819 -1,004 0,106 -0,105 153 3

a2 0,743 0,661 2,713 0,057 0,081 105 51

a3 0,744 0,665 2,675 0,100 0,079 101 55

a4 0,778 0,662 4,262 0,000 0,116 73 83

a5 0,786 0,663 4,500 0,000 0,123 68 88

a6 0,791 0,673 4,126 0,000 0,117 57 99

a7 0,792 0,683 3,638 0,000 0,109 48 108

Tabell 1. Abortpolicys samband med gender development index. Tabellen visar medelvärden i GDI för de länder som ingår i provet, T-värde, signifikans samt medelskillnad. (Bygger på data från Abortion Policies: A Global Review samt UNDP:s statistikdatabas [hdr.undp.org/statistics])

I Tabell 1 ovan kan man se att de länder som tillåter abort vid a1 har ett lägre snitt vad gäller gender development index än de som inte tillåter abort vid samma förutsättning. Ett signifikansvärde på 0,106 visar dock att detta resultat inte är signifikant, men man kan ändå diskutera resultatet. Det är tre länder som inte tillåter abort vid a1. Dessa tre länder är Chile, El Salvador och Malta vilka i tur och ordning har GDI 0,86, 0,73 samt 0,87.⁴⁵

I fallet med Chile så var det fram till 1989 tillåtet att utföra abort för att rädda kvinnans liv. Denna lag justerades dock den 15 september 1989 så att det inte längre är tillåtet. Motiveringen till denna lagförändring är att man med dagens teknikutveckling inom det medicinska området inte behöver genomföra aborter för att rädda kvinnans liv. I El Salvador var det fram till 1997 tillåtet att utföra abort under förutsättning att det var för att rädda kvinnans liv; att graviditeten tillkommit

43Abortion Policies: A Global Review, vol. 1 (2001), vol. 2 (2001) och vol. 3 (2002),New York: United Nations.

44[hdr.undp.org/statistics], 20081030.

45 UNDP:s statistikdatabas, [hdr.undp.org/statistics], 20081030.

(18)

18

vid våldtäkt; samt om risk för skadat foster förelåg. I dagsläget är all typ av inducerad abort enligt lag förbjuden.⁴⁶

Om man studerar utfallet i a2 och a3 i Tabell 1 kan man se att pendeln har svängt så att de länder som tillåter abort under dessa förutsättningar har ett högre snitt på GDI än de länder som inte tillåter. Resultaten är dock inte signifikanta eftersom signifikansen är >0,050. Tittar man sedan på a4, a5, a6 och a7 så ser man ett liknande samband som i a2 och a3, det vill säga att de länder som tillåter abort vid dessa förutsättningar har högre GDI-värde. Här ser man också att resultaten är signifikanta.

Det tycks alltså finnas ett samband mellan olika abortpolicys och GDI. Detta samband är dock svårt att beskriva då man inte vet om någon av de två variablerna är beroende av den andra, eller om det är två oberoende variabler.

Föruts. Med. läskun. Ja Med. läskun. Nej T Sign. Med.diff. ∑ Ja ∑ Nej

a1 74,900 88,000 -0,923 0,067 -13,100 140 3

a2 79,409 68,196 2,734 0,065 11,213 89 54

a3 78,756 69,926 2,160 0,111 8,831 85 58

a4 85,129 67,556 4,574 0,000 17,573 62 81

a5 85,148 68,755 4,155 0,000 16,393 56 87

a6 86,916 69,784 4,128 0,000 17,132 45 98

a7 87,413 70,586 3,863 0,000 16,827 39 104

Tabell 2. Abortpolicys samband med läskunnigheten bland vuxna. Tabellen visar medelvärdet av andelen läskunniga vuxna i de länder som ingår i provet. (Bygger på data från Abortion Policies: A Global Review samt UNDP:s statistikdatabas

[hdr.undp.org/statistics])

I Tabell 2 kan man se att i fallet a1 är läskunnigheten i genomsnitt högre för de som inte tillåter abort. Men eftersom signifikansvärdet är >0,05 så kan inte detta resultat ses som signifikant. I fallen a2 och a3 är läskunnigheten större hos de som tillåter abort. Dock är dessa resultat inte heller signifikanta då signifikansvärdet är >0,05. I fallen a4 till och med a7 är läskunnigheten högre hos de som tillåter abort, och medelskillnaden är klart större än i fallen a1 till och med a3. Signifikansvärdet är

<0,05 vilket innebär att resultaten är signifikanta. Vad man också kan se i tabellen är att snittet för läskunnighet blir högre för de som tillåter abort ju färre fall som ingår i gruppen för förutsättningar a4 till och med a5. I gruppen som inte tillåter abort för a4 till och med a5 blir snittet för läskunnighet högre ju fler fall ingår i gruppen.

Liksom i Tabell 1 kan man i Tabell 2 se en statistisk skillnad mellan gruppen som tillåter abort och gruppen som inte tillåter abort gällande förutsättningar a4 till och med a7. Denna skillnad består i att läskunnigheten i snitt är högre för de länder som tillåter abort än för de länder som inte tillåter abort vid dessa givna förutsättningar.

46 Abortion policies: a global review¸ (2001),New York: United Nations, ss. 92f, 136f.

(19)

19

Föruts. Med. GEM Ja Med. GEM Nej T Sign. Med.diff. ∑ Ja ∑ Nej

a1 0,584 0,521 0,661 0,037 0,063 90 3

a2 0,608 0,512 2,603 0,557 0,096 68 25

a3 0,613 0,510 2,922 0,393 0,104 65 28

a4 0,617 0,542 2,269 0,455 0,075 50 43

a5 0,627 0,538 2,702 0,926 0,088 46 47

a6 0,624 0,551 2,170 0,775 0,073 39 54

a7 0,632 0,554 2,256 0,822 0,078 33 60

Tabell 3. Abortpolicys samband med mått på hur möjligheterna till bestämmande ser ut ur genusperspektiv. Tabellen visar medelvärdet av hur möjligheterna ser ut i de länder som ingår i provet. (Bygger på data från Abortion Policies: A Global Review samt UNDP:s statistikdatabas [hdr.undp.org/statistics])

I Tabell 3 så har gruppen som tillåter abort högre GEM-värde i snitt än gruppen som tillåter abort. Detta gäller för alla förutsättningar. Intressant i detta prov är att resultaten för förutsättningar a2 till och med a7 inte är signifikanta. Dock är resultatet i a1 signifikant, vilket skulle innebära att de länder som tillåter abort vid fara för kvinnans liv också har något större möjligheter för kvinnor att ta del av beslutsfattandeprocesser och i arbetslivet än de länder som inte tillåter abort under denna förutsättning.

Att t-värdet i a1 är 0,661 visar på att det är en stor varians inom grupperna vilket leder till att även om resultatet är signifikant så visar det relativt låga t-värdet en stor varians i provet. Den stora variansen ligger i gruppen som tillåter abort, där värdena ligger mellan 0,129-0,91, vilket visar en spridning av värden som spänner över nästan hela skalan. I gruppen som inte tillåter abort i a1 ligger värden mellan 0,514- 0,529, vilket visar på en mycket liten spridning i den gruppen. Det är med andra ord mycket svårt att dra några slutsatser om sambanden mellan hur ett land ställer sig till abort i fråga om att rädda kvinnans liv och GEM-värde.

Föruts. Med. utb. Ja Med. utb. Nej T Sign. Med.diff. ∑ Ja ∑ Nej

a1 70,506 77,667 -0,581 0,103 -7,161 176 3

a2 74,731 62,483 3,798 0,131 12,248 119 60

a3 74,748 63,219 3,618 0,147 11,529 115 64

a4 79,074 63,643 5,211 0,009 15,431 81 98

a5 79,403 64,000 5,168 0,003 15,403 77 102

a6 80,571 65,224 4,939 0,001 15,347 63 116

a7 80,538 66,567 4,202 0,007 13,972 52 127

Tabell 4. Abortpolicys samband med samlat mått på utbildning för primär, sekundär ochtertiär utbildningsnivå. Måttet redovisar hur stor andel av de potentiella eleverna som studerar vid de olika stadierna. Tabellen visar medelvärdet hos de länder som ingår i provet. (Bygger på data från Abortion Policies: A Global Review samt UNDP:s statistikdatabas [hdr.undp.org/statistics])

(20)

20

Tabell 4 visar sambandet mellan abortpolicys och ett mått på utbildning. I a1 är det en icke-signifikant skillnad mellan grupperna som visar på ett högre snitt för gruppen som inte tillåter abort jämfört med gruppen som tillåter abort. I a2 och a3 är det en icke-signifikant skillnad mellan gruppernas medelvärden som visar att de som tillåter abort har högre snitt än de som inte tillåter abort. Tittar man på a4, a5, a6 och a7 så ser man en signifikant skillnad mellan gruppen som tillåter abort och gruppen som inte tillåter abort. De som tillåter har högre snitt på utbildningsmåttet. De relativt höga t-värdena visar också att variansen inom grupperna är relativt låg.

De slutsatser man kan dra utifrån Tabell 4 skulle kunna vara att de länder som tillåter abort under förutsättning a4, a5, a6 och a7 har en högre andel intagna i skolväsendet än de länder som inte tillåter abort. Tabell 4 redovisar det samlade måttet för andel intagna i skolväsendet. Tabell 5, nedan, visar andelen intagna kvinnor i högskola och motsvarande nivå över andelen intagna män i högskola eller motsvarande nivå.

Föruts. Med.

förv.livs.W Ja

Med.

förv.livs.W Nej

T Sign. Med.diff. ∑ Ja ∑ Nej

a1 69,017 78,900 -1,422 0,069 -9,883 175 3

a2 70,599 66,467 2,210 0,104 4,132 117 61

a3 70,823 66,332 2,444 0,074 4,491 113 65

a4 72,427 66,474 3,401 0,001 5,953 81 97

a5 72,648 66,542 3,476 0,008 6,106 77 101

a6 73,750 66,619 3,970 0,000 7,131 64 114

a7 74,145 67,079 3,731 0,000 7,066 53 125

Tabell 5. Abortpolicys samband med förväntad livslängd vid födseln för kvinnor.

Tabellen visar medelvärdet hos de länder som ingår i provet. (Bygger på data från Abortion Policies: A Global Review samt UNDP:s statistikdatabas

[hdr.undp.org/statistics])

Tabell 5 visar ett icke-signifikant resultat för a1 där de länder som tillåter abort har ett lägre medelvärde än gruppen som tillåter abort. För a2 och a3 så är medelvärdet högre för de länder som tillåter abort än för de som inte gör det, men detta resultat är inte heller signifikant. När det gäller förutsättningar a4, a5, a6 samt a7 så är medelvärdet högre för gruppen som tillåter abort. Detta är ett signifikant resultat eftersom signifikansvärdet är <0,01 för alla fyra ovannämnda förutsättningar.

På vilket sätt kan abortpolicys ha ett samband med förväntad livslängd vid födseln för kvinnor? Om man kopplar resultaten med påståenden som görs i en artikel av Surjadjaja om reglerade abortlagar i Indonesien så skulle man kunna göra en koppling mellan kvinnors förväntade livslängd och statusen på abortlagstiftningen. I artikeln beskrivs ett fall där en ung kvinna på grund av de restriktiva abortlagarna tvingas genomföra en osäker abort vilket slutligen leder till