Examensarbete kandidatnivå
I krisernas spår
En kvalitativ studie om hur analogin mellan kriser kan förbättra
musikbranschens förutsättningar för kommunikation och
krishantering
In the wake of the crises
Författare: Rasmus Viberg
Handledare: Thomas von Wachenfeldt Seminarieexaminator: Marika Nordström Formell kursexaminator: Thomas Florén
Ämne/huvudområde: Ljud- och musikproduktion
Kurskod: GLP2FZ
Poäng:15 hp Termin: HT2021
Examinationsdatum: 15-01-2021
Vid Högskolan Dalarna finns möjlighet att publicera examensarbetet i fulltext i DiVA. Publiceringen sker open access, vilket innebär att arbetet blir fritt tillgängligt att läsa och ladda ned på nätet. Därmed ökar spridningen och synligheten av examensarbetet. Open access är på väg att bli norm för att sprida vetenskaplig information på nätet. Högskolan Dalarna rekommenderar såväl forskare som studenter att publicera sina arbeten open access.
Jag/vi medger publicering i fulltext (fritt tillgänglig på nätet, open access):
Ja
Abstract
Syftet med studien är att undersöka den potentiella roll och inverkan digitaliseringen av musiken kan ha haft på musikbranschens krishantering av Covid-19-pandemin. Vidare ämnar studien att skapa förståelse för hur analogin mellan kriser ur ett generellt perspektiv, kan hjälpa branschens förutsättningar inför framtiden. Sex intervjuer med personer aktiva och involverade inom musikbranschen gav upphov till resultatet som presenteras i uppsatsen. Med hjälp av en kvalitativ metod kunde slutsatser utefter intervjuernas empiri dras.
Det övergripande resultatet talar för att ett samband mellan Covid-19-pandemin och musikens digitalisering i början av 2000 - talet finns. Denna koppling kan dock inte med fullständig säkerhet konstateras. Respondenterna uppger att liknelser finns i hur båda kriserna bland annat påskyndar/påskyndade vissa processer så som att musik blir alltmer digital, konserter streamas mer ofta över webben och kontakt digitalt via till exempel möten blir vanligare. Resultatet har visat att kriser inte alltid innebär endast en negativ förändring utan kan ge upphov till nya innovativa lösningar för konsumenten, organisationen och personen. Studiens respondenter diskuterar också vilka konsekvenser Covid-19 kan ha för framtida musikscen, artister, musiker och musikorganisationer. Undersökningen bidrar till spekulationer kring lösningar på möjliga framtida kriser som kan drabba branschen. Studien bidrar med nya tankesätt och hur man kan se på musikindustrins tidigare kriser ut ett lärandeperspektiv. Studien bidrar även till ytterligare kunskap kring kriser och hur musikbranschen kan resonera för att effektivisera framtida arbetssätt.
Keywords
Förord
Innehållsförteckning
Inledning ... 1 Syfte ... 2 Frågeställning ... 2 Avgränsningar ... 2 Begrepp ... 3 Kris ... 3 Kommunikation... 3 Tidigare forskning ... 3Corona & Krishantering ... 3
Digitaliseringen av Musik ... 4
Teori ... 6
Krishantering ... 6
Kommunikation under kris ... 7
Metod ... 10 Forskningsansats ... 10 Urval ... 12 Intervjuer ... 13 Metodkritik ... 13 Genomförande av analys... 14 Etiska överväganden ... 14
Resultat och analys ... 16
Pirater & pandemi ... 17
Vad gör vi nu? ... 18
Ur askan i elden ... 20
Pandemins förtjänster ... 21
Gemenskap som levebröd ... 22
Slutsats ... 25
Svar på studiens forskningsfrågor ... 25
Svar på studiens syfte ... 27
Diskussion ... 29
Inledning
Våren 2020 skedde en stor förändring i det svenska samhället och den svenska arbetsmarknaden. Covid-19-pandemin som kom och dess effekter som viruset medförde satte Sverige i ett dödläge, där påverkan på den svenska arbetsmarknaden förvärrades för varje dag som gick. Den 13 mars kom regeringen med ett förslag att endast sammankomster med under 500 personer fick hållas (Folkhälsomyndigheten, 2020). Detta kom redan samma månad den 29 mars att ändras av regeringen till att ett förbud mot allmänna tillställningar med fler än 50 personer trädde i kraft (Regeringen, 2020). Detta ledde till att branscher som den svenska musikindustrin, där konsertområdet sedan 2017 representerat störst andel av den totala omsättningen, inte längre hade möjlighet att anordna några stora konserter. Vilket i sin tur ledde till att omsättningen nu negativt påverkas. Intäkter inom konsertområdet har också varit det snabbast växande området sedan 2009 för musikindustrin och det området som statistiskt sett fortsatt öka med störst antal andelar (musikbranschen i siffror, 2017). Covid-19 och besluten som följde pandemin förändrade därför förutsättningarna för musikskapande och hur svenska folket kunde uppleva musik. Den rådande pandemin slog tidigt mot den svenska livemarknaden och denna marknad drabbades hårdast av beslut som förbudet mot folksamlingar på fler än 50 personer (Musiksverige delrapport, 2020). Musiksverige (2020) som skrivit en utförlig rapport på hur Covid-19-pandemin påverkat musikbranschen drar dock fram att även andra delar av musikbranschen också påverkats och drabbats av ekonomisk förlust. Ett av dessa områden är användningen av licensierad musik. Detta eftersom ekonomiska förluster drabbat andra delar av den svenska arbetsmarknaden så som till exempel hotell, affärer och barer som betalar för licensierad musik. Svenska regeringen har gett ett åtgärdspaket som har för avsikt att hjälpa svenska musikföretag som drabbats hårdast av krisen samtidigt som en ersättning för de som permitteras betalas ut (Johansson, Musikindustrin, 2020). Men spekulationer över ifall ett åtgärdspaket kan rädda musikföretag ur krisen är ytterst oklart berättar Lars Nylin (Musikindustrin, 2020).
som påtvingade en förändring i hur musik skulle upplevas. Detta bidrog till att livemusik och event så som musikfestivaler blev allt större och behovet bland konsumenter efter livemusikupplevelsen såg en radikal ökning. Det tog lång tid för musikindustrin att återhämta sig från krisen som den sattes i till följd av digitaliseringen. Men digitaliseringen trots några hårda år gav upphov till det vi idag upplever som den’ ’normala’’ musikkonsumtionen. Hur gör vi nu som konsumenter och aktörer när pandemin utmanar det normala? Vad har vi lärt oss?
Syfte
Syftet med studien är att undersöka den potentiella roll och inverkan digitaliseringen av musiken kan ha haft på musikbranschens krishantering av Covid-19-pandemin. Vidare ämnar studien att skapa förståelse för hur analogin mellan kriser ur ett generellt perspektiv, kan hjälpa branschens förutsättningar inför framtiden.
Frågeställning
● Vilka komparativa likheter/olikheter finns mellan musikbranschkrisen under 2000– 2012 och musikbranschkrisen 2020?
● På vilket sätt har musikindustrins arbetssätt förändrats till följd av Covid-19-pandemin? ● Vilka möjligheter och hinder kan Covid-19 ge musikindustrin inför framtiden?
Avgränsningar
ökad förståelse till jämförbarheten mellan musikindustrins tillvägagångssätt under dagens Covid-19 kris och digitaliseringskrisen.
Begrepp
Kris
Kris enligt Synonymer.se (2020) betyder plötslig förändring eller svår period. Enligt Krisinformation.se (2020) är en kris något som hotar grundläggande funktioner och värden i samhället. En kris kan ge en plötslig förändring att samhället inte fungerar som det ska. Paula Hammerskog (2005) förklarar att någon som hamnar i kris kan riskera att inte agera effektivt eller till och med hamna i chock där agerandet inte blir av. Vidare förklarar författaren att för att kunna hantera större kriser krävs en väl förberedd krisplan och en grupp som har bra kunskap i krishantering.
Kommunikation
Enligt Synonymer.se (2020) betyder kommunikation informationsöverföring, dialog, samtal och förbindelse. Vad kommunikation enligt Hammerskog (2005) kan göra är att bland annat skapa ett större förtroende mellan personer på arbetsplatsen. Det kan också hjälpa ett företag eller organisation att bättre förbereda sig och agera fortare på snabba förändringar. Enligt Discanalys. (2020) krävs det för en effektiv kommunikation att budskapet förmedlas på ett sådant sätt att mottagaren verkligen förstår vad som menas, vare sig det handlar om tal eller skrift.
Tidigare forskning
Corona & Krishantering
Eftersom den svenska regeringens beslut om restriktioner kring alla sammankomster inte skedde förren den 11 mars (Folkhälsomyndigheten, 2020), kommer all tidigare forskning som tas fram under denna del utgå från detta datum och framåt.
form av systematisk krishantering ifall företag ska kunna säkra likviditet och kunna säkerställa kontinuitet i verksamheten som bedrivs. Tidigare forskning indikerar att väldigt formella organisationsstrukturer, där både belöningssystem och egen ansvarsfördelsning är central, också är i kris (Kunc & Bhandari, 2011). Lundquist & Morina (2020) förklarar att tidigare forskning också visar att ett företags agerande och struktur kan förändras beroende på vilket skede i krisen som företaget befinner sig i. Vad de också har förklarat är att tidigare forskning visat att ett företags känslighet för en kris beror på hur känslig företagets leverantörskedja ser ut. Vad en större störning av leveranskedjan kan leda till att hela kedjan riskerar att fela. Fortsättningsvis förklarar studenterna att tidigare forskning visat att företag som gjort ett förarbete och en planering inför kriser generellt presterar bättre än sina motparter. Musiksverige (2020) fokuserar på att föra statistik och ge ut rapporter där den svenska musikindustrin visas i siffror. Vad musiksverige tidigare framfört i statistik från musikåret 2017 är att konsertintäkter bestått av lite mer än hälften av all omsättning som musikindustrin gör årligen. Dock intressant i en rapport som släpptes 29 maj 2020 av samma aktör görs en uppskattning av konsertintäkter kommer ha gått bak 90 % och att de upphovsrättsliga intäkterna gått back med 25% (Musiksverige, 2020).
Digitaliseringen av Musik
författaren att dagens digitala musik servicetjänster såsom till exempel Spotify istället fokuserar på att få uppmärksamheten av konsumenter genom att erbjuda sina fria tjänster. Vad forskare som Thomas Florén (2010) förklarar är att de ovan ovannämnda faktorerna av digitaliseringen av musiken satte musikindustrin i sin värsta kris någonsin i början av 2000-talet, där omsättningen på fysisk försäljning av musik mer än halverades. Denna kris förklaras också på djupet av P3 i musikguiden följer pengarna, som berättar att musikindustrin förlorade 2 tredjedelar av all skivomsättning på grund av den illegala fildelningen som kom i och med digitaliseringen av musik. Vidare förklaras det att hela musikbranschen sattes i en mycket svår sits och ett desperat läge.
Teori
Krishantering
Kriser går inte att förutse - det är det som gör dem till kriser. Att förbereda sig inför det oväntade hjälper ändå om det värsta skulle hända. (Hammerskog, 2005)
’’Var går gränsen mellan en kris och en besvärlig situation?’’ skriver Thomas Hammerskog (2005) i sin forskning om krishantering i företag. Hammerskog skriver bland annat att en krissituation hanteras bättre ifall förberedelser gjorts prio till händelserna.
Hammerskog (2005) förklarar att ett företag väl förberett på kris har betydligt större möjlighet att klara sig igenom alla typer av svårigheter. Dessa förberedelser ska alltid vara på två plan:
- Praktiska förberedelser (för att veta vad och hur du ska göra) - Mentala förberedelser (för att klara av att genomföra det praktiska)
Eriksons modell för stresshantering som presenterades av Erik H. Erikson har blivit välanvänd för social krishantering. Vad modellen bygger på är de sociala, emotionella och de åldersmässiga faktorer som påverkar oss vid olika typer av kriser. Eftersom kriser ger personliga omställningar för alla berörda av krisen har Eriksons modell många användbara dessa förändringar som kan ske under en kris (Nilzon, 2004):
1. Möt krisen
Det är viktigt att hantera krisen redan när den står vid ens dörr. Enligt Erikson leder undvikande av krisen till en en förvärrad situation som i värsta fall kan bli olöslig för företag.
2. Kriser kan vara ett sätt att växa
Kriser behöver inte endast innebära stora förluster för ett företag utan kan också ge möjligheten för tillväxt inom vissa områden. Erikson förklarar att vissa kriser kan bidra till utveckling ifall det hanteras på ett bra sätt.
3. Tilliten sätts på prov
En kris kan också innebära att misstro skapas i ens arbetsrelationer. Denna form av tillitskris menar Erikson skapas då personer blir misstänksamma mot varandra.
4. Identitetsproblem kan bli en effekt
riskera sätta företaget i obalans. En krisplan kan hjälpa företaget att behålla ett helhetsperspektiv över situationen vilket kan göra företagets möjliga tillvägagångssätt mer tydliga. Detta gör att man snabbare kan göra rätt val och snabbare kan ställa om sig till drastiska förändringar. Men erfarenhet är en bra lärare och ett företag som tidigare handskas med kriser och drivits under kriser, har också möjligheten till bättre förutsättningar att klara av liknande kriser. Anledningen till detta är att en tillräcklig eller komplett krisplan kan ha skapats sen tidigare. Det finns enligt Magnus Brolin (2016) tre olika former av kriser, traumatiska kriser, utveckling
- och livskriser. En traumatisk kris uppstår när tidigare erfarenheter, kunskaper och reaktionssätt
inte är tillräckliga för att kunna hantera en akut händelse eller en plötsligt negativ förändring i ens omgivning. Denna sorts kris innehåller alltid någon form av förlust för de som drabbas. Livs-och utvecklingskriser berör sedan snarare kriser som drabbar en person personligen som till exempel skilsmässa eller diverse ålderskriser.
Organisationsövergripande kriser är en typ av krissituation som drabbar organisationer isolerat.
Till denna kategori hör bland annat pandemier. Dessa former av kriser löper risk att få negativa återverkningar i en eller fler organisationer. Det måste därför finnas beredskap för dessa typer av kriser. Det är dock viktigt att förklara att ansvaret inte endast ligger på organisationen utan också även hos olika samhällsresurser.
Kommunikation under kris
Varför kommunikation är viktigt under kris förklarar Hammerskog (2005) är för det kan ge en själv och ens organisation en bättre syn på vad som händer och hur man ska gå tillväga. Det finns flera fördelar med att hålla en stadig kommunikation under tider av kris.
Kommunikation skapar förtroende
Kommunikation som hanteras väl i början av en kris kan göra att publiciteten och medietrycket kan avta snabbare än sin motsats. Ifall kommunikationen är dålig löper organisationen stor risk att en krissituation hanteras dåligt. Kommunikation tidigt under kris skapar förtroende då den tidigt kan informera och skapa en viss trygghet hos alla de som är involverade i organisationen. Hammerskog har utformat en enkel mall för kommunicering under en kris. Denna mall är effektiv vart man än befinner under en kris.
● Berätta allt eller delar av det du vet - du bestämmer vad du ska säga. ● Berätta vad du inte vet och varför
● Berätta när du tror att du har mer information Mottagarens villkor gäller
Att kommunicera till den som mottager information är viktigt. Det spelar ingen roll ifall man själv förstår situationen - om inte mottagaren förstår det som kommuniceras. Detta blir extra viktigt och risken för missförstånd ökar eftersom stressnivån hos alla är högre. Vad som enligt Hammerskog (2005, s 66) är viktigt är att information under krissituationer är enkel. Det kan därför vara bra att tydligt ha allt i skrift tidigt under krisen.
Viktiga grupper att kommunicera med i kris
Det finns enligt Hammerskog (2005, s 70) grupper som är viktigare att kommunicera med än andra under en krisperiod. Anställda är en av dessa grupper och ska om möjligt alltid informeras först. Efter detta är det anhöriga sen medier som är viktiga att informera. Dessa grupper kommer många gånger att alla informeras samtidigt ifall krisen är tillräckligt stor.
Misslyckande av krisplanering
Misslyckande av krisplanering kan enligt Nilzon (2004) bero på flera olika orsaker. Orsaker till misslyckande kan vara bristande förberedelse där beredskap i form av till exempel utbildning och bildande av krisgrupper inte har skett. Detta behov är extra viktigt att det prioriteras av företag, kommuner och andra typer av organisationer. Dålig kompetens berättar författaren kan leda till att möjliga insatser blir dåligt genomförda.
En brist på motivation och brist på engagemang är två orsaker som kan påverka att ett företags krishantering blir ineffektiv. Det behövs både att en krisgrupp gör allt vad som krävs för att en kris ska kunna hanteras och inte öka i omfattning. För att detta ska kunna ske menar Nilzon att krisgruppen också under hela processen inte sitter oengagerade och passiva att hjälpbehov går obesvarade. Liknande skriver också Hammerskog (2005) att det finns fallgropar som kan leda till misslyckande ifall dessa inte uppmärksammas. Dessa nämner författaren som åtta saker man aldrig ska göra:
1. Inte förstå att det finns en kris som behöver hanteras
2. Inte inse att kris även kommer drabba dig och istället strunta i det eftersom det är någon annans fel att krisen finns
3. Skylla på andra istället för att också ta ansvar över situationen
5. Inte sprida sanningsenlig information. Allt behöver inte alltid sägas men det som kommuniceras måste vara sanningsenligt
6. Ta krisen och krishanteringen seriöst.
7. Använd inte teknik som enda lagrings-och informationskälla. Teknik är väldigt användbart men inte heller 100% tillförlitligt.
8. Låt inte någon ta på sig för mycket. Fördela istället ansvaret så att inte trycket blir för hårt
Metod
Metoddelen har av avsikt att täcka de tillvägagångssätt som tillämpats i studien. I kapitlet kommer bland annat motivation för val av metod, insamling av data & urval av intervjuobjekt att presenteras
Enligt Jacobsen (2015) är den valda strategi som forskaren väljer att använda viktig för att producera giltig och trovärdig kunskap till studien. Med detta som grund har en analys utifrån studiens syfte kommit i första hand är explorativ. Jacobsen (2015) förklarar att explorativ undersökning i praktiken hjälper studien att gå in mer på djupet och bidra med nyanserade data. Författaren förklarar också att en metod som kan ta emot mer djupgående data och vara öppen för oväntade förhållanden kan användas.
Med det ovannämnda i åtanke och som grund har en kvalitativ forskningsmetod valts till denna studie. Denna metod ansågs som mer lämpad än till exempel en kvantitativ forskningsmetod eftersom en stor del av studiens syfte är att kasta blickar in i framtiden för hur Covid-19 kan påverka förutsättningarna för musikbranschen.
Ahrne & Svensson (2015) förklarar att tolkningen av en studies empiriska material är viktig då detta tillvägagångssätt kan ge flera olika sätt att se på samma fenomen. Eftersom det finns tillgång till en stor mängd teoretiska perspektiv vilket gör det möjligt för forskaren att beskriva, tolka och förklara samma studieobjekt på mer än ett sätt. Vad Arne Svensson menar med detta är att det ovannämnda tillvägagångssättet är speciellt tydligt inom kvalitativ forskning där forskaren själv befinner sig nära den miljö och de människor som studeras. Detta tillvägagångssätt som Ahrne & Svensson beskriver passar bra in på denna studie och har därför valts att följas. Anledningen till detta är för att forskaren själv och studien befinner sig i samma område som både utbildningen skrivs om. Också för att de problem som tas upp är något som forskaren själv påverkats av. Vad studien kommer göra är att se på sin insamlade empiriska data ur flera olika perspektiv för att kunna förstå empirin på mer än ett sätt. Detta gör förhoppningsvis det enklare för studiens forskningsfrågor att kunna besvaras utförligt och även kunna falsifiera de hypoteser som studien har. Detta för att kunna komma djupare ner i ämnet och bidra till att studiens syfte utförligt kan utforskas.
Forskningsansats
på den teori som finns om området och sedan utefter denna teori skapar hypoteser som rör sitt forskningsområde. Thomas Florén (2017) beskriver tillvägagångssättet som att forskaren oftast bygger upp en teoretisk argumentation som något kan utgås ifrån som äkta och utifrån detta dra nya slutsatser. Detta stämmer överens med Bryman & Bells (2013) som beskriver att man genom deduktion använder en teoretisk grund för att utföra empiriska observationer och analysera ett forskningsområde.
En induktiv ansats innebär att forskaren gör empiriska observationer och med hjälp av detta skapar en generaliserbar teori kring forskningsområdet. Florén (2017) förklarar att den induktiva slutsatsen inte bygger på resonemang grundade i teori utan istället från data insamlad från verkligheten (empiriska data).
Eftersom studien delvis belyser ett nytt ämne som i dagens läge är outforskat, vilket gör att teorin är begränsad har det bestämts att både en induktiv och deduktiv ansats kommer att användas växelvis genom studien. Anledningen till detta är för att det finns flera skeden i forskningsprocessen där vardera ansatsen fungerat bäst. Studien har för avsikt att skapa förståelse för hur analogin mellan kriser kan hjälpa branschens förutsättningar inför framtiden. Detta skulle kunna tyda på att en induktiv ansats är att föredra och att den empiriska data som samlas in kan fungera som en lämplig grund för framtida teorier inom forskningsområdet. På detta spår har därför empirin, inte teorin fått styra när intervjuerna utförs. En av anledningarna till detta är för att man inte ville låta några tidigare idéer eller teorier påverka intervjuernas utfall. Istället vill denna studie ta en neutral ståndpunkt i själva arbetet. Detta för att ge möjlighet att skapa nytänkande som kan ge upphov till att låta empirin skapar nya synvinklar på området, utan att påverkas av empirin. Ahrne & Svensson (2015) berättar dock att det kan vara svårt att skapa sig en ‘’likhetskänsla’’ till intervjun då man ganska enkelt kan påverkas av den man intervjuar. Jacobsen (2015) förklarar liknande att det är svårt att man som forskare rent objektivt kan se på ett fenomen utan att göra några antaganden eller skapa några fördomar.
Urval
Då rapportens syfte har som mål att forska om vad som i dagens läge är ett outforskat område har intervjuer ansetts som den lämpligaste metod för att söka studiens främsta empiri. Då studiens syfte delvis innehar ett framtidsperspektiv har det även ansetts att det varit viktigt med intervjuer med experter inom området. Alvesson (2011) skriver att det är möjligt att intervjua personer som befinner sig och är involverade inom samma forskningsområde. Alvesson förklarar att man kan ta experter med olika meriter, erfarenheter och upplevelser för att få flera perspektiv på ämnet man undersöker.
Snöbollsurval som Ahrne & Svensson (2015) förklarar som att man låter en respondent ge
ytterligare tips om respondenter, som i sin tur kan ge vidare tips på detta. Studien kommer vara öppen för denna form av urval och en liknande urvalsprocess har skett under ett tillfälle under urvalet av respondenter. Ett snöbollsurval berättar Ahrne & Svensson (2015) är bra ifall man vill undersöka omständigheterna kring en speciell händelse eller företeelse. Men vad man behöver vara medveten om är att denna form av urval har sina risker då till exempel empirin inte kan bli tillräckligt allsidig, respondenterna har mycket gemensamt och liknande erfarenheter, vilket ger studien ett ensidigt utfall.
För att delvis motverka dessa ovannämnda risker har därför även en urvalsprocess från Alvesson (2013) också använts. Alvesson menar att man bör använda ett strategiskt urval där respondenterna till studien väljs efter sitt relevanta forskningsområde. Samtidigt får inte dessa vara för lika varandra utan bör ha olika expertis, upplevelser och erfarenhet inom området. Ett exempel på detta skulle vara att undvika att intervjua människor som endast tidigare arbetat inom musikbranschen men inte i nuläget är aktiva inom området.
Respondenterna som har valts att intervjua för studien kommer ifrån olika områden inom musikbranschen och har antingen tidigare varit aktiva inom detta eller är i nuläget aktiva inom området. Samtidigt har alla respondenterna olika erfarenheter om musikbranschens historiska händelser då de antingen varit aktiva under dessa tider eller innehar stor kunskap och expertis kring studiens valda områden.
Studiens respondenter
● Anton Gunnars (Telefonintervju, 29-10-2020). Förbundsjurist på Svenska musikerförbundet.
(www.musikindustrin.se), och har under årens lopp på olika sätt jobbat med många av de svenska rättighetsorganisationerna, musikbolagen och musikförlagen.
● Stim (Mailintervju, 12-11-2020) Group Manager, Stims Medlemsservice
● Marit Woody (Zoom intervju, 3-11-2020) Operativ chef och pressansvarig på Musikförläggarna
● Henric Lindström (Zoom Intervju, 24-09-2020). Universitetsadjunkt på Linneuniversitetet. Framförallt involverad i programmet Music & Event Management, projektledning och organisation & ledarskap. Är också European Liaison (Europeisk styrelseledamot) i den internationella organisationen Music & Entertainment Industry Educators Association.
● Ulrika Werndt (Zoom intervju 28-10-2020) Jurist och medarbetare på SAMI.
Intervjuer
Till denna studie har en semi-strukturerad intervjumetod använts. Detta betyder att frågorna som respondenterna fått bidragit till en öppen diskussion istället för en mer styrd dialog med rakare svar. En öppen dialog mellan respondent och intervjuare har istället eftersträvas. Anledning till detta är för att kunna få svar som är överraskande och möjligen inte tidigare diskuterats vilket kan bidra till ett mer intressant utfall för studien. För att se den frågemall respondenterna fått svara på, se bilaga (ibid). Det har konstruerats nio stycken frågor till denna studie som fungerar som vägledare genom intervjun, snarare än något som måste besvaras. Frågorna har tjänat som stöd i en öppen diskussion mellan forskaren och respondenten. Arne & Svenssons (2015) förklarar att kvalitativa intervjuer på många sätt är ett oslagbart verktyg. Detta dels för att man på kort tid får höra flera personers reflektioner tankar och reflektioner kring ett samhällsfenomen ur deras synvinkel.
Metodkritik
Vad metodkritiken försöker göra är att belysa de eventuella metodiska brister som kan medföras denna sorts studie. Trots att en kvalitativ forskningsmetod kan ses som mest passande för denna studie, anses det fortfarande lämpligt att vara kritisk till det förhållningssätt som man valt att utföra sin forskning på.
läsaren att med sitt eget potentiella arbete genom att se vilka hinder som kan finnas med denna form av tillvägagångssätt som studien har utgått ifrån.
Bryman & Bell (2013) förklarar att kvalitativ forskning innehåller vissa hinder när det kommer till replikation. Denna svaghet ligger i att om inte ens undersökning inte går att replikera orsakar detta att reliabiliteten inte heller går att testa. Reliabiliteten som Bryman & Bell beskriver som ett mått på en undersöknings tillförlitlighet. Tillförlitligheten ligger i om slutsatser och resultat stämmer överens ifall forskningens undersökning under samma förhållanden skulle utföras igen. En ytterligare svaghet som Bryman & Bell tar upp är att den kvalitativa forskningen kan bli alltför subjektiv. Forskningen kan alltså vara för öppen att forskarens egna uppfattningar och tolkningar fastnar i arbetet. Detta kan påverka slutresultatet och att forskarens slutsatser inte blir objektiva sanningar, vilket i sin tur påverkar studiens legitimitet.
Genomförande av analys
Jan Trost (2014) förklarar att vid analys av data som insamlats via kvalitativa metoder och intervjuer behöver måste fantasin och kreativiteten vara stora hjälpmedel. Vad detta betyder är att till skillnad från kvantitativ forskning är kvalitativ forskning inte lika linjär, utan följer ett tillvägagångssätt där din forskningsfråga kan få omformuleras. Detta för att kvalitativa intervjuer många gånger kan vid analysen ge upphov till ytterligare information som inte kunnat förutses.
För att motverka att viktig information som studiens intervjuer gett förbises kommer den
tematiska strategin som tas upp av Hallin & Helin (2018) användas. Den tematiska strategin
anses vara en av de vanligaste sätt att analysera intervjumaterial på i en kvalitativ studie. Man har enligt denna strategi tagit olika nyckelord och begrepp som framkommit både gemensamt och individuellt i intervjumaterialet. Dessa nyckelord och begrepp har sedan analyserats och kombinerats till teorier. Teorierna är tagna för att hjälpa till att se mönster i den insamlade empirin och kunna koppla ihop gemensamma teman till litteratur för att enklare kunna skapa en helhet för materialet i det hela.
Genom att strukturera innehållet på detta sätt kan förhoppningsvis ett helhetsperspektiv kunna tas där inte analysen blir ‘’spretig’’.
Etiska överväganden
speciellt under studiens intervjuer. Alla respondenter har blivit informerade om studiens syfte och forskningsfrågor i riktlinjer med det informationskrav som vetenskapsrådet ställer. För att också bevara studiens integritet informerades alla deltagare om studiens ämnesområde. Detta har skett innan intervjutillfället för att ge respondenten möjligheten att själv bestämma ifall denne vill medverka eller ej. Forskningen är också öppen till att alla deltagare närsomhelst under studiens gång kan avbryta sin medverkan. Alla deltagare har rätt att vara anonyma i studien och anonyma i sitt deltagande. Studien har dock som mål att inte ha anonyma deltagare, vilket har informerats om innan intervjutillfället. Anledning till detta är för att öka trovärdigheten på studien. Anonyma informanter har inte varit önskvärt till studien då man vill uppmana fler inom branschen att öppet tala om gemensamma hinder och problem som drabbar alla inom samma område. Dessutom har man bett om samtycke för att få spela in respondenterna i syfte av att underlätta efterarbetet av intervjun.
Resultat och analys
I detta avsnitt kommer det empiriska material som samlats in genom intervjuerna till studien att presenteras. Utfallet av studiens empiriska material kommer analytiskt att utvärderas. Denna analys består av mindre sektioner som återkommer efter varje empiriska huvudområde. Empirin som samlats in har tillsammans skapat fem huvudrubriker. Pirater & Pandemi, Vad gör vi nu? Från askan till elden, Pandemins förtjänster samt relations & yrkesbyte, kommer att presenteras nedan.
För att undvika återkommande ämnen och upprepningar har det empiriska materialet slagits ihop med studiens teoretiska analys. Detta bir i många fall enklare för läsaren då det empiriska materialet kan bli mer styrande och gemensamma området tydligare kan tas fram och presenteras för dig som läser. Respondenterna till studien har bidragit med intressanta insikter för forskningen samt upplyst författaren om nya aspekter kring forskningsområdet. Nedan presenteras en kortare sammanfattning av de huvudrubriker som kapitlet berör. Notera att en kortare analys av det empiriska materialet utefter teorin, finns efter varje huvudrubrik.
Pirater & Pandemi
Beskriver de möjliga korrelationer mellan digitaliseringen och pandemin som studiens respondenter själva har kunnat se. Denna del tar fram de mest intressanta tankar som respondenterna själva har kring vilka likheter och även olikheter som båda kriserna kan ha.
Vad gör vi nu?
Behandlar vad de olika respondenterna i dagsläget och i starten av pandemin utbrott har arbetat med. Hur respondenternas arbete förändrats, men också deras tankar kring hur arbetsförhållanden överlag förändrats i musikindustrin på grund av Covid-19-pandemin.
Från askan till elden
Går in på djupet vad studiens respondenter tror att framtiden kommer att se ut, efter att pandemins restriktioner försvunnit. Detta avsnitt tar upp både positiva och negativa förändringar som musikindustrin kan komma att få se inom en nära framtid.
Behandlar de positiva förändringar som studiens respondenter själva sett och upplevt. Innehåller även spekulationer från respondenterna över hur diverse positiva effekter av pandemin kan ge upphov till nya lösningar och förutsättningar för branschen.
Gemenskap som levebröd
Relationer är en stor del av musikbranschen och hur detta kommer att förändras i framtiden har diskuterats och spekulerats av respondenterna. Detta avsnitt berör också respondenternas tankar om hur branschen i framtiden kommer att se ut för artister och musiker.
Pirater & pandemi
Korrelationen mellan digitaliseringen och Covid-19-pandemin har diskuterats av alla respondenter i olika former.
Digitaliseringen likt pandemin berättar Henrik Lindström (Zoom intervju, 24-09-2020) är att det är händelser som har förändrat konsumentbeteendet bland musiklyssnare. Dock berättar Lindström att skillnaden mellan kriserna är att digitaliseringen var pådriven av konsumenterna själva, till skillnad från pandemin som är av en större skala som inte endast drabbar en bransch. Vad man kan se berättar Lindström är en skillnad i hur de båda kriserna drabbat olika delar av musikindustrin. Digitaliseringen hade sin största påverkan på den sidan av branschen som hade försäljning av fysisk musik. Inspelad musik är sammanfattat det som krisar under tiden av dessa år.
Instämmande berättar Daniel Johansson (Mailintervju, 11-10-2020) att den stora mängd piratkopiering hade en stor påverkan till digitaliseringen, men att även att ökade priser på konserter och festivaler bland annat påverkade skivförsäljningen under 00-talet. Men intressant förklarade Henric Lindström (Zoom intervju, 24-09-2020) att livebranschen under Covid-19-pandemin varit den del av musikindustrin som negativt drabbats. Till skillnad från digitaliseringen där denna sida musikbranschen istället växt snarare än minskat, har livebranschen drabbats värst av denna kris. Denna skillnad har påpekats av flera av studiens respondenter.
Anton Gunnars (Telefonintervju, 29-10-2020) berättar att den gamla nedladdningshärvan som hände hårdast drabbade musikbolagen och sedan i sin tur musikerna, medan pandemin som nu istället drabbat musiker och artister hårdast.
är för att konsumenterna lyssnar på de möjligheterna de har när livescensmöjligheterna inte finns (Gunnars, 2020)
Henric Lindström (Zoom Intervju, 24-09-2020) ser precis som ovan nämnda en viss skillnad mellan digitaliseringen och pandemin:
När krisen (digitaliseringen) startade i början av 2000 talet blev det lite mer panikartat. Då försökte man förstå krisen på ett annat sätt och hantera det. Men det kanske har på grund att göra med att just krisen då var väldigt specifikt riktad mot musikindustrin och drabbade den hårt. Nu är det mer en allmän kris (Lindström, 2020)
Analys
Ett gemensamt argument som har gjorts av respondenterna, är att digitaliseringen (nedladdningshärvan) värre drabbade musikindustrin. Olikt pandemin var denna kris mer riktad mot musikindustrin och höll i sig under en längre tid. Magnus Brolin (2016) skriver att det finns tre olika former av kriser. Traumatiska, utvecklings och organisationsövergripande kriser. Vad vi med hjälp av vad respondenterna ovan diskuterat är att digitaliseringen i första hand hade en organisationsövergripande form. En organisationsövergripande kris är som författaren förklarar en krissituation som drabbar organisationer isolerat. Men till denna form av kris menar Brolin även att pandemier tillhör. Därför med hjälp av teorin kan vi se att en viss likhet finns mellan de båda kriserna då det är krissituationer som löper risk att få negativa återverkningar i en eller fler organisationer. Men precis som respondenterna ovan nämnt drabbade digitaliseringen musikbranschen hårdare vilket kan göra denna kris till en värre organisationsövergripande kris än vad pandemin i nuläget är.
Vad gör vi nu?
Vad respondenterna gemensamt har pratat om är det förändrade arbetssättet som Covid-19-pandemin har bidragit till.
Anton Gunnars (telefonintervju 29-10-2020) berättar vad han gjorde då beskedet i början av pandemin kom, att regeringen skulle begränsa livescenen till 500 deltagande personer började han arbeta direkt.
Den kvällen satt jag mig direkt och forskade i force majeure klausuler för att jag visste att dagen efter, skulle hundratals medlemmar ringa med anledning av inställda spelning. Jag publicerade snabbt vad som gällde och vad force majeure då kan innebära. Force majeure som är en oväntad och oförutsedd händelse som gör att ena parten inte kan fullfölja sina åtagande
till ersättning eller inte. Detta var Inledningsvis, berättar Gunnars till stor hjälp för musiker som behövde hjälpen. Men att det sedan dess inte heller bokats några nya livespelningar och därför inte heller behövt ställas in något. Detta har gjort att klausuler som force majeure inte blivit lika relevant.
Marit Woody (Zoom intervju, 3-11-2020) berättar också att hon och sina kollegor på Musikförläggarna fick arbeta väldigt hårt i början av pandemin eftersom det varit en snabb och oplanerad förändring. Woody berättar dock att så småningom att läget lugnades och man var då varit glad att så många medlemmar hade valt att vända sig till Musikförläggarna.
Vad som också förändrats är Musikförläggarnas årliga gala som brukar hållas varje år. Woody berättar om en av anledningarna till att galan fick ställas in:
Det blir inte någon gala i år utan vi skjuter upp den nästa år och kör dubbla galor istället. Vi märkte att vi inte kunde satsa den storleken av pengar på en gala eller ett projekt som då kan ställas in (Woody, 2020)
Vad som också gemensamt av intresseorganisationerna arbetats för under pandemin var att tidigt starta en krisfond som ska stödja musiker, artister och även scenarbetare vars arbete påverkats när livespelningarna fått minska. Denna krisfond är startat av Svenska musikerförbundet.
Ulrika Werndt (Zoom intervju 28-10-2020) berättar att SAMI i år satt av 2 miljoner kronor till Svenska musikerförbundets krisfond. Dessa pengar berättar Werndt ska sedan ha motsvarats av Spotify med 2 miljoner kronor till.
Denna krisfond diskuteras också om med Anton Gunnars (Telefonintervju, 29-10-2020) från Svenska musikerförbundet:
Vi har startat en egen krisfond och det var vi snabbt ut med. Direkt när vi såg att alla spelningar blev inställda. Vi var snabba med att upprätta en egen fond och insamling, som vi nu kontinuerligt delar ut till dom som har störst behov. Detta har varit väldigt viktigt eftersom det nu kommit både en första och andra våg av Covid-19 (Gunnars, 2020)
Gunnars berättar även att tillsammans med SAMI och Spotify har Svenska musikerförbundet samlat in 6 miljoner kronor till Svenska musikerförbundets krisfond.
Stim (mailintervju, 11-12-2020) berättar också att branschorganisationerna har varit viktiga under pandemin för att de har fungerat som kravställare för stödpaket och för att dessa stödpaket ska fungera.
Detta avsnitt gör det tydligt att åtgärder för att möta krisen har gjorts för att försöka minska skadan som pandemin kommer att orsaka. Precis som Eriksons modell som presenteras av Nilzon (2004) ska man möta krisen och hantera den när, då krisen kan förvärras ifall den undviks. Som Anton Gunnars (Telefonintervju, 29-10-2020) och andra respondenter berättar togs åtgärder för pandemin redan i starten av regeringens första restriktioner. Detta bidrog till att det blev ett högt tempo med mycket arbete i några veckor för men att det som Marit Woody berättar (Zoom intervju, 3-11-2020) till slut lugnade ner sig.
Vad intervjuerna med respondenterna också visat är att medlemmar snabbt kontaktade organisationer som till exempel Musikförläggarna. Kommunikation är en viktig del att uppehålla under en kris för att skapa förtroende både inom och utanför organisationen (Hammerskog, 2005). Hammerskogs teori går att applicera på Anton Gunnars (Telefonintervju, 29-10-2020) när han berättar att medlemmar till Svenska musikerförbundet snabbt vände sig till dem för råd om bland annat avtal.
Erikson (Nilzon, 2005) berättar att en kris kan innebära att misstro skapas i ens arbetsrelationer. Detta gör att i en kris sätts tilliten på prov bland alla involverade i krishanteringen. I detta fall har enligt flera respondenter musikbranschens intresseorganisationer varit i krishanteringen för att hjälpa de artister, musiker och företag som varit värst drabbade av pandemins restriktioner. Tilliten till dessa organisationer kan genom analys från Eriksons teori, sättas på prov. Intresseorganisationerna arbetar mot att skapa tilliten genom att som nämnts ovan av respondenter, sätta ihop krispaket och för att samtidigt sätta krav för hur dessa stödpaket ska användas. Det har samtidigt visats genom analys av resultatet att intresseorganisationer varit mycket delaktiga i att möta krisen så fort som möjligt.
Ur askan i elden
En viktig punkt som diskuterats med alla respondenter under studiens intervjuer, har varit hur framtiden kan se ut för musikbranschen efter att Covid-19-pandemin passerat. Vilka hinder eller potentiella möjligheter kan Covid-19 ge musikbranschen inför framtiden?
Något som tagits upp av flera respondenter är den förändring i musikkonsumenters beteende som vi sett under pandemin och vilka potentiella konsekvenser vi kan få se framöver.
Kommer man att vara bekväm att ta den risken tänker jag. Givetvis finns det människor som jag som skulle göra det. Men kommer de som går på kanske 1–2 konserter om året att vilja ta risken i framtiden efter pandemin (Henric Lindström, 2020)
Anton Gunnars (Telefonintervju, 29-10-2020) tror att det kommer att finnas en viss skepticism hos befolkningen framöver med att gå livekonserter. Denna verksamhet spekulerar Gunnars kommer hålla i sig ett tag tror han innan folk börjar gå på till exempel festivaler igen.
Dock tror också Gunnars att det kan se olika ut beroende på vilken genre man tittar på. Genrer som svenska dansband tror Gunnars kan komma att drabbas om musikkonsumenters beteende förändras. Gunnars berättar artister och band med yngre publik kommer att delta på livekonserter snabbare, medan äldre musikfantaster kommer att dröja:
Dansband som har en äldre demografi och publik. Den publiken var ju först ut att delta på evenemang och kommer troligen definitivt att vara sist in att börja delta på livespelningar igen. Jag tror tyvärr att just dansbandet kommer ha det tufft en längre tid framöver medan DJ:s och större artister som har yngre publik och möjligen har mindre konsekvenstänk på smittorisk kommer att snabbstarta (Gunnars, 2020)
Daniel Johansson (Mailintervju, 11-10-2020) är inne på samma spår då han skriver att han har kollat på undersökningar som har visat att människor successivt blir mer ovilliga att gå tillbaka till det gamla sättet att leva på. Vad Johansson själv funderat över är ifall framförallt människor över 40 generellt kommer att välja bort konserter framöver.
Johansson skriver även att musikbranschen kan få en lång återhämtningsperiod efter att pandemin lagt sig:
Livebranschen har påverkats ännu kraftigare än vad skivbolagen och den inspelade musiken gjorde på 00-talet. Och det kommer troligen ta lång tid innan livebranschen är helt tillbaka. Det tog 7–8 innan man hade återhämtat sig från finanskrisen 2008–2010, och beroende av vad som händer framöver är det rimligt att tro att det kommer ta lika lång tid denna gång (Johansson, 2020)
Pandemins förtjänster
Vad några respondenterna gemensamt också funderat kring är hur arbetssättet som tidigare varit norm kan komma att förändras efter pandemin.
Ulrika Werndt (Zoom intervju 28-10-2020) pratar bland annat om vilka positiva effekter som gett upphov till nya former av lösningar och innovationer, som pandemin tvingat fram:
Liknande säger Henric Lindström (Zoom intervju, 24-09-2020) att man nu har kunnat inse att mycket arbete kan göras hemifrån. Eftersom mer kommer att kunna utföras digitalt, berättar Lindström att företag kommer att kunna dra ner på saker som lokalytor. Dock förklarar Lindström att vi har varit på väg mer och mer mot detta sätt att arbeta på, men att Covid-19 har skyndat på denna förändring och gjort den mer tydlig.
Anton Gunnar (Telefonintervju, 29-10-2020) talar också om de nya möjligheter som skapats under pandemin och som kan komma att bli en del av hur musikbranschen kan arbeta på i framtiden
Digitaliseringen har ju absolut blivit en typ av räddning och har såklart bidragit. När man inte längre har livescens möjligheter, har många ju blivit kreativa och sökt nya möjligheter till att tjäna pengar. Framförallt kommer dessa intäkter istället nu ifrån de som streamar sina framträdanden online på egna hemsidor, eller ticket master och får tillgång till ett forum (Gunnars,2020)
Analys
Kriser enligt Erikson (Nilzon, 2004) kan också vara ett sätt att växa och behöver endast inte innebära stora förluster för ett företag utan kan ge möjlighet för tillväxt på vissa områden. Tillväxten inom den digitala fronten har diskuterats av flera av studiens respondenter och kan kopplas till Eriksons teori. Bland annat berättar Henric Lindström (Zoom Intervju, 24-09-2020) att det efter pandemin kommer att finnas ett stort behov av och efterfrågan för livemusik. Detta tas även upp av Anton Gunnars (Telefonintervju, 29-10-2020) som har sett att mindre evenemang haft bra försäljning trots pandemin. Ett annat område som enligt Eriksons (Nilzon, 2004) teori trots kris fått möjligheten för tillväxt är digital musik. Anton Gunnars (Telefonintervju, 29-10-2020) berättar ju att digitaliseringen just nu hjälpt musikindustrin då det gett bland annat artister möjligheten att kunna streama live framträdanden. Kriser enligt Erikson (Nilzon, 2004) kan också vara ett sätt att växa och behöver endast inte innebära stora förluster för ett företag utan kan ge möjlighet för tillväxt på vissa områden.
Gemenskap som levebröd
Det diskuterades också med respondenterna ifall denna långvariga nedstängning som pandemin lett till, påverkar artister och musiker i branschen.
Henric Lindström (Zoom Intervju, 24-09-2020) berättar att låtskrivare, musiker och artister är väldigt viktiga för musikbranschen:
med. då kommer vi ju på sikt att påverkas negativt till och med på den inspelade musiken. Trots att denna inte påverkas nu. Man kan ta kortsiktigt och långsiktigt perspektiv på detta. Sen är det svårt att säga ifall detta endast är under krisen (Lindström, 2020)
Denna oro tas också upp av Ulrika Werndt (Zoom intervju 28-10-2020) som berättar att ifall musikbranschen fortsätter gå dåligt kan den samtidigt bli otrygg:
Rädslan som är nu när det går såhär dåligt, är att det är många som märker vilken otrygg bransch som musikbranschen faktiskt är och att många kanske tyvärr byter inriktning. Risken är att artister/musiker lägger instrumentet på hyllan och kanske till och med istället utbildar sig eller tar ett annat arbete. Det är en riktigt tråkig konsekvens som kommer av det här (Werndt, 2020)
Marit Woody (Zoom intervju, 3-11-2020) berättar dock att hon hört att musikstudios just nu är fullbokade. Anledningen till detta fortsätter hon vara på grund av att många musiker/artister inte är ute och uppträder, nu när det inte går. Istället har fokusen nu lagts på musikskapandet. Många artister och musiker själva har också under denna tid blivit kreativa och hittat nya lösningar på livespelning problemet berättar Anton Gunnars (Telefonintervju, 29-10-2020):
Digitaliseringen är ju nu absolut en typ av räddning och har såklart hjälp. När inte livescensmöjligheterna nu finns har många blivit kreativa och sökt nya möjligheter till att tjäna pengar. Framförallt för de som istället nu streamar sina framträdanden online på egna hemsidor, säljer biljetter till detta via Ticketmaster och får tillgång till ett forum (Gunnars, 2020)
Men en hunger för livemusik och konserter finns fortfarande och detta har också diskuterats tillsammans med studiens respondenter.
Anton Gunnars berättar att han tror att livemusiken kommer att komma tillbaka i en stor utsträckning så fort pandemin börjat avta:
Jag tror att det drar igång igen så snart regeringen säger att faran över och tillåter vi obegränsat med publik på liveframträdanden. Jag tror att konsumenter har en viss hunger för att gå och se livemusik. Detta har märkts mycket på de små evenemang som fortfarande görs, då de kan ta väldigt högt betalt för sina biljetter. Detta för att det också ska kunna gå runt men det är ändå förvånansvärt högt tryck på dessa biljetter (Gunnars, 2020)
Liknande berättar Henric Lindström (Zoom Intervju, 24-09-2020) att livemusik kan komma att dra igång i en ruggig fart så fort regeringens restriktioner upphävs.
Men Johansson tror dock att det kommer att tid innan livebranschen kommer tillbaka på fötter igen efter att de varit inaktiv under så lång period:
Analys
Ulrika Werndt (Zoom intervju, 28-10-2020) förklarar att en viss risk finns att bland annat artister känner att musikbranschen är väldigt otrygg och väljer att byta inriktning. Henric Lindström (Zoom Intervju, 24-09-2020) pratar om samma sak då han förklarar att det har rapporterats att artister börjat byta inriktning i andra länder på grund av att pandemin gjort musikbranschen mer otrygg. Teoretiskt kan detta kopplas till vad Erikson (Nilzon, 2004) skriver att kriser kan bidra till att identitetsproblem skapas bland de drabbade. Detta förklarar författaren kan riskera att en persons kreativitet och glädje blir påverkad eller minskar.
Slutsats
Svar på studiens forskningsfrågor
Detta avsnitt syftar på att peka ut några återkommande mönster som främst intervjuerna som har utförts gett upphov till. De återkommande tendenser som setts i studien kommer nedan att presenteras under varje forskningsfråga. Nedan presenteras syftet igen.
Syftet med studien är att undersöka den potentiella roll och inverkan digitaliseringen av musiken kan ha haft på musikbranschens krishantering av Covid-19-pandemin. Vidare ämnar studien att skapa förståelse för hur analogin mellan kriser kan hjälpa branschens förutsättningar inför framtiden. Syftet har brutits ner i följande forskningsfrågor, som nedan kommer med hjälp av insamlad empiri att besvaras i sin helhet.
1. Vilka komparativa likheter/olikheter finns mellan musikbranschkrisen under 2000–2012 och musikbranschkrisen 2020?
En återkommande tendens har varit att digitaliseringen jämfört med pandemin drabbat olika delar av musikbranschen. Vad digitaliseringen hade sin största påverkan på sidan av musikindustrin som hade sina intäkter på försäljningen av fysisk musik. Pandemin på andra sidan har drabbat den sidan av musikindustrin som fokuserat på liveintäkter. En till olikhet har varit att det tydligt framkommit att digitaliseringen var en kris som mer personligt drabbade specifikt musikindustrin. Pandemin på andra sidan har drabbat stora delar av hela Sveriges företagsamhet och i sin tur även musikindustrin.
Intressant har även varit det framträdande likheterna över hur studiens respondenter har gemensamma tankar hur beteendet hos konsumenter av musik blivit förändrat under båda kriserna. Olikheten, men som fortfarande varit framträdande har varit hur konsumentbeteendet haft olika påverkande faktorer till sin förändring. Digitaliseringen var pådriven av konsumenterna själva och det var denna grupp som förändrade sitt eget beteende, vilket musikindustrin i sin tur drabbades av. Konsumentbeteendet under pandemin har inte självmant förändrats utan har istället tvingats till förändring på grund av de restriktioner som regeringen har varit tvungna att göra för att skydda befolkningen.
Vad intervjuerna tenderade att ha gemensamt var att musiker och artister i båda undersökta kriser, drabbats negativt. Genom intervjuerna har det setts att artister och musiker för det mesta drar det kortaste stråt
2. På vilket sätt har musikindustrins arbetssätt förändrats till följd av Covid-19-pandemin? Resultatet har visat att i alla fall flera intresseorganisationer ökade arbetsbelastningen i början av pandemin. Detta då flera av organisationers medlemmar, inklusive icke medlemmar vände sig till musikindustrins intresseorganisationer. Det har genom studiens intervjuer visat att pandemin var en snabb och oplanerad förändring även för organisationer skapade för att fungera som skyddsnät för företag, artister och övriga personer som arbetar inom musikindustrin. Men trots en viss oförberedelse har resultatet talat för att organisationer som Musikförläggarna och Svenska musikerförbundet mött krisen och börjat arbeta på lösningar till problemen som pandemin gett musikindustrin.
Eftersom inte heller möjligheten för livespelningar finns har samtidigt även arbetssättet för musiker och artister förändrats. Denna slutsats kan dras från resultatet då det tyder på att fler artister väljer att spela upp liveframträdanden över nätet, och fler artister istället bokar studios och skapar ny musik.
Värt att notera är också intresseorganisationernas gemensamma arbete för att hjälpa artister, musiker och till exempel scenarbetare under pandemin. Ett par av respondenterna betonade att en krisfond tidigt startades pandemins utbrott. Svenska musikerförbundet, Sami och Spotifys samarbete för att bidra till denna krisfond visar i resultatet en intresseväckande tanke. Det går att spekulera kring ifall en viss form av förändring mellan hur organisationer gemensamt arbetar sker under kriser som Covid-19-pandemin. En arbetsförändring där fokusen läggs på att samarbeta och kommunicera mer mot en gemensam sak än tidigare.
3. Vilka möjligheter och hinder kan Covid-19 ge Musikindustrin inför framtiden?
exempel dansband löper större risker att få en längre återhämtningsperiod innan konserter återfår samma konsertdeltagande som innan pandemin. Resultatet har även visat att det förmodligen kommer att finnas ett stort behov för livemusik hos konsumenterna, när pandemin försvinner.
Vad som framgår i intervjuerna är att pandemin med största sannolikhet kommer att ge utfall till några positiva förändringar. Detta har som resultatet påvisat mest rört sig om förändringar i hur man arbetar med möten inom organisationer. Det är förändringar som påskyndats på grund av pandemin, men som samtidigt troligen varit oundvikliga ur ett framtidsperspektiv. Fysiska möten kommer inte att bli lika viktiga mellan parter, utan kommer istället utföras digitalt. Arbetssätt som tidigare varit norm har förändrats under pandemin och kommer sannolikt att stanna efter pandemin. Det finns också en insikt att en stor del av arbetet kan utföras från hemmet, vilket i sin tur kan bidra till att till exempel lokalytor och resekostnader minskar. Detta ger möjligheten för organisationer att kunna lägga pengar på andra mer väsentliga områden. Men ett hinder som respondenterna gemensamt har spekulerat kring är att det finns en risk att musikbranschen ses som mer otrygg framöver av artister och musiker. Det är viktigt att spekulera kring om branschen kan förlora många mindre artister och musiker både under och efter pandemin. Oron finns där bland respondenter som Anton Gunnars (Telefonintervju, 29-10-2020) och Henric Lindström (Zoom Intervju, 24-09-2020) som båda förklarar att kanske musiker byter inriktning ifall musikbranschen fortsätter gå med förlust.
Svar på studiens syfte
Syftet med studien har varit att undersöka den potentiella roll och inverkan digitaliseringen av musiken kan ha haft på musikbranschens krishantering av Covid-19-pandemin. Vidare ämnar studien att skapa förståelse för hur analogin mellan kriser ur ett generellt perspektiv, kan hjälpa branschens förutsättningar inför framtiden.
processer som att fler möten och konserter kan göras över nätet. Det är denna analogi som resultatet har givit och som enklast kan svara på en del av syftet.
En intressant tanke är ifall kriser på något sätt kan bidra och öppna upp nya möjligheter för organisationer. Kriser tvingar trots allt organisationer till en viss mån av förändring. Dessa förändringar behöver inte alltid vara hinder för organisationer inblandade, utan kan också bidra till en positiv förändring. En av dessa förändringar är hur krishanteringen av pandemin lett till att mer arbetssätt digitaliserats i musikbranschen. Arbetssätt som fler onlinemöten, färre resor som sparar på miljön och ekonomin, samt mindre behov av stora lokalytor är några av de positiva effekter som framkommit av studiens resultat.
Snabbt agerande under krissituationer kan ge positiva resultat och öppna upp möjligheter att hantera en kris bättre. Detta har en analys av resultatet visat då flera respondenter berättar att en hög arbetsnivå lades redan i början av krisen. Resultatet har även visat att i alla fall inte respondenterna lamslogs av krisen, utan tacklade situationen så fort som möjligt. Detta är en påvisad olikhet mellan pandemin och digitaliseringen, där en stor del av musikindustrin hade svårt att greppa krisen och hantera den tidigt. Detta i sin tur ledde till flera negativa implikationer för branschen. Detta kan vara en potentiell inverkan som digitaliseringen har haft på pandemin, att musikbranschen lärt sig av sina misstag.
Diskussion
Undersökningens reliabilitet och validitet
Forskningsfrågorna och syftet till undersökningen har kunnat besvaras och har samtidigt gett utfall till många intresseväckande tankar. Andelen respondenter hade med fördel för studien kunnat utökas. En brist på respondenter som befinner sig i små och stora musikbolag finns och därför saknas mycket empiri ifrån denna del av branschen. Detta känner jag själv hade bidragit till ytterligare intressanta tankar, vilket i sin tur bättre hade kunnat sättas ihop med nuvarande information. Detta hade bidragit till att ett större’ ’helhetsperspektiv’’ hade kunnat tas vid slutskedet av studien. Men en fullständig reliabilitet och validitet över resultatet är svår att göra i nuläget. Anledningen till detta är för att materialet har löpt en viss risk att präglas av att resultatet blir optimistiskt, trots att själva forskningsområdet behandlar två kriser som lamslagit den svenska musikbranschen på olika sätt. Fler respondenter så som musiker och artister själva hade därför varit fördelaktigt att intervjua då detta kan ge en opposition till delar som till exempel’ ’pandemins förtjänster’’. Därför vill jag understryka att studien behandlar ett visst perspektiv, mycket utifrån musikbranschen själv och informanter kan därför sägas tala strategiskt för egen sak. Ett exempel som studien vill understryka är diskussionen kring åtgärdspaketet. Här är det viktigt att notera att majoriteten av respondenterna själva är drivkraften bakom åtgärdspaketen skapat för Covid-19-pandemin och därför löper en större risk att bli vinklat. Vad studien tidigare också har tagit upp är diskussioner om att åtgärdspaket för att hjälpa musiker och artister är otillräckliga finns. Detta är något som studiens respondenter som diskuterar åtgärdspaketet inte berör.
Men empirins kvalitet som intervjuerna har gett utfall till, har bidragit till att undersökningen ändå uppnått en hög form av validitet. Det som studien och jag själv satt ut för att undersöka har undersökts och både forskningsfrågor och syfte har utförligt kunnat besvaras. Men styrkan i kvalitativa forskning och min genomförda metod har ändå gett studien en god intern validitet, där jag med resultatets och analysens hjälp kunnat göra korrekta slutsatser. Men min externa validitet hade kunnat förbättras för att få en högre applicerbarhet på undersökningsmiljön som jag valt. Detta hade kunnat göras genom att få fler respondenter inom musikbolags-området vilket var det område som jag känner saknas i studien.
som Covid-19-pandemin är och utmaningarna som denna kris ställt. Samtidigt eftersom denna studie är gjort mitt under krisen har ny information tillkommit samtidigt som även nya restriktioner från regeringen gjorts. Detta har gjort att forskningsområdet konstant varit i förändring. Detta innebär i sin tur att resultatet som min studie gett möjligen kan ses som utdaterat redan om några månader. En hög nivå av reliabilitet har därför varit svår att uppnå. Pandemin är möjligen också en engångsföreteelse som vi går igenom och kan därför inte vara möjlig att genomföra under samma villkor och förhållanden. Till viss del kan reliabiliteten avskrivas då den med grund har att resultatet uppkommit under tillfälligheten som Covid-19 krisen har skapat. Jag skulle dock till studiens försvar inte säga att resultatet kommer att kunna ge väg för vidare forskning.
Förslag till vidare forskning
Jag tycker att det är relevant i slutet av studien av att reflektera över studiens överförbarhet till andra områden. Vad studien ger är ett begränsat kunskapsbidrag till forskningsområdet. Till följd av detta jag uppmana till vidare forskning inom området då det i nuläget fortfarande är begränsat med studier inom det. Som tidigare nämnts så finns det fortfarande en stor del av musikindustrin som inte har kunnat undersökas på grund av en brist av möjliga informanter inom musikbolagsområdet. En fortsatt studie som intervjuar och fokuserar på hur folk inom musikbolag upplever kriser och hur de hanterar kriser går att göra. Samtidigt tror jag att det finns ytterligare korrelationer mellan digitaliseringen som studien inte tagit upp. Dessa korrelationer kan vidare utvecklas för att ge möjlighet för branschen att bättre förstå hur kriser musikindustrin gått igenom påverkat den i det långa loppet.
Ett annat område som studien medvetet undvikit för att avgränsa sig har varit att fokusera på hur artister och musiker själva arbetat under Covid-19-pandemin. Detta område kan leda till intressant framtida forskning. Jag vill därför uppmana framtida forskare att intervjua artister och musiker samt sammanställa en studie om detta. Anledningen till detta är för att denna studies respondenter gemensamt har pratat om området vilket har väckt intressanta tankar som hade kunnat vidareutvecklas. Forskningsfrågor som hade kunnat hjälpa dig som forskare till vidare forskning är till exempel: Hur har artister och musiker arbetat under Covid-19-pandemin? Vilka korrelationer mellan artister och musikers drabbning av kriser finns i musikindustrin?
Jag har sett att vidare utveckling inom detta forskningsområde finns och är fullt möjlig. En stor del av denna studie har handlat om spekulationer över hur framtiden efter Covid-19-pandemin kommer att se ut för musikindustrin. Det därför kan det vara intressant att framtida forskning görs över vilka konsekvenser och utfall som pandemin faktiskt fick. Jämförelser och paralleller kan därefter dras med studien som här har utförts.
Personliga kommentarer
Vad jag personligen känner är att denna studie på många fronter kunde förbättras. Jag känner att studien har väckt många intresseväckande och många delar av resultatet gett aha-upplevelser. Men andra teorier hade kunnat användas för att analysera resultatet och därför möjligen kunna se resultatet i ett annat perspektiv. Teorier i konsumentbeteende känner jag personligen att om jag fått chansen att göra om studien skulle jag använt mig av.
Det hade varit intressant att även se en studie som fokuserar mer på konsumenterna själva under denna period. Jag tror att en klarare analogi går att göra mellan musikkonsumenters beteende och hur detta beteende påverkats under pandemin. Denna jämförelse har dock inte kunnat fullföljas djupare då det avviker från studiens syfte.
Källförteckning
Tryckta källor
Brolin, Magnus, Calleberg, Per & Westrell, Mikael (2016). Krishantering i arbetslivet. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur
Bryman. Alan & Bell, Emma. (2013). Företagsekonomiska forskningsmetoder. 2:2 uppl. Stockholm: Liber AB.
Florén, T (2017) Vetenskapliga begrepp: Begrepps betydelse för förhållningssätt och förståelse. Kurskompendium. Akademin humaniora och medier, Högskolan Dalarna: Falun
Florén, T. (2010). Talangfabriken: Om organisering av kunskap och kreativitet i skivindustrin.
Diss. Stockholm: Stockholms Universitet.
http://du.divaportal.org/smash/get/diva2:732484/FULLTEXT01.pdf
Hammerskog, P. (2005). 100sidor om effektiv krishantering i företag. Stockholm. Bomastryck Jacobsen, Dag Ingvar. (2015). Hur genomför man undersökningar? 2 uppl. Lund: Studentlitteratur AB
Nilzon, Kjell R. (2004). Krishantering. Höganäs: Kommunlitteratur
Svensson, P. (Red.). (2015). Handbok i kvalitativa metoder (2 uppl.). Stockholm: Liber. ISBN: 9789147112241
Elektroniska Källor
Afshin Omidi. (2019). The Music Business and Digital Impacts: Innovations and Disruptions in the Music Industries, Popular Music and Society, 42:1, 123-124, DOI:
10.1080/03007766.2019.1553130
Discanalys (2020). Vad är Kommunikation? https://discanalys.com/vad-ar-kommunikation/ (Hämtad 27-10-2020)
Folkhälsomyndigheten (2020). Förslag: Inga allmänna sammankomster med fler än 500
personer. https://www.skolverket.se/skolformer/vuxenutbildning/kommunal-
Johansson, D. (2013). From Products to Consumption‐Changes on the Swedish Music Market as a Result Of Streaming Technologies. Working Paper, Linnaeus University, Växjo, Sweden. Johansson, D., & Larsson, M. (2009). The Swedish Music Industry in Graphs. Economic Development Report 2000–2008.
Kunc, M., & Bhandari, R. (2011). Strategic development processes during economic and
financial crisis. Management decision.
Krisinformation (2020). Vad är en kris?.
https://www.krisinformation.se/detta-gorsamhallet/mer-om-sveriges-krishanteringssystem/vad-ar-en-kris (Hämtad 27-10-2020)
Lundquist, A. & Morina, V. (2020). Krishantering & styrning i modeföretag under kris: En
kvalitativ fallstudie på ett svenskt modeföretag under pågående corona pandemi.
Kandidatuppsats. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/65569/1/gupea_2077_65569_1.pdf Musikindustrin. 2020. ÅTGÄRDSPAKET FRÅN REGERINGEN. (Hämtad 16-09-2020) https://www.musikindustrin.se/2020/03/16/atgardspaket-fran-regeringen/
Musiksverige. (2018). Musikbranschen i siffror 2017. (Musiksverige rapport, November 2018)
https://static1.squarespace.com/static/584ecd35725e2509ff6e669e/t/5bffb3ec8a922d27dab94c e7/1543484434329/Musiksverige_Rapport_2017.pdf
Musiksverige. (2020). De ekonomiska effekterna av COVID-19 i musikbranschen 2020.
(musiksverige rapport, Maj 2020)
https://static1.squarespace.com/static/584ecd35725e2509ff6e669e/t/5ee1e9cba92e086218697 18c/1591863764084/De+ekonomiska+effekterna+av+COVID-19+i+musikbranschen.pdf Nylin, L. (2020). Musikindustrin: En Tragisk Tanke. http://www.musikindustrin.se/2020/03/17/en-tragisk-tanke/ (Hämtad 22-09-2020)
Riksdagen. (2020). Förbud mot allmänna sammankomster eller offentliga tillställningar med
fler än 50 deltagare. https://www.regeringen.se/artiklar/2020/03/forbud-mot-allmannasammankomster-eller-offentliga-tillstallningar-med-fler-an-50-deltagare/ (Hämtad 16-092020)
http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=4832&grupp=22908 (Hämtad 1809-2020)
Synonymer (2020). Synonymer till kris. https://www.synonymer.se/sv-syn/kris (Hämtad 2710-2020)
Synonymer (2020). Synonymer till kommunikation.
https://www.synonymer.se/svsyn/kommunikation (Hämtad 27-10-2020)
