C-uppsats
Facklan – gemenskap över
gränser
Tidningen som verktyg för att förstärka banden
inom Skandinaviska Socialistförbundet i Chicago
1921–1922.
Författare: Albin Svensson
Examinator: Jonas Sjölander Handledare: Eleonora Poggio Termin: HT20
391 82 Kalmar / 351 95 Växjö
Innehållsförteckning
Facklan – community through borders__________________________________________________ 1
1. Inledning ______________________________________________________________________ 2
1.1 Syfte _______________________________________________________________________________________ 2 1.2 Frågeställningar _______________________________________________________________________________ 3 1.3 Avgränsningar ________________________________________________________________________________ 3 2 Metod och källmaterial ____________________________________________________________ 4
2.1 Metod ______________________________________________________________________________________ 4 2.2 Källmaterial __________________________________________________________________________________ 4
3 Teori och tidigare forskning ________________________________________________________ 6
3.1 En föreställd gemenskap ________________________________________________________________________ 6 3.2 Tidigare forskning _____________________________________________________________________________ 8 3.2.1 Svensk- eller skandinavisk-amerikanska tidningar ________________________________________________ 8 3.2.2 Arbetarrörelsen i Chicago, USA och SSF _______________________________________________________ 9
4. Bakgrund _____________________________________________________________________ 10
4.1 Svensk emigration till Nordamerika ______________________________________________________________ 10 4.2 Skandinaviska Socialistförbundet samt The Socialist Party. ____________________________________________ 11 4.2.1 Det Skandinaviska Socialistförbundet ___________________________________________________________ 12 4.2.2 Den Tredje internationalen (Komintern) _________________________________________________________ 12 4.2.3 SSF:s radikalisering _________________________________________________________________________ 13 4.3 Svensk-amerikanska tidningar __________________________________________________________________ 14 4.3.1 Skandinaviska Socialistförbundet och Facklan ____________________________________________________ 15 5. Empirisk undersökning ___________________________________________________________ 16
5.1 Hur rapporterade Facklan om Tredje internationalen och Sovjet-Ryssland ________________________________ 16 5.1.1 Tredje Internationalen samt Röda Fackföreningsinternationalen _____________________________________ 16 5.1.2 Rysk utrikespolitik ________________________________________________________________________ 19 5.1.3 Ryska svältkatastrofen _____________________________________________________________________ 20 5.2. Hur rapporterade Facklan om nyheter från Sverige? _________________________________________________ 22 5.2.1 Arbetsmarknadsrelaterade artiklar ____________________________________________________________ 23 5.2.3 Svensk inrikespolitik ______________________________________________________________________ 26 5.2.4 Svenska utrikesrelationer ___________________________________________________________________ 27 5.3. Hur rapporterade Facklan om förbundsnyheter? ____________________________________________________ 28 5.3.1. Sammanslagningsfrågan ___________________________________________________________________ 29 5.3.2. Inomförbundsliga ärenden _________________________________________________________________ 31
6. Resultat _______________________________________________________________________ 33 6.4 Hur användes Facklans innehåll för att skapa eller förstärka en känsla av samhörighet hos Skandinaviska
Socialistförbundets medlemmar? ___________________________________________________________________ 34
7. Sammanfattning ________________________________________________________________ 36
7.2 Framtidsstudier ______________________________________________________________________________ 37
Facklan – community through borders
The study centers around The Scandinavian Socialist Federation and its newspaper based in Chicago called Facklan. This newspaper and its association has not been thoroughly
researched before in a qualitative manner and existed in a time when communism started to spread around the world which makes them both interesting to research. A qualitative text analysis will allow a study that aims to examine how the newspapers content built or strengthened a feeling of fellowship within the federation. This will be researched through three aspects – communist, swedish and as a federation. With a contextualizing chapter the study is set into a historical period. This enables the reader to understand the context around the federation and its newspaper. Furthermore the study uses Benedict Anderssons idea of
imagined communities. The source that has been used to enable this study is a digital archive
made by Minnesota historical society, in which Facklan is included. The results show that
Facklan indeed did build or strengthen a feeling of fellowship amongst its readers. It did this
primarily by connecting the Comintern´s ideas and values with the news around Sweden and the federation. It is difficult to point out how deeply this affected the federation but it most likely brought the divided federation closer together and possibly enabled the merging with another American-Scandinavian socialist federation.
Keywords:
1. Inledning
Så föll klubban på Skandinaviska Socialistförbundets årsmöte i Chicago 1920. Beslutet var taget. De kommunistiska strömmar som under en längre tid ökat sitt inflytande i förbundet hade slutligen erhållit makten. Tiden var nu inne för att bryta med socialisterna och målet inställt på att ansluta sig till den Tredje internationalen. Kontakter med amerikanska
moderpartiet bröts slutligen. Tidningen Svenska Socialisten med dess erfarna redaktör som styrman upphörde sin verkan inom förbundet. Ett omtag krävdes för att fullända
transformationen. Detta omtag tog formen av en ny tidning med en ny ledning – Facklan.
Uppsatsen går kortfattat sammanfatta på följande vis. Målet med undersökningen är att framställa en fördjupad bild av hur förbundet SSF (Skandinaviska Socialistförbundet) genom dess tidning Facklan skapade eller förstärkte en känsla av samhörighet i en för både förbundet och för landet i stort omvälvande tid. Detta skall göras genom att applicera en kvalitativ textanalys som metod. Dessutom används Benedict Andersons idéer kring den föreställda
gemenskapen för att kunna skildra tidningens funktion som en identitetsskapare eller
identitetsförstärkare. Undersökningen tar tids- och rumsmässigt plats under tidningens publiceringsdatum och ort mellan juli 1921 och mars 1922 i Chicago.
1.1 Syfte
Syftet med undersökningen är att studera ett av Chicagos svensk-amerikanska
vänsterinriktade förbund – Skandinaviska Socialistförbundet genom dess tidning Facklan. Studien ska genomföras med hjälp av Benedict Andersons idé om föreställda gemenskaper. Anledningen till att detta förbund och dess tidning är intressant att studera är de
omständigheter som existerar runt omkring tidningen när denna publicerades. Facklan började utkomma i samband med förbundets anslutning till den Tredje internationalen, vilket också innebar att det övergick till en mer revolutionär och kommunistisk inriktning. Tidningen blir alltså en skådeplats varifrån det går att undersöka en omvälvande tid i den
en del av arbetarrörelsen b) som svenskar c) som svenska invandrare engagerade i arbetarrörelsen i USA. Uppsatsen och dess syfte går också att motivera i och med att den undersöker denna del av den svensk-amerikanska vänsterhistorien ur en ny infallsvinkel då studier av Skandinaviska Socialistförbundet och dess tidning Facklan inte genomförts på ett fördjupande sätt med detta perspektiv förut.
1.2 Frågeställningar
Frågeställningen som studien ämnar besvara är följande:
• Hur användes Facklans innehåll för att skapa eller förstärka en känsla av samhörighet hos Skandinaviska Socialistförbundets medlemmar?
För att undersöka hur den föreställda gemenskapen byggdes upp hos SSF-medlemmar genom
Facklans innehåll kommer frågeställningen att operationaliseras i tre stödfrågor som belyser
tre olika gemenskapsdimensioner:
• Hur rapporterade Facklan om Tredje internationalen och Sovjet-Ryssland? • Hur rapporterade Facklan om nyheter från Sverige?
• Hur rapporterade Facklan om förbundsnyheter? 1.3 Avgränsningar
Tidningen sätter själv upp undersökningens huvudsakliga avgränsningar i och med dess begränsade utgåva 1921–1922 á 28 nummer. De underordnade frågeställningarna avgränsas också genom att undersökningen enbart hanterar nyheter kring den Tredje internationalen, svenska nyheter och förbundsnyheter. Avgränsningen är nödvändig då uppsatsens omfång omöjliggör en bredare undersökning som fortfarande håller kvalitet. Den Tredje
internationalen var en central maktfaktor för den kommunistiska rörelsen under
publicerades i tidningen. Artiklar som behandlar skönlitteratur eller facklitteratur, som exempelvis bibliografiska artiklar, används inte av undersökningen.
2 Metod och källmaterial
2.1 Metod
Metoden som ska användas för att bearbeta materialet är enkvalitativ textanalys.
Tillvägagångssättet av att använda metoden i undersökningen kommer nedanför beskrivas. Först ska materialet läsas upprepade gånger. Under läsningen nedtecknas en sammanfattning av innehållet i varje artikel för att enklare kunna navigera i materialet. När materialet en gång är genomläst påbörjas en andraläsning. Där läses de delar av tidningarna som verkar
intressanta för frågeställningarna en gång till för att komplettera de tidigare nedtecknade anteckningarna. Därefter övergår arbetet till att försöka besvara undersökningens
frågeställning genom att först studera de tre underordnade frågeställningarna.
Genom de tre underordnade frågeställningarna undersöks sedan materialet i kronologisk ordning, men även i tematisk ordning. Samtliga artiklar presenteras inte, utan här sker ett representativt urval. Här reflekteras artiklarna gentemot frågeställningarna och teorin för att sedan besvara de tre stödfrågeställningarna. Dessa tre stödfrågeställningar ska sedan
möjliggöra ett svar påhuvudfrågeställningen i uppsatsens resultatdel. Här kommer jag på ett djupare sätt analysera och jämföra vad de tre stödfrågeställningarna har synliggjort för att sedan besvara huvudfrågeställningen. Teoretiska kopplingar gentemot Benedict Andersons idé om föreställda gemenskaper kommer ventileras kontinuerligt i undersökningen.
2.2 Källmaterial
Tidningen Facklan publicerades mellan 22 juli 1921 till 3 mars 1922 i Chicago, Illinois. Den utkom en gång i veckan under perioden den publicerades.1 Tidningens innehåll bestod nästan uteslutande av artiklar skrivna på svenska med några undantag av artiklar som var skrivna på engelska. Artiklarna går grovt att dela in i sex olika ämnen: internationella nyheter,
amerikanska nyheter, skönlitteratur/facklitteratur, opinion, förbundsnyheter och reklam. Utgivningstakten samt utgivningsperioden ger en total upplaga på 31 tidningar. Av dessa 31
tidningar finns 28 stycken bevarade i Minnesota historical societys arkiv som undersökningen använder sig av. Saknade utgivningar är 22 juli 1921, 9 december 1921 och 16 december 1921. Tidningarna var från publikation till publikation relativt snarlika till sin utformning. Antalet sidor var det samma, fyra sidor, i alla utgivningar förutom julspecialen (22 december 1922) där tidningen var åtta sidor lång. Även om ämnena var återkommande från tidning till tidning är dess plats i tidningen ofta förändrad. De tre första sidorna används generellt sätt till de fyra första ämnena som ovan nämnts. Förbundsnyheter och annonser förpassas dock nästan uteslutande till sista sidan.
Undersökningen kommer använda sig av samtliga nämnda ämnen för att besvara
frågeställningen och stödfrågorna med två undantag – skönlitteratur/facklitteratur och reklam.
Studien kommer uteslutande centreras runt en enskild källa, nämligen Minnesota historical
society – Swedish American newspapers.2 Detta är en databas av digitaliserade
svensk-amerikanska tidningar med varierande utgivningsdatum från mitten av 1800-talet fram till 1922 varefter tidningarna begränsas av upphovsrättsliga skäl.3 Här är materialet tillgängligt för allmänheten genom dess hemsida med samma namn. Databasen är resultatet av ett samarbete mellan flera olika aktörer. Dessa är Minnesota historical society, Kungliga
biblioteket, American Swedish institute och Swenson Swedish immigration research centre at
Augustana college.4 Alla ovanstående aktörer är välkända, etablerade och respekterade i USA eller Sverige – vilket får ses som positivt för sidans trovärdhet.
För att säkerhetsställa Facklans trovärdighet går det bra att applicera de fyra källkritiska principerna på källmaterialet – äkthet, tidssamband, oberoende och tendensfrihet.5 Genom granskning av den första principen går det att konstatera att källmaterialet lever upp till principen om äkthet, tidningen säger sig vara en socialistisk svensk-amerikansk tidning – vilken den också är. Den andra källkritiska principen angående tidssamband är svårare att granska på grund av tidningens spridda material. Tidningen rapporterar inte enbart nya
2 Minnesota Historical Society – Swedish American newspapers - Facklan.
https://newspapers3.mnhs.org/jsp/browse.jsp#. Avläst: 2/1–2021.
3 Minnesota Historical Society, Swedish American newspapers - Om titlarna.
https://newspapers3.mnhs.org/jsp/About.jsp. Avläst: 2/11–2020.
4 Minnesota Historical Society, Research - Digital newspapers - About the project.
https://www.mnhs.org/newspapers/swedishamerican/about. Avläst: 2/11–2020.
händelser, utan refererar till händelser som utspelade sig längre bak i tiden. Den tredje principen om oberoende uppfylls inte alltid av Facklan, tidningen använder sig ibland av översatt material från engelska tidningar, för att ge ett exempel. Den fjärde och sista principen är kanske den som minst uppfylls av Facklan. Om det är något Facklan är, så är det en
politiskt vinklad tidning med intresse av att sprida socialistiska tankar. Med detta sagt går det att konstatera att Facklan är en källa av bristfällig kvalitet när det kommer till att återberätta dåtidens händelser på ett sannhetsenligt sätt, men det gör tidningen inte mindre intressant att studera med tanke på undersökningens frågeställningar.
3 Teori och tidigare forskning
3.1 En föreställd gemenskap
En amerikan kommer aldrig att träffa, eller ens känna till namnet på mer än en handfull av sina cirka 250 miljoner landsmän. Han har ingen aning om vad de tänker ta sig till i det enskilda ögonblicket. Men han har fullständigt förtroende för deras oavbrutna, anonyma, samtidiga verksamhet.6
Ur uppsatsens utgångspunkt är det lämpligt att diskutera uppbyggnaden av gemenskaper. Detta är något som Benedict Anderson gör i boken Den föreställda gemenskapen. I detta verk behandlar Anderson uppkomsten av känslorna för tillhörighet till nationer, det vill säga nationalism. Han bearbetar och diskuterar kring uppkomsten av dessa känslor samt vad nationalismen som ideologi ersatte. Även om nationalism inte verkar relevant för alla av uppsatsens frågeställningar finns det en användning av ovan nämnda författares tankar kring uppkomsten av nationalism när uppsatsen ska analyseras. Användningen kommer diskuteras senare i kapitlet.
Den föreställda gemenskapen, nationalism, menade Anderson uppkom, skapades och frodades i det vakuum som tidigare identitetsskapare lämnade efter sig när dessa blev
åsidosatta. Dessa tre ansåg Anderson vara följande. Ett: föreställningen av ett lärt skriftspråk (exempelvis latin eller arabiska) som tidigare byggt religiösa brödraskap mellan
kontinenternas hörn. Två: tron på ett förhöjt maktcentrum (kungar) som allsmäktigt styrde över riket med hjälp av gudomligt mandat. Tre: den tidsuppfattning som hävdade att världen
6 Benedict Anderson. Den föreställda gemenskapen: reflexioner kring nationalismens ursprung och spridning,
och människan uppstod samtidigt. När dessa tre identitetsskapare sakta förlorade relevans skapades ett tomrum som, enligt Anderson, fylldes med nationalism.7
Genom Andersons resonemang kring hur tomrummet av ovan nämnda forna identitetsskapare fylldes av denna föreställda gemenskap centreras kring hur väsentliga trycksaker, som
exempelvis tidningar, varit för framkomsten av föreställda gemenskaper. Om läsningen av dags- och kvällspublikationer menar Anderson att varje läsare av dessa alster är medveten om att tusentals människor läser samma ord, men kan antagligen inte säga mer än en handfull personer som personen definitivt vet läser samma tidning – en symbol för den föreställda
gemenskapen.8
Anderson cirkulerar i boken kring begreppet press capitalism, tryckkapitalism på svenska, som en av huvudaktörerna i framväxten av föreställda gemenskaper – i bokens fall
nationalism. Med denna, menade han, kunde boktryckare från 1500-talet snabbt reproducera skrifter. Allteftersom övergick alltmer av de tryckta alstren från latin till ”folkspråk”, eftersom boktryckarna i första hand var intresserade av att göra en så stor vinst som möjligt.9 Det var alltså inte i begynnelsen av tryckkapitalism ett mål att göda massorna av nationalistiska känslor – det var istället en biprodukt som i längden kom att utnyttjas allt mer medvetet av olika aktörer.
Anderson definierar tryckalster, exempelvis tidningar, som en stor bidragande orsak till skapandet av föreställda gemenskaper. Genom exempelvis tidningar kunde människor skapa starka känslomässiga band av gemenskap med andra människor, trots att de inte kände dem vid namn, och heller aldrig skulle göra det.
Som tidigare nämnts är nationalism och identitetsskapandet i en hel nation inte ett huvudtema i uppsatsen. Men Andersons tankar kring föreställda gemenskaper har tidigare, och ska även i uppsatsen appliceras på ett mindre sammanhang – SSF. Genom att skala ner tanken om
föreställda gemenskaper från en nationell nivå till en föreningsnivå blir detta begrepp
användbart på SSF och Facklan. Detta för att därigenom studera vilken/vilka identitet/er
förbundet försökte skapa och/eller förstärka hos sina medlemmar som läste dess tidning
Facklan.
3.2 Tidigare forskning
Som tidigare nämnts har tidningen Facklan inte närmare undersökts kvalitativt hittills. Det finns däremot för ämnet närliggande forskning att ta hänsyn till. Tidigare forskning kommer nedanför presenteras i två olika kapitel, ett där forskning om svensk- eller skandinavisk-amerikanska tidningar presenteras och ett där forskning om arbetarrörelsen i Chicago och SSF nämns.
3.2.1 Svensk- eller skandinavisk-amerikanska tidningar
Det kan vara av värde att presentera tidigare studier om svensk- eller skandinavisk
amerikanska tidningar i och med att studien centreras runt en sådan. Nedanför kommer jag presentera de böcker som visat sig vara mest relevanta för studien.
Det första exemplet på detta är boken A century of the Swedish American press skriven av J. Oscar Backlund. Som titeln avslöjar beskriver verket centralfigurerna inom den svenska tidningsrörelsen i USA.10 Den är uppdelad i två huvudsakliga delar där den första ämnar presentera viktiga tidningar samt dess redaktörer efter vilken delstat de var verksamma i. Den andra delen presenterar tidningar som istället hade en väldigt specifik inriktning, såsom socialistiska tidningar. Något större fokus läggs inte på tidningen Facklan eller dess
föregångare, utan de nämns enbart förbigående. Boken är ett exempel på en studie som vidrör samma ämne – svensk-amerikanska tidningar även om den inte använder samma infallsvinkel som min undersökning ämnar göra. Den kommer till användning för min undersökning i samband med bakgrundskapitlet där Facklan kan sättas in i ett större perspektiv – de svensk-amerikanska tidningarna.
En annan studie som genomförts på detta område är boken The immigrant labor press in
North America, 1840s-1970s: an annotated bibliography skriven av Dirk Hoerder och
Christiane Harzig. Boken gör inte några långtgående analyser av tidningarna, utan presenterar mestadels grundläggande fakta. Det är ytterligare ett exempel på ett arbete som behandlar ett
liknande ämne ur en annan infallsvinkel. Några större kvalitativa insatser görs inte här, utan grundläggande fakta presenteras utan vidare diskussioner. Här kan uppsatsen hitta
grundläggande information kring tidningen, såsom publiceringsinformation, redaktörer samt kortfattad historia angående tidningen. Denna kommer till användning för studien i samband med bakgrundskapitlet med dess lättillgängliga bas av kunskap, för att kunna verifiera samt söka enkla fakta.11
Det har vidare genomförts studentuppsatser på området svensk-amerikanska tidningar. För undersökningen är exempelvis uppsatsen “För svenskhetens bevarande i detta
främlingsland”, skriven av Emilia Rosvall relevant. Rosvalls syfte och frågeställningar
cirkulerar kring ett liknande tema som min uppsats tar upp. Vidare tar uppsatsen en liknande teoretisk utgångspunkt där det svenska identitetsskapandet och identitetsbevarandet i USA hanteras. Detta ämnar uppsatsen göra genom att jämföra vad olika tidningar under olika år skrivit om det svenska språket, kulturen och historien. Den bär fler likheter med min uppsats på så vis att den hanterar källmaterialet på ett kvalitativt sätt.12 Uppsatsen kommer fram till att
identiteten som svensk blev en viktig markör för svensk-amerikanerna då de genom svenskheten kunde finna säkerhet, speciellt i samband med andra svenskars existens.
Studentuppsatsen är relevant att jämföra eftersom den hanterar snarlika utgångspunkter fast ur ett större perspektiv och mindre fokus på enstaka tidningar. Det finns alltså komparativa möjligheter i resultatdelen gentemot studiens frågeställningar och resultat.
3.2.2 Arbetarrörelsen i Chicago, USA och SSF
Per Nordahl undersöker i sin studie Weaving the ethnic fabric: Social networks among
Swedish-American radicals in Chicago 1890–1940 Chicagos radikala rörelse.13 Nordahl beskriver rörelsen genom att studera flera aspekter av den, såsom klubblokaler, aktiviteter, fackföreningar och politiska föreningar (så som Facklan). Facklan och Skandinaviska
Socialistförbundet hanteras dock bara delvis och inte på samma sätt som studien ämnar göra.
Nordahl kommer bland annat fram till att som likt i Sverige konstruerade
svensk-amerikanerna nya organisationer för att mobilisera massorna av svensk-amerikaner. Till dessa
11 Hoerder 1987, s. 167.
12 Emilia Rosvall, “För svenskhetens bevarande i detta främlingsland” - En textanalys av svenskhet och etnisk identitet i fem svenskamerikanska tidningar 1895–1922, Örebro 2020.
räknades bland politiska organisationer, kulturella organisationer och
nykterhetsorganisationer. Tillägget var dock, enligt Nordahl, att de nu även existerade som en etnisk minoritet. För studien blir Nordahls verk intressant i och med att den ger en möjlighet att jämföra och värdera studiens resultat gentemot den mer heltäckande bild som Nordahl presenterar av det svensk-amerikanska föreningslivet i Chicago.
En annan bok som utkommit på detta ämne är Skandinaver på vänsterflygeln i USA skriven av Henry Bengtson. Detta är en bok som beskriver personer som engagerade sig inom den
skandinaviska vänsterrörelsen i USA, rörelsens framkomst och centrala händelser. Däribland beskriver den utvecklingen av den socialistiska svensk-amerikanska tidningen Svenska
Socialisten som senare döptes om till Facklan samt dess relation till Skandinaviska
Socialistförbundet och i längden The Socialist Party. Han beskriver bland annat förbundets
återkommande interna meningsskiljaktigheter och omskolningsprocesser.14 Därigenom kan
den fungera bra som bakgrundsmaterial för att djupare skapa en förståelse för rörelsen samt dess tidning. Vidare kan boken skapa möjligheter för jämförelser mellan Bengtsons egen subjektiva uppfattning och studiens resultat.
4. Bakgrund
För att erbjuda förståelse samt kontext för undersökningen i stort ska en sammanfattande bakgrund presenteras. De ämnen som i detta kapitel ska presenteras för ett kontextskapande kring uppsatsen är Svensk emigration till Nordamerika, Socialist Party, Skandinaviska
Socialistförbundet och tidningen Facklan inom sammanhanget av svensk-amerikanska
tidningar.
4.1 Svensk emigration till Nordamerika
Grundläggande för kontexten varuti undersökningen sker är varför ett skandinaviskt socialistförbund publicerade en svenskspråkig tidning i USA. Mellan åren 1845 och 1930 flyttade ungefär en och en halv miljon svenskar från Sverige till Nordamerika.15
Anledningarna varför folkförflyttningen skedde går enklast att sammanfatta genom så kallade
push och pull effekter, där situationer som puttade respektive lockade fick människor att
14 Henry Bengtson, Skandinaver på vänsterflygeln i USA, Stockholm 1955, s. 170.
förflytta sig. Bland push-effekterna brukar svensk hungersnöd och fattigdom nämnas. Bland
pull-effekterna brukar istället lättillgänglig jordbruksmark och USA:s industriella ekonomi
nämnas.16 Även om inte rörelsen av människor var uteslutande enkelriktad, så stannade majoriteten av de emigrerade svenskarna kvar i sitt nya land. Kluster av svenskar uppstod främst i Mellanvästern och de nordöstra staterna, vari Minnesota som stat och Chicago som stad blev utmärkande av sin koncentration av svenskar.17 Denna koncentration skulle kunna härledas till två faktorer. 1. Emigranter tenderade att söka sig till människor som utvandrat från samma område och på så vis skapade kluster av emigrerade svenskar. 2. Emigranter tenderade att utvandra till en region med liknande ekonomiska förutsättningar som hemorten i Sverige uppvisat. Människor som fötts på landsbygden tenderade också alltså flytta till
landsbygden samtidigt människor som fötts i en industriell stad istället sökte sig till industriella städer. För den sistnämnda gruppen människor var Chicago, ett industriellt centrum, av särskilt intresse, varför en stor population av svensk-amerikaner uppstod där.18
1890 var hela 10% av Chicagos befolkning svenska emigranter. Under SSF:s aktiva tid hade andelen krympt i förhållande till stadens totala befolkning till 5%, mellan 100 000–120 000 människor. Med tiden ökade också antalet ”ensaminvandrare”. De var människor som på egen hand, med familj och vänner kvar i Sverige, flyttade till USA.19 Det fanns alltså ett stort underlag av första och andra generationens svenskar bosatta i staden som skulle tänkas vara intresserade av skandinaviska förbund att stödja eller engagera sig i.
4.2 Skandinaviska Socialistförbundet samt The Socialist Party.
The Socialist Party (SP) bildades år 1901 när en grupp ur det äldre partiet Socialist Labor Party och en fackförening vid namn American Railway Union samlades i Indianapolis.20
Delegater som representerade runt 10 000 medlemmar från det äldre partiet samlades och bildade SP. 21 Det nya partiet skapade en något annorlunda politisk organisation då de delade
in partiet i fyra olika delar som representerade fyra olika socialistiska inriktningar, från moderata till mer radikala sådana. Partiet förespråkade alltså från start en sorts fraktionering av partiet.22 Detta betydde i praktiken att medlemmarna såg socialism ur helt annorlunda
glasögon. Vänsterfalangen var nära förknippad med Industrial Workers of the World (I.W.W) och dess revolutionära budskap samtidigt som högerfalangen inte uteslöt samarbete med icke-socialistiska partier.23 SP växte från cirka 20 000 medlemmar år 1903 till ungefär 120 000 medlemmar 1912. Därefter rörde sig partiet mellan 100 000 och 80 000 medlemmar fram till år 1919. Det sistnämnda året kom för SP bli ett omstörtande sådant. Genom massuteslutningar av de radikala element som vuxit sig stora i förbundet minskade medlemsantalet från 100 000 till ungefär 25 000. Två utbrytarpartier bildades – Communist Party och Communist Labor
Party.24 Skandinaviska Socialistförbundet kom att i högsta grad påverkas av
massutslutningen, vilket bland annat utmynnade i grundandet av tidningen Facklan.
4.2.1 Det Skandinaviska Socialistförbundet
Skandinaviska Socialistförbundet (SSF) grundades år 1910 genom att flera olika
skandinaviska socialistklubbar förenades inom en och samma organisation baserad i Chicago,
Skandinaviska Socialistförbundet. På den grundande kongressen bestämdes det också att
förbundet skulle bli ett stödförbund till det amerikanska partiet The Socialist Party. Detta nybildade förbund växte snabbt i antalet medlemmar på några få år. År 1911 hade SSF 216 medlemmar och år 1918 hade förbundet en högsta notering på 3735 medlemmar.25
Ideologiska stidigheter började dock uppstå efter den ryska revolutionen, och framförallt efter skapandet av den Tredje internationalen (1919).
4.2.2 Den Tredje internationalen (Komintern)
Den Tredje internationalen, eller Komintern, var en internationell samling av kommunistiska partier som skapades år 1919 i Moskva.26 Denna samling var utan tvekan en av de viktigaste händelserna för den internationella arbetarrörelsen under den första delen av 1900-talet på grund av dess mål som presenteras nedanför. Det var en vidareutveckling av de två tidigare kommunistiska internationalerna. Den första internationalen bildades år 1864 vari Marx läror var huvudämnet. Den andra internationalen bildades år 1889 där istället fackföreningar låg i fokus. Den andra internationalen blev föremål för kritik när många av dess anslutna partier inte antog ett starkt avståndstagande mot första världskriget, utan istället stöttade deras
23 Landberg 2015, s. 23. 24 Nordahl 1994, s. 45. 25 Bengtson 1955, s. 64–65.
26 Nationalencyklopedin: ”Komintern”.
respektive regerings krigsinsats. Detta var skaparna (det ryska bolsjevikpartiet) av Tredje internationalen kritiska mot, varför de slutligen skapade den Tredje internationalen som ett försök att på nytt realisera Marx teorier.27 Bolsjevikerna i Ryssland använde sig av det faktum att de var det enda kommunistiska parti som erhållit regeringsmakt och utövade därför
inflytande på den Tredje internationalen.28 Organisationens natur kom att fastslås genom dess andra kongress i juli år 1920. Där godkändes en konstitution som benämnde Komintern som ett internationellt parti för världens proletärer som skulle styra genom nationella sektioner samt en lista på 21 punkter som de anslutna partierna var tvungna att efterfölja. Genom detta beslut fick Sovjet-Ryssland teoretisk makt över alla anslutna kommunistiska partier.29 Den tredje kongressen, som behandlas i undersökningen tog plats i juni och juli år 1921 och hanterade ett taktiskt byte från offensiv med snabb revolution i Europa till en taktik vars syfte var att vända sig mot arbetarklassen för ökat stöd och på så sätt långsamt bygga upp viljan för revolution, denna nya taktik kallades “enad front”.30
4.2.3 SSF:s radikalisering
Inom SSF, som redan tidigare benämnt sig själva som tillhörandes på vänsterkanten av den socialistiska rörelsen, blev jargongen hård. Enligt Bengtson tolkades minsta kritik mot något element av den ryska revolutionen som ett kontrarevolutionärt och icke-önskvärt element av förbundet.31 Detta försatte förbundet i konflikt med “moderpartiet” The Socialist Party. Partiet
var visserligen inte fientligt inställda till den ryska revolutionen, men önskade att själva diktera sina framtida val – något som inte stämde överens med Kominterns budskap.32
Splittringar uppstod, såväl i The Socialist Party i stort, som i lokalavdelningar till partiet. SSF var där inget undantag.33 När Komintern bjöd in till sitt första möte 1919 ville många inom The Socialist Party skicka en representant. Partiledningen accepterade inte detta och uteslöt
lokalavdelningar som visat större stöd för detta, varför två tredjedelar av partiets medlemmar uteslöts. Bland de uteslutna föreningarna fanns även SSF.34 I SSF resulterade uteslutningen i debatter inom föreningen hur den skulle styras in i framtiden. Detta kulminerade under SSF:s
kongress i september år 1920.35 En rad olika förslag lades fram, där inträde i Communist
Labor Party, Communist Party, I.W.W. samt återförening med Socialist Party var de
framstående förslagen. Efter en omröstning bestämdes det slutgiltigt att förbundet skulle fortsätta på den väg som uteslutningen resulterat och agera som ett fristående förbund. Detta innebar också att föreningen nu fick stå för större kostnader själva, utan hjälp från SP.36
4.3 Svensk-amerikanska tidningar
Antalet svenska publikationer hade varit, och var fortfarande under Facklans
publiceringsperiod stort. Tidningarna samt dess relation till varandra var ofta omskiftande och ombytande. Det skedde sammanslagningar, splittringar, uppstartningar och nedläggningar av tidningar i en rask takt. Detta påvisas angående arbetartidningar på ett effektivt sätt i Dirk Hoerders bok The immigrant labor press in North America, men det kan inte uteslutas att detta även var ett allmänt fenomen för tidningar med andra politiska tillhörigheter.37
Den första svensk-amerikanska tidningen, Skandinaven, publicerades 1851. Som dess namn antyder var det en tidning vars innehåll riktade sig mot såväl svenskar som norrmän och danskar.38 Vid denna tid blomstrade de skandinavistiska tankarna där de tre nationaliteterna liknades vid ett brödrafolk.39
Givetvis gav inte alla svensk-amerikanska tidningar uttryck för skandinavism, speciellt inte eftersom rörelsen ganska snart efter tidningens uppkomst blev en perifer företeelse.40 Istället följde en spridd ström av tidningar som riktade sig mot olika (eller samma) läsargrupper. Publiceringarna kunde rikta sig mot nykterister, liberaler, konservativa eller
arbetargrupperingar – listan kan göras lång.
I Chicago, går det att anta, figurerade en någorlunda likartad blandning av
svensk-amerikanska publikationer. Som en storstad med en väsentlig del svensk-amerikaner fanns det här en stor marknad för de svensk-amerikanska tidningarna att vända sig mot. Ur ett lokalt
perspektiv var det inte bara en ideologisk föreställd gemenskap som frodades, utan även en lokal och kanske rentutav genuin gemenskap. Denna lokala variant kunde ge sig till känna genom exempelvis annonser för lokala företag och aviseringar för lokala arrangemang.
4.3.1 Skandinaviska Socialistförbundet och Facklan
En av föreningarna som bildade Skandinaviska Socialistförbundet var den svenska socialistföreningen i Rockford, Illinois. År 1906 förvärvade föreningen en konkurshotad socialistisk tidning vid namn Svenska Socialisten.41 När sedan sammanslagningen av olika skandinaviska socialistklubbar genomfördes år 1910 köptes tidningen också snart av
förbundet och flyttade därmed till Chicago.42 Svenska Socialisten lyckades överleva det första världskriget med dess ekonomiska och politiska svårigheter. Tiden blev krävande för
tidningen då både förbundet och The Socialist Party förklarade krig mot kriget den sjunde april 1917 genom den så kallade St. Louis resolutionen.43
Tidningen blev svår att publicera då tillfälliga publiceringslagar skapades i ändamålet att hämma spridandet av anti-krigs budskap, och den blev följaktligen konfiskerad 14 gånger mellan åren 1918–21.44 När SSF slutligen bestämde sig för att definitivt bryta med The
Socialist Party år 1920 förändrades även tidningens redaktion avsevärt. Den mångårige
redaktören Henry Bengtson lämnade sin roll på grund av den tidigare nämnda brytningen, som han inte stod bakom, och in steg Oscar W. Larson.45 Tidningen fortsatte under namnet Svenska Socialisten ett tag till innan den år 1921 bytte namn till Facklan som resultat av SSF:s beslut tagna vid föregående årskongress.
Under sitt nya namn fortsatte Facklan att publiceras en gång i veckan innan den 1921 sammanslogs med en annan svensk-amerikansk arbetartidning vid namn Folket och därefter tog namnet Ny Tid. 46
5. Empirisk undersökning
5.1 Hur rapporterade Facklan om Tredje internationalen och Sovjet-Ryssland
I denna del av undersökningen kommer artiklar skrivna angående Sovjet-Ryssland behandlas. Som tidigare nämnts är dessa artiklar intressanta för undersökningens syfte att undersöka bildandet av känslan av gemensamhet av Facklan och i SSF. I bakgrundskapitlet motiveras den Tredje internationalen och Sovjet-Rysslands relevans för SSF och dess tidning Facklan då dessa båda ämnen var högst relevanta för en arbetarrörelse på 1920-talet. Att då undersöka en
föreställd gemenskap i en arbetarrörelse utan att ta hänsyn till den Tredje internationalen och
Sovjet-Ryssland får ses som obrukligt. Nyheter, kommenterar från redaktionen,
opinionsbildande artiklar och övrigt material angående Tredje internationalen och Sovjet-Ryssland kommer bearbetas. För att förenkla läsningen av delen har tre huvudsakliga ämnen som Facklan skrev om identifierats och kommer undersökas i varsitt underkapitel nedanför.
5.1.1 Tredje Internationalen samt Röda Fackföreningsinternationalen
Facklan rapporterar under hela dess existens frekvent om Komintern och Röda
Fackföreningsinternationalen (RFI). Rapporteringen tar olika former där beskrivningar från människor som är på plats och generella nyheter dominerar.
Händelsebeskrivningar
När det kommer till händelsebeskrivningar från Tredje internationalen bör reseskildringen av Hinke Bergegren, en medlem av Sveriges Kommunistiska Parti, nämnas som primärt
Överallt stod folk med mössorna av. Jag hade naturligtvis min på mig. [---] Slutligen kom en man fram, och då han hörde att jag var utlänning bad han artigt få underrätta mig om att detsamma som att häda processionen at ej ta av sig huvudbonaden. Jag pekade på biskoparna [---] och sade ‘Säg till dom gubbrackarna att ta av sig sina granna pirkor först’. [---] När jag kom ut på den stora kyrkoplanen igen, övade sig där [...] röda soldater med marscher och exercis. [---], men inte heller för dem tog jag av mig mössan. Och ingen begärde det heller.47
Som ovanstående citat visar var artikelserien i flera avseenden politiskt färgad. Vid flera tillfällen förlöjligade skribenten kapitalister eller, som i detta fall gamla traditioner, samtidigt som han inte tvekade att hylla Komintern och i längden kommunismen, vilket inte är speciellt förvånande med tanke på skribentens partitillhörighet. För undersökningens syfte och
frågeställningar blir artikelserien intressant då den med sin publicering försöker skapa en bild av hur ett möte i den Tredje internationalen genomfördes. Det går att anta att en majoritet av tidningens läsare inte hade möjlighet att i person medverka på dessa möten, men eftersom deras politiska övertygelse var starkt sammanflätad med den Tredje internationalen (vilket påvisas i bakgrundskapitlet), så blev dessa händelsebeskrivningar en möjlighet att på en mental nivå medverka på mötena. Genom artikeln kunde alltså gemensamma upplevelser med medverkande mötesdeltagare kunna skapas hos läsare på andra sidan jordklotet.
Nyhetsartiklar
Det förekommer även nyheter från den Tredje internationalen och röda fackliga
internationalen. Dessa innehåller som oftast generella beskrivningar av möten där deltagarna, diskuterade ämnen och delar av tal återges. Ibland har dessa artiklar en skribent men är som vanligast anonyma och utan avsändare. Gemensamt för alla är den bild de ger av Komintern, det nämns inte några negativa aspekter av kongressen, utan mer positiva bilder återges istället såsom att talen var bra eller att de många medlemmarna från flera länder visar på
kommunismens spridning. Ett exempel på hur en nyhet kring Komintern eller RFI kan se ut är artikeln Sinovjeffs rapport på Internationalens kongress där ett tal av ordföranden Zinovjev återberättas samt en lägesrapport återges över de kommunistiska partiernas utveckling i diverse länder. Angående det franska partiet ovilja att ansluta sig till de 21 punkterna uttrycker Zinovjev sig på följande sätt:
Allting utvecklar sig framåt i Frankrike och i detta har executivkomiten del. Detta betyder emellertid icke, att icke kongressen bör uppmärksamma att det franska partiet utgör en sidofara genom sina opportunistiska element vid sidan.48
Detta är ett exempel på en av de gånger kritik faktisk framförs i artiklarna, och som här visas är kritiken då riktad mot grupperingar som inte helt och hållet är beredda att följa Kominterns exekutiva kommittés bestämmelser. Ur uppsatsens teoretiska perspektiv går det att diskutera artikeln ur stärkandet av föreställda gemenskaper varuti detta exempel eventuellt skulle kunna syfta till att betona vikten av enighet som den Tredje internationalen tryckte på. Genom att måla ut det franska partiet som en syndabock samlar exekutivkommittén resterande
grupperingar i den Tredje internationalen bakom sig. Facklan möjliggör skapandet av denna känsla även hos sina läsare genom publiceringen, vilket får ses som ett tecken att detta var målet med publiceringen – om Facklan och SSF känt sympati gentemot det franska partiet skulle artikeln antagligen varit opinionsbildande mot Komintern.
Nyhetsrapporteringen kring RFI liknade den kring Komintern när det gäller innehåll i artiklarna, som i de allra flesta fall var övervägande positiva och optimistiska. En skillnad finns däremot såtillvida att relationen mellan RFI och Komintern diskuterades flitigt på RFI:s möten, vilket även visar sig genom artiklarnas innehåll.
Det förekommer även frekventa opinionsbildande artiklar speciellt i anslutning med RFI, där olika personligheter eller fackföreningar argumenterar kring anslutning till RFI samt olika ideologiska problem kring detta. Ett exempel på denna sorts artiklar är Utlandets syndikalister
propagera för R.F.I där representanter för RFI argumenterar varför anslutning till detta
förbund är nödvändigt.49 Kring artiklarna angående RFI:s tveksamhet att helt underställa sig den Tredje internationalen går det att ana hur dessa använts för att bygga upp eller stärka en liknande föreställd gemenskap som exemplet med det franska partiet gjorde. Genom att återberätta ett ifrågasättande av en tredje part (RFI) enar Facklan sina läsare bakom Komintern och dess tankar kring hur arbetarrörelsen ska föras framåt. Dessa tankar om enighet inom den politiska rörelsen som visats upp i de två ovanstående exemplen finns
belagd i bakgrundskapitlet. Enighet och undergivenhet gentemot Komintern var en av dess grundläggande aspekter.
5.1.2 Rysk utrikespolitik
Det andra ämnet som det konsekvent publiceras artiklar om i tidningen är den ryska
utrikespolitiken. Rapporteringen består utav följande två generella kategorier: nyheter samt opinionsbildande artiklar från diverse avsändare.
Nyheter
Nyheterna som publiceras om Sovjet-Rysslands utrikespolitik behandlar på ett generellt plan hur de ryska relationerna med andra länder utvecklades. Ett exempel är artikeln Handelsavtal
med Ryssland inför slutligt underskrivande där det konstateras att det handelsavtal snart
väntas slutas mellan Norge och Ryssland.50 Ett annat exempel är artikeln “Betala eller svält” Europas politik där skribenten beskriver Europas krav om att Sovjet-Ryssland måste
acceptera krigsskadestånden för att i sin tur bli beviljade hjälp.51 Ytterligare ett annat exempel
är artikeln Fransk och engelsk Rysslandspolitik där skribenten påstår att det förekommer diskussioner inom Frankrikes och Englands styrande skikt lutar mot att mjuka upp
handelsrelationerna mot Sovjet-Ryssland för att skapa ett ekonomiskt försprång mot andra länder.52 Detta visar på att Facklan publicerade material som i de flesta fall försökte i det närmaste försätta Sovjet-Ryssland i en martyr-liknande dager. Som landet vars politiska system var förebilden för många av Facklans läsare var även Sovjet-Ryssland ett land som många av läsarna såg upp till och brydde sig om. Att Facklan valde att publicera hur andra länder då försökte sabotera eller försvåra för Sovjet-Ryssland spädde följaktligen på dessa känslor av sympati. I övriga fall handlade nyheterna om framsteg som begåtts för Sovjet-Rysslands internationella relationer, såsom handelsavtal.
Opinionsbildande artiklar
De opinionsbildande artiklarna om Rysslands utrikespolitik kretsar kring två huvudsakliga ämnen: en påstådd aggression mot Ryssland samt Sovjet-Rysslands hantering av de ansträngda internationella relationerna.
Ur den förstnämnda kategorin går det att använda exemplet Frankrikes nedriga planer mot
Soviet Ryssland visas. I artikeln intervjuas en rysk diplomat i Sverige som hävdar att det är
fullkomligt klarlagt att en pågående smutskastningskampanj går att härleda till Paris samt att Frankrike försöker övertala Polen och Rumänien att attackera Sovjet Ryssland.53 Genom publiceringen går det att tänka hur Facklan ville förstärka en känsla av den tidigare nämnda känslan av martyrskap, eller en vi-mot-världen känsla. Sovjet-Ryssland med dess politiska system beskrevs av Facklan som ett land vars existens var hotad – vilket sannolikt ökade känslan av engagemang hos läsarna.
Ett annat exempel på en artikel i nästa kategori är Sovjet vill fred med alla nationer vari skribenten sammanfattar en sovjetkongress. I kongressen behandlades bland annat Sovjet-Rysslands utrikespolitik som går att sammanfatta med ett fokus på fred, så länge inte yttre krafter attackerar Ryssland.54 Detta visar återigen på en strävan att framställa Sovjet-Ryssland
som en motvillig stridare, vars mål inte är att kriga så länge de inte blir tvingade till det. Genom publiceringen påvisas här att Sovjet-Ryssland vill världen gott, att det inte är landet – och i längden kommunismen som söker konflikter, utan omvärlden med dess kapitalism. En känsla av förakt gentemot kapitalism och kapitalistiska länder skulle mycket väl kunna infinna sig hos läsarna.
5.1.3 Ryska svältkatastrofen
Det tredje ämnet som hanteras av Facklan i dess bevakning av Sovjet-Ryssland är den svält som pågår i vissa delar av landet. Rapporteringen härifrån består utav följande kategorier: beskrivningar från människor på plats samt rent opinionsbildande artiklar från redaktionen, andra tidningar och organisationer tar plats i Facklan.
Händelsebeskrivningar
I tidningen publiceras det ett par stycken artiklar där människor som säger sig ha varit på plats i de svältande delarna av Sovjet-Ryssland återger sina berättelser. Ett exempel på detta är artikeln Nya hemska detaljer från de av hunger härjade distrikten där en målande historia om en familjs öde presenteras.
Hans döde broder Abdul hade omtalat för honom, att deras 8-åriga broder, som Rachmadtin ej sett på en tid, dödats och uppätits av fadern och Abdul, och att de kvarvarande benen nu låge på taket av deras hus. [---]. Men det finnes ett annat slags människor, som äro förskräckligare, råare [...] än dessa ömkansvärda [...] likätare. Dessa äro kafébesökare, spekulanter, utländska kapitalister, bankirer och Rysslands räddare, som emigrerat och i utlandet fortsätta sitt skändliga landsförräderi, utan att tänka på den olycka, som träffat Ryssland.55
Flera likartade berättelser tas upp i denna artikel och andra. Ur uppsatsens teoretiska
utgångspunkt gällande föreställda gemenskaper får det antas att meningen med att publicera dessa känsliga rapporter är att Facklan önskar öka dess läsares vilja att donera pengar till de insamlingsfonder som stiftats. Det blir även här tydligt att Sovjet-Rysslands missöden snabbt skylls på de rika kapitalisterna, men även på de ryska emigranterna – som skribenten anser ha lämnat Ryssland åt sitt eget öde. Detta skapar i sin tur en känsla av förakt gentemot kapitalism som system.
Opinionsbildande artiklar
Ett annat exempel på en opinionsbildande artikel är Bourgeoisipressen ockrar på Rysslands
fruktansvärda läge, skriven av Facklans redaktion. Här beskyller skribenten den kapitalistiska
pressen att utnyttja hungersnöden för på så vis kunna skildra hur ond kommunismen är.
Vad är då orsaken till ‘depressionen’, ‘hungersnöden’ och industriens kaos i dessa länder? I Sverige har det ju inte varit någon revolution ej heller sitter de förkättrade Bolshevikerna vid makten. Vad är då orsaken? Ja, därom säger man ingenting. Vad är orsaken till att miljoner går arbetslösa och svältande i Amerika där ännu ett ‘civiliserat system’ är rådande? Detta frågar sig nog mer än en läsare som är mäktig en egen tanke.56
Detta ovanstående citat visar hur Facklans redaktion inte tvekade att ställa sig på Sovjet-Rysslands “sida” samt rikta kritik mot USA:s regering. Artikeln skulle kunna antas ha publicerats med syftet att skapa en känsla av förakt mot borgerliga tidningar. Intressant nog reflekterar dock skribenten även kring situationen i såväl USA som i Sverige, vilken beskrivs som tuff. Utifrån sistnämnda faktum går det att resonera att Facklan i och med dessa ord önskade skapa eller förstärka en känsla rättfärdighet hos dess läsare. I och med att samma
problem i Sovjet-Ryssland som målades upp av den borgerliga pressen även existerade i kapitalistiska länderna skulle känslan av rättfärdighet eventuellt kunna framkallas.
Den typ av artikel som återpubliceras med få eller inga förändringar flest gånger av tidningens alla artiklar är vädjan från redaktionen och hjälporganisationen The Friends of Soviet Russia. Dessa var strukturellt uppbyggda på ett snarlikt sätt där en kort informativ text följdes av en uppmaning att skicka en urklippsbar check till hjälporganisationen eller Facklans egen insamling. Med tanke på den frekventa upprepningen av denna typ av artiklar blir det uppenbart att Facklan tillägnade mycket energi på Sovjet-Rysslands svältande befolkning. Insamlingar som lyckats presenteras sedan i tidningen med glädje, och där var de svenska försöken att samla in pengar ofta representerade. Här går det att tyda hur Facklan genom dessa återupprepade publikationer av hjälporganisationens vädjan vill ingjuta en känsla av hur en katastrof i det kommunistiska föregångslandet kräver vänskapligt sinnade personers hjälp, ergo bland annat Facklans läsare.
Dessa opinionsbildande annonser kan sedan jämföras med artikeln Lenin vädjar till världens
arbetare som ämnar skapa opinion på ett liknande sätt, fast med Lenin, ledaren av
Sovjet-Ryssland, som avsändare.
Av denna anledning vilja alla länder kapitalister hämnas på sovjetregeringen, och därför förbereda de även nya interventionsplaner och nya kontrarevolutionära komplotter.57
Som det i ovanstående citat är skrivet så förekommer även här synen att det är kapitalisterna som ligger bakom hungersnöden samt att dessa förbereder en attack mot Sovjet-Ryssland. Likt den föregående artikeln vädjas det efter donationer till The Friends of Soviet Russia, vilket förstärker bilden av en tidning och ett förbund som genom insamlingar försöker hjälpa de svältande.
5.2. Hur rapporterade Facklan om nyheter från Sverige?
I denna del av undersökningen kommer artiklar skrivna med koppling till Sverige presenteras. Artiklar som centrerar runt Sverige är som tidigare nämnt intressanta för undersökningens syfte. Som det framkommer i både förbundets namn och i bakgrundskapitlet så är SSF ett förbund präglat av bland annat svenskar och Facklan är en tidning som uteslutande publiceras
på det svenska språket. Bakgrundskapitlet fastställer också att de svenska invandrarna till USA var mångtaliga, inte minst till området där tidningen och förbundet bedrev sin huvudsakliga verksamhet – Chicago. Att tidningen dessutom vänder sig till svenska
invandrare i USA gör Sverige som ämne i artiklarna intressant och oundvikligt att studera om det ska undersökas hur tidningen skapade föreställda gemenskaper hos dess läsarkrets. Det
Facklan rapporterar om angående Sverige centrerar, likt den Tredje internationalen och
Sovjet-Ryssland kring några enstaka ämnen. Dessa kommer därför tillägnas varsitt
underkapitel där exemplifierande artiklar presenteras. För att skapa transparens sorteras även artiklarna efter typ av artikel – opinionsbildande artikel eller nyhetsartikel.
5.2.1 Arbetsmarknadsrelaterade artiklar
Den svenska arbetsmarknaden och dess förhållande är ett ständigt återkommande ämne i
Facklans rapportering om Sverige. Tidningen rapporterar där främst om fackliga strider och
den utbredda arbetslösheten.
Opinionsbildande artiklar
Den första opinionsbildande artikeln som presenteras i Facklan är en artikel vid namn
Stockholms-brev, skriven av Carl Larsson.58 I den artikeln beskriver författaren hur en strejkbrytarorganisation vid namn Samhällshjälp har bildats i Stockholm. I artikeln räds inte skribenten att i hårda ordalag fördöma denna organisation.
En kris är oundviklig. Arbetargivarna förbereda sig. Men vad göra arbetarna? Sova! Småträter med varandra vem som är mest revolutionär vem som har gjort mest ’för rörelsen’. [---] Vi svensk-amerikaner ha alltid framhållit hur högt den svenska arbetarklassen stått ifråga om upplysning. [---] En katastrof är i annalkande. Klassmotsatserna skärpas, man börjar göra sig redo för avgörandets strid.59
I detta citat blir det tydligt att skribentens förakt mot organisationen är starkt. Dessutom finns det nyanser av fördömande även av den svenska arbetarklassen, som författaren anser vara för passiv. I relation till uppsatsen teori kring skapandet av förställda gemenskaper går det här att uttyda hur skribenten försöker skapa en ”vi mot dem” känsla gentemot strejkbrytargruppen. En strejkbrytarorganisations syfte är som bekant att ”bryta” en strejk. För en arbetare som engagerade sig i arbetarrörelsen och medverkade i en strejk för att strida för bättre
arbetsförhållanden måste en strejkbrytarorganisation varit ett avskyvärt fenomen. En
gemenskap kunde då skapas med en känsla av förakt gentemot den andra gruppen –
strejkbrytarna. Denna känsla var antagligen lika relevant för arbetarna i Sverige som arbetarna i USA, eftersom strejkbrytare var ett globalt fenomen. På så vis kan en känsla av medlidande skapas. Samtidigt riktas som sagt även kritik mot den svenska arbetarklassen för att vara för passiv i sitt motstånd. En känsla att situationen är akut, med ord som ”avgörandets strid” skapas också med artikelns avslutande ord.
Att socialdemokratin och den kommunistiska falangen i Sverige inte kom överens är känt. Detta då socialdemokratiska företrädare kritiserade den ryska revolutionen samtidigt som den kommunistiska falangen förespråkade den Tredje internationalen och därmed indirekt Sovjet-Ryssland. En rivaliserande uppfattning existerade alltså om den Tredje internationalens nödvändighet.60 Med ovanstående faktum nämnt kan detta ur uppsatsens teoretiska
utgångspunkt föreställda gemenskaper också antas vara ett försök att övertyga läsarna om att den svenska arbetarrörelsens kultur, med socialdemokratin i fokus, inte befogade över rätt verktyg att stoppa strejkbrytarna. Den rätta vägen skulle istället föras i den Tredje
internationalen och kommunismens namn. Med detta perspektiv ser artikeln istället ut som ett försök att övertyga de svenska arbetarna att mer radikala tankegångar än socialdemokratins krävs.
En annan artikel som behandlar arbetarrörelsen i Sverige är Oppositionen mot den gula
fackföreningsrörelsen växer.61 I artikeln redogörs det för att Södertäljes
metallarbetarefackförening på ett möte diskuterat huruvida de skulle alienera sig med den Tredje internationalen eller Amsterdaminternationalen, varvid den förstnämnde valdes. En resolution presenterades också i artikeln där kritik riktades mot Amsterdaminternationalen.
Södertälje fackligt organiserade arbetare […] konstatera: [---] att Amsterdaminternationalen till följe ledarnas intima samarbete med Nationernas förbund så långt ifrån gagnar arbetarklassen att den tvärtom skadar den,62
Detta utdrag ur resolutionen visar på föraktet som den i sin helhet framlade gentemot Amsterdaminternationalen, de hävdade till och med att denna international skadade
arbetarrörelsen. Som det i bakgrundskapitlet påvisats så var Facklan och SSF sympatiska med
60 Håkan Blomqvist, ”Socialismus Asiatiucs”, I Kommunismens hot och löfte, Håkan Blomqvist och Lars
Ekdahl, 2002, s. 7
den Tredje internationalen. I Sverige representerade Vänsterpartiet den Tredje internationalen. I motsatta hörnet var socialdemokratin i Sverige anslutna till Amsterdaminternationalen.63 Genom denna publikation kunde Facklan visa hur även delar av den svenska arbetarrörelsen
var övertygade Komintern-anhängare, alla arbetare var inte övertygade socialdemokrater. Genom detta resonemang kunde en gemensamhetskänsla över nationsgränserna bildas.
Det publicerades även opinionsbildande artiklar angående arbetslösheten. I kategorin får notisen Svenska arbetsförhållanden agera exempel.64 Här presenteras det kort först hur den svenska arbetsmarknaden består utav uppskattningsvis 50 000 underåriga arbetare, för att sedan nämna att 10 000 arbetare avskedades från SJ. Artikeln påvisar en relativ objektivitet, inga fördömanden sker även om det skickas en pik mot SJ-cheferna i slutet av notisen – ”Stolnötarna i de högre graderna avskedas icke”.65 Det som istället avslöjar artikeln som
opinionsbildande är att den ens blir publicerad, och vad publiceringen vill säga oss som läsare. Samtidigt var barn även en stor del av arbetarkåren, och inte minst en del utav
arbetarrörelsen – vilket vidareutvecklade en känsla av gemenskap gentemot dem.66 Vidare går
det att resonera på samma sätt kring de avskedade, som en arbetarrörelsetidning går det att anta att många antingen personligen blivit uppsagda, eller känner någon som blivit uppsagd.
Nyhetsartiklar
Artikeln Krisen på arbetsmarknaden får agera som exempel på hur den informativa
rapporteringen om den svenska arbetslösheten genomfördes.67 I detta exempel går skribenten helt sonika igenom hur olika branscher påverkats av den ekonomiska krisen. En annan artikel som kan komplettera ovanstående artikel är Arbetslöshet i Sverige i ofantlig utsträckning.68 I den sistnämnda artikeln presenterar författaren innehållet på en kongress som anordnats för 100 000 arbetslösa. Generellt sett är dessa artiklar rätt så intetsägande gentemot uppsatsens frågeställningar och syfte när det kommer till vad som skrivs i dem. Istället blir de intressanta för undersökningen eftersom de nämns överhuvudtaget. Dessa artiklar skulle kunna skapa en mental bild hos läsaren av Facklan att situationen i Sverige är akut och närmast katastrofal, att
63 Nationalencyklopedin: ”Vänsterpartiet”.
https://www-ne-se.proxy.lnu.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/v%C3%A4nsterpartiet. Avläst: 10/2–2021.
64 Facklan 19 augusti 1921, s. 1. 65 Facklan 19 augusti 1921, s. 1.
66 Eva-Mari Köhler, ”Den proletära barnrörelsen i Sverige 1890–1917”, Arkiv: För studier i arbetarrörelsens historia, 1979, Nr 15/16, s. 40–69.
medlemmarna av arbetarrörelsen i Sverige lider. Sympati för de arbetslösa i Sverige förstärks troligtvis hos många av läsarna då det går att anta att många av läsarna fortfarande hade familj och vänner som bodde i Sverige. Detta blir än mer påtagligt i och med ensaminvandringen till USA som vid denna tid var framträdande, vilket nämndes i bakgrundskapitlet.
5.2.3 Svensk inrikespolitik
Den svenska inrikespolitiken utgjorde också ett vanligt förekommande ämne som Facklan rapporterade om. Inom detta ämne skrev Facklan främst om Brantings regering samt mer generella artiklar som presenterade valresultatet av det val som genomfördes under hösten 1921. Den sistnämnda sortens artiklar var vanligt förekommande – men säger oss inte så mycket i relation till uppsatsens frågeställningar och syfte, varför de här utelämnas.
Opinionsbildande artiklar
En artikel som för undersökningens syfte och frågeställningar är intressant är Svensk politik, skriven av Albin Johnson.69 I artikeln, som tar formen av en ledare, resonerar skribenten kring
den nytillträdda socialdemokratiska regeringen med Hjalmar Branting som statsminister. Han påbörjar artikeln med att gratulera de svenska arbetarna till den nya regeringen. Sedan
fortsätter skribenten med en mer kritisk del där han lyfter en varningens finger.
Men löftenas och de vackra talens tid synes vara förbi. Arbetarklassen i Sverige behöver ock handling. De behöver mat, kläder och husrum i utbyte för en därtill behövlig arbetskraft. Kan den nya högersocialistregeringen giva dem det, ja då skola vi glädjas och jubla med våra
socialdemokratiska bröder och systrar. Men skall den arbetande klassen i Sverge fortsätta att bo i gränderna [---] under det att parasitklassen får ostörd fortsätta mid sina snobbfasoner och frossa i lyx […] Skall detta inte ändras, ja då är det svårt att förstå varför arbetarne glädjas mera över en regering som kallas högersocialistisk, än en dylik som endast kallas höger.70
Till att börja så går det att betona valet att kalla den svenska arbetarrörelsen för ”våra
socialdemokratiska bröder och systrar”. Detta val av ord talar för att skribenten försöker skapa en känsla av gemenskap mellan två olika rörelser i två olika länder. Samtidigt ter sig tonen i de resterande varnande orden om den socialdemokratiska regeringens duglighet som en arbetarklassens förkämpe som att skribenten, och därmed nu Facklans läsare, vet något som inte den svenska arbetarrörelsen känner till. Därmed går det att argumentera för att det önskas skapa en känsla bland läsarna som att de är invigda i ett samröre som förstår farorna kring socialdemokratins valvinst.
Nyhetsartiklar
Ur de artiklar som publiceras som på ett mer objektivt sätt presenterar nyheter finner vi några exempel som kan vara värda att ta upp i relation till uppsatsen. Notisen Skall Branting bilda
den nya regeringen? bör här nämnas.71 I den konstateras det kortfattat att den borgerliga regeringen avgått till följd av de nya valresultaten. Det spekuleras vidare att den nya regeringen antagligen kommer bildas av Hjalmar Branting och bli en helsocialistisk sådan. Artikeln följer ett objektivt tema, utan några vidare kommentarer. Den blir ändock intressant för uppsatsen och dess syfte samt frågeställningar genom att den överhuvudtaget publiceras. Vidare skapas en känsla av medgång. Även om inte Socialdemokraterna och den Tredje internationalen alltid drog jämnt i hur arbetarklassen borde stärkas så gladde det säkert vissa läsare att en socialdemokratisk regering blivit vald.
5.2.4 Svenska utrikesrelationer
Det finns även en del artiklar som fokuserar på Sveriges agerande gentemot andra stater, eller där individer från Sverige agerar på den internationella scenen.
Opinionsbildande artiklar
Artikeln Vägrade Svenska regeringen att befatta sig med klassfångarna? är ett exempel på en opinionsbildande artikel inom denna kategori.72 Här presenteras en situation där svenska politiska fångar sitter inlåsta i USA. Skribenten nämner här hur det i Svenska Kuriren rapporterats om att en tidning i Chicago varit på plats i fängelset och därvid tagit reda på att en vädjan till den svenska regeringen avlagts angående att bistå dess frigivande, vilket USA:s makthavare gått med på – så länge Sveriges regering bekostade deras resa till Sverige. Enligt den amerikanska tidningen hade Sverige vägrat detta erbjudande. Skribenten ställer sig visserligen fundersam till om så verkligen kan vara fallet, men menar ändå att det inte är ett otänkbart scenario. Slutligen uppmanar författaren till mer efterforskning i ämnet för att nå fram till ett svar.
Ett svar på ovanstående beskrivna artikel publiceras med titeln Vad som gjorts från svenskt
regeringshåll för politiska fångar i Amerika.73 Artikeln, skriven av tidningen
Demokraten i Stockholm, ställer sig kritisk gentemot Facklans tidigare publicering av ryktena
om den svenska regeringens oförmåga att hjälpa de politiska fångarna. Istället målar denna nya artikel upp en bild av att den svenska regeringen kommit överens med den amerikanska att de politiska fångarna var fria att åka hem till Sverige efter att de avtjänat en tredjedel av sitt straff. Även om Facklan väljer att publicera svaret så gör de detta med en viss syrlig ton. I kommentaren före återgivningen av artikeln står det följande.
Vi frågade då vad som var sanning i detta och önskade få veta vad som gjorts från svenskt regeringshåll […] På denna välmotiverade förfrågan har nu ’Social-Demokraten’ i Stockholm svarat med att anklaga Facklan för att hava spridit sensationshistorier som absolut gripits i luften.74
I dessa två omnämnda artiklar kan vi se intressanta drag genom att fundera hur dessa
påverkade tidningens läsare. I den första artikeln går det att ana hur skribenten försöker skapa en känsla av ideologisk distans gentemot Hjalmar Branting, och därmed socialdemokratin – även om skribenten är försiktig att dra några slutsatser. Detta är ett scenario som mycket väl skulle kunna vara möjligt med tanke på den rivalitet som existerade mellan den
socialdemokratiska rörelsen och de rörelser som allierade sig med den Tredje internationalen. I den andra artikeln får vi snarare se motståndarsidan i frågan, en socialdemokratisk tidning i Stockholm, som istället försvarar Hjalmar Brantings insatser. I det ovan skrivna citatet ser vi samtidigt hur Facklan försvarar sig gentemot kritiken. Igenom publiceringen och medföljande kommentar från Facklan går det att anta att en känsla av förakt mot Social-Demokraten kunde skapas hos läsarna av Facklan. En intressant parentes gällande båda artiklar är att de fungerar som ett exempel på hur internationell och global arbetarrörelsen var. En svensk tidning hade alltså skrivit om en amerikansk tidning som varit på besök i ett fängelse, varpå Facklan skrev sin första artikel. Därefter lyckades Facklans artikel sprida sig över atlanten till Sverige för att där kritiseras av Social-Demokraten. Slutligen spred sig svaret från Social-Demokraten
tillbaka till Chicago och publicerades i Facklan. Även ur detta faktum kan det anas hur en känsla av närhet skulle kunna infinna sig, även om den i detta fall inte var positiv, till en rörelse och en tidning på andra sidan atlanten.
5.3. Hur rapporterade Facklan om förbundsnyheter?
I denna del av uppsatsen kommer de generella dragen i artiklarna skrivna med koppling till
Facklan och SSF presenteras. Dessa artiklar är intressanta för undersökningens frågeställning
och syfte eftersom de behandlar ämnen interna för förbundet och dess medlemmar. Som tidigare nämnt i bakgrundskapitlet så hade SSF och Facklan genomgått förändringar i närhet till undersökningens tidsperiod. Förbundet hade tidigare uteslutits ur Socialist Party (SP). Anledningarna till denna uteslutning var radikalism samt stöd för den Tredje internationalen. Föreningen var därför för första gången på några år fristående, med högre kostnader samt mindre ekonomisk hjälp som följd. Vidare resonerade och debatterade föreningen angående en föreslagen sammanslagning med ett rivaliserande skandinaviskt förbund – Skandinaviska
Socialistiska Arbetarförbundet (SSAF) och dess tidningen Folket. Eftersom Facklan var
förbundsorgan till SSF förmedlades förbundets tankar och argument kring händelser som var relaterade till SSF genom Facklan. Som det nämns i uppsatsens bakgrundskapitel är dessutom sammanslagningsfrågan den centrala orsaken till att Facklan efter uppsatsens tidsomfång upphörde att existera då tidningen slutligen bildade tidningen Ny tid tillsammans med Folket. Dessa artiklar kan ge en inblick i hur förbundet genom Facklan försökte påverka
medlemmarnas känsla av samhörighet. Det Facklan tar upp angående förbundsnyheter går att sortera in i två olika ämnesområden. Dessa kommer därför tillägnas varsitt underkapitel där exemplifierande artiklar presenteras.
5.3.1. Sammanslagningsfrågan
Under studiens tidsperiod publicerar Facklan återkommande opinionsbildande artiklar och nyhetsartiklar angående sammanslagningsfrågan med SSAF. Eftersom dessa artiklar liknar varandra i utformning och ämne presenteras ett exempel nedanför.
Den första artikeln om sammanslagningsfrågan publiceras redan i det första numret, under det något tydliga namnet I sammanslagningsfrågan.75 I detta inlägg presenteras först situationen – att SSF och SSAF diskuterar en sammanslagning ”på grundvallen av Tredje internationalens principer”.76 I SSF har Worcesterförslaget redan röstats igenom samtidigt som SSAF ännu inte
har tagit något beslut. Därefter publiceras ett motförslag från SSAF (Hartfordförslaget).
Facklan och ställer sig sedan negativt gentemot detta motförslag på grund av att de anser
punkterna vara för generella och ospecificerade för USA:s förhållanden. Den verkliga kritiken riktas dock något senare i samband med förslagets fjärde punkt.
