En beskrivande studie av Svenska Onlinebaserade tjänsteföretags internationaliseringsgrad.

Uppsala Universitet

Företagsekonomiska Instutitionen Kandidatuppsats Företagsekonomi C Handledare: Peter Thilenius

HT-2009

En beskrivande studie av Svenska Onlinebaserade

tjänsteföretags internationaliseringsgrad.

2 2

Abstract

Internationalisering är en möjlighet för företag vilka har för avsikt att växa och bli större än vad den inhemska marknaden har underlag för. En ökad internationalisering är dock både kostsam och tidskrävande delvis på grund av fysiska hinder vilka måste övervinnas. Internet är ett medium som saknar dessa fysiska hinder och gränser, därför är det tänkbart att onlinebaserade företag inte behöver anfäkta samma problematik, som traditionella företag, rörande fysiska hinder vid internationalisering.

Studien tar sin huvudsakliga grund i teoretiska resonemang förda av Johansson och Vahlne samt Grönroos, rörande internationalisering. Dessa understödda av ytterligare litteratur och vetenskapliga artiklar med fokus på onlinebaserade tjänsteföretags internationaliseringsprocess ger en mer

specifik bild av vad som undersöks. Undersökningen är kvantitativ och grundar sig på underlaget ifrån 37 svenska onlinebaserade tjänsteföretag, vilka prövas mot sex mått på

3 3

Inledning:

Sverige är ett litet land i den globala ekonomin med ett begränsat antal konsumenter. Svenska tjänsteföretag som opererar via Internet torde därför ha incitament för att internationaliseras då de ofta erbjuder nischade produkter för ett specifikt segment varpå kundunderlaget på den svenska marknaden är otillräckligt. Dessutom erbjuder Internet nya möjligheter till internationalisering då dess gränslösa karaktär och avsaknad av fysiska hinder reducerar riskerna och sänker kostnaderna för den traditionellt sett dyra och riskabla internationaliseringsprocessen. Detta innebär att fler företag har möjlighet att via elektronisk marknadsföring exportera sina tjänster då det ställs lägre krav på företagets storlek och tillgångar för investering (Grönroos, 1999). Utifrån dessa enkla antaganden skulle det kunna förväntas att svenska onlinebaserade tjänsteföretag i hög grad är internationaliserade. Dock är det inte känt hur de nya spelregler som erbjuds på en elektronisk marknad inverkar på andra traditionella hinder vid internationalisering, såsom avsaknad av marknadskunskap och psykisk distans till en exportmarknad. (Johansson & Vahlne, 1977) Det är således intressant att undersöka huruvida svenska Onlinebaserade tjänsteföretag har dragit nytta av möjligheten att operera på den globala marknad som den elektroniska utvecklingen har skapat. Hur internationaliseringsgraden ser ut för de svenska företagen idag avser undersökningen söka ge svar på genom frågeställningen: Till vilken grad är svenska onlinebaserade tjänsteföretag internationaliserade?

Disposition

Denna uppsats inleds med en redogörelse över vad som skall undersökas och en uppradning av de avgränsningar som görs för undersökningsområdet. Därefter ges en bakgrund till svensk e-handel och internationalisering, med fokus på den elektroniska marknaden, vilken syftar till att ge en informativ bild av hur situationen ser ut idag samt förklara varför detta är ett intressant ämne att undersöka. I den efterföljande teoridelen presenteras olika teorier där fokus inledningsvis ligger på generella teorier om internationalisering, för att sedan gradvis flyttas till mer specifika teorier beträffande karaktäristiska drag och förutsättningar för de företag som ingår i undersökningen. Teoridelen avslutas med en sammanfattning där olika frågor för mätning av

4 4

Undersökningsområde

Avsikten med undersökningen är att studera svenska onlinebaserade tjänsteföretags grad av internationalisering, vilket det idag är svårt att finna uppgifter om. De företag som undersöks bedriver i huvudsak sin verksamhet via Internet, genom produkter som kunden får tillgång till via elektronisk kontakt med företaget. Signifikant för dessa företag är att de inte är beroende av fysiska anläggningar i samma utsträckning som traditionella företag, då de opererar via ett medium som saknar gränser och avstånd. Syftet med uppsatsen är dock inte att jämföra dessa företag, vilka redogörs för mer i detalj under metoddelen, med traditionella företag. Detta anses inte vara relevant för uppsatsens syfte av två anledningar. För det första är det inte möjligt att kategorisera samtliga företag som inte passar in i urvalet som ”traditionella” och likvärdiga varpå en jämförelse endast kan ske gentemot ytterligare en specifik typ utav företag. Detta då olika typer av företag är

internationaliserade till olika grad. Detta leder in på den andra anledningen att uppsatsens empiriska avsikt enbart är att undersöka och fylla den lucka avseende internationaliseringsgraden, hos just de svenska onlinebaserade tjänsteföretagen specifikt.

Vidare krävs olika mått för att mäta graden av internationalisering. Tidigare studier inom

internationaliseringsteori innehåller olika typer av dessa mått, andra mått kan även härledas med utgångspunkt ur existerande teori. Hur väl anpassade dessa mått är och hur de kan användas för att mäta företags grad av internationalisering kommer att undersökas, i syfte att bidra till den

akademiska teorin med ett ramverk för mätning vid framtida liknande studier. Syftet med detta arbete är således tvåhövdat: klargöra en bild över hur pass internationaliserade svenska

onlinebaserade tjänsteföretag är samt även att testa och utvärdera mått för att mäta denna internationaliseringsgrad.

Avgränsning

Vad gäller företagen som kommer att ingå i studien, har en avgränsning gjorts till svenska onlinebaserade tjänsteföretag som har varit verksamma i minst två år. Att ha påbörjat sin

internationalisering inom två år är ett karaktäristiskt drag hos "Born Globals", (Gurău & Merdji, 2008) och en verksamhetshistoria som sträcker sig längre än så är därför nödvändig i

sammanhanget. En begränsning till två års verksamhetshistoria innebär inte att ingen

5 5 internationaliseringen påbörjas under det andra verksamhetsåret. Således dras gränsen vid två år för att ge en rättvis bild, då hänsyn tas till vad som har skett och inte vad som skulle kunna ske. En storleksmässig bestämmelse finns även för att undvika förutsägbart material. De riktigt stora företagen, i den här sektorn, är per definition ofta väl internationaliserade och en avvikelse skulle därför enbart observeras som ett undantag. De mindre företagen är däremot ofta mer godtyckligt inställda till att genomgå en internationaliseringsprocess och är därför mer intressanta att studera i sammanhanget. För att ingå i studien skall företagen ha en balansomslutning vilken är inom ramen för EU:s definitioner av vad som är kännetecknat för mikro, små och medelstora företag, alla företag som inte uppfyller dessa kriterier kommer därför att uteslutas. EU:s definition lyder:

Mikro: Färre än 10 anställda, med en omsättning och/eller balansräkning som inte överstiger 2 miljoner Euro.

Små: Färre än 50 anställda, med en omsättning och/eller balansräkning som uppgår till 2-10 miljoner Euro.

Medel: Färre än 250 anställda, med en omsättning på högst 50 miljoner Euro eller balansräkning som inte överstiger 43 miljoner Euro.

Bakgrund

Att Internet tar allt större plats i samhället och i människors liv är ingen nyhet. Givetvis öppnar detta upp för nya möjligheter för svenska företag som ett medel för marknadsföring, att möta kunder samt som ett medel för distribution och försäljning av produkter. För konsumenterna finns möjlighet att spara tid och att kunna handla hemifrån utan att ta hänsyn till vanliga öppettider. Företaget DIBS som tillhandahåller betalningslösningar över Internet sammanställer årligen ett E-handelsindex baserat på intervjuer med 4000 Internetanvändare och 717 e-butiker i Norden. Sammanställningen avser försäljning av såväl varor som tjänster över Internet. I studien kommer endast de företag som säljer tjänster undersökas, men sammanställningen ger ändå en bra bild av hur situationen som helhet ser ut. Datainsamlingen genomfördes i augusti 2009 och resulterade bland annat i slutsatserna:

*4,8 miljoner svenskar har e-handlat det senaste halvåret * Svensk e-handel uppskattas till 53,9 miljarder/årligen

6 6 *Trots den ekonomiska krisen tror hela 90 % av svenska e-butiker att handeln kommer öka under det kommande året.

*Cirka 82 % av de svenska konsumenterna tror att de kommer att behålla eller öka sin nivå av e-handel över samma period

*Cirka 25 % av alla svenskar har handlat från en utländsk sida (DIBS e-handelsindex, Maj 2008)

Slutsatserna som kan dras är att e-handel är ett växande fenomen och fler och fler svenska företag kan därför antas utnyttja den möjlighet som ges. Det finns grader av hur svenska företag använder sig av e-handel. Somliga bedriver all sin verksamhet via e-handel medan andra använder e-handel mer som en kompletterande service för sina kunder. Denna undersökning kommer dock att fokusera på de företag som har e-handel som sitt ursprung och sin huvudsakliga verksamhet.

Internationalisering på en elektronisk marknad

Internationalisering är traditionellt sett en krävande utmaning där företag möts av olika hinder och problem då en ny marknad ska äntras. Sådana hinder kan vara brist på resurser, bristande kunskap om export samt en tro på att språkliga och kulturella skillnader gör en expansion allt för krävande. (Grönros, 1999) Internet och elektronisk marknadsföring skapar dock nya möjligheter till

internationalisering för svenska företag, i synnerhet mindre företag med begränsade resurser. Företagen är inte längre bundna till en fysisk plats, då de agerar på en marknad som saknar avstånd och gränser; en tjänst kan erbjudas en kund var som helst på jorden oavsett varifrån den

administreras. Vidare kan företag genom elektronisk marknadsföring enkelt, snabbt och till en låg kostnad nå kunder över hela världen, (Grönroos, 1999) hävdar till och med att företag genom elektronisk marknadsföring inte kan undvika att skapa intresse från konsumenter utanför det egna landets gränser. Även Gurău och Merdji (2008), menar att Internet skapar nya möjligheter att ta sig över dessa traditionella barriärer vid internationalisering. Internet kan användas som en källa för information om nya marknader och kunder, som ett verktyg för kommunikation och

7 7

Teori

Teoretiska modeller och definitioner

Ett antal teorier presenteras nedan som tar upp olika aspekter av internationalisering. Dessa teorier ger ett ramverk som kan appliceras på de företag som valts att undersökas under metoddelen samt vid analys av observationer från studien. Teoridelen behandlar generella teorier för

internationalisering, teori om internationalisering specifikt för tjänsteföretag samt onlinebaserade företag för att till sist diskutera fenomenet ”Born Globals”. Detta för att få en bild av hur

internationalisering traditionellt sett går till och för att sedan förstå varför just onlineföretagen sticker ut och är intressanta. Inom ämnet internationalisering finns mycket skrivet utav flertalet författare, varpå en selektering utförts för att finna intressant teori för just detta arbete.

Utgångspunkten i teorin har tagits ifrån Uppsalamodellen, (Johansson & Vahlne, 1977) då den i stor utsträckning är en accepterad modell som redogör för relevanta begrepp som påverkar företags expansion till nya marknader. Efterföljande teori har sedan valts ut med fokus på att, liknande men för studien specifik, problematik skall behandlas. Således är tanken med de mer specifika

teoridelarna att de i linje med studiens karaktär ska vidareutveckla de resonemang som förs i den mer generellt anpassade Uppsalamodellen.

Introduktion till internationalisering – Uppsalamodellen

8 8 (Johansson & Vahlne, 1977), översatt till svenska från engelska.

Modellen som utvecklats består av fyra steg i en dynamisk process. Två av stegen är statiska och två är föränderliga där beslut fattas om huruvida en ny marknad ska expanderas till.

Marknadskunskap är statisk då det innebär vilken kunskap företaget besitter om marknaden vid en viss tidpunkt. Beslut om åtaganden är beslut som påverkar hur resurser skall fördelas till utländska operationer och är föränderlig. Det andra föränderliga steget är nuvarande affärsaktiviteter vilket innebär att vad företaget gör idag och vilka produkter som erbjuds påverkar hur stort engagemang som krävs för expansion till en ny marknad. Det sista steget, vilket avgör hur stort engagemang, som läggs åt att expandera till en ny marknad är marknadsåtagande som är statiskt.

Denna modell kan vara till nytta för att förstå internationaliseringsprocessen för traditionella svenska företag. Traditionella företag har enligt denna modell påbörjat sin internationalisering via Norden, Europa och så vidare. Om detta fenomen gäller även för onlinebaserade företag återstår att se, men antaganden kan göras att begrepp som psykisk distans och marknadskunskap även har betydelse för onlinebaserade företag vilket kan ge ett liknande mönster för hur expansionen ser ut. Internationalisering för tjänsteföretag

Att exportera tjänster har traditionellt sett inte varit lika utbrett som varor. Några specifika anledningar till att just tjänster är svåra att exportera utöver mer generella hinder för

internationalisering är enligt Grönroos (1999) deras komplexa natur samt ett antagande bland tjänsteföretag att det är svårt att marknadsföra sig utanför den inhemska marknaden. Traditionellt sett har två interna (företagets och produktens egenskaper) faktorer samt en extern faktor

9 9 hänsyn till. Detta illustreras med följande modell, (Gurău & Merdji, 2008), där de utvecklat en traditionell modell för grad av internationalisering och adderat den elektroniska miljön:

(Gurău & Merdji, 2008), översatt till svenska från engelska. Marknadsföring, elektronisk och internationell

För att få en förståelse för hur onlinebaserade företag använder sig av marknadsföring i sin internationaliseringsprocess är det viktigt att definiera vad som kan räknas som just

marknadsföring, och dessutom såväl elektronisk som internationell. Marknadsföring kan ses som ”uppfyllandet av företagets mål genom att möta kundens behov bättre än konkurrensen”, (Jobber & Fahy, 2009). För att åstadkomma detta kan företaget använda sig av olika tekniker som exempelvis annonsering, reklam, ”buzz marketing”, personlig försäljning eller elektronisk - internetbaserad marknadsföring), (Jobber & Fahy, 2009). Vad som kan räknas till marknadsföring är således ett brett spektra av aktiviteter och det är inte alltid tydligt var gränsen går för vad som kan betraktas som marknadsföring. Den elektroniska marknadsföringen kan även den beskrivas med en bred definition; ”uppfyllandet av marknadsföringsmål genom nyttjandet av internet och andra webb-baserade teknologier.” (Jobber & Fahy, 2009). Specifika aktiviteter för denna elektronsika

marknadsföring kan vara att se till att företagets hemsida hamnar högt upp vid sökningar vid olika sökmotorer, utskick av e-post, skapandet av kundrelationer genom tvåägskommunikation samt att länka till sin hemsida via andra webbplatser. (Jobber & Fahy, 2009) Jämfört med inhemsk

10 1 0 exportlandet är hinder som företag måste ta hänsyn till vid internationalisering (Ghauri och Cateora, 2006) vilket även nämns som psykisk distans, (Johansson & Vahlne, 1977). För onlinebaserade företag kan begreppet utvecklas och särskilda faktorer får betydelse, exempelvis skillnader i IT-infrastruktur och internetvanor mellan Sverige och exportmarknaden.

Nya vägar till internationalisering

Valet av metod och vägar till inträde på nya marknader för tjänsteföretag då de expanderar utomlands har traditionellt sett varit begränsat till två möjligheter (Grönroos, 1999). Antingen att följa existerande kunder när de internationaliseras, alternativt att aktivt söka nya marknader. Ur ett liknande perspektiv kan man finna ett fenomen där en tidig export tar sin grund i ett push/pull resonemang, där det exporterande företaget antingen genom push-metoden försöker skapa ett intresse på en utländsk marknad, genom en forcerad export, där man försöker skapa en efterfrågan i exportlandet. Eller omvänt genom pull-metoden då en efterfrågan redan finns i utlandet och på så vis naturligt drar till sig en export. Detta innebär att det kan finnas möjlighet till export utan att en efterfrågan initialt nödvändigtvis måste finnas. (Oviatt & McDougall 1995). Teknologiska

hjälpmedel som internet och digital television har dock skapat helt nya vägar för företag att

internationaliseras. Potentiella kunder utomlands kan idag via elektronisk marknadsföring finna en tjänst via internet och efterfråga att den erbjuds på en internationell marknad varhelst kunden har tillgång till teknologin. Företaget kan välja att ignorera denna efterfrågan från kunder i utlandet, men ibland har det helt oplanerat blivit en internationell aktör (Grönroos, 1999). Denna elektroniska marknadsföring ger således tjänsteföretag ytterligare en metod för inträde på nya marknader. De olika metoderna för inträde på en ny marknad med detta i åtanke är enligt Grönroos tre stycken, att följa kunder som internationaliseras, att aktivt söka nya marknader eller via elektronisk

marknadsföring. Ett företag som använder sig av Internet som marknadsplats kan således göra detta avsiktligt för att få tillgång till internationella marknader (Grönroos, 1999).

Fysisk närvaro och strategi

Hur närvarande ett tjänsteföretag måste vara för att erbjuda sin tjänst på en marknad analyserar Grönroos (1999) med begreppen "hård tjänst" och "mjuk tjänst".

11 1 1 kan exempelvis lokal postgång vara en del av tjänsten som företaget måste utföra (Grönroos, 1999). Vilken strategi tjänsteföretag använder sig av vid etablering i utlandet har Grönroos (1999) delat upp i fem alternativ, direktexport, export av system, direkt inträde, indirekt inträde och slutligen elektronisk marknadsföring. För denna undersöknings del är elektronisk marknadsföring mest intressant. Här menas Grönroos att företaget inte är bundet till någon fysisk plats och att tjänsten kan administreras från vilken plats som helst och ändå nå ut till en internationell marknad. Via elektronisk marknadsföring kan ett företag helt enkelt inte undvika att skapa intresse från kunder utanför den inhemska marknaden och således skapa förutsättningar för internationalisering. Då den elektroniska marknadsföringen är den strategi som är intressant för denna undersökning kommer övriga strategier inte behandlas. Därför bör det hållas i åtanke att undersökningen inte avser behandla samtliga aspekter utav strategier för internationalisering utan enbart den del där elektronisk marknadsföring är dominerande.

Fördelar för onlinebaserade tjänsteföretag vid internationalisering

Det finns ett antal faktorer som höjer kostnaderna då ett företag internationaliseras och utökar sin marknadsföring till exportmarknader. Exempel på dessa är transportkostnader, tullavgifter och del av vinst som betalas till lokala mellanhänder. (Jobber & Fahy, 2009) Dessa faktorer påverkar dock främst varuproducerande företag och kan i stor utsträckning undvikas av tjänsteföretag. Dessutom menar Gurău och Merdji (2008) i sin artikel att även Internet reducerar kostnader för internationell marknadsföring samt minskar betydelsen av mellanhänder, agenter och utländska distributörer. Således kan antagandet göras att internationalisering för onlinebaserade tjänsteföretag kan ske till en lägre kostnad än för fysiska varuproducerande företag. Internet kan även ge möjligheten för mindre företag att tillhandahålla nischade produkter till ett smalt segment av kunder, då de på så vis kan nå kunder med liknande preferenser på en global marknad. Enkel och billig kommunikation över Internet ger dessa företag med begränsade resurser möjlighet att bli internationella aktörer tidigt i sin utveckling, (Gurău & Merdji, 2008). Elektronisk marknadsföring skapar således förutsättningar för företag att internationaliseras trots begränsade resurser och

12 1 2 Born Globals

Born Globals är företag som på kort tid globaliserar sin verksamhet och inte följer traditionella mönster vid sin internationalisering. Gabrielsson och Kirpalani (2004) refererar till flertalet studier där det konstateras att dessa företag ökar i antal och får större och större betydelse i stora delar av världen. Ungefär 25 procent av de företag som ger sig ut i en internationaliseringsprocess kan betraktas som Born Globals, medans övriga 75 procent har en mer traditionell, mer långdragen, form av internationalisering. (Butter, 2001) Fenomenet kan ses som att företagen följt en vision om att bli globaliserade och globaliseras ofta utan någon längre tids verksamhet på vare sig

hemmamarknaden eller någon utdragen internationaliseringsprocess. Rent konkret kan Born globals definieras som: ”Ett företag som från sin uppstart driver en vision om att tidigt bli globaliserat utan en lång period av internationalisering.” (Gabrielsson & Kirpalani, 2004), översatt till svenska. Ofta domineras verksamheten snarare av en kontrollerad vision än av rationella ekonomiska beslut (Gabrielsson & Kirpalani, 2004). För att kunna ”hoppa över” vissa steg i

internationaliseringsprocessen ställs dock särskilda krav på företagen. De saknar exempelvis ofta själva resurserna att följa sin vision. Därför använder de sig ofta av nätverk där de nyttjar resurser som finns att tillgå i nätverket men som de själva saknar (Gabrielsson & Kirpalani, 2004). Då dessa företag satsar mot en bredare marknad, flera segment och kunder kan det förväntas att de även lägger mer kraft åt att utveckla nya distributionskanaler (Gabrielsson & Kirpalani, 2004). En sådan kanal är just elektronisk marknadsföring, varpå det kan antas att de i undersökningen ingående onlinebaserade företagen är just onlinebaserade för att kompensera för en brist av resurser. Även Gurău och Merdji (2008), menar att Internet främjar Born Globals, de anger även följande kriterier för att ett företag ska betraktas som Born Global:

1. Företaget ser hela världen som sin marknadsplats och ser inte utländska marknader som ett tillägg till sin hemmamarknad.

2. Born Globals börjar exportera en eller flera av sina produkter inom två år efter uppstarten och tenderar att exportera minst en fjärdedel av sin totala produktion.

3. De tenderar att vara små tillverkare, med en årlig försäljning som inte överstiger 100 miljoner USD.

13 1 3 av signifikanta genombrott inom någon process eller teknologi.

5. De använder avancerad teknologi för att utveckla en unik produktidé eller ett nytt sätt att göra affärer.

6. Produkterna som säljs är ofta i hög grad värdeskapande, majoriteten är även avsedda för industriella ändamål.

(Gurău & Merdji, 2008), översatt från engelska.

Mätning av internationaliseringsgrad

Bland de karaktäristiska drag som Gurău och Merdji, (2008) refererar till hos Born Globals kan urskiljas att företagets export är en indikator på företagets internationalisering. En hög andel export eller försäljning i utlandet tyder på en hög grad av internationalisering. Försäljning i utlandet är ett konkret mätbart mått för ett företags grad av internationalisering. Utifrån riktvärdena för Born Globals kan således två punkter för att mäta internationalisering ställas upp:

1. Hur många år efter att företaget grundades började företaget exportera sina produkter? Två år eller mindre karaktäriserar företaget som Born global.

Denna fråga avser att ge en bild av huruvida företagen redan i ett tidigt stadium startar försäljning utanför Sveriges gränser. En faktor som komplicerar frågan är huruvida företaget i fråga eller dess produkter initierar exporten. Ett företag kan exempelvis vid grundandet tillhandahålla en produkt som är anpassad och avsedd för den inhemska marknaden. Därefter kan en ny produkt utvecklas som är internationellt gångbar, i detta fall vore ett alternativ att mäta tid till export av en produkt från den tidpunkt då produkten utvecklades. Denna undersökning syftar dock inte till att analysera hur internationellt anpassade och avsedda produkter svenska onlinebaserade tjänsteföretag tillhandahåller, därför läggs inte vikt vid detta men det bör has i åtanke då slutsatser om resultatet dras.

2. Hur står del av den totala försäljningen utgörs av export? 25 % eller mer karaktäriserar företaget som Born Global.

14 1 4 studien har olika typer av inkomstkällor. De enklaste företagen att undersöka är de företag där en konsument nyttjar företagets tjänst och själv betalar för den. I detta fall skiljer sig inte försäljningen nämnvärt från försäljning av fysiska produkter som inhandlas i fysiska butiker. Information om denna typ av företag är dessutom enkel att få tillgång till genom

årsredovisningar. Däremot är det många företag likt ”communities”, jämförelsesajter och övriga ”gratissajter” som har sin primära inkomstkälla i form av annonsintäkter från företag. Annonsörer betalar här företaget för att få annonsera och nå de konsumenter som besöker hemsidan. Således bör en hemsida med besökare utanför Sveriges gränser attrahera

annonsörer från utlandet som vill nå dessa konsumenter, vilket då skulle räknas som export. Detta innebär dock problem vid mätning då företag tenderar att vara restriktiva med att redovisa fördelningen av dess annonsintäkter, vilket leder till ett bortfall som underminerar resultatets betydelse. Det kan antas att det finns en korrelation mellan andel utländska besökare och utländska annonsörer, men då det exakta sambandet inte är känt skulle en uppskattning om andel export utifrån andel utländska konsumenter inte vara trovärdig. Däremot kompenseras bortfallet med uppgifter från fråga tre och fyra, där en bild av företagets geografiska utbredning presenteras. Dock presenteras inte någon andel av försäljning i olika geografiska områden vilket leder till att problemet med bortfall kvarstår. Det är således viktigt att vara medveten om att resultatet hade kunnat bli annorlunda om information om samtliga företag hade funnits tillgänglig.

Geografisk spridning

Vidare används ett ramverk från en OECD-studie från 1997 för att mäta Onlinebaserade små/medelstora företags grad av internationalisering. Denna Studie specificerar företagen som globaliserade om de framgångsrikt exporterar till mer än två stora regioner i världen vilka de i princip översätter till världsdelar. (Gurău & Merdji, 2008)

Att exportera till flera regioner tyder även på att man lyckats överbrygga eventuell psykisk distans, vilket tyder på en hög grad av internationalisering. Om ett företag enbart exporterar inom en eller två regioner anses det vara en regional aktör. Ett företag kan således anses regionalt även om det hypotetiskt enbart skulle bedriva sin försäljning i utlandet, så länge exporten sker inom samma region. Även om företaget enligt OECD-studiens definitioner är regionalt så kan det vara internationellt, för studien blir det därför relevant att ställa två frågor:

15 1 5 Mätningen görs i absoluta tal där ett företag antingen är verksamt i en världsdel, eller inte. Ingen vikt läggs här vid i vilken utsträckning företaget är verksamt i en världsdel genom mått som länder per världsdel eller andel av total kundstock per världsdel vilket kan göra att mätningen ger en missvisande bild av verkligheten. Ett företag kan exempelvis enligt denna fråga i hög grad vara internationaliserat om det är verksamt i mer än två världsdelar trots att det kan ha en mycket låg andel av sin totala kundstock utanför Sveriges gränser. På samma sätt kan ett företag ha en hög andel export trots att det endast har kunder i en eller två världsdelar och täcker flera länder i varje världsdel. För att undvika en missvisande bild kompletteras denna fråga med fråga fyra där antalet länder företaget har kunder i undersöks, samt fråga två där andel export av total försäljning redovisas.

4. I hur många länder har företaget kunder? Även om företaget enligt fråga tre är regionalt kan det vara internationellt om det är verksamt i flera länder.

Samma problematik som behandlas för fråga tre återfinns för denna fråga gällande i vilken utsträckning företagen har kunder i de aktuella länderna. Ytterligare faktorer som kan ge en missvisande bild är att olika länder räknas som likvärdiga trots att de kan variera kraftigt i fråga om storlek, potentiellt konsumentunderlag samt även att regionala skillnader inom ett land kan göra att ett land i praktiken är uppdelat i flera marknader. För att komma tillrätta med viss del av denna problematik görs en avgränsning till vad som räknas som att företaget har kunder i ett land. Avgränsningen grundar sig på att antingen företaget i fråga alternativt en sekundär källa uppger att de har försäljning i det aktuella landet. Det aktuella landet måste således vara tillräckligt viktigt för företaget för att vara värt att omnämnas. Denna avgränsning syftar även till att eliminera mätfel till följd av den elektroniska

16 1 6 Internationell strävan

Studiens onlinebaserade tjänsteföretag präglas av att de erbjuder hårda tjänster och använder sig av elektronisk marknadsföring. Med elektronisk marknadsföring kan en hård tjänst administreras från vilken plats som helst och ändå nå ut till en internationell marknad (Grönroos, 1999). Trots detta finns det enligt begreppet psykisk distans, (Johansson & Vahlne, 1977), två barriärer för utländska kunder: språkbarriärer samt elektronisk okunnighet i exportlandet. Den barriär som företagen aktivt kan reducera är språkbarriären. Ett företag som aktivt arbetar för att nå kunder på en internationell marknad bör således arbeta för att reducera just denna. Detta leder till ännu en fråga i

undersökningen:

5. Hur många språk är företagets hemsida tillgänglig på? En hemsida som är tillgänglig på flera språk tyder på att företaget aktivt arbetar för och strävar efter att nå ut till kunder på en internationell marknad.

Vid översättning av en hemsida till flera språk använder sig företagen av två metoder. Den första är att ha en hemsida med en adress, där besökaren har möjlighet att välja olika språkalternativ inne på hemsidan. Den andra metoden är att företaget har olika hemsidor med en specifik adress för olika marknader. I dessa fall är varje hemsida oftast tillgänglig enbart på det språk som dominerar i adressen. Att undersöka olika språkalternativ på en hemsida, alternativt att undersöka hur många olika hemsidor ett företag erbjuder, är ett enkelt och konkret sätt att mäta denna fråga.

17 1 7 Med olika språks betydelse i åtanke, ger resultatet en kvantitativ bild som besvarar frågan på ett konkret sätt.

Då ett företag äntrar en ny marknad som ett aktivt beslut, kan lokala agenter användas, alternativt upprättar företaget lokala kontor för att exempelvis nå högre marknadskännedom eller administrera distribution (Grönroos, 1999). Det kan därför sägas att fysiska anläggningar eller personal är ett tecken på att företag aktivt söker nya marknader utomlands. Den sista frågan är därför:

6. Har företaget fysisk verksamhet i fler länder än Sverige? Fysisk verksamhet i utlandet tyder på att företaget aktivt arbetar för och strävar efter att nå ut till kunder på en internationell marknad.

Vid mätning av fysisk verksamhet, mäts det om företag har kontor eller anställd personal utanför Sveriges gränser. Denna fråga är inte avgörande för om företagen i urvalet är internationaliserade eller ej, däremot är den tänkt som en jämförelse mellan teorin och verkligheten. Enligt teorin och förutsättningarna för onlinebaserade serviceföretag är företagen i urvalet inte beroende av fysisk verksamhet på samtliga marknader, utan de kan administrera tjänsten via Internet från i princip var som helst i världen. Däremot kan fysisk verksamhet och personal på en marknad vara tecken på att företagen, likt traditionella företag, ser fördelar i att ha delar av sin verksamhet i exportlandet. På så vis kan man exempelvis nå en högre marknads och konsumentkännedom. Andra orsaker till att förlägga fysiska anläggningar utanför Sveriges gränser kan vara av skatteskäl eller en lägre lönenivå. Bakgrunden till varför företagen har verksamhet utanför Sveriges gränser eller ej, kommer dock inte att undersökas med tanke på undersökningens omfattning. Resultatet mäts endast på en nominalskala med variablerna JA eller NEJ, då syftet enbart är att beskriva hur situationen ser ut idag och inte varför.

Sammanfattning

Internet skapar nya spelregler och möjligheter för företag att internationaliseras utan att följa traditionella mönster och metoder. Utifrån det teoretiska ramverk som presenterats ovan, har sex undersökningsfrågor tagits fram för att mäta onlinebaserade tjänsteföretags grad av

18 1 8 internationaliseras utan att aktivt ha strävat efter det. Avsikten är dock att mäta dessa faktorer i undersökningen och söka finna mönster. Frågorna är utformade för att mäta grad av

internationalisering för just onlinebaserade tjänsteföretag. Detta leder till att frågor som traditionellt sett är intressanta ur ett internationaliseringsperspektiv inte tas upp i undersökningen. Exempel på områden som valts bort på grund av det specifika undersökningsområdet är; Huruvida företaget har produktion utomlands, huruvida internationaliseringen skett genom uppköp, samarbeten eller franchising. Har företaget delar av sin verksamhet i länder där de inte har försäljning? Hur sker personalhanteringen i ett företag som är verksamt på en internationell marknad?

Listan på liknande frågor kan göras lång och det är av stor vikt att ha det faktum, att

undersökningen mäter internationaliseringsgrad ur ett förhållandevis nytt perspektiv, i åtanke då undersökningen analyseras

Metod

Val av metod

Undersökningsmetoden syftar till att söka svar på de sex uppställda frågorna avsedda att mäta företagens internationaliseringsgrad. Detta görs genom att studera företagen enskilt utifrån de olika frågorna, varpå en sammanställning sker i form av en matris med de olika företagen på ena axeln och frågorna på den andra. Därefter redovisas resultaten i tabellform där en analys tar vid. Då undersökningen baseras på datainsamling och analys av numerisk data används en kvantitativ metod och deskriptiv statistik. (Saunders & Lewis, 2009) Att urvalet skall vara representativt i högsta möjliga grad har även präglat datainsamlingen. Den kvantitativa metoden möjliggör mätning där de fem första frågorna mäts på en kvotskala där de enskilda företagens resultat kan rangordnas och där typvärde kan beräknas. Typvärdet är det värde som fokuseras främst på, då det vid

deskriptiv statistik är det mått som bäst beskriver det centrala värdet (Saunders & Lewis, 2009) samt att extrema värden som kan påverka helhetsbilden undviks.

Urvalsprocessen

Svenska onlinebaserade tjänsteföretag:

19 1 9 Att urskilja denna typ av företag är inte helt enkelt då de flesta företag idag använder sig av

hemsidor och internet för marknadsföring och försäljning. De företag som ingår i urvalet skall dock använda internet som sin huvudsakliga mötesplats med kunden. Vidare skall företagens produkter uppfylla definitionerna för en tjänst med dess specifika egenskaper; oskiljaktighet mellan

produktion och konsumtion, föränderlighet vilket försvårar standardiserade produkter, ogripbarhet (går inte att ta på fysiskt) samt att en tjänst endast existerar då den konsumeras och inte går att lagra. (Jobber & Fahy, 2009)

Typiska exempel på företag som faller utanför urvalet och valts bort på grund av dessa enkla regler är:

Företag som säljer varor direkt från en hemsida. Exempelvis e-bokhandlare (Bokus, e-bokhandeln), modebutiker på internet (Nelly, Bubbelroom) samt elektronikförsäljning via internet (Net on Net). Här sker marknadsföringen, mötet med kund och försäljningen ofta elektroniskt men produkterna uppfyller inte kriterierna för en tjänst samt kräver fysiska åtgärder från företaget såsom

lagerhållning och distribution.

Företag som förmedlar en tjänst via internet men möter kunder även på en fysisk plats där försäljningen sker eller tjänsten produceras. Exempelvis mäklarfirmor (Svensk

Fastighetsförmedling, Mäklarhuset) och semesterbyråer med onlinebokning (Ving, Apollo). I dessa fall använder sig företagen av internet för marknadsföring och viss kundkontakt, även ögonblicket då kunden betalar för tjänsten, exempelvis bokar en resa, kan ske elektroniskt. Däremot så

produceras tjänsten på en fysisk plats och kunden kan även möta företaget fysiskt vilket utesluter företagen från urvalet.

Företagen måste även vara svenskägda och får inte ingå i en större koncern eller vara dotterbolag till ett utländskt företag. Exempel på företag som därför valts bort är Tradera, som ursprungligen är en svensk onlinebaserad förmedlare av tjänster. Företaget är dock uppköpt och ägs idag av

amerikanska Ebay och uppfyller därför inte kravet på att vara svenskägt.

20 2 0 Insamling av data

Vid datainsamlingen, används i första hand primära källor och i vissa fall kompletteras

informationen med sekundära. De primära källorna är företagens egen information som insamlas genom deras hemsidor, årsredovisningar samt i de fall där information saknats, genom direkt e-post med företagens kontaktpersoner. De årsredovisningar som används är från 2008 vilket dessutom medför att ny information kan ha tillkommit som redovisas på hemsidan. Därför görs en avstämning mellan information från företagens hemsida och årsredovisning för att säkerställa att den insamlade datan är förhållandevis aktuell och korrekt. En sekundär källa, som använts för insamlande av information, är gratistjänsten www.allabolag.se som tillhandahåller information om Sveriges bolag avseende bl.a omsättning och årsresultat. Utöver detta har ekonomisajten Dagens industri och den mer elektroniskt inriktade Internet world använts. Av 37 företag totalt erhölls information från 3 företag via svar på e-post. Dagens industri och Internet world svarade för information om ett företag vardera och via allabolag.se erhölls information angående fem företag. Största källor till

information var dock företagens årsredovisningar vilket gav svar på frågor rörande sex företag, och framförallt företagens hemsidor som stod för information om samtliga utom tre företag. Hur

informationen om företagen erhållits redovisas mer detaljerat i den bifogade företagsmatrisen.

Kompletteringar via e-post till företag:

21 2 1 E-posten skickades till de adresser som företagen anger för kontakt på sina hemsidor, exempelvis kundservice eller liknande. På grund utav frågornas enkla karaktär och att studien är kvantitativ ansågs det inte nödvändigt att söka kontakt med personer inom företagen som innehar en särskild kunskap inom det område studien undersöker.

Urvalet

Enligt SCB (www.scb.se) finns idag drygt 900 000 företag i Sverige, en således nödvändig

specificering av sökandet med avsikt att finna för studien passande företag har kommit att påverka urvalets representativitet. Ett urval inte ses som ett stickprov ur en hel population om inte

sannolikheten för varje individ i populationen att väljas är lika stor. (Saunders & Lewis, 2009) Detta påverkar undersökningen då olika register och listor över företag som använts kan medföra

22 2 2 kunna ingå i studien. Resultatet blev att endast cirka 15 procent av de företag som genomsökts visat sig vara relevanta för undersökningen, övriga har valts bort.

Generella hot mot undersökningens trovärdighet och pålitlighet

Bortfall i urvalet existerar framförallt på grund av brist på information om de utvalda företagen. Detta kan leda till ett urval som inte är representativt, om urvalet domineras av företag som redovisar sin information på ett utförligt sätt. Det finns här en risk att resultatet kunnat bli

annorlunda om det baserats på de företag där ingen information funnits eller där informationen varit otillräcklig. Bortfallet gäller såväl hela företag som uteslutits ur undersökningen som företag där samtliga frågor inte kunnat besvaras. För att minimera detta bortfall har de företag där information inte funnits tillgänglig genom hemsidor, årsredovisningar eller sekundära källor, kontaktats via mail för att frågorna skall besvaras. Detta har reducerat bortfallet även om visst bortfall kvarstår.

Ytterligare en faktor som bör beaktas vid tolkning av resultatet i undersökningen, är att en låg möjlighet till kontroll av informationen funnits. I en kvantitativ studie likt denna där information primärt inhämtats från företagens egna redovisningar, är datainsamlingen beroende av att företagen sanningsenligt redovisar korrekt information. Risken finns dock att företagen vill framställa sig själva på ett sätt som inte helt överensstämmer med verkligheten. Om företagen har en strävan efter att vara internationaliserade kan de arbeta för att framställa sig på ett sätt där de verkar mer

internationaliserade än de i själva verket är. Med detta i åtanke har frågorna utformats på så sätt att företagens egna tolkningar och möjligheter till snedvridna framställningar minimerats. Frågorna har anpassats till att på ett konkret sätt mäta faktorer som företag med redovisningsplikt endast har möjlighet att redovisa enligt vad som verkligen är korrekt.

Resultat

Då frågorna studeras enskilt, är dess resultat per definition isolerade från varandra. Denna isolering innebär att svarsunderlaget ifrån de olika frågorna inte är beroende av varandra och att

undersökningen därför går att genomföra trots en, mellan frågorna, varierande svarsfrekvens. Frågorna har därför också ett varierande urval i fråga om antal svar.

23 2 3 kring detta fanns på samtliga hemsidor.

Totalt söktes det svar på 222 frågor (sex frågor till 37 företag) och av dessa fanns svar på 168 stycken. Detta ger underlaget en svarsfrekvens runt 76 procent. Nedan presenteras resultatet från undersökningen per fråga.

Presentation av resultatet

FRÅGA 1 används som mått för att se till hur omgående de olika företagen kommit igång med sin export efter det att de startat sin verksamhet i Sverige. Två år är ett kriterium, för hur lång tid efter uppstart, som ett företag bör ha påbörjat sin export för att kunna betraktas som ”Born global” enligt Gurău och Merdji, (2008). Mätningen visade att de allra flesta företagen i studien (16 av 20) inte hade någon export alls, medans tre stycken av de fyra som hade en export, hade påbörjat denna innan det tredje verksamhetsårets början.

År till export Frekvens

Ingen export 16

Mindre än två år 3

Två år eller mer 1

Typvärde: Ingen export

FRÅGA 2 utgör ett mått på hur stor del av företagens försäljning som är av exportkaraktär. 17 stycken av företagen hade ingen export alls och av de fem som hade en export, bestod den i samtliga fall för över 25 procent av företagets försäljning. I teorin lades 25 procent fram som en gräns för andel export ett företag bör ha för att kunna betraktas som born global och således uppfyller samtliga företag med en export detta kriterium.

Export i % Frekvens

Över 25% 5

Under 25% 0

Ingen export 17

24 2 4 FRÅGA 3 mäter antalet världsdelar företaget är representerat i. 31 företag har enbart verksamhet inom Europas gränser (här räknas även de företag som enbart har verksamhet i Sverige) och enbart totalt fyra av företagen har verksamhet i världsdelar utöver Europa. Två av dessa fyra företag visade sig ha verksamhet i mer än två världsdelar. Dessa företag har uppenbarligen lyckats överbrygga den psykiska distans som existerar mellan olika världsdelar .

Antal världsdelar Frekvens

Fler än två 2

2 2

Enbart Europa 31

Typvärde: Enbart Europa

FRÅGA 4 anger hur många länder, de i studien ingående företagen, har kunder i. Resultatet av undersökningen visar att 17 företag enbart har försäljning till kunder i Sverige, medans övriga 12 företag har kunder även i andra länder. Då endast fyra företag har kunder utanför Europa men tre gånger så många företag har kunder i andra länder inom Europa kan antagandet göras att företagens internationalisering sker likt ringar på vattnet som Uppsalamodellen föreslår. (Johansson & Vahlne, 1977)

Antal länder Frekvens

Enbart Sverige 17 2 2 3 1 4 0 5 2 6 3 Fler än 6 4

Typvärde: Enbart Sverige

25 2 5 (Johansson & Vahlne, 1977), innebär en hemsida som enbart är tillgänglig på svenska att

internationalisering är osannolik för dessa företag. Efter enbart svenska är det högsta värdet att hemsidan är tillgänglig på två språk. Det vanligaste alternativet bland dessa är att hemsidan är tillgänglig på svenska och engelska.

Antal länder Frekvens

Enbart svenska 16 2 9 3 3 4 1 5 3 6 2 Fler än 6 3

Typvärde: Enbart svenska

FRÅGA 6 studerar i hur många länder företaget har fysisk verksamhet. Resultatet visar att 21 företag enbart har fysisk verksamhet i Sverige, medans 11 företag även har verksamhet i andra länder. Vanligast visade det sig vara att företagen enbart har fysisk verksamhet i ett land utöver Sverige, men två företag visade sig däremot ha det i över sex länder. Grönroos (1999) menade att även för elektroniskt marknadsförda tjänster som till största del produceras ”back office” så kan delar av tjänsten produceras på exportmarknaden. Detta kan vara en anledning att 11 företag har fysisk verksamhet utanför Sverige. Andra faktorer kan vara strävan att uppnå en högre

marknadskunskap, fördelaktigare skatteskäl eller lägre personalkostnader.

Antal länder Frekvens

Enbart Sverige 21 1 5 2 1 3 0 4 2 5 1 6 0 Fler än 6 2

26 2 6 Analys och slutsatser angående måttens validitet

Genom det svarsunderlag som presenteras i företagsmatrisen, kan de utarbetade frågorna analyseras och utvärderas. Fråga ett som rör tid från det att företaget grundades till start av export är en fråga som vid ett positivt svar ger en tydlig indikation på företagets internationalisering. De företag som tidigt startar sin export visar sig i undersökningen även uppfylla övriga kriterier för en hög

internationaliseringsgrad. Däremot är inte en sent påbörjad export en säker indikator på en låg internationaliseringsgrad. Frågan anses dock vara mycket användbar för att få en tidig indikation om just företagets grad av internationalisering. I frågan om andel export av total försäljning, framgår det tydligt att för de företag som har en export, utgör denna en stor del av den totala

försäljningen. Kravet som formulerades var 25 procent, vilket samtliga företag uppfyllde. Endast ett företag hade en export under 50 procent. Således skulle frågan istället ge en mer rättvisande bild av huruvida företaget har en hög internationaliseringsgrad, om gränsen istället gick vid minst 50 procent export av total försäljning. Understiger företaget gränsen så kan slutsatsen dras att det är internationaliserat på så vis att det har en export, men inte i hög grad. Trots att flera företag visar på en god internationalisering i fråga om de övriga kriterierna, uppfyller endast två företag kriteriet att exportera till minst tre världsdelar. Om syftet är att mäta hur globaliserat ett företag är kan frågan vara relevant, dock bör inga slutsatser dras om företagets grad av internationalisering enbart utifrån resultatet ifrån fråga tre. Ett företag kan i hög grad vara internationaliserat och exportera till många och stora marknader även om det endast är verksamt i en eller två världsdelar. Frågan ger även ett alltför osäkert svar om den analyseras enskilt då två företags internationaliseringsgrad kan skilja sig stort, även om båda exempelvis enbart är aktiva i en världsdel. Om ett företag däremot exporterar till mer än två världsdelar är detta ett tecken på en mycket hög grad av internationalisering. Fråga fyra, där antal länder mäts, ger ett mer utförligt resultat och en tydligare bild av ett företags internationaliseringsgrad. I företagsmatrisen kan även ses att denna fråga överensstämmer till stor del med resultatet från fråga sex där antalet språk, företagets hemsida är tillgänglig på, undersöks. Detta samband styrker trovärdigheten hos båda frågorna och ger en bra bild av företagets

geografiska utbredning. Endast ett företag som saknar export har verksamhet utanför Sveriges gränser, varpå slutsatsen kan dras att fysisk verksamhet utanför Sveriges gränser är en stark indikation på att företaget är aktivt på utländska marknader och således internationaliserat. Sammantaget bör flera frågor beaktas för att få en tydlig bild av ett företags

27 2 7 Analys och kommentarer av resultatet

En analys av resultatet, genom att studera typvärdet för de olika frågorna, visar att det centrala värdet för företagen i undersökningen på samtliga punkter tyder på att företagen inte är

internationaliserade. Typvärdet är att företagen inte har någon export, endast är fysiskt verksamma i Sverige och enbart har svenska som språkalternativ på sin hemsida. Detta resultat ger stöd åt

argument om att svenska onlinebaserade tjänsteföretag i mångt och mycket likt traditionella företag påverkas av faktorer som försvårar internationalisering. Även om internetbaserade tjänsteföretag enligt vad som presenterats i teorin har möjligheter att undvika vissa hinder och kostnader vid internationalisering kan antagandet göras att generella hinder vid internationalisering påverkar även dessa företag. Exempel på sådana faktorer som kan påverka resultatet är psykisk distans och

marknadskunskap (Johansson & Vahlne, 1977) och dessutom att brist på resurser, bristande kunskap om export samt en tro på att språkliga och kulturella skillnader gör en expansion allt för krävande. (Grönros, 1999). I åtanke bör även finnas att dessa företag är tjänsteföretag vilka enligt (Grönroos, 1999) traditionellt sett inte varit lika exportbenägna som varuproducerande företag. Trots det faktum att typvärdet pekar på att företagen inte är internationaliserade kan vissa

28 2 8 inom urvalet finns företag som uppvisar egenskaper typiska för born globals. Dessa företag

internationaliseras tidigt och ser världen som sin marknad varpå exporten utgör en stor del av den totala försäljningen (Gurău & Merdji, 2008). Det bör dock has i åtanke att tidigare frågor pekat på att företagen sprider sig enligt Uppsalamodellen, vilket inte kännetecknar born globals som inte följer dessa traditionella mönster, (Kirpalani & Gabrielsson, 2004). Dessutom visade sig tre fjärdedelar av företag inte ha någon export alls vid dessa frågor, vilket tyder på att den stora majoriteten av företagen i urvalet inte kan kategoriseras som born globals.

Slutsats rörande internationaliseringsgrad

Typvärdet visar på att de flesta företag i urvalet enbart har fysisk verksamhet och försäljning i Sverige samt endast har svenska som språkalternativ på sin hemsida vilket antyder att

internationaliseringsgraden hos svenska onlinebaserade tjänsteföretag är låg. Trots detta så har nästan hälften av de företag där information funnits tillgänglig, 12 av 29, kunder utanför Sveriges gränser. Utifrån resultatet och analysen kan antaganden göras att även om dessa onlinebaserade tjänsteföretag har möjligheter att internationaliseras snabbt och till en lägre kostnad än traditionella varuproducerande företag, så påverkas de samtidigt av andra traditionella hinder och

internationaliseringsmönstret liknar i mångt och mycket det för traditionella företag. Detta illustreras med resultat som visar att endast en tredjedel av de företag med en exportmarknad exporterar till marknader utanför Europa. Denna typ av internationalisering som initieras nära hemmamarknaden känns igen från den klassiska Uppsalamodellen. Att flera av de företag som är internationaliserade även har fysisk verksamhet på exportmarknaden kan även ses som ett medel för att forcera hinder för internationaliseringen, exempelvis för att erhålla en högre marknadskunskap eller överbrygga eventuell psykisk distans. En annan tendens som kan urskiljas för vissa av

29 2 9

Källförteckning

Tryckta källor

Saunders, M., Lewis P., Thornhill, A., Research methods for business students, fifth edition. 2009. Harlow: Pearson Education.

Butter, J., E-commerce and entrepreneurship. 2001. New York: Information Age publishing

David J. & John F., Foundations of marketing, 3:rd edition. 2009 Columbus: McGraw hill higher education

Ghauri, P. & Cateora, P., International Marketing Edition, 2nd. 2006 Chicago: Irwin Professional Publishing

Artiklar

Grönros, C. 1999.“Internationalization strategies for services,”, Journal of Services Marketing, vol. 13, no. 4, pp. 290–297.

Kirpalani, M. & Gabrielsson, M. 2004. “Born globals: how to reach new business space rapidly”, International Business enterprises, vol. 13, no. 5, pp. 555-571

Johanson, J. & Vahlne, J-E. 1977. “The internationalisation process of the firm: a model of knowledgedevelopment and increasing foreign market commitments”, Journal of International Business Studies, vol. 8 no. 1, pp. 23–32.

30 3 0 Oviatt, M & McDougall, P. 1995. “Global start-ups: Entreprenuers on a worldwide stage.”

Academy of Management Executive, vol.2, no. 9 pp 247-259

Webbsidor

Internetworld, 2009. ”Top 100, Sveriges bästa sajter 2009” inhämtad 2009-12-03 från http://internetworld.idg.se/2.1006/1.268174/hela-listan-sveriges-100-basta-sajter

DIBS Payment Services ”E-handelsindex för Maj 2008” inhämtad 2009-12-05 från http://www.dibs.se/uploads/media/DIBS_e-handelsindex_maj_2008_SE.pdf

European commisson, Enterprise and Industry, ”Small and medium enterprises (SMEs)” inhämtad 2009-12-05 från

http://ec.europa.eu/enterprise/policies/sme/facts-figures-analysis/sme-definition/index_en.htm

It-portalen.se

”Bolagsinformation” inhämtad under perioden, 2009-11-24 – 2009-11-30 www.allabolag.se

Register (för företagssökning)

(It-portalen.se, 2009) information inhämtad 2009-12-05 (unc.se, 2009) Information inhämtad 2009-12-06 (fi.se, 2009) Information inhämtad 2009-12-06

(företagsfakta.se, 2009). Information inhämtad 2009-12-08

1. Hur många år efter att företaget grundades började företaget exportera sina produkter? Två år eller mindre karaktäriserar företaget som Born global. 2. Hur står del av den totala försäljning utgörs av export? 25% eller mer karaktäriserar företaget som Born Global. 3. I hur många världsdelar har företaget kunder? Mer än två världsdelar betyder att företaget är globalisera t, annars är det regionalt. 4. I hur många länder har företaget kunder? Även om företaget enligt fråga tre är regionalt kan det vara internationellt om det är verksamt i flera länder. 5. Har företaget fysisk verksamhet i fler länder än Sverige? Fysisk verksamhet i utlandet tyder på att företaget aktivt arbetar för och strävar efter att nå ut till kunder på en internationell marknad. 6. Hur många språk är företagets hemsida tillgänglig på? En hemsida som är tillgänglig på flera språk tyder på att företaget aktivt arbetar för och strävar efter att nå ut till kunder på en internationell marknad.

KÄLLA

Travelstart Ingen uppgift Ingen uppgift 3 11 Ingen uppgift 10 Hemsida 24/11

Redeye Ingen export 0% 1 1 Nej 2 Hemsida 24/11

Pricrunner Ingen uppgift Ingen uppgift 1 6 JA + 5 6 Hemsida 24/11

Viktklubb.se Ingen uppgift 0% 1 1 Nej 1 Hemsida 24/11

Nordnet Ingen uppgift 50% 1 6 JA +2 5 Årsredovisning 2008

Mötesplatsen.se Ingen uppgift Ingen uppgift 1 2 Ingen uppgift 2 Hemsida 24/11

Avanza Ingen export 0% 1 1 Nej 1 Årsredovisning 2008

Tradedubbler Ingen uppgift >85% 2 19 JA +18 17 Årsredovisning 2008, hemsida 24/11

Klarna Ingen uppgift Ingen uppgift 1 Ingen uppgift JA +1 3 Hemsida 26/11

Jetshop Ingen uppgift Ingen uppgift 1 3 JA +1 3 Hemsida 24/11

Insplanet Ingen export 0% 1 1 Nej 1 Hemsida 24/11

Blocket Ingen export 0% 1 1 Nej 1 Hemsida 24/11

Eniro Över 100 57% 1 5 JA +4 6 Årsredovisning, Hemsida 24/11

Playahead Ingen export 0% 1 1 Nej 1 Hemsida 28/11

Jello.se Ingen export 0% 1 1 Nej 1 Årsredovisning, Hemsida 26/11

Spotify 1 Ingen uppgift 1 8 JA + 4 3 Hemsida + Di.se 30/11

Workey.se Ingen uppgift Ingen uppgift 1 2 Nej 2 Allabolag.se, Hemsida 28/11

Fondmarknaden.se Ingen export 0% 1 1 Nej 1 Hemsida 26/11

Smartson Ingen export 0% 1 1 JA +1 1 Hemsida 28/11

Prisjakt Ingen uppgift Ingen uppgift 2 Ingen uppgift JA +1 2 Hemsida 28/11

Seat 24 Ingen uppgift Ingen uppgift 1 Ingen uppgift Ingen uppgift 5 Allabolag.se, Hemsida 26/11

Vocab.se Ingen uppgift Ingen uppgift Ingen Uppgift Ingen uppgift Nej 2 Hemsida 28/11

Kelkoo Ingen uppgift Ingen uppgift 1 10 JA +8 10 Hemsida 28/11

Tappa Ingen uppgift Ingen uppgift Ingen Uppgift Ingen uppgift Ingen uppgift 2 Hemsida 28/11

Compricer Ingen export 0% 1 1 Nej 1 Allabolag.se, hemsida 27/11

Elskling Ingen export 0% 1 1 Nej 1 Hemsida 27/11

Bilddagboken Ingen uppgift Ingen uppgift 1 Ingen uppgift Nej 2 Hemsaida 27/11

Bokahotell.se Ingen export 0% 1 1 Nej 1 Hemsida 27/11

Blogg.se Ingen export 0% 1 1 Nej 1 Hemsida 27/11

Bello.se Inegn export 0% 1 1 Nej 1 Hemsida 27/11

Svensk internetrekrytering ab 2 38% 1 5 JA +1 5 Årsredovisning 2008

Crystone Ingen uppgift Ingen uppgift 1 Ingen uppgift Ingen uppgift 2 Allabolag.se, Hemsida 28/11

Tasteline Ingen export 0% 1 1 Nej 1 Allabolag.se, Hemsida 27/11

Resedagboken Ingen export 0% 1 1 Nej 2 Hemsida, mailkontakt med företaget

Recept.nu Ingen export 0% 1 1 Nej 1 Hemsida 28/11

Jaycut ab 1 88% 3 6 Nej 4 Hemsida 27/11, internetworld

Uppfyller grundkriterier 3 av 20 5 av 22 2 av 37 12 av 29 11 av 32 21 av 37

Uppfyller inte något kriterium Uppfyller grundkriterer