Om den svenska kvinnoforskningens läge och villkor

(1)

A N I T A G Ö R A N S S O N

O m den svenska kvinnoforskningens läge och villkor

Intresset för forskning om kvinnor varierar med samhällets förändringar. Dagens kvinnoforskning utmärks av kunskapen om könsmaktens materiella bas och om den historiskt och socialt föränderliga

manligheten och kvinnligheten. Det finns också skillnader mellan de nordiska ländernas

kvinnoforskn ing.

U n d e r p e r i o d e r av absolut eller relativt u n - derskott på m a n l i g arbetskraft (t ex ekonomisk e x p a n s i o n eller f ö r ä n d r i n g a r i befolk- n i n g e n s k ö n s f ö r d e l n i n g g e n o m krig, korståg osv) h a r g e n o m historien k v i n n o r n a s a r b e t e o m s t r u k t u r e r a t s och a r b e t s d e l n i n g e n mellan k ö n e n förändrats. D e t b r u k a r påverka m a k t - f ö r h å l l a n d e t mellan k ö n e n och d ä r m e d u p p - f a t t n i n g e n o m vad som ä r kvinnligt respektive m a n l i g t . M e d v e t e n h e t e n o m föränderlig- h e t e n — den historiska relativiteten — i k v i n n o r n a s ställning växer. Intresset för f o r s k n i n g o m k v i n n o r s villkor i olika e p o k e r och s a m h ä l l e n ökar, och m a n spekulerar över k v i n n l i g h e t e n s innehåll, dess b e g r ä n s n i n g a r och möjligheter.

K v i n n o f o r s k n i n g e n s f a s e r

D e n n o r s k a sociologen H a r r i e t H o l t e r h a r karaktäriserat och n a m n g e t t tre s å d a n a u p p - sving i f o r s k n i n g e n o m k v i n n o r u n d e r de senaste h u n d r a å r e n .1 P e r i o d e n f r å n 1870- till 1930-talet h a r h o n b e t e c k n a t som d e n socialfi- losofiska fasen. D å skedde en e k o n o m i s k ex- p a n s i o n i s a m b a n d m e d industrikapitalis- m e n s u t b r e d n i n g och konsolidering i Skan- d i n a v i e n . D e n f ö r ä n d r i n g av samhället som d e n n a innebar, påverkade starkt k v i n n o r n a s p l a c e r i n g och u p p g i f t e r och ledde till en all- m ä n diskussion av våra egenskaper. U n d e r d e n p e r i o d e n gjordes socialhistoriska u n d e r - s ö k n i n g a r av a r b e t e r s k o r n a s levnadsförhål-

l a n d e n , m e n det k o m också moralfilosofiska skrifter, som spekulerade över k v i n n o r s egenskaper.

M a n a n s å g att k v i n n o r h a d e särskilt goda e g e n s k a p e r av n a t u r e n . D e var v å r d a n d e , f r e d s ä l s k a n d e , ja, kort sagt s a m h ä l l s m o d e r l i - ga. D e t t a b o r d e k o m m a samhället till godo g e n o m att k v i n n o r n a fick ett större samhälls- ansvar, m e n a d e m a n . B e n ä g e n h e t e n att se dessa e g e n s k a p e r som biologiskt n e d ä r v d a k o m samtidigt att t j ä n a som l e g i t i m e r i n g av d e n r å d a n d e a r b e t s d e l n i n g e n mellan k ö n e n . D e t var alltså inte fråga o m n å g o n ä n d r i n g av a r b e t s d e l n i n g e n u n d e r d e n n a period. D e t var nya a r b e t s u p p g i f t e r som skulle fördelas, m e n dessa låg i f ö r l ä n g n i n g e n av de u p p g i f - ter s o m k v i n n o r n a r e d a n h a d e i n o m h e m - m e t . Eller också a n s å g s de särskilt l ä m p l i g a för en fingerfärdig, billig arbetskraft, som j u n u också var n ö d d att försörja sig på eget lö- n e a r b e t e på g r u n d av samhällets strukturella f ö r ä n d r i n g . K v i n n o r n a skulle v å r d a , u n d e r - visa, t j ä n a , e f t e r s o m de a n s å g s vara v å r d a n - de, m o d e r l i g a och o m t ä n k s a m m a . M a n k a n säga att det inte var fråga o m att ä n d r a på de polariserade socialkaraktärsidealen (enligt vilka m ä n och k v i n n o r var v a r a n d r a s m o t s a t - ser och skulle k o m p l e t t e r a v a r a n d r a — såsom a r b e t s d e l n i n g e n i b o n d e s a m h ä l l e t h a d e krävt), m e n d ä r e m o t att u n d e r b i b e h å l l a n d e av d e n traditionella k v i n n l i g h e t e n samtidigt resocialisera vissa ( s m å b o r g e r l i g a ) skikt av k v i n n o r till l ö n e a r b e t a r r o l l e n . D e t var f r ä m s t fråga o m ett ideologiskt p r o b l e m : h u r skulle

(2)

(det stora överskottet ogifta) k v i n n o r s lönear- bete k u n n a passa ihop m e d d e n starka ideologin o m k v i n n o r s h u v u d r o l l i h e m m e t s o m m a k a och m o r ? D e t löstes g e n o m b e g r e p p e t ' s a m h ä l l s m o d e r ' , v a r i g e n o m k v i n n o r s traditionella roll, ideologin o m k v i n n o r s särart, helt enkelt utsträcktes till att gälla även deras a r b e t e u t a n f ö r h e m m e t .

U n d e r 1950- och 60-talen h a d e vi en ny period av e k o n o m i s k expansion, d å d e n svenska p r o d u k t i o n s a p p a r a t e n var oskadd efter kriget och k u n d e u t n y t t j a d e n u p p d ä m - d a e f t e r f r å g a n i de k r i g s h ä r j a d e l ä n d e r n a , s o m n u skulle bygga u p p sin i n d u s t r i igen.

K v i n n o r n a s a r b e t s k r a f t behövdes a l l t m e r på a r b e t s m a r k n a d e n , till en b ö r j a n särskilt i in- d u s t r i n . N u u p p s t o d d e n s k empirisk- positivistiska fasen av kvinnoforskningen. Intres- set k o n c e n t r e r a d e s j u s t till h u r k v i n n o r n a skulle k u n n a rekryteras till a r b e t s m a r k n a - d e n . U n d e r d e n n ä r m a s t f ö r e g å e n d e perio- d e n h a d e h e m m a f r u i d e o l o g i n b l o m s t r a t som bäst. H u r skulle n u k v i n n o r n a (och d e n n a g å n g k v i n n o r n a i a l l m ä n h e t ) återigen anpas- sas till l ö n e a r b e t a r r o l l e n — d e n m a n l i g a n o r - m e n ?

N u blev f o r s k n i n g e n och d e n politiska de- b a t t e n m e r h a n d g r i p l i g och politiskt instru- menteli. M a n u n d e r s ö k t e t ex kvinnospecifi- ka förvärvshinder. D e kvinnliga l ö n e a r b e - t a r n a skulle k o m b i n e r a b a r n o m s o r g m e d lö- n e a r b e t e — något som aldrig gällt för de m a n l i g a . Arbetslivets och d e n offentliga are- n a n s krav sågs som k ö n s n e u t r a l a . D e t gällde att k o m p e n s e r a k v i n n o r n a för det h a n d i k a p p deras kön innebar, så att de k u n d e f u n g e r a på s a m m a sätt som m ä n n e n s i deras värld. I rea- liteten blev det alltså fråga o m en j ä m s t ä l l d - het på m ä n n e n s villkor.

U n d e r d e n n a period var det också fråga o m att påverka a r b e t s d e l n i n g e n mellan kö- n e n , vilket g j o r d e att även u p p d e l n i n g e n av a r b e t s m a r k n a d e n mellan m ä n och k v i n n o r blev f ö r e m å l för e m p i r i s k a studier och m o - dellbyggande. M a n s t u d e r a d e t ex k v i n n o r på m a n s d o m i n e r a d e a r b e t s p l a t s e r och i traditionella m a n s j o b b . K ö n s r o l l s b e g r e p p e t lanserades, vilket visade ett spirande intresse för d e n kvinnliga respektive m a n l i g a social- k a r a k t ä r e n s s k a p a n d e . Stort intresse ä g n a -

des socialisationen ( u p p f o s t r a n och utbild- n i n g ) som skapare av dessa könsroller. K ö n s - rollsbegreppet var i sin s k a n d i n a v i s k a t a p p - n i n g en l a n d v i n n i n g så till v i d a att det be- t e c k n a d e ett socialt b e t i n g a t b e t e e n d e till skillnad från det biologiskt genetiska, som ti- d i g a r e varit u t g å n g s p u n k t e n .

N u var det dock inte l ä n g r e k v i n n o r s sär- art som b e t o n a d e s u t a n t v ä r t o m likheten m e l l a n m ä n och kvinnor. M a n såg könsrol- l e r n a som socialt i n l ä r d a och d ä r f ö r k u n d e de m o t v e r k a s g e n o m ideologisk påverkan — en a t t i t y d f ö r ä n d r i n g helt(enkelt. K v i n n o r k u n - de egentligen bli som m ä n och f u n g e r a s o m de i lönearbetet. D e n kvinnliga särarten sågs s o m entydigt negativ. I sin e p o k g ö r a n d e arti- kel K v i n n a n s villkorliga f r i g i v n i n g (bl a i Kvinnor och människor, 1962) kritiserade Eva M o b e r g tidigt att k v i n n o r f ö r v ä n t a d e s h a två roller (i h e m och l ö n e a r b e t e ) m e d a n m ä n bara h a d e en.

U n d e r d e n n a period lades g r u n d e n för s t a t s a p p a r a t e n s intresse för vad som d å kalla- des könsroller och n u m e r a j ä m s t ä l l d h e t . K ö n s u p p d e l n i n g e n sågs som ett rent arbets- m a r k n a d s p o l i t i s k t p r o b l e m (orsakat av felaktig ideologi och u p p f o s t r a n ) . D e n svenska utvecklingen h a r ju traditionellt u t m ä r k t s av en stark och tidigt etablerad statsmakt som folket sedan g a m m a l t haft en tilltro till. T i - digt k u n d e b ö n d e r och småfolk liera sig m e d k u n g e n - c e n t r a l m a k t e n g e n t e m o t sina o m e - delbara förtryckare, adeln. D e t l å n g a social- d e m o k r a t i s k a r e g e r i n g s i n n e h a v e t h a r kraf- tigt bidragit till att förstärka d e n n a folkliga f ö r t r ö s t a n g e n o m sin uttalat statsvänliga ideologi. M a n h a r också k u n n a t b e k r ä f t a riktig- h e t e n i d e n n a ideologi g e n o m ett långvarigt r e f o r m a r b e t e . Successivt h a r utvecklats en stor u t r e d n i n g s a p p a r a t i a n s l u t n i n g till rege- r i n g m a k t e n . Dessa t e n d e n s e r som ä r säreg- n a för Sverige h a r också starkt påverkat kvin- norörelsen och k v i n n o f o r s k n i n g e n s utveckling. S t a t s m a k t e n s könspolitiska praktik h a r gått ut på att a n p a s s a k ö n s u p p d e l n i n g e n s ut- f o r m n i n g till d e n f ö r ä n d r a d e samhälleliga verkligheten — en politik som helt n a t u r l i g t ä r f ö r e m å l för m o t s ä t t n i n g a r och konflikter mellan olika intressen och som inte n ö d v ä n - digtvis ser m e r till de b e r ö r d a k v i n n o r n a s krav än till politisk g e n o m f ö r b a r h e t och d ä r -

(3)

m e d en vag övergripande målsättning. Köns- politiken h a r ä n d å effekten att delvis s u g a u p p även d e n n a folkliga proteströrelse.

S a m t i d i g t står det klart att staten varit m e r känslig för k v i n n o r s krav och m e r p å v e r k b a r ä n t ex de s k k o r p o r a t i o n e r n a och företagen, dvs det s k civila samhället. D e n svenska s t a t s a p p a r a t e n k a n sägas h a h a f t och ä n n u h a a v g ö r a n d e betydelse för k v i n n o r s ställning i flera avseenden: g e n o m lagstiftning o m de- m o k r a t i s k a rättigheter och formellt tillträde till politiska f ö r s a m l i n g a r och statlig utbild- ning, g e n o m d e n offentliga sektorns expansion som k v i n n o r s a r b e t s m a r k n a d , g e n o m välfärdsstatens insatser som i h ö g grad fri- gjort k v i n n o r n a f r å n b e r o e n d e t av f a m i l j e e n - h e t e n , dvs av f a d e r n respektive m a n n e n . D e t statliga a n s t ä l l n i n g s f ö r h å l l a n d e t var f r å n b ö r j a n tillgängligt för lagstiftarens ambitio- n e r på ett helt a n n a t sätt och d ä r m e d för in- f l y t a n d e från b r e d a r e g r u p p e r , m e d a n kvinnors villkor på privata a r b e t s p l a t s e r b e r o t t av s t y r k e f ö r h å l l a n d e n a och p r i o r i t e r i n g a r n a hos a r b e t s m a r k n a d e n s parter.

D e t ligger i s a m h ä l l s r e f o r m i s m e n s n a t u r att ta intryck av och reagera på kritiska folko- pinioner. K r i t i k e n ä r r e f o r m i s m e n s f ö r u t - sättning. Så h a r s t a t s m a k t e n s könspolitiska praktik bl a gått u t på att söka a n p a s s a kvin- n o r n a till l ö n e a r b e t e t och samtidigt lära ka- pitalister och a n d r a a r b e t s k ö p a r e att anställa kvinnor. A r b e t s m a r k n a d s p o l i t i s k a u t r e d - n i n g a r fick länge ersätta direkt stöd till u n i - versitetens k v i n n o f o r s k n i n g . A r b e t s m a r k - n a d s d e p a r t e m e n t e t fick tidigt en särskild k v i n n o n ä m n d . M e n det var SAF som var d r i v a n d e , d å d e n tidstypiska antologin Kvin- nors liv och arbete (1962) gavs ut av Studieför- b u n d e t N ä r i n g s l i v och Samhälle.

D e n svenska k l a s s t r u k t u r e n som så starkt skiljer sig från d e n i våra n o r d i s k a g r a n n l ä n - d e r spelar också in. I N o r g e och D a n m a r k f i n n s ä n n u en livskraftig s m å b o r g e r l i g h e t , s o m ibland u t g ö r en antikapitalistisk och statskritisk kraft (t ex i rörelsen m o t E G , mil- j ö r ö r e l s e n , a n t i k ä r n k r a f t s r ö r e l s e n osv).

Även k v i n n o r ö r e l s e n h a r präglats av d e n n a . I Sverige försvann s m å b o r g e r l i g h e t e n i det n ä r m a s t e på ett tidigt s t a d i u m g e n o m d e n stora s t r u k t u r r a t i o n a l i s e r i n g e n f r ä m s t i n o m j o r d b r u k e t .

D e n n y a k v i n n o r ö r e l s e n s f r a m v ä x t U n d e r 1960- och 70-talen ä r det särskilt d e n offentliga sektorns o e r h ö r t s n a b b a expansion som varit b e r o e n d e av k v i n n o r s arbete.

1950- och 60-talens f o r s k n i n g gällde som sagt f r ä m s t k v i n n o r s situation och möjlighe- ter i offentligheten, f r ä m s t på a r b e t s m a r k n a - d e n . D e n k v i n n o f o r s k n i n g som på 1970-talet f r a m h ä v e r betydelsen av r e p r o d u k t i o n e n s o r g a n i s e r i n g och e r f a r e n h e t e r och r e l a t i o n e n m e l l a n f a m i l j och samhälle h a r i sin t u r präg- lats av de senaste å r t i o n d e n a s samhällsför- ä n d r i n g a r . K v i n n o r n a s ö k a d e l ö n e a r b e t e (som n u m e r a ä r en stark t r e n d som inte på ett a v g ö r a n d e sätt påverkas av k o n j u n k t u r e l l ar- betslöshet), d e n ä n d r a d e d e m o g r a f i s k a s t r u k t u r e n (fler f a m i l j e r h a r b a r n m e n f ä r r e b a r n p e r familj) och ä n d r a d e s a m l e v n a d s f o r - m e r h a r lett till att en rad konflikter och pro- b l e m blivit vanligare och d ä r f ö r l ä t t a r e synli- ga-

P r o b l e m e n h a r definierats, lösningsför- slag h a r f o r m u l e r a t s och krav ställts g e n o m d e n samhälleliga s t r ö m n i n g som k a n kallas kvinnorörelsen i vid m e n i n g .

D e t ä r f r a m v ä x t e n av d e n n a starka sociala rörelse s o m präglar 1970- och 80-talens köns- politiska praktik och debatt och som starkt f ö r ä n d r a t och systematiserat kvinnoforsk- n i n g e n s i n r i k t n i n g och praktik.

B a k o m k v i n n o r ö r e l s e n s styrka och särprä- g e l j ä m f ö r t m e d tidigare k v i n n o o r g a n i s e r i n g ligger flera faktorer. Ytterst k a n m a n se kvin- n o r n a s ö k a d e l ö n e a r b e t e och d ä r m e d stärkta positioner i offentligheten som avgörande.

I n t e m i n s t viktigt för de ö k a d e m ö j l i g h e t e r n a till k v i n n o f o r s k n i n g h a r varit att det v ä x a n d e antalet k v i n n o r i n o m s t a t s a p p a r a t e n , vid m y n d i g h e t e r och i f ö r v a l t n i n g lett till att det k u n n a t b ö r j a utvecklas ett kvinnligt kontakt- n ä t — en m o t s v a r i g h e t till det i n f o r m e l l a och o f t a o m e d v e t n a k o n t a k t n ä t som m ä n n e n alltid haft. D e t spelar stor roll för det m o t t a g a n - de och intresse s o m kvinnliga forskares pla- n e r och a r b e t s i n s a t s e r möter.

E n a n n a n viktig faktor h a r varit d e n bre- d a r e och v ä x a n d e r e k r y t e r i n g e n av s t u d e n t e r s o m g j o r d e att även alltfler k v i n n o r k o m till h ö g s k o l o r n a i slutet av 60-talet — något som bl a möjliggjordes av det nya studiefinansie-

(4)

Eva Härstedt-Carlsson: 'Insekterna', 1981. Foto Knut Andreassen.

ringssystemet. T i l l s a m m a n s m e d d e n internationella utvecklingen av proteströrelser m o t förtryck i alla f o r m e r b i d r o g d e t t a till u p p k o m s t e n av d e n a n t i a u k t o r i t ä r a s t u d e n t - rörelsen. D e n n a h a d e i sin t u r stor betydelse för d e n nya k v i n n o r ö r e l s e n s u p p k o m s t . K v i n n o r ö r e l s e n u p p s t o d j u som en del av och s a m t i d i g t en reaktion m o t s t u d e n t r ö r e l s e n . K v i n n o r n a u p p t ä c k t e som b e k a n t att de inte var fullvärdiga m e d l e m m a r ens i k a m p e n m o t förtryck och för ett b ä t t r e samhälle. D e t ä r intressant att j u s t k v i n n o r ö r e l s e n och även miljörörelsen ä r de e n d a krafter som överlevt f r å n d e n n a proteströrelsernas tid. K v i n n o r ö - relsen h a r bibehållit och utvecklat detta anti- a u k t o r i t ä r a organisationsideal och de arbets- f o r m e r som s t u d e n t r ö r e l s e n h a d e h ä m t a t f r å n d e n kinesiska k u l t u r r e v o l u t i o n e n och f r å n d e n franska, anarkistiskt influerade v ä n s t e r n . Aven de svartas proteströrelse i U S A h a r inspirerat k v i n n o r ö r e l s e n . D e t var

inte bara via d e n a m e r i k a n s k a och d a n s k a ra- d i k a l f e m i n i s m e n som dessa a n t i a u k t o r i t ä r a k a m p f o r m e r n å d d e oss. V i h a d e en egen lä- roprocess i n o m v ä n s t e r n 1968, i n n a n d e n stelnade i en u p p r e p n i n g av d e n historiska sekterismen.

O m vi så också n ä m n e r det a l l m ä n t ö k a d e intresset för socialhistorisk forskning, historisk antropologi och vardagslivets historia s o m vänt u p p m ä r k s a m h e t e n f r å n offentlig- h e t e n s till privatsfärens historia, så h a r vi fått m e d de viktigaste f a k t o r e r n a b a k o m k v i n n o - f o r s k n i n g e n s u p p b l o m s t r i n g u n d e r 1970- och 80-talen — och en systematisk utveckling, som aldrig tidigare.

K v i n n o r ö r e l s e n h a r gått v i d a r e i sin kritik av p a t r i a r k a t e t s olika y t t r i n g a r och riktat h ä f t i g kritik m o t d e n m a n l i g t p r ä g l a d e defi- n i t i o n e n och o r g a n i s e r i n g e n av sexualiteten och d e n biologiska r e p r o d u k t i o n e n i vårt samhälle.

(5)

M a n h a r krävt respekt för d e n kvinnliga sexualiteten. D e b a t t e n och f o r s k n i n g e n h a r h a f t politiska konsekvenser. P a t r i a r k a l a for- m e r (i lagstiftning, försäkringsregler och andra institutionella f ö r h å l l a n d e n ) ifrågasätts och ä n d r a s . E n ' m o d e r n i s e r i n g ' av patriar- katets f o r m e r k a n sägas h a p å b ö r j a t s , ytterst till följd av ä n d r a d e krav på m ä n n i s k o r n a och på s a m h ä l l s o r g a n i s a t i o n e n m o t b a k g r u n d av kapitalets och statens utveckling u n d e r 1960- och 70-talen. N u skulle de g a m l a borgerliga h o n n ö r s o r d e n 'frihet, jämlikhet, broderskap' också o m f a t t a systerskapet. K v i n n a n skulle bli en fullvärdig individ i sig själv. På sista ti- d e n h a r vi dock k u n n a t n o t e r a t e n d e n s e r till att d e n p a t r i a r k a l a m a k t e n söker å t e r t a förlo- rad terräng, eller kanske s n a r a r e söker å t e r g å till g a m l a b e p r ö v a d e m e t o d e r ( p r i o r i t e r i n g av m a n l i g arbetskraft, u n d e r o r d n i n g av k v i n n a n i n o m f a m i l j e n ) som en g å n g i tiden s a m m a n f ö l l m e d ekonomiskt välstånd och l ö n s a m h e t . Ett visst gensvar k o m m e r även från k v i n n o r inför detta, eftersom det nya j ä m s t ä l l d h e t s i d e a l e t inte motsvaras av en reell e k o n o m i s k självständighet för alla kvin- nor. Särskilt k v i n n o r blir lidande, n ä r lagen f ö r u t s ä t t e r i n d i v i d e r n a s j ä m l i k h e t och d e n - n a inte existerar i verkligheten.

K v i n n o r ö r e l s e n s t å l m o d i g a a r b e t e m e d att påvisa p a t r i a r k a t e t s olika uttryck h a r dock lett till en ö k a d m e d v e t e n h e t i samhället o m att d e n f ö r m e n t a könsneutraliteten i själ- va verket i n n e b ä r ett tyst a c c e p t e r a n d e av en m a n l i g t präglad n o r m .

1 9 7 0 - t a l e t s k v i n n o f o r s k n i n g D e n n a insikt ligger till g r u n d för den sedan cirka tio å r p å g å e n d e t r e d j e fasen i n o m kvin- n o f o r s k n i n g e n — den kritisk-marxistisk-femi- nistiska fasen. G e m e n s a m t för forskare som r y m s u n d e r den b e t e c k n i n g e n ä r en kritisk inställning till etablerad teoribildning, an- t i n g e n d e n n a ä r liberal eller marxistisk. M a n u n d e r s ö k e r vilka m ö j l i g h e t e r som finns att a n v ä n d a h u v u d d r a g eller m o m e n t i den exis- t e r a n d e teorin och i vilken m å n det ä r nöd- v ä n d i g t att tillämpa den på ett nytt sätt eller att utveckla d e n t ex g e n o m att skapa nya be- grepp. D e äldre t e o r i e r n a h a r ju inte proble- matiserat p a t r i a r k a t e t som m a k t s t r u k t u r . In-

te på n å g o n nivå f i n n s kön b e h a n d l a t s o m kategori. D e t t a — m e n a r m a n — kräver ett stort a r b e t e av f o r s k a r n a , ett a r b e t e som av allt fler anses k u n n a leda till ett s k p a r a d i g m - skifte i n o m samhällsvetenskapen. Det skulle kullkasta tidigare u p p f a t t n i n g a r o m s a m h ä l - lenas långsiktiga utveckling och o m m ä n s k - ligt beteende. D e n teoretiska r a m m a n förut a r b e t a t i n o m visar sig vara otillräcklig och felaktig.

Vad ä r d å typiskt för d e n n a nya k v i n n o - f o r s k n i n g u n d e r d e n kritisk-marxistisk- feministiska fasen? D e n h a n d l a r n u inte l ä n g r e bara om k v i n n o r (dvs h a r k v i n n o r som forskningsobjekt) u t a n den bedrivs n u också o f t a för kvinnor, u r kvinnors perspektiv. F ö r r sågs k v i n n o r n a som en a v v i k a n d e g r u p p . H u v u d m o d e l l e n (som byggde på m ä n s be- t e e n d e eller m e d i c i n s k a v ä r d e n osv) s t ä m d e inte på k v i n n o r n a , d ä r f ö r att k v i n n o r n a avvek från (den m a n l i g a ) n o r m e n . Felet låg inte hos m o d e l l e n — a n s å g m a n — u t a n hos k v i n n o r n a . O m k v i n n o r avvek b e r o d d e det t ex på att de h a n d l a d e irrationellt. Att ratio- nalitetsbegreppet som tillämpades verkligen var ett rationalitetsbegrepp även u t i f r å n k v i n n o r s situation — det ifrågasattes inte.

M e n forskning u r k v i n n o p e r s p e k t i v inne- b ä r att m a n ser k v i n n o r n a som rationellt h a n d l a n d e subjekt — m e n h a n d l a n d e utif- rån en annan rationalitet än d e n m a n l i g t do- m i n e r a n d e . O c h perspektivet som anläggs u t g å r från k v i n n o r s erfarenhetssfär.

D e t ä r också mestadels k v i n n o r som arbe- t a r m e d d e n n a typ av forskning — av s a m m a skäl som m ä n d o m i n e r a r f o r s k n i n g e n o m m ä n (dvs d e n överväldigande m ä n g d e n av all forskning). D e t finns en alltmer e r k ä n d insikt o m den klass- och könsspecifika inter- subjektiviteten ( s a m s t ä m m i g h e t e n i världs- u p p f a t t n i n g och b e d ö m n i n g av vad som ä r vetenskap) i det traditionella f o r s k a r s a m h ä l - let. D e n h a r vuxit f r a m i s a m b a n d m e d att m a n sett att (i f o r s k n i n g s s a m m a n h a n g ) nya g r u p p e r (läs k v i n n o r ) prioriterar a n d r a f o r s k n i n g s o m r å d e n och intresserar sig för a n d r a p r o b l e m och infallsvinklar än de traditionella.

D e n ö k a n d e a n d e l e n kvinnliga forskare h a r d ä r f ö r varit en första f ö r u t s ä t t n i n g för att vi u n d e r d e n n a i n n e v a r a n d e kvinnoforsk-

(6)

n i n g s f a s faktiskt h a r b ä t t r e m ö j l i g h e t e r ä n n å g o n s i n tidigare att n å k u n s k a p o m vilka f a k t o r e r som påverkar m a k t s t r u k t u r e r n a , d ä r m ä n och k v i n n o r h a r så olika ställning och villkor. F ö r det andra söker vi d e n n a k u n - skap m e r systematiskt ä n förut. För det tredje h a r vi en f u n d a m e n t a l h j ä l p i insikten o m skillnaden mellan biologisk och social kvinnlighet. D e t ger oss möjlighet att f o r m a en m a - teriellt g r u n d a d teori för h u r socialt och bio- logiskt kön (gender respektive sex på engelska) förhåller sig till v a r a n d r a och o m h u r det sociala könet ( m a n l i g h e t respektive kvinnlighet) — i likhet m e d d e n k l a s s b e s t ä m d a so- c i a l k a r a k t ä r e n — f ö r ä n d r a s i olika historiska s a m h ä l l e n på g r u n d av a r b e t s d e l n i n g e n s och m a k t f ö r h å l l a n d e t s krav.

I n o m k v i n n o f o r s k n i n g e n h a r de g r u n d - l ä g g a n d e f r å g o r n a f o r m u l e r a t s m o t bak- g r u n d av frigörelsesyftet. F ö r att förstå och u p p h ä v a k v i n n o r n a s särskilda u n d e r o r d n i n g m å s t e vi veta vilka f a k t o r e r som ä r centrala och m å s t e påverkas. D e t gör att kvinnoforsk- n i n g e n är politiskt viktig.

M e n d e n ä r också central forskningspoli- tiskt och vetenskapsteoretiskt. D e n empiris- k a f o r s k n i n g e n h a r o e r h ö r d a luckor. Ö v e r - h u v u d t a g e t finns stora brister i d e n k u n s k a p vi h a r på g r u n d av att hela k ö n s p r o b l e m a t i - ken ä r u t e l ä m n a d . O c h låt oss ä n en g å n g på- p e k a att u p p g i f t e n inte ä r att k o m p l e t t e r a en patriarkal historieskrivning ( m ä n s historia o m m ä n ) m e d k v i n n o r s historia o m kvinnor.

D e t gäller istället att korrigera vår g e m e n - s a m m a h i s t o r i e u p p f a t t n i n g och vår världs- bild och vetenskapssyn g e n o m att synliggöra och p r o b l e m a t i s e r a samhällets u p p d e l n i n g och o r g a n i s e r i n g efter kön och de effekter d e n n a haft och h a r i alla avseenden.

I n t e heller m ä n n e n h a r studerats m e d av- seende på det könsrelaterade m a k t s y s t e m e t och sin roll i sexualitet och f o r t p l a n t n i n g eller sin roll som privilegierat kön i arbetsdelning- en eller manskollektivets och d e n enskilde m a n n e n s relation till k l a s s t r u k t u r e n respektive k ö n s s t r u k t u r e n . O c h h u r m o t v e r k a r d e n m a n l i g a socialkaraktären t ex a r b e t a r k l a s - sens enhet? Vilka d r a g i m a n l i g h e t e n b i n d e r u p p l ö n e a r b e t a r e n till det kapitalistiska pro- d u k t i o n s s y s t e m e t och dess rationalitet? Vil- ken roll spelar k ö n s u p p d e l n i n g e n överhu-

v u d t a g e t för m a k t e n s r e p r o d u k t i o n och för frigörelsesträvandena? V i l k a d r a g i d e n kvinnliga socialkaraktären u n d e r l ä t t a r u n - d e r o r d n i n g och vilka p e k a r f r a m e m o t en ge- n o m f ö r d b e h o v s o r i e n t e r i n g i hela samhället, i e k o n o m i n ? V a r f ö r bevisar k v i n n o r sin kvinnlighet g e n o m att u n d e r o r d n a sig? Var- för bevisar m ä n sin m a n l i g h e t g e n o m att ö v e r o r d n a sig? D e t t a s a m b a n d m e l l a n indi- v i d e n s psykosexuella identitet och plats i m a k t s t r u k t u r e n försvårar insikten o m könet s o m social och historisk kategori. Strävan efter att u p p h ä v a m a k t f ö r h å l l a n d e t m e l l a n k ö n e n (ja, k v i n n o k a m p ) u p p f a t t a s d ä r m e d lätt av i n d i v i d e n som ett hot m o t d e n e g n a (kvinnliga eller m a n l i g a ) identiteten.

D e n g e n o m g r i p a n d e k a r a k t ä r e n hos köns- u p p d e l n i n g e n gör k v i n n o f o r s k n i n g e n m e d n ö d v ä n d i g h e t tvärvetenskaplig och proble- m o r i e n t e r a d . D e t ger särskilda f ö r u t s ä t t - n i n g a r att a n v ä n d a m e t o d e r (både kvantita- tiva och kvalitativa) och teoretiska m o m e n t s o m utvecklats i n o m skilda discipliner. Så h a r t ex d j u p i n t e r v j u e r och a n d r a m o m e n t f r å n sociologisk a k t i o n s f o r s k n i n g k u n n a t an- passas till k v i n n o p r o b l e m a t i k e n . I n o m litte- r a t u r v e t e n s k a p e n h a r r ö n och teoretiska m o - m e n t från psykologin k u n n a t b i d r a till d e n kvi n n o v e t e n s k a p l i g a textanalysen.

D e t h a r blivit alltmer u p p e n b a r t att kvin- n o f o r s k n i n g e n ö p p n a r nya f a s c i n e r a n d e perspektiv för v e t e n s k a p e n och för vår u p p f a t t - n i n g o m m ä n n i s k a n s och samhällets utveckling i a l l m ä n h e t . D e t gäller inte bara att täcka de stora k u n s k a p s l u c k o r som f i n n s i vår g a m - la e n k ö n a t m a n l i g a historieskrivning och korrigera b e d ö m n i n g e n av långsiktiga ske- e n d e n . D e t ställs också u t m a n a n d e krav på f o r s k a r n a att revidera och utveckla etablerad t e o r i b i l d n i n g för att k u n n a beskriva och för- stå d e n könsliga m a k t s t r u k t u r e n s — patriar- katets — u p p k o m s t , utveckling och effekter, dess skiftande uttryck och o r g a n i s e r i n g s f o r - m e r p å olika s a m h ä l l s o m r å d e n och dess inte- raktion m e d a n d r a m a k t s t r u k t u r e r på sam- hällelig och individuell nivå.

V a d ä r k v i n n o p e r s p e k t i v ?

D e t k v i n n o p e r s p e k t i v som k v i n n o f o r s k a r n a strävar efter att a n l ä g g a i sin forskning, k a n

(7)

beskrivas som ett perspektiv m e d u t g å n g s - p u n k t i k v i n n o t y p i s k a e r f a r e n h e t e r . D e t ä r e n v e r k l i g h e t s u p p f a t t n i n g och - b e d ö m n i n g s o m ä r b e s t ä m d av materiella f ö r h å l l a n d e n och m e d v e t a n d e f o r m e r i det kvinnliga livs- s a m m a n h a n g e t — f r ä m s t i d e n s k r e p r o d u k - tionssfären: i h e m a r b e t e t s u p p g i f t e r och de sociala r e l a t i o n e r n a s och de m ä n s k l i g a k o m - m u n i k a t i o n e r n a s utveckling. D e t ä r ett perspektiv som u p p f a t t a r s a m b a n d som inte syns i ett snävt (traditionellt m a n l i g t ) perspektiv, b e s t ä m t av produktionslivets och d e n övriga offentlighetens krav. D e t ä r ett helhetligt perspektiv som k o m b i n e r a r in- blick i p r o d u k t i o n e n m e d e r f a r e n h e t f r å n re- p r o d u k t i o n e n .

D e t finns också forskare som s a k n a r d e t t a k v i n n o p e r s p e k t i v (oftast u t a n b a k g r u n d i k v i n n o r ö r e l s e n ) . I stället u p p f a t t a r de kön s o m en variabel vilken som helst, a n a l o g m e d nationalitet, ålder, h å r f ä r g osv. E n u n d e r - s ö k n i n g k a n d ä r f ö r enligt d e m inkludera kön eller inte — vilketdera påverkar för d e m inte resultatets riktighet, p r o b l e m e t s f o r m u l e - r i n g eller u n d e r s ö k n i n g e n s vetenskaplighet.

D e t blir helt enkelt bara fråga o m två olika u n d e r s ö k n i n g a r . A r b e t s d e l n i n g e n m e l l a n k ö n e n , d e n p a t r i a r k a l a m a k t s t r u k t u r e n och de m e d v e t a n d e f o r m e r s o m d e n skapar anses inte behöva p r o b l e m a t i s e r a s eller tas h ä n s y n till — a n n a t ä n o m det ä r j u s t de p r o b l e m e n f o r s k a r e n avser att studera och inget a n n a t .

M e n det som skiljer 1970-talets typiska kvinnoforskning f r å n tidigare p e r i o d e r s ä r j u s t kvinnoperspektivet. D e n inriktar sig på att u n d e r s ö k a det privata och f ö r h å l l a n d e t mellan privatliv och arbetsliv och ger d ä r f ö r insikt o m f ö r h å l l a n d e n som tidigare varit för- dolda, osynliga, för oss och vars effekter inte u p p f a t t a t s eller k u n n a t analyseras.

1970-talets u p p b l o m s t r a n d e kvinnoforsk- n i n g k a n alltså sägas h a ifrågasatt d e n traditionella d e f i n i t i o n e n av vetenskaplighet. D e n d e f i n i t i o n e n h a r j u b e s t ä m t s g e n o m sam- s t ä m m i g v ä r d e r i n g (konsensus, intersubjek- tivitet) i ett forskarsamhälle som ä r snedför- delat inte bara klassmässigt u t a n också köns- mässigt. O c h det forskarsamhället h a r pro- d u c e r a t en k u n s k a p som är baserad på enkö- n a t m a n l i g a p r e m i s s e r och v ä r d e r i n g a r ( p r o b l e m i d e n t i f i e r i n g och - f o r m u l e r i n g ,

teorier, modeller, urval, slutsatser). K v i n n o - f o r s k n i n g e n h a r i sin kritik påvisat betydelsen av forskarens egen sociala situation och e r f a r e n h e t , forskarens egen subjektivitet.

D e n n a subjektivitet vill m a n dra f r a m , påvi- sa och a n v ä n d a i en i n k ä n n a n d e f o r s k n i n g på de b e r ö r d a m ä n n i s k o r n a s villkor.

S a m m a n f a t t n i n g s v i s k a n m a n karaktäri- sera k v i n n o f o r s k n i n g e n såsom:

— p r o b l e m o r i e n t e r a d och d ä r f ö r t e n d e n t i - ellt tvärvetenskaplig. D e n överskrider suve- ränt de gränser som dragits u p p mellan uni- v e r s i t e t s ä m n e n a , ofta av historiska och n u - m e r a irrelevanta skäl.

— D e n ä r v i d a r e ämneskritisk, eftersom d e n u p p s t å t t som en reaktion m o t de m a n l i g t do- m i n e r a d e ( a n d r o c e n t r i s k a ) teorier, modeller och m e t o d e r som p r o d u c e r a t s u t i f r å n ett m e r b e g r ä n s a t perspektiv och a n d r a k u n s k a p s i n - tressen ä n k v i n n o f o r s k n i n g e n nu framför.

— D e n ä r helhetlig — total — g e n o m att d e n samtidigt o m f a t t a r b å d e p r o d u k t i o n s - och r e p r o d u k t i o n s s f a r e r n a (alla aspekter av li- vet) och d ä r f ö r inte a u t o m a t i s k t missar sam- b a n d och faktorer, bara för att de ligger helt eller delvis u t a n f ö r produktionslivet och offentligheten — forskningens traditionellt prioriterade u n d e r s ö k n i n g s o b j e k t . D e n tjä- n a r d ä r f ö r som korrektiv till tidigare forskning.

K v i n n o f o r s k n i n g e n s i n n e h å l l , t e n d e n s e r o c h p r o b l e m

U n d e r 1950- och 1960-talen d o m i n e r a d e s f o r s k n i n g e n o m k v i n n o r av a r b e t s m a r k - n a d s p r o b l e m e n . D e n n a f o r s k n i n g var främst i n s t r u m e n t e l l och sågs som ett u n d e r l a g för a r b e t s m a r k n a d s p o l i t i s k a beslut. B e t o n i n g e n av könsrollsbegreppet riktade också intresset m o t socialisationen och utbildningssyste- m e t . Sverige och övriga S k a n d i n a v i e n blev i avsevärd grad f ö r e g å n g s l ä n d e r i d e n n a forskning. E n rad forskare h ä r i f r å n fick internati- onellt e r k ä n n a n d e och betydelse. D e repre- senterade f r ä m s t ä m n e n a historia, sociologi och litteraturvetenskap.

U n d e r 1970-talet n ä r den nya k v i n n o r ö - relsen tillväxte i betydelse fortsatte d e n att b e t o n a lönearbetets betydelse för k v i n n o r s självständighet. D e t t a var helt i linje m e d

(8)

d e n klassiskt socialistiska u p p f a t t n i n g som k v i n n o r ö r e l s e n ( G r u p p 8) drev i b ö r j a n . D e t t a är naturligtvis f o r t f a r a n d e en n ö d v ä n - dig g r u n d . S a m t i d i g t i n r i k t a d e m a n sig på ideologikritik, d ä r r e k l a m , veckopress, trivi- allitteratur, film och konst analyserades som uttryck för k v i n n o f ö r a k t och exploatering av k v i n n a n som könsvarelse. D e t t a avsatte spår i f o r s k n i n g e n , d ä r kanske särskilt litteratur- v e t e n s k a p e n p r o d u c e r a t m å n g a textanalyser och a n n a n ideologikritik.

D e n sociala basen för k v i n n o r ö r e l s e n skil- j e r sig åt mellan olika l ä n d e r på g r u n d av deras olika k l a s s t r u k t u r e r och kulturer. D e t t a h a r påverkat k v i n n o r ö r e l s e n s genomslags- kraft och politiska i n r i k t n i n g i varje land.

O c h d e t t a t i l l s a m m a n s m e d de olika historiska och teoretiska t r a d i t i o n e r n a gör att kvin- n o f o r s k n i n g e n i viss m å n f å r olika prägel i olika länder.

Utvecklingen av k v i n n o r ö r e l s e n i E u r o p a och U S A och dess sökande efter g r u n d e n för k v i n n o r n a s särskilda u n d e r o r d n i n g i våra l ä n d e r påverkade f r a m v ä x t e n av en k v i n n o - f o r s k n i n g (vars särprägel i f ö r h å l l a n d e till traditionell f o r s k n i n g diskuterats ovan), som systematiskt sökt utveckla en teori för kvin- noförtryckets u p p k o m s t , växlingar och effek- ter. M a n h a r fastställt kvinnoförtryckets ma- terialitet. D e t går inte l ä n g r e att se k ö n s u p p - d e l n i n g e n och k v i n n o r n a s u n d e r o r d n i n g s o m uttryck för å l d e r d o m l i g a attityder, en ideologifråga. D e n h a r t v ä r t o m en materiell g r u n d i samhällets a r b e t s d e l n i n g mellan kö- n e n , i k v i n n o r s brist på m a k t , i ideologins n e d v ä r d e r i n g och u n d e r o r d n i n g av det kvinnliga, i m ä n n i s k o r s identifiering av kvinnlighet m e d u n d e r o r d n i n g och i de m a n l i g a privilegiernas osynliga självklarhet.

D e n n a massiva ideologi ( m e d dess materiella f ö r a n k r i n g som r e p r o d u c e r a s från generation till generation) påverkar även vår vetenskaps u t f o r m n i n g och forskningens inriktning. M e d v e t a n d e t o m kvinnoförtryckets materialitet och o m att s a m h ä l l s s t r u k t u r e n ytterst b e s t ä m m e r g r ä n s e r n a för social kvinnlighet och m a n l i g h e t h a r alltmer styrt k v i n n o f o r s k n i n g e n s innehåll.

K v i n n o f o r s k a r n a tar n u sin u t g å n g s p u n k t j u s t i m a k t f ö r h å l l a n d e t mellan k ö n e n i sin analys av k v i n n o r s lönearbete, av h e m a r b e -

tets betydelse för s a m h ä l l s e k o n o m i n och för k v i n n o r s möjligheter, i kritiken av den pat- r i a r k a l a d e f i n i t i o n e n av vad s o m ö v e r h u v u d - taget b e t r a k t a s som a r b e t e i vårt samhälle.

F o r s k n i n g e n o m sexualitetens p a t r i a r k a l a b e s t ä m n i n g och u t f o r m n i n g h a r också starkt utvecklats. Ideologikritiken h a r också n u m e - ra förankrats i en analys av d e n p a t r i a r k a l a offentlighetens villkor och kvinnliga förfat- tares och k o n s t n ä r e r s m a t e r i e l l a och sociala f ö r h å l l a n d e n . V i l k a uttryck h a r k v i n n o r s kreativitet tillåtits ta? Vilka uttryck k a n be- traktas som en kvinnlig estetik, f r a m v u x e n och präglad av k v i n n o r s särskilda plats i ar- b e t s d e l n i n g e n , k v i n n o r s e r f a r e n h e t s v ä r l d , teknikval, j a , u t r y m m e att a r b e t a överhu- v u d t a g e t i tid och r u m ?

S k a n d i n a v i s k k v i n n o f o r s k n i n g i i n t e r n a t i o n e l l t p e r s p e k t i v

D e n i n t e r n a t i o n e l l a k v i n n o f o r s k n i n g e n — å t m i n s t o n e teoriutvecklingen — k a n n u sä- gas generellt sett ligga före d e n svenska. D e t f i n n s på k o n t i n e n t e n och i U S A sedan 1960—1970-talen en avancerad d e b a t t och teoriutveckling n ä r det gäller s a m h ä l l e n a s k ö n s u p p d e l n i n g och dess historiska utveckling. O r g a n i s e r i n g e n av k v i n n o f o r s k n i n g e n vid universiteten i institutioner, p r o g r a m och k u r s e r — ja, på sina ställen f i n n s möjlighet att avlägga e x a m e n i n o m o m r å d e t K v i n n o - studier ( W o m e n ' s Studies) — ä r långt ut- vecklad och etablerad särskilt i U S A och E n - gland. N ä t e t av tidskrifter r ö r a n d e k v i n n o - politisk och -teoretisk debatt blir allt tätare.

Universitetsförlagen ger ut m ä n g d e r av litte- r a t u r i f o r m av a v h a n d l i n g a r och d e b a t t b ö c - ker m m i n o m k v i n n o f o r s k n i n g e n s o m r å d e . L ä r o b ö c k e r p r o d u c e r a s som kritiserar äldre m a n s c e n t r e r a d kurslitteratur och presente- rar de nya r ö n e n och u p p f a t t n i n g a r n a .

I S k a n d i n a v i e n ä r av n a t u r l i g a skäl kvin- n o f o r s k n i n g s m i l j ö e r n a m i n d r e och glest s p r i d d a över l ä n d e r n a . D e t gäller särskilt Sverige. M a n k a n iaktta skillnader m e l l a n k v i n n o f o r s k n i n g e n s o r g a n i s a t i o n s f o r m e r , status och i n r i k t n i n g mellan t ex D a n m a r k , N o r g e och Sverige. D e t t a b e r o r — som ovan n ä m n t s — på l ä n d e r n a s olika k v i n n o r ö r e l s e r och skiftande i d é s t r ö m n i n g a r liksom på na-

(9)

Eva Härstedt-Carlsson: 'Treudd.', 1982. Foto Knui Andreassen.

tionella skillnader i klasstruktur, historia och politiska m a k t f ö r h å l l a n d e n .

D e n norska k v i n n o r ö r e l s e n fick från bör- j a n en starkare feministisk självmedvetenhet

ä n t ex d e n svenska. Till d e t t a b i d r o g säkert d e n sociala bas av y r k e s v e r k s a m m a k v i n n o r i s m å b o r g e r l i g a skikt ( j o r d b r u k a r e , fiskare) s o m även i a n d r a sociala rörelser visat sig k u n n a u t g ö r a en samhällskritisk, ja, antikapitalistisk kraft. Likaså b i d r o g det f a k t u m att a n d e l e n l ö n e a r b e t a n d e k v i n n o r ä r betydligt m i n d r e ä n i Sverige. H e m a r b e t e t s p r o b l e m och f o r s k n i n g r ö r a n d e t ex rättssystemets konsekvenser för i c k e - l ö n e a r b e t a n d e kvin-

n o r h ö r till det som tagits upp. I N o r g e finns också en stark tradition av a n g l o a m e r i k a n s k t inflytande, d ä r säkert även d e n kritik som i E n g l a n d och U S A k o m m i t f r a m mot d e n e g n a (särskilt sociologiska) forskningen nått d e n norska k v i n n o f o r s k n i n g e n . D e n n a kan sägas h a en särpräglad och avancerad f r a m - t o n i n g , som starkt h a r stötts g e n o m de sär- skilda forskningspolitiska s a t s n i n g a r som m a n gjort via forskningsrådet NAVF. Sär- skilt är d e n socialpsykologiska i n r i k t n i n g e n typiskt för norsk k v i n n o f o r s k n i n g .

D e n d a n s k a k l a s s t r u k t u r e n p å m i n n e r o m d e n norska. D ä r finns också en stark s m å b o r -

(10)

gerlighet som i vissa lägen g å r e m o t b å d e storkapitalet och d e n centrala s t a t s m a k t e n . M e n i D a n m a r k finns också traditionellt en n ä r a k o n t a k t m e d filosofiska och vetenskaps- teoretiska s t r ö m n i n g a r i Tyskland och F r a n k r i k e (t ex d e n kapitallogiska m a r x i s - m e n , f r a n k f u r t e r s k o l a n , Annales-skolan och de kvinnliga psykoanalytiker, som d o m i n e - rar d e n f r a n s k a kvinnorörelsen). F ö r stu- d e n t v ä n s t e r n k o m d e n tyska m a r x i s m e n att spela stor roll, något som även h a f t inflytande på k v i n n o r ö r e l s e n . K v i n n o r ö r e l s e n h a r f r å n att h a varit radikalfeministiskt d o m i n e - rad i allt h ö g r e grad k o m m i t att orientera sig m o t socialismen. K a n s k e b i d r a r d e t t a till att m a n i h ö g r e u t s t r ä c k n i n g verkar a n v ä n d a och söka utveckla marxistisk teori ä n vad som ä r fallet i N o r g e . M e n mest b e r o r d e t t a n o g på att d e n d a n s k a k v i n n o f o r s k n i n g e n ä r m e r inriktad på samhällets m a k r o s t r u k t u r och på individens psykologi ( e k o n o m i och psykoanalys). I sin strävan att studera vardagslivets historia och att integrera analysen av könspolitiken i alla s a m m a n h a n g h a r m a n h ä m t a t inspiration kanske främst från frank- f u r t e r s k o l a n och de franska kvinnliga psyko- a n a l y t i k e r n a (Torok, Chasseguet-Smirgel, L u c e Irigaray och J u l i a Kristeva). T i l l s a m - m a n s m e d den tyska sociologen Ulrike P r o - kop h a r de h a f t stort inflytande, även t ex in- o m litteraturvetenskaplig k v i n n o f o r s k n i n g . I Sverige var det d e n f r a n s k a strukturalis- tiska (althusserianska) m a r x i s m e n som k o m att prägla 1960-talets s t u d e n t v ä n s t e r och som d ä r m e d från b ö r j a n fick inflytande även i k v i n n o r ö r e l s e n . S e n a r e h a r det särskilt varit det a n g l o a m e r i k a n s k a feministiska infly- t a n d e t som gjort sig gällande. Även t ex de franska s t r ö m n i n g a r n a h a r nått oss främst via a m e r i k a n s k a eller engelska uttolkare. På s e n a r e å r h a r d e n a m e r i k a n s k a d e b a t t e n o m det kapitalistiska p a t r i a r k a t e t ( b e g r e p p e t s giltighet och f r u k t b a r h e t ) tagits u p p . V i h a r också alltmer b ö r j a t aktivt orientera oss in- o m k v i n n o f o r s k n i n g e n på den e u r o p e i s k a k o n t i n e n t e n för att direkt k u n n a h ä m t a im- pulser d ä r i f r å n . Av d e n övriga s k a n d i n a v i s k a k v i n n o f o r s k n i n g e n är det f r ä m s t d e n norska som haft mest att ge oss hittills. H ä r v i d l a g ä r det säkert inte oviktigt att den n o r s k a kvin- n o f o r s k n i n g e n särskilt aktivt och systema-

tiskt förts ut via skriftserier, i n f o r m a t i o n s - blad, stencilerade h ä f t e n osv.

K v i n n o f o r s k n i n g e n o c h d e n s v e n s k a m o d e l l e n

B å d e i D a n m a r k och N o r g e ( m e n mest syste- m a t i s k t i N o r g e ) h a r f o r s k n i n g e n o m köns- p r o b l e m a t i k e n b e h a n d l a t s som d e n forskningspolitiska fråga d e n är.

I Sverige ser — som n ä m n t s i b ö r j a n — s a m h ä l l s s t r u k t u r e n a n n o r l u n d a ut. S m å b o r - gerligheten är liten och svag, m e n m a s s a n av l ö n e a r b e t a r e h a r en stark o r g a n i s a t i o n s v a n a och traditionell statsvänlighet. P r o b l e m löses g e n o m s t a t s i n g r i p a n d e n . D e t ä r en u t b r e d d och g e n o m de m å n g a å r e n av socialdemokra- tisk r e g e r i n g s m a k t rätt väl b e k r ä f t a d u p p f a t t - n i n g . I allt h ö g r e u t s t r ä c k n i n g h a r d i r e k t a f o r s k n i n g s u p p g i f t e r lagts på d e p a r t e m e n t e n . I Sverige h a r som sagt k ö n s u p p d e l n i n g e n och kvinnoförtrycket setts s o m en f r ä m s t ar- b e t s m a r k n a d s p o l i t i s k fråga. S t a t s m a k t e n förlägger d ä r f ö r även f o r s k n i n g s i n i t i e r a n d e och - s a m o r d n a n d e f u n k t i o n e r på arbets- m a r k n a d s p o l i t i s k a o r g a n . D e n n a t e n d e n s h a r förstärkts i s a m b a n d m e d d e n socialde- m o k r a t i s k a å t e r k o m s t e n till r e g e r i n g s m a k - ten. M a n m a r k e r a r n u k ö n s p r o b l e m a t i k e n s vikt g e n o m att direkt u n d e r regeringen skapa ett o r g a n för s k j ä m s t ä l l d h e t s f o r s k n i n g — i stället för att direkt stödja de a m b i t i ö s a sats- n i n g a r som f o r s k n i n g s r å d e n och U H Ä för- sökt sig på. Risken ä r att d e n n a j ä m s t ä l l d - h e t s f o r s k n i n g blir en u t e s l u t a n d e i n s t r u m e n - ten f o r s k n i n g m e d a n d r a förtecken ä n vad som ovan beskrivits som k v i n n o f o r s k n i n g (en vetenskapsteoretisk f ö r ä n d r i n g i n o m v a r j e ä m n e plus u p p b y g g n a d e n av en k u n - skapsbas o m k ö n s p r o b l e m a t i k e n ) .

D e n n a utveckling ä r ett uttryck för d e n svenska socialreformistiska strategin att via s t a t s a p p a r a t e n kanalisera samhällskritiska s t r ö m n i n g a r . P r o b l e m e t r ö r a n d e t e r m e r n a k v i n n o f o r s k n i n g och j ä m s t ä l l d h e t s f o r s k n i n g (vilka j u uttrycker olika synsätt på könspro- b l e m a t i k e n ) h a r b e h a n d l a t s på a n d r a håll.

J ä m s t ä l l d h e t s f o r s k n i n g ä r ett uttryck som det svenska etablissemanget ä r e n s a m t o m , vilket t o r d e försvåra internationell k o m m u - nikation. M e r intressant ä r det dock att stu-

(11)

d e r a det som uttryck för s t a t s a p p a r a t e n s t v e k s a m h e t inför att e r k ä n n a u n d e r - över- o r d n i n g s a s p e k t e n i k ö n s p r o b l e m a t i k e n och ö v e r h u v u d t a g e t att e r k ä n n a legitimiteten i k v i n n o r s särintressen.2

D e t ä r också så att m a n ä n n u inte a n v ä n t sig i n å g o n n ä m n v ä r d grad av d e n n u a l l t m e r stabila och avancerade k u n s k a p s b a s som m ö - d o s a m t (oftast på individuell b e k o s t n a d ) byggts u p p b l a n d de enskilda k v i n n o f o r s k a r - n a , särskilt i n o m Fora för kvinnliga forskare och k v i n n o f o r s k n i n g ute i landet, s o m j u för övrigt ä r en för Sverige u n i k b a s o r g a n i s a - tion. D e t t a b e r o r rimligen på att k ä n n e d o - m e n o m k v i n n o f o r s k n i n g e n s vetenskapsteo- retiska betydelse och dess p r o d u k t i o n av ny k u n s k a p inte nått ut.

D e t ä r alltså så att det finns ett i n f o r m a - t i o n s p r o b l e m m e l l a n å e n a sidan d e n ut- l ä n d s k a k v i n n o f o r s k n i n g e n och d e n svenska, å a n d r a sidan mellan de svenska m y n d i g h e - t e r n a och de e g n a k v i n n o f o r s k a r n a .

I en a n s t r ä n g n i n g att lösa bl a d e t t a infor- m a t i o n s p r o b l e m startades Kvinnovetenskaplig tidskrift, s o m blivit en omistlig kanal.

T i d s k r i f t e r n a i d e n n u v a r a n d e k o n j u n k t u - ren h a r alltmer fått överta d e b a t t b ö c k e r n a s roll som o p i n i o n s b i l d a r e och b ä r a r e av k u l t u r - och samhällsdebatt. D e n n a v e r k s a m - het skulle också behöva u t v i d g a s m e d utgiv- n i n g av s m å s k r i f t e r och böcker. D e t tycks inte vara l ö n s a m t för de k o m m e r s i e l l a förlagen att i n t r o d u c e r a d e n k v i n n o v e t e n s k a p l i g a f o r s k n i n g e n och d e b a t t e n i vårt land. Dessut- o m verkar förlagen s a k n a den f a c k k u n s k a p s o m behövs för att välja ut det seriösa och centrala och det mest aktuella på d e n n a f o r s k n i n g s f r o n t .

K v i n n o f o r s k n i n g e n s n ä r a a n k n y t n i n g till en social rörelse ä r inte u n i k t . A r b e t a r r ö r e l - sen h a r tillkämpat sig forskningsresurser och i n f l y t a n d e över f o r s k n i n g e n r ö r a n d e arbetsli- vet. E n stark sektorsforskning h a r vuxit f r a m d ä r f a c k f ö r e n i n g a r n a s v ä r d e r i n g a r väger t u n g t .

M e n k v i n n o r ö r e l s e n h a r inte nått n å g r a m a k t p o s i t i o n e r . V i ä r inte en stark centralor- ganisation m e d gensvar i m a s s m e d i a och på regeringsnivå. K v i n n o r ö r e l s e n s bas ä r en m a k t l ö s massa. M e n k v i n n o f o r s k n i n g e n s perspektiv ä r helt g e n o m g r i p a n d e och h a r

Eva Härstedt-Carlsson: 'Leo', 1980. Foto Knut Andreassen.

konsekvenser som inget a n n a t perspektiv.

V å r k ö n s s t r u k t u r e r i n g (materiellt och i vår individuella identitet) ä r n ä m l i g e n betydligt d j u p a r e , känsligare och m e r osynlig än d e n klassmässiga. R e d a n av rent i n o m v e t e n - skapliga skäl (för en h ö g r e kvalitet i veten- s k a p e n ) ä r k ö n s p r o b l e m a t i k e n d ä r f ö r en forskningspolitisk och vetenskapsteoretisk fråga — inte ett a r b e t s m a r k n a d s p r o b l e m i första h a n d . A r b e t s m a r k n a d s p o l i t i k e n ä r en praktisk konsekvens av k v i n n o r ö r e l s e n s krav och de p r o b l e m och lösningar som k v i n n o - f o r s k n i n g e n b i d r a r till att f o r m u l e r a .

O c h vårt p r o b l e m som k v i n n o f o r s k a r e ä r j u s t att n ä r vår k u n s k a p s b a s växer och det f r a m s t å r allt tydligare att det j u s t ä r en forskningspolitisk och vetenskapsteoretisk k u n - skap vi bygger — m e d konsekvenser för varje a n n a n v e t e n s k a p — d å blir vi ett hot för d e m som inte lärt sig detta, för d e m vilkas forsk-

(12)

n i n g aldrig tagit m e d d e n n a d i m e n s i o n ( m e n påverkas av dess brist), för d e m som rent per- sonligt ä r u p p k n u t n a till d e n p a t r i a r k a l a m a k t s t r u k t u r e n och vetenskapssynen, b å d e i e g e n s k a p av e t a b l e r a d e forskare och i egen- skap av m ä n m e d en m a n l i g identitet och en a r b e t s s i t u a t i o n , som bygger på k v i n n o r s u n - d e r o r d n i n g rent privat och på j o b b e t . D e t t a förklarar deras intellektuella blockering in- för k v i n n o f o r s k n i n g e n och de k ä n s l o m ä s s i g a a n g r e p p s o m de u t s ä t t e r k v i n n o f o r s k a r n a för. M e n m å n g a ä r också ö p p n a för k v i n n o - f o r s k n i n g e n s m ö j l i g h e t e r och fascinerade av dess i m p l i k a t i o n e r för vår förståelse av s a m - hällenas struktur, av historisk f ö r ä n d r i n g och för vår v e t e n s k a p s u p p f a t t n i n g .

D e n d u b b l a s t r a t e g i n

F ö r att k n ä s ä t t a d e n nya forskningsinrikt- n i n g e n h a r l a n d e t s Fora e n a t s o m d e n s k d u b b l a strategin. D e n i n n e b ä r att vi samti- digt m å s t e satsa på en separat o r g a n i s e r i n g av k v i n n o f o r s k n i n g e n och en integration i existe- r a n d e forsknings- och u t b i l d n i n g s s y s t e m .

D e n separata o r g a n i s e r i n g e n k a n sägas representeras av Fora själva, som f n successivt bildar e g n a s k a r b e t s e n h e t e r eller inrätt- n i n g a r i n o m universitetets r a m . E n s å d a n or- g a n i s e r i n g möjliggör fortsatt utveckling av d e n g e m e n s a m m a k u n s k a p s b a s e n — ett in- tellektuellt stöd och inspiration för f o r s k a r n a ute på i n s t i t u t i o n e r n a . M e n d e n ä r d e s s u t o m n ö d v ä n d i g som moralisk r e p l i p u n k t för kvinnliga forskare och särskilt för kvinno- forskare — m e r så j u m e r övriga institutio- n e r visar sitt f r ä m l i n g s s k a p eller t o m mot- s t å n d g e n t e m o t d e n nya k u n s k a p e n — eller r e n t a v m o t k v i n n o r som forskare. E n separat o r g a n i s e r i n g är också betydelsefull som i n f o r m a t i o n s - och kontaktcentral, såväl g e n t e m o t d e n internationella kvinnoforskningen som d e n i n h e m s k a och som kanal mellan forskare och a v n ä m a r e . D e n separata o r g a n i s e r i n g e n h a r också visat sig n ö d v ä n - d i g för att bevara och utveckla k u n s k a p e n , även u n d e r p e r i o d e r av v i k a n d e intresse hos forskarsamhället i övrigt.

M e n i n t e g r e r i n g e n av k v i n n o f o r s k n i n g e n som infallsvinkel och synsätt i alla ä m n e n och i all u t b i l d n i n g ä r lika viktig. D e n n a in-

t e g r e r i n g ä r n ö d v ä n d i g för d e n inomveten- skapliga kvaliteten. D e t gäller b å d e att k o m p l e t t e r a de luckor vår k u n s k a p h a r på g r u n d av tidigare m a n s c e n t r e r a d inriktning, dels att korrigera de brister och felaktigheter som dessa luckor gett u p p h o v till i teorier och modeller — j a , i vår u p p f a t t n i n g ö v e r h u v u d - taget o m m ä n s k l i g t b e t e e n d e , s a m h ä l l e n a s utveckling och historisk f ö r ä n d r i n g . D e t ä r d ä r f ö r också angeläget att d e n k u n s k a p som k v i n n o f o r s k n i n g e n p r o d u c e r a r i n g å r som obligatoriskt m o m e n t på högskolornas ut- bildningslinjer liksom i skolorna.

D e n d u b b l a strategin i n o m kvinnoforsk- n i n g e n ä r en direkt parallell till kvinnorörel- sens d u b b l a strategi. K a m p e n för k v i n n o r s rättigheter och frigörelse h a r alltid krävt bå- d e e n separat och en integrerad o r g a n i s e r i n g . U t a n separat o r g a n i s a t i o n riskerar vi att upp- slukas, u n d e r o r d n a s och ignoreras. M e n u t a n att integrera vår k a m p och k u n s k a p riskerar vi att isoleras, marginaliseras och ignoreras.

D e t ä r alltid så n ä r nya skikt och g r u p p e r gör a n s p r å k på del i m a k t e n och resurserna: de som h a r m a k t och resurser vill inte dela m e d sig. Lika lite vill de ä n d r a sin världsbild i en- lighet m e d nya rön. M i n n s Galilei!

K v i n n o f o r s k n i n g e n s t r u m f k o r t ä r att d e n gör v e t e n s k a p e n bättre. E n korrekt k u n s k a p kräver m e d v e t e n h e t o m k ö n s m a k t s s y s t e m e t s u t f o r m n i n g och effekter — u t o m v e t e n s k a p - ligt och inomvetenskapligt.

N O T E R

1. Se Harriet Holter 'Kvinnoforskning: historisk utveckling och aktuella motsättningar' i Kvinnovetenskaplig tidskrift 1 1980.

2. Ingrid Åberg har påpekat hur användbart Helga Hernes' resonemang är för detta ända- mål. Se Helga Hernes, Staten — kvinner ingen adgang?, Universitetsförlaget, Oslo 1982.

L I T T E R A T U R

Artikeln bygger till stora delar på utdrag ur föl- jande texter:

Göransson A, 'Linjer i samhällsvetenskaplig kvinnoforskning' i Bokcaféts Bok om böcker, Lund 1981.

(13)

Göransson A, Arbete och makt: en kritisk diskussion av begreppen arbete, produktion och produktionssätt' i Vetenskap, patriarkat, makt.

Kvinnouniversitetet 1982, Akademilitteratur 1983.

Göransson A, Lindberg A L, 'Kvinnovetenskap- lig tidskrift från tanke till tryck' i Om hälften vore kvinnor... SOU 1983:4, Jämställdhetskom- mitténs betänkande om kvinnorna i forskningen.

Dessutom har följande litteratur använts:

Bengtsson M, Göransson A, Widerberg K, So- cialdemokratin och kvinnorörelsen' i Zenit nr 2 1975.

Holter H, 'Kvinnoforskning: historisk utveck- ling och aktuella motsättningar' i Kvinno- vetenskaplig tidskrift nr 1 1980.

S U M M A R Y

On the State and Situation of Women's Research in Sweden

In times of economic and/or demographic change the division of labor between the sexes is usually affected. When thus the traditional concepts of male and female are questioned, the historical and social relativity of femininity and masculinity becomes evident. This furthers the interest in research and studies concerning men and women, our traditional roles and potential capacities.

During the last 100 years Scandinavia has seen three such periods of boom in women's studies, according to Harriet Holter, Norwegian sociolo- gist. From 1890 to 1930 there was the social- philosophical phase in women's studies, in the 1950s and 1960s there was the empirical- positivistic phase (when the sex role concept was coined), and today we are experiencing the critical-marxist-feminist phase. Each phase is connected with an economic boom where wo- merfs wage labor became important to the natio- nal economies.

But in the present phase something new is ad- ded: the rise of the women's liberation movement and our new consciousness of the effects of male dominance, not only on society, but on the theories that claim to describe and explain social structure and historical change.

Women's studies and research no longer mere- ly designate the study of and research about wo- men; it is now also often done by women and for women, from women's perspective. This means

that women are seen as rational beings, although often acting from a rationality different from that of men. The rationality concept and the perspective used are both based on the female sphere of experience. Traditionally women were seldom included in social (or medical, etc) studies since their presence was found to overthrow the results in an inexplicable way. Now we know that the rea- son for this is not women's irrationality — but the male bias of the models and theories used. They are simply one-gendered theories claiming to explain a two-gendered reality.

Today we are better prepared than ever before to find out the factors that determine and shape the gender power structure. First, the growing number of women in science and research has been one precondition for the establishment and development of this field of study and for the in- clusion of female experiences and values in research. Secondly, we are now seeking this knowledge more systematically than earlier genera- tions in trying to develop a theoretical framework for the construction of gender as a historical and social category. Thirdly, we have a fundamental help in precisely the distinction between (biologi- cal) sex and (social) gender. In Scandinavia women's studies networks are smaller and more sparse than in England and the United States.

There are also differences between the Scandina- vian countries due to differences in history, class structure, and philosophical influences. These differences have affected the women's move- ments and the development of women's studies.

In Norway radical feminism seems to have been stronger than in Denmark and Sweden.

Norwegian women's studies have an advanced image and a strong position in Scandinavia, mainly in sociology and social psychology. The Anglo-American influence is traditionally strong. The research councils for social sciences and humanities gave early support to women's research and helped publish the results.

In Denmark, the German and French influence is traditionally stronger. German Mar- xist schools of thought and French feminist psychoanalysis seem to account for their focusing on macro-social and economic problems and on individual psychology. The Marxist tradition seems to be stronger in feminist research than it is in Norway or Sweden.

In Sweden the demand for female wage labor in the 1950s and 1960s launched an early interest in research about women (in history, sociology, and literature — but also in government reports).

French structuralist Marxism had a strong influence on the Swedish left including the women's

(14)

movement in the 1970s. Låter the Anglo- American debate on the concept of capitalist pat- riarchy has been taken up. The French and Ger- man influence is growing.

The Swedish model for organizing women's studies and research is twofold. O n the one hand there is traditionally a strong state apparatus and populär faith in state initiatives. The early stress on women's oppression as a labor märket problem still has effects on the organization of state support to women's studies. On the other hand, Sweden is the one country where there is actually a grassroot organization of women researchers at the universities (the Forums for Women Resear- chers and Women's Studies) and also the only journal so far for women's research in Scandina-

via Kvinnovetenskaplig tidskrift was founded in 1979 by a group of Forum members.

T h e Forums have now taken up the dual strate- gy of the women's liberation movement: simulta-

neous integration into the etablished university structure and separate organization for personal support and for the accumulation of a base of knowledge. O u r present problem is that as our base of knowledge grows, it becomes a threat to those who never thought to include this aspect in their own work and to those who in their research work are dependent on the patriarchal power structure both theoretically and privately.

However, the best argument for the importan- ce of women's studies is that the correct knowledge of any subject is possible only with the under- standing of the sex/gender system and its effects

— on research and on society.

Anita Göransson

Ekonomisk-historiska institutionen Umeå universitet

901 87 Umeå Sweden