28
A N B J 0 R G O H N S T A D
Osynliga kärleksförhållanden
— en analys av lesbiska parförhållanden
Samhällets osynliggörande
av lesbiska avspeglas i forskningen — även i kvinno- forskningen. Detta hävdar Anbjerg Ohnstad
som här polemiserar mot psykologins bild av lesbiska par som osjälv- ständiga. Det speciella med det lesbiska
paret är enligt henne att det består av två relations- orienterade individer.
Lesbiska kärleksförhållanden är i de flesta s a m m a n h a n g osynliga. I den m å n lesbisk- het n ä m n s framställs det som föga attraktiv.
I den psykologiska facklitteraturen beskrivs lesbiska kärleksförhållanden som täta och osjälvständiga förhållanden som inte f r ä m - j a r personlig utveckling. D e n n a föreställ- ning b e h a n d l a s h ä r i ljuset av kvinnors soci- alisation, kvinnors socialisation som lesbis- ka, och i ljuset av de betingelser som finns för lesbiska kärleksförhållanden i v å r t sam- hälle. Begrepp från traditionell psykologi har utvecklats u t a n att kvinnors " n a t u r l i - g a " heterosexualitet h a r problematiserats.
K a n de även beskriva det speciella i lesbis- ka p a r f ö r h å l l a n d e n ?
D e n n a artikel bygger p å en större u p p - sats i psykologi (en " h o v e d o p p g a v e " ) , Ekte (venn)-skap — en studie av relasjoner mellom les- biske samboere. I u p p s a t s e n undersöks det empiriska u n d e r l a g e t för föreställningen om att p a r t e r n a i lesbiska förhållanden k l a m r a r sig fast vid v a r a n d r a . T i o lesbiska s a m b o e n d e p a r h a r intervjuats och testats var för sig om sina f ö r h å l l a n d e n och i vilken m å n p a r t e r n a i förhållandet u p p f a t t a r den a n d r e så som hon u p p f a t t a r sig själv. I un- dersökningen b e h a n d l a s också rollmönster och könsrollsmönster bland lesbiska.
Paren som undersökts r e p r e s e n t e r a r oli- ka å l d e r s g r u p p e r ( 2 6 - 5 2 år) och olika yr- ken. Samtliga är m e d l e m m a r i två homo- sexuella organisationer, " D e t norske For- b u n d e t av 1948", D N F , eller " A r b e i d s -
g r u p p e n for homofil f r i g j o r i n g " , A H F . U r - valet h a r skett m e d h j ä l p av två nyckelper- soner i dessa o r g a n i s a t i o n e r .
Referensramar
Det finns fa u n d e r s ö k n i n g a r om lesbiskhet i den psykologiska facklitteraturen. Vid en s a m m a n s t ä l l n i n g av d e n n a litteratur från 1967 till 1974 f a n n M o r i n 139 studier o m homosexualitet v a r a v 3 / 4 h a n d l a d e o m m ä n och 1/4 o m kvinnor ( M o r i n , 1975).
Förtryck av lesbiska i f o r m av osynliggö- r a n d e och förnekande existerar h ä r liksom i s a m h ä l l e t i övrigt. D e t t a gäller för d e n tra- ditionella psykologin, m e n också för n y a r e kvinnopsykologi. I m å n g a u n d e r s ö k n i n g a r h a r p r o b l e m s t ä l l n i n g a r n a f o r m u l e r a t s ut- ifrån n o r m e n o m heterosexualiteten som det n o r m a l a och ö n s k v ä r d a . Lesbiska o m - talas d ä r f ö r som a v v i k a n d e eller patologis- ka. P r o b l e m s t ä l l n i n g a r n a i de studier som M o r i n s a m m a n s t ä l l t illustrerar d e t t a . 3 0 % av s t u d i e r n a h a n d l a d e o m o r s a k e r n a till homosexualitet, 2 7 % o m a n p a s s n i n g , 2 0 % om speciella t e m a n och 8 % o m heterosex- uellas inställning till homosexuella. D e n n a r e f e r e n s r a m är viktig, eftersom m a n u t i f r å n den kan f o r m u l e r a p r o b l e m s t ä l l n i n g a r . D e teoretiska b i d r a g e n ä r också viktiga, för läggs m a n l i g a n o r m e r till g r u n d för en för- ståelse av kvinnors utveckling, blir kvinnor a v v i k a n d e från m ä n och lesbiska a v v i k a n d e från heterosexuella kvinnor.
E n a n n a n r e f e r e n s r a m tar sin utgångs- p u n k t i v ä n s k a p e n mellan kvinnor. I v å r t s a m h ä l l e ä r v ä n s k a p en föga b e a k t a d social institution, speciellt ä r v ä n s k a p mellan kvinnor en osynlig relation ( H a a v i n d & von der Lippe, 1982).1 M e n g å r m a n längre tillbaka i historien h a r v ä n s k a p en mycket större plats i d e t sociala livet; det finns t ex mycket som tyder p å att kvinnor alltid h a r varit m e r känslomässigt k n u t n a till den b ä s t a v ä n i n n a n ä n till den ä k t a m a n n e n . Ä k t e n s k a p e t h a r f r ä m s t varit en social in- stitution som h a r gett kvinnor ekonomisk trygghet och b a r n . I slutet av 1800-talet var livslånga förhållanden mellan kvinnor in- get o k ä n t f e n o m e n . Bland p i o n j ä r k v i n n o r var det en a c c e p t e r a d s a m l e v n a d s f o r m , som kallades " T h e Boston M a r r i a g e " . Att dessa k v i n n o r blev a c c e p t e r a d e , b e r o d d e antagligen p å att k v i n n o r u p p f a t t a d e s som asexuella ( F a d e r m a n , 1982).
I tidigare historiska perioder d å v ä n s k a - pen h a d e en större plats i s a m h ä l l e t , f a n n s det inget n a m n för i n t i m a förhållanden mellan två av s a m m a kön. Först efter det att kyrkan p å 1200-talet f o r m a l i s e r a d e n o r m e n att sexualiteten skulle k n y t a s till r e p r o d u k - tionen och inte till lust och glädje, infördes dödsstraff för sexuella förhållanden mellan m ä n och b e g r e p p e t h o m o s e x u a l i t e t dyker u p p (Boswell, 1976). Psykologin och psykiatrin h a r i hög g r a d a c c e p t e r a t d e n n a n o r m och bidragit till stigmatiseringen ge- n o m sina olika förklaringsmodeller.
E n t r e d j e r e f e r e n s r a m är att p r o b l e m a t i - sera föreställningen o m kvinnors n a t u r l i g a heterosexualitet. M e d en s å d a n utgångs- p u n k t kan f r å g a n o m i n l ä r n i n g e n av sexua- liteten bli i n t r e s s a n t . M a s t e r s och J o h n s o n (1979) h ä v d a r att sexualiteten ä r ett inlärt f e n o m e n . I n d i v i d e n ä r inte förutbestämd för heterosexualitet, u t a n föds m e d en sex- uell potential som g e n o m olika inlärnings- e r f a r e n h e t e r kanaliseras i a n t i n g e n homo- sexuell eller heterosexuell riktning. Vilka i n l ä r n i n g s e r f a r e n h e t e r som ä r viktiga och n ä r d e görs ä r i n t r e s s a n t a problemställ- ningar. Ä r det exempelvis så att inlärning av sexuella t a b u n i förhållande till det egna könet är viktigt vid i n l ä r n i n g av heterosex- ualitet?
29 A d r i e n n e Rich (1980) h ä v d a r att hetero- sexualitet är en politisk institution som på- tvingas kvinnor. T v å n g e t b e s t å r b l a n d an- n a t i att heterosexualitet inte upplevs som ett val. E v a E t h e l b e r g (1983) h a r också ut- vecklat en r e f e r e n s r a m , d ä r hon h ä v d a r att kvinnors personlighetsutveckling är bero- ende av h u r de löser p r o b l e m e t m e d att förhålla sig till m a n l i g d o m i n a n s . M o t s ä t t - ningen i kvinnligheten ä r m o t s ä t t n i n g e n mellan självkänsla och r e a l i t e t s u p p f a t t - ning, h ä v d a r hon (se även Kvinnovetenskaplig tidskrift n r 1, 1985).
Teorier om lesbiska kärleksförhållanden
På senare tid h a r det skrivits flera artiklar som h a n d l a r o m lesbiska kärleksförhållan- den (Burch, 1982, K r e s t a n & Bepko, 1980, L i n d e n b a u m , 1985). G e m e n s a m t för d e m är att de b e t r a k t a r lesbiska förhållanden som speciellt täta. U t i f r å n olika perspektiv h ä v d a r de att för p a r t e r n a i ett lesbiskt för- h å l l a n d e s u d d a s g r ä n s e r n a lätt ut och d e r a s relation präglas av " f a s t k l a m r a n d e " och b e r o e n d e .L i n d e n b a u m och B u r c h h ä v d a r att rela- tionen mellan två kvinnor präglas av ett negativt b e r o e n d e som u t g å r från kvinnors socialisation. D e bygger p å N a n c y C h o d o - rows (1978) teorier o m att kvinnors identi- tet inte är a v g r ä n s a d p å s a m m a sätt som hos m ä n . E f t e r s o m det ä r kvinnor som fostrar b a r n , k o m m e r p o j k a r att fa en be- kräftelse p å sin olikhet i relation till mo- d e r n . " D u är olik m i g " är m o d e r n s b u d s k a p till sonen, m e d a n m o d e r n s b u d s k a p till dot- tern är " d u är som j a g " , vilket m e d f ö r att d e n n a relation p r ä g l a s av likhet. D e t t a gör flickans/dotterns identitetsbekräftelse svå- rare än p o j k e n s / s o n e n s . K v i n n o r k o m m e r inte att bli så a v g r ä n s a d e i sin identitet som m ä n , m e n d e får större förmåga att bygga u p p n ä r a relationer. K v i n n o r socialiseras till o m s o r g om a n d r a , till en omsorgs- orientering. De socialiseras till en a n n a n identitet än m ä n , en identitet som i n n e b ä r att m a n tillvaratar personliga relationer och utvecklar a n s v a r s k ä n s l a g e n t e m o t a n d - ra. D e r a s p r o b l e m blir att de lätt förlorar sina gränser g e n t e m o t a n d r a .
30
U t i f r å n d e t t a r e s o n e m a n g h ä v d a r B u r c h att två kvinnor i b ö r j a n av ett lesbiskt för- hållande k o m m e r att finna d e n n a relation mycket tillfredsställande, eftersom de hos kvinnor finner en förmåga att e n g a g e r a sig i a n d r a som de inte finner hos m ä n . M e n i ett längre perspektiv k o m m e r de att förlora g r ä n s e r n a i förhållande till v a r a n d r a och h i n d r a s i sin personliga utveckling. Ett les- biskt förhållande blir på sikt ett å t e r u p p r e - p a n d e av m o r - d o t t e r r e l a t i o n e n enligt Burchs teori. Även L i n d e n b a u m beskriver kvinnors identitet som b a s e r a d på likhet och ömsesidighet. I ett förhållande mellan två kvinnor ser d ä r f ö r de b å d a k v i n n o r n a v a r a n d r a som lika även m e d h ä n s y n till behov.
K r e s t a n och Bepko h ä v d a r från ett sys- temteoretiskt perspektiv att lesbiska p a r präglas av negativt b e r o e n d e på g r u n d av det osynliggörande som lesbiska upplever i vårt samhälle. Ett p a r utgör enligt d e m ett system. För att d e t t a ska f u n g e r a som ett separat system m å s t e det definiera sig i för- hållande till övriga system, och dessa m å s t e i sin tur acceptera definitionen av förhål- landet.
Heterosexuella förhållanden h a r regler och ritualer som u n d e r l ä t t a r d e n n a process.
Ett lesbiskt p a r f ö r h å l l a n d e definieras d ä r - emot som icke-existerande eller som ett pa- tologiskt förhållande. D e n n a brist p å be- kräftelse av den egna definitionen av förhål- landet k o m m e r enligt K r e s t a n och Bepko att leda till att p a r t e r n a i n t a r en hållning av
"vi två mot resten av v ä r l d e n " . D e t t a gör g r ä n s e r n a kring paret rigida, vilket återigen leder till ett n ä r a förhållande och ett nega- tivt beroende.
I dessa b å d a teoretiska b i d r a g h ä v d a s alltså att relationen mellan två kvinnor k o m m e r att präglas av negativt beroende, i det ena fallet utifrån teorier om kvinnors identitet och socialisation, i det a n d r a ut- ifrån samhällets osynliggörande av lesbiska kärleksförhållanden. A n d r a teorier h ä v d a r emellertid motsatsen.
Peplau (1978) och Cassel (1977) h ä v d a r att relationen mellan lesbiska präglas av ömsesidighet och likvärdighet, och att den f r ä m j a r självständighet. De h ä v d a r att j u s t
bristen på bekräftelse från s a m h ä l l e t s sida medför att lesbiska i högre g r a d än hetero- sexuella m å s t e definiera sig u t i f r å n egna aktiviteter och inte u t i f r å n förhållandet. Ett lesbiskt förhållande ger ingen s t a t u s som ett ä k t e n s k a p gör. Det ger t v ä r t o m negativ sta- tus, vilket f r ä m j a r den enskildes självstän- dighet. I p a r f ö r h å l l a n d e t k o m m e r kvinnors förmåga att s k a p a relationer att u t g ö r a g r u n d e n för n ä r a k ä n s l o m ä s s i g a förbindel- ser, och u t å t r i k t a d e aktiviteter k o m m e r att f r ä m j a den personliga friheten och självför- verkligandet. Peplau och Cassel h ä v d a r att det finns m å n g a typer av relationer som kan förverkligas i ett lesbiskt förhållande, från relationer b a s e r a d e p å psykologiska tillhö- righetsbehov och kulturella n o r m e r för kär- leksförhållanden till m e r personliga förhål- l a n d e n .
Det finns också en a n n a n typ av forsk- ning om könsroller och lesbiskhet som kan sägas s t ö d j a d e n n a t a n k e g å n g . D e t finns flera studier som visar att lesbiska h a r ett friare förhållande till könsroller ä n hetero- sexulla kvinnor. Brooks (1981) finner i sin u n d e r s ö k n i n g att lesbiska kvinnor h a r inte- grerat b å d e en m a s k u l i n och en feminin könsroll i sin könsrollsorientering, n å g o t som kallas en a n d r o g y n orientering. Bete- enden som s a m m a n f a l l e r m e d en a n d r o g y n orientering är självhävdelse, uthållighet, självtillit, s j ä l v s t ä n d i g h e t , ö m h e t , o m s o r g och förmåga att u t t r y c k a känslor (Bem, 1972). Det finns u n d e r s ö k n i n g a r som visar att lesbiska h a r självtillit och i hög g r a d a c c e p t e r a r sin aggressivitet. D e är intelli- genta, effektiva, s j ä l v s t ä n d i g a och m å l m e d - vetna, och h a r stor förmåga att bygga u p p n ä r a relationer. ( F r e e m a n , 1967, H o p k i n s ,
1969, Siegelman, 1972, T h o m p s o n , M c C a n d l e s s & S t r i c t l a n d , 1971, Wilson &
Greene, 1971.)
I min u n d e r s ö k n i n g u t g å r j a g ifrån att lesbiska h a r större möjlighet att i n t e g r e r a den m a s k u l i n a och den f e m i n i n a könsrollen i sin identitet u t a n att fa p r o b l e m m e d sitt samliv. I en k v i n n a - m a n relation k o m m e r maskulinitet och femininitet att b e k r ä f t a v a r a n d r a k o m p l e m e n t ä r t . M a n n e n far be- kräftelse på sin m a s k u l i n i t e t och sin över- o r d n i n g g e n o m att k v i n n a n u n d e r o r d n a r
Foto, Viggo Rivad, 1985
sig och far sin femininitet b e k r ä f t a d . M a s - kulinitet och femininitet ses i d e t t a s a m - m a n h a n g som r e l a t i o n s b e g r e p p ( H a a v i n d , 1981). På i n d i v i d p l a n e t kan det sägas att m a n n e n u t ö v a r en oavsiktlig begränsnings- kontroll över k v i n n a n ( B e n t e r u d , 1985).
Ö v e r o r d n i n g och u n d e r o r d n i n g kan inte bekräftas i lika hög g r a d i ett lesbiskt förhål- lande. Även o m en k v i n n a skulle v a r a ex- tremt m a s k u l i n , skulle hon inte v a r a över- o r d n a d p å s a m m a sätt som en m a n . E n kvinna kan inte u t ö v a s a m m a begräns- ningskontroll över en a n n a n kvinna som en m a n kan.
I friheten från u n d e r o r d n i n g och b e g r ä n - s a n d e könsroller ligger utvecklingsmöjlig- heterna i lesbiska f o r h å l l a n d e n . V a d är det då som n ä r m a r e k ä n n e t e c k n a r dessa? Res- ten av artikeln bygger på egna undersök- ningar och n y a n s e r i n g a r av de g e n o m g å n g - na teorierna.
Hur etableras lesbiska förhållanden?
Ett s ä r d r a g i lesbiska k ä r l e k s f ö r h å l l a n d e n är den individuella process som föregår etable- r a n d e t av det första lesbiska förhållandet.
Lesbiska m å s t e vanligtvis g e n o m g å en lång individuell process för att n å insikt om sin sexuella läggning, i n n a n de är b e r e d d a att gå in i ett förhållande. Heterosexualitet är inget m a n reflekterar över. Det är inget val m a n gör u t a n s n a r a r e n å g o t m a n är och som de flesta inte ifrågasätter.
I motsats till vad förhållandet är hos he- terosexuella följer alltid a u t o m a t i s k t f r å g a n varför, n ä r en kvinna k ä n n e r sig d r a g e n till en a n n a n kvinna. S k a m m e n och r ä d s l a n för att vara a n n o r l u n d a lärs in parallellt m e d a t t r a k t i o n e n . Att acceptera a t t r a k t i o n e n och u p p l e v a den som rätt och riktig är en del av processen. A c c e p t e r a n d e t består i att bli kvitt de internaliserade heterosexuella
31
32
n o r m e r n a om den egna sexualiteten.
D e n n a fas kan ses som en s t ä n d i g pro- cess, m e n också som en gradvis utveckling f r a m till det första kärleksförhållandet. De flesta k v i n n o r n a i u n d e r s ö k n i n g e n h a d e levt perioder av sina liv som heterosexuella. För m å n g a h a d e det tagit lång tid att acceptera att d r a g n i n g e n till kvinnor inte var m i n d e r - värdig. H u r och var lesbiska söker sina p a r t n e r skiljer sig från h u r förhållandena är för de heterosexuella. N o r m e n är att alla ä r heterosexuella och att alla av m o t s a t t kön är potentiella p a r t n e r . N ä r en kvinna söker en a n n a n k v i n n a som p a r t n e r är det ett brott mot d e n n a n o r m och ett brott mot n o r m e n om kvinnor som de passiva.
I mitt material var vänskapen utgångs- p u n k t e n för kvinnor som inledde ett kär- leksförhållande. U n d e r s ö k n i n g e n visar att det är få som träffar v a r a n d r a i en lesbisk miljö — de flesta möter v a r a n d r a som a r b e t s k a m r a t e r , i organisationer eller för- eningar — och att v ä n s k a p e n mellan två kvinnor kan v a r a u p p t a k t e n till ett kärleks- förhållande. I de flesta sociala s a m m a n - h a n g är lesbiska osynliga. D e t t a kan göra processen m e d att söka en p a r t n e r till ett c h a n s t a g a n d e . Som skydd utvecklar m å n g a en stark känslighet för a n d r a s attityder och reaktioner. Upplevelsen av olikhet på ett o m r å d e som de flesta anser v a r a en väsent- lig del av kvinnoidentiteten gör att m ö t e t med en som förstår, a c c e p t e r a r och besva- rar känslorna upplevs starkt. " D e t var som att k o m m a från m ö r k r e t och ut i ljuset", säger en kvinna.
Det finns inget som talar för att lesbiska väljer v a r a n d r a utifrån a n d r a psykologiska principer än de som finns i relationer mel- lan kvinnor och m ä n . E g e n s k a p e r och d r a g hos den a n d r e , som m a n g ä r n a skulle vilja ha själv eller s t r ä v a r efter, v e r k a r tilldra- gande. G e n o m att gå in i ett förhållande till en a n n a n som liknar den m a n själv vill vara, upplever m a n sina egna brister m i n d - re starkt. Ellen beskriver vad som var så tilldragande hos K a r i så här: " j a g var så fascinerad av h e n n e s sätt att v a r a . H o n var så fri. Det verkade som om hon k ä n d e sig h e m m a i sin kropp. J a g skulle önska att j a g var så fri som h o n . " N ä r Ellen går in i
förhållandet till K a r i u p p l e v e r hon att också hon kan v a r a friare.
I teorier o m p a r t n e r v a l är d e t t a f e n o m e n känt som olikheter som d r a s till v a r a n d r a . H o s L i n d e n b a u m (1985) framställs det som ett s ä r p r ä g l a t lesbiskt f e n o m e n och också som speciellt katastrofalt för lesbiska. M o t det senare kan m a n h ä v d a att eftersom les- biska förhållanden ä r m e r m a k t s y m m e t r i s - ka än heterosexuella, skulle m a n k u n n a a n - ta att det d ä r finns större möjligheter att lära av v a r a n d r a , s n a r a r e ä n att bli beroen- de av den a n d r e s e g e n s k a p e r .
Normer för förhållandet
Vilka n o r m e r styr ett förpliktigande förhål- l a n d e mellan två kvinnor? R e l a t i o n e n mel- lan två kvinnor p r ä g l a s i första h a n d av bristen p å modeller och k o n v e n t i o n e r . D e t finns ingen konventionell rollfördelning i förhållandet. H o s en del u p p l e v s d e t t a som en frihet från u n d e r o r d n i n g och f r å n kravet att ställa u p p p å a n d r a s premisser. E n kvin- n a m e n a d e att det hon v ä r d e r a d e m e s t i ett lesbiskt förhållande v a r följande: " D u m å s - te inte hela tiden ställa u p p för a n d r a , d u kan låta det som sker ske. O c h o m det inte sker, är det inte så farligt. Det viktigaste ä r att vi ä r t i l l s a m m a n s . "
Bristen p å k o n v e n t i o n e r gör att relatio- nen upplevs som helt a n n o r l u n d a än a n d r a modeller. I mitt m a t e r i a l förekom inte ens som möjlig modell den som låg n ä r m a s t till h a n d s , n ä m l i g e n förhållandet mellan ens egna föräldrar. D e t t a kan bero p å att rela- tionerna är så olika att det inte är n a t u r l i g t att j ä m f ö r a d e m . O s y n l i g g ö r a n d e t m e d f ö r också att m å n g a lesbiska u p p l e v e r sig själva som historielösa.
Bristen på modeller gör att det kan finnas m å n g a möjliga modeller i ett och s a m m a förhållande. Det finns ingen speciell lesbisk modell. D ä r e m o t kan det finnas flera möjli- ga brottstycken av m å n g a a l t e r n a t i v a rela- tioner som v ä n i n n e r e l a t i o n e r , kärleksrela- tioner, m o r - d o t t e r relationer och syskonre- lationer. I u n d e r s ö k n i n g e n v a r d e t t a i högre grad en realitet än stereotypin " b u t c h - f e m - me r e l a t i o n e n " (rollspelet mellan den mas- kulina och den f e m i n i n a k v i n n a n ) .
Den mest styrande n o r m e n i förhållandet visade sig vara idealet om ett jämlikt kär- leksförhållande, d ä r bägge ska ha lika stort inflytande över utvecklingen. Förpliktelser- na i förhållandet är förväntan om trohet, lojalitet och öppenhet. Att bryta dessa för- pliktelser är att bryta lojaliteten, genom att exempelvis v a r a mer lojal mot sin familj än mot sin p a r t n e r eller att v a r a mer lojal i sina personliga relationer till en a n n a n .
Sexuella förhållanden med a n d r a är också ett brott mot förpliktelserna. Dessa förpliktelser regleras inte av sociala nor- mer, utan paret h a r möjlighet att självt be- s t ä m m a sina normer. T r o t s det verkar det som om de lesbiska kärleksförhållandena i denna undersökning i stort sett följer de normer som gäller för lojalitet i ett hetero- sexuellt förhållande.
Jämlikhetsidealet styr också rollerna och fördelningen av förpliktelser. Rollerna kan inte fördelas efter kön, utan enligt ett un- derförstått avtal om att prestera efter för- måga. H u r arbetsfördelningen sker kan j a g illustrera genom ett exempel. Kari började städa v a r p å Ellen far så dåligt samvete att hon också b ö r j a r städa. M e n Ellen måste ta hand om de t u n g a sakerna, eftersom K a r i har dålig rygg. Arbetsfördelningen är en gemensam överenskommelse, som inte så mycket baseras på g e m e n s a m m a förhand- lingar som på ett intuitivt underförstått avtal.
Jämlikhetsidealet kan bli en tvångströja när dess krav på likhet ska gälla varje en- skild personlighet. " J a g är som du och upp- lever världen på s a m m a sätt som du. För- hållandet är mest betjänt av att vi är så lika som möjligt. Olikhet skapar b a r a konflik- ter. Det är omvärlden som är besvärlig och skapar problem för oss b å d a och vi reagerar på den på s a m m a s ä t t . " Detta är normer som gäller för A n n e och M a r i t i deras för- hållande. Dessa regler gör att när Anne är deprimerad blir också M a r i t deprimerad. I dessa regler h ä m m a s utvecklingen och väx- andet. Den enas olikhet ses lätt som ett hot mot förhållandet.
Att v ä r d e r a olikheten i n ä r a förhållanden kan vara svårt, eftersom m a n har upplevt att det är olikheten som har hindrat en från
att bli älskad. Så upplever m å n g a lesbiska 33 det. N ä r m a n hittat någon som besvarar känslorna vill m a n helst slippa v a r a annor- lunda. Detta gör sig starkt gällande i Marits och Annes förhållande. De har levt tillsam- m a n s i ett år.
I a n d r a förhållanden kan likhetsidealet f r ä m j a utvecklingen och växandet. I Britas och Unnis förhållande gäller dessa normer.
" V i talar s a m m a språk och vi förstår var- andra. J a g kan p r a t a om det som bekymrar mig utan att det vänds mot mig senare, eller begränsar mig. Därför kan j a g också ta emot den kritik från dig som j a g behöver för att förhållandet ska utvecklas." Efter sex års samliv är Britta och U n n i speciellt en- gagerade i att förhållandet inte ska stag- nera.
En liknande socialisering och socioeko- nomisk b a k g r u n d är g e m e n s a m för m å n g a lesbiska par. Detta gör processen med att uppfatta den a n d r e så som hon u p p f a t t a r sig själv lättare. K o m m u n i k a t i o n och för- trolighet framställs som det bästa i lesbiska förhållanden. I undersökningen visade sig förmågan att u p p f a t t a den a n d r e som hon uppfattar sig själv vara stor.
De vanligaste konflikterna i lesbiska par- förhållanden visade sig i undersökningen vara konflikter i förhållande till a n d r a . Det- ta får också konsekvenser för p a r t e r n a i för- hållandet. Speciellt f r a m h ä v d e s de konflik- ter som uppstod i u m g ä n g e t med a n d r a d ä r definitionerna av förhållandet sattes på prov. "Vilket slags förhållande h a r ni? Ef- tersom ni ' b a r a ' är väninnor har ni inte obegränsade krav på v a r a n d r a . " En kvinna utan m a n värderas i regel som en ensamstå- ende kvinna. Diskvalificering, förnekande eller överdriven u p p m ä r k s a m h e t är för- trycksformer som m å n g a utsattes för i um- gänget med a n d r a . H u r dessa svårigheter ska tacklas ger ofta u p p h o v till konflikter i förhållandet. Bristen på tydliga r a m a r för förhållandet kan förhindra en lösning av konflikten, eftersom konflikterna ifrågasät- ter själva g r u n d e n för förhållandet. H u r långt b å d a har kommit i accepterandet av sig själva som lesbiska skapar också konflik- ter i förhållandet. Detta kan förstärkas till- s a m m a n s med a n d r a . I n t e r v j u e r n a gav in-
34
tryck av att lesbiska kärleksförhållanden långt ifrån är konfliktfria.
Teorierna kontra undersökningen
Teorin om lesbiska parförhållanden som personligt tillfredsställande (Burch, 1982) bekräftas i min undersökning. Det a n d r a påståendet, att lesbiska parförhållanden ef- ter hand skulle präglas av ett "fastklamran- d e " beroende, bekräftas inte. T v ä r t o m vi- sar undersökningen att kvinnors omsorgs- orientering f r ä m j a r självständigheten mel- lan två kvinnor. De som levt tillsammans längst visade mindre tendens till "fastklam- r a n d e " i sitt förhållande, m e d a n de som uttryckte stark förälskelse visade starka tendenser till beroende. Detta är i överens- stämmelse med teorin om att nära förhål- landen utvecklas från fusion (symbios) till dialog. Förhållanden som inte kommit till dialogstadiet kommer antingen att upplö- sas eller att fungera otillfredsställande. Les- biska förhållanden som inte fungerar till- fredsställande är ofta lättare att upplösa än äktenskap mellan kvinna och m a n , efter- som det inte finns någon yttre press eller g e m e n s a m m a barn som håller dem sam- man. Intervjuerna tyder på att parförhål- landen som präglas av beroende upplöses.M å n g a berättar om tidigare förhållanden av den karaktären. N ä r m a n inte klarar av att bryta förhållandet, trots att det är otill- fredsställande för bägge parter, är det tro- ligt att relationen präglas av att man klam- rar sig fast vid v a r a n d r a i ett beroendeför- hållande så som Burch och L i n d e n b a u m beskriver det.
Krestan och Bepko h ä v d a r att brist på bekräftelse leder till detta "fastklamrande' beroende. Undersökningen visar att spe- ciellt familjen i liten utsträckning bekräftar parförhållandet. En reaktion på dessa kon- flikter är enligt författarna att parterna kommer att dra sig tillbaka till sin "idyll".
De flesta i denna undersökning har valt att inte dra sig tillbaka utan ta u p p konflikten i stället. I de fall där lesbiska väljer att leva öppet, så som m å n g a av de intervjuade gör, blir det mindre betungande än att leva dolt (osynligt). Att leva dolt i ett hemligt kär-
leksförhållande kräver både känslomässigt och kognitivt arbete. Det kan leda till m å n g a missförstånd och oklarheter i förhål- lande till omvärlden. Paret far också mind- re möjlighet att bearbeta problem i förhål- landet.
Krestan och Bepko h ä v d a r att när indivi- dueringen inte upprätthålls på det yttre (sociala) planet leder det till ett beroende inåt. Deras g r u n d t a n k e är att när förhållan- det inte bekräftas av a n d r a är det liktydigt med att det inte far någon bekräftelse alls.
Detta är en ytlig värdering eftersom j u s t bristen på bekräftelse av förhållandet gör att lesbiska i högre grad tvingas vara själv- ständiga utåt. En hypotes som ligger när- m a r e till hands är att individueringen mås- te upprätthållas på ett inre (psykologiskt) plan, eftersom den inte upprätthålls på ett yttre (socialt) plan.
I Peplaus teori hävdas att lesbiska förhål- landen är täta, j ä m l i k a och personligt till- fredsställande, och att intimitet och auto- nomi är två olika dimensioner. D e n n a teori stöds av min undersökning, men d ä r e m o t m e n a r j a g att lesbiska förbindelser inte är starkare än heterosexuella.
Parterna är likvärdiga vad gäller social status och könsroller. Som tidigare n ä m n t s väljer lesbiska i stor utsträckning en part- ner med s a m m a sociala b a k g r u n d som de själva har. Attityder och värderingar kom- mer därför att s a m m a n f a l l a . Dessutom har kvinnorna det g e m e n s a m t att de är lesbis- ka, en gemenskap som förstärks genom att de är olika a n d r a kvinnor. Könsrollerna är också lika, jämlikhetsideal är allmänt före- k o m m a n d e i förhållandena. De flesta har en androgyn könsrollsorientering. Detta ska ses i s a m b a n d med att de befinner sig i en livssituation där de i högre grad avkrävs att integrera d r a g från både den kvinnliga och den manliga könsrollen. V ä n s k a p e n s bety- delse för ingåendet och u p p r ä t t h å l l a n d e t av förhållanden antas vara en viktig faktor för att förklara jämlikheten och symmetrin.
N ä r kvinnor socialiseras till att definiera och acceptera sig som lesbiska kan upple- velsen av att vara olik a n d r a kvinnor stärka den egna identiteten. Dimensionen " j a g är olika a n d r a " bekräftas i högre grad än "jag
Foto, Viggo Rivad, 1985.
är som d u " . D e t t a är en aspekt av lesbiska kvinnors utveckling som teoretikerna inte har lagt speciellt stor vikt vid. Burch och L i n d e n b a u m , som bygger på Nancy Cho- dorows teorier, h ä v d a r att kvinnor inte är avgränsade i sin identitet. De tar dock inte hänsyn till det speciella i lesbiska kvinnors utveckling. M å n g a upplever sig som väl- digt avskilda och utan a n d r a modeller att identifiera sig med. Lesbiska kvinnor har på ett känslomässigt eller kognitivt plan problematiserat heterosexualiteten. D e n n a process kan stärka en kvinnas självkänsla om hon upplever sin "olikhet" som positiv.
Den kan också ge u p p h o v till dålig själv- känsla ifall de heterosexuella n o r m e r n a om den egna sexualiteten dominerar.
M å n g a av kvinnorna i undersökningen hade någon g å n g upplevt sig själva som mycket a n n o r l u n d a och hade haft tankar om sjukdom och galenskap. Vilken själv- känsla p a r t e r n a har och hur de löst sitt
förhållade till heterosexualiteten far konse- kvenser för relationen. Beroendet och att klamra sig fast i relationen hör ihop med dålig självkänsla på individnivån.
Två modeller
N o r m e r n a för lesbiska kärleksförhållanden kan s a m m a n f a t t a s i två huvudmodeller för nära förhållanden. Aktenskapsmodellen vad gäller trohet, sexualitet, förpliktelser och konflikter i förhållandet. V ä n s k a p s m o - dellen vad gäller lojalitet, öppenhet, förtro- lighet och arbetsdelning i förhållandet.
Dessa två modeller kan s a m m a n f a t t a s i en ny modell som representerar en syntes av dem. Den nya modellen har j a g kallat äkta- (vän)skap ("ekte(venn)skap").
V a d innebär äkta- (vän)skap för kvin- nor? Karakteristiskt för kvinnorna i under- sökningen var att de hade tillåtit sig ha flera typer av erfarenheter. De hade brutit
35
36
Foto, Viggo Rivad, 1985.
med de barriärer som upplevdes som tabu- belagda och ångestskapande. De hade tagit itu med de förväntningar som ställes på dem i samhället och med sina egna önsk- ningar. De kan inte luta sig mot redan fast- lagda modeller, utan far lita på sina egna erfarenheter av vad som är rätt eller fel. De måste i första hand h ä m t a stöd för sina val hos vänner som också i regel är kvinnor.
Det sociala nätverket far relativt sett en större betydelse som identitetsbekräftelse än familj och släkt.
Kvinnor som lever i äkta- (vän)skap är självständiga i den meningen att valen de gör kräver en viss självständighet, och de förhållanden de lever i f r ä m j a r självstän- digheten. De är självständiga i den mening- en att de måste ta ansvar för sig själva och sitt liv.
Det särpräglade med lesbiska förhållan- den är att där finns två relationsorienterade parter som kan mötas på s a m m a plan. Möj-
ligheten till ett subjekt-subjektförhållande finns både på g r u n d av socialiseringen och på grund av självständigheten. Risken att stelna i föreskrivna roller om vad som är manligt och vad som är kvinnligt är mind- re. I maktrelationer är det större risk att bli
" h a l v " - m ä n n i s k o r i förhållande till v a r a n d - ra. Ett lesbiskt kärleksförhållande är till en början ingen maktrelation, så som förhål- landet mellan m a n och kvinna eller mellan mor och b a r n är. Därför är det lättare att förhålla sig som två h u v u d p e r s o n e r till var- a n d r a , eller som två subjekt, och k u n n a bejaka v a r a n d r a s egenart i stället för att se den som ett hot.
Sammanfattning
Genom att betrakta lesbiska kärleksförhål- landen som enbart problematiska och täta, upprätthålls myterna, och osynliggörandet av lesbiska förstärks. M a n kan anta att det
finns m å n g a olika sätt för lesbiska att leva t i l l s a m m a n s p å . D e t är troligt att bristen p å modeller gör m å n g f a l d e n stor. Det j a g h ä r h a r beskrivit är karaktäristiskt för de tio u n d e r s ö k t a p a r e n . E n r e f e r e n s r a m för att förstå relationen m e l l a n lesbiska m å s t e pro- b l e m a t i s e r a heterosexualiteten som d e t
" n a t u r g i v n a " . D e t kan v a r a n ö d v ä n d i g t att utveckla a n d r a b e g r e p p som inte osynliggör relationer m e l l a n kvinnor eller gör d e m m i n d e r v ä r d i g a . E n teori som m e n a r att m a n l i g d o m i n a n s är central i kvinnors per- sonlighetsutveckling kan v a r a en b r a ut- g å n g s p u n k t för att även k u n n a förstå lesbis- ka kvinnor.
Översättning: Catta Jönsson
L I T T E R A T U R
Bem S L, "Psychology looks at sex roles: Where have all the androgynous people gone", pa- per presenterat på UCLA Symposium of Women, maj 1972.
Benterud T, Psykososiale ogfysiske maktrelasjoner i ekteskapet. En intensivstudie over forholdet mellom
"normalekteskap" og konemishandling, hoved- oppgave i sociologi, Universitetet i Oslo, vå- ren 1985.
Boswell J , Christianity, Social Tolerance and Homo- sexuality: Gay People in Western Europé from the beginning of the Christian Era to the Fourteenth Century, University of Chicago 1976.
Brooks V, Minority Stress of Lesbian Women, Lex- ington Books 1981.
Burch B, "Psychological Merge in Lesbian Couples. A Joint of Ego Psychological and System Approach" i Family Therapy, Bd 9 (häfte 3) 1982, sid 201-208.
Cassel J A, A Group Called Women. Sisterhood and Symbolism in the Feminist Movement, David McKay 1977.
Chodorow N, The Reproduction of Mothering. Psy- choanalysis and Social Gender, University ofCa- lifornia Press 1978.
Ethelberg, E, Kvindelighedens modsigelse — om kvinders personlighedsstrategier överfor mandlig do- minans, Antropos, Köpenhamn 1983. (Se också "Självkänsla kontra realitet — ett di-
37 lemma för psykologin och för kvinnorna, Kvinnovetenskaplig tidskrift nr 1 1985, sid 4 - 1 5 ) .
Faderman L, Surpassing the Love of Men, Junction Books 1982.
Freeman M J , Homosexuality among Women and Psychological Adjustment, diss, Case Western 1967.
Hopkins J K, " T h e Lesbian Personality" i Bri- tish Journal of Psychiatry, Bd 115 1969, sid 1433-1436.
Haavind H, "Makt og kjaerlighet i ekteskapet" i Haukaa R, Hoel M & Haavind H (red), Kvinneforskning. Bidrag til Samfunnsteori, Uni- versitetsförlaget 1981.
Haavind H & von der Lippe A, "Venninner" i Holter H (red), Kvinner ifellesskap, Universi- tetsförlaget 1982.
Krestan J A & Bepko C, " T h e Problem of Fu- sion in Lesbian Relationships" i Family Pro- cess, Bd 19, sept 1980.
Lindenbaum J P, " T h e Shattering of Illusion:
The Problem of Competition in Lesbian Re- lationships" i Feminist Studies, nr 1, Spring
1985.
Masters W & Johnson V E, Homosexuality in Perspective, Little Brown 1979. (Sv övers Ny syn på homosexualitet, Brombergs 1981.) Morin S F, "An annotated bibliography of re-
search on lesbianism and male homosexuali- ty (1967—1974)", paper presenterat vid American Psychological Association, Chica- go 1975.
Ohnstad A, Ekte (venn)skap — en studie av relasjoner mellom lesbiske samboere, hovedoppgave, Psy- kologisk Institutt, Universitetet i Oslo 1984.
Peplau L A mfl, "Loving Women: Attachment and Autonomy in Lesbian Relationships" i Journal of Social Issues, Bd 34(3): 7, 1980.
Rich A, "Compulsory heterosexuality and Les- bian Existence", Signs: Journal of Women in Culture and Society, 5(4) :631-660.
Siegelmen M, "Adjustment of Homosexual and Heterosexual Women" i British Journal of Psychiatry, Bd 120 1972, sid 477-481.
Thompson N L, McCandless B & Strictland B R, "Personal Adjustment of Male and Fema- le Homosexuals and Heterosexuals" i Journal of Abnormal Psychology, Bd 78 1971, sid 237-240.
Wilson M L & Greene R L, "Personality Cha- racteristics of Female Homosexuals" i Psy- chological Reports, Bd 28 1971, sid 407-412.
38
S U M M A R Y
Invisible love relationships — a study of lesbian couples
In most areas of research lesbian couples are treated as invisible or as unattractive. In psychological studies lesbian love relationships are often described as overly close and depen- dent, and as unproductive of personal growth.
This assumption is here considered in relation to women's socialization, women's socialization as lesbians, and social conditions oflesbian cou- ples. It is argued that traditional psychological concepts fail to question woman's "natural"
heterosexuality and thus are deficient when it comes to the study oflesbian relationships. Two alternative theoretical perspectives are intro-
duced: friendship between women and lack of male domination in personal relationships.
The artide is based on a more extensive work in psychology, where 10 lesbian couples of varying age and profession are interviewed and tested. The investigation provides no empirical basis for the assumption that lesbian couples are overly dependent. The special quality of the lesbian relationship is shown to be both part- ners' capacity for relations. Further, there is greater possibility of a subject-subject rela- tionship than in a relationship characterized by male domination.
Anbjorg Ohnstad Valdresgt 11 0557 Oslo 5 Norway
