styrelse: Erland Wessberg,

styrelse:

Erland Wessberg, direktör, Svenska Varv AB (ordförande)

Kjell Andersson, verkstadsingenj6r, Uddevallavarvet AB, arbetslagarrepresentant Jan Olof Carlsson, bergsingenjör, Styrelsen för Teknisk Utveckling

Lennart Carlson, svarvare, Uddevallavarvet AB Skandiaverken, arbetslagarrepresentant Gunnar Gustafsson, generaldirektör, Civilförsvarsstyrelsen

Gunnar Kratz, inköpare, Uddevallavarvet AB, arbetslagarrepresentant Per Sandberg, direktör, Svenska Varv AB

Rune Ulfstad, varvsarbetare, Uddevallavarvet AB, arbetsfagarrepresentant Ingvar Trogen, direktör, Uddevallavarvet AB (VD)

Revisorer:

Stig Ekwall, auktoriserad revisor, Sillen & Jacobsson AB Lars Elvstad, auktoriserad revisor, Sillen & Jacobsson AB

Göran Tidström, auktoriserad revisor, Öhrlings Revisionsbyrå AB

Suppleanter:

Harry Ahlman, auktoriserad revisor, Sillen & Jacobsson AB Nils Brehmer, auktoriserad revisor, Öhrlings Revisionsbyrå AB

Aktieägare:

Svenska Varv AB, Göteborg

Fem år i sammandrag

Mkr 1981 1980 1979 1978 1977

Fakturerad försäljning 778,3 741,3 763,5 544,9 516,5

Rörelseresultat före kundfordringsrisker 68,8 2,9 132,6 89,3 - 45,4

Resultat före bokslutsdispositioner och skatt ^l) - 134,6 -269,8 117,9 - 169,3 - 421,7

Investeringar i anläggningar 8,4 4,6 5,7 14,8 63,7

Planenliga avskrivningar 34,1 34,8 39,8 38,4 33,7

Eget kapital 220,0 220,0 220,0 220,0 - 66,1

Balansomslutning 2.838,1 2.791,4 2.842,3 3.023,8 2.346,5

Löner och sociala kostnader 309,7

----· ntal anställda 2> 2.811

T kr

Försäljning, per anställd 276,9

.l: ö ner och sociala kostnader, per anställd 110,2

_Jvesteringar, per anställd 3,0

Bokfört anläggningsvärde, per anställd ^l) 93,3 Bokfört anläggningsvärde in kl fartygsandelar, per anställd ^l) 150,6

l) Efter extra nedskrivruna på anläggningar med 82,0 Mkr 1980, 83,0 Mkr 1979 och 90,0 Mkr 1978.

2) Uppgiften lir baserad på årsarbetstimmar enligt ATP-metoden

Orderstock

·_ ) Orderstock Orderingång tusen dwt

1500 - - -- -- - - - -

1~---

Levererat tonnage Levererat tonnage

tusen dwt

1~--- 800 - - - -- -

270,9 257,6 2.761 2.905

268,5 262,8 98,1 88,7

1,7 2,0

101,3 129,8 176,7 206,6

Fakturering Fakturering (totalt) - varav export Mkr

259,3 253,9 3.177 3.244

171,5 159,2

81,6 78,3

4,7 19,6

l

s

1, l 181,4

228,0 195,8

~

- - - - - - - - -

750

600 f -

...

600 - - -- - - - -- - - - -

- 500 ~ - z~ ~ -- - -

~

77 78 79 80 81 Orderstocken omfattar inneliggande beställ- ningar av fartygstonnage vid utgången av respektive år.

400- - -

200- -- - - - -

77 78 79 80 81 Variationerna i levererat tonnage beror på de faktiska leveranstiderna och återger därför ej produktionsvolymen under resp. år.

450

Jr

l

300

150 n

Il

l

77 78 79 80 81

Den fakturerade försäljningen anger det to- tala försäljningsvärdet för under resp år le- vererade fartygsnybyggen, andra produkter och fraktintäkter.

MIT Viking Osprey ar ett motortankfartyg av Uddevallavarvets Aframax-typ med en död- vikt av 79.999long tons (d 1.016 kg). Hon levererades till Norse Group (Jan Petter Röed), Singapore, den 3 februari 1981 som det fjärde i en serie på sju fartyg av denna typ. Till samma bestiii/are levererades systerfartygen Viking Harrier och Viking Merlin den 2 juli resp 26 november 1981.

Under 1980 tog Norse Group leverans av de treförstafartygen i serien, nllmligen Viking Eag/e, Viking Falcon och Viking Hawk. (Foto: Bewe Bild, Göteborg)

2

VD kommenterar

Från 1970 till 1980 ökade världens oljekon- sumtion med drygt 300Jo, medan tankflot- tans transportkapacitet ökade med hela 1350Jo. Först under 1980/1981 kunde man notera en minskning i världens oljekonsum- tion, en minskning som i USA, Japan och Västeuropa uppgick till mellan två och tio procent. För första gången sedan 1958 min- skade också den totala världshandeln 1981.

Efter den tillfälliga förbättringen på tank- marknaden, som inträffade under 1979, har den negativa trenden från 1980 fortsatt un- der 1981 och hittills under 1982. Vid senaste __ årsskiftet uppgick världens samlade tank- -:>tta till 315 milj dwt inklusive kombinerat tOnnage. Därav låg "endast" 25 milj dwt upplagt på grund av bristande sysselsättning.

Detta ger emellertid en falsk bild av läget på tankmarknaden. Uppläggningarna har se- -dan årsskiftet ökat med ungefär 2 milj dwt

~r månad, och dessutom måste man även -.äkna med det tonnage som elimineras ge- nom reducerad fart, väntetider i hamn och råoljelagring i fartyg. En realistisk bedöm- ning ger då vid handen, att överskottet på tanktonnage under nuvarande förhållanden uppgår till så mycket som kanske 150 milj dwt, dvs praktiskt taget halva tankflottan.

Det kommer att bli mycket besvärligt att göra sig kvitt detta väldiga överskott. Ge- nomförandet av strängare miljö- och säker- hetskrav för tankflottan, som skulle reduce- ra dess transportkapacitet, går långsamt.

Någon väsentlig ökning av råoljetran- sportema är knappast att vänta inom över- skådlig tid, och man får sålunda sätta sin till- lit till en ökande upphuggning av befintligt tonnage.

Ökande upphuggning

Under 1981 gick drygt 12 milj dwt till upp- --l-ouggning, och hittills under 1982 har 12 milj --'wt sålts för skrotning. Visserligen är aktivi- teten normalt större under första halvåret, men håller trenden i sig bör dock inemot 20 milj dwt huggas upp under 1982. Leveran- serna av nytt tanktonnage uppgick 1981 till

l. 4,6 milj dwt. l order och under byggnad

~,mns vid årsskiftet 13,5 milj dwt, varav det allra mesta skalllevereras under innevarande år eller i början av 1983. För senare leverans finns det f n ytterst få tankfartyg i order.

Den tonnagegrupp som minskar mest är VLCC och ULCC, dvs stora och mycket stora tankfartyg. Det är också inom denna sektor som överskottet är störst.

Världens samlade upphuggningskapacitet är minst 30 milj dwt årligen, så några tekni- ska hinder för en kraftig ökning av skrot- ningen föreligger inte. Under 1981 nästan halverades emellertid priserna för skrotmo- get tonnage. Visst motstånd reses också från stålindustrin mot ökade mängder fartygs- skrot, trots att det endast rör sig om margi- nella tillskott. 20 milj dwt tanktonnage ger nämligen inte mer än 2-2 Yz milj ton skrot, vilket då skall jämföras med den årliga världsproduktionen av stål på omkring 600 milj ton.

Glädjande nog tycks man alltmer komma

till insikt om att skrotningen av tanktonnage måste fortsätta i ökad takt. Ett gynnsamma- re kommersiellt utbyte av den aktiviteten bör förhoppningsvis kunna påskynda utveck- lingen. Detta gäller bland annat den bety- dande del av det upplagda tonnaget som ald- rig kommer att sättas i trafik igen utan ligger där i avvaktan på bättre skrotpriser.

Svag bulkmarknad

Situationen inom bulksektorn är praktiskt taget lika dålig som för tank. 70% av det kombinerade tonnaget, dvs mer är 30 milj dwt, går nu i torrlasttrafik sedan tankmark-

naden bröt samman. För åtskilliga kombi- fartyg kommer detta att bli permanent, då nya och strängare IMCO-regler stängt dem ute från tanktrafiken. Under 1981 frigjordes 13 milj dwt som tidigare varit "congestion bound", dvs uppbundet av stockningar i hamnarna, och dessutom tillkom lO milj dwt nybyggt tonnage. Leveranserna under 1982/

83 beräknas uppgå till 25 milj dwt, men ef- tersom diskussioner om avbeställning eller senareläggning av leveranser nu förekommer allt oftare, blir tillskottet förhoppningsvis inte fullt så stort under denna period.

Någon förbättring av bulkmarknaden kan knappast väntas förrän stålindustrin kom- mer i gång för fullt igen. En dämpande fak- tor är också att en ökad användning av ener- gikollåter vänta på sig. Orsakerna härtill är flera: eventuellt sjunkande eller stabila oljepriser, miljöaspekter samt produktions- och konsumtionsländernas infrastruktur i fråga om hamnar, lagringsterminaler, Iand- transporter etc. Med nuvarande stora över- skott på bulktonnage anser många bedöma- re, att någon väsentlig förbättring inte är att vänta förrän kanske 1984/85.

Hårdare konkurrens

Även på den under senare år så livaktiga offshoremarknaden kan man nu spåra en ut- planande tendens för framför allt borr- riggar. Ytterligare ett antal varv, vars kapa- citet främst tagits i anspråk för offshore- produktion, kan således väntas söka sig till- baka till den redan utomordentligt svaga far- tygsmarknaden.

Medan flertalet gamla skeppshyggarlän- der på olika sätt söker anpassa sin kapacitet till den ringa efterfrågan, fortsätter utbygg- naden i den nya varvsnationen Sydkorea.

Som exempel kan nämnas det nya · Okpo- varvet, som invigdes hösten 1981. Personal- styrkan uppgår i dag till lO 000, och när var- vet är fullt utbyggt 1986 beräknas man vara uppe i 27 000. Det är lika många som hela den svenska varvsindustrin sysselsatte så sent som 1977!

Även Folkrepubliken Kina moderniserar och bygger ut sin varvsindustri, men där tor- . de det dröja längre innan konkurrensen blir

mer märkbar på den internationella markna- den.

Uddevallavarvet och framtiden De allra flesta varven i världen - även de största - har nu mycket korta orderstockar

och är i stort behov av nya beställningar.

Följden blir att marknaden från alla håll

"dammsugs" på de fåtaliga kontrakten. Be- ställarintresset är av lättförståeliga skäl myc- ket svalt, beroende bland annat på att ny- byggnadspriserna ligger högt i förhållande till priserna på även relativt modernt seeond hand-tonnage. Det räcker inte längre med att kunna offerera en attraktiv fartygstyp, utan det måste vara ett helt paket innefat- tande finansiering m m. Med nuvarande hö- ga ränteläge kan nämligen räntekostnaderna för ett nytt fartyg spela större roll än tilloch- med priset och beräknade framtida frakt- intäkter.

Under en följd av år har Uddevallavarvet lyckats uppnå god produktionsekonomi och hygglig lönsamhet genom att inrikta sig på att seriebygga tank- och OBO-fartyg som varit attraktiva på marknaden. Med prak- tiskt taget obefintligt bestältarintresse inom de två verkligt tunga sektorerna tank och bulk måste vi nu noggrant värdera varje an-

nan fartygstyp som kan vara gångbar, exem- pelvis container-, roro- och kyllastfartyg, kanske även lash-fartyg*). En sådan nyori- entering kommer givetvis att ställa stora krav på vår konstruktions-och produktions- apparat, men den torde vara ofrånkomlig under i varje fall de närmaste åren. Produkt- mässigt måste vi liksom hittills ligga på hög nivå med väl genomtänkta, säkra och eko- nomiska konstruktioner, som skapar fort- satt förtroende hos våra kunder.

l vår för närvarande mycket hårda bransch - som ju är lika besvärlig för våra konkurrenter - kan vi dock skönja några ljuspunkter:

• Uddevallavarvets inneliggande order- stock ger oss ett resultatmässigt gott ut- gångsläge för 1982 och delvis 1983.

• Uddevallavarvet har en modern, effek- tiv och flexibel produktionsapparat med ett mycket lågt bokfört värde som påverkar vå- ra fasta kostnader i positiv riktning.

• Uddevallavarvet har en liten, smidigt ar- betande organisation samt kunniga och an- svarsmedvetna medarbetare.

• Uddevallavarvet är inom sitt kvalitets- område kostnadsmässigt fullt konkurrens- kraftigt med i varje fall europeiska varv.

Med sådana förutsättningar är jag överty- gad om att Uddevallavarvet skall kunna häv- da sig väl i den internationella konkurren- sen. Vi är väl medvetna om att vi har en utom- ordentligt besvärlig period framför oss, och våra ansträngningar att övervinna dess svå- righeter kommer också att bli därefter.

*) lash =Light er A board Ship, dvs pråmbarande fartyg.

o

Arsredovisning och koncernredovisning 1981

Förvaltnings berättelse

1981

i

sammandrag

Uddevallavarvet har under året leve- rerat fem nybyggen på sammanlagt 367.000 d w t. Nya order har tecknats på fyra fartyg på tillsammans 289.000 dwt. Orderstocken vid årets utgång uppgick till nio fartyg på sammanlagt 544.000 dwt.

Årets resultat i Mkr före disposi- tioner och skatt är för

Varvsrörelsen Egna fartygsandelar Reservering för kundengagemang från mitten av 1970-talet

Totalt resultat före dispositioner och skatt

1981 1980 15,3

• 13,1

- 97,3

• 29,2

• 134,6 - 269,8

Jämfört med föregående år innebär årets resultat en stark förbättring.

Denna hänför sig i första hand till varvsrörelsen, som under året lämnat ett överskott.

Det bör noteras, att resultatet är opåverkat av det varvsstöd som riksda- gen beslutade om 1980. Detta stöd ut- betalas vad gäller Svenska Varv-kon- cernen till moderbolaget.

Ä ven för egna fartygsandelar har en resultatförbättring skett som dock inte varit tillräcklig för att helt täcka kapi-· talbelastningen. Mot bakgrund av si- tuationen för de typer av tonnage som det här gäller måste dock det uppnåd- da resultatet betraktas som tillfreds- ställande.

Den stora negativa belastningen på vårt resultat kommer från förlustreser- veringar för vissa kundengagemang från mitten av 1970-talet. I samråd med våra ägare har vi behållit dessa i avvaktan på att konjunkturen skall förbättras och andrahandsvärdena på fartyg därmed öka. En sådan uppgång på fartygsmarknaden har emellertid ännu ej ägt rum.

Detta indirekta ägande av fartyg i drift har medfört att Uddevallavarvet fått bära effekterna av dessa fartygs svaga driftsresultat under året. Detta gör att vi trots ett sammanlagt positivt resultat för varvsrörelsen och egna far-

tygsandelar måste redovisa ett totalre- sultat på - 134,6 Mkr.

Frakt- och fartygsmarknaden

Som framgår av sammandraget ovan påverkas Uddevallavarvet i mycket hög grad direkt av den aktuella frakt- marknaden.

Vad gäller situationen för dagen i detta avseende, måste man samman- fattningsvis tyvärr konstatera, att den förbättring alla hoppas på verkar drö- ja. Tvärtom har läget förvärrats för alla tonnagetyper.

För att något närmare gå in på för- hållandena för olika fartygstyper kan konstateras att det stora tanktonnaget under hela året har betalats till mycket låga frakter. Vissa svängningar har fö- rekommit, men trenden har varit sjun- kande och mot slutet av året togs frak- ter som ej ens helt täckte bunker- och hamnavgifter.

De viktigaste orsakerna härtill är det aktuella världskonjunkturläget med den minskning av oljekonsumtionen totalt som ägt rum samt att nya oljele- vererande länder tillkommit med be..

hov av mindre tonnagestorlekar. Spe- ciellt kraftigt har nedgången i efterfrå- gan på olja drabbat mellanöstern- staterna, från vilka lasterna tas med det största tonnaget.

För det mindre tanktonnaget är bil- den likartad. Frakterna har generellt sjunkit under året men har inte nått en så låg nivå som för det större tonnaget.

På bulkmarknaden kan en liknande tendens noteras. Trots att efterfrågan här har varit större än på oljemarkna- den, har frakterna sjunkit. Nedgången har dock inte varit lika kraftig. Orsa- kerna till denna utveckling är flera. Så- lunda har t ex ett relativt stort antal kombinerade fartyg gått över från olje- till torrlasttrader p g a den nega- tiva utvecklingen på den förstnämnda marknaden och därmed ökat tillgång- en på bulktonnage.

Den beskrivna situationen har dess- utom medfört att intresset för beställ- ning av nya fartyg avtagit. Likaså har prisnivån för nybyggen sjunkit.

Under året erhöll vi order på fyra fartyg. Tre av beställningarna avser vår 55.000 dwt multigrade OBO carrier

och den fjärde en tanker på ca 125.000 dwt avsedd för bojlastning i Nordsjön.

Dessa order togs innan prispressen på marknaden hade fått fullt genomslag.

Genom att vi dessutom kunnat bygga vår 55.000-tonnare i en så lång serie som nu blivit fallet, har vi lyckats få en god tillverkningsekonomi på denna.

Resultatet på dessa order bör därför bli tillfredsställande.

Jämfört med föregående år har/.

orderstocken vid årsskiftet minsk~~

med ett fartyg till nio om sammanlagt ca 500.000 dwt. Sysselsättningsmässigt är varvet belagt till mitten av 1983, men en avtrappning inträder från års--

skiftet. (

Leveranser

Under året levererades fem (fyra) • fartyg på sammanlagt cirka 367.000 (371.000) dwt.

Tre av leveranserna avsåg varvets 80.000 dwt Aframaxtyp, vilka gick till Röedgruppen, Singapore, nämligen M/T Viking Osprey, Viking Harrier och Viking Merlin.

Ytterligare en Aframaxtanker, Norse Falcon på ca 89.000 dwt, levererades till Cardigan Shipping Co, London, ett företag inom Godagergruppen.

Med dessa fyra 80.000-tonnare har serien på sju fartyg av denna typ nu av-

slutats. l~

Årets sista leverans, en s k multi- grade product tanker på cirka 35.000 dwt, var M/t Oktania till Rederi AB Oktetten, Stockholm. Fartyget, sotr'-·

huvudsakligen skall gå med laster föL OK:s räkning från Brofjorden till olika svenska barnnar, uppfyller såväl internationella som kommande, strän- gare svenska miljökrav.

Fartyget har en separat, dränkbar pump i varje tank och kan härigenom ta ett stort antal olika typer av laster.

Detta innebär vidare, att hela lastolje- systemet ligger ovanför dubbelbotten och är väl skyddat vid en eventuell grundstötning.

Då fartygets normala rutter innebär ett relativt stort antal hamnanlöp, har det utrustats med tvärstrålepropellrar i för och akter. Härigenom klarar det

•) Motsvarande uppsifter för 1980 inom parentes.

sig som regel helt utan bogserbåtsassi- stans.

Produktutveckling

V åra utvecklingsinsatser har under året koncentrerats på att ta fram det s k Statoil-konceptet. Detta ledde också fram till en av våra order under året.

Arbetet har gått ut på att ytterligare utveckla det arrangemang med dubbla (- ~ropellrar i twin skeg-utförande som vi -{ör första gången använde på T /T

Nanny 1978.

Genom den kombination av skrov- utformning och tekniska arrangemang -·J maskinrummen som denna lösning -fnedger samt ett separat utvecklingsar-

bete på pump- och rörsidan har stora fördelar kunnat uppnås.

Viktigast ur kostnadssynpunkt är förmodligen den minskade bunker- förbrukningen. Detta slår framför allt väl ut för fartyg avsedda för den typ av trader som vår beställning skall utnytt- jas på.

Utöver det nu nämnda bedriver vi ett fortlöpande arbete för att ytterliga- re förbättra bränsleekonomin. Detta omfattar dels nya skrovformer gene- rellt inklusive sådana skrovformer som behövs för användning av extremt låg- varviga propellrar, dels analyser av oli-

__ ,\a totala maskinerisystem inkluderan- --Je hjälpmaskineri och tillvaratagande

av avgasenergi, spillvärme etc.

Investeringar

l

^'westeringar i anläggningstillgångar llar fortsatt att vara av begränsad omfattning. De uppgick till 8,4 (4,6) Mkr.

Personal

Antalet anställda har successivt sjunkit under ett flertal år. Genom denna ut- veckling hade vi efterhand kommit i den situationen, att vår arbetsstyrka hamnat under den nivå som uppställts som mål hos oss och som erfordras för att på rationellast möjliga sätt fullfölja vårt nybyggnadsprogram.

Vi har därför under året börjat ny- anställa personal. Större delen av den personalökning som ägt rum har kom- mit via vår egen utbildning av lärling- ar. Till en mindre del har dock nyan-

ställning av yrkesarbetare skett direkt på marknaden.

På tjänstemannasidan har anpass- ningen av organisationen fortsatt. Det- ta innebär, att vi noggrant tillvarata- git de möjligheter som erbjuds vid na- turlig avgång att rationalisera och ef- fektivisera organisationen. Härigenom har en planmässig minskning av tjäns- temannastyrkan kunnat fortsättas.

Personalomsättningen ökade något för tjänstemän och arbetsledare under året, men minskade för kollektivan- ställd personal. Vad gäller frånvaron minskade denna för samtliga.

Antalet anställda vid årets utgång uppgick till 3.005 (2.912) personer. Av dessa arbetade 242 (247) på deltid.

Medelantal anställda

Årsanställda *) 1981 1980 Uddevalla kommun 2.574 2.517 Lysekils kommun 237 244 2.811 2_761

Löner och ersättningar

Mkr 1981 1980

Styrelse och verk-

ställande direktör 0,6 0,6 Övriga anställda 216,0 190,5 216,6 191' l Sociala kostnader

och allmänna ar-

hetsgivaravgifter _{~ ~}

309,7 270,9

•) Uppgiften om an1alc1 ansiiiida är baserad på årsarbetslim~

mar enlig! den s k A TP-melo<l<n.

Resultat

Uddevallavarvets resultat kan som ti- digare nämnts uppdelas i tre avsnitt.

En analys av deras inverkan på resulta- tet visar följande.

Den egentliga varvsrörelsen, varmed avses nybyggnadsverksamheten, övrig tillverkning vid varvet samt den del av skandiaverkens produktion som säljs

Antal anställda och löner

Medelantal anställda Löner och ersättningar - Sociala kostn och all m arbetsgivaravg

Medelantal anställda Mkr

3600 300

3000 - - - -- -- - 250 2400 - - - -- --·- -- -200

1800 - - - - -- - - -150

1200 - - - - -- - - 1 0 0

---~~

600 - - - -- - - -50

77 78 79 80 81

Diagrammet visar utvecklingen av medelan- talet anställda och lönekostnaderna (inklusi·

ve sociala kostnader och arbetsgivaravgift) under åren.

externt, visar ett avsevärt bättre utfall 1981 än 1980, nämligen + 15,3 (- 97 ,3) Mkr. Resultatet har då belas- tats med såväl de avskrivningar som den andel av finansnettot som faller på denna del av vår verksamhet.

Resultatet har påverkats av statligt beståliarstöd med 18, (80) Mkr. Där- emot har det som redan nämnts ej på- verkats av det varvsstöd som riksdagen beslutade om 1980.

Egna fartygsandelar visar ett resul- tat på- 13,1 (- 29,2) Mkr. Även detta är således en förbättring jämfört med föregående år.

Marknaden för stora tankfartyg har som tidigare nämnts varit svag under året. Detta förhållande återspeglas na- turligtvis i resultatet för våra två stor- tankandelar. Mot bakgrund av den ak- tuella marknadssituationen bedömer vi dock att dessa två fartyg gjort ett med hänsyn till omständigheterna accepta- belt resultat.

För övriga fartygsandelar har resul- tatet förbättrats. Detta beror dels på att räntebelastningen sjunkit genom att amorteringar bringat ner skuldbör- dan, dels på att ett fartyg uppnått bätt- re frakter än tidigare. Härtill kommer att en viss nettoupplösning av tidigare gjorda värderegleringar kunnat göras.

Totalt sett har således varvsrörelsen

och egna fartygsandelar gett ett posi- tivt resultat på 2,2 (- 126,5) Mkr.

Den stora belastningen på resultatet kommer liksom tidigare år från reser- veringar för kundengagemang från mitten av 1970-talet. Den sedan flera år svaga fraktmarknaden för framför allt vissa storlekar av tanktonnage gör att en del redare inte kan klara att be- tala sina räntor på fartygskrediterna till varvet. I år har resultatet på grund härav belastats med 136,8 Mkr mot 143,3 Mkr föregående år.

Det totala resultatet före boksluts- dispositioner och skatt uppgår till - 134,6 (- 269,8) Mkr.

Som framgår av "redovisningsprin- ciper'' i notavsnittet har principen för värdering av fordringar och skulder i främmande valuta ändrats. Detta är en avspegling av vår valutapolitik, vilken innebär att skuldsättning i främmande valuta- främst USD- balanseras av fordringar och orderstock i motsva- rande valuta. Vid värderingen av orea- liserade kursdifferenser ingår därför även den orealiserade kursvinsten i orderstocken. Om de principer som tillämpats tidigare år använts, skulle resultatet ha belastats med en orealise- rad kursdifferens på 134 Mkr.

För närmare kommentarer till de olika posterna i resultaträkningen hän- visas till noterna.

Koncernförhållanden

skandiaverken AB är ett fastighetsför- valtande bolag i Lysekil och ägs i sin helhet av Uddevallavarvet. Den verk- samhet som äger rum i företagets fas- tigheter drivs inom ramen för Udde- vallavarvet AB och ingår således i mo- derbolagets redovisning. På grund av de mycket obetydliga ekonomiska konsekvenser som fastighetsförvalt- ningen har för koncernen redovisas från och med i år endast resultat- och balansräkning för moderbolaget. Upp- gifterna för 1980 har därför ändrats på motsvarande sätt.

Uddevallavarvet AB är i sin tur dot- terbolag till Svenska Varv AB. Av våra externa leveranser har 0,9 procent gått till systerföretag inom koncernen me- dan 5,2 procent av våra inköp kommer från andra koncernföretag.

Varvet äger andelar i ett antal part- rederier. Hänsyn har tagits till de eko- nomiska konsekvenserna härav i var- vets redovisning.

Utöver dessa partrederiandelar inne- har varvet ett minoritetsintresse på 40 procent i Jörgen P Jensen Rederi A/S som i första hand tillkommit för att bättre skydda vår fordran. Resultatet för detta rederi har under ett antal år

Fartygsengagemang

varit negativt. Dess drift har på grund härav varit helt beroende av att Udde- vallavarvet lämnat rederiet anstånd med betalning av räntor och amorte- ringar. Då övriga aktieägare inte har kunnat lämna några kapitaltillskott, har varvet fått svara för dessa i sin hel- het. Motsvarande risker har därvid re- serverats i varvets resultat.

De fartyg i vilka varvet har andelar är följande:

Namn Dwt

T /T N orseman 232.300

M/S Polycrusader 118.500 MIT Polytrader 127.700 MIT Polytraveller 127.700

T/T Nanny 499.000

De tre fartyg som drivs av Einar Ras- mussen har totalt sett täckt såväl rän- tor som avskrivningar. De två stora tankfartygen däremot har endast kun- nat täcka sina driftskostnader och T /T Nanny därutöver en del av räntekost- naderna.

Totalt innebär detta en förbättring jämfört med tidigare år. För inneva- rande år kan dock en försämring för- utses genom det ytterligare trängda lä-

Namn Dwt

M/T Wangli 128.400

MIT Wangskog 128.400

M/T Wangkoll 128.350

MIT Curro 128.350

M/T Credo 127.000

MIT Hervang 126.999

Även för denna storlek på tankton- nage har marknaden försämrats under året. Detta har medfört, att resultatet gått ner ytterligare. Årets resultat har därför inte varit tillräckligt för att helt täcka driftskostnaderna inklusive klassningar för ett antal av fartygen.

Huvudredare Varvets

andel

oro

Odd Godager & Co 12,5

Einar Rasmussen 25,0

Einar Rasmussen 40,0

Einar Rasmussen 35,0

Zenit Shipping AB 25,0

get för det stora tanktonnaget.

Majoritetsandelen i T/T Nanny har under året enligt särskild överenskom- melse mellan Munkedals AB och Ud- devallavarvet överförts från Munkedal till Zenit Shipping AB som ingår i Svenska Varv-koncernen.

Varvet har dessutom ett indirer·

ägarengagemang via ett 40-procentigr-- aktieinnehav i Jörgen P Jensen-kon- cernen i följande fartyg:

Rederiets andel

oro

100 100 100 100 100 5

Finansiering

Den långfristiga upplåningen under året, 732,7 (139,1) Mkr, avsåg dels fi- nansieringen av årets leveranser, dels finansieringar som ersatt tidigare bor- gensåtaganden. A v leveranserna har tre fartyg finansierats i svenska kronor

och det fjärde i US dollar, samtliga med valutamässigt motsvarande rede- rikrediter.

Refinansieringslånen amorterades under året med 537,7 (305,2) Mkr, var- av 249,4 Mkr utgjorde omläggning av vår finansiering för T /T Nanny.

De långfristiga skulderna uppgick vid årets slut till 1.869,0 (1.626,8) Mkr.

Av dessa utgjorde 1.558,5 (1.266,0) Mkr finansiering av utestående far- --+ygskrediter.

( _ ' Fartygskreditgarantier har utnytt- jats med totalt 1.574,2 (1.376,5) Mkr.

1981 års finansrörelse har präglats av det höga ränteläget i synnerhet med

~ -1;vseende på US dollar. Det har även

~ _.:hedverkat till en höjning av ränteom- slutningen.

skandiaverken

skandiaverkens verksamhet har bedri- vits i stort sett oförändrad. I varvets le-

Personal

Antalet anställda vid företaget var vid utgången av 1981 3.005 (f. å. 2.912).

-Qärav var 242 (f. å. 247) deltidsan- .lällda. Arbetareantalet ökade under

Personalomsättning och frånvaro Kolleklivanst pers

/ - ) Frånvaro l'-6 Omsättning

18 v.

Tjänstemän och arblitsiedare Frånvaro

- Omsättning

15 - - - -- - - -

12 ---

9

Tl 78 79 80 81

Personalomsättningen ökade något för tjänstemän och arbetsledare under året, men minskade för kollektivanställd perser nal. Vad gäller frånvaron minskade denna för samtliga.

veransvärde ingår produkter leverera- de externt från skandiaverken med 22,7 (24,1) Mkr. Detta innebär i likhet med tidigare, att cirka hälften av leve- ranserna säljs direkt på marknaden och hälften går till varvet.

De viktigaste externt sålda produk- terna är reservdelar till hjälpmotorer samt legoarbeten. Leveranserna till varvet domineras av hjälpmotorer samt sektioner till fartyg.

skandiaverkens tjänstemannastab har successivt kommit att bli för stor i relation till verksamhetsvolymen. För- handlingar pågår därför med per~onal­

organisationerna om att bättre anpassa antalet tjänstemän till den nivå som verksamheten nu bedrives på.

Arbetet med alternativa produkter fortsätter. På grund av fördröjning med utgivandet av nya regler har ut- vecklingen av en livräddningskapsel tills vidare måst avbrytas. Däremot

året med 104 till 2.294, medan tjänste- männen minskade med 11 till 711.

Utbildning

Nästan hela företagets nettoökning på arbetarsidan under 1981 kan tillskrivas varvets industriskola. Undef,året tog vi där in 86 elever. Flertalet .var ungdo- mar i åldern 17-25 år.

Vid sidan om industriskolan var ca 200 anställda involverade i någon form av utbildning som företaget anordnat eller understött.

Varvets totala utbildningskostnader för 1981 var 2,5 Mkr.

Ett

år

med MBL

Sedan 1979 finns centralt medbestäm- mandeavtal, MBA, inom vårt avtals- område. Något lokalt MBA har vi emellertid ännu inte. Medbestämman- deverksamheten vid företaget bedrivs därför i huvudsak enligt de riktlinjer som drogs upp då medbestämmandela- gen (MBL) 1979 ersatte den gamla kol- lektivavtalslagen m fl lagar.

räknar vi med att under året kunna in- stallera den första prototypen av det minikraftverk på vilket utvecklingsar- betet pågått under några år.

Framtidsutsikter

Den nuvarande besvärliga fraktmark- naden kan antagas bestå ytterligare några år. Detta gäller generellt för alla fartygstyper. Då samtidigt utbyggna- den av varvsindustrin fortsätter på an- dra håll i världen, främst Sydkorea, kommer konkurrensen om de fåtaliga nybeställningarna att bli synnerligen hård. Under denna tidsperiod kan vi således inte förvänta oss någon för- bättring i konjunkturerna för varvsin- dustrin.

Som ett mått på omfattningen av MBL-verksamheten vid varvet under

1981 kan följande nämnas:

-Antalet förhandlingstillfällen var 215.

- Information enligt MBL lämnades därutöver vid 65 tillfällen.

- Totalt har 260 personer anmälts till företaget som fackliga förtroende- män.

- Den fackliga verksamheten har ta- git i anspråk 16.000 arbetstimmar, motsvarande ca 11 årsarbetare.

- Antalet fackliga timmar för tjänste- män och arbetsledare var 4.000, motsvarande 2,5 årsanställda.

- Företagets kostnader för den fackli- ga verksamheten var 1,3 Mkr.

- Från företagets sida har ett 40-tal chefer varit engagerade i verksam- heten som förhandlare och infor- mationsgivare. Kostnaderna härför har inte särredovisats.

Finansieringsanalys

Mkr

Årets underskott/överskott i rörelsen Justerat resultat

Räntenetto

Realiserade kursdifferenser Pilgående produktion

Produkter i arbete, lager samt förskott till leverantörer Förskott från beställare- fartyg

Lån för finansiering av fartygsproduktion Leverantörsskulder

Kundkrediter

VåXelfordringar - fartyg Kundfordringar

Refinansieringslån - fartyg Egna skeppsandelar

Refinansiering egna fartyg Anläggningar

Investeringar Investeringslån Övrigt

Övriga lån

Övriga fordringar och skulder Summa

Agarfinansiering Värdegarantier, infriade Erhållna koncernbidrag Förandring likvida medel

Likvida medel vid periodens början Likvida medel vid periodens slut

Fmanstenngsanalysen speglar årets mkomst· och utgifts- strömmar, vilka ar uppdelade i de vtkttgaste verksamhets- sektionerna for bolaget. Analysen innehåller endast likvi- ditetspåverkande faktorer, varfor man med en extern rä- kenskapsanalys eJ kan ident1f1era samtliga belopp dtrekt ur resultat- och balansraknmgarna. Sk11lnaden bestär 1 hu·

vudsak av reservförändnngar_

Postliva tecken uttrycker tillförda medel medan negati- va tecken uttrycker fOrbrukade medel

1981 -45,5

+ 65,9 -24,3

-15,7

+ 31,0 + 47,9 + 8,5

-556,7 -62,7 _±_153,0

-8,4

• 56,5

-69,8 __ :-_t!_7,6

-1- 497,4 _+ 136,1

142,6 87.6

--·--

Kassalikviditeten har beräknats som likvida tillgångar i procent av kortfristiga skulder utom kundforskott Med balanslikviditeten avses omsättningstillgångar 1 relation till korUnstiga skulder. Procenttalet anger hur stor del av de kortfristiga skulderna som tacks av likvida medel eller andra likvida till·

gångar, d v s företagets betalningsbered·

skap.

+ 100,1 -50,6 -3.9 + 9,6

o

+ 23,7

-93,0

"T 61,7 - 1,4

+ 38,2 -73,6 -466,4 -47,0

-58,1

-4,6

• 64,9 -39,9

+ 9,4

·15i'₁4 + 7118

-~9,l

+

⁶³³15 + 128!0 -55,6

-55,6

Likviditet Kassalikviditet - Balanslikviditet

%

87,0 14226

1980

+ 59,1

• 70,7,-

l l

-82 t-"<

'l ^l

-15, l

-44,5

+ 81,2 -72,4

+ 128!0,

+

ss,c,_ ,.

+ 55,6

;JOO - - - - -- -- - - - - -

250

200

150

· -

100

n _ ,_ _n

50 f---i

-

^{f - -}

_l l

--~---

77 78 79 80 81

Resultaträkning

Mkr Not 1981 1980

Rörelsens intåkter:

Fakturerad försäljning 778,3 741,3

Rörelsens kostnader 2 -675,4 -703,6

Rörelseresultat före planenliga avskrivningar 102,9 37,7

Avskrivningar enligt plan 3 -34,1 -34,8

Rörelseresultat före reserveringar 68,8 2,9

Förlustreservering för kundfordringsrisker,

-'pplösningar l reserveringar, netto • 144,2

Rörelseresultat före finansiella intäkter och kostnader 68,8 ^{• 141,3}

Finansiella poster:

Ränteintakter

s

^{228,7 221,5}

Räntekostnader ^"'l -383,3 - 272,1

Kursdifferenser

.s

-52,3 9,6

Resultat efter finansiella intäkter och kostnader -138,1 -182,3

Extraordinära poster:

Värdereglering egna fartygsandelar 6 3,5 -5,5

EAtra nedskrivning av anläggningstillgångar - 82,0

Resultat före bokslutsdispositioner och skatt -134,6 -269,8

Bokslutsdispositioner:

Koncernbidrag - 136,1 -272,2

Resultat före skatt 1,5 2,4

Skatt ⁷ -1.~ -2.4

Årets resultat

o o

Balansräkning

Mkr Not

Tillgångar

Omsättningstillgångar

Kassa och bank 8

Placeringslån

Vaxetfordringar 9

Moderbolagets vardegaranti Fordran på moderbolaget Fordringar hos koncernföretag

Kundfordringar 10

Forutbetalda kostnader och upplupna intakter 10

Övriga kortfristiga fordringar

Material ll

Produkter i arbete ll

Forskott till leverantörer Summa omsättningstillgångar

Anläggningstillgångar

Aktier i dotterforetag ¹²

Andra aktier och andelar 12

V axel f ordringar 10, 13

Långfristiga fordringar hos dotterföretag Summa långfristiga fordringar

Pågående nyanlåggningar Andelar i skepp

Maskiner och inventarier Byggnader

Mark och annan fast egendom Summa anläggningar

Summa anläggningstillgångar Summa tlllgAngar _-l

·':"

14 1S 15

lS

Solldlteten uttrycker hur stor del av balans- omslutningen som tAcks av det egna kapita·

Jet Aterstoden år finansierad genom främ·

mande kapital l huvudsak genom lån. FOr 1977 har kapitaltillskott avseende detta år, vilket eJ erhållits forran 1978, beaktats.

1981 1980

87,0 142,1

0,5

183,9 123,8

497,4 49,3

%,7 1,0

20,5 13 'l 1-·-',.

20,2 28, •. _.

61,3 14,5

23,5 22,5

436,5 310,1

O,l

979,1 1.153,3

O,S 0,5

0,1 0,1

1.433,9 1.148,2

1,3 1,4

1.435,8 1.150,2

2,7 1,7

160,8 208,3

110,1 117,6

115,7 126,5

33,9 33,8

423,2 487,9 ...

' -'

_1.851}~ 1.638, l

2.838,1 2.791,4

Sollditet

Inklusive refinansieringslån - Exklusive refinansieringslån

% 24

20 M

,...

Il

16 n

l

12

8

4

r

^{[ l}

- _ _

^,,_

_-

77 78 79 80 81

Mkr Not 1981 1980

Skulder

Kortfristiga skulder

V axelskulder 1,1 0,5

Skulder till koncernföretag 9,2 187, l

Leverantörsskulder 52,3 43,8

skatteskuld 0,1 0,4

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 96,6 99,5

Re\' erslån 16 413,2 276,9

ivriga kortfristiga skulder 28,1 25,1

iorskott från kunder 17 134,7 103,7

Summa kortfristiga likulder 735,3 737,0

\vsatt för förlustrisker 18 1~.8 207,6

Långfristiga skulder

Växelskulder 2,o

Skuld till moderbolag 19 488,9 154,5

Skulder till koncernföretag 3,3

Obligatiomlån 20 8~,6 96,3

Reverslån 21 1.233,3 1.287,2

Avskrivningslån ²² 4,1 37,5

Avsatt till PRI-pensioner 53,2 46,0

Avsatt till övriga pensioner ;t,J 2,0

Summa långfristiga skulder 1.869,0 1.626,8

Eget kapital

· ~undet eget kapital

.. Aktiekapital, 220.000 aktier å nom 1.000:- 220,0 220,0

Fritt eget kapital

Årets resultat

- - - o o

'~

_' · 'umma eget kapital _220J~ _ 220,0

Summa skulder och eget kapital 2.838,1 2.791,4

Ställda panter 23 2.588,1 2.171,5

Ansvarsförbindelser 24 828,7 1.188,4

Mottagna förskottsväxlar 25 811,7 616,8

Redovisningsprinciper och noter till resultat- och balansräkningarna

Noterna utgör en integrerad del av resultat- och balansrakningarna.

Redovisningsprinciper

Fordringar

Fordringar värderas individuellt varvid erforderliga re- serveringar görs. Vid bedömning av fordringar jämte borgensåtaganden avseende levererade fartyg har berör- da rederiers finansiella situation analyserats. För kunder som ej bedöms kunna fullgöra sina betalningar beräknas risker utifrån panternas - huvudsakligen inteckningar i fartyg - marknadsvärde.

Produkter i arbete

Produkter i arbete vårderas till anskaffningskostnad exkl räntor under byggnadstiden. För fartyg där förlustrisk föreligger har reservering gjorts motsvarande den beräk- nade framtida förlusten, dock begränsad till nedlagda kostnader. Beträffande årets reserveringar se not 2.

Andelar i skepp

Andelarna i skepp redovisas på aktivsidan till planenligt restvärde. Om emellertid marknadsvärdet är lägre an detta nedskrives de till marknadsvärde eftersom de ej innehas för stadigvarande bruk. Nedskrivningarna åter- finns som en reserv på passivsidan.

Fordringar och skulder i utländska valutor

Principerna för vårdering av utiandska fordringar och skulder har som framgår av förvaltningsberättelsen änd- rats jamfört med föregående år. I värderingen av mellan- havanden i utländska valutor ingår således numera såväl fordringar, orderstock som skulder. Vårderingen sker till balansdagens kurs. Vid värderingen kvittas orealiserade kursvimter och kur~förluster mot varandra. I det fall orealiserade kursvinster överstiger orealiserade kursför- luster gottskrives ej den överskjutande delen årets resul- tat.

I balansräkningen är fordringar och skulder upptagna till balansdagens kurs. I den mån orealiserade km svins- ter uppstått i orderstocken har dessa reducerat orealise- rade kursförluster på skulderna och därmed ändrat vär- deringen av dessa från balansdagen~ kurs. Resultatpåver- kan av denna nya värderingsprincip framgår av not 5.

Förlustrisker i minoritet&ägda rederibolag ar beaktade per bokslutsdagen.

Resultaträkningen

Not l Fakturerad försäljning

Mkr

Fartygsnybyggen

Övrig fakturering, Uddevallavarvet skandiaverken

Fraktintåkter, andelar i skepp

1981

679,6 33,5 12,7

~ 778,3

1980

653,8 28,5 24,1

~ 741,3 I övrig fakturering ingår bland annat re~ervdelar, ser- vicearbeten och maskinbearbetning. I de fall fartygsny- byggena fakturerats i utlandsk valuta har leveransdagens 12

omrakningskurs använts eller, om förskott eller kurssäk- ring förelegat, den då aktuella kursen.

Det statliga bestallarstödet for årets leveranser uppgår till 27,5 Mkr. Harav har årets resultat påverkats med ca 18 Mkr.

Not 2 Rörelsens kostnader

Häri innefattas tillverknings- och försäljningskostnader för sålda produkter samt administrationskostnader.

Dessutom ingår drifts- och administrationskO-stnader hänförbara till rederiverksamheten med 20,5 (22,8) Mkr.

Årets kostnader har reducerats med 102,0 Mkr av tidiga:>- re gjord förlustreservering för pågående produktion. Nå got ytterligare avsättningsbehov föreligger ej. Kvarståen- de reservering uppgår hårefter till 2,3 Mkr.

Not 3 A vskrivoiogar

Avskrivningarna enligt plan ar baserade på anläggnin~ - · arnas anskaffningsvärden och beräknade ekonomiska- livslängd. Andelar i skepp avskrivs med 6 procent, bygg- nader och ovriga industriella anläggningar med 2-5 pro- cent, kranar och ma~kiner med 5-10 procent samt övriga inventarier med 7-20 procent av anskaffning~värdena.

De planenliga avskrivningarna uppgår till:

Mlr

Andelar i skepp

Maskiner och inventarier Byggnader

Mark och annan fast egendom

1981

13,8 12,7 6,2

~ 34,1

1980

14,8 12,4 6,2 ___M 34,8 KalkylmW;siga avskrivningar grundade på beräknade Duanskaffningsvården för samtliga i bruk varande bygg-.

nader, anläggningar, maskiner och inventarier användd. . i varvets kalkylering och internredovisning och uppgår till 37,3 (37,5) Mkr.

Not 4 Förlustreservering, kundfordringsrisker

Förlustreservering för kundfordringsri!iker innefattar ti!

skillnad från foregående år endast åndringar av mark::-··

nadsvården på våra fartygsengagemang samt eventuellt nytillkommande risker. Någon ändring av marknadsvår- dena har ej skett järnfort med föregående år. Årets av- sättning för kundfordringsrisker avseende debiterade, ej betalda räntor samt valutaavvikelser redovisas bland räntenetto respektive valutanetto, jämför not 5.

N o t 5 Finansiella intäkter och kostnader

Årets bokförda kursförluster är 68,1 Mkr varav 28,0 Mkr beror på vissa redares betalningssvårigheter. Till- sammans med redovisade kursvinster 15,8 Mkr visar året ett valutanetto på - 52,3 Mkr. Från tidigare år kvarstår en valutareserv på 20,0 Mkr.

P g a andrad vardering~princip har orealiserade kurs- forluster på 134 Mkr tackts av orealiserade kursvinster och darmed ej belastat årets resultat.

De finansiella intäkterna och kostnaderna uppgår till:

Mkr 1981 1980

Ränteintäkter 228,7 221,5

Kursvinster 1S,8 12,5

Räntekostnader -383,3 -272,1

Kursförluster -68,1 _____:b2

Finansiellt resultat -206,9 -41,0

Debiterade, obetalda räntor på vissa rederier som har betalningssvårigheter har från och med i år ej medrak- 1·-, ::tts i rånteintäkter. Beloppet uppgår till 205,6 Mkr.

därutöver har för dessa gjorts ränteutlågg med 14,9 Mkr.

Not 6 Förlustreservering, andra förlustrisker

-~¹,arderingen av egna fartygsandelar med aktuella mark-

l ~.adsvärden som utgångspunkt har resulterat i en mimk- ning av tidigare gjord reservering med 3,5 Mkr. Denna uppgår härefter till totalt 13, 8 Mkr.

Not 7 Skatt

Utgöres i sin helhet av skatt på garantibelopp för fastig- heter.

Balansräkningen

Not 8 Kassa och bank

Beviljade checkråkningskrediter, 75,0 Mkr, var outnytt- jade.

Not 9 Växelfordringar

Yardena avser huvudsakligen de amorteringar på Iamna- de fartygskrediter ~om forfaller till betalning under 1982.

ot 10 Förlustreservering, kundfordringsrisker

~eserveringen för borgensåtaganden på 190,0 Mkr som tidigare ingått i balansposten "Avsatt för forlustrisker'' har i år flyttats tilllångfristiga växelfordringar. eftersom borgensåtagandet ersatts med en kundfinansiering.

U

Fordringarna har reducerats på balansräkningens till- gångssida enligt följande:

Mkr

Kundfordringar Bruttovärde Förlustreservering

Värde enligt balanståkningen Forutbetalda kostnader och upplupna intakter

Brutto v ar de Förlustreservering

V ar de enligt balansrakningen V axelfordringar, långfristiga

Bruttovarde F ör lustreservering

Varde enligt balansrakningen

1981

248,7 - 228,2 20,5

38,5 - 18,3 20,2 1.929.4 - 495,5 1.433,9

1980

185,9 .:J72,6 13,3

52,3 -24,2 28,1 1.304,7 - 156,5 1.148,2

Not Il Varulager

Vårdet av materiallagret uppgår vid å1ets !.lut till 23,5 (22,5) Mkr och av produkter i arbete till 436,5 (310, l)

Mkr efter avdrag for nedskrivning på grund av forlustris- ker i vissa pågående nybyggen med 2,3 (104,3) Mkr.

Det redovisade vardet per objekt av produkter i arbete overstiger varken tillverkningsvårdet eller for!.aljnings- vardet efter avdrag for forsaljningskostnader och berak- nade återstående tillverkningskostnader. (Se aven not 2.)

Not Il Aktier

Dotterföretag Skandiaverken AB

Intre~eföretag

Jorgen P Jen~en

Rederi A/S

Rederi AB Oktetten Övriga

Svensk fartygs- motor AB Uddevalla Stuveri AB Varvsindustrins Datacentral AB

Antal

5.000

4 600

125

300 40

Not 13 Växelfordringar

.\n del 1 a nom Bok. t p1 ocent a~ k.1 •at <Je al<.uekapnalet

100

40 11

100 0,5

1.000 ^NOK 0 100 0,1

25 100

o

4 250

o

20 1.000

o

Av~er växelfordringar för fartygskrediter (efter reserve- ringar) som forfaller till betalning 1983 eller senare. Den återstående kredittiden för de redovisade fordringarna ar 2-7 år. Totala fordringar f o re reserveringar uppgår till 872,3 (550,8) Mkr i wemka kronor och 1.057,1 (753,9) Mkr i andra valutor.

Not 14 Skepp och andelar i skepp

Mkr

Anskaffningsvarde

Ackumulerade avskrivningar Vårde enligt balans-

rakningem tillgångssida

1981 19SO

212,6 246,3

• S1,8 -38,0 160,8 208,3

Redovisade vården 1981 avser andelar i 5 (5) skepp.

Betraffande varvets engagemang i fartyg genom Jor- gen P Jensen Rederi A/S hanvisas till forvaltningsberat- telsen.

Andelen i T /T Nanny har under året nedskrivits med 33,8 Mkr vilket utgör efterskaokt av8krivningslån.

Not 15 Övriga anläggningar

M~r

Anskaffningsvärden:

Maskiner och inventarier Byggnader

Mark och annan fa!it egendorn Extra nedskrivning:

Maskiner och inventarier Byggnader

Vårde efter extra nedskrivning

Ackumulerade planenliga avskrivningar:

Maskiner och inventarier Byggnader

Mark och annan fast egendorn

V ar de enligt balans- rakningens tillgångssida (planenligt restvärde) Taxeringsvärde:

Byggnader Mark

Not 16 ReversiAn

1981 1980

409,2 405,1 329,4 359,3

~ 40,4

780,5 804,8 -133,0 - 133,0 -122,0 - 122,0 -255,0 -255,0 525,5 549,8

~ 166,1 - 154,5 -91,7 - 110,8

~ _:M -265,8 -271,9

259,7 277,9

259,8 323,7

57,9 ~

317,7 386,2

Avser huvudsakligen den andel av långfristiga lån som förfaller till betalning inom ett år.

Not 17 Förskott fn\n kunder

Avser enbart mottagna kontantförskott. (Se not 25.) Not 18 Avsatt för förlustrisker

De avsatta beloppen avser vissa av de beräknade förlust- riskerna och omfattar:

Mkr 1981 1980

Borgensåtaganden

o

190,0

Andelar i skepp 13,8 17,4

Övriga åtaganden

- -- o

_~

13,8 207,6

1980 års avsättning för borgensåtagande är upplöst. Bor- gensåtagandet har ersatts med en kundfinansiering under långfristiga fordringar.

14

Not 19 Skuld till moderbolaget

Skulden till moderbolaget består i sin helhet av reverslån.

Not 20 Obligationslån

Em•ss•oruår Valuta Slutamortenngsår Mkr

1970 SEK

1972 SEK

1974 SEK

Amorteringar 1982

Not 21 Reverslån

1985 1987 1989

19,0 26,4 50,9 96,3

-12.~- - - - <

83,b

Lånen består till övervägande del av medelfristiga l~

mot fartyg~sakerhet för finansiering av lårnnade reden~

krediter. Av dessa är 349,5 (227,9) Mkr upptagna i sven- ska kronor och 883,8 (1.059,3) Mkr i andra valutor.

Not 22 A vskrivnin~slån

Avser ett avskrivningslån på 4, l Mkr för utveckling av ett livräddningssystem för fartyg.

Not l3 StiiUda panter

Mkr 1981 1980

Fastighetsinteckningar 215,0 215,0

Företagsinteckningar 72,5 72,5

Främmande växlar (brutto

före reserveringar) 2.049,7 1.626,3

skeppsinteckningar avseende _t

egna andelar 209,6 205,~

Sparrade medel ~ ___2M

2.588,1 2.171,6 l främmande växlar ingår pantsatta förskottsvåxlar me 304,3 (278,0) Mkr. Dessa har inte upptagits '>Om tillgång i.

balansräkningen.

Not 24 Ansvarsförbindelser

Mkr

Garantiförbindelser Borgensförbindelser

Not 25 Mottagna förskottsväxlar

1981 1980

2,2 1,9 826,5 1.186,5 828,7 1.188,4

Utover de i balansräkningen redovisade kontanta för- skotten lämnar beställarna i allmänhet s k förskottsväx- lar under fartygens byggnadstid. Dessa växlar uppgick på balansdagen till 811,7 (616,8) Mkr.

Förslag till resultatdisposition

Koncernen redovisar varken vinst eller förlust. Moderbolaget redovisar icke heller någon vinst eller förlust att disponera.

Uddevalla den 12 april 1982

Erland Wessberg Kjell Andersson Jan Olof Carlsson

Gunnar Kratz Per Sandberg

c

Revisions berättelse

Vi har granskat årsredovisningen, koncernredovisning- en, räkenskaperna samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för år 1981. Granskningen har utförts enligt god revisionssed.

Moderbolaget

Årsredovisningen har upprättats enligt aktiebolagslagen.

Vi tillstyrker att bolagsstämman

fastställer resultaträkningen och balansräkningen samt beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direk-

tören ansvarsfrihet för deras förvaltning un-

~ ) der räkenskapsåret.

- Bolaget redovisar varken vinst eller förlust.

Lennart Carlson Ruf,le Ulfstad

Koncernen

Gunnar Gustafsson Ingvar Trogen

Verkställande direktör

Koncernredovisningen är uppgjord enligt aktiebolags- lagen.

Vi ·tillstyrker att bolagsstämman fastställer koncern- resultaträkningen och koncernbalansräkningen.

1982-04-14

Stig Ekwall Lars Elvstad Göran Tidström

Auktoriserade revisorer

15

MIT Oktania är ett produkttankfartyg på 34.800 dwt som levererades 22 oktober 1981 till Rederi AB Oktetten (OK), Stockholm. Systerfartyget Oktella levererades i februari 1982 till samma bestal/are. De båda fartygens huvudsakliga uppgift är att transportera olika slag av oljeprodukter från OK:s raffinaderi Scanraff i Brofjorden till OK-depåerna längs den svenska kusten, men de har också gått i utrikes trafik. Udddeval/avarvet har i samarbete med OK lagt stor vikt vid att få så säkra fartyg som möjligt ur miljöskyddssynpunkt. De har sålunda dubbelbotten, och denna tillsammans med två av vingtankarna i vardera sidan är avsedda för segregerad vattenballast. Arrangemanget skyddar lastoljetankarna vid en eventuell kollision eller strandning. Manövreringsförmågan är mycket god tack vare hu- vudpropeller med ställbara blad samt en tvlirstrålepropel/er i fören och en i aktern. (Foto:

Bewe Bild, Göteborg)

Omslagets f(Jrsta sida:

MIT Oktania i motljus och morgonsol strax efter passagen av Tj6rnbron på väg mot prov- tur i öppet vatten. (Foto: Rune Nilsson, Uddevalla)

Omslagets sista sida:

MIT Norse Falcon levererades den 14 maj 1981 till Cardigan Shipping Co., Ltd., Löndon, som det femte fartyget i en serie på sju av Uddevallavarvets Aframax-typ. På s k seant/ing- djupgående (13,52 m) har fartyget en d6dvikt av 88.725 metriska ton.

Aframax-tankern lanserades av Uddevallavarvet på v(Jrfdsmarknaden under 1977. Den blev en stor framgång och fick snabbt efterföljare vid andra varv världen över. Totalt har ett åttiotal fartyg av liknande typ byggts vid olika varv.

Uddevallavarvets Aframax-tanker karakteriseras främst av ringa djupgående, begrän- sad längd, f(Jrhållandevis stor bredd, mycket god transport· och driftsekonomi samt hög flexibilitet ifråga om lasthantering. (Foto: Bewe Bild, G6teborg)

Årsredovisningen är satt med Times och Helios samt tryckt på Chromolux 700, 215 g och G-Print 130 g.

Separationer: Grafisk Plåt, Lidköping.

Sats, repro och tryck: fotab, Uddevalla 1982.

t> ~

- ^...

"

•

..

^c _•

-

. ..

^.,

.. ..

"

4' -t,

<l .,

J

•

Ii!

.!."iii

~

•

-

"

...