ÅRSREDOVISNING 2013

(1)

ÅRSREDOVISNING

(2)

Innehåll

Del 1. Inledning

4 Kommunstyrelsens ordförande

5 Kommunstyrelsens vice ordförande 7 Kommunchefen

8 Året som gått

10 Årsredovisningens struktur

Del 2. Förvaltningsberättelse

12 Samhällsekonomisk utveckling 14 Driftredovisning

17 Investeringar

19 Exploateringsverksamhet 20 Kommunen som arbetsgivare 23 Uppföljning av mål och uppdrag

• Hållbara förutsättningar för boende och företagsamhet

• Goda uppväxtvillkor för barn och ungdomar

• Trygghet vid behov av omsorg och stöd i vardagen

• Hållbar personalförsörjning

• Hållbar ekonomi och finansiering

Del 3. Ekonomisk redovisning

28 Finansiell analys, kommunen

34 Finansiell analys, Spinnerskankoncernen 36 Resultaträkning

36 Kassaflödesrapport 37 Balansräkning

38 Noter

45 Taxefinansierad verksamhet; vatten och avlopp, avfallshantering

46 Tillämpade redovisningsprinciper

Del 4. Verksamhetsberättelse

48 Kommunfullmäktige

48 Revision

49 Kommunstyrelsen

50 Barn- och utbildningsnämnden 52 Kultur- och fritidsnämnden 54 Miljönämnden

55 Plan- och byggnadsnämnden 56 Samrehabnämnden

58 Socialnämnden

60 Teknik- och servicenämnden 62 Valnämnden

62 Överförmyndarnämnden 64 Marks Bostads AB 65 Marks Fastighets AB

66 Mark Kraftvärme AB

Del 5. Revivion och avslutning

68 Revisionsberättelse

70 Marks kommun, 10 år i sammandrag

72 Politisk organisation

(3)

Omslagbilden visar glada studenter från Marks gymnasieskola. Fotograf Christer Hansson. Övriga fotografer i denna

(4)

(5)

Kommunstyrelsens ordförande

2013 ett gott år, med många nya utmaningar.

För kommunen har år 2013 har varit betydligt lugnare än de två tidigare åren. Förenklingar, som underlättar det för våra medborgare, har gjorts och kommunen har levererat den service och de tjänster som vi ska göra. Ordning och reda är vårt honnörsord och det har varit full kontroll i verksamheterna. Målet, att få en stabil grund för vår kommun, är nått. Nu kan vi fortsätta att bygga och utveckla vår kommun.

Mark har en välskött och stabil ekonomi

Vår ekonomi är stabil och vi har kostnadskontroll.

Kommunen har ett överskott och egna pengar till framtida investeringar. Vi har även kunnat sätta in pengar i det som kallas RUR. resultatutjämnings- reserv, en buffert som vi kan använda oss av om vi får vikande skatteintäkter i framtiden Vi har lagt en god ekonomisk grund för dem som kommer efter oss, vi har en långsiktigt hållbar ekonomi.

Nytänkande, framåtanda och kunskap

Under året har arbetet med en ny översiktsplan pågått, Det är ett gediget material som beskriver vår kommun och tar fram de områden som vi ser som viktiga att utveckla. Detta samtidigt som vi är varsamma och värnar om våra fina miljöer. Somma- ren 2014 ska översiktsplanen ställas ut för samråd.

Först efter årsskiftet 2015 räknar vi med att planen är klar för antagande.

Hållbart samhälle är viktigt inom alla områden. Det är därför med glädje vi har tagit fram de miljömål, som nu är ute på remiss. Arbetet med miljömål är globalt och det är viktigt att vi alla hjälps åt, att var och en bidrar med det vi kan för att våra barn och barnbarn ska ha ett gott samhälle att leva i.

Ett viktigt steg för Mark är de nya ledningarna för vatten och avlopp som lagts ner mellan Skene och Hyssna. Det ger oss goda möjligheter att bygga fler bostäder i nordvästra delen av Mark, ett område där det idag är problem med både vatten och avlopp. Vi har också tagit avgörande beslut för bredbandsutbyggnaden i hela kommunen. För att kunna utveckla och bygga ut våra kommundelar är det av största vikt att ha dessa delar, vatten och avlopp samt tillgång till bredband, på plats.

Våra barn och ungdomar får bra utbildning. Antal elever med godkända betyg när man slutar nian, är bra och vi har många unga som utmärker sig genom att vara i framkant i olika idrotter bl a i skytte och basket. Ungdomarna är vår framtid och vår stolthet.

De äldre i vår kommun är till mycket stor del nöjda med den service, vård och omsorg som vi ger. Det visar en undersökning som gjorts av Socialstyrel- sen. Men vi är inte nöjda med det utan vi strävar vidare för att bli ännu bättre.

Vi vill att Mark ökar sin befolkning och då behöver vi fler bostäder och företag som blomstrar. Vi har mycket goda miljöer att bo, leva och verka i. Vi vet att det skapas många arbetstillfällen runt Landvet- ter flygplats och Mark erbjuder bra pendlingsav- stånd och god kommunal service.

Tack

Jag vill avsluta med att tacka alla för det goda resultatet, både verksamhetsmässigt och ekonomiskt.

Vi har många utmaningar fram för oss, men kan med gemensam stolthet se tillbaka på ett gott 2013.

Margareta Lövgren

kommunstyrelsens ordförande (M)

(6)

Kommunstyrelsens vice ordförande

Det är viktigt med tid för reflektion.

Det är därför en speciell uppgift att sammanfatta ett verksamhetsår och sätta ord på den utveckling som sker för medborgare och näringsliv i Mark. Genom att arbeta målmedvetet för ett hållbart samhälle skapar vi förutsättningar att fortsatt leda utvecklingen av läge för det goda livet.

En viktig utgångspunkt för oss socialdemokrater, när det gäller att ta ansvar för en kommun och dess utveckling, är att förstå vikten av att kunna se flera perspektiv samtidigt. Det kan vara att utveckla näringslivet och främja sysselsättningen, samtidigt som man arbetar för att förbättra tillgången till ekologisk och närproducerad skolmat för våra barn.

Eller att bygga fler förskoleplatser och samtidigt fatta de beslut som krävs för att stärka öppenheten och kommunens interna kontroll. Det handlar om att genomföra det som är viktigt för Mark och dess invånare idag men att samtidigt se till att det håller långsiktigt för framtiden.

Stabil ekonomi

Mark har under 2013 lyckats behålla en god ekonomi. Det handlar om att i allt högre grad följa de ekonomiska svängningarna och prognoserna och att jämsides med detta, ha förmågan att behålla en stabilitet inför de ekonomiska beslut som krävs.

Vi socialdemokrater har på olika sätt bidragit till att få ekonomin på fötter igen, ibland har vi från allianspartierna och dess stödpartier fått gehör för våra förslag.

Vi socialdemokrater har under 2013 lyckats vinna gehör för några av våra viktiga frågor som har betydelse för utvecklingen av Mark. I fullmäktige har vi fått gehör för att avsätta 1 miljon kronor för att rusta upp Fritsla stationsområde och fullmäk- tige beslutade också under våren 2013 att uppmana socialnämnden att ägna mer uppmärksamhet på funktionshinderfrågor. Ytterligare en fråga vi är stolta över är att vi fick gehör för att öka antalet ferieplatser i kommunen från 100 till 150. Vår paroll är ”Ingen ung utan jobb” och detta är ett steg på vägen.

Samarbeten över gränser

Vi vet att kommuner som har förmågan att utveckla en god gränsöverskridande samverkan mellan of- fentlig sektor, näringsliv, föreningsliv och högsko- lan förmår mycket mer när det gäller utvecklingen av en kommun. Kommunen har under 2013 fortsatt arbeta med Västsvenska Handelskammarens modell och att stödja och främja den samverkan som existerar i kommunen och näringslivet. Några ex-

empel är kommunens delaktighet i teknikcollege.

Ytterligare exempel på samverkan är BoHäM, ett samarbete mellan Bollebygd, Härryda och Marks kommuner som har vuxit fram sedan 2007. BoHäM ger möjlighet till samverkan kring frågor som gäller samhällsplanering i gränstrakterna, skolfrågor och social omsorg.

Tack till alla anställda

Utan alla våra anställda i kommunen skulle få politiska beslut bli verklighet. Det är kommunens anställda som levererar service till Markbor och näringsliv så att markborna trivs här i Mark. Jag vill därför rikta ett stort tack till all personal som tillsammans har levererat god service till Markborna under året!

Lisa Dahlberg

kommunstyrelsens vice ordförande (S)

(7)

Kommunchefen

En organisation för medborgarna

Uppdraget från våra förtroendevalda och medborgare utgör kärnan i kommunens arbete. För att lyckas med det uppdraget och för att uppfylla de uppsatta målen måste arbetet i Marks kommuns organisation präglas av ett ”hela kommunens”- perspektiv. Kommunens olika delar ska hålla ihop och tillsammans åstadkomma en hållbar utveckling av Mark. Kommunen och dess bolag är en enhet där alla åtgärder syftar till att bidra till ett helhets- perspektiv. Här ingår att tillsammans arbeta för en hållbar utveckling.

Ekonomiskt resultat och utveckling

Marks kommun visar ett överskott för år 2013.

Skatteintäkterna har blivit bättre än prognostiserat och kommunen har fått engångsintäkter (återbetal- ning av försäkringspremier AFA).

Marks kommuns resultat uppgår till 87,3 miljoner kronor (ca 2 590 kr/invånare) ett mycket bra resultat. Kommunens investeringar uppgår till ca 100 mnkr 2013. Kommunen har klarat detta utan att behöva ta upp nya lån, vilket är bra med tanke på det tillväxtarbete med ökande investeringsvolymer som har påbörjats och kommer att fortgå i kommunen ett antal år framåt.

Under 2013 har kommunen arbetat intensivt med att stärka den interna kontrollen och öppenheten.

Det ska inte råda några tvivel om våra etiska regler och förhållningssätt till arbete och uppdrag och vår förmåga att hantera skattemedel.

En verksamhet i framkant

Genom gränsöverskridande arbete med samverkan mellan kommunen och det lokala näringslivet har möjligheterna att främja jobbskapandet ökat. Detta samtidigt som vi säkerställer social trygghet och ekologisk hållbarhet, vilket stärker vår position att vara en kommun med hög attraktionskraft.

Tack

Tack alla medarbetare inom kommunens samtliga arbetsplatser, inom förvaltningar och bolag, för ert goda arbete och fina insatser under året som gått.

Det är tack vare våra många kreativa och skickliga medarbetare som Mark varit så framgångsrikt. Tack också till alla kommunmedborgare och näringslivs- representanter för ert engagemang och era syn- punkter – både positiva och kritiska.

Tillsammans bildar allt detta grunden för en fortsatt god utveckling av Mark. Det bäddar också för nya framgångar under 2014.

Haleh Lindqvist Kommunchef

(8)

nerna arbetat för att förbättra företagsklimatet. Marks kommun nådde plats 165 bland landets 290 kommuner i Svenskt Näringslivs företagsranking. Det var en förbätt- ring med 86 placeringar på två år och den bästa placeringen för Mark under de senaste sju åren.

Fler bygglov inom 10 veckor Under 2013 ökade andelen bygglov som levererades inom tidsramen på 10 veckor. Utslaget på hela året klarades 73 procent av byggloven inom 10 veckor.

Under det fjärde kvartalet var det 91 procent av byggloven som var klarar inom 10 veckor.

Utställning som berörde Ett av årets större kulturarrang- emang var att fotografen Elisa- beth Olsson Wallins verk ställdes ut på Rydals Museum. Bilderna från de omtalade utställningarna Ecce homo, Jerusalem och In hate we trust väckte stort intresse hos allmänheten och utställningen lockade många besökare.

Årets KEKSomania

Under ”paraplyet” Ung i Mark öppnade Skene fritidsgård, Gårn i Fritsla och 13-19 i Sätila – ung- domsgårdar som alla är ungdoms- drivna mötesplatser. Mot slutet av året blev Ung i Mark utsedd till årets KEKSomania för sitt arbete med ungdomars delaktighet och möjlighet att forma och driva egna verksamheter. KEKS är ett nätverk för kommuner och andra som driver öppen kultur- och fritidsverksamhet för unga.

De äldre är nöjda med hem- tjänsten och äldreboendet Under maj och juni månad genomförde Socialstyrelsen en nationell brukarundersökning för äldre. Personer som haft hem- tjänst eller bott i särskilt boende sedan den 1 februari 2013 fick möjlighet att i en enkät svara på frågor om vården och omsorgen.

I Marks kommun uppgav 94 procent av de personer som svarat på enkäten att de sammantaget var mycket eller ganska nöjda

Året som gått

Årets resultat

Resultatet för 2013 blev drygt 87 miljoner kronor (mnkr) vilket är 27 mnkr högre än 2012. Resultat- ökningen förklaras av att verk- samheternas kostnader ökade med 2,5 procent samtidigt som skatteintäkterna ökade med mer, 4,1 procent. För både 2012 och 2013 återbetalade AFA sjukför- säkringsavgifter om drygt 30 mnkr per år vilket är del i förkla- ringen till resultatnivåerna.

Marks skolor tog ett rejält steg uppåt

Eleverna visade det högsta genomsnittliga meritvärdet sedan 2005. Meritvärdet är summan av betygsvärdena för de 16 bästa be- tygen i grundskolans årskurs nio.

I jämförelse med 2012 ökade me- ritvärdet med 6 poäng, från 201 till 207. Motsvarande ökning för riket var 1,4 meritpoäng. Det är fortfarande en bit kvar till rikets genomsnitt 212,8 men Mark är på god väg. Liksom i resten av riket är det pojkarna som ligger bakom det förbättrade resultatet.

Av vårens niondeklassare var det 89,2 procent som blev behö- riga till något av de nationella programmen på gymnasiet, vilket är en liten förbättring i jämförelse med 2012. Även i jämförelse med rikssnittet hade Mark 2013 en högre andel behöriga till de nationella programmen.

Örbyskolan rankades högt I den statistik som Skolverket presenterade under året ham- nade Örbyskolan på plats 11 i rankingen över de skolor i landet som ökat andelen behöriga till gymnasiet mest under perioden 2008-2012. Örbyskolan ökade från 75 till 100 procent behöriga elever.

Företagen trivs allt bättre i Mark Gott företagsklimat ger tryggare och mer lönsamma företag som bidrar till en hållbar kommunal ekonomi och därmed tryggar framtidens välfärd. I flera år har Marks kommun därför tillsammans med företagsorganisatio-

med den hemtjänst de fick. På samma fråga om äldreboendet var det 90 procent som var mycket eller ganska nöjda. Motsvarande siffror för riksgenomsnittet var 89 respektive 83 procent.

Äldremässa

I slutet av april anordnade kommunen tillsammans med Kom- munala Pensionärsrådet, lokala företag och föreningar en mässa – Trygg på äldre da´r. Befolkningen blir allt äldre och många bor kvar i det egna hemmet så länge som möjligt. Här finns mycket man kan göra själv för att vardagen ska bli enklare och tryggare. Ett ax- plock av detta visades på mässan.

Ny överföringsledning mellan Skene Skog och Hyssna Ett av kommunens största investeringsprojekt genom tiderna kom igång på allvar under 2013. Det gäller de överföringsledningar som ska anläggas för att knyta samman vatten- och avloppsnäten i flera orter i de nordvästra de- larna av kommunen med renings- verket i Skene samt med dricks- vattennätet i centralorten. På sikt ska detta leda till att flera gamla vatten- och reningsverk stängs, vilket i sin tur innebär bättre re- ning och lägre miljöpåverkan.

Bevingad häst på Sätra plan Torgen i Kinna centrum färdig- ställdes med invigningen av konstverket ”Den bevingade häs- ten” i brons och stål av konstnä- ren Marta Runemark som pricken över i. Konstverket är finansierat av Sparbanksstiftelsen Sjuhärad.

Mingla i Mark

Mingla i Mark, ett evenemang för att ge ungdomarna en nykter skolavslutning arrangerades.

Evenemanget utformades tillsammans med ungdomar från Lyck- eskolans och gymnasiets elevråd.

Sommarfredagar

Fyra fredagar i juli arrangerade kommunen Sommarfredagar. Det var två arrangemang i Kinna, ett i Skene och ett i Örby. Samtliga har

(9)

varit mycket välbesökta. Många föreningar, företag, enskilda markbor och Minab deltog i såväl planering som genomförande.

Bredbandsstrategi

I mars 2013 antog kommunfull- mäktige en bredbandsstrategi för Marks kommun. Bredbands- strategin ger förutsättningar för fortsatt utveckling och nyttjande av de satsningar som gjorts i IT-infrastruktur. Kommunens fiberkabel, kanalisation och aktiv utrustning planeras att under våren 2014 säljas till kommunens helägda bolag Mark Kraftvärme AB där det kommer att bilda ett eget affärsområde.

Miljövärden i topp

Miljövärdena för Mark Kraft- värme AB ligger fortfarande på topp. Detta gör bolaget till ett av Sveriges bästa värmeverk utifrån primärenergifaktorn (använd- ning av jordens resurser) och förbrukningen av fossilt bränsle.

Primärenergifaktorn för Assbergs- verket var 0,05 under 2012, vilket kan jämföras med nordiska elen (Nord Pool) som ligger på 2,26.

Fler moderna och trafiksäkra miljöfordon

De tjänstefordon som kommunen använder byttes under året ut till moderna och trafiksäkra miljöfordon i en högre takt än tidigare och så kallade miljöhy- brider började användas. Under 2013 köptes 39 nya fordon in vilket motsvarar en femtedel av tjänstebilarna.

Fladdermusspaning

Fladdermöss är ett av de äldsta djurslagen i världen och i Sverige finns det 19 arter. Mer än hälften av dessa arter finns i Mark. Vid den inventering av fladdermöss som genomfördes på nästan 100 platser i kommunen påträffades de två sällsynta arterna fransflad- dermus och pipistrell.

Nationella idrottsframgångar Marks kommun har många fram- gångsrika utövare i olika idrotts- grenar. En av dessa är Sebastian Högrell. Under 2013 tilldelades han Västra Götalandsregionens handikappidrottsstipendium för sina internationella och nationella framgångar i boccia. Bland annat tog han hem första platsen i SM i klassen BC3. Även Maria Knutsson som tävlar i sportskytte har haft stor framgång under det gånga året. Då SM i fallskytte gick av stapeln i Skene tog hon hem flera medaljer, bland annat en första plats i klass L 17 samt en tredje plats i JSM.

(10)

Årsredovisningen är kommunstyrelsens rapport till kommunfullmäktige om kommunens totala verksamhet och ekonomi under 2013. Den är också information till externa intressenter så som näringslivet, leverantö- rer, kreditgivare, samarbetspartners och andra offentliga myndigheter samt till kommuninvånarna.

Del 1. Inledning

Årsredovisningen inleds med en kort sammanfattning över året som gått och reflektioner från kommunstyrelsens ordförande Margareta Lövgren (M), kommunstyrelsens vice ordförande Lisa Dahlberg (S) samt kommunchef Haleh Lindqvist.

Del 2. Förvaltningsberättelse

Här ges en samlad beskrivning av verksamhetsåret vilken belyser väsentliga delar av kommunens verksamhet och ekonomi.

Förvaltningsberättelsen inleds med den samhällsekonomiska utvecklingen samt drift- och investeringsredo- visningar. Därefter följer en redogörelse för exploateringsverksamheten samt en personalredovisning. Uppfölj- ning av fullmäktiges mål och uppdrag avslutar detta avsnitt.

Del 3. Ekonomisk redovisning

Avsnittet inleds med finansiella analyser och sammanfattande kommentarer av det ekonomiska utfallet, dels för kommunen och dels för Spinnerskankoncernen, där kommunens bolag är samlade.

Därefter redovisas ekonomiska rapporter för både kommunen och kommunkoncernen (kommunen och bola- gen). Rapporterna omfattar resultaträkning, kassaflödesrapport samt balansräkning med förklarande noter.

Efter de finansiella rapporterna kommer en separat redovisning av de taxefinansierade verksamheterna vatten och avlopp samt avfallshantering.

Del tre avslutas med tillämpade redovisningsprinciper

Del 4. Verksamhetsberättelse

I detta avsnitt finns i sammandrag per nämnd och bolag kommunstyrelsens beskrivning av deras verksamhet under 2013 och ekonomi under åren 2010-2013.

Nämndernas verksamhetsberättelser finns i sin helhet på kommunens hemsida, www.mark.se. På hemsidan finns även årsredovisningar för kommunens bolag samt för vatten- och avloppsverksamheten och för avfallsverksamheten.

Del 5. Revisionsberättelse och avslutning

I detta avsnitt finns revisionsberättelsen för 2013.

Slutligen ges en bild av kommunens politiska organisation samt redovisas ett sammandrag av siffror för de senaste tio åren.

Årsredovisningens struktur

(11)

Förvaltningsberättelse

(12)

Ekonomi Svensk ekonomi

Den svenska ekonomin har fortsatt att utvecklas svagt under hösten 2013. Positiva signaler från omvärlden och ett allt starkare stöd från inhemska indikatorer tyder dock på att tillväxten tar bättre fart under 2014. Sveriges kommuner och landsting bedömer att Sveriges BNP växer med 0,9 procent under 2013 och med 2,7 procent under nästa år.

Västsverige

Konjunkturläget i Västra Götaland har förbättrats sedan våren 2013. Den största förbättringen märks inom industrin som nu uppvisar en normalkon- junktur.

Företagen i Sjuhärad räknade våren 2013 med ett konjunkturuppsving och utfallet ser ut att ha blivit starkare än förväntat – framförallt för industrin.

Företagen ser positivt på framtiden och de förvän- tar en fortsatt stark utveckling till våren 2014 inom samtliga branscher. Prognoserna är de starkaste bland delregionerna i Västra Götaland.

Kommunsektorn

Sveriges kommuner och landsting räknar med att

tillväxten i skatteunderlaget dämpas 2014 till följd av att pensionerna sänks när ”bromsen” aktiveras.

I kommunerna tilltar det demografiskt betingade kostnadstrycket alltmer. Fler barn i grundskoleål- dern och fler äldre innebär ökade behov. Tillväxten i kommunsektorns verksamhetsvolym och svagare tillväxt av skatteunderlaget beräknas ge sektorn svagare resultat än under de senaste åren.

Befolkning

Alla som bor, verkar eller vistas i kommunen ska uppleva att Marks kommun utvecklas till en håll- bar kommun. En viktig förutsättning är tillväxt och målet är att befolkningen ska öka med minst 200 personer under de kommande fyra åren.

Vid årsskiftet 2013/2014 hade Marks kommun 33 753 invånare. Trots en positiv nettoinflyttning minskade befolkningen med 10 personer jäm- fört med föregående årsskifte. Detta beror på att antalet avlidna var större än antalet födda. Delvis kan detta förklaras med att kommunen har en hög andel äldre.

Den sista december 2013 uppgick Sveriges befolkning till 9 644 864 personer, vilket innebär

Samhällsekonomisk utveckling

(13)

en ökning med 88 971 personer jämfört med året innan. Antalsmässigt är det den största folkökning- en mellan två enskilda år sedan 1946. Ökningen beror på positivt födelseöverskott och positivt invandringsöverskott. Av kommunerna i Sverige ökade befolkningen i 206 kommuner och minskade i 84 kommuner.

Den totala arbetspendlingen till och från Mark ökade under 2012 (senaste uppgift). Utpendlingen ökade med drygt 200 personer och var 6 587 personer. Störst var utpendlingen till kommuner i Västra Götaland. Till Borås pendlade 1 875 personer och till Göteborg 1 807 personer. Inpendlingen ökade med knappt 100 personer och uppgick till 2 706 personer. Störst var inpendlingen från kommuner i Västra Götaland. Från Borås pendlade 785 personer in till Mark och från Varberg 379.

Näringsliv och sysselsättning

Kommunen är tydligt präglad av små och medelstora företag. Hela 90 procent av kommunens ca 3 900 registrerade företag har mellan 1-49 anställda och klassificeras som mikro, små eller medelstora företag. I Mark finns företag inom de flesta branscher och antalet nystartade företag i kommunen under 2013 uppgick till 239 st (2012: 225).

Marks kommun har klättrat på Svenskt Näringslivs

företagsklimatsranking tre år i rad och redovisar en nationell ranking på 165 av 290 för 2013 (2012:

plats 220).

Marks ekonomi i jämförelse

Ett sätt att beskriva finansiell ställning och utveckling är genom en modell som Kommunforskning i Västsverige (KFi) tagit fram. Modellen bygger på jämförelser mellan kommunerna i Västsverige med ett antal ekonomiska nyckeltal. Värdena samman- ställs i ett spindeldiagram för respektive kommun.

I KFi-rapporten Finansiell profil 2010-2012 ser diagrammet ut som nedan. Av diagrammet fram- går att kommunens finansiella utveckling under den studerade treårsperioden har resulterat i en förbättrad finansiell profil. Detta innebär att utifrån profilen, jämfört med snittet i Västsverige hade Mark vid utgången av 2012 ett starkare finansiellt utgångsläge i förhållande till 2010. Av diagrammet för 2012 framgår också att kommunen detta år hade en finansiell profil där samtliga perspektiv var starkare än för genomsnittet av kommunerna i Västsverige.

Finansiella profiler för Marks kommun 2010 - 2012:

(Kommunforskning i Västsverige)

(14)

Driftredovisning belopp i miljoner kr

Den totala verksamheten (verksamhetens nettokostnader) redovisade ett budgetöverskott på 66,0 mnkr. I överskottet ingick en jämförelsestörande post på 31,1 mnkr i form av återbetalningen till kommunen av sjukförsäkringsavgifter för åren 2005-2006. Exklusive denna återbetalning blev verksamhetens överskott mot budget 34,9 mnkr.

Detta motsvarar en avvikelse med drygt 2 procent.

Nämnderna

För nämnderna blev det sammanlagda budgetöver- skottet 33,2 mnkr eller 2 procent.

Kommunfullmäktige, inklusive partistöd och revi- sion, redovisade ett budgetöverskott med 0,4 mnkr eller 9 procent. Avvikelsen förklarades i huvudsak av en outnyttjad budgetreserv samt lägre utbild- nings- och konsultkostnader.

Kommunstyrelsen hade ett budgetöverskott med 11,5 mnkr, vilket innebar en avvikelse med 11 procent. Överskottet förklarades främst av att fem fastigheter sålts under året (6,3 mnkr), vakanta tjänster (4,6 mnkr) samt lägre kostnader än budgeterat avseende utvecklingsprojekt (1,3 mnkr) och marknadsföring (1,2 mnkr). Samtidigt gjordes

nedskrivningar inom exploateringsverksamheten med sammanlagt 2,8 mnkr vilket påverkade utfallet för kommunstyrelsen.

Barn- och utbildningsnämndens budgetöverskott var 6,4 mnkr eller 0,9 procent. Av 2013 års över- skott stod verksamheten i egen regi för 3,8 mnkr och köpta och sålda platser för 2,6 mnkr.

Inom förskoleverksamheten och den pedagogiska omsorgen var volymen lägre än planerat. Antalet barn minskade med 2 procent (33 barn) medan om- sorgstimmarna minskade med ca 1 procent. När- varotiden per barn ökade och uppgick i snitt till 34 timmar per vecka. De lägre omsorgsvolymerna medförde ett överskott mot budget med 1,2 mnkr.

Den sammantagna avvikelsen för fritidshemmen och grundskolan blev ett budgetunderskott på 3,6 mnkr. För fritidshemmen blev avvikelsen ett överskott med 4,7 mnkr, dock är det så att fritids- hemmens och grundskolans verksamheter ofta integreras med varandra och det förelåg svårigheter att kostnadsföra personalen på den verksamhet de tillhör. Detta innebar 4 mnkr lägre personalkostnader i fritidshemmen och 4 mnkr högre i grundskolan. Inom grundskolan blev budgetunderskottet 4,4 mnkr (exklusive nämnda 4 mnkr från fritids-

Belopp i miljoner kronor (mnkr) Utfall 2012 Budget

2013 Utfall 2013 Budget avvikelse 2013

Fullmäktige, partistöd och revision 4,3 4,8 4,4 0,4

Kommunstyrelsen 85,7 102,9 91,4 11,5

Barn- och utbildningsnämnden 692,2 712,0 705,6 6,4

Kultur- och fritidsnämnden 64,1 66,7 65,9 0,8

Miljönämnden 6,2 7,0 7,1 -0,1

Plan- och byggnadsnämnden 7,6 9,3 8,4 0,9

Samrehabnämnden 23,0 24,2 23,6 0,6

Socialnämnden 620,8 644,2 637,7 6,5

Teknik- och servicenämnden 47,6 48,0 42,3 5,7

-varav skattefinansierad del 47,6 48,0 42,3 5,7

- varav VA-försörjning -0,3 1,3 0 1,3

regleras mot tidigare års resultat 0,3 -1,3 0 -1,3

- varav avfallshantering 1,2 0,9 0,5 0,4

regleras mot tidigare års resultat -1,2 -0,9 -0,5 -0,4

Valnämnden 0,1 0,1 0,1 0,0

Överförmyndarnämnden 1,9 2,2 1,8 0,4

Summa nämnder 1 553,5 1 621,4 1 588,2 33,2

Gemensamma verksamheter 17,2 41,7 9,4 32,3

Återföring av kapitalkostnader -89,3 -83,1 -77,5 -5,6

Reserver - kommunstyrelsen 0,0 2,3 0,0 2,3

Nettokostnader före avskrivningar 1 481,4 1 582,3 1 520,1 62,2

Avskrivningar 56,7 60,0 56,2 3,8

VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER 1 538,1 1 642,3 1 576,3 66,0

(15)

hemmen). Underskottet i grundskolan förklarades främst av att barn- och utbildningsnämnden gjorde en satsning i syfte att nå högre måluppfyllelse, vilket kostade 3,7 mnkr.

Inom gymnasieskolan redovisades ett budgetö- verskott på 3,3 mnkr. Av överskottet hörde 0,6 mnkr till verksamheten i egen regi och 2,7 mnkr till budgeten för köpta och sålda platser. Det sistnämnda förklarades främst av att antalet elever som studerade på Marks gymnasieskola och var folkbokförda i annan kommun blev fler än budgeterat vilket gav intäkter på 1,0 mnkr utöver budget.

Elever folkbokförda i Mark och som gick på annan gymnasieskola blev samtidigt något färre än planerat vilket gav lägre kostnader med 0,5 mnkr jämfört med budget.

Vuxenutbildningen redovisade ett budgetö- verskott på 0,6 mnkr, främst med anledning av högre intäkter än budgeterat avseende svenska för invandrare samt yrkesvuxutbildning.

Inom ledning och administration lämnades ett budgetöverskott med 4,9 mnkr vilket främst förklarades av att nämndens buffert på 3,0 mnkr inte användes samt lägre personalkostnader än budgeterat.

Kultur- och fritidsnämnden hade 0,8 mnkr i budgetöverskott, 1,2 procent av budget. Inom folkhälsan blev överskottet 0,4 mnkr främst med anledning av lägre projektkostnader är budgeterat.

Utbetalda drift-, underhålls- och reparationsbidrag blev 0,4 mnkr lägre än budget samtidigt som nämn- den betalade ut 0,5 mnkr i ett budgeterat bidrag till FHC (Fotskäls Hockey Club) för bidrag till en ny ismaskin. Personalkostnaderna inom adminis- trationen blev 0,4 mnkr lägre än budgeterat med anledning av tillfälliga vakanser.

Miljönämndens redovisade ett budgetunder- skott på 0,1 mnkr. Underskottet förklarades av att nämnden förskotterat medel från kommunens naturvårdsfond. Miljönämnden tillfördes under året 0,4 mnkr från kommunstyrelsens reserver. Till- skottet användes till att anlita konsulter i syfte att nå bättre måluppfyllnad inom området förorenad mark och naturvård.

Plan- och byggnadsnämndens budgetöverskott var 0,9 mnkr, en procentuell budgetavvikelse med 9,8 procent. Avvikelsen förklarades av högre intäkter för främst bygglov- och planverksamheten samt lägre personalkostnader än budgeterat.

Samrehabnämnden hade 0,6 mnkr i budgetöver- skott, främst med anledning av lägre personalkostnader än budgeterat. Detta förklarades dels av att budgetanpassningar kunde göras tidigare än planerat och dels av vakanser i samband med personalomsättning.

Socialnämnden redovisade ett budgetöverskott på 6,5 mnkr eller 1,0 procent.

Inom nämndens centrala förvaltning redovisades ett överskott på 2,2 mnkr jämfört med budget.

Överskottet bestod huvudsakligen av lägre personalkostnader än budgeterat med anledning av vakanser i samband med personalomsättning samt en restriktivitet kring tillsättande av administrativa tjänster.

Äldreomsorgen visade ett underskott om 3,1 mnkr för år 2013. Under året gjordes omställningar till ökande hemtjänst och minskningar av antalet platser inom vård- och omsorgsboende. Perso- nalkostnaderna översteg budget med 5,3 mnkr.

Underskottet avseende personalkostnader härrörde främst från första halvåret och stabiliserades i nivå med budget under andra halvåret. Intäkterna visade på ett överskott om 2,1 mnkr, med anledning av ökade kostintäkter och omsorgsavgifter.

Inom funktionshinderverksamheten blev det ett budgetöverskott på 1 mnkr. Verksamheten i egen regi minskade under året vilket gav överskott mot budget med knappt 10 mnkr. Samtidigt som kostnaderna för köpt verksamhet, främst personlig assistans, redovisade ett underskott på cirka 9 mnkr.

Individ- och familjeomsorgen redovisade ett bud- getöverskott om 6,5 mkr. Merparten av budgetöver- skottet (5 mnkr) berodde på lägre personalkostnader än planerat framför allt på grund av vakanta tjänster.

Kostnaderna avseende flyktingmottagandet är inte särredovisade men ersättningen från Migrationsver- ket för denna verksamhet uppgår till cirka 8 mnkr.

Teknik- och servicenämnden hade ett budgetöver- skott på 5,7 mnkr.

De skattefinansierade verksamheterna visade på ett totalt överskott om 2,9 mnkr. Överskottet för- klarades bland annat av lägre personalkostnader än budgeterat (0,8 mnkr), främst inom de administrativa verksamheterna. Kostnaden för vinterväghåll- ning blev 0,7 mnkr lägre än budgeterat. Budgeten för beläggningsunderhåll ökades under året med 5 mnkr till 6,5 mnkr utifrån beslut i kommunstyrelsen, utfallet blev 6,1 mnkr. Överskottet på 0,4 mnkr berodde på väderleksförhållanden i slutet av året vilket påverkade möjligheterna till vägmålning.

Inom parkverksamheten blev överskottet 0,4 mnkr bland annat med anledning av att personella resurser avsatts till arbete med Fritsla stationsområde.

De internfinansierade verksamheterna (lokalför- sörjning samt kost- och städverksamheten) redovisade ett totalt budgetöverskott om 2,8 mnkr. I huvudsak förklarades överskottet av lägre personalkostnader dels inom fastighetsskötseln (1,0 mnkr) och dels för ledningsfunktionen inom kost- och städverksamheten (0,5 mnkr). Inom lokalförsörj- ningen blev kapitalkostnader 1,0 mnkr lägre än budgeterat med anledning av senarelagda investe-

(16)

ringar samtidigt som energikostnaderna blev 0,4 mnkr lägre till följd av gjorda energiinvesteringar och en något mildare väderlek än ett normalår.

Vatten- och avloppsverksamheten mottog ett driftbidrag från kommunen på 2,1 mnkr, vilket innebar att verksamheten redovisade ett resultat på +/- 0 kr.

Avfallsverksamheten gav underskott på 0,6 mnkr, vilket reglerades mot ackumulerat resultat från tidigare år.

Valnämnden hade i stort sett ingen avvikelse mot budget.

Överförmyndarnämnden redovisade ett bud- getöverskott på 0,4 mnkr eller 7,8 procent. Detta förklarades dels av högre intäkter och dels av lägre kostnader för arvoden till ställföreträdare än vad som var budgeterat.

Gemensamma verksamheter

Här ingår i huvudsak de pensionskostnader och ar- betsgivaravgifter som inte finansieras av det interna lönekostnadspålägget samt förändring av semester- löneskulden. Sammanlagt blev budgetöverskottet 32,3 mnkr. I detta ingick en jämförelsestörande post i form av återbetalning av sjukförsäkringsav- gifter till kommunen för åren 2005 och 2006 på

31,1 mnkr samt ett driftbidrag till VA-kollektivet på 2,1 mnkr. Exklusive dessa båda poster innebar de gemensamma kostnaderna ett överskott om 3,3 mnkr.

Pensionskostnaderna visade ett överskott på 1,6 mnkr. Kostnadsutvecklingen blev lägre än förväntat.

Semesterlöneskulden, inarbetad men ännu inte uttagen semester, samt inarbetad men inte kompen- serad övertid, ökade med 1,2 mnkr. Detta innebar ett budgetöverskott på 0,9 mnkr.

Återföringen av den internräntan som belastat verksamheterna uppgick till 21,3 mnkr vilket innebar ett budgetunderskott med 1,8 mnkr. Detta förklarades främst av lägre räntesats på de interna lånen till VA-kollektivet samt en lägre investerings- nivå. Den lägre investeringsvolymen medförde också lägre avskrivningar som i driftsredovisning- en gav ett underskott med 3,8 mnkr för gemensamma verksamheter. Som framgår av redovisningen ger budgetunderskottet vad avser avskrivningar ett motsvarande överskott längre ner i rapporten.

Av de 9,9 mnkr som budgeterats för oförutsedda behov överfördes 6,0 mnkr till teknik- och servi- cenämnden. 5 mnkr av överföringen avsåg ökat beläggningsunderhåll och 1 mnkr avsåg upprust- ning av Fritsla stationsområde. Till miljönämnden överfördes 0,4 mnkr och till socialnämnden 1,2 mnkr.

(17)

Investeringar belopp i miljoner kr

Nämnd (ink tillägg) Utfall

2012 Budget

2013 Utfall

2013 Budget- avvikelse

Kommunstyrelsen 8,9 13,5 10,2 3,3

Barn- och utbildningsnämnden 3,3 2,0 2,9 -0,9

Kultur- och fritidsnämnden 0,7 2,0 0,7 1,3

Plan- och byggnadsnämnden 0,1 0 0 0

Samrehabnämnden 0,1 0,1 0,1 0,0

Socialnämnden 1,7 3,0 0,8 2,2

Teknik- och servicenämnden:

Internservice 49,8 61,6 47,9 13,7

Gator, parker och GC-vägar 7,2 9,0 7,2 1,8

Vatten och avlopp 12,3 68,7 29,1 39,6

varav överföringsledningsprojektet 4,7 42,9 19,7 23,2

Avfallshantering 1,2 12,8 0,3 12,5

Summa teknik- och servicenämnden 70,6 152,1 84,5 67,5

Investeringar totalt 85,5 172,7 99,2 73,5

varav skattefinansierad del 72,0 91,2 69,8 21,4

varav taxefinansierad del 13,5 81,5 29,4 52,1

Investeringsbudgeten omfattade 2013 utgifter på totalt 172,7 mnkr. Vid årets slut hade 99,2 mnkr motsvarande 57 procent förbrukats.

Kommunstyrelsens investeringar uppgick till 10,2 mnkr av en investeringsram på 13,5 mnkr.

Samtliga utgifter avsåg IT-utrustning och IT-kom- munikation.

Teknik- och servicenämnden investerade för 84,5 mnkr eller 56 procent av budgeterade 152,1 mnkr, en budgetavvikelse på 67,5 mnkr. Budgetav- vikelser förekom främst inom VA-projekt, delar av överföringsledningsprojektet samt utbyggnaden av en ny återvinningscentral på Skene Skog som inte kom igång i enlighet med ursprunglig plan. Även några fastighetsprojekt avvek från ursprunglig plan.

Tidsförskjutningarna i investeringsprojekten berodde främst på en begränsad handläggnings- och upphandlingskapacitet på förvaltningen samt att tillstånden och markförhandlingarna tagit länge tid än planerat. Det förekom även förseningar i själva genomförandeprocessen. I vissa fall innebar be- gränsade konsultkapaciteter förseningar eller helt stopp av vissa investeringsprojekt.

Följande större projekt har varit aktuella under 2013:

• Om- och tillbyggnad av Torestorpsskolan fort- satte under 2013 och beräknas bli klart under 2014. Total investering 27 mnkr, varav 14,8 mnkr 2013.

• Fotskälskolans om- och tillbyggnad är slutbe- siktigad och entreprenaden är godkänd. Total investering 21 mnkr, varav 0,5 mnkr 2013.

• Nyproduktion av omklädningsrum och läktare efter brand vid Vävarevallen var budgeterat till 13,9 mnkr 2013. Årets utgift blev 5,8 mnkr och resterande 8,1 mnkr beräknas bli förbrukade under 2014.

• I maj påbörjades ombyggnad av Kunskapens Hus för bygg- och anläggningsprogrammet, budget 7,0 mnkr. Projektet blev något försenat men verksamheten kunde flytta in i lokalerna även om färdigställande sköts till 2014.

• Även köket vid Kunskapens Hus byggdes om, budget 5 mnkr årligen 2013 och 2014. Projek- tet blev nästan helt färdigt under 2013 till en utgift om 11,6 mnkr. Utgiftsökningen berodde på att upphandlad entreprenad blev dyrare än beräknat och finansierades av överskott på anslaget för inköp av köksutrustning.

• Nybyggnation av idrottshall i Hyssna blev på- börjat under året, budgeterat till 20 mnkr varav 5 mnkr 2013. Projektet blev försenat och utfallet för 2013 blev 0,1 mnkr. Teknik- och service- nämnden inkom i slutet av året med en begäran om att projektets budget utökas med 3,0 mnkr.

• Projektet utveckling av Kinna centrum har i stort färdigställts under 2013. Under 2014 kommer en fontän sättas på plats samt träd planteras. Projektet beräknas till 26,0 mnkr.

(18)

• Byggnationen av ny återvinningscentral kunde inte starta enligt plan 2013 på grund av att er- forderliga tillstånd från Länsstyrelsen inte blev klara förrän i december. Byggstart blir istället under 2014. Utgiften blev 0,3 mnkr av budgeterade 12,8 mnkr.

För VA-verksamheten förbrukades 29,1 mnkr eller 42 procent av budgeterade 68,7 mnkr. Inom den or- dinarie VA-driften (exklusive överföringslednings- projektet) blev budgetavvikelsen totalt 16,4 mnkr och förklarades främst av att ombyggnationen av Örby Va-verk samt renovering av akvedukter blev försenat med anledning av personalbrist. Avvikel- sen för överföringsledningsprojektet Skene skog-

Hägnen inklusive utjämningsbassängen vid Skene skog, totalt 23,2 mnkr, förklarades av tidsförskjut- ningar som i sin tur främst berodde på begränsade handläggnings- och upphandlingskapacitet, samt att tillståndsprocesser och markförhandlingar tagit längre tid än beräknat. Byggnationen av den första etappen mellan Skene skog - Hjorttorp blev i prin- cip färdigställd under året. Etappen mellan Hjort- torp och Hyssna blev något försenad, bland annat beroende på icke förutsedda geologiska problem under Iglabäcken.

Övriga nämnder hade ett investeringsanslag på sammanlagt 7,1 mnkr. Av detta förbrukades 4,5 mnkr, främst för inventarieinköp.

(19)

Exploateringsverksamhet

Med markexploatering avses inköp och iordning- ställande av mark för att bygga bostäder, affärer, kontor eller industrier. I exploateringsverksamheten ingår därmed också att bygga gemensamma anord- ningar som till exempel gator, grönområden och VA. Varje exploateringsprojekt är avgränsat till ett visst geografiskt område. Kommunen kan uppträda i många olika roller i samband med markexploate- ring. Kommunen kan till exempel vara markägare, byggherre eller entreprenör. Om marken inte ägs av kommunen upprättas ett exploateringsavtal med exploatören, då den framtida driften och underhål- let kan vara en kommunal skyldighet.

Arbetet med detaljplan för Kinnaström har åter- upptagits under 2013. I området räknar man med att bygga fyra flerbostadshus i 5,5 våningar, vilket ger cirka 90 nya lägenheter i ett centralt och attraktivt läge. En gångstig längs med Viskan ska anläggas för att möjliggöra promenader längs med strandkanten.

I början av året vann detaljplanen för Äckrelund 15 i Kinna, laga kraft och byggnationen av de drygt 20 bostadsrätterna står snart klara för inflyttning.

Ett lokalt textilföretag har köpt ett större markom- råde av kommunen i Skene vid Assberg industri- område för byggnation av verksamhetsbyggnad.

En ny detaljplan i Örby är på gång som kommer ge möjlighet till byggnation av ett flerbostadshus i 2 våningar med 10 lägenheter. En del av planområdet

utgör allmän plats mark där en mindre gångstig ska anläggas.

I Haby omarbetas en detaljplan som kommer möjliggöra tomter för friliggande småhus. Planen beräknas bli klar under 2014.

I Öxabäck pågår arbete med en ny detaljplan för att möjliggöra etablering av bland annat handel och kontor. Planen förväntas kunna antas under 2014.

Detaljplan för omvandlingsområdet Sjödal har vunnit laga kraft. Detaljplanen har en fördröjd ge- nomförandetid i väntan på möjlighet till att koppla området till kommunalt vatten och avlopp.

För att möjliggöra ny gång- och cykelväg i Fritsla, mellan Hagmans kemi och samhället, pågår det markförhandlingar med berörda fastighetsägare.

Exploateringsverksamheten kommer även ta över de markförhandlingar som krävs för de återstående etapperna av överföringsledningen. Under året har även kommunens VA-ledningar säkrats upp genom servitutsavtal.

Bokfört nettovärde, nedlagda utgifter minus inkomster för samtliga exploateringsprojekt är 12,9 mnkr. Under året har ett antal projekt avslutats vilket har genererat ett positivt nettoresultat på 5,9 mnkr. Under året har även ett antal projekt skrivits ned till förväntade inkomster eller till markvärdet.

Nedskrivningarna uppgår totalt till 2,8 mnkr. Det finns projekt där de totala intäkterna beräknas över- stiga utgifterna, men uppskrivning av dessa redovisas först i samband med att projektet avslutas. Detta är i överensstämmelse med god redovisningssed.

(20)

Kommunen som arbetsgivare

Marks kommun är kommunens största arbetsgivare. Antalet tillsvidareanställda är drygt 2 700 och inräknat tidsbegränsat anställda arbetar nästan 3 000 personer i kommunens olika verksamheter. De verksamheter som har flest medarbetare är äldre- och handikappomsorgen, förskolan och grundskolan. Kommunens medarbetare är till största del (84 procent) kvinnor och medelåldern på de tillsvida- reanställda är cirka 47 år.

Trenden att det totala antalet medarbetare i kommunen minskar, bröts år 2013. Totalt minskade dock antalet tillsvidareanställda jämfört med föregående år med 8 personer, medan antalet tidsbegränsat anställda istället ökade med 44 st. In- räknat såväl tillsvidareanställda som tidsbegränsat anställda ökade socialnämnden sin personalstyrka mest, medan övriga nämnder visade små föränd- ringar.

Kommunen använder även timavlönad personal, exempelvis som korttidsvikarier. Omfattningen av timavlönade anställningar motsvarar drygt 220 årsarbetare, vilket är en ökning jämfört med föregå- ende år, med drygt 10 procent. Samtidigt visar statistik över mertid/fyllnadstid på en tydlig minskning. Den har mer än halverats sedan 2010. Om man också beaktar att den genomsnittliga syssel- sättningsgraden fortsätter att öka, så är den troliga slutsatsen att kommunens medarbetare i högre ut- sträckning arbetar heltid eller nästan heltid, och att

utrymmet att då fylla ut sin deltidstjänst med extra timmar i form av vikariat mm minskar. Istället ökar antalet timavlönade anställningar, men också övertiden (ökar med drygt 20 procent). I huvudsak ligger ökningen av övertid inom socialnämndens område, vilket till stor del kan förklaras av de krav som finns på verksamheten att upprätthålla rimlig servicenivå. Samtidigt är det också inom social- nämndens verksamhet som minskningen av mertid är störst, cirka 20 procents minskning.

Personalförsörjning

Kommunens mål är att erbjuda alla medarbetare heltid och tillmötesgå medarbetarnas önskemål om sysselsättningsgrad. Jämfört med tidigare år har den genomsnittliga sysselsättningsgraden ökat i långsam takt. Den överstiger nu 92 procent av heltid.

Alla förvaltningar arbetar för att kunna erbjuda alla som önskar heltidstjänster. Medarbetare har möjlighet att anmäla om man önskar höja sin sys- selsättningsgrad och kan därefter erbjudas alter- nativa lösningar när vakanser uppstår i organisa- tionen. Annonsering av deltidstjänster ska göras endast i undantagsfall och när det inte går att lösa på annat sätt. Det främsta skälet till att personal inte erhåller heltidstjänst är att man inte är beredd eller har möjlighet att arbeta på mer än ett arbets- ställe. Även behörighetsregler skapar ibland svårig-

(21)

heter att kombinera tjänster för att kunna erbjuda heltid.

Några förvaltningar har haft vissa svårigheter att rekrytera personal. Främst har det handlat om personal med specialistkunskaper inom fastighets- området, exploatering, planarbete samt miljö- och teknikområdet. Det har också varit svårigheter att rekrytera chefer inom flera verksamheter och ibland har det uppstått långvariga luckor i chefsor- ganisationen.

Omsättning av personal har ökat något under 2013. Pensionsavgångar ligger runt 2,3 procent av antalet anställda, medan den totala personalrör- ligheten ligger kring 11 procent, något högre än föregående år.

Sjukfrånvaro

Sjukfrånvaron låg år 2010 på 4,5 procent. Den har därefter ökat och för år 2013 är sjukfrånvaron 5,9 procent. Målet om en sjukfrånvaro på högst 4 procent, ett målvärde som beslutades av fullmäktige år 2009, nås därmed inte. Kvinnor har högre sjukfrånvaro än män, 6,4 respektive 3,7 procent. Sjukfrånvaron totalt i kommunen följer i stort hur sjukfrånvaron utveck- lats nationellt.

Av den totala sjukfrånvaron är 41 procent långtids- sjukskrivningar, dvs. när sjukfrånvaron är samman- hängande och omfattar minst 60 dagar. En något större andel kvinnor än män är långtidssjukskrivna.

Antalet långtidssjukskrivna under 2013 var drygt 140 individer.

Några säkra svar på varför sjukfrånvaron ökar kan inte ges. Utvecklingen av sjukfrånvaron måste det kommande året följas noggrant och mötas med åtgär- der utifrån ett förebyggande perspektiv. I detta arbete är företagshälsovården en viktig samarbetspartner.

Arbetsgivarpolicy

Kommunens roll och ambitioner inom arbetsgivar- området regleras i en arbetsgivarpolicy. Kommun- fullmäktige antog ny arbetsgivarpolicy strax före sommaren.

Löneöversyn

Lönerörelsen 2013 blev långdragen och med hot om konflikt i bakgrunden. Någon konflikt utbröt dock aldrig och resultatet blev ett utfall i form av lägre lönekostnadsökning än vad kommunen be- räknat i budget. Löneökningen för 2013 blev drygt 2,6 procent mot budgeterat 3,0 procent. En särskild satsning gjordes dock på kommunens lärar- och skolledarpersonal. Utfallet för dessa grupper blev 3,0 procent.

Ledarutvecklingsprogram och utbildningsinsatser En särskild satsning gjordes under året på ett ledarutvecklingsprogram för kommunens samtliga chefer.

Totalt hann hälften av kommunens chefer genomgå programmet, som för övriga chefer fortsätter under 2014. Upplägg och innehåll mötte ett positivt gen- svar från de som genomförde programmet.

Nya chefer och skyddsombud genomgick en särskild utbildning inom arbetsmiljöområdet. Likaså fick nya chefer genomgå en introduktionsutbildning.

Arbetsvärdering och lönekartläggning

Arbete påbörjades under hösten med att uppfylla lagstiftningens krav på jämställda löner. Arbetsvär- dering ska göras och antalet befattningar i kommunen ses över. Avsikten är att arbetet ska vara klart första halvåret 2014.

Antal anställda 2010 2011 2012 2013

Antal tillsvidareanställda 2 820 2 810 2 742 2 727

varav kvinnor 2 360 2 366 2 314 2 293

varav män 460 444 428 434

Antal tidsbegränsat anställda 247 221 213 288

Totalt antal anställda 3 067 3 031 2 955 3 015

Timavlönade omräknad till årsarbetare 215 227 204 254

Heltidsanställda kvinnor i % av samtliga kvinnor 58 61 62 64

Heltidsanställda män i % av samtliga män 89 85 89 91

Total sjukfrånvaro i % av arbetad tid 4,5 4,7 5,3 5,9

varav kvinnor 4,8 5,0 5,8 6,4

varav män 3,0 3,2 3,4 3,7

varav anställda 29 år och yngre 2,7 2,5 2,6 3,0

varav anställda mellan 30 och 49 år 4,9 4,6 5,1 5,7

varav anställda 50 år och äldre 4,5 5,3 6,4 6,9

Långtidssjukfrånvarons andel av total sjukfrånvaro 37,6 36,4 39,1 41,8

(22)

(23)

Uppföljning av mål och uppdrag

Strategiska mål Måluppfyllelse

Hållbara förutsättningar för boende och företagsamhet



Goda uppväxtvillkor för barn och ungdomar



Trygghet vid behov av omsorg och stöd i vardagen



Hållbar personalförsörjning



Hållbar ekonomi och finansiering



Helt Avfallshantering, Produktion och försäljning av värme, ånga och el, Rehabilitering, Valför- rättning

I hög grad Bibliotek, Bygglov och detaljplaner, Folkhälsa, Förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem, Grundskola, Individ och familjeomsorg, Kultur och fritid, Kulturskola, Miljö-, livsmedels- och hälsotillsyn, Naturvård, Styrning och ledning, Stöd till personer med funktionsnedsätt- ning, Ungdomsgymnasium, Vuxenutbildning, Vård och omsorg om äldre, Övergripande utvecklingsfrågor

Delvis Bostadsförsörjning, Gator, vägar och parker, Lokalförsörjning för industri och serviceföretag, Vatten- och avloppsförsörjning, Överförmyndarverksamhet

I låg grad Ingen Inte alls Ingen

Grunduppdrag för huvudverksamheterna

I budget 2013-2016 fördelade kommunfullmäktige uppdrag och resurser till nämnder och styrelser. I följande tabell redovisas nämnders och styrelsers bedömning av hur de uppfyllt uppdragen för sina huvudverksamhe- ter. Vid bedömningen har hänsyn tagits till utfall och prognos för aktuella indikatorer, produktionsmått och annan verksamhetsuppföljning men också till eventuella externa gransknings- och tillsynsrapporter.

Kommunstyrelsen har tagit del av nämnders och styrelsers bedömning och noterar att de flesta hu- vudverksamheter uppfyllts helt eller i hög grad.

I del 5 Verksamhetsberättelse finns kommentarer till hur uppdragen genomförts. Nämnders och styrelsers egna årsbokslut finns tillgängliga på www.

mark.se.

Vision och mål

Kommunfullmäktige har antagit en vision och strategiska mål som berör hela den kommunala verksamheten och sträcker sig fram till 2014.

Ett arbete pågår med att ta fram förslag till ny vision och nya mål inför mandatperioden 2015 - 2018. Ambitionen är att dessa nya mål ska vara SMARTA, dvs. specifika, mätbara, accepterade, rea-

listiska och tidsatta. De nya målen ska därmed ge bättre förutsättningar för styrning och för uppfölj- ning som tydligt speglar verksamhetens resultat.

I budget 2013-2016 har kommunfullmäktige fast- ställt fokus för sin uppföljning av målen samt vilka indikatorer som ska redovisas 2013. Kommunfull- mäktige har därutöver uppdragit åt nämnder och styrelser att själva fastställa de indikatorer och mått som krävs för att kunna följa och värdera verksamhetens utveckling. Nämnders och styrelsers egna årsbokslut finns tillgängliga på www.mark.se.

Utifrån en sammanvägning av kommunfullmäkti- ges, nämndernas och styrelsernas indikatorer, med viktning ur ett medborgar- och näringslivsperspek- tiv, gör kommunstyrelsen följande bedömning av måluppfyllnaden för kommunens strategiska mål.



^Uppfylld



Delvis uppfyld



Inte uppfylld



Kan inte bedömas

På följande sidor redovisas resultatet för indikatorerna inom kommunfullmäktiges fokusområden.

(24)

Uppföljning av mål och uppdrag

Indikatorer Mål och resultat



Kommuninvånarnas upplevelse av Mark som en attraktiv kommun.

Mål: Bättre resultat än föregående mätning.

Resultat: Index 58*

(2012 – SCB index 56)



Kommuninvånarnas uppfattning av kommunen som trygg plats.

Resultat: : Index 64*

(2012 – SCB index 60)



Kommuninvånarnas syn på kul-

turaktiviteter i allmänhet. Mål: Bättre resultat än föregående mätning.

Resultat: Index 54*

(2012 – SCB index 61)



Kommuninvånarnas syn på fritids- möjligheterna i kommunen.

Resultat: Index 57*

(2012 – SCB index 60)



Kommuninvånarnas upplevelse av sina möjligheter till inflytande över kommunens verksamheter och beslut.

Resultat: Index 42*

(2012 – SCB index 36)



Svenskt Näringslivs ranking av företagsklimatet

Resultat: Plats 165 (2012 - plats 220)

Strategiskt mål - Hållbara förutsättningar för boende och företagsamhet

Fokus 2013 - Medborgarnas och företagarnas uppfattning

*Marks kommun deltog inte i SCB:s medborgarundersökning 2013 men gjorde en ”temperaturmätning” via e-postenkät som genomfördes av Profitel AB. Eftersom det inte ställdes samma frågor i den nu aktuella un- dersökningen är resultatet inte rakt av jämförbart med SCB:s medborgarundersökning 2012. I e-postenkäten ställdes de tre särskilda NKI-frågorna (Nöjd Kund Index) som utarbetats av SCB och SKL (Sveriges kommuner och landsting);

1. Hur nöjd är du med…?

2. Hur väl motsvarar… dina förväntningar?

3. Hur nära står Marks kommun ditt ideal om…?

Eftersom dessa frågor också ställdes i flera frågeområden i SCB-undersökningen 2012 bedöms resultatet i e-postenkäten 2013 vara möjligt att använda som en fingervisning om måluppfyllelsen.

(25)

Strategiskt mål - Trygghet vid behov av omsorg och stöd i vardagen Fokus 2013 - Tillgänglighet

Indikatorer Mål och prognos



Genomsnittlig väntetid för att få plats i äldreboende från ansökan till erbjudande om plats.

Mål: Lika bra eller bättre resultat än föregående mätning Resultat: 53 dagar

(2012 – 58 dagar)



Andel LSS-beslut som verkställs

inom 3 månader. Mål: Bättre resultat än föregående mätning.

Resultat: 90 procent (2012 – 96 procent)



Andel klienter som får tid för besök angående ekonomiskt bistånd inom 14 dagar från kontakttillfället.

Resultat: 87 procent (2012 - 85 procent)

Strategiskt mål – Goda uppväxtvillkor för barn och ungdomar Fokus 2013 - Skolresultat

Indikatorer Mål och resultat



Andel elever i grundskolan som uppnått kravnivån i alla ämnen.



Genomsnittligt meritvärde i grund-

skolans årskurs 9. Mål: Bättre resultat än föregående mätning.

Resultat: 207 (2012 - 201)



Andel elever med grundläggande behörighet till universitet och högskola.



Andel elever som gått över till högskola inom 3 år efter avslutad gymnasieutbildning.

Resultat: 41 procent (2012 – 40 procent)

(26)

Hållbar personalförsörjning

Hållbar ekonomi och finansiering

Framgångsfaktorer Mål och resultat



Flexibla arbetstider med rätt till heltid och möjlighet till deltid

Mål: Alla anställda ska kunna få önskad sysselsättningsgrad.

Resultat: De flesta anställda som är beredda att byta arbets- plats eller få något förändrade arbetsuppgifter har erbjudits den sysselsättningsgrad de önskat.



Friska medarbetare Mål: Sjukfrånvaron ska vara mindre än 4 procent.

Resultat: 5,8 procent.



Systematisk kompetensutveckling Mål: Alla tillsvidareanställda ska ha en plan för sin kompe- tensutveckling.

Resultat: Målet är uppfyllt.

Framgångsfaktorer Mål och resultat



Positiva ekonomiska resultat Mål: Resultatet ska uppgå till minst 1 procent av skatter, utjämning och finansnetto i genomsnitt under fyra år. Målet var 2 procent fram till och med verksamhetsåret 2012. Detta innebär att det genomsnittliga målvärdet för perioden 2010- 2013 blir 1,75 procent.

Resultat: 3,1 procent för perioden 2010-2013. För 2013 blev resultatet 5,2 procent. Exklusive jämförelsestörande poster blev motsvarande siffror 2,1 respektive 3,4 procent.



Investeringar med egna medel Mål: Investeringsvolymen ska vara lägre än summan av resul- tat och avskrivningar.

Resultat: Målet uppfylldes för perioden 2010-2013. För 2013 blev självfinansieringsgraden 124 procent och exklusive jäm- förelsestörande poster blev graden 105 procent.



Oförändrad skattesats Mål: Oförändrad skattesats.

Resultat: Målet uppfylldes för den senaste perioden och för 2013.

Uppföljning av mål och uppdrag

(27)

Ekonomisk redovisning

(28)

Finansiell analys, kommunen

Sammanfattning

Resultatet för 2013 blev 87,3 mnkr, 27,3 mnkr högre än 2012. Resultatökningen förklarades av att verksamhetens nettokostnader ökade med 2,5 procent eller 37,6 mnkr samtidigt som skatteintäkter, utjämning och finansnetto ökade med 4,1 procent eller 65,6 mnkr. Verksamhetens nettokostnader inklusive avskrivningar tog i anspråk 94,8 procent av skatteintäkter, utjämning och finansnetto. Detta var 1,4 procentenheter lägre än 2012.

Det relativt höga resultatet innebar att trots högre investeringsvolym 2013 än 2012 blev självfinan- sieringsgraden högre, 145 procent jämfört med 136 procent 2012. Resultatet bidrog till en förbättrad soliditet och skuldsättningsgrad, och innebär att kommunen fortsatt har en högre soliditet och lägre skuldsättning än genomsnittet i riket.

Både 2012 och 2013 mottog kommunen återbe- talningar av sjukförsäkringsavgifter från AFA, 32,3 mnkr 2012 respektive 31,1 mnkr 2013.

Kommunen uppfyllde också 2013 det lagstadga- de balanskravet. Detta har kommunen gjort sedan kravets införande och det sammanlagda resultatet är för åren 2000 – 2013 är 328,4 mnkr efter de jus- teringar som görs vid balanskravsavstämningen.

Modell för finansiell analys

För att kartlägga och analysera resultat, utveckling och ekonomisk ställning används en finansiell analysmodell som utgår från fyra aspekter;

• det finansiella resultatet

• kapacitetsutvecklingen

• riskförhållanden

• kontroll över den finansiella utvecklingen Avsikten med modellen är att identifiera eventuella finansiella möjligheter och problem och därigenom tydliggöra om kommunen har en god ekonomisk hushållning.

Resultatutveckling

Ett av kommunens finansiella mål är att årets resultat ska uppgå till minst 1 procent av skatter, utjäm- ning och finansnetto i genomsnitt under fyra år.

Målet var 2 procent fram till och med verksamhets- året 2012. Detta innebär att det genomsnittliga mål- värdet för perioden 2010-2013 blir 1,75 procent.

Resultatet för 2013 blev 87,3 mnkr vilket innebär att det finansiella målet uppnåddes då utfallet blev 5,2 procent. Exklusive jämförelsestörande poster, i form av en återbetalning av sjukförsäkringsavgifter för åren 2005 och 2006 på 31,1 mnkr, blev motsvarande siffra blev 3,4 procent.

Målet ska dock ses i ett flerårsperspektiv. Det genomsnittliga resultatet för de fyra åren 2010-2013 blev 49,0 mnkr, vilket innebär ett genomsnittligt resultat på 3,1 procent. Resultatmålet uppnåddes 2010, 2012 och 2013 men inte 2011. Om hänsyn tas till 32,3 mnkr i jämförelsestörande poster 2012 och 31,1 mnkr 2013 blir det genomsnittliga resultatet i stället 2,1 procent, alltså även det över resultatmålet.

Resultatet i förhållande till det egna kapitalet ökade från 4,8 procent 2012 till 6,6 procent 2013.

Det egna kapitalet har därmed värdesäkrats, eftersom inflationen under 2013 var 0 procent.

Förändring av kostnader och intäkter

Mellan 2012 och 2013 ökade nettokostnaderna med 2,5 procent, exklusive jämförelsestörande poster (båda åren) var ökningen 2,4 procent. Föränd- ringen året innan var en nettokostnadsminskning med 2,6 procent och exklusive jämförelsestörande poster var minskningen 0,4 procent. Förändringen ett år tidigare, mellan 2010 och 2011, var en ökning på 3,5 procent.

100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0

2010 2011 2012 2013 Resultat, mnkr

35,4 13,4 60,0 87,3

09-10 10-11 11-12 12-13 5

4 3 2 1 0 -1 -2 -3

Förändring av kostnader, %

1,3 3,7 3,5 2,0 -2,6 0,4 2,5 4,1

Verksamhetens nettokostnader Skatter, utjämning och finansnetto

(29)

Kostnaden för löner och arvoden, inklusive arbets- givaravgifter uppgick till 1 163,4 mnkr. Detta är en ökning med 33,7 mnkr eller 3,0 procent jämfört med 2012. Dessa kostnader utgjorde 60,1 procent av kommunens bruttokostnader på 1 934,6 mnkr, vilket var en ökning jämfört med 2012 med 0,3 procentenheter.

Skatteintäkter, utjämning och finansnetto ökade med 4,1 procent mellan 2012 och 2013. Under den senaste fyraårsperiod ökade skatteintäkter, utjäm- ning och finansnetto med 6,6 procent. Nettokostna- dernas ökning var lägre, 3,3 procent.

Nettokostnadsandel

Ett sätt att mäta kommunens ekonomiska ställning är att se hur stor del av intäkterna som används i den löpande verksamheten. Hur stora verksam- heternas nettokostnader kan vara styrs av hur kommunens viktigaste finansieringskällor utvecklas – skatteintäkter och utjämningsbidrag, samt ett mindre tillskott från finansnettot.

Verksamhetens nettokostnader exklusive avskrivningar tog i anspråk 91,4 procent av skattein- täkter, utjämning och finansnetto under 2013 (93,2 procent exklusive jämförelsestörande poster). Detta var 1,3 procentenheter lägre än 2012 och 4,1 procentenheter lägre än 2011. Avskrivningarnas andel var 3,4 procent, en minskning med 0,1 procenten- het från 2012. Totalt användes 94,8 procent av skatteintäkter, utjämning och finansnetto, jämfört med 96,2 procent 2012. Anledningen till förbätt- ringen var att finansieringssidan ökat i högre grad än verksamhetens nettokostnader.

Självfinansieringsgrad av investeringar Självfinansieringsgraden av årets investeringar mäter hur stor andel av årets investeringar som kan finansieras med internt tillförda medel (summan av avskrivningar och resultat, vilket innebar 143,5 mnkr 2013). En självfinansieringsgrad på 100 procent och däröver innebär att de egna internt tillförda medlen räcker till att finansiera investeringarna. Kommunen behöver därmed inte minska likviditeten eller låna till investeringarna.

Kommunen investerade 2013 för 99,2 mnkr (brutto), vilket kan jämföras med 85,5 mnkr 2012.

Även fast investeringsvolymen var högre 2013 än 2012 blev självfinansieringsgraden högre, 145 procent jämfört med 136 procent 2012. Exklusive jämförelsestörande poster var graden 113 procent.

Anledning till ökningen var det högre resultatet.

Målet om självfinansiering av investeringarna med avskrivningar och resultat uppfylldes därmed 2013 och för perioden 2010-2013, både med och utan jämförelsestörande poster.

2010 2011 2012 2013 100

99 98 97 96 95 94 93 92

Nettokostnadsandel, %

97,7 99,2 96,2 94,8

2010 2011 2012 2013 120

100

80

60

40

20

0

Bruttoinvesteringar totalt, mnkr

81,4 77,0 85,5 99,2

2010 2011 2012 2013 90

80 70 60 50 40 30 20 10 0

Soliditet, %

Soliditet inklusive pensionsskuld äldre än 1998, %

72,9 29,9 74,8 26,4 75,4 27,6 76,6 29,2

Soliditet, %