Sammanfattning
Resultatet för 2013 blev 87,3 mnkr, 27,3 mnkr högre än 2012. Resultatökningen förklarades av att verksamhetens nettokostnader ökade med 2,5 pro-cent eller 37,6 mnkr samtidigt som skatteintäkter, utjämning och finansnetto ökade med 4,1 procent eller 65,6 mnkr. Verksamhetens nettokostnader inklusive avskrivningar tog i anspråk 94,8 procent av skatteintäkter, utjämning och finansnetto. Detta var 1,4 procentenheter lägre än 2012.
Det relativt höga resultatet innebar att trots högre investeringsvolym 2013 än 2012 blev självfinan-sieringsgraden högre, 145 procent jämfört med 136 procent 2012. Resultatet bidrog till en förbättrad soliditet och skuldsättningsgrad, och innebär att kommunen fortsatt har en högre soliditet och lägre skuldsättning än genomsnittet i riket.
Både 2012 och 2013 mottog kommunen återbe-talningar av sjukförsäkringsavgifter från AFA, 32,3 mnkr 2012 respektive 31,1 mnkr 2013.
Kommunen uppfyllde också 2013 det lagstadga-de balanskravet. Detta har kommunen gjort sedan kravets införande och det sammanlagda resultatet är för åren 2000 – 2013 är 328,4 mnkr efter de jus-teringar som görs vid balanskravsavstämningen.
Modell för finansiell analys
För att kartlägga och analysera resultat, utveckling och ekonomisk ställning används en finansiell analysmodell som utgår från fyra aspekter;
• det finansiella resultatet
• kapacitetsutvecklingen
• riskförhållanden
• kontroll över den finansiella utvecklingen Avsikten med modellen är att identifiera eventuella finansiella möjligheter och problem och därigenom tydliggöra om kommunen har en god ekonomisk hushållning.
Resultatutveckling
Ett av kommunens finansiella mål är att årets resul-tat ska uppgå till minst 1 procent av skatter, utjäm-ning och finansnetto i genomsnitt under fyra år.
Målet var 2 procent fram till och med verksamhets-året 2012. Detta innebär att det genomsnittliga mål-värdet för perioden 2010-2013 blir 1,75 procent.
Resultatet för 2013 blev 87,3 mnkr vilket innebär att det finansiella målet uppnåddes då utfallet blev 5,2 procent. Exklusive jämförelsestörande poster, i form av en återbetalning av sjukförsäkringsavgifter för åren 2005 och 2006 på 31,1 mnkr, blev motsva-rande siffra blev 3,4 procent.
Målet ska dock ses i ett flerårsperspektiv. Det ge-nomsnittliga resultatet för de fyra åren 2010-2013 blev 49,0 mnkr, vilket innebär ett genomsnittligt resultat på 3,1 procent. Resultatmålet uppnåddes 2010, 2012 och 2013 men inte 2011. Om hänsyn tas till 32,3 mnkr i jämförelsestörande poster 2012 och 31,1 mnkr 2013 blir det genomsnittliga resultatet i stället 2,1 procent, alltså även det över resultatmålet.
Resultatet i förhållande till det egna kapitalet ökade från 4,8 procent 2012 till 6,6 procent 2013.
Det egna kapitalet har därmed värdesäkrats, efter-som inflationen under 2013 var 0 procent.
Förändring av kostnader och intäkter
Mellan 2012 och 2013 ökade nettokostnaderna med 2,5 procent, exklusive jämförelsestörande pos-ter (båda åren) var ökningen 2,4 procent. Föränd-ringen året innan var en nettokostnadsminskning med 2,6 procent och exklusive jämförelsestörande poster var minskningen 0,4 procent. Förändringen ett år tidigare, mellan 2010 och 2011, var en ökning på 3,5 procent.
35,4 13,4 60,0 87,3
09-10 10-11 11-12 12-13
Förändring av kostnader, %
1,3 3,7 3,5 2,0 -2,6 0,4 2,5 4,1
Verksamhetens nettokostnader Skatter, utjämning och finansnetto
Kostnaden för löner och arvoden, inklusive arbets-givaravgifter uppgick till 1 163,4 mnkr. Detta är en ökning med 33,7 mnkr eller 3,0 procent jämfört med 2012. Dessa kostnader utgjorde 60,1 procent av kommunens bruttokostnader på 1 934,6 mnkr, vilket var en ökning jämfört med 2012 med 0,3 procentenheter.
Skatteintäkter, utjämning och finansnetto ökade med 4,1 procent mellan 2012 och 2013. Under den senaste fyraårsperiod ökade skatteintäkter, utjäm-ning och finansnetto med 6,6 procent. Nettokostna-dernas ökning var lägre, 3,3 procent.
Nettokostnadsandel
Ett sätt att mäta kommunens ekonomiska ställning är att se hur stor del av intäkterna som används i den löpande verksamheten. Hur stora verksam-heternas nettokostnader kan vara styrs av hur kommunens viktigaste finansieringskällor utveck-las – skatteintäkter och utjämningsbidrag, samt ett mindre tillskott från finansnettot.
Verksamhetens nettokostnader exklusive av-skrivningar tog i anspråk 91,4 procent av skattein-täkter, utjämning och finansnetto under 2013 (93,2 procent exklusive jämförelsestörande poster). Detta var 1,3 procentenheter lägre än 2012 och 4,1 pro-centenheter lägre än 2011. Avskrivningarnas andel var 3,4 procent, en minskning med 0,1 procenten-het från 2012. Totalt användes 94,8 procent av skatteintäkter, utjämning och finansnetto, jämfört med 96,2 procent 2012. Anledningen till förbätt-ringen var att finansieringssidan ökat i högre grad än verksamhetens nettokostnader.
Självfinansieringsgrad av investeringar Självfinansieringsgraden av årets investeringar mäter hur stor andel av årets investeringar som kan finansieras med internt tillförda medel (sum-man av avskrivningar och resultat, vilket innebar 143,5 mnkr 2013). En självfinansieringsgrad på 100 procent och däröver innebär att de egna internt tillförda medlen räcker till att finansiera investe-ringarna. Kommunen behöver därmed inte minska likviditeten eller låna till investeringarna.
Kommunen investerade 2013 för 99,2 mnkr (brutto), vilket kan jämföras med 85,5 mnkr 2012.
Även fast investeringsvolymen var högre 2013 än 2012 blev självfinansieringsgraden högre, 145 procent jämfört med 136 procent 2012. Exklusive jämförelsestörande poster var graden 113 procent.
Anledning till ökningen var det högre resultatet.
Målet om självfinansiering av investeringarna med avskrivningar och resultat uppfylldes därmed 2013 och för perioden 2010-2013, både med och utan jämförelsestörande poster.
97,7 99,2 96,2 94,8
2010 2011 2012 2013
81,4 77,0 85,5 99,2
2010 2011 2012 2013
Soliditet inklusive pensionsskuld äldre än 1998, %
72,9 29,9 74,8 26,4 75,4 27,6 76,6 29,2
Soliditet, %
2010 2011 2012 2013
varav långfristig skuldsättningsgrad, % varav kortfristig skuldsättningsgrad, % varav avsättningsgrad, %
0,5 1,7 1,5 1,8
21,8 18,9 19,4 18,7
4,8 4,6 3,6 3,0
Omsättningstillgångar + finansiella anläggningstillgångar Kort- och långfristiga skulder
Finansiella nettotillgångar
833,3 -357,1 476,2 797,6 -323,9 473,7 841,1 -344,8 496,3 885,9 -353,8 532,1
Finansiell analys, kommunen
Soliditet
Soliditeten är ett mått på kommunens långsiktiga finansiella utrymme. Den visar hur stor del av kommunens tillgångar som finansierats med skat-temedel och avgifter. Soliditetens utveckling beror på två faktorer, dels det årliga resultatet och dels tillgångsförändringen. För en oförändrad soliditet måste det egna kapitalet öka i samma takt som tillgångarna. Kommunen har en jämförelsevis hög soliditet, vilket innebär att det långsiktiga finan-siella handlingsutrymmet är fortsatt stort.
Det egna kapitalet ökade med 5,0 procent samti-digt som tillgångarna ökade med 4,5 procent. Detta innebar att soliditeten ökade från 75,4 2012 pro-cent till 76,6 propro-cent 2013. Sett över den senaste fyra åren har kommunens soliditet ökat med 3,7 procentenheter.
Även soliditeten inklusive skulderna utanför balansräkningen (pensioner intjänade före 1998) ökade, från 27,6 procent 2012 till 29,2 procent 2013. Ökningen ett år tidigare var 1,2 procentenhe-ter medan soliditeten ett år tidigare, mellan 2010 och 2011, minskade från 29,9 procent till 26,4 procent.
2012 års soliditet var högre än den genomsnitt-liga soliditeten för kommunerna i Västra Götalands län och i riket, både med och utan skulderna utan-för balansräkningen.
Skuldsättningsgrad
Den del av tillgångarna som har finansierats med främmande kapital benämns skuldsättningsgrad och är soliditetens motsats. Kommunens skulder är kortfristiga i form av t ex leverantörsskulder och semesterlöneskuld. Kommunen har inga långfristi-ga lån vilket är positivt för det framtida finansiella handlingsutrymmet.
Den totala skuldsättningsgraden ökade under pe-rioden 2008 till 2010 men har sedan 2010 minskat från 27,1 procent till 23,4 procent 2013. I förhål-lande till föregående år sjönk skuldsättningsgraden med 1,2 procentenheter.
Jämfört med en genomsnittlig kommun har Marks kommun en lägre skuldsättning.
Kommunalskatt
Med anledningen av att det den 1 januari 2012 skedde en skatteväxling med Västra Götalandsre-gionen avseende ansvaret för kollektivtrafiken så sjönk utdebiteringen för Marks kommun från 21,64 kr till 21,21 kr. Under 2013 har kommunens utde-bitering varit oförändrad. Skatten var 2 öre högre än genomsnittet för Västra Götalands län och 59 öre högre än genomsnittet i riket.
Av kommunerna i Sjuhäradsområdet hade Bolle-bygd (21,59 kr), Herrljunga (22,16 kr) och Sven-ljunga (22,15 kr) högre skattesats än Marks kom-mun under 2013. Borås (21,06 kr), Tranemo (20,57 kr) och Ulricehamn (21,05 kr) hade lägre skattesats.
Likviditet
Ett mått som mäter kortsiktig betalningsberedskap är kassalikviditeten. 100 procent kan anses som ett minimivärde eftersom de kortfristiga skulderna då täcks av likvida medel och kortfristiga fordringar.
Kassalikviditeten för kommunen ökade från 177 procent 2012 till 185 procent 2013. Året innan, mellan 2011 och 2012, ökade likviditeten med 60 procentenheter. Detta förklarades av att under de senaste åren har viss del av kommunens överlik-viditet utnyttjats för internlån till kommunens helägda bolag. Dessa internlån, som redovisats som
2010 2011 2012 2013
Intjänade före 1998, ej i balansräkningen Avsatt för pensioner i balansräkningen
Pensionsskuld, mnkr
31,1 36,9 34,6 40,6
688,2 763,1 785,7 821,2
långfristig fordran, betalades tillbaka under 2012 vilket förbättrade kommunens likviditet. Kommu-nens borgensåtaganden ökade med motsvarande belopp.
Balanslikviditet är ett mått på kommunens kortsik-tiga finansiella handlingsutrymme. Omsättnings-tillgångar sätts i relation till kortfristiga skulder och 120 procent kan anses vara ett minimivärde.
Kommunens balanslikviditet ökade från 180 procent 2012 till 189 procent med anledning av ökade omsättningstillgångar. Även här skedde en stor ökning mellan 2011 och 2012, vilket också det förklaras av tidigare nämnd återbetalning av kon-cerninterna lån. Detta innebär att det finansiella handlingsutrymmet på kort sikt förbättrats.
Rörelsekapital är skillnaden mellan omsättnings-tillgångar och kortfristiga skulder, det vill säga den del av eget kapital som används för att finansiera löpande verksamhet. Kommunen hade 2013 ett rörelsekapital på 288,8 mnkr vilket var en ökning med 31,9 mnkr.
Finansiella nettotillgångar
I måttet finansiella nettotillgångar ingår alla finansiella tillgångar på balansräkningen som kom-munen kan omsätta på tio års sikt. Måttet speglar den tidsrymd som ligger någonstans mitt emellan likviditetsmåtten och soliditeten. Kommunens fi-nansiella nettotillgångar 2013 var 532,1 mnkr, 35,8 mnkr mer än 2012. Förklaringen är att tillgångarna ökat mer än skulderna. Detta innebär att kommu-nens framtida finansiella handlingsutrymme på medellång sikt är något förbättrat.
Borgensåtagande
Borgensåtaganden är viktiga när en kommun analyseras ur ett riskperspektiv. Stora borgensåta-ganden kan innebära en finansiell risk för kom-munen i form av övertaganden av lån eller genom
kapital-tillskott. Av kommunens borgensåtagande, 805 mnkr avser merparten, 759 mnkr borgen för helägda bolag. Risken med dessa åtaganden ska bedömas utifrån bolagens lönsamhet och ställ-ning. Någon direkt risk med borgensåtagandena till Marks Bostads AB, 520 mnkr finns inte, eftersom bolaget har en stabil finansiell ställning och ut-veckling samt hög uthyrningsgrad. När det gäller Mark Kraftvärme AB med ett borgensåtagande på 215 mnkr finns en viss risk eftersom bolagets resultat är starkt beroende av klimatet. Varma vintrar och höga råvarukostnader ger en sämre lönsamhet. Det redovisade borgens-åtagandet för bolagen omfattar även Marks Fastighets AB med 24 mnkr bolag. Enligt beslut i kommunfullmäktige var den totala borgensramen för bolagen 1 050 mnkr varav 200 mnkr avser ej utnyttjad ram för moderbolaget, Spinnerskan i Mark AB. Under de senaste åren, fram till och med 2011 har viss del av kommunens överlikviditet utnyttjats för internlån till kommunens helägda bolag. Dessa internlån betalades tillbaka under 2012 vilket medfört en ökning av borgensåtagande med det året 172 mnkr.
Under 2013 har borgensåtagandet minskat med 37 mnkr på grund av minskade upplåningsbehov för bolagen.
Sedan 2004 betalar kommunens bolag borgensav-gifter till kommunen. Borgensavborgensav-gifterna har 2013 gett kommunen intäkter med 2,9 mnkr. Sedan 2006 betalar moderbolaget Spinnerskan i Mark AB ränta på reverslån till kommunen, vilket tillsammans med lån till koncernens dotterbolag gett kommu-nen 3,4 mnkr i intäkter.
Pensionsskuld
Kommunen pensionsåtagandet ökade 2013 med 42 mnkr till 862 mnkr Större delen, 821 mnkr, gäller pen-sioner intjänade före 1998. Enligt gällande lag redovi-sas dessa inte i balansräkningen.
Av det totala pensionsåtagandet finns ca 450 mnkr placerade som likvida medel eller utlåning till kom-munens bolag. Marknadsvärdet på dessa placeringar är detsamma som det bokförda värdet. Resterande del, drygt 400 mnkr återlånas till kommunens verksamhe-ter.
Förmånsbestämda pensioner intjänande 1998 och senare är till stor del tryggade genom försäkring.
Kommunens pensionsåtagande ökar genom årlig in-dexuppräkning och ränta samt genom årets intjänade pension. Pensionsåtagandet minskar genom utbetal-ningar och genom avlyft till en försäkringslösning som innebär att åtagandet ersätts av pensionsförsäkring.
Pensionsåtagandet kan också öka eller minska genom att de parametrar som används vid beräkningen för-ändras. Under 2013 beslutade Sverige kommuner och landsting om en sänkning av den diskonteringsränta som används vid beräkning av skulden. Detta har inneburit en ökning av åtagandet med 59,8 mnkr.
Pensionsskulden har beräknats enligt ”RIPS 07”.
Aktualiseringsgraden, det vill säga den andel av personakterna för anställd personal som är uppdaterad
Budgetföljsamhet
Två mått på ekonomisk kontroll är budgetföljsam-het och prognossäkerbudgetföljsam-het. Med hög följsambudgetföljsam-het mot budget och hög prognossäkerhet finns beredskap för att möta förändrade förutsättningar både på kort och på lång sikt. I modellen betraktas både nega-tiva och posinega-tiva avvikelser från budgeten som en belastning.
Årets resultat var budgeterat till 16,8 mnkr.
Utfallet blev ett budgetöverskott på 87,3 mnkr, en avvikelse med 70,5 mnkr. Året innan blev budgetö-verskottet 46,6 mnkr. Båda dessa år har kommunen mottagit återbetalningar av sjukförsäkringsavgifter som inte varit budgeterade, 32,3 mnkr för 2012 och 31,1 mnkr för 2013. Exklusive dessa återbetal-ningar blev överskottet 14,3 mnkr 2012 respektive 39,4 mnkr 2013. 2011 var motsvarande avvikelse ett budgetunderskott på 8,4 mnkr.
Nämndernas budgetöverskott 2013 blev samman-lagt 33,2 mnkr, en högre avvikelse än året innan då överskottet var 18,4 mnkr.
Jämförelse med prognos i delårsrapporten I delårsrapporten prognostiserades ett resultat på 50,3 mnkr. Det nu slutgiltiga resultatet blev 37,0 mnkr högre än delårsprognosen. Nämnderna förbättrade sitt resultat jämfört med i delårsupp-följningen med 31,6 mnkr. Detta förklarades främst av förändringar hos kommunstyrelsen, barn- och utbildningsnämnden, socialnämnden samt teknik- och servicenämnden.
Kommunstyrelsen fick ett budgetöverskott på 11,5 mnkr vilket var 8,3 mnkr högre än vad som prognostiserades i delårsrapporten. Detta förkla-rades främst av kommunens fastighetsförsäljning uppgick till 6,3 mnkr istället för prognostiserade 1,5 mnkr samt lägre kostnader för utvecklingspro-jekt (skillnad jämfört med delårsprognosen blev 1,3 mnkr) och marknadsföring (1,2 mnkr).
Barn- och utbildningsnämnden fick ett budgetö-verskott som var 5,5 mnkr högre än delårsprog-nosen. Detta förklarades bland annat av det inom ledning och administration blev ett överskott om 4,9 mnkr istället för prognostiserat 0,1 mnkr med anledning av att nämndens buffert på 3,0 mnkr inte användes samt lägre personalkostnader än bud-geterat. Även gymnasieverksamheten stod för en förändring, från ett underskott på 0,7 mnkr i del-året till ett överskott i bokslutet på 3,3 mnkr. Här var det främst nettokostnaderna för köpta och sålda platser som blev lägre än prognostiserat. Inom grundskolan blev underskottet 3,6 mnkr större än delårsprognosen vilket främst förklarades av att barn- och utbildningsnämnden gjorde en satsning i syfte att nå högre måluppfyllelse, vilket kostade 3,7 mnkr.
Socialnämnden prognostiserade i delåret ett un-derskott om 5 mnkr, vilket avvek från den slutgilti-ga budgetavvikelsen med 11,5 mnkr. Inom ledning och administration blev budgetöverskottet 2,2 (0 mnkr i delårsprognosen), vilket förklarades av lägre
personalkostnader än budgeterat med anledning av vakanser i samband med personalomsättning samt en restriktivitet kring tillsättande av administrativa tjänster. Inom äldreomsorgen blev underskottet 3,2 mnkr istället för 5,0 mnkr som det prognostisera-des i delåret, främst med anledning av att personal-kostnadsökningen stannade av under hösten. För individ- och familjeomsorgen blev budgetöverskot-tet 6,5 mnkr istället för prognostiserat 0,8 mnkr.
Det rådde osäkerhet över hur stora intäkterna från Migrationsverket skulle bli på helåret. Prognosen var mycket försiktig då intäkterna blev betydligt högre.
Teknik- och servicenämnden räknade med ett överskott på 1,1 mnkr i delårsprognosen, över-skottet blev 5,7 mnkr. Inom det skattefinansierade verksamheterna blev överskottet 2,9 mnkr istället för 0,4 mnkr. Förändringen förklaras av lägre kost-nader inom parkverksamheten (0,7 mnkr), främst med anledning av att personella resurser avsatts till arbete med Fritsla stationsområde. Inom gatu-verksamheten blev kostnaderna 0,5 mnkr lägre än delårsprognosen, främst för att utfallet för belägg-ningsunderhållet blev lägre än vad som prognos-tiserats. Inom nämnd, ledning och administration blev överskottet 0,8 mnkr lägre med anledning av minskade personalkostnader på grund av vakanta tjänster. Inom de internprisfinansierade verksam-heterna blev överskottet 2,8 mnkr (delårsprognos 0,8 mnkr), vilket förklarades av lägre kostnader för material och energi samt lägre kapitalkostnader inom lokalförsörjningen.
Prognosen avseende skatteintäkterna och utjäm-ning var i delårsrapporten ett budgetöverskott på 6,5 mnkr. Under hösten försämrades SKL progno-sen något och utfallet blev ett budgetöverskott om 4,7 mnkr.
Balanskravet
Balanskravet innebär att intäkterna måste vara stör-re än kostnaderna varje år. Kommunen har uppfyllt det lagstadgade balanskravet sedan det infördes år 2000. Det sammanlagda resultatet är för åren 2000 – 2013 är 328,4 mnkr efter de justeringar som görs vid balanskravsavstämningen. Fullmäktige besluta-de 2013-09-26, § 114, att fastställa riktlinjer för en resultatutjämningsreserv. Marks kommuns resultat-utjämningsreserv (RUR) är avsedd att utjämna nor-mala svängningar i intäkterna över konjunkturcyk-lerna. Enligt riktlinjerna ska avsättning till reserven ske i sådan omfattning att kommunen tror sig klara en normal konjunkturnedgång utan att detta påverkar verksamheten kortsiktigt. I enlighet med kommunallagens regelverk och Marks kommun riktlinjer för resultatutjämningsreserven avsatte fullmäktige 2013-09-26, § 115, de maximala 56,3 mnkr för åren 2010-2012. Reservering för året 2013 till reserven medges enligt gällande lagstiftning med den del som överstiger 1 procent av summan av skatteintäkter och utjämning för året. I balans-kravsutredningen finns två resultat. Dels årets
Finansiell analys, kommunen
mnkr 2013
Årets resultat 87,3
Realisationsvinster vid fastighetsförsäljningar -0,9 Årets resultat efter balanskravsjusteringar 86,4 Medel till resultatutjämningsreserv -26,4
Årets balanskravsresultat 60,0
Balanskravsresultat från tidigare år 268,4 Ackumulerat balanskravsresultat 328,4 Balanskravsresultat att reglera 0,0 resultat och dels justerat resultat. Det är det lägsta av dessa två resultat som ska användas vid beräk-ningen av avsättberäk-ningen. För Marks kommuns del är det justerade resultatet lägst (86,4 mnkr) eftersom årets resultat justerats ned med realisationsvinster vid fastighetsförsäljningar. Enligt Marks kommuns riktlinjer för resultatutjämningsreserv får reserven maximalt uppgå till 5 procent av skatteintäkter och utjämning, vilket för 2013 innebär 82,7 mnkr.
Detta innebär att 26,4 mnkr av 2013 års resultat kan avsättas till reserven och att den då uppgår till maximala 82,7 mnkr eller 5 procent av skatteintäk-ter och utjämning.
Balanskravsavstämning