Sammanträdande organKommunstyrelsen

(1)

KALLELSE

Datum

KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN 2019-06-13

/EGET_FÖRVALTNING/ Besöksadress: Org.nummer 212000-0340

Katrineholms kommun Telefon:

641 80 Katrineholm Telefax:

www.katrineholm.se E-post:

Sammanträdande organ

Kommunstyrelsen

Tid

2019-06-19 kl. 08:15

Plats

KTS-salen, Vita Huset

Ärende Beteckning

Information

1. Kommunstyrelsens verksamhet

2. Omvärdsbevakning- arbetsmarknadsläget 3. Ekonomi i balans - socialnämnden och vård-

och omsorgsnämnden 4. Parkeringshuset 5. Ny arena Backavallen 6. Näringslivsrådet

7. Rådet för trygghet och säkerhet Ärenden till kommunfullmäktige 8. Årsredovisning 2018 för

Samordningsförbundet RAR i Sörmland

KS/2019:200

9. Fastställande av 2020 års budget för

Samordningsförbundet RAR i Sörmland KS/2019:199 10. Svar på motion om bostäder på landsbygden KS/2018:380 11. Svar på motion om att avlasta lärarna genom

att anställa lärarassistenter.

KS/2018:359

Ärenden till kommunstyrelsen 12. Delrapport för ökad övergång till egen

försörjning KS/2019:169

13. Yttrande över SKL:s rekommendation till kommunerna om gemensam finansiering av ett mer samlat system för kunskapsstyrning i socialtjänstens verksamheter

KS/2018:548

14. Ansökan om bidrag till Katrineholmsrevyn 2019

KS/2019:224

(2)

KALLELSE

Datum

KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN 2019-06-13

/EGET_FÖRVALTNING/ Besöksadress: Org.nummer 212000-0340

Katrineholms kommun Telefon:

641 80 Katrineholm Telefax:

www.katrineholm.se E-post:

Ärende Beteckning

15. Yttrande Gemensam Utvecklingsplan Fyra Mälarstäder

KS/2019:135

16. Näringslivsråd 2019-2020 KS/2019:63

Anmälningsärenden

17. Anmälan av delegationsbeslut KS/2016:27

18. Anmälan av Sveriges Kommuner och Landstings cirkulär

KS/2016:27

19. Meddelanden KS/2016:27

Göran Dahlström (S) Ordförande

(3)

TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1)

Datum Vår beteckning

KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN 2019-06-03 KS/2019:200 - 041

Nämndadministration

KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Org.nummer 212000-0340

Katrineholms kommun

641 80 Katrineholm Telefon: 0150 - 570 15

www.katrineholm.se E-post: emma.falth@katrineholm.se

Vår handläggare Ert datum Er beteckning

Emma Fälth

Kommunstyrelsen

Årsredovisning 2018 för Samordningsförbundet RAR i Sörmland

Förvaltningens förslag till beslut

Kommunstyrelen föreslår kommunfullmäktige godkänna Samordningsförbundet RAR i Sörmlands årsredovisning för 2018, bevilja ansvarsfrihet för dess styrelse och de enskilda ledamöterna samt lägga årsredovisningen till handlingarna.

Sammanfattning av ärendet

Samordningsförbundet RAR i Sörmland har överlämnat sin årsredovisning för 2018 jämte revisionsberättelse och revisorernas granskningsrapport. Enligt

förbundsordningen ska samordningsförbundet sammanställa en redovisning av årets verksamhet. Årsredovisningen ska fastställas av styrelsen och skickas ut till

medlemmarna.

Årets resultat uppgår till 239 tkr.

I revisionsberättelsen står det att revisorerna bedömer att förbundets styrelse bedrivit verksamheten på ett ändamålsenligt sätt, räkenskaperna är i allt väsentligt rättvisande och uppställda i enlighet med kommunal redovisningslag. Vidare, att resultatet sammantaget är förenligt med uppställda finansiella och verksamhetsmässiga mål.

Revisorerna tillstyrker att styrelsen för Samordningsförbundet RAR i Sörmland och dess enskilda ledamöter beviljas ansvarsfrihet.

I granskningsrapporten står det bland annat att revisorerna bedömer att styrelsen har haft en tillräcklig kontroll över verksamheten 2018, men att resultatet enligt

årsredovisningen inte är förenligt med de uppställda verksamhetsmålen då en majoritet av målen inte uppfylldes per bokslut.

Ärendets handlingar

 Sammanträdesprotokoll från förbundsstyrelsen RAR i Sörmland, § 4, 2019-03-28

 Årsredovisning 2018, Samordningsförbundet RAR i Sörmland

 Revisionsberättelse för år 2018

 Granskning av årsredovisning och interna kontroller avseende 2018 Samordningsförbundet RAR i Sörmland, Deloitte

Emma Fälth Utredare

Beslutet skickas till:

Samordningsförbundet RAR, akt

(4)

(5)

(6)

(7)

(8)

(9)

(10)

(11)

(12)

(13)

(14)

(15)

(16)

(17)

(18)

(19)

(20)

(21)

(22)

(23)

(24)

(25)

(26)

(27)

(28)

(29)

(30)

TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1)

Katrineholms kommun

641 80 Katrineholm Telefon: 0150 - 570 15

www.katrineholm.se E-post: emma.falth@katrineholm.se

Vår handläggare Ert datum Er beteckning

Emma Fälth

Kommunstyrelsen

Fastställande av 2020 års budget för Samordningsförbundet RAR i Sörmland

Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige fastställa Samordningsförbundet RAR i Sörmlands budget för 2020 samt att kommunens medlemsinsats på 466 240 kronor beaktas i kommande budgetprocess för 2020.

Samordningsförbundet RAR i Sörmland har gjort en hemställan hos

medlemskommunerna rörande fastställande av 2020 års budget. Budgeten följer samma fördelningsprinciper som tidigare. Förbundets budget för 2020 är sammanlagt på 16 000 000 kronor, det vill säga samma nivå som för 2019.

För Katrineholms del innebär budgeten en medlemsinsats på 466 240 kronor och som är beräknad utifrån antal kommuninvånare i åldern 16-64 år per den 1 november 2018.

 Hemställan från Samordningsförbundet RAR i Sörmland, 2019-05-15 Ärendebeskrivning

Samordningsförbundet RAR i Sörmland är ett samarbete mellan Sörmlands

kommuner, landstinget och statliga myndigheter med uppdrag att främja samverkan mellan myndigheter och organisationer i länet, som är verksamma inom

arbetslivsinriktad rehabilitering. De statliga myndigheterna står för 50 procent av finansieringen, landstinget för 25 procent och resterande 25 procent fördelas mellan medlemskommunerna.

Emma Fälth Utredare

Samordningsförbundet RAR i Sörmland

Kommunledningsförvaltningen - ekonomiavdelningen Akt

(31)

(32)

1 (1)

2019-06-11 KS/2018:380 - 019

Katrineholms kommun

641 80 Katrineholm Telefon: /RedigerareTelefon/

www.katrineholm.se E-post: Elvira.Fritzell@katrineholm.se

Ert datum Er beteckning

KOMMUNSTYRELSEN

Vår handläggare

Kommunstyrelsen

Svar på motion om bostäder på landsbygden

Ordförandens förslag till beslut

Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att avslå motionen med hänvisning till KFABs yttrandena och samhällsbyggnadsförvaltingens bedömning.

Göran Dahlström (S)

Kommunstyrelsens ordförande

(33)

TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (2)

KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Org.nummer 212000-0340

Katrineholms kommun

Vår handläggare ^{Ert datum} Er beteckning

Elvira Fritzell

Kommunstyrelsen

Svar på motion om bostäder på landsbygden

Kommunledningsförvaltningen lämnar inget förslag till beslut.

Inger Fredriksson(C) och Anita Karlsson (C) har lämnat in en motion om bostäder på landbygden. I motionen lämnas följande yrkande:

”Att Katrineholms kommun tar initiativ till bildande av kooperativa hyresrättsföreningar på landsbygden med syfte att stimulera byggande av hyresrätter.”

Motionen har remitterats till Katrineholms Fastighet AB (KFAB) och har i beredningen bedömts av Samhällsbyggnadsförvaltningen.

KFAB delar motionärerna syn på att landsbygden ska utveckals så att det ska gå att bo, leva och arbeta i hela Katrineholms kommun. KFAB har bostadslägenheter i många av kommunens kransorter men bedömer att efterfrågan på bostäder är lägre i kransorterna jämfört med centralorten Katrineholm. Det innebär en risk för bolaget att bygga lägenheter med hög hyra på orter där efterfrågan är lägre än i centralorten Katrineholm.

KFAB bedömer också att bildandet av kooperativa hyresgästföreningar kan vara bra och en väg när engagerade föreningsmänniskor finns med och ta på sig uppdrag i föreningen och delta i verksamheten. Men många gånger vill en potentiell hyresgäst inte engagera sig utan är nöjd med att vara hyresgäst och ha all inclusive, med de fördelar som det ger. Detta gäller både äldre som yngre människor.

 Yttrande KFAB 2019-05-13

Förvaltningens bedömning

Ärendet har huvudsakligen beretts av samhällsbyggnadsförvaltingen. De bedömer att det inte ligger i kommunens huvudsakliga uppdrag att bilda kooperativa hyresrätts- eller bostadsrättsföreningar utan att det är exploatörens ansvar att driva frågan.

(34)

Katrineholms kommun

Katrineholms kommun har en översiktsplan där områden för bostäder på landsbygden finns utpekade. Vid förfrågningar på etableringsmark för att bygga bostäder erbjuds alltid områden på landsbygden både avseende småhus och flerbostadshus. Det har varit svårt att få exploatörer att bygga bostadsrätter och flerbostadshus på landsbygden och orsaken har återkommande varit att det är svårt att få ihop lönsamheten och brist på efterfrågan.

Vidare bedömer samhällsbyggnadsförvaltingen att aktörer som erbjuder kooperativ hyresrätt som form av boende finns men är få till antalet, Katrineholms kommun har vid enstaka tillfällen haft förfrågningar och kravet från exploatören har då varit att det ska vara nära till centrala funktioner, livsmedelsaffär, vårdcentral samt nära till

kollektivtrafik. Vid erbjudande av mark på landsbygden och kransorterna så har svaret varit ett nej.

Samhällsbyggnadsförvaltningen är proaktiv i dialogen och flexibla till att hitta rätt lösningar i samband med bostadsbyggande så till viss utsträckning erbjuds möjligheten till byggande av kooperativa hyresrätter men det kräver en motpart som har

engagemang och vilja att driva en sådan bostadsform.

Elvira Fritzell Utredare

Inger Fredriksson(C) och Anita Karlsson (C) Akt

LIX: 55

(35)

Motion till kommunfullmäktige i Katrineholm om

Bostäder på landsbygden

Centerpartiet vill att landsbygden ska utvecklas. Det ska gå att bo, leva och arbeta i hela Katrineholm. En förutsättning för att servicen ska fungera är att det finns ett underlag för skola och affär med mera. Det måste också finnas bostäder som fungerar genom hela livet, såväl för unga som vill flytta hemifrån som för de något äldre som tycker att villan blivit för stor eller för arbetsam att sköta om.

Vi har, under valrörelsen, vid flera tillfällen mött människor som velat bo kvar i sin hembygd, men som inte ser några alternativ, eftersom det inte byggs några nya lägenheter. Vi har också pratat med bostadsföretag som vill bygga, men som inte kan hitta en fördelaktig finansiering så att hyresnivån blir rimlig.

I Katrineholms kommuns bostadsförsörjningsprogram står det att bostadstillväxten ska ske både på landsbygden och i centralorten. I Översiktsplanen framhålls att 1.000 bostäder ska byggas på landsbygden fram till 2030. För att planerna ska förverkligas krävs insatser från kommunen.

En möjlighet är att arbeta med kooperativ hyresrätt. Det är ett mellanting av bostadsrätt och hyresrätt, där man blir medlem i en kooperativ hyresrättsförening och betalar en insats när man flyttar in. Insatsen betalas tillbaka vid en avflyttning och det sker alltså ingen försäljning av lägenheter. Hyran kan sättas lägre, eftersom hyresgästen har bidragit till finansieringen av fastigheten.

Centerpartiet yrkar:

Att Katrineholms kommun tar initiativ till bildande av kooperativa hyresrättsföreningar på landsbygden med syfte att stimulera byggande av hyresrätter.

Katrineholm 5 september 2018

Inger Fredriksson (C) Anita Karlsson (C)

(36)

(37)

(38)

(39)

(40)

1 (1)

2019-06-10 KS/2018:359 - 001

Katrineholms kommun

Ert datum Er beteckning

KOMMUNSTYRELSEN

Vår handläggare

Kommunstyrelsen

Svar på motionen om att avlasta lärarna genom att anställa lärarassistenter.

Ordförandens förslag till beslut

Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att motionen ska ses som besvarad med hänvisning till bildningsnämndens beredning.

Göran Dahlström (S)

Kommunstyrelsens ordförande

(41)

Administrativt stöd

Katrineholms kommun

Elvira Fritzell

Kommunstyrelsen

Svar på motion om att avlasta lärarna genom att anställa lärarassistenter.

Kommunledningsförvaltningen lämnar inget förslag till beslut.

Ewa Callhammar (L), Inger Hult (L), Jesper Ek (L) och Lars Levin (L), har lämnat in en motion om att avlasta lärarna genom att anställa lärarassistenter. I motionen lämnas följande yrkande:

”Bildningsförvaltningen och Katrineholms skolor avlastar lärare genom att anställa lärarassistenter.”

Motionen har remitterats till Bildningsnämnden och till Viadidakt. Viadidaktnämnden har meddelat att det avstår från att yttra sig då de bedömer att motionen inte berör deras verksamhet. Bildningsnämnden föreslår kommunfullmäktige att anse motionen vara besvarad och baserar sitt förslag på bildningsförvaltningens bedömning.

Enligt bildningsförvaltningen gör förvaltningen redan i dagsläget en mängd insatser för att barn och elevers kunskapsresultat ska förbättras, både på struktur- process och individnivå. Det systematiska kvalitetsarbetet är grunden för att kunna göra analyser och utifrån dessa sätta in rätt åtgärder, vilket är ett ständigt arbete. På flera håll i organisationen har andra professioner än pedagoger anställts utifrån analys av behovet på den enskilda enheten men också utifrån att det varit svårt att rekrytera utbildade pedagoger. Behoven ser olika ut på de olika enheterna och cheferna tillsammans med arbetarna på enheterna bör avgöra vilket stöd som behövs på respektive enhet inom budgetram. Det digitala systemet utvecklas även för att administrativt arbete ska underlättas och ge bra underlag för analyser och utveckling av vårt pedagogiska arbete i syfte att förbättra barn och elevers kunskapsresultat och ge våra lärare mer tid till undervisning.

• Motion från Ewa Callhammar (L), Inger Hult (L), Jesper Ek (L) och Lars Levin (L) 2018-08-14

• Protokollsutdrag bildningsnämndens 2018-12-11, § 58

(42)

Administrativt stöd

Katrineholms kommun

Förvaltningens bedömning

I kommunplanen står det att administrativa uppgifter för pedagogerna (förskola och skola) ska kartläggs och åtgärder tas fram för att avlasta pedagogerna, exempelvis genom att anställa personer med andra kompetenser som barnskötare och

lärarassistenter. Utifrån det remissvar som inkommit från bildningsnämnden tolkar kommunledningsförvaltningen att detta redan är ett pågående arbete, dock med andra medel än just lärarassistenter. Kommunledningsförvaltningen ställer sig således bakom bildningsnämnden bedömning.

Ewa Callhammar (L), Inger Hult (L), Jesper Ek (L) och Lars Levin (L) Akt

LIX: 57

(43)

Liberalerna Katrineholm · Floragatan 11 · 641 33 Katrineholm · 0702 473 640 www.katrineholm.liberalerna.se · katrineholm@liberalerna.se

Motion: Avlasta lärarna genom att anställa lärarassistenter.

Katrineholms kommunala skolor har resultat som under lång tid legat på en mycket

otillfredsställande nivå – det visas i nästan alla indikatorer i tex Kolada/Öppna Jämförelser:

 Katrineholms resultat har legat konsekvent under rikssnittet i 2 decennier.

 Meritpoängen (årskurs 9) för Katrineholms skolor ligger konsekvent under det modellberäknade värdet.

 Andelen elever (årskurs 9) som är behöriga till yrkesprogram har legat konsekvent lägre än det modellberäknade värdet.

Universitetsutbildade lärare ska ägna sig åt det de är utbildade till – lära ut. Lärarassistenter kan ta över flera av de arbetsuppgifter som inte kräver lärarens gedigna utbildning. Detta skulle möjliggöra läraren att fokusera på det centrala i dennes uppdrag - undervisningen.

Exempel på sådana uppgifter är den omfattande administrationen, stora delar av kontakten med hemmet, planera studiebesök, rastvakt mm

Med anledning av ovanstående yrkar vi att:

- Bildningsförvaltningen och Katrineholms skolor avlastar lärare genom att anställa lärarassistenter.

Katrineholm 2018-08-14

/Ewa Callhammar/ /Inger Hult/

/Jesper Ek/ /Lars Levin/

(44)

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

Sammanträdesdatum Blad

BILDNINGSNÄMNDEN 2018-12-11 13

Ordförandens sign Justerandes sign

§ 58

Yttrande över motion om att avlasta lärarna genom att anställa lärarassistenter (BIN/2018:83)

Bildningsnämndens beslut

Bildningsnämnden föreslår kommunfullmäktige att anse motionen vara besvarad Reservation

John-Erik Nyman (L) reserverar sig mot beslutet.

Ewa Callhammar (L), Inger Hult (L), Jesper Ek (L) och Lars Levin (L), har lämnat in en motion om att avlasta lärarna genom att anställa lärarassistenter. I motionen lämnas följande yrkande:

”Bildningsförvaltningen och Katrineholms skolor avlastar lärare genom att anställa lärarassistenter”

Bildningsförvaltningens bedömning

Förvaltningen gör en mängd insatser för att barn och elevers kunskapsresultat ska förbättras, både på struktur- process- och individnivå. På senaste åren ser vi också en förbättring i både betygsresultat och meritpoäng för årskurs 9.

Det systematiska kvalitetsarbetet är grunden för att kunna göra analyser och utifrån dessa sätta in rätt åtgärder, detta är ett ständigt pågående arbete. På flera håll i organisationen har andra professioner än pedagoger anställts utifrån analys av behovet på den enskilda enheten men också utifrån att det är svårt att rekrytera utbildade pedagoger. Vi har på våra enheter och skolor anställt beteendevetare, mentorer, rastvärdar och olika former av administrativt stöd för lärare. Behoven ser olika ut på de olika enheterna och chefer och medarbetare på enheterna avgör vilket stöd som behövs på respektive enhet inom egen budgetram.

Vi utvecklar också våra digitala system så att det administrativa arbetet ska underlättas och ge bra underlag för analyser och utveckling av vårt pedagogiska arbete i syfte att förbättra barn och elevers kunskapsresultat och ge våra lärare mer tid till undervisning.

Bildningsförvaltningen anser att motionen är besvarad.

• Motion – Avlasta lärarna genom att anställa lärarassistenter

(45)

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

Sammanträdesdatum Blad

BILDNINGSNÄMNDEN 2018-12-11 14

Ordförandens sign Justerandes sign

Bildningsnämndens överläggning

Under bildningsnämndens överläggning yttrar sig Johan Söderberg (S), John-Erik Nyman (L), Ingvar Larsson (SD), Helene Björkqvist förv.chef, Fredrik Ahlman (M), Tony Karlsson (S) och Göran Svenningson (V).

Förslag och yrkanden

John-Erik Nyman (L) yrkar att bildningsnämnden ska föreslå kommunfullmäktige att bifalla motionen.

Beslutsgång

Ordförande ställer bildningsförvaltningens förslag mot John-Erik Nymans (L) förslag och finner att bildningsnämnden beslutar enligt bildningsförvaltningens förslag.

____________________

(46)

Katrineholms kommun

Elvira Fritzell

Kommunstyrelsen

Delrapport för ökad övergång till egen försörjning

Kommunstyrelsen lägger delrapporten ”Ökad övergång till egen försörjning” till handlingarna.

Den 26 april inkom Viadiddaktnämnden med delrapporten ”Ökad övergång till egen försörjning”. Delrapporten är en del av det särskilda uppdrag socialnämnden och Vidaidaktnämnden gavs i och med övergripande plan med budget 2019-2021. Målet med det särskilda uppdraget är att öka övergången till egen försörjning bland kvinnor och män som har försörjningsstöd. Utgångspunkten för uppdraget är den utredning som genomförs för att stärka arbetsmarknadsperspektiv i kommunens arbete med försörjningstagare.

Delrapporten innehåller vilket arbete som utförs för att öka övergången från

försörjningsstöd till egen försörjning. Rapporten innehåller påbörjade och planerade aktiviteter, förväntande effekter och resultat, utvecklingsområden samt eventuell påverkan utifrån. Enligt delrapporten är det svårt att i dagsläget visa på reella effekter och resultat av de aktiviteter som påbörjats eller planeras. Fler effekter och resultat förväntas kunna redovisas i årsrapporten för uppdraget.

Delrapporten har nämndbehandlats i Viadidaktnämnden vilka fattade beslut om att delrapporten skulle överlämnas till kommunstyrelsen. Ärendet har även

nämndbehandlats i socialnämnden som en informationspunkt under sammanträdet.

 Delrapport för ökad övergång till egen försörjning 2019-04-26

 Protokollsutdrag Viadidaktnämnden 2019-04-16, § 17 Elvira Fritzell,

Utredare

Socialnämnden och viadidaktnämnden Akten

LIX: 58

(47)

Ökad övergång till egen försörjning

Delrapport för särskilt uppdrag 2019

(48)

Ökad övergång till egen försörjning – delrapport för särskilt uppdrag 2019

2

Innehåll

Sammanfattning 3

Bakgrund 3

Delrapportens framtagande 4

Ekonomiskt bistånd i Katrineholms kommun 4

Vad har skett hittills inom det särskilda uppdraget 5

Vad är planerat framåt 6

Effekter och resultat 7

Utvecklingsområden 10

Eventuella påverkansfaktorer i omvärlden 11

(49)

3

Sammanfattning

Utifrån det särskilda uppdraget som socialnämnden och viadidaktnämnden fått i övergripande plan med budget 2019-2021, behandlar denna delrapport vilket arbete som utförs för att öka övergången från försörjningsstöd till egen försörjning.

Påbörjade och planerade aktiviteter beskrivs, samt förväntade effekter och resultat.

En processförändring har genomförts, så att den som ansöker om ekonomiskt bistånd får träffa en arbetsmarknadscoach inom en vecka. På det sättet finns det ett arbetsmarknadsperspektiv från dag ett. I samarbete med näringslivschef prövar Viadidakt Arbetsmarknad nya arbetssätt för att matcha försörjningsstödstagare mot arbetsgivares behov. Statistik från Ekonomiskt bistånd visar att antalet hushåll med försörjningsstöd i medeltal per månad har minskat de senaste åren. Majoriteten av aktuella ärenden under 2018 avslutades inom ett år. Personer som är registrerade som arbetslösa står för den största minskningen. Samtidigt finns det ärenden som har pågått i flera. Två grupper som har ökat det senaste året är studerande på SFI utan annan ersättning och personer med olika former av arbetshinder.

Bakgrund

I övergripande plan med budget 2018-2020 gavs viadidaktnämnden,

socialnämnden och samhällsbyggnadsförvaltningen uppdrag att gemensamt utveckla och effektivisera arbetsformer som säkerställer ett tydligt

arbetsmarknadsperspektiv i kommunens arbete med försörjningsstödstagare (KF 2017-11-20 § 186). Under 2018 arbetade förvaltningarna med frågan under ledning av projektledare från Samhällsbyggnadsförvaltningen. Resultatet

sammanställdes i rapporten ”Arbetsmarknadsperspektiv i Katrineholms kommun”.

Rapporten godkändes av viadidaktnämnden (VIAN/2018:29) och socialnämnden (SOCN/2018:65) och därefter av kommunstyrelsen (KS/2018:382).

I rapporten gavs förslag på tre åtgärder för att öka arbetsmarknadsperspektivet i arbetet med försörjningsstödstagare: att utveckla användandet av subventionerade anställningar i kommunen, att personer som söker försörjningsstöd ska träffa en arbetsmarknadscoach inom max en vecka samt att inrätta ett arbetsmarknadsforum för kommungemensam styrning av frågorna.

I övergripande plan med budget 2019-2021 har ett särskilt uppdrag formulerats:

Uppdrag till socialnämnden och viadidaktnämnden att öka övergången till egen försörjning bland kvinnor och män som har försörjningsstöd.

Utgångspunkten för uppdraget är den utredning som genomförts för att stärka arbetsmarknadsperspektivet i kommunens arbete med

försörjningsstödstagare. Uppdraget ska genomföras i nära samarbete med näringslivschefen.

(50)

4

En delrapport för det särskilda uppdraget ska ges till kommunstyrelsen senast i juni 2019. Uppdraget ska även återrapporteras inom ramen för kommunens delårsrapport och årsredovisning.

Delrapportens framtagande

Underlag till denna delrapport har samlats in genom intervjuer och samtal med flertalet funktioner inom Socialförvaltningen och Viadidakt; förvaltningschefer, enhetschefer, verksamhetsledare, verksamhetssamordnare samt specialist.

Uppgifter har även hämtats och sammanställts från kommunens system för försörjningsstöd och arbetsmarknadsinsatser.

Ekonomiskt bistånd i Katrineholms kommun

Under 2018 var 1 395 hushåll aktuella för försörjningsstöd någon gång under året.

I de hushållen fanns 3 000 personer varav 1 305 var barn under 18 år. Det innebär att 8,7 % av kommunens befolkning och 17,4 % av kommunens barn under 18 år fanns i familjer som behövde försörjningsstöd någon gång under 2018.

Ekonomiskt bistånd har de senaste åren arbetat aktivt för att minska antalet hushåll som uppbär försörjningsstöd.

500 550 600 650 700 750

2013 2014 2015 2016 2017 2018

Antal hushåll med försörjningsstöd i medeltal per månad

Källa: Treserva

Som diagrammet visar har antalet bidraghushåll i medeltal per månad minskat sedan 2016. Ekonomiskt stöd bedömer att förändrade arbetssätt är en starkt bidragande orsak till minskningen. Fler socialsekreterare har anställts, vilket har lett till färre antal ärenden per handläggare, mindre administration och mer tid till förändringsarbete. Bättre konjunktur på arbetsmarknaden samt minskad invandring uppfattas också ha bidragit till minskningen. Ändå är många individer och familjer fortfarande beroende av försörjningsstöd.

(51)

5

Vad har skett hittills inom det särskilda uppdraget

Nedan är en sammanställning av de aktiviteter som har genomförts eller påbörjats i syfte att ytterligare öka övergången från försörjningsstöd till egen försörjning.

Aktiviteterna som beskrivs är sådana som sker inom ramen för det särskilda uppdraget. Ökad övergång till egen försörjning är målsättningen för allt arbete inom Socialförvaltningens Ekonomiskt bistånd och inom Viadidakt. Det som sker inom ordinarie verksamhet beskrivs inte i denna delrapport.

Lokal överenskommelse om samverkan

En lokal överenskommelse om samverkan undertecknades av Arbetsförmedlingen Västra Sörmland, Socialförvaltningen och Viadidakt i slutet av 2018. Dokumentet tydliggör förutsättningarna för samverkan kring personer som är aktuella inom våra myndigheter. I och med denna överenskommelse träffas representanter från Ekonomiskt bistånd, Arbetsförmedlingen samt Viadidakt Arbetsmarknad en gång i veckan för dialog kring aktuella personer och olika operativa frågor.

Träff med arbetsmarknadscoach inom max en vecka

Socialförvaltningen och Viadidakt Arbetsmarknad har arbetat med att realisera förslaget om träff med en arbetsmarknadscoach inom en vecka från ansökan om försörjningsstöd.

Vid träffen gör arbetsmarknadscoachen en förenklad kartläggning och stämmer sedan av med Arbetsförmedlingen om de har en planering för personen alternativt om kommunala insatser är lämpliga. Informationen används som underlag i socialsekreterarens möte med personen och efterföljande utredning om rätten till ekonomiskt bistånd. Denna processförändring har införts under mars 2019.

”Korta vårdspåret”

I samarbete med Vård- och omsorgsförvaltningen i Katrineholm och

Socialförvaltningen i Vingåker, prövar Viadidakt Arbetsmarknad under våren

(52)

6

2019 ett nytt arbetssätt – det ”korta vårdspåret”. Benämningen kommer sig av en jämförelse med det tvååriga vårdspåret inom ramen för Dua (Delegationen för unga och nyanlända i arbete), som syftar till att nyanlända utbildar sig till

vårdbiträden. I ”korta vårdspåret” har försörjningsstödstagare med intresse för att arbeta inom vård och omsorg, framförallt äldreomsorg, tagits in till en

förberedande utbildning om 19 veckor. Insatsen ges på heltid med en kombination av studier och praktik. Målsättningen är att deltagarna söker och får vikariat inom vården sommaren 2019.

Samarbete med näringslivschef

Kontinuerliga möten har införts mellan Viadidakt Arbetsmarknad och

näringslivschef. Syftet är att utveckla dialogen om arbetsmarknadsperspektivet och att enas om aktiviteter och insatser med koppling till näringslivet. Detta förväntas även leda till ett snabbare och effektivare informationsflöde i arbetet med att matcha personer som är aktuella hos Viadidakt Arbetsmarknad med externa arbetsgivare i behov av arbetskraft.

Subventionerade anställningar

Då det inte har tagits beslut om en kommunövergripande satsning på

subventionerade anställningar för försörjningsstödstagare, fortsätter arbetet som tidigare inom ordinarie verksamhet. Arbetsmarknadscoacherna på Viadidakt Arbetsmarknad undersöker alltid individers möjlighet att få en subventionerad anställning, men Arbetsförmedlingens bedömning av vilka personer som är lämpliga för åtgärden har företräde. En utveckling som sker inom ramen för det särskilda uppdraget, är att ansvaret för kontakter med arbetsgivare och individer koncentreras till två arbetsmarknadscoacher. För individerna handlar det inte bara om att få en subventionerad anställning, utan även om att kunna behålla den och på sikt få en reguljär anställning. Arbetsmarknadscoacherna arbetar aktivt med att stötta både arbetsgivare och individ så att den subventionerade anställningen kan fortlöpa på ett bra sätt.

Lokalvårdsutbildning

Viadidakt Arbetsmarknad har upphandlat en lokalvårdsutbildning om 15 veckor med start i april och avslut i juni 2019. 20 försörjningsstödstagare får möjlighet att delta. Satsningen sker i samarbete med näringslivschef, som kommer att bjuda in arbetsgivare inom sektorn för information och dialog. Målsättningen är att deltagarna efter utbildningen kommer ut i arbete med eller utan subvention.

Vad är planerat framåt

Studie- och yrkesvägledare på Viadidakt Arbetsmarknad

En studie- och yrkesvägledare har anställts på Viadidakt Arbetsmarknad på deltid för perioden maj-december 2019. Syftet är att pröva vilka effekter det kan ge att ha

(53)

7

vägledande kompetens integrerat i arbetsmarknadsinsatserna. Att börja studera är sannolikt den säkraste vägen till egen försörjning, men för många deltagare finns stora behov av information, motivation och inspiration för att ta steget in i studier.

Steget 2.0

För att än snabbare kunna möta personer som Ekonomiskt bistånd beslutat om kompetenshöjande verksamhet för, kommer Viadidakt Arbetsmarknad att starta upp Steget 2.0. Det är en kort insats som kan ta emot nya deltagare varje vecka för fördjupad kartläggning och planering.

MICA – motivationsgrupp för vuxna

Till hösten 2019 återupptar Viadidakt Arbetsmarknad insatsen MICA (motivation, inspiration, CV, arbete), en motivationsgrupp för personer med subventionerade anställningar som närmar sig avslut. Syftet är att motivera och förbereda personer för att kunna gå över eller ut i en reguljär anställning. Gruppen träffas en halvdag i veckan och CV-skrivning samt studiebesök på arbetsplatser ingår i innehållet.

Samverkansmöten på strategisk nivå

I den lokala överenskommelsen om samverkan beskrivs att samverkan mellan kommunen och Arbetsförmedlingen ska följas upp på en strategisk nivå. Detta är viktigt för att säkerställa att samverkansplattformen fungerar samt för att fortsätta utveckla samverkan. Dialog förs om vilka som behöver delta och med vilken agenda. Möten kommer att införas under 2019.

Effekter och resultat

Det är inte helt enkelt att påvisa effekter och resultat av aktiviteter som precis har påbörjats eller fortfarande planeras. En effekt av att det nu finns en lokal

överenskommelse som förtydligar förutsättningarna för samverkan mellan kommunen och Arbetsförmedlingen, är att samverkan kring individer uppfattas fungera smidigare tack vare att berörda parter träffas regelbundet. Det ”korta vårdspåret” startade i februari 2019 med 18 deltagare, 10 kvinnor och 8 män, och avslutas i slutet av maj. Målsättningen med insatsen är att deltagarna ska komma in på semestervikariat inom vården. Lokalvårdsutbildningen startar i april 2019 med 17 deltagare, 7 kvinnor och 10 män, och avslutas till sommaren. Målet är att deltagarna ska få arbete. Resultaten från dessa insatser kommer att redovisas i delårsrapporten. Om satsningarna slår väl ut, kan en effekt bli fler korta anpassade insatser med inslag av både utbildning och praktik i samarbete med arbetsgivare.

Den genomförda processförändringen, som innebär att personer som ansöker om försörjningsstöd får träffa en arbetsmarknadscoach inom en vecka, förväntas ge flera effekter. Arbetsmarknadscoachen gör tillsammans med personen en bedömning av vilka kompetenshöjande insatser som personen behöver, vilket bidrar till att korta ledtiden mellan ansökan om bistånd och plan för

(54)

8

kompetenshöjande insats. Bedömningen av vilka som ska ta del av

kompetenshöjande insatser görs av de som har kunskap om vilka insatser som finns tillgängliga och hur dessa kan anpassas för individen. Att arbete tas upp vid första samtalet och att ett möte med fokus på resurser och vägar till försörjning sker inom första veckan gör att ett arbetsmarknadsperspektiv finns med från dag ett. Att ansvaret för att inhämta information från Arbetsförmedlingen har förts över till Viadidakt förväntas korta utredningstiden då socialsekreteraren inte behöver söka kontakt innan beslut om kompetenshöjande verksamhet. Dessutom kan personer som inte har ett ärende hos Arbetsförmedlingen få vägledning av arbetsmarknadscoach att skriva in sig.

Dock är det för tidigt att redovisa faktiska resultat av processförändringen efter en månads arbete. Under mars månad har Viadidakt Arbetsmarknad registrerat 12 nybesök/ kartläggningar i det nya snabba flödet. Framöver kommer det vara möjligt att följa upp om personer som kommer på ett första samtal med

arbetsmarknadscoach även tar del av andra insatser hos Viadidakt Arbetsmarknad och av vilka orsaker deras insatser avslutas.

Hittills i år har elva personer fått subventionerade anställningar genom Viadidakt Arbetsmarknad, fyra kvinnor och sju män. Samtliga fick en anställning inom kommunens egna verksamheter. Dessutom har fem personer, två kvinnor och tre män, gått till anställning utan subvention hos externa arbetsgivare.

Ett sätt att följa upp arbetet med att öka övergången från försörjningsstöd till egen försörjning, är att titta på genomströmningen av ärenden på Ekonomiskt bistånd.

0 50 100 150 200 250 300

13 12 9 8 7 6 5 4 3 2 1 < 1

Biståndstid för avslutade ärenden i antal år 2018

Källa: Treserva

Diagrammet visar att majoriteten blir självförsörjande inom ett år, ofta inom några månader. Det är främst personer registrerade som arbetslösa som står för den

(55)

9

snabba genomströmningen. Samtidigt finns det ärenden som pågår i flera år, vilket syns tydligare i den ”ögonblicksbild” som nedanstående diagram ger.

0 50 100 150 200 250 300 350 400 450

´>10 år ´5-9 år ´2-4 år ´0-2 år

Biståndstid för hushåll aktuella 19 mars 2019

Källa: Treserva

Många faktorer kan påverka individers möjligheter att komma till egen

försörjning, allt från arbetsmarknadens sammansättning, hur myndigheters stöd och insatser organiseras till individernas personliga förutsättningar. Anledningen till ett biståndsbehov har ofta stor betydelse för individers förutsättningar att komma till egen försörjning. Exempelvis kan en individ som ansöker om försörjningsstöd i väntan på lön bedömas ha andra förutsättningar än den som uppbär bistånd på grund av sjukskrivning utan sjukpenning.

0 50 100 150 200 250 300 350

Arbetslöshet Arbetshinder SFI Otillräcklig pension

2018 2019

Anledning till biståndsbehov i januari 2018 och 2019

Källa: Treserva

(56)

10

Vid en jämförelse av registrerade anledningar till biståndsbehov, blir det tydligt att den grupp som har minskat mest under 2018 är individer med arbetslöshet som huvudsaklig orsak för biståndsbehov, en minskning med 22 % (72 personer).

Däremot har antalet personer med ett antal andra anledningar till biståndsbehov ökat. Det är framförallt studerande på svenska för invandrare (SFI) som saknar annan ersättning än försörjningsstöd. I januari 2019 hade den gruppen ökat med 78 % (46 personer) jämfört med januari 2018. Även antalet individer med

arbetshinder av olika skäl har ökat med 17 % (24 personer). Det är också fler med otillräcklig pension som behöver kompletterande bistånd från socialtjänsten, en ökning med 57 % (21 personer).

Uppgifterna bekräftar uppfattningen på Ekonomiskt bistånd om att personer som

”bara” är arbetslösa i högre utsträckning får arbete medan de som har ytterligare problematik tenderar att öka i antal och längd på biståndsberoende.

Utvecklingsområden

Det är viktigt att fortsätta följa upp aktiviteter och arbetssätt för att säkerställa att de är optimalt utformade och leder till ökad övergång till egen försörjning. Ett utvecklingsområde är att sätta tydliga och mätbara mål för insatser och aktiviteter.

Ett annat område som kommer att utvecklas är samarbetet med det privata näringslivet, både via näringslivschefens och arbetsmarknadscoachernas nätverk.

En fråga med utvecklingspotential är subventionerade anställningar. En del kommuner har beslutat att i samverkan med Arbetsförmedlingen ”växla

försörjningsstöd mot löner” till försörjningsstödstagare som får subventionerade anställningar inom kommunens verksamhet. På så sätt säkerställs att det är

individer som uppbär försörjningsstöd som blir aktuella för anställningarna. Det är en fråga som förutsätter ett kommunövergripande beslut.

En angelägen fråga för både Socialförvaltningen och Viadidakt är

försörjningsstödstagare som bedöms ha sämre förutsättningar att komma ut på den reguljära arbetsmarknaden. Statistiken visar att det finns grupper som ökar i antal och som är eller riskerar att bli långtidsberoende av försörjningsstöd, exempelvis personer med arbetshinder. Generellt handlar det om individer med stora behov av stöd och tid, det är inte ovanligt med processer som tar flera år. För de flesta individer ger det positiva effekter av att vara i aktivitet, samtidigt som resurskrävande långa processer inte ger snabba resultat på

försörjningsstödskostnader. Det finns önskemål om en övergripande diskussion kring dessa målgrupper och vilka arbetsformer, resurser och mål som kan vara rimliga för arbetet.

Att fler nyanlända och utrikesfödda fullföljer SFI-utbildningen är grundläggande för att öka deras förutsättningar att komma till egen försörjning. I februari 2019 gav viadidaktnämnden förvaltningen i uppdrag att vidta åtgärder för att öka genomströmningen och måluppfyllelsen inom SFI.

(57)

11

Eventuella påverkansfaktorer i omvärlden

Arbetet med att öka övergången från försörjningsstöd till egen försörjning, är inte isolerat till det som sker inom kommunens interna organisation och verksamhet.

Det är ett arbete som behöver ske tillsammans med andra externa parter, vilket kräver att dessa parter också har förutsättningar för att samarbeta och samverka.

Förändringar i omvärlden, som i andra myndigheters regelverk, arbetssätt och bedömningar kan påverka kommunens förutsättningar att uppnå måluppfyllelse.

Dessutom kan kommunens egna förutsättningar förändras, till exempel vid ändringar i lagar och förordningar.

Arbetsförmedlingen är en viktig samarbets- och samverkanspart som det sker stora förändringar hos, både nationellt och lokalt. Hur dessa förändringar kommer att påverka personer i behov av stöd för att komma till egen försörjning och

myndighetens samverkan med kommunen går inte att säga i nuläget, men de flesta är överens om att det kommer att påverka. Farhågorna gäller framförallt personer som står längre ifrån arbetsmarknaden och som behöver mer stöd. Ett delmål för verksamheterna inom Viadidakt Arbetsmarknad är att deltagarna ska rustas så att de av Arbetsförmedlingen bedöms stå till arbetsmarknadens förfogande och därmed får tillgång till deras program och insatser. Det går inte att säga om denna möjlighet kommer att finnas kvar.

Arbetsmarknadsutredningen och Komvuxutredningen är två utredningar som kan få stor inverkan på kommunernas arbete med arbetsmarknadsinsatser och

vuxenutbildning. Dock är det i nuläget inte klart vad som sker med förslagen i dessa. Till delårsuppföljning och årsredovisning kommer det sannolikt ha klarnat.

Till dess fortsätter arbetet som planerat.

(58)

Protokollsutdrag 1 (1)

VIADIDAKTNÄMNDEN 2019-04-16

§ 17

Delrapport för ökad övergång till egen försörjning (VIAN/2019:13)

Viadidaktnämndens beslut

Viadidaktnämnden beslutar att godkänna delrapporten och överlämnar den till kommunstyrelsen.

I övergripande plan med budget 2019-2012 gavs socialnämnden och

viadidaktnämnden ett särskilt uppdrag att öka övergången till egen försörjning bland kvinnor och män som har försörjningsstöd. Utgångspunkt för uppdraget är

utredningen ”Arbetsmarknadsperspektiv i Katrineholms kommun”, som genomfördes 2018 i syfte att stärka arbetsmarknadsperspektivet i kommunens arbete med

försörjningsstödstagare. Uppdraget ska genomföras i nära samarbete med näringslivschefen.

Enligt uppdraget ska en delrapportering göras till kommunstyrelsen senast i juni 2019. Uppdraget ska även återrapporteras i samband med kommunens delårsrapport och årsredovisning.

Socialförvaltningen och Viadidakt har utvecklat samarbetet mellan förvaltningarna så att det finns ett arbetsmarknadsperspektiv från dag ett när personer ansöker om försörjningsstöd. Viadidakt har även genomfört och planerar att genomföra ett flertal insatser och aktiviteter för att öka övergången från försörjningsstöd till egen

försörjning. Flera aktiviteter sker i samarbete med näringslivschef. I denna delrapport beskrivs dessa förändringar och insatser. Statistik om ekonomiskt bistånd och

Viadidakt Arbetsmarknad presenteras också, samt ges en kort beskrivning av utvecklingsområden och eventuella påverkansfaktorer i omvärlden.

 Rapport ”Ökad övergång till egen försörjning – delrapport särskilt uppdrag 2019”.

 Tjänsteskrivelse, Petra Kruse, tf. förvaltningschef.

____________

Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Akt

(59)

Katrineholms kommun

Elvira Fritzell

Kommunstyrelsen

Yttrande över SKL:s rekommendation till kommunerna om gemensam finansering av ett mer samlat system för

kunskapsstyrning i socialtjänstens verksamheter

1. Kommunstyrelsen beslutar att anta SKL:s rekommendation till kommunerna om gemensam finansiering av ett mer samlat system för kunskapsstyrning i

socialtjänstens verksamheter med hänvisning till vård- och omsorgsförvaltningens förslag.

2. Kostnaden för ett eventuellt införande av ett mer samlat system för

kunskapsstyrning i socialtjänstens verksamheter hanteras i budgeten för respektive år 2020-2024.

Styrelsen för Sveriges kommuner och landstring (SKL) har inkommit med en begäran om kommuners ställningstagande gällande en rekommendation om gemensam

finansiering av ett mer samlat system för kunskapsstyrning i socialtjänstens

verksamheter. Förslaget omfattar en samlad gemensam kommunal finansiering och medverkan i ledning och styrning av:

 De kvalitetsregister som kommuner använder för kommunal hälso- och sjukvård inom främst äldreomsorg och om juridiska hinder undanröjs, möjlighet att utveckla andra register för socialtjänstens verksamheter.

 Stöd för uppföljning och analys genom t.ex. brukarundersökningar och utveckling av gemensamma variabler för uppföljning av kvalitet och resultat.

 Nationell samordning för gemensam utveckling av kommunernas kunskapsstyrningssystem.

Kostnaden för arbetet kommer maximalt vara 19,5 mkr, vilket innebär ca 1,95 kr/invånare i kommunen. Finansieringen gäller för fyra år (2020-2024) och

kostnaderna kommer att fördelas per kommun utifrån beräkningsmodellen för SKL:s medlemsavgift.

Ärendet har remitterats till socialnämnden och vård-och omsorgsnämnden.

Socialnämnden har meddelat kommunledningsförvaltningen att de avstår från att yttra sig. Vård- och omsorgsnämnden har gett sitt yttrande genom brådskande ordförande beslut och föreslår kommunstyrelsen att anta SKL:s rekommendation.

(60)

Katrineholms kommun

• Meddelande från styrelsen- Rekommendation till kommunerna om gemensam finansering av ett mer samlat system för kundkapsstyrning i socialtjänstens verksamheter 2018-12-08

• Delegationsbeslut från vård- och omsorgnämnden 2019-06-03, § 19

Sveriges Kommuner och Landsting Akten

LIX: 59

(61)

MEDDELANDE FRÅN STYRELSEN NR 15/2018

Vårt ärendenr:

18/00003 2018-12-14

Sveriges Kommuner och Landsting

Post: 118 82 Stockholm, Besök: Hornsgatan 20 Tfn: växel 08-452 70 00, Fax: 08-452 70 50 info@skl.se, Org nr: 222000-0315, www.skl.se

Kommunstyrelserna

Meddelande från styrelsen – Rekommendation till

kommunerna om gemensam finansiering av ett mer samlat system för kunskapsstyrning i socialtjänstens verksamheter

Ärendenr: 18/00295

Förbundsstyrelsens beslut

Styrelsen för Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har vid sammanträde den 14 december 2018 beslutat:

1. att rekommendera kommunerna att gemensamt, till SKL, finansiera viktiga förutsättningar för att arbeta evidensbaserat inom områdena uppföljning och nationell samordning till en kostnad av maximalt 19,5 mkr, vilket innebär ca 1,95 kr/invånare i kommunen. Finansieringen gäller för fyra år (2020-2024).

2. att kostnaden fördelas per kommun utifrån beräkningsmodellen för SKL:s medlemsavgift. Medlemsavgiften baseras på befolkningen i respektive kommun.

De fyra största kommunerna får en rabatt på 10 procent.

3. att en uttalad avsikt är att finansiering och organisering permanentas, där kommunerna så väl som staten bidrar långsiktigt.

4. att i en skrivelse informera kommunerna om rekommendation samt be dem meddela SKL sitt ställningstagande till det samlade förslaget senast den 15 juni 2019.

Medlen till de olika delarna i förslaget kan vid behov och med god framförhållning omfördelas utifrån beslut i styrgruppen. Den föreslagna rekommendationen om

gemensam finansiering med tillhörande lednings- och styrningsmodell kommer att gälla från 2020 förutsatt att tillräckligt många kommuner antar rekommendationen.

Behov av ställningstagande från alla kommuner

För att tjänsterna ovan ska kunna tillhandahållas nationellt med stöd av SKL behöver merparten av kommunerna anta rekommendationen. Av ställningstagandet ska det framgå om rekommendationen antas eller inte. Om merparten av kommunerna avstår från att anta rekommendationen kan SKL inte säkra att tjänsterna och stödet som SKL tillhandahåller kommer att kunna erbjudas nationellt framöver.

För att SKL:s kansli ska kunna planera sitt arbete inför 2020 så behöver samtliga

(62)

kommuner meddela SKL sitt ställningstagande avseende rekommendationen senast den 15 juni 2018.

Skicka din kommuns ställningstagande till registrator@skl.se med hänvisning till ärendenummer 18/00295.

Bakgrund

SKL:s kongress har beslutat att SKL ska stödja medlemmarna i arbetet för en jämlik, jämställd och evidensbaserad socialtjänst. Utgångspunkten är att bästa möjliga kunskap ska finnas tillgänglig vid varje möte mellan socialtjänstens personal och deras klienter.

Det ska vara lätt att göra rätt och det ska finnas förutsättningar för lärande.

De tjänster och stöd som ingår i förslaget har aldrig finansierats inom ramen för SKL:s ordinarie medlemsavgift utan SKL stöttat kommunerna i denna utveckling med stöd av överenskommelser mellan SKL och regeringen, tillfällig gemensam finansiering från kommunerna eller interna tillfälliga utvecklingsmedel. Efter 2016 är de omfattande överenskommelserna med staten, för utveckling inom socialtjänstens område, avslutade.

SKL rekommenderade därför i juni 2016 kommunerna att gemensamt finansiera en stödfunktion på SKL för att bidra till en mer evidensbaserad socialtjänst under åren 2017-2018. Det angavs i rekommendationen att SKL i slutet av 2018 skulle återkomma om hur den framtida organisationen och finansieringen för detta stöd skulle kunna utformas.

En förändring som påverkat SKL:s arbete, med de områden som förslaget omfattar, är att de statsbidrag som förut var riktade till området nu, efter önskemål från

kommunerna, är generella statsbidrag. Kommunerna kan själva prioritera hur dessa medel ska användas – tex. genom att i samverkan finansiera, driva och förvalta avgörande delar för kunskapsstyrning inom socialtjänsten.

För områden där kommunerna ser behov av en hållbar och långsiktig samverkan, struktur och stöd krävs således nu en mer långsiktig finansiering, drift och förvaltning.

Kommunerna behöver gemensamt identifiera och långsiktigt säkerställa finansiering för de verksamheter och funktioner de vill samverka kring och samordna tillsammans med SKL.

Med dessa förutsättningar som utgångspunkt har SKL, i dialog med företrädare för medlemmarna, tagit fram ett förslag för att säkra en fortsatt gemensam utveckling för kunskapsstyrning inom socialtjänsten och den kommunala hälso- och sjukvården.

Förslaget omfattar en samlad gemensam kommunal finansiering och medverkan i ledning och styrning av:

• de kvalitetsregister som kommuner använder för kommunal hälso- och sjukvård inom främst äldreomsorg och om juridiska hinder undanröjs, möjlighet att utveckla andra register för socialtjänstens verksamheter.

(63)

• stöd för uppföljning och analys genom t.ex. brukarundersökningar och utveckling av gemensamma variabler för uppföljning av kvalitet och resultat.

• nationell samordning för gemensam utveckling av kommunernas kunskapsstyrningssystem.

Rekommendationen redovisas i bilaga 1.

Sveriges Kommuner och Landsting

Lena Micko Ordförande

(64)

1

KUNSKAPSSTYRNING I SAMVERKAN - SOCIALTJÄNST OCH KOMMUNAL HÄLSO OCH SJUKVÅRD

Förslag till SKL:s styrelse att ta beslut om en rekommendation till Sveriges kommuner om att gemensamt finansiera viktiga förutsättningar för

kunskapsstyrning inom ett mer samlat system för kunskapsstyrning inom socialtjänsten och den kommunala hälso- och sjukvården.

Förankrings- och beslutsprocess under 2018:

1. Information till beredningen för socialpolitik och individomsorg och primärvård och äldreomsorg 19 april.

2. Information och avstämning med Socialchefsnätverket 15 april, 18 maj och 7 september.

3. Information och avstämning med NSK-S 4 april,12 juni och 30 augusti.

4. Information till RSS-nätverket 14 mars och 12 september.

5. Information till AU 14 juni.

6. Information till beredningen för primärvård och äldreomsorg och överläggning med beredningen för socialpolitik och

individomsorg 13 september.

7. Överläggning om förändrad tidsplan för beredningen för socialpolitik och individomsorg 15 november.

8. Information till kommundirektörsnätverket 22 november.

9. Beslut i SKL:s styrelsen 14 december.

Vårt dnr: 18/00295

(65)

2

Inledning

Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) kongress har beslutat att förbundet ska stödja medlemmarna i arbetet för en jämlik, jämställd och evidensbaserad socialtjänst. Kommunerna har under senare år, i högre grad än tidigare, börjat samverka i frågor kring kunskapsutveckling och kunskapsstyrning inom socialtjänstens område. Genom att gemensamt utveckla och etablera ett långsiktigt och hållbart stöd för

kunskapsstyrning på olika nivåer i systemet skapas förutsättningar för att kunna tillhandahålla en mer jämlik, jämställd och evidensbaserad

socialtjänst av hög kvalitet.

Utgångspunkten är att bästa möjliga kunskap ska finnas tillgänglig vid varje möte mellan socialtjänstens personal och deras klienter. Det ska vara lätt att göra rätt och det ska finnas förutsättningar för lärande.

Kunskapsstyrning omfattar de samverkande delarna;

• Kunskapsstöd

• Uppföljning och analys

• Verksamhetsutveckling, lärande och ledarskap

En effektiv och ändamålsenlig kunskapsstyrning ger förutsättningar för att socialtjänstens verksamheter har:

• tillgång till bästa tillgängliga kunskap som också tillämpas.

• möjligheter att kunna följa upp kvalitet och resultat samt att analysera dessa - genom användning av t.ex. kvalitetsregister,

brukarundersökningar och gemensamma variabler för uppföljning.

• brukarinflytande genom t.ex. brukarundersökningar.

• att socialtjänstens verksamheter arbetar med ständiga förbättringar utifrån den kunskap som utvecklas genom uppföljning och analys av kvalitet och resultat.

Nationell samverkan mellan kommuner (och även mellan kommuner och landsting) med stöd och samordning av SKL bör ske inom områden där samverkan är mer ändamålsenligt och effektivt än att varje huvudman gör arbetet var för sig. Nationella insatser utgår ifrån områden där det finns gemensamma utmaningar och där det bedöms troligt att

gemensamma insatser effektivare kan bidra till målet om en jämlik och evidensbaserad socialtjänst.

Nationellt gemensamma utvecklingsinsatser har skett och sker på flera områden. Till stora delar har arbetet utvecklats och bedrivits inom ramen för överenskommelser mellan staten och SKL, med stöd av tillfälliga centrala utvecklingsmedel inom SKL eller med tillfällig gemensam finansiering från kommunerna. Finansieringen har hittills varit av mer kortsiktig karaktär. För områden där kommunerna ser behov av en hållbar och långsiktig samverkan, struktur och stöd, krävs en mer långsiktig finansiering, drift och förvaltning. Kommunerna behöver

(66)

3

gemensamt identifiera och långsiktigt säkerställa finansiering för de verksamheter och funktioner de vill samverka kring och samordna med stöd av SKL.

SKL rekommenderade i juni 2016 kommunerna att gemensamt finansiera en stödfunktion på SKL för att bidra till en mer evidensbaserad

socialtjänst under åren 2017-2018. Det angavs i rekommendationen att SKL i slutet av 2018 skulle återkomma om hur den framtida

organisationen och finansieringen för detta stöd skulle kunna utformas.

Sedan rekommendationen antogs har behovet av kommunal medfinansiering ökat. En pådrivande faktor är fortlevnaden av de kvalitetsregister som kommunerna använder. Dessa register har finansierats av den sedan tidigare avslutade överenskommelsen om Bättre liv för sjuka äldre mellan SKL och staten samt av

landstingen/regionerna. Idag finansieras samtliga kvalitetsregister av staten och landstingen/regionerna. Dock är de nationella anslagen för kvalitetsregister minskade från 2018. Detta har lett till att de

kvalitetsregister som kommunerna använder (och som förvaltas av landstingen) är underfinansierade och därmed har svårigheter att bedriva sin verksamhet som tidigare.

Med dessa förutsättningar som utgångspunkt har SKL, i dialog med företrädare för medlemmarna, tagit fram ett förslag för att säkra en fortsatt gemensam utveckling för kunskapsstyrning inom socialtjänsten och den kommunala hälso- och sjukvården.

Förslaget omfattar en samlad gemensam kommunal finansiering och medverkan i ledning och styrning av:

• de kvalitetsregister som kommuner använder för kommunal hälso- och sjukvård inom främst äldreomsorg och om juridiska hinder undanröjs, möjlighet att utveckla andra register för socialtjänstens verksamheter.

• stöd för uppföljning och analys genom t.ex. brukarundersökningar och utveckling av gemensamma variabler för uppföljning av kvalitet och resultat.

• nationell samordning för gemensam utveckling av kommunernas kunskapsstyrningssystem.

Kostnaden beräknas till 19,5 mkr årligen.

Varför behöver kommunerna finansiera detta?

Dessa stöd och insatser har aldrig finansierats genom medlemsavgiften till SKL. Stöden har tidigare utvecklats med medel genom statliga överenskommelser samt genom tillfällig gemensam finansiering från kommunerna. Undantaget är brukarundersökningarna inom IFO och funktionshinderområdet samt utveckling av gemensamma variabler för uppföljning i socialtjänsten. Där har interna utvecklingsmedel från SKL avsatts under fem år, bl.a. för att utveckla och etablera dessa.