ARBETSRAPPORTER
Kulturgeografiska institutionen
Nr. 832
___________________________________________________________________________
Klistret i klustret
En undersökande studie av ansamlingen av GIS-relaterad verksamhet i Gävleregionen
Stina Fröjd och Julia Ljungbjörk
Uppsala, juni 2012
2
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. INLEDNING 3
1.1 Syfte och frågeställning 4
1.2 Avgränsningar 5
1.3 Begrepp 5
1.4 Uppsatsens upplägg 5
2. METOD OCH KÄLLOR 6
2.1 Metod 6
2.2 Källkritik 9
3. TEORIER OM KLUSTER 9
3.1 Klusterbegreppet och den horisontella aspekten 9
3.2 Diamantmodellen 11
4. UTVECKLINGEN AV GIS I GÄVLE 13
5. KLUSTERORGANISATIONEN OCH DESS MEDLEMMAR 14
5.1 FPX verksamhet 14
5.2 Företagens bild av FPX 17
6. ANALYS 23
6.1 Företagsstrategi 23
6.2 Produktionsfaktorförhållanden 24
6.3 Efterfrågeförhållanden 24
6.4 Relaterade branscher 24
6.5 FPX funktion och framtid 24
7. SLUTSATS 26
KÄLL- OCH LITTERATURFÖRTECKNING 28
BILAGA 1 BILAGA 2
3
1. INLEDNING
Kunskap om och förståelse kring samspelet mellan människa, samhälle och teknik är avgörande för att driva tekniska system framåt. Att ta till vara på den kompetens som finns inom olika discipliner kan vara avgörande för att utveckla ett framgångsrikt system, produkt eller tjänst. Det är inte bara människor som måste kunna tillämpa tekniken – den tekniska utvecklingen måste också ta hänsyn till dess användare och till det samhälle där tekniken ska användas.1
Tillsammans med företaget Soft Security arbetade organisationen Future Position X, hädanefter refererade till som FPX, fram en demoversion av ett verktyg för att på en karta visa begångna våldsbrott i Gävleområdet. Räddningstjänstens chefer i Gävle såg det här som en möjlighet till utveckling och bad därför om ett liknande system för att analysera och beskriva anlagda bränder i området. Fyra aktörer tog sig an jobbet där FPX spelade en viktig roll dels som delfinansiär och dels genom att bistå med teknisk kompetens. Problemen som fanns med tidigare system var att det fanns mycket data som är knuten till en specifik plats, men som inte kom till användning. Det kan till exempel handla om vad som har hänt, händelsens tidpunkt, vilka insatser som kallades till platsen samt händelsens orsak. Det nya analysverktyget, som fick namnet Blueplot, samlar all denna information och visar händelsernas utbredning på en karta. Förhoppningen är att projektet ska bidra till att färre olyckor och bränder sker samt att effekterna av de uppkomna händelserna begränsas.2
Det här är inte bara ett exempel på ett så kallat sociotekniskt system – ett system där teknik och samhälle är integrerade3 – utan även ett exempel på ett av flera samarbeten som ägt rum mellan företag som arbetar med GIS i Gävleregionen. GIS står för geografiska informationssystem och är ett system som tillämpas för digital behandling och analys av geografisk data4. Tillämpningsområdena för GIS är många och tekniken, så kallad geografisk informationsteknik5 ger möjlighet att analysera information på ett nytt sätt och kan till exempel användas som beslutsunderlag eller för att få ett bättre konkurrensläge. Förutom myndigheter som Lantmäteriet, Sjöfartsverket och Sveriges Geologiska Undersökning som har tillgång till stora databaser och producerar kartor, så är GIS även utbrett inom skogsindustrin där det används för att samla information om skog, dess skötsel, transport och så vidare. Även kraftbolag använder GIS för att till exempel dokumentera kraftnätet.
Länsstyrelser, landsting och kommuner använder det för samhällsplanering, inventering och för att övervaka miljön. Vidare används det vid vägbyggen, av transportföretag och för marknadsundersökningar. 6
1 Vicente, Kim (2006). The Human Factor: revolutionizing the way people live with technology.
Abingdon: Routledge, s. 46-52
2 Cluster story 11 (2010). Future Position X.
3 Summerton, Jane (1998). “Stora tekniska system”. Den konstruerade världen – teniska system i ett historiskt perspektiv. Stockholm: Stehag, s. 21ff
4 Högskolan i Gävle. Nationalencyklopedin, 2012. Hämtad 2012-04-03, senast ändrad 2012-04- 03. www.ne.se
5 Wellving, Anders (2001). Geografiska informationssystem. Järfälla: Natur och Kultur. s. 12
6 Ibid., s. 14f
4
Under de senaste decennierna har kunskapen kring GIS ökat markant i Gävleregionen och förutom Lantmäteriets huvudkontor finns det flertalet företag, organisationer samt utbildningar inom GIS och lantmäteri tillgängliga i Gävle7. De cirka 120 företag och organisationer som arbetar med GIS i och kring Gävle8 kan sägas utgöra en ansamling, eller ett kluster, av GIS-företag. Ett kluster utgörs av en geografisk koncentration av företag och aktörer inom samma bransch som har ömsesidig påverkan och beroende av varandra. Många städer och organisationer arbetar med klusterinitiativ och intresset att studera kluster och varför och hur de uppstår har på senare år blivit allt mer populärt. Ansamlingar av företag inom samma bransch som är en del av ett kluster finns i otaliga städer och sammanhang. Både företag och konsumenter kan dra nytta av att vara en del av ett kluster i och med ökad konkurrens eller fler samarbetstillfällen för bättre kvalitet och utveckling av nya produkter.9
Den mest väletablerade klusterteorin är den så kallade diamantmodellen som Michael E.
Porter presenterade i The Competitive Advantage of Nations. Där beskriver Porter de faktorer han menar påverkar vad som gör en nation eller region konkurrenskraftig och definierar även vad ett kluster är. Han menar att det finns vertikala och horisontella förhållanden i ett kluster.
Det vertikala förhållandet syftar på relationerna mellan företaget och dess kunder och leverantörer. Det horisontella förhållandet avser andra företag och konkurrenter.10 I och med att Porters klusterteori, bland annat genom den så kallade diamantmodellen, har etablerats har även kritik mot denna teori växt fram och idag råder det delade meningar om huruvida modellen verkligen är ett lämpligt sätt att beskriva kluster och dess funktion. Vi finner det här intressant och vill fördjupa oss i diskussionen genom att studera hur Porters teori, såväl som kritiken mot den, förhåller sig till ett exempel hämtat från verkligheten. Målet med uppsatsen är att ge ett bidrag till kunskapen om kluster. Genom att exemplifiera klusterdiskussionens problematik med ett konkret, hittills relativt outforskat, exempel i form av GIS-verksamheten i Gävle avser vi att beskriva den komplexitet som omsluter klusterdiskussionen och dess centrala begrepp.
1.1 Syfte och frågeställning
Syftet är att utifrån Porters diamantmodell studera ansamlingen av GIS-relaterade företag i Gävlesregionen. Mer specifikt vill vi studera klusterorganisationen FPX och tre av dess medlemsföretag och kartlägga dessa med fokus på den horisontella delen av Porters teori, det vill säga förhållandet mellan ett företag och dess konkurrenter och samarbetspartners. Vi hoppas ge ett bidrag till debatten kring Porter genom att studera tre medlemsföretag och deras syn på samarbeten inom FPX.
7Bakgrund FPX (2012)
8 Made in Sweden – Cluster cooperation in Northern Central Sweden Assessments (2010).
Participating cluster organisations in Northern Central Sweden.
9 Sölvell, Örjan, Lindqvist, Göran & Ketels, Christian (2003). The Cluster Initiative Greenbook. Stockholm: Ivory Tower AB, s. 9f
10 Porter, Michael E. (1990). The Competitive Advantage of Nations. Hampshire: Macmillian Press LTD, s. 72ff
5
Vårt syfte konkretiseras genom följande frågeställningar:
Hur ser samarbetet ut mellan företagen inom FPX?
Hur arbetar FPX för att främja klustret och vad kan de förbättra?
Hur påverkas företagen av att vara medlem i FPX?
1.2 Avgränsningar
I uppsatsen har vi utgått ifrån att GIS-verksamheten i Gävle kan definieras som ett kluster för att kunna föra en vidare diskussion. Vi har valt att avgränsa oss till att lägga fokus på den horisontella delen av Porters diamantmodell: den del som avser att studera de samarbeten som finns mellan klustrets aktörer. Vidare har vi avgränsat oss till att enbart studera diamantmodellens huvudsakliga fyra hörnpelare (företagsstrategi, produktions- faktorförhållande, efterfrågeförhållanden samt relaterade branscher) och studerar varken effekten av den statliga påverkan eller den påverkan som slumpen eventuellt har.
1.3 Begrepp
Nedan presenteras fyra begrepp som är viktiga att känna till för den här uppsatsen. Samtliga är snarlika, men i denna uppsats avser vi fyra olika saker.
Ansamling – Ett antal företag inom samma bransch som är lokaliserade geografiskt nära varandra. 11
Klusterinitiativ – Ett organiserat initiativ att främja ett kluster genom att göra ansträngningar för att öka tillväxten och konkurrensen inom den region där klustret verkar. Det här görs ofta som ett samarbete mellan aktiva aktörer inom klustret, exempelvis företag, kommuner och akademin. 12
Klustret – avser samtliga aktiva GIS-företag i Gävleregionen samt de företag som är relaterade till dessa i form av kunder, leverantörer och samarbetspartners. Begreppet kluster beskrivs närmare i kapitel 3.1.
FPX – avser organisationen Future Position X som samlar en del av GIS-företagen i Gävleregionen, men som också samlar ett antal stödjande organisationer som inte har sin kärnverksamhet inom GIS-området. Dessa företag, inriktade mot GIS eller inte, refereras hädanefter till som medlemsföretagen. FPX är ett exempel på ett klusterinitiativ.
1.4 Uppsatsens upplägg
Uppsatsen inleds med en kort introduktion följt av en presentation av uppsatsens syfte och frågeställningar samt de avgränsningar som har gjorts. Det inledande kapitlet avslutas med att kort förklara några av uppsatsens nyckelbegrepp.
I kapitlet Metod och källor redogörs de metoder som har använts för att samla in och analysera det empiriska materialet. Källmaterialet består av fyra intervjuer, varav en intervju hölls med organisationen FPX och tre av dess medlemsföretag. Vidare har vi analyserat
11 Jansson, Johan (2005). Internetbranschen I Stockholms innerstad – En studie av
agglomerationsfördelar, sociala nätverksrelationer och informationsflöden. Stockholm: Erlander Gotab
12 Sölvell et al., The Cluster Initiative Greenbook, s. 9f
6
material i form av rapporter, broschyrer och undersökningar. Kapitlet avslutas med några källkritiska reflektioner.
I teorikapitlet presenteras de teoretiska utgångspunkter som varit till grund för denna uppsats. Först presenteras ett urval av olika tolkningar av begreppet kluster och sedan presenteras synen på Porters diamantmodell sett ur Porters egen synvinkel samt ur ett mer kritiskt perspektiv.
Presentationen av det empiriska materialet görs i två avsnitt. Först presenteras den bakomliggande historia som ligger till grund för GIS-ansamlingen i Gävleregionen – detta för att ge läsaren en grundförståelse kring det fall vi studerar. Därefter presenteras de tre intervjuade företagen och deras affärsverksamhet. I nästa kapitel presenterar vi FPX verksamhet och deras tankar om den egna verksamheten. Sedan behandlas resultaten från de tre företagsintervjuerna med fokus på synen på FPX roll, deras företags roll i FPX samt samarbeten inom FPX. I denna framställning har vi valt att inte presentera vilket av de enskilda företagen som sagt vad.
När vi sedan i följande kapitel utför analysen resonerar vi kring resultaten från intervjuerna i förhållande till vår teoretiska referensram och våra frågeställningar. Resultaten och sammanfattningen av dessa analyser samt de slutsatser som uppsatsen resulterat i presenteras i det avslutande kapitlet.
2. METOD OCH KÄLLOR
Uppsatsen utgörs av en fallstudie av en ansamling av företag i Gävle. Nedan presenteras hur vi samlat in material, främst genom en kvalitativ metod.
2.1 Metod
För att utföra den undersökande studien har skriftligt material och intervjuer kombinerats och analyserats med målet att kunna besvara vår frågeställning. Det skriftliga materialet har bestått av dokument tillhandahållna av FPX, internetkällor i form av några av medlemsföretagens hemsidor, en omfattande rapport om FPX samt även ett antal andra oberoende källor som har använts för att i största möjliga mån styrka informationen från FPX.
I och med att vi valt att fokusera på det så kallade horisontella ledet (beskrivs närmare i teoriavsnittet, kapitel 3) i Porters teori har samarbeten mellan klusteraktörerna varit av särskilt intresse. Totalt har fyra intervjuer utförts med aktörer inom klustret. Några av de fördelar som Eriksson och Wiedersheim-Paul13 presenterar med personintervjuer, och som har legat till grund för vårt beslut, är att intervjuer kan användas till att få hjälp att besvara mer komplexa frågor. Personintervjuer går relativt fort att genomföra och det är en kontrollerad situation där intervjuaren enkelt kan komma med följdfrågor. Med en personintervju kan ett förtroende bildas och det kan vara enklare att tolka den intervjuades svar genom att studera reaktioner på
13 Eriksson, Lars Torsten & Wiedersheim-Paul, Finn (2006). Att forska, utreda och rapportera.
Ljubljana: Liber, s. 96-101
7
frågor, kroppsspråk etc. Det finns även ett antal aspekter med personintervjuer som kan ha negativ påverkan. Dessa aspekter har vi haft i åtanke då vi utfört våra intervjuer. En sådan negativ aspekt är intervjuareffekten vilken innebär att det finns risk för att intervjuaren kan påverka den intervjuade, eller tvärtom. Ytterligare en aspekt är att det kan, på grund av avsaknaden av anonymitet, försvåra att ställa vissa frågor som till exempel är känsliga för den intervjuade.14 Intervjuerna varade i cirka en timme och spelades in och transkriberades för att underlätta analysen.
Den första intervjun hölls med Lars Palm, Business Relations Manager, på FPX.
Eftersom FPX samlar en stor del av de verksamma GIS-företagen i Gävleregionen fann vi det självklart att utföra en intervju med FPX. Avsikten med intervjun var att få en förståelse för hur FPX arbetar och vad deras mål med verksamheten är. Det var även viktigt att få grundläggande kunskap om organisationen för att kunna formulera relevanta frågor till medlemsföretagen. Denna intervju var semistrukturerad, vilket innebär att vi utgick ifrån ett antal förberedda frågor med öppna svarsalternativ som gav oss möjlighet att följa upp med vissa följdfrågor (se intervjuguide i Bilaga 1). Den intervjuade fick då berätta fritt om organisationen och vi frågade särskilt om det vi ville veta mer om.
De tre följande intervjuerna valdes ut med hjälp av FPX. Vi intervjuade Thomas Castor från Fiberdata AB, tillhörande Sweden Carnica Group, Fredrik Larsson från Reflectus och Patrik Ottoson från Esri S-Group. Samtliga företag är medlemmar i FPX och har vid något tillfälle varit delaktiga i ett projekt lett av FPX. Fiberdata AB är ett av tre företag som ingår i koncernen Sweden Carnica Group där inget av företagen använder GIS som deras främsta verktyg, men samtliga företag inom koncernen har på något vis använt sig av GIS som hjälpmedel i sin verksamhet eller deltagit i GIS-relaterade projekt. Vi ansåg att Reflectus är ett intressant företag då det är ett relativt nystartat och litet företag samt för att de inte använder sig av GIS alls i sin verksamhet. Esri S-Group är en koncern som samlar ett antal olika företag som alla har den gemensamma nämnaren geografiskt perspektiv, däribland ett världsledande företag inom GIS-programvaror. Vi fann det därför intressant att de har sitt huvudkontor i Gävle. Syftet med företagsintervjuerna var att delge några exempel på hur några företag inom FPX ser på klustret och samarbeten inom det. Resultatet från företagsintervjuerna kan ses som ett urval av historier från klustret som bidrar till en förståelse av de samarbeten och relationer som finns inom FPX. Detta grundar vi bland annat på Hilary P. Winchesters åsikter där hon menar att inom kvalitativ geografisk forskning ligger fokus på att ge röst åt flera olika åsikter och tolkningar snarare än att försöka hitta en korrekt tolkning15. Vi har således valt att använda intervjuerna för att utföra en kvalitativ studie, snarare än en kvantitativ. Vi har valt att granska och lyfta fram en del av den individuella erfarenhet som finns i klustret och precis som Winchester beskriver är möjligheten att lyfta fram individuell erfarenhet en särskild styrka med att använda en kvalitativ metodik. Hon menar att då människor uppfattar företeelser på olika sätt kan kvalitativa intervjuer ge
14 Eriksson, Lars Torsten & Wiedersheim-Paul, Finn (2006). Att forska, utreda och rapportera.
Ljubljana: Liber, s. 96-101
15 Winchester, Hilary P. M. (2005). "Qualitative Research and its Place in Human Geography".
Qualitative Research Methods in Human Geography. Ian Hay (red.), Oxford: OUP Canada, s. 6f
8
möjligheten att lyfta fram individuella perspektiv som annars inte skulle lyftas fram i första hand. 16
Företagsintervjuerna utfördes tillsammans med Jens Eklinder Frick, doktorand på Högskolan i Gävle, då våra syften liknade varandra. Intervjuerna utfördes delvis för att vi ville styrka uppgifterna vi fått från FPX, men även för att få en djupare och mer nyanserad bild av klustret samt för att studera på vilket sätt medlemmarna samarbetar inom FPX. Dessa intervjuer var mer strukturerade än den första intervjun då vi nu utgick direkt från de frågor som vi och Eklinder Frick förberett (se intervjuguide i Bilaga 2). De frågor vi hade förberett inför intervjun baserades på vår frågeställning och vi hade utifrån denna skrivit ett antal operationella underfrågor. I den empiriska delen av uppsatsen har vi valt att inte nämna vilket enskilt företag vi redovisar. Istället har vi valt att referera till företagen som Företag 1, Företag 2 respektive Företag 3 och på samma sätt till de intervjuade som Person 1, Person 2 respektive Person 3 för att hålla intervjupersonernas åsikter anonyma. Endast vi känner till vilket företag som kodats som vilket. Information eller åsikter som kommit från samtliga av de intervjuade företagen refereras till som Företagsintervjuerna. Å ena sidan förstår vi att de intervjuade själva kan komma att känna igen sina egna svar, men vi ser inte något problem med detta. Å andra sidan har vi behandlat och analyserat intervjuuttalandena och vi är medvetna om att de tolkningar vi har gjort kan göra att den intervjuade kanske inte kommer känna igen sig i dessa tolkningar. När det har varit möjligt har vi kontrollerat de intervjuades uppgifter med andra källor.
Den initiala tanken var att utföra en egen enkätundersökning med de verksamma företagen inom klustret för att få en bild av vad medlemsföretagen i stort hade för åsikter rörande FPX. Vid vår intervju med FPX blev vi informerade om att konsultbolaget Ramböll under hösten 2010 utfört en enkät med medlemsföretagen inom FPX. Svarsfrekvensen på denna enkät låg på 60 % (22 av de då 37 företagen svarade) vilket måste anses som relativt hög17. Enkäten var något mer omfattande än den enkät vi planerat att göra och den behandlade i stort flera av de områden vi hade tänkt behandla i vår enkät. I stället för att utföra en liknande enkät valde vi att fokusera på våra intervjuer och på ett kritiskt sätt analysera och använda den information som Ramböll samlat in till deras enkät. Syftet med Rambölls enkätundersökning var att undersöka fem olika klusterinitiativ, varav ett är FPX, utifrån ett företagsperspektiv. De hoppades kunna ge tips om hur klustren kan utvecklas och även identifiera vad de gör bra. Med i rapporten finns även svaren från tidigare enkätundersökningar av Ramböll åren 2007 och 2008 för att kunna jämföra en eventuell utveckling. Ramböll har även gjort intervjuer med processledare för varje klusterinitiativ för att få extra material, i FPX fall har deras projektutvecklare intervjuats.18
Det empiriska materialet har sedan behandlats och analyserats utifrån de klusterteorier vi valt att använda, främst genom Porters diamantmodell.
16 Winchester, Hilary P. M. (2005). "Qualitative Research and its Place in Human Geography".
Qualitative Research Methods in Human Geography. Ian Hay (red.), Oxford: OUP Canada, s. 7
17 Ramböll (2010). Gävleborgs klusterinitiativ – Värdering av utveckling i nätverk, kluster och innovationssystem, s.10
18 Ibid., s. 4
9
2.2 Källkritik
En stor del av den information vi har fått tillgång till är tillhandahållet av FPX. Vi är medvetna om att FPX är måna om att upprätthålla en god bild av sin organisation och vi har därför granskat materialet i största möjliga kritiska mån, men är ändå medvetna om att vi i vissa avseenden enbart fått tillgång till FPX syn på företeelser. Här har bland annat företagsintervjuerna varit av stor vikt för att verifiera uppgifter och ge en mer nyanserad bild.
Vi har även kritiskt granskat den studie som utförts av Ramböll. Konsultföretaget Ramböll har utfört studien på uppdrag av bland andra FPX och vi har därför haft i åtanke att vissa slutsatser som framhålls i rapporten kan vara nyanserade av samarbetet med FPX.
3. TEORIER OM KLUSTER
Det teoretiska ramverket för denna uppsats har varit att utgå från en väletablerad klusterteori, men att även ta hänsyn till den kritik som finns riktad mot denna teori för att studera ett verkligt klusterexempel. I detta kapitel kommer vi därför först att presentera klusterbegreppet och dess innebörd enligt Porter samt hans väletablerade diamantmodell. Vi kommer även att presentera en del av kritiken som framförts mot denna modell.
3.1 Klusterbegreppet och den horisontella aspekten
Michael E. Porter definierar ett kluster som
“… geographical concentrations of interconnected companies, specialized suppliers, service producers, firms in related industries, and associated institutions (for example, universities, standard agencies, and trade associations) in particular fields that compete but also co-operate.”. 19
Porter menar att kluster är samband av vertikala och horisontella kopplingar mellan företag inom en bransch. Det vertikala ledet avser sambandet mellan företag och deras leverantörer och kunder. Det horisontella ledet beskriver kopplingarna mellan företag i form av konkurrens och samarbete.20
I kulturgeografiska sammanhang avser kluster en geografisk avgränsning för vilka företag och organisationer inom liknande branscher agerar tillsammans för att producera en eller flera liknande produkter eller tjänster. Aktörerna i ett kluster kan agera som konkurrenter såväl som samarbetspartners.21
Klusterbegreppet har i flera fall medfört många bra idéer för företag, men Malmberg och Power ifrågasätter den teoretiska beskrivningen av ett kluster och definierar vissa problem
19 Porter, The Competitive Advantage of Nations, s. 73ff
20 Ibid.
21 Malmberg, Anders (2002). Klusterdynamik och regional näringslivsutveckling – begreppsdiskussion och forskningsöversikt. Östersund: ITPS, s.16
10
som uppstår i samband med att detta begrepp används22. Det finns flera sätt att definiera kluster och en konsekvens är att det är svårt att veta vad som anses vara ett kluster och hur man ska angripa och analysera de ansamlingar av företag som inte är ett kluster per definition.23 Sammie hävdar att det kan finnas kluster som inte är konkurrenskraftiga och att det på samma sätt kan finnas konkurrenskraftiga industrier som inte är del av ett kluster24.
Porter beskriver i The Competitive Advantage of Nations hur dynamiken i ett kluster kan beskrivas med hjälp av en diamantmodell som beskriver hur geografiska kluster byggs upp av starka kopplingar mellan relaterade industrier eller företag. Modellen baseras på fyra faktorer:
företagsstrategi, produktionsfaktorförhållande, efterfrågeförhållanden samt relaterade branscher vilka tillsammans lägger grunden till ett konkurrenskraftigt kluster.25 Dessa faktorer presenteras närmare i kapitel 3.2.
Konkurrens och kunskap inom klustret stimulerar innovativ aktivitet i och kring klustret och genom framgångsrik klusterverksamhet förbättras innovationsmöjligheterna i klustret (se figur 1). Detta leder till fler och förbättrade investeringar och med kvalitativt innovationsarbete förbättras produktiviteten inom klustret. Förstärkt produktivitet ökar klustrets konkurrens-fördelar och ger möjlighet till högre löner och fler anställningar, vilket i sin tur attraherar kunnig och utbildad arbetskraft. Om allt fortsätter på det här viset kan klustret beskrivas som en positiv spiral som förstärker klustret och dess konkurrenskraftighet.26
22 Malmberg, Anders & Power, Dominic (2006). “True clusters: a severe case of conceptual headache”, Clusters and Regional Development: Critical reflections and explorations. Abingdon:
Routledge, s. 50f
23 Malmberg & Power, “True clusters: a severe case of conceptual headache”, s. 50f
24 Sammie, James (2006). ”Do clusters or innovation systems drive competitiveness?”, Clusters and Regional Development: Critical reflections and explorations. Abingdon: Routledge, s. 170f
25 Porter, The Competitive Advantage of Nations, s.72
26 Asheim, Björn, Cooke, Philip & Martin, Ron (2006). ”The rise of the cluster concept in regional analysis and policy: a critical assessment”, Clusters and Regional Development:Critical reflections and explorations. Abingdon: Routledge, s. 9ff
11
Figur 1. Porters klustermodell som beskriver hur klusterdiamanten kan förhålla sig till ökad innovation och ökad produktivitet. Kan ses som en positiv spiral.
Källa: Författarnas bearbetning efter Asheim et al., 2006, s. 10.
Porter menar att samarbeten är av högsta vikt för att utveckla kluster27. Bathelt et al. uttrycker att de inte håller med Porter om att samarbeten är så utbredda inom kluster i och med att det går emot tidigare studier av artikelförfattarna. De menar att inom ett välmående kluster flödar kunskaper, nyheter och information fritt och når klusteraktörerna på ett naturligt sätt som inte kräver någon medveten handling, ungefär som rykten och alltså inget uttalat samarbete. Det gör att det är mycket viktigt med den geografiska närheten till andra företag. Porter menar att konkurrens och samarbeten ger nya innovationer, men Bathelt et al. säger att den beskrivningen inte säger så mycket om vad de enskilda klusteraktörerna får ut av att vara en del av ett kluster. Författarna utvecklar resonemanget genom att säga att det företagen har nytta av är att de är medvetna om hur deras konkurrenter arbetar, vilka priser de har, hur de tillverkar sina produkter och ibland även deras framtidsplaner. Ett företag kan jämföra sig med andra företag för att utvecklas och bli bättre och eftersom företagen verkar inom samma region och inom samma företagsklimat så finns det en anledning till varför vissa företag går bättre än andra. När samma grundförutsättningar finns hos företagen blir det istället små detaljer som kan vara avgörande för företagens särskiljningar. Det kan till exempel vara någon liten detalj som andra företag kan kopiera och på så sätt drivs utvecklingen framåt och nyanserade produkter skapas. 28
3.2 Diamantmodellen
De faktorer, företagsstrategi, produktionsfaktorförhållande, efterfrågeförhållanden samt relaterade branscher (se figur 2), som Porter beskriver i diamantmodellen bidrar på olika sätt till att utgöra ett kluster och är tänkta att tillsammans förklara varför vissa miljöer blir mer innovativa än andra. Faktorerna bidrar på varierande sätt, utan att någon faktor är mer eller
27 Asheim et al., ”The rise of the cluster concept in regional analysis and policy: a critical assessment”, s. 9ff
28 Bathelt, Harald, Malmberg, Anders & Maskell, Peter (2004:28). “Clusters and knowledge:
local buzz, global pipelines and the process of knowledge creation”, Progress in Human Geography.
Produktionsfaktor- förhållanden
Fler innovationer
Ökad produktivitet Efterfråge-
förhållanden Företagsstrategi,
struktur &
rivalitet
Relaterade branscher
12
mindre viktig än någon annan. Porter menar att det är när samtliga av dessa faktorer finns och är välfungerande i en viss miljö som ansamlingen, och enskilda företag i den, kan förväntas bli produktiva, konkurrenskraftiga och framgångsrika. 29
Figur 2. Porters diamantmodell som visar de faktorer som utgör dynamiken i ett kluster.
Källa: Författarnas bearbetning efter Porter, 1990, s.72.
Nedan presenteras diamantens hörnpelare.
Företagsstrategi: Porter menar att när det finns flera aktörer inom samma verksamhetsområde brukar detta leda till utveckling hos företagen. Det förekommer dels genom formella möten i form av samarbeten och konkurrens företagen emellan och dels genom att kunskap och tankesätt sprids på ett mer informellt vis.30
Produktionsfaktorförhållanden: För att skapa ett framgångsrikt kluster behövs liknande komponenter som för att skapa ett framgångsrikt företag: arbetskraft, kapital, råvaror, lokaler och infrastruktur. Om dessa förutsättningar finns så är nästa önskade komponent specialiserad kompetens. Genom att ha unik eller specialiserad kunskap kan klustret profilera sig och i förlängningen ha möjlighet till en stark konkurrensfaktor.31 Porter menar att det snarare är faktorer som innovationsförmåga och specialiserad kunskap som gör ansamlingar konkurrenskraftiga än mer traditionella faktorer så som tillgång till resurser i form av till exempel råvaror och mark.32
29 Porter, The Competitive Advantage of Nations, s.72
30 Ibid., s.107
31 Ibid.
32 Hallencreutz, Daniel (2002). Populärmusik, kluster och industriell konkurrenskraft - en ekonmisk- geografisk studie av svensk musikindustri. Uppsala: Geotryckeriet. s. 38
Efterfråge- förhållanden Företagsstrategi,
struktur & rivalitet
Relaterade branscher Produktionsfaktor-
förhållanden
13
Efterfrågeförhållanden: Om företagen ställs inför specialiserade krav från kunderna bidrar det till att företagen kontinuerligt måste utveckla sitt företag samt sina produkter och tjänster.
Porter menar således att det är kvaliteten på den lokala efterfrågan, snarare än dess storlek, som avgör om regionen är konkurrenskraftig.33
Relaterade branscher: Företag från relaterade branscher bör finnas i närhet till klustrets aktörer då de i förlängningen också bidrar till att skapa klustret. Med relaterade eller stödjande företag i en geografisk närhet får kunder och leverantörer bättre förutsättningar att förhandla med klustermedlemmarna. Klustret kan också bidra till ett effektivare informationsflöde så att klusteraktörerna tillsammans kan utveckla strategier, produkter och tjänster samt även i förlängningen utveckla klustret i sig.34
4. UTVECKLINGEN AV GIS I GÄVLE
För att ge en bakgrund till den GIS-relaterade verksamheten i Gävleregionen presenteras i detta kapitel den historiska utvecklingen som har lett till att Gävle idag är ett sådant GIS-tätt område.
Under 1970-talet beslutade riksdagen att 27 statliga verksamheter från Stockholm skulle utlokaliseras till andra delar av landet. I och med denna utlokalisering fördelades Lantmäteristyrelsen och Rikets allmänna kartverk till nio orter i Sverige och det gemensamma huvudkontoret för de hopslagna verksamheterna flyttade till Gävle. Namnet för det nya verket blev Lantmäteriverket, numera Lantmäteriet.35 Ungefär samtidigt flyttade även Centralnämnden för fastighetsdata36 och Statens institut för byggnadsforskning37 från Stockholm till Gävle.
Vid tiden för de ovan nämnda utlokaliseringarna var Gävles högskola en mindre lärarhögskola38, men i och med att de nya verksamheterna flyttade till staden ökade behovet av utbildad arbetskraft inom geomatik. Denna efterfrågan kom främst från Lantmäteriet och detta ledde så småningom till att Högskolan i Gävle fick flertalet utbildningar inom geomatik, GIS och lantmäteri.På så vis började det som idag är Högskolan i Gävle att växa fram.39 Idag
33 Porter, The Competitive Advantage of Nations, s. 86
34 Ibid., s. 100
35 Lantmäteriet (1978). Lantmäteriet och kartväsendet 1928-1978. Karlshamn: Lagerblads Tryckeri AB, s. 262
36 Centralnämnden för fastighetsdata (CFD). Lantmäteriet, 2012. Hämtad 2012-04-03.
Publiceringsdatum okänt. klara.lantmateriet.se
37 Byggforskningsinstitutet. Nationalencyklopedin, 2012. Hämtad 2012-04-03. Senast ändrad 2012-04-03. www.ne.se
38 Högskolan i Gävle. Nationalencyklopedin, 2012.
39 Bakgrund FPX (2012)
14
finns Sveriges enda forskningsinstitut inom området, Gävle GIS Institute, vid Högskolan i Gävle40.
Ungefär samtidigt som Lantmäteriet flyttade till Gävle började Gävle kommun använda sig av GIS. Med inspiration från bland annat Korsnäs AB, som redan då använde GIS i sin verksamhet, insåg även det privata näringslivet i regionen möjligheterna och betydelsen av att effektivisera sina verksamheter med GIS. Så småningom valde utomstående GIS-företag, t.ex.
konsultfirmor41 42, att flytta till regionen och ansamlingen av företag växte ytterligare43. Snart fanns det flertalet GIS-relaterade verksamheter i länet och diskussioner började på olika håll huruvida dessa kompetenser och aktörer skulle kunna samarbeta för att främja tillväxten i regionen. Diskussioner fördes om att samla representanter från akademi, offentlig och privat verksamhet för att bilda någon form av gemensamt innovationssystem för att främja det kluster som höll på att växa fram i regionen44.
Under början av 2000-talet utförde Gävle kommun ett antal omvärldsanalyser för att få fram beslutsunderlag för eventuella framtida tillväxt- och utvecklingsstrategier. Under denna tid blev GIS ett av kommunens fokusområden i deras näringslivsstrategi. 45
5. KLUSTERORGANISATIONEN OCH DESS MEDLEMMAR
Detta kapitel ger en närmare presentation av klusterorganisationen FPX samt presenterar tre av FPX medlemsföretags bild av organisationen.
5.1 FPX verksamhet
För att ta till vara på den kunskap och de tillväxtmöjligheter som GIS förde med sig bildades den organisation som sedan kom att bli FPX. FPX första projektperiod var mellan åren 2004 - 2006 och då var Gävle kommun projektägare. Som en politisk satsning samlades representanter från akademisk, offentlig och privat sektor med målet att skapa ett kluster och detta lade grunden till den ideella organisationen FPX 46. De tre grundarna var Gävle kommun, Lantmäteriet och Högskolan i Gävle47, men sedan 2006 ägs FPX av sina medlemsföretag48. Organisationen samlar idag en stor del av de verksamheter i Gävle som på något sätt arbetar med GIS. Uppskattningsvis beräknas 180 verksamheter i regionen arbeta med GIS-relaterad verksamhet och av dessa 180 är alltså 38 företag och organisationer
40 GIS Institute. Högskolan i Gävle, 2012. Hämtad 2012-04-03. Senast ändrad 2011-02-07.
www.hig.se
41 Mer om Logica. Logica, 2012. Hämtad 2012-04-03. Publiceringsdatum okänt.
www.logica.se
42 Om Sweco. Sweco, 2012. Hämtad 2012-05-04, Publiceringsdatum okänt. www.sweco.se
43 Bakgrund FPX (2012)
44 Ibid.
45 Ibid.
46 Bakgrund FPX (2012)
47 Intervju med Lars Palm, 2012-03-23
48 Bakgrund FPX (2012)
15
medlemmar i FPX 49 50. FPX säger sig inte aktivt arbeta för att öka andelen medlemsföretag utan fokuserar snarare på att skapa ett stort och brett nätverk51. Att bli medlem i FPX kostar 5000 kr om året och det är FPX styrelse som avgör vilka företag som får bli medlem52. Avsikten med medlemsavgiften och ansökanden har inte för avsikt att utesluta företag utan vem som helst har egentligen möjlighet att vara en del av organisationen53. Styrelsen består av representanter från högskolan, offentlig och privat sektor, men de har en övervikt på privata företag för att det är dessa som är mest aktiva inom FPX54.
Syftet med FPX är att skapa en ökad tillväxt i regionen med avseende på företag, produkter och nya tjänster. En stor del av FPX uppdrag som strategisk ledare av medlemsföretagens GIS-verksamhet är även att hålla nätverket uppdaterat och att främja samarbeten med andra stora organisationer eller kluster55. FPX arbetar bland annat med affärsutveckling, stödjande verksamhet vid uppstart av nya företag samt utveckling och lansering av nya produkter och tjänster56. De leder projekt, deltar på mässor57 samt utför omvärlds- och marknadsanalyser58. Grundtanken i organisationen är att föra samman aktörerna i klustret och hjälpa dem att utveckla affärsidéer. Det kan antingen vara företag själva eller utomstående aktörer som har en idé de behöver hjälp att förverkliga. Oavsett är det gemensamma målet alltid att öka tillväxten i hela regionen, inte enbart enskilda företag, och i och med detta har FPX som policy att de inte får marknadsföra enskilda medlemsföretag. FPX bedriver främst projekt med syfte att utveckla tjänster och produkter inom positionering59, ett område som är tillämpbart inom flera sektorer och som därmed kan sägas vara branschöverskridande60. FPX representerar inte ett branschkluster i den traditionella bemärkelsen utan det som särskiljer dem är att de saknar stöd av stora, tunga aktörer från den privata sektorn61. Stora lokala företag som Sandvik och Korsnäs är förvisso medlemmar i FPX, men de använder endast GIS som ett delverktyg i sin huvudsakliga verksamhet6263. De främsta intressenterna i klustret framhålls istället vara den offentliga sektorn och småföretag64.
49 Ramböll (2010), s. 48
50Made in Sweden – Cluster cooperation in Northern Central Sweden Assessments (2010).
Participating cluster organisations in Northern Central Sweden
51 Ramböll (2010), s. 47f
52 Palm, 2012
53 Ibid.
54 Ibid.
55 Ramböll (2010), s. 48
56 Ibid., s. 47f
57 Palm, 2012
58 Ramböll (2010), s. 47f
59 Palm, 2012
60 Ramböll (2010), s. 48
61 Ibid.
62 Ibid.
63 Företagsintervjuerna, 2012
64 Ramböll (2010), s. 48
16
Ramböll drar slutsatsen att i jämförelse med tidigare års undersökningar så har anledningen till att vara medlem i FPX ändrats från att främst få kunskap om marknaden till att få hjälp att hitta nya samarbetspartners och dra nytta av FPX nätverk65. Att komma i kontakt med aktörer på den offentliga marknaden är en annan aspekt som värderas högt av företagen66. Sammanfattningsvis är företagens önskan att öka sin konkurrenskraft genom att vara en del av FPX. Deras förväntningar på FPX skiljer sig självklart men i figur 3 visas hur bra företagen tycker att FPX har lyckats inom de viktigaste områdena. Det går att utläsa att företagen i snitt kan anses vara nöjda med FPX arbete.67
Figur 3. Företagens uppfattning om FPX bidrag.
Källa: Ramböll, 2010, ”Tabell 24”.
Inför varje projekt söker FPX pengar från Tillväxtverket eller EU för att kunna finansiera arbetet och de olika projekten som bedrivs. Projektet måste förklaras och nyttan med slutresultatet måste rättfärdigas innan bidragen betalas ut. FPX som organisation får inte själv äga projekt eller gå med vinst vilket innebär att de är beroende av finansiärer. Ibland kan därför medlemsföretagen ta rollen som delfinansiär genom att bidra med pengar till ett projekt som de är intresserade av och kan tänka sig att vara delägare till om det slutar i en ny produkt eller tjänst68. FPX har ett ”starkt stöd i sitt uppbyggnads- och utvecklingsarbete från EU:s strukturfonder, Region Gävleborg, Tillväxtverket, Gävle kommun, Länsstyrelsen, Lantmäteriet och det regionala näringslivet”69. Projekten som initieras inom FPX följer en tydlig projektmodell som heter Anido och har utvecklats av medlemsföretaget Reflectus70. Den går ut på att när FPX får nys om en ny affärsidé eller får en förfrågan från en kund så
65 Ramböll (2010), s. 49
66 Ibid., s.15
67 Ibid, s. 51
68 Palm, 2012
69 Bakgrund FPX (2012)
70 Intervju med Person 1, 2012-04
17
sätter de ihop ett team av medlemsföretagen som de anser passar till projektet. FPX kan agera projektledare i den inledande fasen där en förstudie ofta genomförs. Lite senare bestäms att en representant från ett av företagen som är med i projektet tar över projektledarrollen och har denna roll till arbetet är slutfört. I samma skede bestäms också vilka ägandeförhållanden som ska råda för slutprodukten för att senare undvika konflikter. Projektet utvärderas en gång per månad med hjälp av ett analysverktyg kallat dashboard. Dashboarden beskrivs av, likt en instrumentbräda i en bil, tre indikatorer som visar hur projektet ligger till mätt i tid, kostnad och resurser. Mot slutet av ett projekt finns två alternativa vägar att gå. Antingen skapas en ny produkt (eller företag) eller så läggs projektet ner. 71
FPX förenar inte bara aktörerna inom sitt eget kluster utan de arbetar även med relationer till andra kluster i Sverige72, till exempel med kluster inom spelindustri och mobilapplikationer 73. De har även ett pågående samarbete med ett kluster utanför Sverige, China Association GIS i Zhuhai, Gävles vänstad, i Kina. Det finns dock svårigheten med att marknadsföra GIS i Kina då det inte går att sälja en ren produkt – detta på grund av att det är mycket billigare att utveckla produkten i Kina. Därför jobbar FPX mycket med att sälja kunskap och tjänster, som till exempel utbildning inom GIS och de lär även ut hur GIS kan användas inom andra branscher. Exempelvis bidrar FPX med kunskap i ett pågående projekt för att bygga nya hus med tillhörande återvinningsstationer, något som inte är vanligt i Kina.74
Ungefär en gång varannan månad bjuder FPX in till det så kallade Future Watch, en sammankomst främst för medlemsföretagen där de tillsammans äter frukost och diskuterar aktuella frågor inom området. Dessa möten ger möjlighet för medlemsföretagen att byta erfarenheter, få en överblick över vad som är på gång hos de andra företagen och att knyta värdefulla kontakter. FPX arbetar aktivt med att vara tillgängliga för företag genom att exempelvis bistå med lediga kontor och konferensrum men även att se till att företagen har möjlighet att träffa varandra på ett inofficiellt och avslappnat plan. En stor del av FPX medlemsföretag har sina lokaler och kontor på Teknikparken (företagspark i Gävle) vilket underlättar FPX arbete genom att de kan ha närmare, och personlig, kontakt med sina medlemmar.75. Det gör att medlemsföretagen även möts relativt enkelt under mindre organiserade former, till exempel i den gemensamma lunchrestaurangen eller bara möts i korridorerna och utväxlar information och lärdomar. 7677
5.2 Företagens bild av FPX
Innan vi presenterar resultaten av de företagsintervjuer vi utfört, vill vi kortfattat beskriva respektive företags verksamhet.
71 Palm, 2012
72 Ibid.
73 Ramböll (2010), s. 48
74 Palm, 2012
75 Ibid
76 Ibid
77 Intervju med Person 2, 2012-04
18
Sweden Carnica Group AB är en koncern som samlar de tre företagen OpenNet AB, OpenCare AB samt Fiberdata AB. OpenNet AB är ett bredbandsbolag, OpenCare AB utvecklar och anpassar IT-lösningar inom vård- och äldreomsorg och Fiberdata AB utformar, installerar och driver bredbands- och kommunikationsnät78. Reflectus AB arbetar med projektutveckling mot företag och organisationer79. Deras samarbete med FPX har främst bestått av att de har utvecklat och sålt projektlösningen Anido till organisationen80. Esri är världens största utvecklare och leverantör av GIS-programvara och Esri S-Group har 250 medarbetare i Sverige, Finland, Polen och Litauen. Huvudkontoret finns i Gävle81. Programvaran som används av de medlemmar som arbetar med GIS inom FPX kommer främst från Esri och företaget har därför en viktig roll i GIS-samarbeten. Även FPX själva använder programvaran i vissa delar av sin verksamhet och programvaran finns tillgänglig för medlemmarna genom FPX Labb82 där de kan testa nya applikationer i en verklig miljö83.
Företagsstrategi
Samtliga av de företag vi har intervjuat tycks vara överens om att FPX främjar samarbetet mellan medlemsföretagen84. Dessa uppfattningar styrks av Rambölls enkät som visar att ett av de främsta motiven för företagen att vara medlemmar i FPX är just för att få ett ökat samarbete med andra företag85. Med FPX, menar Person 2, får medlemmarna kontakt och möjlighet att samarbeta med företag som de annars inte skulle ha kommit i kontakt med86. Person 1 uttrycker det som att FPX spelar en viktig roll i samarbetet mellan företag i regionen i och med att de kan verka som en neutral aktör. Det nätverk och den kontaktförmedling som FPX står för främjar samarbeten som troligtvis inte skulle vara möjliga annars på grund av konkurrens mellan företagen.87 Person 3 säger att en av de främsta och viktigaste sakerna som FPX har bidragit med till klustret är att skapa en positiv dialog mellan aktörerna inom klustret. FPX har initierat samarbeten med flera olika typer av verksamheter i regionen:
alltifrån länsstyrelsen, kommunen och Högskolan i Gävle till Lantmäteriet och ett större antal privata företag av varierande storlek. FPX är speciellt viktiga för de mindre företagen som behöver stöd av de andra större och mer etablerade medlemsföretagen, menar Person 3. I detta avseende kan FPX hjälpa till att “göra de [mindre företagens] röst hörda”. De större företagen,
78 Sweden Carnica Group AB pressmeddelande 2011-01-28. ”Ny ledning i Sweden Carnica Group AB”.
79 Produkter och tjänster. Reflectus, 2012. Hämtad 2012-05-04, Publiceringsdatum okänt.
www.reflectus.net
80 Palm, 2012
81 Om Esri S-group. Esri S-Group, 2012. Hämtad 2012-04-03. Publiceringsdatum okänt.
http://www.esri.se/Om-Esri/
82 Intervju med Person 3, 2012-04
83 Palm, 2012
84 Företagsintervjuerna, 2012
85 Ramböll (2010). Gävleborgs klusterinitiativ – Värdering av utveckling i nätverk, kluster och innovationssystem, s. 49
86 Person 2, 2012
87 Person 1, 2012
19
som ofta inte har GIS som primärverksamhet, är inte beroende av FPX på samma sätt som de mindre företagen som har GIS som en av sina kärnsysslor, antagligen är. 88
Mer konkret så underlättar FPX, enligt Person 1, samarbeten mellan medlemsföretag genom att alla företag som är en del i ett projekt redan från början får vara delaktiga och bestämma ägandeförhållanden och dylikt som i andra sammanhang kan orsaka konflikter89. Person 2 tycker att FPX främsta insats vid samarbeten är just hur de sköter uppstarten av projekt: att de styr mycket vid projektets början, när de troligen behövs som mest 90. Tidigare fanns det kritik från flera av medlemsföretagen att fördelningen av projekt inom FPX ”inte varit helt rättvis” 91. Det finns exempel där uppdrag gavs till gamla vänner och kollegor vilket inte var så uppskattat av de övriga företagen92. Person 1 påpekar dock att detta är något som FPX har arbetat mycket med att komma ifrån för att hålla en god relation med alla inom klustret och på så vis underlätta samarbeten. Idag sker fördelningen av projekt på ett mer neutralt sätt där varje aktör redan vid initieringen av ett projekt tilldelas en definierad roll. Det är där som FPX kan spela sin viktigaste roll genom att “verka som ett kitt mellan företag” och se till att alla kommer överens och att alla får ut så mycket som möjligt av projektet.93
En gemensam bild från de tre företagen träder således fram i form av att FPX verkar som en kontaktförmedlare för medlemsföretagen 94. FPX är bra på att knyta kontakter åt företagen, men Person 1 framhåller att det finns även vissa nackdelar med den tunga tilliten till det kontaktnät FPX står för. Han anser att idag så beror FPX framgång mycket på “[den] otroligt karismatiske ledaren” och att det finns en stor tillit till honom bland medlemmarna. Person 1 framhåller att denna starka ledare även kan ses som en svaghet hos FPX då de i flera avseenden är mycket beroende av honom som ledare. Det är främst hans stora och breda kontaktnät som gör att han sitter på en sådan avgörande roll inom verksamheten och det skulle troligen vara svårt för en efterträdare att axla den ledarrollen.95
Som nämnt i tidigare kapitel så arbetar FPX inte enbart för att främja samarbeten mellan sina medlemsföretag: de arbetar även för att stärka klustret nationellt och internationellt. FPX lägger mycket pengar och energi på att utvidga den verksamhet de har i Kina. Person 1 menar att det är bra att nå ut till nya marknader och att se till att klustrets utveckling inte stagnerar.
Samtidigt är han skeptisk till hur mycket nytta det ger i praktiken för Gävleregionen eller klustret. Till exempel har företaget som Person 1 representerar i dagsläget inga planer på att börja marknadsföra sig i Kina, men att fördelen med FPX samarbete är att han vet hur företaget skulle gå till väga om det fanns en önskan att ta sig in på den kinesiska marknaden.
Han menar dock att den möjligheten inte är tillräcklig för att helt rättfärdiga den stora satsningen i Kina. Angående detta tycker Person 1 att det kan vara lägligt från FPX sida att ge
88 Person 3, 2012
89 Person 1, 2012
90 Person 2, 2012
91 Person 1, 2012
92 Ibid.
93 Ibid.
94 Företagsintervjuerna, 2012
95 Person 1, 2012
20
ut mer information till medlemmarna om hur just det här samarbetet kommer att gynna företagen i klustret.96
FPX är duktiga på att hitta nya intressanta projekt där alla aktiva aktörer är intresserade.
Person 3 hävdar att när ett samarbete pågår mellan FPX och andra företag är det viktigt att vara aktiv och intresserad i det pågående projektet, annars är risken att projektet går sämre än förväntat samt att ambitionsnivån och engagemanget blir lidande. I ett vidare led kan detta leda till att även slutprodukten och slutresultatet blir lidande. I och med att FPX bidrar med en projektledare som kan styra och leda arbetet blir det oftast lyckade resultat då var och en av de andra aktörerna i projektet kan fokusera på sitt eget kompetensområde. Företag 3 har själv erfarenhet av ett sådant lyckat projekt: företaget behövde extern kompetens för att utveckla en produkt och bad därför FPX om hjälp. FPX förmedlade kontakten med ett annat medlemsföretag som förfogade över den önskade kompetensen och tillsammans utvecklade de två företagen således ett samarbete och en produkt som i förlängningen gynnade båda parter. Person 3 medger att innan projektstarten letade de samarbetspartners även utanför länet, men i och med samarbetet inom FPX fick de möjlighet att arbeta med ett annat Gävlebaserat företag. 97
Kommunikation är av högsta vikt vid samarbeten och under våra intervjuer har vi fått en uppfattning av att FPX är duktiga på att sprida information och berätta vad som händer inom FPX. Genom organiserade träffar och genom nyhetsbrev sprider de information och kunskap98. Person 2 berättar om workshops och liknande sammankomster som FPX erbjuder, men berättar också att han inte har tid att gå på det99. Person 1 framhåller att FPX är duktiga på att berätta för medlemmarna om vad de har på gång inom verksamheten och vilka deras framtidsplaner är. Ett exempel på det är så kallade cluster stories, där FPX på tryckta A3- papper berättar kort om lyckade projekt, resultaten av dessa och deras påverkan i regionen.
För att företagen ska fortsätta att vara medlemmar är det dock viktigt att FPX förmedlar sina intentioner på ett tydligare sätt, inte bara genom att berätta vilka projekt som har lyckats100. Både Person 1 och Person 3 menar vidare att det ibland går över styr med allt informerande och att det kanske inte är helt rätt saker som presenteras för medlemmarna. På det här viset har FPX fått ryktet om sig att de är duktiga på att informera, men mindre duktiga på att faktiskt göra något som gynnar alla aktörer och Person 1 anser att det är synd för en sådan organisation som FPX som faktiskt har mycket att bidra med.101 Person 3 är inne på samma sak och han menar också att FPX i vissa kretsar har ett sämre rykte än vad de förtjänar och att det till viss del kan ha att göra med vad man som medlem förväntas få ut av organisationen.
Han menar att det är en kommunikationsfråga och att det från FPX sida måste handla om att tydliggöra vad man arbetar med. Den här informationen förmedlar FPX som sagt till sina medlemmar redan idag, men den tenderar att försvinna i upprepningar och i allt för stora
96 Person 1, 2012
97 Person 3, 2012
98 Företagsintervjuerna, 2012
99 Person 2, 2012
100 Person 1, 2012
101 Ibid.
21
utskick.102 Vid intervjun med Person 2 framträder en bild av att det endast är när ett företag är aktiva inom FPX som de har en god insyn103. Person 3 är inne på samma spår och menar att FPX håller främst den intresserade medlemmen underrättad om verksamheten och informationen är förvisso tydlig, men tyvärr överskrider den en intaglig mängd. Person 3 anser att FPX, i detta avseende, är duktiga på att berätta vilken verksamhet de bedriver, men han menar att de kan bli betydligt bättre inom andra områden. Det är endast om medlemmarna har tid att läsa all information som distribueras i nyhetsbreven eller om företagen för tillfället är aktiva i något av FPX projekt som de är insatta och faktiskt ser det positiva som organisationen gör. Ett exempel på detta, framhåller Person 3, är de resor och utbyten som skett med Kina. Nyttan med de projekten redovisas inte tillräcklig tydligt för medlemmarna och han befarar att nätverket i Kina antagligen inte kommer att ha en så stark koppling till just GIS.104
Produktionsfaktorförhållanden
Att stora aktörer inom GIS, såsom Esri, Lantmäteriet och Högskola i Gävle, är medlemmar i FPX visar på att arbetskraft såväl som specialiserad kunskap finns att tillgå inom klustret.
Person 3 tror att FPX måste hitta nya affärsmöjligheter och nya tillämpningsområden för GIS för att hålla klustret konkurrenskraftigt och ett sätt, tror Person 3, är att i större utsträckning samarbeta med exempelvis Högskolan i Gävle för att föra in GIS i nya discipliner. Vidare menar Person 3 att det finns ett ansvar hos såväl FPX som hos Högskolan i Gävle att ta till vara på den kunskap som finns vid Högskolan idag och den kunskap som har potential att uppstå. Att korsa det geografiska perspektivet med det informationstekniska är grunden till GIS och Person 3 menar att genom att utbilda studenter inom andra discipliner, till exempel inom logistik, ekonomi eller andra teknikområden, så kan tillämpningsområdena såväl som kunskapen inom FPX huvudområde breddas. Det här, pekar Person 3 på, är något FPX bör begrunda och ta tillvara på för att i framtiden hålla klustret sysselsatt. FPX måste fortsätta att hitta nya marknader i kombination med rätt resurser och kompetens för att därigenom inneha en unik position som gör Gävle speciellt attraktivt, för han menar att egentligen kan GIS- verksamheten hålla till varsomhelst i landet eller världen. 105
Person 3 menar också att det finns andra sätt för FPX att ta tillvara på den arbetskraft och kompetens som redan idag finns tillgänglig i klustret. En svårighet med att arbeta i FPX- projekt kan vara om ett av de deltagande företagen inte har så stor nytta av slutprodukten och istället får agera som en slags konsult för projektet och de andra deltagande företagen, utan att det har bestämts vid projektets start. Tid och pengar läggs då på projekt som i den närmaste framtiden inte genererar någon större vinst för det egna företaget. Person 3 menar att det är viktigt att alla deltagande aktörer i ett FPX-projekt känner sig aktiva, att alla känner “att de sitter i framsätet, och inte i baksätet” och att de är med i projektet för att få bidra med något men också för att få ut något av det. Den specialiserade kunskapen måste tas tillvara på ett
102 Person 3, 2012
103 Person 2, 2012
104 Person 3, 2012
105 Ibid.
22
tydligare sätt för att på så sätt hålla aktörerna stimulerade. 106 Person 2 menar att kompetensen som finns inom både Högskolan i Gävle och den kompetens som finns inom den offentliga sektorn i regionen skulle kunna tas tillvara på på ett mer effektivt och bättre sätt107.
Ur ett annat perspektiv på frågan kring arbetskraft menar Person 1 att han tror att den som haft mest nytta av FPX är Gävleregionen och menar vidare att en arbetarstad som Gävle behöver få tillit och stärkas inom tjänstesektorn, dit han menar att regionen är på väg. FPX mål är att öka tillväxten i regionen och detta mål beror mycket på var deras medlemmars marknad finns. På så vis tror Person 1 att ur ett mer långsikt perspektiv har FPX haft en positiv inverkan på arbetskraftssituationen för regionen i allmänhet och för klustret i synnerhet. 108
Idag är FPX beroende av finansiering och bidrag från bland andra EU och Tillväxtverket.
Person 1 anser att detta är ett problem som bör få en långsiktig lösning. Eftersom det finns ett förbud mot att tjäna pengar och samtidigt få bidrag blir det omöjligt för FPX att låta vissa delar av verksamheten gå med vinst. Kompromissen skulle kunna vara att vissa delar av FPX är vinstdrivande då det skulle göra att organisationen blir mer självständig och kan fokusera på projekt som medlemmarna är intresserade av utan att behöva rättfärdiga dessa inför bidragsgivarna. Dilemmat är dock att FPX inte får vara en konkurrerande verksamhet till sina egna medlemmar vilket skulle bli fallet om FPX själva gick med vinst i projekten. Person 1 menar då att det i praktiken är mycket svårt för FPX att få in de pengar som de skulle behöva för att kunna utvecklas och för att tillgodose medlemmarnas behov. Person 1 menar att idag finns kapital till att driva organisationen genom bidrag, men att för att kunna överleva på lång sikt behöver FPX fundera på hur finansieringen kan förbättras.109 För att kunna utföra en verksamhet måste det finnas tillgång till bra lokaler. En stor del av företagen inom FPX har sina lokaler på Teknikparken i Gävle där även FPX ger medlemmarna tillgång till sina egna extra kontor110, konferenslokaler111 samt det tidigare nämnda FPX Labb112. Person 2 säger att han förstår de företag som väljer att ha sin verksamhet på Teknikparken: det är en bra miljö med bra lokaler, bland annat för att det är många företag som är lokaliserade i närheten113.
Efterfrågeförhållanden
Efterfrågan av geografiska informationssystem börjar till viss del mättas. I början av utvecklingen av GIS var det mer självklart vilka verksamheter och industrier som kunde dra nytta av den nya tekniken, till exempel Lantmäteriet, Naturvårdsverket och Sandvik. Idag har de flesta av de potentiella kunderna redan investerat i ett system och därför är marknaden för GIS relativt begränsad i dagsläget. Person 3 anser att det finns för få aktiva, renodlade GIS- företag i Gävle för att en riktig GIS-marknad ska vara möjlig. FPX står således inför
106 Person 3, 2012
107 Person 2, 2012
108 Person 1, 2012
109 Ibid.
110 Palm, 2012
111 Person 2, 2012
112 Palm 2012
113 Person 2, 2012
