INOM
EXAMENSARBETE TEKNIK, GRUNDNIVÅ, 15 HP
STOCKHOLM SVERIGE 2018,
Vilka problem ställs små och medelstora tillverkande företag inför vid införandet av smart
teknik? Hur kan dessa problem i största möjliga mån undvikas?
En studie om hur Industri 4.0 påverkar tillverkningsindustrins mindre företag
MIKAEL GYLLENSWÄRD FRANCESCA SALA
KTH
SKOLAN FÖR INDUSTRIELL TEKNIK OCH MANAGEMENT
Vilka problem ställs små och medelstora
tillverkande företag inför vid införandet av smart teknik? Hur kan dessa problem i största möjliga
mån undvikas?
En studie om hur Industri 4.0 påverkar tillverkningsindustrins mindre företag.
MG110X - Kandidatexamensarbete inom industriell produktion Mikael Gyllenswärd
Francesca Sala
Handledare: Thomas Lundholm
Våren 2018
Sammanfattning
Industri 4.0, den fjärde industriella revolutionen, kommer att förändra industriell tillverkning.
Ofta diskuteras fördelar och stora företag som är en drivande kraft i industrin; men i denna rapport undersöks utmaningarna som små och medelstora företag ställs mot vid införandet av smart teknik. Dessa företag representerar över 90% av svensk industri och är extremt viktiga för ekonomin vilket är anledningen till varför dessa valdes att undersöka.
Rapporten består av ett teoriavsnitt och en empirisk studie. Teorin har tillhandahållits från ett flertal tekniska publikationer och sammanfattningar av tekniska konvent. Empirin är baserad på två intervjuer genomförts och en artikel. En intervju med en civilingenjör och chef vid ett mindre tillverkande företag som producerar belysning. Den andra med en expert inom området för införandet av smart teknik inom SMF, engagerad i olika projekt för detta ändamål och arbetserfarenhet inom ABB Robotics. Artikeln är en stor empirisk studie med flertal chefer inom tillverkningsindustrin.
Resultatet är att för Industri 4.0 krävs det att resurser i form av kompetens, ekonomi och maskiner finns. Att produktionsprocessen är standardiserad, det ska finnas tjänster som hjälper företag att införa och utveckla smart teknik och att det finns en hög IT-säkerhet. I dagsläget är det en extrem brist på kunskap och kompetens hos SMF gällande smart teknik och industri 4.0.
Intresset för det är vagt om ens existerande. Produktionsprocesserna är inte standardiserade.
Slutsatsen är att utmaningarna är bristen på kompetens, processerna inte är standardiserade, och att det är svårt att kunna integrera den teknik som finns med de maskiner som finns. Dessa problem är svåra att undvika men lätta att ta sig förbi. Hjälp med kompetens finns och automatiserade robotar för en produktionsprocess som inte är standardiserade är på marknaden.
Det viktigaste är att företagen i största möjliga mån har en vilja att utvecklas.
Nyckelord: Industri 4.0, smart teknik, SMF, IoT, smarta fabriker, tillverkande företag
Abstract
Industry 4.0, the fourth industrial revolution, will change industrial production as we know it.
Too often are the pros along with big companies who are a driving force of this revolution discussed; however, in this report the challenges small and medium sized enterprises face when implementing smart technology will be scrutinized. These companies represent over 90% of the Swedish industry and are extremely important for the economy, which is why this was chosen to be examined.
The report is based on one theory chapter and one empirical study. The theory has been obtained from several technical publishes and summaries of technical conventions. The empirical study is based on two interviews and one article. One interview with a boss in a smaller industrial company, that focuses on lightning, who has a Master’s of Science in Engineering. The other interview was conducted with an expert in the area for implementing smart technology in SME, engaged in different projects for this purpose and work experience within ABB Robotics. The article is a large empirical study with multiple managers within manufacturing companies.
The result is that for Industry 4.0 it is necessary that resources in the shape of competence, economy and machinery exists. That the manufacturing process in standardised, there must be services that helps companies to implement and develop smart technology, and that there is high IT-security in place. Today there is an extreme lack in knowledge and competence at SME concerning smart technology and Industry 4.0. The interest in the subject is weak if even existing. The manufacturing processes are not standardised.
The conclusion is that the challenges are the lack of competence, the processes are not standardised, and that it's hard to integrate he technology with the existing machines. These problems are hard to avoid but easy to overcome. Assistance with competence are available and automated robots are on the market. The most important aspect is that the companies have, in the greatest extent possible, a will to evolve.
Keywords: Industry 4.0, smart technology, SME, IoT, smart factory, manufacturing companies
Förord
Detta arbete omfattar ett kandidatexamensarbete inom området industriell produktion. Det har genomförts under våren 2018 av två studenter studerandes vid civilingenjörsprogrammet med inriktning maskinteknik vid Kungliga Tekniska högskolan. Kandidatexamensarbetet har utgått från temat resurseffektiv produktion i tillverkande företag varvid denna uppsats handlar om vilka utmaningar små och medelstora företag ställs inför vid införandet av smart teknik.
Först vill vi rikta ett stort tack till vår handledare Thomas Lundholm som ställt upp på bra rådgivning. Ett stort tack går även till de personer, Patrik Bern och Ove Leichsenring som ställt upp på de intervjuer som gjorts. Utan dessa personer hade detta arbete inte kunnat utföras, tack!
Stockholm maj 2018
Mikael Gyllenswärd Francesca Sala
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 1
1.1 Bakgrund ... 1
1.2 Syfte, mål och problemformulering ... 1
1.3 Metod – hur studien utförts och dess trovärdighet ... 2
1.4 Avgränsningar ... 3
2. Smart teknik – vad är det? ... 4
2.1 IoT – Internet of Things ... 4
2.2 IoS – Internet of Services ... 5
2.3 CFS – cyberfysiska system ... 6
2.4 Smarta fabriker ... 6
3. Den nya industriella revolutionen ... 9
3.1 De tidigare revolutionerna ... 9
3.2 Industri 4.0 – framtiden ... 9
3.3 RAMI 4.0 – ett ramverk ... 10
4. Smart teknik i SMF – En empirisk studie ... 11
4.1 Smart teknik i dagens SMF ... 11
4.2 Införandet av smart teknik i SMF ... 12
4.3 Problem med införande av smart teknik i SMF ... 13
5. Resultat ... 14
5.1 Kraven hos Industri 4.0 ... 14
5.2 Hur det ser ut i SMF idag ... 14
6. Diskussion ... 15
6.1 Resurser – avsaknaden av intresse och kompetens ... 15
6.2 Standardiserade processer och andra problem vid införande av smart teknik ... 15
6.3 Ramverk – inget för SMF? ... 15
6.4 Lösningen för SMF ... 16
6.5 Vad får SMF ut vid införande av smart teknik? ... 17
7. Slutsats och vidare studier ... 18
7.1 Sammanfattning ... 18
7.2 Förslag på vidare studier ... 19
8. Referenser ... 20
Terminologi
CPS – cyber-physical systems CFS – cyberfysiska system IoS – Internet of Services IoT – Internet of Things M2M – machine to machine
SME – small and medium-sized enterprises SMF – små och medelstora företag
RFID – radio frequency identification WSN – wireless sensor networks
Figurförteckning
Figur 1: Beskrivande bild över hur arbetsgången ser ut ... 2
Figur 2: Utvecklingen av IoT [6] ... 5
Figur 3: Smart fabrik [2] ... 6
Figur 4: Produktionslinan i Industri 3.0 [2] ... 7
Figur 5: Produktionslinan i Industri 4.0 [2] ... 7
Figur 6: De utmaningarna Industri 4.0 ställs inför vid införande i SMF [11] ... 13
Figur 7: Anpassad fabrik med hjälp av OpiFlex [18][19][20] ... 16
1
1. Inledning
Detta kapitel innehåller dels bakgrunden till varför denna studie görs och dels syftet med hela arbetet. Det innehåller även de metoder som använts och de avgränsningar som utförts.
1.1 Bakgrund
Under den årliga Hannovermässan 2011 myntades ett uttryck som skulle komma att förändra synen på framtidens industri, nämligen Industri 4.0. Det var också temat på samma mässa år 2014. När man läser om Industri 4.0 handlar majoriteten av publikationerna om fördelarna och hur det kommer att underlätta produktionen, men alltför sällan om vilka problem och utmaningar som Industri 4.0 medför.
Industri 4.0 behandlar inte endast produktionen inom ett företag, utan även dess logistik, dess energi produktion och dess transporter. Mer ingående påverkar det också konsumenter inom områden som smartare hem. Att de telefoner, datorer och surfplattor man har är uppkopplade och sammanlänkade via molnet. Att bilar och andra vardagliga enheter ständigt kan kontrolleras från andra platser. Det påverkar även finanssektorn såsom hur investeringar, banker och försäkringar hanteras [2]. Begreppet Industri 4.0 och innebörden av smart teknik har kommit och kommer att påverka hela världen.
Med en revolutionerande utveckling av industrin kommer även allt mer komplexa och avancerade teknologier och processer vilket leder till att företag måste hänga med i svängarna för att bibehålla sin konkurrenskraft. Den så kallade fjärde industriella revolutionen öppnar helt nya marknader runt om i världen, något som företagen måste kunna utnyttja. Dessa stora förändringar leder till ett införande av smartare teknik där fokus ofta ligger på stora företag som har tillgång till enorma resurstillgångar i form av kompetent personal och pengar, vilket är något som små och medelstora företag (SMF) inte alltid har.
Det innebär att de mindre företagen ställs inför andra utmaningar på vägen mot Industri 4.0 än vad stora företagen gör. Med ändlösa konsumentbehov och finita råmaterial tvingar det tillverkande företaget att bli mer resurseffektiva för att produktionen ska bli hållbar i längden [1].
1.2 Syfte, mål och problemformulering
Syftet med studien är att identifiera och analysera de problem som SMF ställs inför vid införande av smart teknik. Målet med studien är att finna en lösning till de problem som identifierades.
För att nå dessa har en problemformulering skapats som lyder enligt följande:
Vilka problem ställs små och medelstora tillverkande företag inför vid införandet av smart teknik? Hur kan dessa problem i största möjliga mån undvikas?
2
1.3 Metod – hur studien utförts och dess trovärdighet
Kandidatexamensarbetet inleddes med en övergripande litteratursökning för att hitta relevant teori inom frågeställningen. Därefter valdes en specifik frågeställning inom resurseffektiv tillverkning och relevant litteratur valdes. .
De metoderna som leder fram till resultaten anses vara rimliga och pålitliga utifrån den grad av kunskap som de båda författarna besitter gällande ämnesområdet. All litteratur hittades via Kungliga Tekniska högskolans biblioteks hemsida, PRIMO, där en mängd olika databaser med publicerade artiklar och uppsatser finns. Samtliga är granskade utifrån ett källkritiskt perspektiv. De intervjuer som utförts har legat till grund för empiriavsnittet. De som intervjuats har båda två kompetens inom det område för vilket studien utförs. Chefen för det mindre tillverkande företaget har erlagt en civilingenjörsexamen vid Kungliga Tekniska högskolan med ständiga projekt och arbeten inom området digitalisering. Den andra personen besitter ca 40 års erfarenhet inom området automation och smart teknik och är idag med i statliga projekt som främjar automation och digitalisering i SMF.
De resultat som erhölls efter den teoretiska och empiriska studien följdes av en diskussion då resultaten diskuterades, vilket därefter ledde till en slutsats för frågeställningen. Diskussionen anses, liksom de metoderna som diskuterades ovan, leda fram till något som är trovärdigt. Detta då all information som samlats har utförts med ett objektivt och kritiskt förhållningssätt.
Slutsatserna är dragna utifrån författarnas egna kompetens tillsammans med den information och kunskap som erhållits från litteratur och ovan nämnda personer.
Den övergripande metoden för hur detta arbete utförts ses i figur 1. Teorin och empirin har lett till ett resultat, vilket i sin tur skapat en diskussion som kommit fram till en slutsats. Efter slutsats erhållits har det också givit förslag på möjligt fortsatt arbete inom ramarna av frågeställningen.
Figur 1: Beskrivande bild över hur arbetsgången ser ut
3 1.4 Avgränsningar
Då Industri 4.0 påverkar hela industrin har olika avgränsningar varit tvungna att utföras:
- Det är endast tillverkningsindustrin som berörs, och då främst produktionsprocessen.
- Studien utförs endast på SMF. Det som företagsvärlden kallar för small and medium- sized enterprises (SME). SMF har maxantal på 250 anställda och med en årsomsättning på mindre än 50 miljoner euro samt balansomsättning på mindre än 43 miljoner euro [17]
- Smart teknik är ett oerhört brett område, därmed har det gjorts avgränsningar till de delar av den smarta tekniken som anses vara mest relevanta för studien, vilka är Internet of Things (IoT), Internet of Services (IoS) och smarta fabriker.
- Tidsperspektivet är i synnerhet från 2011, då begreppet Industri 4.0 myntades, och framåt.
4
2. Smart teknik – vad är det?
Detta kapitel omfattar en litteraturstudie med syftet att definiera innebörden av smart teknik.
Det utförs genom att dela upp rubriken i tre olika områden; IoT, IoS och smarta fabriker.
2.1 IoT – Internet of Things
Termen Internet of Things användes för första gången år 1999 i en presentation av Kevin Ashton, då verkställande direktör och forskare på Auto-ID centret vid Massachusetts Institute of Thechnology . Den nya tekniska paradigmen IoT, eller Internet of Everything som det även kallas, är en möjlighet för maskiner och andra applikationer att kunna kommunicera och på så sätt också kunna interagera med varandra [4]. Det bygger på M2M (machine to machine), big data-analyser och olika maskininlärningssystem. Med big data-analyser menas den typen av analyser som används på den data som är för stor för att kunna tas hand om. De gamla analysmetoderna kan inte längre samla in, ta hand om och bearbeta den data som existerar [12].
IoT har en påverkan på allt inom hela flödeskedjan; från leverantörer till hur den opererar. Från produktion och tillverkning till lager och leveranser. De största möjligheterna för företag är när alla enheter inom organisationen och försörjningskedjan är uppkopplade och på så sätt kan föra samspel mellan varandra [5]. Alltså när de leverantörsstyrda lagersystemen är integrerade med såväl kund- som affärsinformation.
IoT-teknik existerar både i mjuk- och hårdvaran. De viktigaste typer av system är radio frequency identification (RFID), wireless sensor networks (WSN) och annan programvara för IoT-kompatibla produkter.
I grund och botten är RFID en enkel teknik mellan transponders och mottagare som finns omkring oss i vardagliga produkter. Den tillåter automatisk identifiering och samlar in data med hjälp av radiovågor, via så kallade taggar och läsare, där taggen är en form av modern streckkod. Det finns flera olika sorter av RFID, dels de som är batteridrivna och dels de som inte är det. De aktiva, alltså de som drivs av batteri är dyra. De kan när som helst kommunicera med mottagaren och kan på sätt mäta diverse tillstånd. Exempelvis kan ett aktivt RFID mäta temperaturer, tryck och förekomsten av kemikalier. Tvärtom är ett passivt RFID batterilöst och därmed direkt beroende av radiofrekvensen. Det är den typen av teknik som finns i bland annat elektroniska pass. WSN är kompatibelt att samarbeta med RFID. Det är sensorer som i realtid tillåter insamling av data. Sensorerna samlar data och skickar den till en mottagare [5].
En av svårigheterna med IoT är möjligheten att kunna bygga applikationer på själva mjukvaran.
Det är svårt att kombinera och integrera de olika enheternas programvara samtidigt som man ska erhålla en sammanhängande produkt. Anledningen är i synnerhet att det är en mängd mjukvaror som är orelaterade till varandra, som ska processas till en enhetlig slutprodukt [6].
Men det är inte bara de orelaterade mjukvarorna som stör utvecklingen utan också den bristande infrastrukturen som finns för att kunna digitalisera [12].
Vidare svårighet är den tidsfördröjning som kan uppkomma [12]. Den kan skapa mycket problem inom produktionsprocessen där takttider är oerhört viktiga för att produktionen ska fungera.
5
Men det som alltid har varit och är den absolut största utmaningen med IoT är säkerheten. Sen utvecklingen av uppkopplade enheter har illvilliga hackare förflyttat sig från att attackera servrar till att istället attackera slutprodukterna, då tillgängligheten av de fysiska produkterna gör det enklare att ge sig på [4]. Problem som då uppkommit är svårigheterna att dels kunna behålla personlig integritet dels att bevara företags konfidentiella uppgifter [6].
Utvecklingen för IoT ligger därför främst i utmaningarna. Figur 2 ger en övergripande bild över hur utvecklingen har sett ut fram till idag och hur den bör se ut i framtiden.
Before 2010 2010-2015 2015-2020 Beyond 2020
Data processing
• Serial data processing
• Parallel data processing
• Quality of services
• Energy, frequency spectrum-aware data processing
• Data processing context adaptable
• Context-aware data processing and data responses
• Cognitive processing and
optimization
Software and algorithms
• Sensor middleware
• Relational database integration
• Proximity/
Localization algorithms
• Composable algorithms
• Next generation IoT- based social software
• Next generation IoT- based enterprise applications
• Goal-oriented software
• Distributed intelligence, problem solving
• Things-to-Things collaboration environments
• User-oriented software
• The invisible IoT
• Easy-to-deploy IoT software
• Things-to-Humans collaboration
• IoT 4 All Network
technology
• Sensor networks • Self-aware and self- organizing networks • Sensor network location transparency • Delay-tolerant networks
• Storage networks and power networks
• Network context awareness
• Network cognition • Self-learning, self- repairing networks
Hardware • RFID Tags and some sensors
• Sensors built in to mobile devices
• Smaller and cheaper
• Multistandards readers
• More sensors
• Secure, low-cost tags (e.g., Silent Tags)
• Smart sensors (bio chemical)
• Tiny sensors
• Nanotechnology and newmaterials
Figur2: Utvecklingen av IoT [6]
2.2 IoS – Internet of Services
Internet of Services (IoS) är ett brett koncept med olik innebörd beroende på vilket område det omfattar. I stort sett är det ett koncept där leverantörer erbjuder internetbaserade tjänster. För företag är detta ett sätt för att erhålla kunskap när sådan inte finns [7].
Parallellt med digitalisering och utvecklandet av ny teknik, skapas också möjligheten till nya typer av tjänster. Framtidens utmaningar ligger i att sammanlänka de tjänster som erbjuds för att kunna skapa ett så stort värde för industrin som möjligt [8].
6 2.3 CFS – cyberfysiska system
CFS har funnits lika länge som mikroprocessorn, alltså sen 1970-talet [13] .Det har tagit ganska lång tid att utveckla CFS då problemen har varit att det saknats den kunskap och material som krävs för att kunna utveckla systemet.
Det är ett system som för kontroll och styrning av maskiner med hjälp av sensorer som hämtar information. CFS påminner ganska mycket om IoT men största skillnaden är att CFS är så mycket mer avancerat. Istället för att bara kommunicera och interagera med andra enheter har CFS även förmågan att själv avgöra innehållets relevans. Informationen som hämtas analyseras och hanteras själv av dessa system. Som exempelvis självkörande bilar eller robotar.
2.4 Smarta fabriker
Smart fabrik innebär en fabrik som är uppbyggd på smarta tillverkningsprocesser; allt ifrån försörjningskedjan till affärsstrukturen och tillverkningsprocessen [2]. Figur 3 visar en övergripande bild hur allting hänger ihop. En smart fabrik krävs det att alla delar i processen är smarta. Tekniken för att kunna bygga dessa smarta fabriker har existerat i några år, men utmaningen har, liksom för IoT, varit hur man ska kunna få olika typer av enheter att interagera för att kunna skapa ett effektivt flöde inom tillverkningen [9]. Med smart tillverkning kan den tillverkande industrin nå en grad av produktivitet man annars endast skulle kunna drömma om.
Figur 3: Smart fabrik [2]
7
Nya tekniker i form av både mjuk- och hårdvara gör att man kan köra olika typer av produkter på samma lina, vilket man inte kunnat göra tidigare. I A. Gilchrists bok om industri 4.0 skriver författaren om ett exempel på en lina med schampotillverkning. Där man i Industri 3.0 endast kunnat köra ett typ av schampo i taget. Men med den nya tekniken som RFID kan man istället producera flera typer på samma lina. Tidigare bestod processen av olika resurser med kontroll- och övervakningssystem, vilket visas i figur 4. Med framtidens industri ersätts resurserna med CFS (på engelska cyber-physical system, CPS) och man använder sig istället av IoS, det visas i figur 5 [2].
Figur 4: Produktionslinan i Industri 3.0 [2]
Figur 5: Produktionslinan i Industri 4.0 [2]
8
Länder med redan god ekonomi tillika utvecklad produktion kommer kunna dra stora fördelar av smarta fabriker. Detta till följd av reducerade operationskostnader samtidigt som det sker en ökad effektivitet inom produktionen. Utvecklingsländer kommer i motsats förlora på smarta fabriker eftersom de inte har ekonomin för att kunna hänga med i utvecklingen när lågavlönade arbetstillfällen inte längre är en fördel [2].
Som nämnt tidigare ligger största utmaningarna för smarta fabriker i integreringen av enheter.
Framtidens maskiner måste inte bara vara smarta i form av att vara automatiska utan också ha en social förmåga att kunna ta egna beslut. Ytterligare en av de stora utmaningarna för smarta fabriker är säkerhetssynpunkten. Eftersom allt är uppkopplat för att kunna kommunicera finns det stora risker för cyber attacker [10].
9
3. Den nya industriella revolutionen
Följande kapitel innehåller en litteraturstudie på hur de tidigare industriella revolutionerna sett ut . Det innehåller också hur den nya industriella revolutionen, Industri 4.0, ser ut och vad det egentligen är.
3.1 De tidigare revolutionerna
Vid uppfinningen av ångmaskinen och Spinning Jenny under 1700-talet tog den tillverkande industrin ett språng. Arbete som innan skett med endast ren arbetskraft kunde nu börja utföras mekaniskt. Låga verkningsgrader och höga kostnader i all ära men ju längre tiden gick, desto mer kostnadseffektiva blev maskinerna. Dessa revolutionerande uppfinningarna skulle bli en central roll för det som idag kallas för den första industriella revolutionen [14]. Revolutionen ledde till urbanisering av storstäder och en helt ny världsekonomi. Ångmaskinerna underlättade all sorts tillverkning och transport fram tills 1871 då den andra industriella revolutionen började slå rot, efter att elektriciteten hade börjat spela en betydande roll i samhället. Med införandet av elektroteknik i tillverkningsprocesserna växte löpbandsprincipen fram. Ledd av Henry Ford och massproduktionen av bilar, revolutionerades industrin återigen av den här principen av tillverkning. Detta var en faktor till ytterligare framgångar inom infrastruktur, telefoni och elkraft. Den tredje och senaste revolutionen är mest känd som IT-revolutionen, en revolution med fokus på informations- och kommunikationsteknik. Där gick tillverkande företag bort från produktionsorienterad tillverkning till en mer kundanpassad tillverkning. Tillverkningen blev runt 1960-talet allt mer automatiserad. Den här revolutionen var första steget till dagens IT- samhälle.
3.2 Industri 4.0 – framtiden
Som nämndes i kapitel 1.1 myntades uttrycket Industri 4.0 redan år 2011. Den anses vara industrins fjärde industriella revolution, med tanke på de drastiska förändringar som kan uppstå inom alla delar av tillverkningen och även internt hos tillverkande företag [1].
Industri 4.0 är, enligt Prof. Dr. Siegfried Russwurm, ett produktionsnätverk, produkt och produktionens livscykel och CFS [1]. Sammankopplingen mellan maskiner sker genom IoT, där all information om produkten och maskinerna i produktionslinan finns tillgängligt i realtid på ett gemensamt moln för alla maskiner involverade. Den andra kärndelen av Industri 4.0 är integrationen mellan produkt och produktionens livscykel baserat på en standardiserad produktionsprocess. Det innebär att det blir lättare att upptäcka fel i hur maskiner fungerar i förväg, vilket leder till en förkortad ledtider, vilka är basen för en flexiblare produkt och därmed tar det mindre tid till slutkonsumenten. Med IoT kommer allt mer information från maskiner och produkter finnas tillgänglig men den är oanvändbar om man inte kan analysera den på effektivt sätt [2]. Därför har A. Gilchrist sammanfattat det med sex stycken C: connection, cloud computing, cyber, content/context, community och customization.
Den globalisering som sker leder till stora möjligheter, såsom större marknader och mer önskvärda produktionsförhållanden. Det här tvingar företag att hela tiden uppdatera sina tillverkningsprocesser, sin produktivitet och flexibilitet för att behålla sin konkurrenskraft på marknaden [1].
10
För SMF är hoten väldigt lika de som finns för IoT, då Industri 4.0 bygger i stor del på smart teknik. Ett av hoten är resurser i form av anställda, maskiner och pengar. Utan anställda med kännedom om ämnet industriell produktion och begreppet industri 4.0 kommer företaget stå stilla i den industriella utvecklingen. Men det är inte endast själva kunskapen utan också möjligheten att behålla den kompetenta arbetskraften man har då globaliseringen leder till att de anställda flyttar runt mycket [12]. Utan maskiner som är kompatibla med IoT kommer de behöva spendera mycket tid och stora mängder pengar för att byta ut dessa. Vilket leder till att den viktigaste resursen av alla är pengar. Ekonomin öppnar nya möjligheter för företagen att anställa personal eller konsulter med kunskap inom området. Det ger också möjligheten att skaffa de nya teknologier som behövs för att kunna vara konkurrenskraftiga. Ett annat stort hot mot industri 4.0 är IT-säkerheten [3]. Då näst intill all information lagras på molnet är den väldigt utsatt för attacker, ett hot som förklarades i kapitel 2.1.
3.3 RAMI 4.0 – ett ramverk
Den tyska föreningen för elektroteknik och elektronikindustri ZVEI, förtydligar vad Industri 4.0 är, och framförallt vad det inte är. De klargör termer för att minska förvirring kring Industri 4.0 samt utgör ett ramverk för vilka kriterier produkter ska ha för att klassas som Industri 4.0- kompatibla, detta ramverk kallar de för RAMI 4.0 [3].
Kriterierna för produkterna är: identification, Industry 4.0 communication, Industrie 4.0 semantics, virtual description, Industry 4.0 services and conditions, standard functions och security. Identification står för att alla produkter måste ha en ”identifier” vilket gör det möjligt att identifiera den runt om i världen. Den andra delen beskriver en serviceorienterad arkitektur vilket möjliggör informationsdelning mellan produkter. Specifikationerna för Industry 4.0 communication håller på att definieras och väljs från de existerande kommunikationssystemen enligt den standarden som finns och de som tillverkas just nu för att hitta det som passar Industry 4.0 communication bäst. Industry 4.0 semantics betyder att alla komponenter, maskiner och andra produkter kan förstå varandra oberoende på tillverkare och språk. Därför ska all data och alla funktioner ha ett gemensamt syntax som gör detta möjligt. Virtual description reflekterar hela innehållet av en digital produktbeskrivning. Industry 4.0 services and conditions talar om att alla komponenter, system och maskiner ska kunna hitta varandra i ett Industri 4.0 nätverk och att kunna kommunicera med varandra, vilket med andra ord beskriver IoT. Standard functions står för att vissa speciella funktioner är standardiserade. Det underlättar för tillverkare och slutgiltiga användare när vissa funktioner är standardiserade för alla komponenter eller system, tex PLCopen functions vilket är en standardiserad mjukvara för att styra externa hårdvaruplattformar. Den sista delen, security, alltså säkerhet, är ett centralt ämne för Industri 4.0 och måste säkerställas genom alla delar av företaget. ZVEI använder ett exempel med att precis såsom en byggnad är förstärkt med stål, bestämmer säkerheten stabiliteten av RAMI 4.0 och erbjuder säkerhet mot möjliga attacker.
11
4. Smart teknik i SMF – En empirisk studie
Det kommande kapitlet innehåller en empirisk studie, vilken innefattar intryck och erfarenheter från industrin.
Empiriavsnittet i denna studie bygger på tre olika delar: Patrik Bern, civilingenjör och chef vid ett mindre tillverkande företag som producerar belysning, Ove Leichsenring som har en omfattande kompetens inom området automation efter 35 år på ABB med största delen av dessa år som marknadschef där han också haft ett globalt ansvar och slutligen en artikel som baseras på en studie som utförts i Tyskland gällande SMF:s syn på Industri 4.0 [11].
4.1 Smart teknik i dagens SMF
Leichsenring, har inte endast jobbat på ABB, han har också arbetat mycket med automationsfrågor vid sidan av. Exempelvis har han varit med och drivit projektet Robot till tusen och är även med och startar projektet Robotlyftet som är ett projekt startat av regeringen.
Båda projekten riktar sig mot SMF och hjälper dem att införa mer automation och digital teknik i deras tillverkningsprocesser med hjälp av robotar.
Robotlyftet är ett projekt startat av regeringen där de planerar att lägga 110 miljoner kronor på att ''… utveckla ett program för att främja automation och robotisering inom små och medelstora industriföretag.''. Det långsiktiga målet beskrivs som att företagen i fråga utvecklar sina produktionssystem och genom det förbättrar sin konkurrenskraft. Detta ska uppnås genom att en mindre del av bidraget går till mellanhänder som ska upplysa företag om fördelar med automatiserade robotar och en stor del till finansiella bidrag till enskilda företag så de kan införskaffa ''relevanta tjänster'' såsom robotar och externa konsulter. [16]
Genomgående visas det att det är mycket möjligt för SMF att införa smart teknik i såväl produktion som organisation. Men att det är mycket viktigt att den teknik som ska införas är anpassad för företaget, då processerna ofta inte är standardiserade. Att ha en standardiserad produktionsprocess är något som Industri 4.0 kräver, vilket gör det svårt för SMF att kunna följa med de stora företagen in i nästa industriella revolution. Leichsenring nämner att i Sverige är över 90 procent av de tillverkande företagen SMF. Dessa företag har ofta små serier och många olika varianter, vilket gör det svårt att få en process helt automatiserad. SMF har ofta en planeringshorisont på tre veckor, vilket gör det svårt för dem att planera sin tillverkning. De kan få en order på 50 enheter den ena veckan som belägger en maskin och veckan efter en annan order på 200 enheter, vilka belägger en annan maskin eller är av en annan typ av serie eller variant. I dessa fabriker har man ofta mekaniska enheter som inte är flexibla, vilket Leichsenring nämner är en av de två största begränsande faktorerna för SMF där den andra är kunskapen om automation. Flera gånger nämns exemplet på ett gripdon, en mekanisk enhet som inte är flexibel. Man kan inte använda den till alla produkter, och är väldigt svår att automatisera. När fysiska saker ska hanteras stöter man genast på problem. Den smarta lösningen blir ofta inte så smart, den blir begränsad av mekaniska saker som inte går att göra smart.
12
I dagens tillverkningsindustri, om man endast ser till SMF, är smart teknik sällan integrerad i processerna. Det är svårt att med traditionella metoder räkna på automationslösningar då det ofta handlar om oerhört små serier med många varianter. Inom SMF finns det inte heller den kompetens som efterfrågas för att kunna utnyttja den smarta tekniken, det saknas ofta en produktionsteknisk avdelning och den tekniska nivån är relativt låg. Däremot, enligt Leichsenring, har det visat sig att de företag som anställer civilingenjörer snabbt kan utvecklas.
Bern nämner att i SMF är det ofta de administrativa delarna av företaget som bygger på smart teknik. Tekniken finns där för att skapa ett välfungerande kommunikationsflöde, han har själv varit med och utvecklat ett system för deras offerthantering, vilken sparar företaget mycket tid.
Denna typen av lösning underlättar informationsflödet inom organisationen.
4.2 Införandet av smart teknik i SMF
Införandet av nya idéer och förändringar inom företag varierar självklart lite beroende på vilket typ av företag det är och vad det är för typ av förändring man vill införa. Det inleds ofta med att man målar upp idéen och bygger en grund med research, alltså en förstudie. Utifrån förstudien görs sedan en bedömning och är bedömningen tillräckligt bra går man vidare med att exempelvis bygga en prototyp eller påbörja upphandlingsprocesser.
Möjligheterna för SMF att införa smart teknik är i dagsläget inte så stora. Många mindre företag har ofta sin produktion i utlandet, alltså i lågavlönade länder som Kina. I dessa länder är produktionen till största del väldigt manuell. Det är mekaniska maskiner i stora delar av processen och det är ren arbetskraft som sitter och monterar produkterna. Men något som Leichsenring nämner är att lönerna håller på att öka i dessa länder också vilket gör att den renodlade mekaniska industrin inte längre anses vara konkurrenskraftig. Då kommer de som driver produktionen där komma tillbaka till Sverige och det ställer krav på den effektivitet och smarta teknik som finns.
Forskning pågår hela tiden kring hur man ska kunna införa smart teknik och automatisera SMFs processer. Det utvecklas ständigt olika hjälpmedel som ska kunna göra automationen mer flexibel och inte så standardiserad. Men i dagsläget finns det inte så mycket ramverk eller tjänster som ska kunna föra företagen mot Industri 4.0. Jäger et al belyser i artikeln, utifrån deras studie hur viktigt det är, att vid införandet av ny teknologi, stödja företagen. Att hjälpa dem att kunna identifiera företagets egna väg mot Industri 4.0.
En potentiell lösning till införandet av automatiserade robotar i produktionen, som Liechsenring diskuterar, är ett projekt som heter OpiFlex som han medverkar i. De har tagit fram en prototyp på en mobil automatiserad maskin. Man kan flytta den mellan de belagda maskiner och då ha en automatiserad del av produktionslinjen. Denna robot beräknas öka produktivitet med 20-60% och 5-10 gånger så stor vinstökning per tidsenhet. [15]
13 4.3 Problem med införande av smart teknik i SMF
Ett av de största problemen som deltagarna i denna empiriska studie uttrycker är kunskapen.
Det saknar kompetens inom området smart teknik. Det är få som vet vad begreppet innebär och än mindre vad Industri 4.0 är.
Ytterligare en bristvara som Leichsenring tar upp är de mindre företagens förmåga att räkna rätt på investeringar. De räknar ofta på en pay-off-kalkyl men den kan lika gärna vara helt fel, mycket på grund av att man inte vet hur man ska göra.
Bern tar även upp intresset som en del i SMF:s syn på Industri 4.0. Det finns alldeles för lite intresse för dem att införa smart teknik i sina processer. Mycket på grund av att resurser, inte bara i form av ekonomi, utan även i tid och arbetskraft saknas.
I artikeln finns en bild, figur 6, som visar de problem som de medverkande i studien anser vara de största med införandet av smart teknik och Industri 4.0. Vad man kan läsa ur bilden är att alla risker som finns med Industri 4.0 är sammanlänkade med varandra.
Figur 6: De utmaningarna Industri 4.0 ställs inför vid införande i SMF [11]
Många av de problemen som tas upp i figur 6 överensstämmer mycket med de övriga problem som erhållits under intervjuerna. Där IT-säkerheten kommer att komma spela stor roll, vilket har undersökts i tidigare teoriavsnitt. Just i dagens läge, då många SMF inte är uppkopplade i så stor utsträckning, är IT-säkerheten inte det största hotet. Men det är inte bara säkerhet, kunskap och övriga resurser som kommer oroar SMF. Den nya tekniken medför extremt komplexa system som istället för att framhäva problem ibland också kan göra att problem i exempelvis produktionslina märks för sent. En krasch i systemet kan bidra till att istället för att upptäcka ett fel i produktionen efter en produkt så upptäcker man det efter att tusentals produkter tillverkats, vilket inte är bra.
Ytterligare ett problem att få en balans i produktionsekonomin. Det är inte ekonomiskt hållbart för SMF att automatisera en process med en robot för endast några timmar per dag. Detta har lett till att man måste finna en lösning för att kunna bibehålla en stabilitet, vilket ännu fortfarande är i en utvecklingsfas.
14
5. Resultat
Detta kapitel kommer sammanfatta de resultat som erhålls från de föregående teori- och empiriavsnitten, alltså vad Industri 4.0 kräver och hur det faktiskt ser ut idag i SMF.
5.1 Kraven hos Industri 4.0
Den nya industriella revolutionen, Industri 4.0, kräver följande:
- att resurser i form av kompetens, ekonomi och maskiner finns - att mjukvara och hårdvara kan interagera med varandra - att produktionsprocessen är standardiserad
- att infrastrukturen är utvecklad i form av exempelvis telenät
- att det finns tjänster som hjälper företag att införa och utveckla smart teknik.
- att det finns en hög IT-säkerhet 5.2 Hur det ser ut i SMF idag
I dagsläget kan situationen i SMF gällande synen på smart teknik och att utvecklas mot Industri 4.0 dock sammanfattas enligt följande:
- Det finns inte så stor kunskap eller kompetens bland SMF gällande smart teknik och begreppet Industri 4.0.
- Intresset för att utveckla smart teknik är vagt om ens existerande.
- De faktorer som främst begränsar införandet av smart teknik i SMF är brist på kompetens och ekonomiska resurser.
- Produktionsprocesserna i SMF är ofta inte standardiserade vilket medför en svårhet i införande av Industri 4.0.
15
6. Diskussion
Detta kapitel innehåller en diskussion kring de resultat som erhållits från studien. Diskussionen ska leda fram till att en slutsats ska kunna dras om de två frågorna som finns i problemformuleringen.
6.1 Resurser – avsaknaden av intresse och kompetens
En av utmaningarna för SMF vid införandet av smart teknologi är kompetens. Företagen förstår inte varför de ska införa det, hur det ska införas eller vilka delar som ska automatiseras.
Däremot är det ett måste att de börjar införa automatiserade maskiner i produktionslinjen. Ifall de inte gör det kommer de företagen förlora sin konkurrenskraft och inte finnas kvar på marknaden om 10-30 år. Därför måste man öka kompetensen inom företag, men framförallt öka intresset för smart teknik i sina processer, såväl produktionsprocesser som kommunikations- och organisationsprocesser, vilket går hand i hand med kompetens. Många mindre företag har näst intill noll intresse i automation och ser inte poängen i det, vilket understryker kompetensbristen ännu mer.
6.2 Standardiserade processer och andra problem vid införande av smart teknik
För SMF är det ett stort problem att deras processer ofta inte är standardiserade. Det innebär att storleken på order varierar, de har små serier och stora variationer. Dessutom har de en kort planeringshorisont på vanligtvis tre veckor. Detta försvårar möjligheten att automatisera väldigt mycket. Vissa serier belägger en maskin medans andra serier belägger en annan maskin.
På grund av den korta planeringshorisonten kan företagen inte veta i förtid vilka maskiner som kommer beläggas. Effekten av detta är att det inte är lönt att automatisera en maskin då den inte används i alla serier.
Ett av kraven för Industri 4.0 är att det ska finnas hög säkerhet inom IT. Den typen av problem är inte ett så stort problem idag då SMF inte är uppkopplade till den grad som större företag, såsom Scania eller Volvo. Utmaningen ligger istället att automatisera en del av produktionen och att utöka företagens kompetens. Därför diskuteras inte IT-säkerheten så mycket bland dessa företag, däremot kommer det kunna bli ett problem i framtiden. Något som man måste ha i åtanke vid den ständiga utvecklingen av processerna då fler uppkopplade enheter leder till en högre säkerhetsrisk.
6.3 Ramverk – inget för SMF?
Produktion skiljer sig mycket beroende på geografiskt läge med tanke på förutsättningar. Detta medför att det tyska ramverket som presenterades i teoridelen inte blir särskilt applicerbart för SMF i Sverige. Förutsättningarna är något som man måste ta hänsyn till vid olika ramverk. Då alla SMF har olika styrkor och svagheter blir det svårt att utveckla ett specifikt ramverk vilket är applicerbart för alla företag, därför måste man skräddarsy en upphandlingsplan grundad på en förstudie av företaget.
16
Flera företag har sin produktion i Kina för att minska kostnader. Som nämndes av Bern är att då man i många fall inte äger fabriken är det väldigt svårt att införa smartare teknik i processerna. Att ha en produktion i ett lågavlönat land med låg utveckling av smart teknik gör att leveranstiderna kan variera och blir en stor nackdel för i synnerhet SMF som inte har standardiserade processer. Om då kundkretsen består till mestadels av privatpersoner kommer de välja en annan tillverkare med kortare både leverans- och ledtider. Leichsenring tror att fler kommer att ha sin produktion närmare sina konsumenter i framtiden vilket innebär fler företag kommer att behöva hjälp med automatisering och smart teknik. Ett av målen med OpiFlex är att fler tar tillbaka sin produktion till Sverige, vilket kommer leda till att smartare fabriker behöver utvecklas. I takt med att företagen utvecklas skulle kanske också ramverk kunna börja ta form.
6.4 Lösningen för SMF
Lösningen för SMF kan exempelvis vara projekt som OpiFlex med en möjlighet att flytta runt en automatiserad maskin i olika delar av produktionsprocessen, se figur 7. Och andra projekt som Robotlyftet som hjälper SMF i utvecklingen. Vilket underlättar vid införandet av smart teknik i SMF. Men för att kunna göra detta är det viktigt att den mjukvara och hårdvara som finns kan integrera med varandra. Vilket idag fortfarande är ett stort problem i hur det ser ut idag. Får man inte dessa att samarbeta finns det stora risker i att ekonomin inte håller. Att ekonomin håller vid införandet av smart teknik är viktigt för mindre företag. SMF anser att resurserna för att utvecklas inte håller. Så länge den inställningen finns kommer de inte kunna utvecklas.
Figur 7: Anpassad fabrik med hjälp av OpiFlex [18][19][20]
17
Det finns redan idag lösningar på att börja införa mer smart teknik i SMF. Dessa lösningar är sådana som större företag tillhandahåller småföretagare via exempelvis applikationer eller nätbaserade tjänster. Många av de lösningar som finns är mer riktade åt den organisatoriska delen av företaget i form av betallösningar, informationshantering av kunder, produkter och ordrar och typer av affärssystem och rekryteringstjänster [21][22]. Även de stora telebolagen har smarta lösningar för SMF i form av kommunikationsverktyg och möteshantering [23].
6.5 Vad får SMF ut vid införande av smart teknik?
Vid införande av smart teknik kommer SMF kunna öka sin konkurrenskraftighet på
marknaden. Processer, både de organisatoriska och de inom produktionen, kommer att kunna bli mer effektiva och bli mer precisa. Med en effektivare och precis process kan ledtider minska och leveranssäkerheten blir bättre, vilket i sin tur leder till att företagens ekonomi kan öka i följd av fler nöjda kunder och fler ordrar.
18
7. Slutsats och vidare studier
I följande kapitel presenteras studiens slutsats och även förslag på de vidare studierna som kan utföras för detta kandidatexamensarbete.
Utmaningarna som SMF ställs inför vid införande av smartare teknologi är bland annat att kunskapen existerar inte hos företagen. Många företag har ingen kännedom i vad smart teknik är eller än mindre vad Industri 4.0 är. De vet inte hur de ska införa smart teknik i sina processer och heller inte varför de ska göra det. Ytterligare en utmaning är automatiseringen av mekaniska maskiner, speciellt när de ska beläggas med små serier och stor variation. Svårt är också att kunna integrera den teknik som finns med de maskiner som finns. Alla dessa problem kan vara svåra att undvika, men kan också vara lätta för SMF att överkomma. Kunskap och hjälp i form av konsulter och ramverk kommer att finnas tillgängligt i framtiden. Därför är det viktigt att företag i största mån måste ha en vilja att utvecklas. Finns inte intresset och viljan att utvecklas kommer SMF inte att finnas kvar inom den närmsta framtiden, då detta är stora konkurrensfaktorer för denna typen av företag.
För att få SMF att utvecklas till Industri 4.0 gäller det att kunna anpassa utvecklingen till den del av produktionen som det handlar om och viktigast av allt, till den typ av företag man vill förändra. Alla SMF har olika typer av produktion och organisation. Inget företag är det andra likt, alla har olika mål och resurser vad gäller ekonomi och kompetens. Men förändring av en del i taget kommer i slutänden leda till något stort, många bäckar små...
7.1 Sammanfattning
Sammanfattningsvis, för att svara på frågeställningen för hela denna studie, vilka problem ställs egentligen SMF inom tillverkningsindustrin inför när de ska införa smart teknik i sina processer? De problem som finns är i första hand att det saknas resurser som krävs för att kunna införa smart teknik i sina processer. Resurser i form av tid, ekonomi och framför allt kompetens. Vidare är problem att det tidigare inte funnits automationslösningar för SMF, vilket det, vid skrivande stund, satsas oerhört mycket resurser på i form av exempelvis OpiFlex och Robotlyftet.
På frågan hur man i största möjliga mån kan undvika dessa problem är det svårt att ge ett konkret svar, då problemen är svåra att undvika. Däremot finns det lösningar på problemen som uppkommer, vilka är bland andra följande:
- Företag måste öka sitt intresse för att utvecklas. Detta leder till en ökad kunskap i vad marknaden kräver och därmed ökad kompetens för smart teknik.
- Företag måste själva ta ansvar för att skaffa personal med kompetens inom området smart teknik. Exempelvis genom att anställa en ingenjör eller hyra in en konsult.
- Företag måste se över sina behov. Detta för att exempelvis se vilka aspekter som kan digitaliseras med hjälp av smart teknik.
19 7.2 Förslag på vidare studier
Förslag på vidare studier av detta arbete är att utföra ett ännu mer ingående teoriavsnitt inom området automation. Automation har i denna studie visat sig vara en av grundpelarna för att SMF ska kunna utvecklas mot Industri 4.0. Vidare är att utveckla det empiriavsnitt som finns.
Fler intervjuer med personer som har olika typer av erfarenhet. Det ger en större insikt i vilka problem som finns och framför allt vilka faktorer som faktiskt är de viktiga för just SMF.
Vidare studier för detta arbete är även att göra en mer utvecklad studie på de lösningar som finns för SMF för att i största möjliga mån kunna undvika problemen som uppkommer.
Exempelvis kan dessa lösningar vara baserade på den infrastruktur som finns, något som inte behandlats i denna studie, då en utvecklad infrastruktur är något som krävs enligt Industri 4.0.
En annan intressant aspekt att undersöka är att jämföra de utmaningar som SMF har med de utmaningar som stora företag upplever med införandet av smart teknik. Industrin in Sverige ser väldigt olik ut den som finns i övriga Europa och övriga världen. När vi har undersökt hur mycket smart teknik det finns i dagens SMF och hur man inför den så har det varit på en generell nivå. Vi har inte varit konsekventa med undersökningen när det gäller att endast undersöka en marknad. Förslag på vidare studie är därför att utföra en mer konsekvent studie på hur smart teknik påverkar i ett specifikt land och i en typ av tillverkningsindustri. Då produktionen varierar enormt mellan olika länder.
20
8. Referenser
[1] Prof. Dr. S. Russwurm, "Industrie 4.0 – from vision to reality," Siemens AG, April 2017.
[Online] Tillgänglig: https://goo.gl/wKd1aq [Hämtad: 20180220]
[2] A. Gilchrist, Industry 4.0: The Industrial Internet of Things. Berkeley: Apress, 2016, s.
208-209, s. 217-230 [Online] Tillgänglig: https://doi-org.focus.lib.kth.se/10.1007/978-1- 4842-2047-4. [Hämtad: 20180224]
[3] ZVEI, "What Criteria do Industrie 4.0 Products Need to Fulfil?," ZVEI, April 2017.
[Online] Tillgänglig: ZVEI – Die Elektroindustrie, https://goo.gl/jXWL2e.
[Hämtad: 20180224]
[4] F. Khodadadi, A.V. Dastjerdi, R. Buyya, Internet of Things: an overview Melbourne:
Elsevier, 2016, s. 3-23 [Online] Tillgänglig: Science Direct, https://doi-
org.focus.lib.kth.se/10.1016/B978-0-12-805395-9.00001-0. [Hämtad: 20180326]
[5] I. Lee, K. Lee, "The Internet of Things (IoT): Applications, investments and challenges for enterprises," Business Horizons, vol. 58, nr 4, s. 431-440, juli-augusti 2015. [Online]
Tillgänglig: Science Direct, https://doi.org/10.1016/j.bushor.2015.03.008.
[Hämtad: 20180326]
[6] H. Sundmaeker, P. Guillemin, P. Friess, S. Woelfflé, Vision and Challenges for Realising the Internet of Things, European Commission: Cluster of European Research Projects on the Internet of Things, 2010, s. 57-77 [Online] https://publications.europa.eu/s/gc91.
[Hämtad: 20180326]
[7] P. Buxmann, T. Hess, R. Ruggaber, "Internet of Services", BISE, 2009. [Online]
Tillgänglig: Springer, https://link-springer-
com.focus.lib.kth.se/content/pdf/10.1007%2Fs12599-009-0066-z.pdf. [Hämtad: 20180321]
[8] J. Soriano, C. Heitz, H-P. Hutter, R. Fernández, J. J. Hierro, J. Vogel, A. Edmonds, T.M.
Bohnert, "Internet of services", Evolution of Telecommunication Services , vol. 7768, s. 283- 325, 2013. [Online] Tillgänglig: Springer,
https://link.springer.com/content/pdf/10.1007%2F978-3-642-41569-2_14.pdf.
[Hämtad: 20180321]
[9] D. Lucke, C. Constantinescu, E. Westkämper, "Smart Factory - A Step towards the Next Generation of Manufacturing," Manufacturing Systems and Technologies for the New Frontier, s. 115-118, maj 2008. [Online] Tillgänglig: Springer,
https://link.springer.com/chapter/10.1007/978-1-84800-267-8_23#citeas. [Hämtad:
20180326]
21
[10] S. Wang, J. Wan, D. Li, C. Zhang, "Implementing Smart Factory of Industrie 4.0: An Outlook", International Journal of Distributed Sensor Networks, vol. 12, nr. 1, s. 1-9, januari 2016. [Online] Tillgänglig: Sage, https://doi.org/10.1155/2016/3159805.
[Hämtad: 20180326]
[11] J. Jäger, O. Schöllhammer, M. Lickefett, T. Bauernhansl, "Advanced Complexity Management Strategic Recommendations of Handling the “Industrie 4.0” Complexity for Small and Medium Enterprises," Procedia CIRP, vol. 57, s. 116-121, januari 2017. [Online]
Tillgänglig: ScienceDirect, https://doi.org/10.1016/j.procir.2016.11.021.
[Hämtad: 20180224]
[12] H. Bossen, J. Ingemansson, ” Digitalisering av Svensk Industri – Kartläggning av svenska styrkor och utmaningar”, Roland Berger AB, januari 2016. [Online] Tillgänglig:
https://www.vinnova.se/contentassets/74b4b3181824438585898a378b2bc726/digitalisering- av-svensk-industri.pdf. [Hämtad: 20180502]
[13] W. Wolf, ” Cyber-physical Systems”, Computer, vol. 42, nr. 3, s. 88-89, mars 2009.
[Online] Tillgänglig: IEEE Xplore, https://ieeexplore-ieee-
org.focus.lib.kth.se/stamp/stamp.jsp?tp=&arnumber=4803901. [Hämtad: 20180502]
[14] A. Kaijser, A. Kander, ” Rapport 6550 – Framtida energiomställningar i historiskt perspektiv”, Naturvårdsverket, februari 2013. [Online] Tillgänglig: Naturvårdsverket, http://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer6400/978-91-620-6550-8.pdf.
[Hämtad: 20180420]
[15] OpiFlex, ”Varför Opiflex?”, OpiFlex. [Online] Tillgänglig: OpiFlex, http://www.opiflex.se/varfor-opiflex/. [Hämtad: 20180503]
[16] M. Damberg, J. Harvard, ”Uppdrag att genomföra ett program för ett robotlyft till små och medelstora industriföretag”, Regeringen - Näringsdepartementet, januari 2018. [Online]
Tillgänglig: Regeringen,
http://www.regeringen.se/49090d/contentassets/4a5e7cac620a49a881d9900fca3b2014/n18- 00533.pdf. [Hämtad: 20180503]
[17] Publikationsbyrån, "Mikroföretag samt små och medelstora företag: definition och tillämpningsområde", EUR-Lex, maj 2003. [Online] Tillgänglig: EUR-Lex, https://eur- lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/?uri=LEGISSUM:n26026. [Hämtad: 20180523]
[18] J. Sunnliden, 2015. Att skapa Gud i Internetåldern – Del 3 #svenskakyrkan [Fotografi].
[Online] Tillgänglig: Jacob Sunnliden, https://sunnliden.se/?p=3876. [Hämtad: 20180523]
[19] Innovatum. 2017. Automationsdagen – Lösningar för flexibel och innovativ produktion [Fotografi]. [Online] Tillgänglig: Innovatum,
https://www.innovatum.se/aktiviteter/automationsdagen-losningar-flexibel-och-innovativ- produktion/. [Hämtad: 20180523]
[20] ABB. 2010. Superkoll på robothälsan [Fotografi]. [Online] Tillgänglig: ABB, http://www.abb.com/cawp/seitp202/09f67b82262a621bc1257840002f834f.aspx.
[Hämtad: 20180523]
22
[21] T. Palm, "Smarta appar för företagare och privatliv", Visma Spcs, september 2016.
[Online] Tillgänglig: Visma Spcs, https://vismaspcs.se/ditt-foretagande/nyheter/appar-for- foretagare-2016. [Hämtad: 20180523]
[22] SoftOne, "Affärssystem och HR-system för Tillverkande företag", SoftOne, 2018.
[Online] Tillgänglig: SoftOne, http://www.softone.se/branscher/tillverkande-foretag/.
[Hämtad: 20180523]
[23] Telia, "Lösningar",Telia, 2018. [Online]
Tillgänglig: Telia, https://www.telia.se/foretag/losningar. [Hämtad: 20180523]
TRITA ITM-EX 2018:516
www.kth.se
