Institutionen för statsvetenskap
Kandidatuppsats i Statsvetenskap
Kampen om ett föränderligt Arktis
En jämförande studie av Rysslands och Kanadas agerande i Arktis och Arktiska rådet.
Författare: Alexandra Gedda Handledare: Patric Lindgren Examinator: Gunnar Hansson Termin: VT14
Ämne: Statsvetenskap Nivå: Kandidatexamen Kurskod: 2SK300
i
Abstract
The Arctic region is rich in natural resources such as oil, gas, minerals and fish. Climate change causes the Arctic ice melt, making resource extraction possible as well as opening up new transport routes through the Northwest Passage and the Northeast Passage. This has led to competition and cross-border strife among the Arctic States. The two largest states in the Arctic are Russia and Canada, which are also members of the Arctic Council. Russia and Canada are at the moment involved in several disputes regarding the Arctic territory where the ownership of the North Pole is one example. This study aims to explain the Russian and Canadian actions in the Arctic in a geopolitical aspect and to what extent it is consistent with the objectives of the Arctic Council’s Kiruna Declaration. The presence of security aspects like economic, military and environmental security is examined through a text analysis where the Arctic policies and the National security policies are compared, where the results then are compared with the objectives in the Kiruna Declaration to find similarities and differences.
The result shows that the economic security is the most important aspect for both Russia and Canada, while the environmental security is the most important in the Kiruna declaration of the Arctic council. The conclusion is that the significant economic and strategic potential of the Arctic guides Russia’s and Canada’s behaviour and that the financial benefits outweigh the environmental risks that are associated with the development of the area.
Keywords
The Arctic, the Arctic Council, geopolitics, security, military defence, strategic resources, environmental protection, Russia, Canada.
Tack
Jag vill framföra min tacksamhet till min handledare Patric Lindgren för stöd, uppmuntran och inspirerande samtal under den bitvis förvirrade process som resulterade i denna uppsats. Jag vill även tacka Maria Johansson och Gina Fristedt Malmberg för kloka synpunkter på texten.
ii
Innehåll
Figurer ... 1
Förkortningar ... 2
1 Introduktion ... 3
1.1 Inledning ... 3
1.2 Bakgrund ... 4
1.3 Problemdiskussion ... 6
1.4 Syfte och frågeställningar ... 9
1.5 Geopolitisk teori ... 9
1.5.1 Bakgrund till geopolitik ... 9
1.5.2 Definitioner av centrala begrepp ... 12
1.5.3 Teoretisk relevans för studien ... 13
1.5.4 Tidigare forskning ... 14
1.6 Material och metod ... 17
1.6.1 Material ... 17
1.6.2 Metod och operationaliseringar ... 18
2 Utgångspunkter för undersökningen ... 22
2.1 Arktis ... 22
2.2 FN:s havsrättskonvention ... 24
2.3 Arktiska rådet ... 26
2.4 Ryssland ... 26
2.5 Kanada ... 29
2.6 Historisk-politisk jämförelse mellan Ryssland och Kanada ... 30
3 Empiriskt resultat och geopolitisk analys ... 32
3.1 Nationella säkerhetsstrategier ... 33
3.1.1 Resultatredovisning av nationella säkerhetsstrategier ... 33
3.1.2 Geopolitisk analys av nationella säkerhetsstrategier ... 36
3.2 Arktiska strategier ... 37
3.2.1 Resultatredovisning av arktiska strategier ... 38
3.2.2 Analys ... 42
3.3 Arktiska rådets Kirunadeklaration ... 44
3.3.1 Resultatredovisning ... 45
3.3.2 Geopolitisk analys av överensstämmelsen med Kirunadeklarationen ... 48
3.4 Sammanfattande analys ... 49
4 Slutsatser ... 51
4.1 Hur prioriteras olika säkerhetspolitiska aspekter i de ryska och kanadensiska nationella och arktiska strategierna? ... 51
4.2 Hur väl överensstämmer Rysslands respektive Kanadas arktiska strategier med Arktiska rådets Kirunadeklaration? ... 52
4.3 Hur kan Rysslands respektive Kanadas agerande i Arktis förklaras avseende klimatförändringarna i den arktiska regionen? ... 53
5 Avslutande diskussion ... 55
5.1 Diskussion och reflektioner ... 55
5.2 Förslag till framtida forskning ... 59
Sammanfattning ... 60
Referenser ... 62
1
Figurer
Alla bilder och tabeller är numrerade efter avsnittet de förekommer i.
Bild 1.2.1 Karta över den arktiska regionen centrerad utifrån Nordpolen.
Bild 1.2.2 Sträckningen av transportvägar till sjöss, den vänstra visar Nordvästpassagen och den högra visar Nordostpassagen.
Tabell 2.6 Sammanställning av historiska och politiska likheter och skillnader mellan Ryssland och Kanada.
Tabell 3.0 Ordning samt operationaliseringar av undersökta områden i dokumenten;
övergripande mål och strategi, prioriteringar, ekonomisk säkerhet, militär säkerhet, miljösäkerhet, makt, geopolitiska aspekter, språkbruk.
Tabell 3.4 Sammanställning av resultatet från studien gällande mål, prioriteringar, ekonomisk säkerhet, militär säkerhet, miljösäkerhet, makt, geopolitiska aspekter, språkbruk.
2
Förkortningar
CLCS Commission on the Limits of the Continental Shelf EEZ Exklusiva Ekonomiska Zonen
EU Europeiska Unionen
FOI Totalförsvarets forskningsinstitut FN Förenta Nationerna
G8 Group of Eight
IEA International Energy Agency ISA International Seabed Authority NATO North Atlantic Treaty Organization
NM Nautiska mil
OECD The Organisation for Economic Co-operation and Development UNCLOS United Nations Convention on the Law of the Sea
USSR Union of Soviet Socialist Republics USA United States of America
3
1 Introduktion
Detta avsnitt inleds med en kort sammanfattning av denna studies problemområde följt av en kort bakgrundsbeskrivning. Därefter presenteras studiens problemställning samt syfte och frågeställningar, för att sedan belysa det teoretiska ramverk som nyttjas för analysen.
Avslutningsvis diskuteras studiens material, följt av metod och operationaliseringar.
1.1 Inledning
Arktis omfattar området norr om norra polcirkeln och är rikt på naturresurser i form av olja, gas och mineraler, vilket världen i hög grad är beroende av. Till följd av klimatförändringarna smälter de arktiska isarna i snabb takt och möjliggör resursutvinning och ger tillgång till nya fiskevatten och transportleder. Arktis har dock en mycket känslig miljö och en ökad exploatering av regionen riskerar att slå ut ekosystem och påskynda issmältningen. Detta får konsekvenser för den arktiska befolkningen, men även andra stater påverkas av höjd havsnivå och extremt väder, vilket kan leda till resursbrist och i förlängningen till såväl väpnade konflikter som stora kostnader för samhällsomställning.1
Ryssland och Kanada är två stora stater med territorium i Arktis. Dessa båda stater gör anspråk på samma område på kontinentalsockeln2 vid Nordpolen då det är resursrikt och energibehovet är stort. Både Ryssland och Kanada får också stor tillgång till och kontroll över viktiga transportleder i form av Nordvästpassagen och Nordostpassagen genom issmältningen och båda staterna har ökat militariseringen i Arktis.
Mot bakgrund av de överlappande kontinentalsockelanspråken, den ökade militariseringen av Arktis, de höga råvarupriserna samt de stora miljöriskerna vid resursutvinning är det ur ett samhällperspektiv således intressant att undersöka det ryska och kanadensiska agerandet i Arktis utifrån staternas säkerhetspolitiska styrdokument med avsikt att förklara deras agerande. Denna infallsvinkel är heller inte tidigare undersökt vilket innebär att denna studie kan bidra med en liten pusselbit till forskningen om Arktis. Den för studien valda problemformuleringen är således: Hur kan Rysslands respektive Kanadas agerande i Arktis förklaras utifrån en geopolitisk teoribildning och hur överensstämmer det med Arktiska rådets mål?
1 Elliott, Lorraine. The global politics of the environment. 2. ed., Palgrave Macmillan, Basingstoke. 2004, s. 201- 202.
2 Kontinentalsockeln är den del av kontinentalplattan som, från kustlinjen, löper ut i havet. Djupet är ca 0-500 meter vilket ger rika fiskevatten och möjliggör resursutvinning av exempelvis olja, gas och mineraler.
4
1.2 Bakgrund
Det säkerhetspolitiska läget i Arktis är avhängigt de arktiska staternas agerande samt Arktiska rådets förhållningssätt till de säkerhetspolitiska aspekterna. Genom klimatförändringarna och de snabbt smältande arktiska isarna frigörs områden som är av strategiskt intresse för kuststaterna, men även för andra aktörer såsom företag och icke-arktiska stater vilka kan nyttja området för transporter och företagsetablering.
Säkerhetspolitik kan delas in i olika områden omfattande militär, ekonomisk, miljörelaterad, social och politisk säkerhet. Dessa säkerhetsaspekter är nära sammanhängande och interagerar med varandra och samtliga påverkar statens inre och yttre säkerhet. De olika säkerhetsaspekterna fungerar också i olika grad på lokal, regional och global nivå.
Den militära säkerheten är ur ett realistiskt perspektiv den klassiska säkerhetsaspekten och den som oftast associeras med säkerhetspolitik. Den består av såväl militärt försvar av det egna territoriet som internationella fredsbevarande uppdrag, vilket gör att den militära säkerheten kan vara nära sammanhängande med den ekonomiska eller politiska säkerheten.3 En av statens viktigaste funktioner är att behålla kontrollen över det egna territoriet och motverka hot som kan vara interna, i form av revolutioner, eller externa, i form av hot från andra stater. Utgångspunkten är att staten har våldsmonopol vilket grundar sig på den Westfaliska demokratitanken.4 Den huvudsakliga aktören är således staten, vilket är kopplat till det geografiska territoriet, och hot utgörs oftast av avsiktliga, direkta och existentiella hot mot staten.5 Geografiska, politiska och historiska faktorer formar säkerhetsprocessen, vilken på senare tid gått från att främst ha verkat på den globala nivån till att hanteras på den regionala nivån.6 Den militära säkerheten i Arktis baseras på staternas militära förmåga och strategiska mål för försvaret. Detta innefattar såväl militär närvaro som militär kapacitet i form av stridsmedel och transportmedel samt utbildning och organisering.
Den ekonomiska säkerheten berör såväl individer och stater som den globala ekonomin.7 Den ekonomiska säkerheten rör bland annat instabilitet och ojämlikhet inom det ekonomiska systemet, som i samverkan med de övriga säkerhetsaspekterna kan påverka den globala ekonomin, som vid exempelvis den pågående ekonomiska krisen i Europa. Den ekonomiska säkerheten omfattar även minskade intäkter och ekonomiska förluster som kan få
3 Buzan, Barry, Wæver, Ole & Wilde, Jaap de, Security: a new framework for analysis, Lynne Rienner, Boulder, Colo., 1998, s. 49.
4 Buzan, Wæver & Wilde, 1998, s. 50-51.
5 Ibid, s. 57-58.
6 Ibid, s. 70, 165.
7 Ibid, s. 96.
5
återverkningar på välfärdsstaten.8 Den ekonomiska säkerheten kan påverka andra säkerhetsaspekter exempelvis genom ekonomisk kris som skapar hungersnöd, förändrade produktionsmönster som skapar miljöföroreningar eller förlust av militär styrka som skapar oroligheter.9 Den dominerande nivån för den ekonomiska säkerheten är den globala nivån.10 Gällande Arktis omfattar den ekonomiska säkerheten statens förmåga till självförsörjning, god statsekonomi och oberoende av andra stater. Detta innebär att resursutvinning av strategiska resurser, exempelvis livsmedel, energi samt exportvaror som andra stater behöver kan bygga upp ett beroende. Det kan också innebära kontroll av transportleder vilket kan ge tullintäkter.
Den miljörelaterade säkerheten berör naturkatastrofer samt mänsklig miljö- och klimatpåverkan vars effekter kan drabba mänskligheten eller endast djur och natur.
Miljösäkerhetens huvudsakliga hotområde är främst den explosionsartade befolkningsutvecklingen och ekonomiska tillväxten som startade under andra hälften av 1900- talet.11 Miljösäkerheten kan delas in i två agendor som påverkar varandra; den vetenskapliga, som inräknas i naturvetenskapen och den politiska, som utgörs av det statliga och mellanstatliga samarbetet där de nationella och internationella miljöreglerna beslutas.12 Miljösäkerheten kompliceras av ett flertal faktorer såsom förändrade ekosystem, energiproblem, befolkningsproblem, livsmedelsproblem, ekonomiska problem och samhällsproblem. Dessa faktorer överlappar varandra och interagerar med de övriga säkerhetsaspekterna.13 Miljösäkerhetsaspekten hanteras främst på den lokala och globala nivån, där effekten av miljöproblem är mest påtaglig på den globala nivån medan det är på den lokala nivån som miljösäkerhetsarbetet är mest framgångsrikt.14 Miljösäkerheten i Arktis omfattar såväl kortsiktiga som långsiktiga ekologiska och klimatrelaterade hot. Kortsiktiga miljöhot kan innebära exempelvis miljögifter i hav och mark som används till mänsklig föda samt rubbade eller överutnyttjade ekosystem. Långsiktiga hot kan exempelvis innebära de effekter som klimatförändringarna och den snabba issmältningen kring polerna medför samt ozonhålets utbredning.
Den samhälleliga säkerhetsaspekten rör den kollektiva identiteten och utgår ifrån det samhälle som utgör en gemenskap. Hot mot den samhälleliga säkerheten gäller framför allt befolkningsförändringar till följd av migration, att samhällen påverkas av språklig och
8 Ibid, s. 102.
9 Ibid, s. 116.
10 Ibid, s. 116.
11 Ibid, s. 79-80.
12 Ibid, s. 71-72.
13 Ibid, s. 74-75.
14 Ibid, s. 91-92, 165.
6
kulturell homogenisering samt av konkurrerande identiteter som exempelvis inom EU.15 Den globaliserade världen påskyndas av fattigdomsrelaterade frågor i sydligare stater samt av västvärldens kulturella homogenisering.16 Den sociala säkerheten verkar främst på den regionala nivån och det finns en stark koppling mellan social och politisk säkerhet.17
Den politiska säkerhetsaspekten utgår ifrån staten som aktör och dess tillhörande territorium.
Politisk säkerhet rör främst icke-militära hot mot statens suveränitet samt hot mot den statliga organisationen. Politiska hot handlar ofta om att staten förnekas legitimitet, erkännande eller stöd.18 Den politiska säkerhetsaspekten är komplex då den innefattar det mesta som ingår i övriga säkerhetsaspekter och den interagerar också med övriga aspekter, främst den militära och sociala. Den politiska säkerheten verkar främst på den regionala nivån.19
Kopplingen mellan de olika säkerhetsaspekterna finns på alla nivåer och mellan alla säkerhetsaspekter. En militär konflikt kan till exempel uppstå på grund av miljöförstöring som orsakar försämrade levnadsförhållanden, förändrade produktionsmönster som ger ökad arbetslöshet, social ojämlikhet eller politiska konflikter.20 Den regionala nivån är den vanligast förekommande för kopplingar mellan aspekterna, men regionerna varierar beroende på vilken aspekt som avses. Exempelvis är det politiska Europa inte med nödvändighet samma som det militära Europa.
Med anledning av klimatförändringarna är det de ekonomiska, militära och miljörelaterade säkerhetsaspekterna som främst berörs i den arktiska regionen genom nya möjligheter till resursutvinning och transporter med relaterade gränsstridigheter mellan kuststaterna samt den stora miljörisk som exploateringen medför, därmed är det dessa aspekter som undersöks här.
1.3 Problemdiskussion
I imperialismens slutskede i början av 1900-talet fanns inga landområden kvar att göra anspråk på och Arktis var istäckt och därmed både otillgängligt och ointressant. När de arktiska isarna nu smälter frigörs områden som är rika på naturresurser i form av olja, gas, mineraler och fisk samt ger tillgång till nya transportleder året runt vilket ökat intresset för regionen. Ny teknologi har möjliggjort både resursutvinning på stora djup samt effektiva transporter som klarar arktiska förhållanden. Fossila bränslen och mineraler är dock ändliga
15 Ibid, s. 119-120.
16 Ibid, s. 138.
17 Ibid, s. 165.
18 Ibid, s. 141-142.
19 Ibid, s. 165.
20 Ibid, s. 164-167
7
resurser där tillgången i världen minskar, vilket gör dem till strategiska resurser ur ett geopolitiskt perspektiv. Mot bakgrund av samhällssystem baserade på ekonomisk tillväxt och världens konsumtionsmönster är Arktis nu ett eftertraktat område då resurs- och energibehoven kommer öka i takt med att fler av världens stater industrialiseras.
Naturresurserna ger även staterna ett ökat oberoende samt förbättrade ekonomiska möjligheter, då råvarupriserna på världsmarknaden förutspås vara fortsatt höga.21
Ett av de resursrikaste områdena i Arktis är Lomonosovryggen som sträcker sig från Sibirien, genom den geografiska Nordpolen, till gränsen mellan Kanada och Grönland. Ryssland har gjort anspråk på området, dels genom att placera en rysk titanflagga på havsbotten under Nordpolen 2007, dels genom en ansökan till FN:s kontinentalsockelkommission,22 där kontinentalsockeln hävdas vara en förlängning av den ryska landmassan.23 Kanada har också gjort anspråk på kontinentalsockeln från den kanadensiska kusten räknat, vilket även ska innefatta den geografiska Nordpolen. Detta innebär att Ryssland och Kanada har överlappande kontinentalsockelanspråk. Som svar på flaggplaceringen 2007 ökade Kanada militariseringen av området sommartid. Rysslands svar på att det kanadensiska kontinentalsockelanspråket skulle omfatta Nordpolen var ökad militär närvaro i området.24 Issmältningen gör även Nordost- och Nordvästpassagen farbara, där såväl Ryssland som Kanada hävdar att sträckningen av farlederna går igenom respektive stats inre vatten.25
Arktis har en känslig natur och påverkas kraftigt av klimatförändringar och miljöproblem, som får både lokala och globala effekter i form av höga halter av miljögifter, försurade hav, rubbade ekosystem och minskad biologisk mångfald, men även smältande isar och en höjd havsnivå, samt förändrade vind- och vattenströmmar som påverkar vädersystemen över hela jorden. Miljöskyddet kommer därmed att bli allt viktigare i takt med att de arktiska isarna smälter och områden öppnas upp för exploatering.
Arktiska rådet består av de arktiska staterna som samarbetar kring arktiska frågor med betoning på miljöskydd och hållbar utveckling i Arktis. En fråga som Arktiska rådet ursprungligen valt att inte arbeta med är militär säkerhet. De nya exploateringsmöjligheterna i Arktis har dock lett till konkurrens och gränsdragningstvister om områden med outnyttjade
21 International Energy Agency. World Energy Outlook 2013. Executive summary. OECD. 2013, s. 2-3.
22 Kontinentalsockelkommissionen bedömer kuststaters rätt till utökad kontinentalsockel, se vidare resonemang i avsnitt 2.2.
23 Bojs, Karin. Havsbottnen bestämmer hur oljekartan ritas. DN. 2008-07-19.
24 Harding, Luke. Russia to boost military presence in Arctic as Canada plots North Pole claim. The Guardian.
2013-10-12.
25 Haldén, Peter. The Geopolitics of Climate Change. Totalförsvarets Forskningsinstitut, Stockholm. 2007, s.
110-114
8
strategiska resurser mellan de arktiska staterna, då gränserna inte är helt fastlagda och alla kuststater har rätt till resursutvinning inom den ekonomiska zonen enligt Förenta Nationernas havsrättskonvention.26 Därigenom har fred och säkerhetsområdet aktualiserats och förts in i Arktiska rådets deklarationer. De pågående konflikterna kan dock påverka samarbetet i Arktiska rådet som bygger på konsensus. Alla arktiska kuststater har dock kommit överens om att följa utslaget från havsrättskonventionen vid överlappande anspråk. Det har även skett en ökad militarisering av Arktis, framför allt från ryskt och kanadensiskt håll till följd av exploateringsmöjligheterna, då staterna upplever ett behov av att bevaka sina intressen.
Ryssland och Kanada är således två av Arktiska rådets medlemsstater som påverkas av geopolitiska faktorer i Arktis, vilket innebär att staternas agerande styrs av deras geografiska läge där tillgång till och kontroll över strategiskt viktiga naturresurser och transportvägar påverkar staternas maktposition.27 Klaus Dodds, professor i geopolitik, menar i Geopolitics: a very short introduction att jakten på resurser påverkar rådande geopolitiska strukturer och att framtida krig kan gälla tillgången till naturresurser,28 vilket anknyter till Arktis resursrikedom och samarbetet i Arktiska rådet. Genom de förändrade geografiska och hydrografiska förutsättningar som klimatförändringarna medför i Arktis, och som påverkar de arktiska staternas agerande, är således den geopolitiska teoribildningen en central del i denna studie.
Det finns gott om studier gällande den arktiska regionen med anledning av de pågående klimatförändringarna, bland annat säkerhetspolitiska studier som belyser ”the arctic race”
utifrån ett konflikt-, transport-, energipolitiskt-, handelspolitiskt eller miljöpolitiskt perspektiv. Denna undersökning kommer att bygga vidare på tidigare studier inom det säkerhetspolitiska området, men baseras på en jämförelse mellan Rysslands och Kanadas agerande i Arktis samt överensstämmelsen med Arktiska rådets mål, vilket inte tidigare är utfört. Detta är relevant att undersöka med anledning av de miljörelaterade problem som exploateringen av Arktis medför, vilket kommer drabba såväl lokal som regional och global nivå. Den ökade militariseringen av Arktis till följd av konkurrensen om resurserna skulle kunna leda till en väpnad konflikt vilket skulle få återverkningar inom hela närområdet.
Studiens övergripande problemställning lyder således: Hur kan Rysslands respektive Kanadas agerande i Arktis förklaras utifrån en geopolitisk teoribildning och hur överensstämmer det med Arktiska rådets mål?
26 Bojs, 2008.
27 Defay, Alexandre. Geopolitik. 1. uppl., Alhambra, Furulund. 2007, s. 8-9.
28 Dodds, Klaus. Geopolitics: a very short introduction. Oxford University Press, Oxford. 2007, s. 78.
9
1.4 Syfte och frågeställningar
Syftet med denna studie är dels att beskriva prioriteringar mellan olika säkerhetspolitiska aspekter i Rysslands och Kanadas säkerhetspolitiska styrdokument samt hur väl de överensstämmer med Arktiska rådets Kirunadeklaration, dels att förklara det ryska och kanadensiska agerandet i Arktis utifrån en geopolitisk teoribildning.
De preciserade frågeställningar som studien avser att besvara är:
- Hur prioriteras ekonomiska, militära samt miljörelaterade säkerhetsaspekter i de ryska respektive kanadensiska nationella och arktiska strategierna?
- Hur väl överensstämmer Rysslands respektive Kanadas arktiska strategier med Arktiska rådets Kirunadeklaration?
- Hur kan Rysslands respektive Kanadas agerande i Arktis förklaras avseende issmältningen i den arktiska regionen?
1.5 Geopolitisk teori
Med avsikt att göra teoridelen både generell och specifik inleds avsnittet med en bakgrundsbeskrivning av den geopolitiska teorin följt av centrala begrepp. Därefter behandlas det som är teoretiskt relevant för denna studie för att slutligen redogöra för tidigare forskning.
1.5.1 Bakgrund till geopolitik
Termen geopolitik myntades 1899 av Rudolf Kjellén, professor i statsvetenskap, och är en kombination av orden geografi och politik.29 Definitionen av geopolitik är enligt Alexandre Defay, bistånds- och kulturrådgivare: ”samspelet mellan ett geografiskt område och de rivaliserande maktintressen som är knutna till det”.30 Geopolitik avser ofta mellanstatligt agerande i internationell politik, aktörer är främst stater och det geografiska området är territoriet. Det innebär att statens maktintressen blir beroende av de naturliga förutsättningar som finns i fråga om klimat, jordmån, floder, sjöar, tillgång till kust och naturtillgångar som påverkar befolkningens förmåga att försörja sig inom territoriet, men som även inverkar på befolkningskoncentration, kommunikation och migration.31 Staters agerande påverkas även av teknologins utveckling och statens ekonomiska förutsättningar. När dessa förändras kommer även samspelet mellan statens maktintressen och det geografiska området att förändras om den politiska viljan finns. Staters geografiska läge är avgörande för deras beroende av andra
29 Dodds, 2007, s. 22.
30 Defay, 2007, s. 7-8.
31 Falkemark, Gunnar & Alvstam, Claes Göran (red.). Geopolitik: en antologi. Padrigu, Göteborg. 1991, s. 4.
10
stater. Stater är föränderliga och kan uppstå eller införlivas i andra stater samt förändra sina gränser över tid. Centralt belägna stater utan kust blir beroende av omgivande staters välvilja för sin kontakt med omvärlden och kan bli politiskt underordnade grannstaterna. Geografiskt läge avser även staters politiska position i förhållande till andra stater.
Colin Gray, professor i internationella relationer och Geoffrey Sloan, doktor i politik och internationella relationer menar att geopolitik ”inte bara handlar om makt i form av mänskliga eller materiella resurser utan även om den geografiska kontext där makten utövas.”32 Geografin och den politiska beslutsprocessen är därmed länkade till varandra och nära förknippade med strategierna för att uppnå politiska mål. Därigenom är de också beroende av utvecklingen av transport- och vapenteknologi. Kopplingen mellan politik, geografi och strategi är viktig då geografin, särskilt förhållandet mellan land och hav, är utgångspunkten för strategin eftersom staters politiska interagerande beror på hur geografin ser ut.33
En central del av geopolitiken är den geografiska och politiska återgivningen genom kartor.
Kartor kan användas för att så korrekt som möjligt visa hur olika platser är placerade i förhållande till andra platser, men kan även användas för politisk information som krävs för erövring och plundring eller för att medvetet missleda och förvränga uppfattningen av ett område.34 Kartor återspeglar också de myter, verklighets- och trosuppfattningar som präglar tiden vid kartritandet.35 Den arktiska regionen är ett av få områden i världen som är kvar att kartlägga, där såväl geografiska förhållanden som politiska intressen kan återges i bild.36 Geopolitikens framväxt under slutet av 1800-talet grundades på tre olika faktorer; den vetenskapliga kom från upplysningstidens vetenskapsdyrkan, den teknologiska innebar industrialismens framsteg och den politiska kom från nationalkänslan och nationalstaternas bildande.37 Rudolf Kjellén som betraktas som geopolitikens fader ser staten som en geografisk organism som regelbundet förändras i rummet, alltså staten som land eller territorium.38 Kampen mellan staterna är darwinistisk, där den starkaste överlever och den svaga går under.
Det var framför allt USA, Storbritannien och Tyskland som hade störst intresse av geopolitik och ledde framväxten av teorin.39 I Storbritannien var Sir Halford Mackinder den ledande
32 Gray, Colin S. & Sloan, G. R. (red.), Geopolitics, geography and strategy. Frank Cass, London. 1999, s. 2.
33 Gray & Sloan, 1999, s. 2-3.
34 Dodds, 2007, kap 5.
35 Jerry Brotton, Kartornas historia – Tidsandan (TV-program 2014-05-02). Stockholm: Forum Axess. 2010.
36 Jerry Brotton, Kartornas historia – Plundring och kolonisering (TV-program 2014-05-09). Stockholm: Forum Axess. 2010.
37 Defay, 2007, s. 14-15.
38 Falkemark & Alvstam, 1991, s. 33.
39 Defay, 2007, s. 16.
11
tänkaren. Mackinder utarbetade hjärtlandsteorin som bygger på att Eurasien är en central del av Världs-ön vilken består av Europa, Asien och Afrika som också var den del av världen där stora förändringar skedde. Resten av världen var mindre viktiga öar i periferin. På grund av teknologiska framsteg på land, såsom järnvägen, försköts makten från sjödominans till landdominans. Hjärtlandet, som bestod av Europa, stora delar av gamla Sovjetunionen och områden ner till Himalaya var pivotpunkt för världsmakten och hade kontroll över alla viktiga resurser på världsön.40 Rimländerna var kustländerna som omgärdade Eurasien och den perifera randvärlden var beroende av hjärtlandet. Mackinder ansåg att sambandet mellan geografi och internationella relationer består av tre faktorer, för det första är ett av politikens mål att försvara det egna territoriet mot utomstående attacker. För det andra påverkas territoriet av den omgivande miljön såsom klimat, terräng och växtlighet, men även av den historiska kontext som befolkningen tillskriver området. För det tredje kan geografin tolkas ur ett militärt perspektiv där största möjliga fördelar gällande anfall och försvar eftersträvas.41 I Tyskland grundade Freidrich Ratzel teorier om kulturgeografi och politisk geografi. Ratzels mest kända bok Der Lebensraum från 1901 fokuserade på kopplingen mellan territoriet och staten där starka och framgångsrika stater tar över svagare och mindre framgångsrika stater, vilket förklaras med staternas behov av livsrum.42 Denna teori användes senare av nationalsocialisterna som en del av den tyska expansiva politiken under andra världskriget.43 Detta orsakade geopolitikens dåliga rykte fram till 1980-talet då den åter ökade i betydelse.44 I USA lade amiral Alfred Thayer Mahan grunden för geopolitiken i slutet av 1800-talet. Den utgick ifrån nationalistiska idéer och baserades på tanken att Storbritannien hade tagit över världsherraväldet genom sin starka flotta. Mahan ansåg att USA kunde ta över världsmakten genom att skapa en flotta som kunde ersätta Storbritanniens dominans. Det var även viktigt att stoppa Tysklands och Japans expansiva planer, enligt Mahan.45
Geopolitiken som utvecklades under den första hälften av 1900-talet kallas för klassisk geopolitik. Den utgår ifrån ett realistiskt perspektiv och ser geografin som den enskilt viktigaste delen av utrikespolitikens utformning och betonar vikten av konflikter och konkurrens på bekostnad av samarbete och avspänning.46 Den kritiska geopolitiken utformades under kalla kriget och utgår ifrån ett kritiskt perspektiv. Den präglas av sociala
40 Gray & Sloan, 1999, s. 15-22.
41 Ibid, s. 15-17.
42 Falkemark & Alvstam, 1991, s. 4-6.
43 Defay, 2007, s. 20-21.
44 Falkemark & Alvstam, 1991, s. 11-13.
45 Defay, 2007, s. 22-23.
46 Gray & Sloan, 1999, s. 107-109.
12
och kulturella normer samt att hänsyn måste tas till den som geopolitiken presenteras för.
Även det politiska språket är en del av geopolitiken eftersom språket förstärker politiska åsikter och avgör hur man uppfattas, vilket kan påverka vilken politik som blir möjlig. Även kön, klass och etniskt ursprung hör ihop med geopolitik eftersom medborgare påverkas av och måste anpassa sig till den globala politiken i vardagen.47 Den kritiska geopolitiken delas in i fyra undergrupper; den formella som akademikerna använder och som utgår ifrån Mackinders europacentrering, den praktiska som politikerna använder när de vill beskriva världen, den populära som media och kulturverksamhet använder när medborgarna ska förstå världen på en lokal och global nivå, och slutligen den strukturella som utgörs av studiet av hur processer och tendenser som globaliseringen, informationssamhället, teknologiska och vetenskapliga framsteg påverkar staters hantering av utrikespolitiken.48
1.5.2 Definitioner av centrala begrepp
Några för studien återkommande centrala begrepp definieras här för att undanröja oklarheter.
Aktör är en enhet som fattar beslut och kan påverka politiken. En aktör kan vara en stat, institution, organisation, befolkningsgrupp, individ, företag, samfund eller massmedia.49 En stat är suverän i förhållande till andra stater, har ett eget territorium, befolkning, styrelseskick som ger staten formell makt över medborgarna, polisiär och militär funktion för inre kontroll och yttre hot, rättsväsende samt erkännande från andra stater.50
Makt innebär antingen handling i form av maktutövning, eller förmåga i form av maktresurser. Maktutövande innebär att en aktör kan få en annan aktör att handla enligt sin vilja trots att detta strider mot den andra aktörens intressen eller vilja.51
Geopolitiska aspekter avser en mängd faktorer som påverkar staters agerande i den globala politiken, exempelvis geografiska faktorer som naturresurser och gränser, ekonomiska faktorer som befolkningens levnadsstandard och import/exportnivå, militära faktorer som utrustningsnivå, politiska som statsskick och socialstruktur, ekologiska som naturresurser och naturkatastrofer, samt andra faktorer som etniska, religiösa eller demografiska.52
47 Dodds, 2007, s. 44-45.
48 Gray & Sloan, 1999, s. 110-123.
49 Goldmann, Kjell, Pedersen, Mogens N. & Østerud, Øyvind (red.). Statsvetenskapligt lexikon. Universitetsforl., Stockholm, 1997, s. 11.
50 Stat. Nationalencyklopedin. 2014.
51 Korpi, Walter. Makt. Nationalencyklopedin. 2014.
52 Gray & Sloan, 1999, s. 249.
13
Säkerhetspolitiska aspekter avser här olika områden som har inverkan på statens säkerhetspolitik, exempelvis ekonomisk säkerhet i form av statens förmåga till självförsörjning och oberoende av andra stater, militär säkerhet i form av militärt skydd av statens suveränitet och territorium, miljörelaterad säkerhet genom statens tillgång till en frisk miljö för matproduktion och befolkningens hälsa samt klimat- och ozonreducerande åtgärder för långsiktig samhällsbyggnad, politisk säkerhet som statens suveränitet och ideologiska och politiska struktur samt social säkerhet i form av folkrätt och befolkningsidentitet.53
Strategi avser de militära eller politiska maktmedel som används för att nå strategiska mål, exempelvis militär kapacitet och kontroll.54
Strategiska mål avser de politiska eller militära mål som strategin avser att uppnå för att bevara eller förändra maktförhållanden. I krig består de strategiska målen av sådana mål som snabbt slår ut fienden såsom militär, industri, infrastruktur och befolkningskoncentrationer.55 Strategiska resurser utgörs av ändliga eller begränsade naturtillgångar som används för att nå politiska mål, exempelvis livsmedelsförsörjning eller energiförsörjning.56
1.5.3 Teoretisk relevans för studien
De delar av den geopolitiska teorin som kommer att utgöra analytiskt ramverk för denna studies empiriska material är staternas kamp om strategiska resurser samt kontroll över vattenvägar med tillhörande gränstvister, utifrån såväl den klassiska som kritiska geopolitiken. Den geopolitiska indelning som används i analysen är bland annat den formella som representeras av Arktiska rådets arbetsgrupper, den praktiska som representeras av politiker och beslutsfattare, den populära som representeras av medias framställning och slutligen den strukturella genom teknologins och globaliseringens påverkan på politiken.
Dessa undergrupper tillför olika infallsvinklar på geopolitiken. Även delar av den klassiska geopolitiken, främst Mackinder och Gray, samt centrala begrepp återfinns i resultatanalysen.
De säkerhetspolitiska aspekter som kommer behandlas i denna studie är ekonomisk säkerhet som utgörs av statens förmåga till självförsörjning och oberoende av andra stater, militär säkerhet som utgörs av militärt skydd av statens suveränitet och territorium, samt miljösäkerhet som utgörs av statens tillgång till en frisk miljö för matproduktion och
53 Buzan, Wæver & Wilde, 1998, s. 22-23.
54 Lyth, Einar. Strategi. Nationalencyklopedin. 2014.
55 Lyth, 2014.
56 Elliott, 2004, s. 201-202.
14
befolkningens hälsa samt klimat- och ozonreducerande åtgärder för långsiktig samhällsbyggnad.
De geopolitiska aspekter som främst berörs i Arktis och som analysen grundas på är:
geografiska i form av naturresurser, gränser och förändrad geografi, ekonomiska i form av kostnadsbesparingar för kortare transporter samt resursutvinning av fossila bränslen, mineraler och fisk, militära i form av närvarograd, utrustningsnivå samt konfliktförebyggande förhandlingar, samt ekologiska i form av utnyttjandegraden av naturresurser och sammanhängande miljöpåverkan.
De strategiska resurserna i Arktis är olja, gas, mineraler, ovanliga jordartsmetaller, rika fiskevatten57 och aktörer är främst de arktiska staterna, organisationer för urfolk samt Arktiska rådet, men även andra stater, företag samt organisationer med intresse i regionen.
Strategiska mål i Arktis avser strategiska resurser, transportvägar eller territorium och de politiska mål som strategierna avser att uppnå för att bevara eller förändra maktbalansen är för såväl Arktiska rådet som Ryssland och Kanada att öka maktpositionen i den internationella politiken. För Rysslands och Kanadas del görs detta genom resursutvinning och kontroll över viktiga transportleder. För Arktiska rådets del sker detta genom samarbete och regleringar av andra staters tillgång till området.
1.5.4 Tidigare forskning
Den tidigare forskning om säkerhetspolitik som denna studie bygger på utgörs av Security: A New Framework For Analysis av Barry Buzan, Ole Wæver och Jaap de Wilde,58 där säkerhetspolitiken bryts ned i fem olika aspekter bestående av militär, ekonomiskt, miljörelaterad, samhällelig och politisk säkerhet. Dessa säkerhetsaspekter interagerar med varandra och opererar på olika samhällsnivåer i form av global, regional och lokal nivå.
Författarna visar att den starkaste kopplingen mellan de olika aspekterna sker på regional nivå, men att de regionala gränserna kan skilja mellan de olika aspekterna. Till följd av klimatförändringarna i Arktis är det de ekonomiska, militära och miljörelaterade frågorna som står i fokus genom resursutvinningen, den ökade militariseringen samt miljöriskerna som exploateringen medför, varvid endast dessa säkerhetsaspekter berörs i denna studie. Dessa säkerhetsaspekter har också en tydlig geopolitisk anknytning genom den förändrade geografin som påverkar de arktiska staternas agerande. I denna studie behandlas internationellt
57 Nilsson, Annika E., Varmare klimat skärper kampen om Arktis framtid. Utrikespolitiska institutet, Stockholm.
2011, s. 14-17.
58 Buzan, Wæver & Wilde, 1998, s. 195-212.
15
samarbete i anslutning till den säkerhetsaspekt som berörs samt i samband med ett maktperspektiv. Detta skiljer sig från den uppdelning som Buzan, Wæver & Wilde gjort där internationellt samarbete innefattas i politisk säkerhet som utgör en egen säkerhetsaspekt, även innefattandes bland annat folkrätt och suveränitet, vilket dock inte berörs i denna studie.
Rapporten Geopolitics of Climate Change av Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) från 2007 belyser hur de beräknade klimatförändringarna fram till år 2050 kan påverka den globala säkerhetspolitiken ur ett traditionellt säkerhetsperspektiv. De förväntade globala konsekvenserna av klimatförändringarna är territoriella förändringar såsom torka, höjd havsnivå och smältande isar vid polerna.59 I Arktis förutspås klimatförändringarna påverka den globala säkerhetspolitiken utifrån tre aspekter där den första utgörs av de nya transportmöjligheter som ges genom issmältningen där en konflikthärd skulle kunna uppstå ifall arktiska kuststater som Kanada och Ryssland får tillräkna sig delar av transportlederna som interna vatten med därtill följande möjlighet att hindra passage från andra aktörer.60 Den andra säkerhetspåverkan är möjligheten till resursutvinning från kontinentalsockeln. Då Arktis inte är territoriellt uppdelat utan regleras av havsrättskonventionen, finns risk för konflikter genom de stora ekonomiska tillgångar som de strategiska resurserna utgör då det globala behovet av dessa är stort.61 Den tredje säkerhetsrisken är den töande permafrosten som kan orsaka infrastrukturella problem i de arktiska områdena då de existerande landbaserade transportsystemen för bland annat trupptransporter är beroende av permafrosten.62 Rapporten ligger till grund för denna studies ekonomiska och militära problemområde samt indirekt till miljösäkerheten.
I FOI:s rapport Olja och Gas i ett förändrat Arktis från 2010 behandlas klimatförändringarnas påverkan på den framtida olje- och gasutvinningen samt eventuella effekter på den globala politiken. Här framkommer att Kanada och USA har störst möjligheter till oljeutvinning medan Ryssland har störst möjlighet till gasutvinning. Då stora delar av Arktis ännu inte kartlagts finns således ett flertal aktiva tvister om gränsdragningar. Vidare framkommer att Ryssland har stort ekonomiskt behov av de arktiska resurserna, samt att det finns en rysk plan för utökad militär närvaro i Arktis.63 Den militära närvaron kan öka i Arktis utifrån att issmältningen ger tillgång till nya områden, annorlunda hantering av missilförsvarssystemen i
59 Haldén, 2007, s. 13-14.
60 Ibid, s. 110-114.
61 Ibid, s. 115-117.
62 Ibid, s. 118-119.
63 Granholm, Niklas & Kiesow, Ingolf. Olja och Gas i ett nytt och förändrat Arktis. Totalförsvarets Forskningsinstitut, Stockholm. 2010, s. 9, 32.
16
framtiden samt tillgången till strategiska resurser och en ökad sjöfart i området då staterna vill skydda sina ekonomiska och strategiska intressen i regionen.64 Denna rapport utgör en grund för analysen av de hydrografiska förändringarnas påverkan på säkerhetsläget i Arktis.
Även rapporten Security implications of climate change in the Arctic av The Norwegian Defence Research Establishment 2010 beskriver territoriella konflikter mellan arktiska stater såsom Ryssland och Kanada, som främst rör kontinentalsockelanspråken.65 Här framkommer också att det arktiska området inte har varit ett säkerhetspolitiskt problemområde då de arktiska staterna har följt havsrättskonventionens riktlinjer, men att det finns risk för framtida konflikter genom områdets rika mängd naturresurser.66 Rapporten belyser även relationen mellan miljösäkerhet och militär säkerhet genom den indirekta påverkan som de geografiska förändringarna har på det militära försvaret,67 vilket ligger till grund för analysen av den miljörelaterade säkerheten samt sambandet med andra säkerhetsaspekter i denna studie.
FOI:s rapport Arktis – Strategiska frågor i en region i förändring från 2008 belyser bland annat Rysslands och Kanadas energibehov samt intressen i Arktis, vilket är relaterat till deras geografiska positioner som nordliga stater med en utbredd kust i det arktiska området och ett kallt klimat som ger ett större energibehov. Då energiexporten är en betydande inkomstkälla för såväl Ryssland som Kanada finns således stora intressen i området, men även ur ett maktperspektiv då världen i hög grad är beroende av fossila bränslen, gas och mineraler.68 Samtliga rapporter och böcker som ligger till grund för denna studie identifierar samma problemområden och drar ungefär samma slutsatser, nämligen att klimatförändringarna leder till snabb issmältning vilken möjliggör resursutvinning och öppnar nya transportvägar, men även att exploateringen leder till miljöproblem som kan utgöra en risk. Härav har den militära närvaron både förändrats och utökats vilket är resultatet av de gränsstridigheter som pågår, men att konfliktrisken inte är överhängande då kuststaterna har beslutat att följa havsrättskonventionens riktlinjer. Denna påtagliga enighet kan vara utslaget av att ungefär samma frågor har undersökts, utifrån ungefär samma utgångspunkter och av forskare med liknande bakgrund. Det innebär således att det rimligtvis finns områden kvar inom detta ämne att undersöka utifrån andra infallsvinklar.
64Granholm & Kiesow, 2010, s. 34-35.
65Åtland, Kristian. Security implications of climate change in the Arctic. The Norwegian Defence Research Establishment. 2010, s. 17.
66 Åtland, 2010, s. 23.
67 Ibid, s. 43.
68 Granholm, Niklas et al., Arktis: strategiska frågor i en region i förändring, Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), Stockholm. 2008, s. 24.
17
Det som denna studie ämnar bidra med till forskningen om Arktis och Arktiska rådet är hur Rysslands och Kanadas agerande i Arktis kan förklaras mot bakgrund av geopolitiska faktorer till följd av klimatförändringarna samt hur väl dessa staters agerande överensstämmer med Arktiska rådets mål.
1.6 Material och metod
I detta avsnitt diskuteras studiens material samt problem kring detta följt av en redogörelse för metodologiska val samt operationaliseringar..
1.6.1 Material
Materialet för studien utgörs av Rysslands respektive Kanadas arktiska strategier, Rysslands respektive Kanadas nationella säkerhetsstrategier samt Arktiska rådets Kirunadeklaration. De ryska och kanadensiska styrdokumenten utgör de båda staternas utgångspunkt för den nationella och arktiska politiken och kan tänkas fånga det ryska samt kanadensiska agerandet i Arktis. Kirunadeklarationen är Arktiska rådets senaste deklaration från ministermötet i Kiruna 2013 och utgör således den viljeyttring som samtliga medlemsstater står bakom.
En osäkerhetsfaktor med strategidokumenten är att de är framtagna av den ryska respektive kanadensiska staten och kan därmed vara färgade av den sociala och kulturella kontexten eller vara medvetet otydliga vilket kan försvåra tolkningen.69 De är också rimligen framställda såsom Ryssland och Kanada vill bli uppfattat och är därmed tendentiösa, vilket tas med i beräkningen vid resultatanalysen. Kirunadeklarationen åskådliggör å andra sidan inte bakomliggande kompromisser eller meningsskiljaktigheter och visar endast den bild som Arktiska rådet vill framhäva. Materialet ger inte en heltäckande bild av det undersökta området och innebär således vissa begränsningar för studiens resultat. Det är dock ett tillgängligt material vilket är en förutsättning för en tidsbegränsad studie.
Arktiska rådets Kirunadeklaration är hämtad från dokumentarkivet på Arktiska rådets hemsida och betraktas som tillförlitlig då den är ett scannat offentligt dokument på originalspråket engelska som därmed utgör primärkälla. De kanadensiska dokumenten är hämtade från den kanadensiska statens utrikespolitiska hemsida samt dokumentarkivet på Arktiska rådets hemsida och betraktas även de som tillförlitliga då de är på originalspråket engelska samt publicerade av staten. Den ryska nationella säkerhetsstrategin är hämtad från
69 Esaiasson, Peter, Gilljam, Mikael, Oscarsson, Henrik & Wängnerud, Lena (red.), Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad, 4., [rev.] uppl., Norstedts juridik, Stockholm. 2012, s. 221-222.
18
Institute for Defence Studies and Analyses och den arktiska strategin har tagits från The Journal of International Security Affairs. Vid sökningen efter de ryska dokumenten framkom flera varianter av samma dokument i olika översättningar. Eftersom det inte finns några officiella engelska översättningar har dokumenten i engelsk översättning hämtats på internet vilket är negativt för tillförlitligheten. Då det heller inte går att säga vilka personer som står bakom översättningarna har dokumenten valts utifrån samråd med Utrikespolitiska institutet. I den engelska översättningen kan även nyanser gå förlorade vilket beaktas i analysen.
1.6.2 Metod och operationaliseringar
Denna studie utgörs av en jämförande studie där Rysslands och Kanadas nationella samt arktiska styrdokument undersöks för att hitta likheter och skillnader i strategiska prioriteringar. Därefter jämförs resultatet med
Arktiska rådets Kirunadeklaration för att upptäcka eventuella likheter och skillnader i överensstämmelse. I anslutning till varje jämförelse analyseras resultatet utifrån ett geopolitiskt perspektiv med avsikt att förklara de båda staternas agerande i Arktis samt hur de förhåller sig till samarbetet i Arktiska rådet. Detta illustreras genom analysschemat i figur 1.7.
Ryssland och Kanada har valts som jämförelsestater utifrån att skillnaderna dem emellan är stora, framför allt kulturella, politiska och ekonomiska förhållanden samt det säkerhetspolitiska agerandet i den internationella politiken. Inom det arktiska området är likheterna dock många, exempelvis att de har stora kustområden i Arktis, tillämpar sektorsprincipen vilket inte får lagligt stöd eller erkännande av andra stater, har tillgång till och kontroll över viktiga transportleder samt har ökat militariseringen av området.
Analysenheterna är således de ryska samt kanadensiska strategiska styrdokumenten samt Arktiska rådets Kirunadeklaration, medan variablerna är ekonomisk-, militär-, och miljörelaterad säkerhet. Tyngdpunkten i denna studie ligger på Ryssland, där Kanada används som spegel till det ryska agerandet. Därmed inleds alla jämförelser med Ryssland för att därefter beskriva motsvarande område hos Kanada.
Metoden utgörs av diskursanalys för att nå underliggande budskap, kontext samt språkbruk och betoningar. Diskursanalys är även lämpligt för att fånga maktstrukturer, vilket är en
Figur 1.7: Analysschema
19
väsentlig del av geopolitiken. Svagheterna med diskursanalysen är dock att den kan bli relativistisk samt att det föreligger svårigheter att relatera diskursen till något objektivt eller icke-diskursivt område. Det finns heller inte någon färdig analysmodell som går att applicera på texten, därigenom måste textanalysen skapas utifrån materialet och syftet, vilket således skett även i denna studie. Det kan göra träffsäkerheten större, samtidigt som textanalysen riskerar bli subjektiv och svår att replikera, vilket är negativt för reliabiliteten.70 I denna studie innebär den skräddarsydda analysmodellen att fokus ligger på innehållet i dokumenten snarare än på den diskursiva eller språkliga framställningen. Andra metoder som förkastats är enkät och intervjuer som båda föreföll svåra att genomföra. Intervjuer hade dock kunnat ge djupare kunskap och en enkät hade gett undersökningen bredd.
De säkerhetspolitiska aspekter som undersöks har avgränsats till militär, ekonomisk samt miljömässig säkerhet. Dessa områden är nära sammanhängande och berörs på ett påtagligt sätt av det förändrade klimatet med den därpå följande förändrade geografin. Det innebär samtidigt att folkrättsliga, teknologiska, ideologiska och demografiska faktorer inte berörs då de antingen är påverkansfaktorer eller en effekt av de övriga faktorerna. Inte heller självständighetsfrågor berörs. De operationaliseringar som är gjorda för texttolkningen innebär att dessa huvudområden sedan är ytterligare nedbrutna i specifika delar, eller nyckelord, som vägleder bedömningen av stycket. Dessa är bestämda med hjälp av Buzan m.fl. utifrån de förutsättningar som finns i Arktis och som berörs av de smältande isarna:
Ekonomisk säkerhet består av strategiska resurser, naturresurser, handelssamarbete, ekonomiskt oberoende, ekonomisk utveckling, nationalekonomi, globalisering.
Militär säkerhet består av strategiska mål, externa hot, skydd av territorium, mobilisering, militär närvaro, militärstrategi, upplevt hot, räddningsaktioner.
Miljömässig säkerhet består av global uppvärmning, klimatförändring, issmältning, havsnivåhöjning, miljögifter, miljökonflikt, energiproblem, ekosystem, vetenskaplig agenda, miljösamarbete.
Då även de geopolitiska aspekterna makt och inflytande, hydrografiska kartläggningar för strategiska resurser och transportvägar samt det språkbruk som budskapet framförs med har beaktats, operationaliseras dessa områden på följande sätt:
Makt och inflytande består av internationellt samarbete, beroende, förmåga att få sin vilja igenom.
70 Bergström, Göran & Boréus, Kristina (red.), Textens mening och makt: metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys, 3., [utök.] uppl., Studentlitteratur, Lund. 2012, s. 401-403.
20
Geopolitiska aspekter består av geo- och hydrografisk kartläggning för tillgång till strategiska resurser och transportvägar.
Språkbruk/stil består av underliggande budskap samt språkets påverkan på hur budskapet och aktören uppfattas.
Textanalysen utförs genom en noggrann läsning av dokumenten där Arktiska rådets Kirunadeklaration utgör jämförelsepunkt för staternas nationella och arktiska strategier.
Tolkningen utgår ifrån frågor som ska underlätta bedömningen av såväl delarna som helheten, samt göra undersökningen replikerbar:71
1. Vad är dokumentets huvudsakliga budskap?
a. Vilket är dokumentets huvudsakliga mål?
b. Vilken strategi ska leda till måluppfyllnad?
c. Vilka hot eller möjligheter identifieras?
2. Hur prioriteras olika säkerhetspolitiska områden i dokumenten?
a. Handlar avsnittet endast om ekonomisk-, militär- eller miljörelaterad säkerhet eller ett helt annat område?
b. Om avsnittet handlar om endast ett område, är avsnittet positivt eller negativt inställt till området? Med positiv respektive negativ avses om avsnittet belyser fördelarna eller nackdelarna med området. Om det är negativt inställt tillhör det ett annat område, exempelvis miljösäkerhet får inte medföra negativ ekonomisk påverkan räknas till ekonomisk säkerhet.
c. Om två eller flera neutralt beskrivna områden återfinns i avsnittet, räknas stycket till det område som dominerar stycket, alltså får störst utrymme eller betoning.
d. Om ett stycke består av två eller flera områden med lika stor betoning räknas det till avsnittets huvudsakliga område vilket utläses av rubrik eller sammanhang.
e. Om ett stycke består av två eller flera områden med lika stor betoning och det inte finns någon avsnittsindelning eller rubrik utgör omgivande stycken kontext.
3. Hur belyses de säkerhetspolitiska aspekterna ekonomisk-, militär- och miljörelaterad säkerhet i dokumenten?
a. Vilka mål framkommer i texten?
b. Vilka strategier ska medföra måluppfyllnad?
c. Vilka hot eller möjligheter framkommer i texten?
4. Framträder det några maktanspråk i dokumenten?
a. Hur är inställningen till mellanstatligt samarbete?
b. Hur framträder staten som aktör?
5. Vilka geopolitiska aspekter framträder i dokumenten?
71 George, Alexander L. & Bennett, Andrew, Case studies and theory development in the social sciences, MIT, Cambridge, Mass. 2005, s. 86.
21
a. Hur förhåller sig dokumenten till exempelvis strategiska resurser, transportleder, territorieanspråk?
b. Hur förhåller sig dokumenten till den förändrade geografin som klimatförändringarna medför?
6. Vilket språkbruk används för att framhäva textens innebörd?
a. Hur är stilen?
b. Hur framträder textens budskap?
c. Finns det ett underliggande budskap som inte är utskrivet, vilket i sådana fall?
Resultatredovisningen exemplifieras genom citat för att tydliggöra likheter och skillnader samt för att visa formuleringar och tonvikt i budskapet.
Då denna studie är en teorikonsumerande fallstudie, vilket Esaiasson m.fl. i Metodpraktikan:
Konsten att studera samhälle, individ och marknad beskriver som att det teoretiska perspektivet används för att förklara resultatet,72 innebär det att geopolitik utgör analysramen för resultatet då exploateringen av det arktiska området har en tydlig geografisk koppling genom de naturresurser och transportvägar som friläggs vid issmältningen. Mot bakgrund av den ökade ryska samt kanadensiska militariseringen av Arktis, överlappande territorieanspråk samt tillgång till och kontroll över stora delar av Nordost- respektive Nordvästpassagen kan ett förväntat resultat vara att de militära och ekonomiska säkerhetsaspekterna dominerar dokumenten. Detta grundar sig på att världen i hög grad är beroende av naturresurser till teknologi och energiproduktion, att kortare transporter genom den arktiska oceanen kan ge stora kostnadsbesparingar samt att råvarupriserna på fossila bränslen och mineraler är höga.
72 Esaiasson et al., 2012, s. 41.
22
2 Utgångspunkter för undersökningen
Detta avsnitt är avsett att ge nödvändig bakgrundsinformation inför resultat- och analysdelen.
Inledningsvis ges en beskrivning av problematiken i Arktis, följt av en redovisning av FN:s havsrättskonvention. Därefter följer en redogörelse över Arktiska rådets organisation och arbete för att avslutas med en historisk-politisk presentation av studiens två jämförelsestater Ryssland och Kanada, samt en sammanfattning av dessas likheter och skillnader.
2.1 Arktis
Arktis består av ett hav omgivet av suveräna stater och omfattar geografiskt området norr om norra polcirkeln.
Då Arktis tidigare till stor del varit istäckt och därmed otillgänglig är Arktis naturtillgångar intakta. Det förändrade klimatet med smältande isar, ökade råvarupriser, ny teknik och nya transportmöjligheter har således gjort Arktis till en attraktiv resurskälla.73 Världens stora resursbehov orsakas av samhällssystem baserade på ständig tillväxt, världens
konsumtionsmönster och människors livsstil som i hög grad är resurs- och energikrävande.
Arktis är rikt på olja, gas och ovanliga jordartsmetaller som världen behöver för energiförsörjning och elektronik. Dessa resurser kan bli allt viktigare i takt med att befintliga oljekällor minskar samtidigt som konsumtion och energiberoendet i världen ökar. Arktis beräknas rymma cirka 25 % av världens oljetillgångar74 där de resursrikaste områdena av olja, gas och mineraler förväntas ligga inom det ryska territoriet.75 Även fiskevatten är en stor tillgång då många hav är överfiskade.
Issmältningen öppnar också nya farleder såsom Nordväst- och Nordostpassagen.
Dessa vatten är piratfria och förkortar transporter mellan Europa, Nordamerika och Asien vilket ger en stor tids- och kostnadsbesparing,76 då majoriteten av alla
transporter inom världshandeln sker med fartyg.77
73 Nilsson, 2011, s. 14-17.
74 Rose, Joanna. Vem äger Arktis? Forskning och framsteg. 2007-10-01.
75 Nilsson. 2011, s. 15.
76 Lindahl, Björn. Maktlös organisation lockar törstande oljejättar. SvD. 2013-05-13.
Figur 2.1.1: Karta över Arktis
Figur 2.1.2: Den streckade linjen visar Nordvästpassagen i vänster glob och Nordostpassagen i höger glob.
23
Arktis är det område på jorden som påverkas mest av de pågående klimatförändringarna.78 Föroreningar förs med vindar och vattenströmmar och fälls ut i det kalla området där de tas upp i ekosystemen. Det innebär att Arktis blir en ändstation för utsläpp världen över. Det här leder bland annat till försurade hav, förstörda ekosystem, minskad biologisk mångfald och snabbare issmältning. Det har också medfört höga halter miljögifter i djur och människor.79 Klimatförändringarna leder också till att de arktiska isarna smälter i snabb takt, enligt Förenta Nationernas klimatpanel80 vilket gör exploatering av den arktiska regionen möjlig, men som i sin tur bidrar till ökade föroreningar. Issmältningen leder även till att havsnivån höjs vilket kan drabba låglänta länder med resursbrist, oroligheter, väpnade konflikter och flyktingströmmar som följd.81 Issmältningen och den medföljande exploateringen av Arktis är även förenade med betydande miljöproblem. Transporter ger mer luftföroreningar och ökar även risken för oljeutsläpp och olyckor. Mineralutvinning skapar stora sår i landskapet och oljeutvinning ökar risken för oljeutsläpp som bedöms vara nästintill omöjliga att sanera i Arktis på grund av avsaknad av infrastruktur. Olja bryts även ner långsammare i arktiska vatten till följd av kylan och bakteriesammansättningen.82 Arktis rika fiskevatten är också dåligt reglerade eftersom de tidigare varit istäckta vilket riskerar leda till överfiskning och bottentrålning som kan förstöra känsliga bottnar med effekter på den biologiska mångfalden.83 Arktis är även en säkerhetspolitisk fråga och den förändrade geografin som möjliggör resursutvinning och öppnar nya transportvägar har lett till konflikter mellan staterna. Vid sidan om stridigheterna om Lomonosovryggen gäller gränsstridigheterna främst tillgång till fiskevatten, som bland annat berör Norge och Ryssland, kontroll över transportvägar vilket främst berör Kanada som vill ha ensam kontroll över sundet i Nordvästpassagen84 men även Ryssland gällande Nordostpassagen, samt tillgången på olja, gas och mineraler vilket berör samtliga kuststater. Vilka områden som blir möjliga att exploatera samt var gränserna ska dras kommer att avgöras av Förenta Nationernas havsrättskonvention.85 Ryssland, Norge, Danmark, Island, USA och Kanada har träffats enskilt vid två tillfällen och diskuterat gränser och beslutat att följa havsrättskonventionens rekommendationer. Dessa möten har dock
77 Werner, Christopher. Den blå boken: marina stridskrafter ur ett militärteoretiskt perspektiv.
Krigsvetenskapliga institutionen, Försvarshögskolan, Stockholm. 2002, s. 18.
78 Utrikesdepartementet. Svenska prioriteringar i Arktiska rådet: Miljö och klimat. 2011.
79 Nilsson, 2011, s. 6.
80 Intergovernmental Panel on Climate Change. Climate Change 2013 The Physical Science Basis Summary for Policymakers. 2013.
81 Elliott, 2004, s. 201-202.
82 Sveriges Television. Politiska missnöjet efter Arktiska rådets toppmöte. SVT. 2014-04-06.
83 Bildt, Carl. ”Fel läge driva frågan om stopp för oljeutvinning”. DN. 2013-05-15.
84 Nilsson, 2011, s. 25.
85 Ibid, s. 20-21.
